Länsstyrelsen i Hallands läns
YTTRANDE 2015-04-28 1 (11) 537-439-15 Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande avseende Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikts förslag till Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och Miljökvalitetsnormer för perioden 2015-2021. Ert dnr: 537-34925-2014 1. Övergripande synpunkter på förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer samt förslag till Åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 Samrådsmaterialet genomsyras av en bra ambition men tyvärr är dokumenten behäftade med sakfel och inkonsekvent användning av uttryck vilket förtar intrycket och gör materialet svårt att ta till sig. Det hade varit angeläget att också ge ut en sammanfattning av materialet för att underlätta för remissinstanserna då det är väldigt omfattande. Länsstyrelsen understryker att det arbete som hittills har lagts ner av vattenmyndigheten har varit av stor vikt. Fortsatt arbete behövs för att ytterligare förstärka samverkan mellan och inom distrikten för att få ett enhetligt och jämförbart underlag vilket är av stor vikt för åtgärdsarbetet. Ur förslaget till Förvaltningsplan framgår att det under förvaltningscykeln 20152021 är centralt att ytterligare förstärka integreringen av vattenförvaltning, klimatanpassning och översvämningsrisker. Länsstyrelsen anser att detta är mycket positivt men saknar en tydlig strategi för hur detta ska genomföras. Länsstyrelsen instämmer i behovet av att samverka och samordna arbetet mellan vattenfrågor och miljömål vilket kan ge synergieffekter i arbetet. För att genomföra åtgärdsprogrammet krävs mer resurser till berörda myndigheter och länsstyrelsen anser att den idag otillräckliga finansieringen är ett hinder för att uppfylla vattendirektivet. Det är önskvärt om Vattenmyndigheten vägleder länen i val av prioriteringar för åtgärdsarbetet då miljöproblemen och vattenförekomsterna är många. Det kan t.ex. vara satsningar per miljöproblem, åtgärdsområde och/eller statusklassificering. Länsstyrelsen föreslår att man i kommande vattenförvaltningscykel avsevärt förbättrar underlaget för klassificeringarna då det idag finns stora brister Postadress 301 86 HALMSTAD Besöksadress Slottsgatan 2 E-post [email protected] Telefon 010 – 224 30 00 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 2(11) 537-439-15 beträffande bl.a. miljögifter, biologisk data och fysisk påverkan för kust. Med bättre underlag minskar riskerna för ibland mycket kostsamma åtgärder på fel plats. Länsstyrelsen anser att regeringen ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer och inte vattendelegationen då det är av vikt att miljökvalitetsnormerna är enhetliga över landet vilket försvåras genom att besluten fattas av fem olika vattendelegationer. Till nästa vattenförvaltningscykel ser länsstyrelsen gärna att man arbetar på ett annat sätt. Arbetsuppgifterna behöver fördelas jämnare under cykeln för att få en bättre kvalitet på arbetet. Samtidigt behöver det avsättas mer tid för de olika momenten så att man t.ex. inte på myndigheten tvingas ändra underlaget medan det är ute på remiss hos allmänheten vilket försämrar möjligheten till delaktighet. Mer insatser behövs för att nå och få allmänheten delaktiga i arbetet med vattendirektivet. 2. Förslag på Förvaltningsplan 2.1. Övergripande synpunkter Länsstyrelsen anser att Vattenmyndigheten generellt har sammanfattat vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt men anser att det saknas en djupare analys av hur miljötillståndet och statusen har förändrats mellan 2009 och 2014. Det framgår att det är för tidigt att dra några slutsatser men samtidigt förklarar man att skillnaden beror på att det är en effekt av bättre kunskap och nya metoder. Med bättre kunskap borde det vara möjligt att göra en relevant analys över hur styrmedel, organisation och åtgärder har haft effekt på den faktiska statusen samt målet god status 2015. Det saknas även en analys över brister i underlagsmaterialet vilket medför att det är svårt att få en korrekt bild över förhållanden i Västerhavets vattendistrikt. Vad har det för konsekvenser för rådande klassning och vad får det för