Lokal verksamhetsplan 2015
Edvardslundsskolan Datum 2015-03-05 Lokal verksamhetsplan 2015 Edvardslundsskolan årskurs F-6 1 (22) 2 (22) Sammanfattning Under 2015 har skolan stort fokus på läslust och läsförståelse. Elevernas trygghet tar som alltid prioriterat. Under hösten startar vi ett arbete runt ”att bygga gruppen”. Skolan deltar i ett 3-årigt Ersamus-projekt (EU) inriktat mot energianvändning. Vi har tillsammans med Gökstensskolan startat ett samarbete runt mottagandet av nyanlända elever och det kommer att få än större vikt kommande år 3 (22) Inledning Grundskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen. Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla grundskolor i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som fördelar resurser och organiserar verksamheten. Kommunfullmäktige fastställer en årsplan med mål för kommunkoncernens verksamheter. Utifrån denna sätter Torshälla stads nämnd åtaganden och mål för grundskolorna som finns i förvaltningen i en nämndövergripande verksamhetsplan. Varje skola gör en lokal verksamhetsplan med lokala åtaganden som beskriver vad göra för att nå de kommunala och statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar skolan även aktiviteter som beskriver hur arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Lokala åtaganden och aktiviteter för Edvardslundsskolan beskrivs nedan i enhetens lokala verksamhetsplan för 2015. Edvardslundsskolan är en grundskola med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6. På skolan fanns vid årsskiftet 365 elever och 48 medarbetare inklusive 4 trainees. På skolan finns 2 fritidshem för åk F-3 och öppen fritidsverksamhet för åk 4-6. Verksamhetens viktigare målgrupp är elever och deras målsmän. Det viktigaste uppdraget är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och trygghet i form av att utveckla kompetens, organisation och kvalitetsarbete. Skolan bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom processen att tillgodose behovet av utbildning. Inom skola och fritidshem pågår verksamhet som ska säkerställa måluppfyllelse i förhållande till skollag och läroplan för våra elever när de så småningom som lämnar årskurs 9. Arbetet med ökad måluppfyllelse pågår med fokus på kontinuerliga uppföljningar, tekniska hjälpmedel, individuellt stöd och tidiga insatser. Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå målen. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i yrkeslivet och förutsättning för delaktighet i samhället. Svensk skola har de senaste åren genomfört en rad förändringar som till exempel ny läroplan, ny skollag, införandet av lärarlegitimation, nytt betygssystem, betyg från åk 6 och införandet av förstelärare. Implementeringen av detta har tagit en stor del av utvecklingsarbetet och behöver fortsätta ytterligare en tid. Vid årsskiftet 2015 förändrades organisationen i Eskilstuna gällande gemensamma resurser (stödcentrum, mångkulturella enheten). Det får både praktisk och ekonomisk betydelse för skolan. 4 (22) Hållbar utveckling Verksamhetsprocesser: Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Processmål: 1. 2015 ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(En attraktiv stad) (KS, SBN, TSN) Beskrivning Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år 2010. Nämndens åtagande: Alla invånares, i synnerhet flickors och pojkars, upplevelse av insyn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Målet är uppnått när Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning uppgår till minst index 45 2015. (Ledm/adm, alla enheter) Beskrivning Målet är att skapa förutsättningar för att Eskilstunas invånare att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Nämnden kan skapa förutsättningar för Torshällaborna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån till exempel kön, ålder, utbildning och socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Utifrån åtagandet kommer en vägledning arbetas fram i processteamet för insyn, dialog och inflytande. Lokalt åtagande Samarbetet med kostorganisationen ska utvecklas Skolan har ett ansvar för såväl en god kost som att utveckla förståelse för en god kosthållning. I Torshälla produceras maten av kostorganisationen som vid årsskiftet tar över serveringen på Guldgruvan. Nya rutiner för samarbetet mellan kostorganisationen, elever och skolan är på väg att utarbetas så att synpunkter bättre kan tas tillvara Aktivitet Kökschef besöker klasserna (F-6) Beskrivning Under året ska alla klasser ha fått besök av kökschefen som berättar om råd och riktlinjer som köken följer Kost- och kökschef besöker APT på skolan Beskrivning för att berätta om nya riktlinjer och ge möjligheter till en dialog skola/kök 5 (22) Verksamhetsprocesser: Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Processmål: Grundskolans elever upplever att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN) Nämndens åtagande: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska utformas för att motsvara kraven i Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, för att stärka barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