konsekvenser vid åtgärdsplaneringen? Ambitionerna att nå god status 2021 är goda men känns övermäktiga då det idag i många fall saknas styrmedel och finansiering för att nå målet. Länsstyrelsen efterlyser därför en strategi för kommande vattenförvaltningscykel med en prioriteringsordning inför kommande arbete för en enklare åtgärdsplanering. Samverkan inom och mellan distrikten samt arbetsgrupper måste fortsätta utvecklas för en ökad samsyn i vattenförvaltningsfrågorna. Som det är nu finns LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 3(11) 537-439-15 det t.ex. vissa olikheter i hur man har utfört vissa klassificeringar mellan distrikten. Under samrådsperioden har vattenråden uttryckt svårigheter med att allmänheten, samtidigt har allmänheten gett synpunkter på vattenförvaltningsarbetet inte har nått ut till dem och att de inte känner deltagande i processen. Vattenmyndigheten bör lägga mer resurser på inkludera allmänheten i arbetet med vattendirektivet. nå att sig att Förslaget till förvaltningsplan tar till viss del upp problematiken med hur kulturmiljöfrågorna beaktas i samband med åtgärdsarbeten enligt Vattendirektivet. Dock saknas kulturmiljöaspekten i stora delar av materialet. 2.2. Detaljerade synpunkter Sid XI: I sammanfattningen bör det framgå att det är vattendelegationen som tar beslut om dokumenten. Sid XII: Här står att majoriteten av alla grundvattenförekomster har god kemisk status. Enligt SGU-FS 2013:2 ska en expertbedömning göras om det saknas data. Med anledning av de komplexa processer som inverkar på en grundvattenförekomsts kemiska status är det i princip omöjligt att göra en korrekt bedömning utan data. I Vattenmyndigheterna vägledning framgår således att i avsaknad av data ska en förekomsts status betraktas som god, både avseende kemi och kvantitet. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att det framgår att grundvattenförekomster med god kemisk status även inkluderar grundvattenförekomster där data saknas. Sid 1: Det står att styrmedel och fysiska åtgärder tillsammans ska bidra till att målen uppnås – här handlar det ju både om mål på vattenkvalitet och tillväxt och utveckling för samhället – någonstans bör man lyfta möjliga och befintliga målkonflikter och hur de ska hanteras. Sid 4: Det står att ”Huvudprincipen måste vara att när förorenaren/användaren kan identifieras ska denna stå för huvuddelen kostnaderna för nödvändiga åtgärder.” Länsstyrelsen delar denna åsikt, men saknar ett resonemang om hur åtgärder riktade mot diffusa källor ska finansieras. Sid 7: Under ”Kartläggning och analys i nästa förvaltningscykel” står det att ”För grundvatten kan tidplanen komma att se annorlunda ut, eftersom momenten görs i delvis annan ordning.” Vilka moment hänvisas till och i vilken ordning görs de? Om arbetsgången för grundvatten respektive ytvatten skiljer sig åt bör detta framgå och då med hänvisning till SGU respektive HaV:s föreskrifter samt bedömningsgrunder. LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 4(11) 537-439-15 Sid 9: Det är bra att Vattenmyndigheten anser att det finns stor anledning att gå vidare med att utforma styrmedel mot diffusa utsläpp, men det är oklart vem som ska gå vidare och om det finns någon strategi för detta arbete. 3. Förslag på åtgärdsprogram 3.1. Övergripande synpunkter Länsstyrelsen ser positivt på att åtgärdsprogrammet nu riktas till fler myndigheter och att man har tydliggjort kopplingen mellan olika myndigheter/kommunen för varje åtgärd. Enligt Artikel 11 § 8 Vattendirektivet så ska alla åtgärder vara operationella inom tre år efter åtgärdsprogrammens fastställande. Därav efterlyser länsstyrelsen en tidsplan knuten till de åtgärder som är länkade till andra åtgärder. Åtgärdsprogrammet innehåller en rad förslag på styrmedel riktade till myndigheter och kommuner, men det är oklart hur de ska leda till kostnadseffektiva fysiska åtgärder. Det bör också finnas utrymme för myndigheter och kommuner att uppfylla miljökvalitetsnormen på något annat likvärdigt sätt än det som anges i förslaget. Åtgärdsprogrammet innehåller även flera punkter som är införlivade i annan lagstiftning och som tas hänsyn till idag bl.a. arbetet med tillsyn och omprövning av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som redan är reglerat i 26 kap. 2 § 2 st. Miljöbalken. Dessutom har länsstyrelserna sedan länge ett uppdrag i regleringsbrevet att verka för omprövning av äldre tillstånd. Länsstyrelsen anser att det är onödigt att i åtgärdsprogrammet upprepa det som redan står i lagstiftning och i regleringsbrev då det inte lär tillföra något eller leda arbetet framåt, fokus bör vara på de övriga åtgärderna. En utgångspunkt för åtgärdsarbetet, i de delar där kulturmiljövården berörs, måste vara att kulturmiljöfrågorna är en tvärsektoriell angelägenhet. Länsstyrelsen vill särskilt lyfta fram möjligheterna att utveckla bättre tvärsektoriella arbetssätt och fördjupad intern samverkan. Förslagen om nationella vägledningar, nationella digitala kartunderlag och databaser är angelägna att genomföra. Därtill är finansieringsfrågan viktig att utreda, finansiering krävs både till att ta fram kunskapsunderlag och också, inte minst, till att bekosta konkreta åtgärder som ska företas i den fysiska miljön. Detta ansvar kan inte bäras ensamt av kulturmiljövården. En översyn av användandet av centrala begrepp såsom åtgärder och vattenförekomster i texten är nödvändig. För närvarande kan det vara svårt för läsaren att uppfatta vad det är för åtgärd (fysisk eller styrmedel) eller vilken vattenförekomst (yt-, grund- eller kustvatten) som omtalas i delar av LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 5(11) 537-439-15 dokumenten. Exempel på andra termer som används inkonsekvent och bör ses över är bekämpningsmedel, växtskyddsmedel och biocider. På flertalet platser i dokumentet (bl. a. sidorna 32, 33, 37, 49, 52, 69 och 116) framställs det som att grundvattenförekomsters kemiska status bedöms efter ”prioriterade ämnen”. Detta är felaktigt, det framgår i SGU-FS 2013:2 vilka parametrar som ska används i bedömning av grundvattnets kemiska status. Prioriterade ämnen, enligt direktiv 2013/39/EU, avser ytvatten. 3.2. Detaljerade synpunkter Sid XV: Sista meningen ”Figur 2 a och b …” samt figur 2 a är missvisande. Ska det framgå var behovet av åtgärder är störst borde figur 2 a visa vilka grundvattenförekomster som är i risk att inte nå god kemisk status. Hänvisningarna till de ”grå områdena” på kartan för var det finns kunskapsbrist åskådliggör enbart kunskapsbrist i ytvattenförekomster. Många grundvattenförekomster saknar data och detta framkommer inte. Figur 2 a visar grundvattenförekomsternas kemiska status. Här har felaktigt kvicksilver exkluderats. Enligt legenden visar kartan kemisk status för grundvatten, men i texten används begreppet miljögifter. För grundvattenförekomster är detta inte synonymt. Sid XX, tabell 1: Miljöproblem i sammanställningen per miljöproblem stämmer inte överens med de miljöproblem som finns med i VISS. Sammanslagningar av eller namnbyten på miljöproblem måste förklaras. Länsstyrelserna, åtgärd 3, s. 52: Länsstyrelsen delar Vattenmyndighetens uppfattning att tillsynsbehovet av vattenkraftverk och dammar är stort. Det måste dock konstateras att den föreslagna omfattningen av tillsynen/år är helt orealistisk. Detta i första hand mot bakgrund av det faktum att länsstyrelserna, så som Havs- och vattenmyndigheten redan konstaterat, inte har sådana resurser att åtgärden kan genomföras. Länsstyrelserna, åtgärd 4, s. 53: Endast tillsynsvägledning för att minska utsläpp av kväve och fosfor nämns. Länsstyrelsen föreslår att komplettering görs så att även tillsynsvägledning för att minska läckage av kemiska bekämpningsmedel tas med. Länsstyrelserna, åtgärd 5a, s.54: I Halland har länsstyrelsen ingen egen rådgivningsverksamhet (vilket man har i Västra Götaland). Åsyftas den rådgivning som sker inom Greppa Näringen, inom ramen för Landsbygdsprogrammet, så bör detta framgå istället. För att komma till rätta med växtnäringsproblemen behövs ett helhetstänkande vad gäller utsläpp från LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 6(11) 537-439-15 lantbruket, reningsverk och andra källor, inte minst när det gäller partikelbundet fosfor. Länsstyrelserna, åtgärd 6, s. 55: Oklar formulering av vad som egentligen behöver göras inom ramen för punkten i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna, åtgärd 8, s. 57: Mycket oklara formuleringar av vad Åtgärd 8 handlar om, särskilt punkten c som synes tillhöra Åtgärd 1 eller 3. Länsstyrelserna, åtgärd 9, s.57: Det här är en bra åtgärd som känns viktig att arbeta med. Länsstyrelsen undrar om det är samma åtgärd som beskrivs i Förvaltningsplanen stycke tre, s. 8? Åtgärd 9 måste i så fall förtydligas. Länsstyrelserna, åtgärd 10, s. 58: Länsstyrelsen instämmer i att det är viktigt att tillsynsarbetet inom förorenade områden prioriteras för att kunna uppfylla miljömålet giftfri miljö. För att åtgärderna skall kunna öka tillsynsvägen krävs dock betydligt mer resurser hos Länsstyrelsen eftersom dessa åtgärder aldrig sker frivilligt. Det är också viktigt att det finns resurser för att inarbeta detta ”nya” arbetssätt, att prioritera de förorenade områden där det finns risk att miljökvalitetsnormerna inte följs i de anslutande yt- och/eller grundvattnen. Dessa prioriteringar föreslås gälla både bidrags- och tillsynsvägen. I dagsläget sker all prioritering utifrån vilken riskklass det förorenade området har. Om prioriteringen skall ske på annat sätt bör hänsyn tas redan i ett tidigt skede och eventuellt kanske leda till att redan utförd riskklassning i så fall bör ses över. Att detta arbete känns motiverat bekräftar siffran som visar på att förorenade områden har utpekats som betydande påverkanskälla i sammanlagt 34 vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt. Prioriteringen av bidragsobjekt sker inte heller enbart av Länsstyrelsen utan sker nationellt av Naturvårdsverket. Länsstyrelserna, åtgärd 13, s. 62: Åtgärdsförslaget att utföra kulturmiljöinventeringar är mycket viktigt. Inventeringarna är redan påbörjade i många län, flera län ingår i länsgemensamma projektgrupper kring detta, men det krävs fortsatta insatser under en tid framöver. Viktigt är också att inventeringarna sammanställs i kunskapsunderlag som görs tillgängliga och kända för alla som arbetar med vattenvårdsfrågor för att en samsyn ska uppnås. Olika län har kommit olika långt med inventeringarna, därför bör åtgärdsförslaget kompletteras med att inventeringarna måste sammanställas i samlade kunskapsunderlag och tillgängliggöras. Inventeringar och kunskapssammanställningar för vattenanknutet kulturarv har hittills till stor del finansierats med medel från Riksantikvarieämbetet och Havsoch Vattenmyndigheten. Det är av stor vikt att dessa myndigheter även framgent LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 7(11) 537-439-15 kan upplåta medel till den här typen av projekt, för att den kännedom om kulturarvet som krävs för prioriteringar och värderingar ska kunna uppnås. Länsstyrelserna, åtgärd 14b, s. 63: Här står att länsstyrelserna ska ”utöka sin tillsyn gällande föreskrift SFS 1994:1716 om fiskodling och flyttning av fisk mellan fiskodlingar”. Denna punkt är rent felaktig då SFS 1994:1716 är ”Förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen”. Emellertid finns en föreskrift från Jordbruksverket som reglerar tillstånd för fiskodling och flytt av fisk mellan odlingar, den sistnämnda är SJVFS 2011:34 Statens jordbruksverks föreskrifter om ändringar i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:12) om fiskodling och flyttning av fisk mellan fiskodlingar, slakt av odlad fisk samt utmärkning av vattenbruksanläggningar. Troligen är det den sistnämnda som egentligen avses i åtgärd 14b. Länsstyrelserna, åtgärd 15, s. 64: Länsstyrelsen anser att koppling mellan åtgärdsförslagen och åtgärder för biologisk mångfald borde tydliggöras. Kopplingen till arbetet med hotade arter nämns inte i åtgärdsprogrammet fast flera av åtgärdsförslagen/områden väldigt tydligt handlar om hotade arter, ex fysisk påverkan. Även inom ex försurning och övergödning så genererar åtgärder effekter som kan gynna hotade arter. Länsstyrelsen anser att viktiga synergieffekter bör lyfts och att det i åtgärdsgenomförandet tas hänsyn till detta. Åtgärder som ger synergieffekter och gynnar flera områden kan vara lämpliga som en del i prioriteringsarbetet. Sid 96-115: Då det gäller röjning av vandringshinder måste avvägningar göras mellan åtgärdsbehoven och dess vinster och kulturmiljövärdena. Utrivning av dammar och rensning av flottleder och dylikt ger stora negativa konsekvenser på kulturmiljövärdena, vilket måste beaktas i varje enskilt fall. Prioriteringar måste göras, både ur kulturmiljösynpunkt, ur naturvårdssynpunkt och ur fiskevårdssynpunkt. För att åtgärda den bristande konnektiviteten måste alternativa lösningar också övervägas där så är möjligt, med syftet att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Sid 114: I tabellen över ”Åtgärder mot bristande konnektivitet”, ska ”Länsstyrelsen åtgärd 13” vara med (utrivning av dammar). Sid 116: När det gäller miljögifter så är problemet med växtskyddsmedel komplext då vi är det land i Europa som tillåter mest offlabel och dispenser för användningar och fortfarande använder växtskyddsmedel som är mycket lättlösliga i vatten. Eftersom vi har en förhållandevis liten växtodlingssäsong hinner inte preparaten brytas ned på samma sätt som i Sydeuropa (både vad gäller UV-instrålning och marktemperatur). Många preparat är extremt giftiga för vattenlevande organismer, indirekta effekter av pyretroider kan göra att vattenlevande organismer försvinner och effekterna är närmast att likna med övergödning då gröna alger tar överhanden. T.ex. Fisktoxicitet LC50: 0,0048 LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 8(11) 537-439-15 mg/l (Oncorhynchus mykiss) för formulerad produkt (ännu lägre för den aktiva substansen). Indirekta effekter kan vara från glyfosat som följer med små markpartiklar ner i vattendrag och där dödar gröna alger och påverkar mikrolivet i vattnet. Cocktaileffekter har också påvisats i vattenmiljö då t.ex. atrazin och kloridazon i mycket små doser ledde till att mygglarver inte kunde röra sig och dog. Även kroniska effekter på fisk som visar sig i andra generationen har kunnat ses av bekämpningsmedel. Sid 137-142: Under främmande arter skulle eventuella behov av övervakningar/undersökningar kring risker för dricksvattenintag i sjöar och ytvattendrag behöva kompletteras. Länsstyrelsen håller med om att förebyggande åtgärder och information är de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att förhindra spridningen av främmande arter. Detta hjälper dock inte för de utpekade arterna Gyrodactylus salaris och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) som redan är etablerade i länet. I några fall har man angett att en population är ”delvis smittad av G. salaris”. Vi anser att antingen är ett vattendrag smittat eller inte smittat, det finns inte någon gråzon där i mellan. De enda laxförande vattendragen i Halland som i dagsläget inte är smittade är Kungsbackaån och Rolfsån. Att informera om riskerna med G. salaris kan vara ett sätt att förhindra spridning till de två friska vattenområdena, inom ett vattenområde sprider parasiten sig med hjälp av den uppvandrande laxfisken. Länsstyrelsen efterlyser åtgärdsförslag för att bekämpa signalkräfta och G. salaris då de har en mycket negativ påverkan på de vilda laxbestånden och flodkräftspopulationerna. G. salaris bör inte heller finnas i fiskodlingar. Sid 147-150: Tabeller av typen B23 och B24 är praktiskt upplysande och redovisar åtgärder såväl som vilka myndigheter som behöver samarbeta som vilket resultat/effekt åtgärder leder till. Sid 154: Vid brandbekämpning kan nämnas att det finns risk för att gamla rester av PFAS/brandskum kan hamna i släckvattnet om inte tankar och slangar är rengjorda. Sid. 156-159: Skydden för dricksvattnet är för få och arbetet med att skydda vattnet går för långsamt. Det behöver tillsättas åtgärder som leder snabbare till skydd. 4. Miljökonsekvensbeskrivning I fjärde stycket i sammanfattningen står det att då åtgärdsprogrammet är av övergripande karaktär är miljökonsekvensbeskrivningen upprättad på motsvarande övergripande nivå. Länsstyrelsen hade förväntat sig en mer LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 9(11) 537-439-15 omfattande miljökonsekvensbeskrivning då genomförandet av åtgärdsprogrammet innebär stora kostnader för samhället och påverkar enskilda. 5. Bilaga 1 – Sammanställning per åtgärdsområde 5.1. Övergripande synpunkter Länsstyrelsen anser att åtgärdesområdessammanställningarna utgör ett bra underlag för att vidare framställa mer detaljerade förslag på åtgärder på vattenförekomstsnivå. Materialet bör kompletteras med en geografisk anknytning till informationen som presenteras. I nuläget finns det gott om felaktigheter och grova förenklingar som behöver rättas till för att dokumenten ska bli användbara. I förvaltningsplanens bilaga 2 redovisar man huvudavrinningsområdena enligt SMHIs definition medan man i förslaget till åtgärdsprogram talar om åtgärdsområden med en numrering som utgår från alfabetisk ordning för vattnets namn. Det skulle framstå som mer naturligt och mindre förvirrande att fortsätta utgå från SMHIs huvudavrinningsområden och med ett tillägg ange vilket åtgärdsområdet är. Utöver detta så har man även numrerat vattenråden utifrån alfabetisk ordning. Avsaknaden av stringens gör handlingarna allt annat än självklara och bäddar för missförstånd. Fritidsfiske är inte ett riksintresse utan ingår i riksintresse för det rörliga friluftslivet. 5.2. Detaljerade synpunkter Fylleån (8), Genevadsån (9) och Himleån (14): Länsstyrelsen anser att det är mycket missvisande att säga att laxstammen är ”till viss del infekterad av G. salaris” då detta slår hårt på åns totala laxpopulation. Ett vatten är antingen smittat eller inte. Kungsbackaån (16) Rolfsån (26): Informationsåtgärder för att förebygga introduktion av G. salaris är av stor betydelse för Hallands idag enda smittfria vattendrag. Genevadsån (9): Kompletterande åtgärdsförslag bör vara att återställa rensade partier. Himleån (14): Signalkräfta finns. LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 10(11) 537-439-15 6. Förslag på miljökvalitetsnormer (MKN) Länsstyrelsen vidhåller svaret som gavs i den förra samrådsperioden att det bör vara regeringen som fattar beslut om miljökvalitetsnormer och inte vattendelegationen på samma sätt som regeringen genom förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft har meddelat normer beträffande kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar. Det är av vikt att miljökvalitetsnormerna ses i ett långsiktigt perspektiv och att de är enhetliga över landet vilket försvåras genom att besluten fattas av fem olika vattendelegationer. Länsstyrelsen saknar ett principiellt ställningstagande från vattenmyndigheterna hur MKN ska tillämpas när det gäller landets referensvatten som är mycket viktiga för att övervaka miljötillståndet och naturliga trender över längre tidsperioder. Eventuella undantag bör vara enhetliga inom och mellan distrikten. 7. Synpunkter och kommentarer avseende VISS Länsstyrelsen tycker att VISS har utvecklats i en positiv riktning men att användarvänligheten bör utvecklas då det är ett viktigt verktyg som myndigheter, kommuner och andra behöver använda i sitt arbete. Därför bör det finnas olika ingångar till VISS efter besökare (myndighet, vattenråd, privatperson etc.) för att underlätta för de olika användarnas intressen. Det bör framgå tydligt i VISS då en vattenförekomst utgör ett referensvatten. Beslut i detta ärende har fattats av Landshövding Lena Sommestad och Vattenförvaltare Petra Bragée samt Vattenförvaltare Erika Tollebäck har varit föredragande. I ärendet har även tillförordnad Naturvårdsdirektör Henrik Martinsson, Miljöhandläggare Solveig Ahlbin, Vattensamordnare Marie-Helene Bergstrand, Agronom-rådgivare Gudrun Edh, Naturvårdshandläggare Jeanette Erlandsson, Antikvarie Jessica Jönsson, biträdande Länsfiskekonsulent Johan Lundgren, Planarkitekt Anna Nilsson, Miljöhandläggare Malin Salberg, Tillsynssamordnare Mauritz Sandholm, Vattenvårdshandläggare Elisabeth Thysell samt Vattenplanerare Teresia Wengström deltagit. Lena Sommestad Petra Bragée Erika Tollebäck LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE 2015-04-28 Bilaga MKN Halland Kopior Enheten för Naturvård och Miljöövervakning Miljövårdsenheten Landsbygdsenheten Samhällsbyggnadsenheten 11(11) 537-439-15 Kemisk grundvattenstatus Vatten SE626661-132830 Namn Laholm Kemisk status Otillfredsställande Anledning Nitrat Föreslagen MKN MKN 2021
© Copyright 2024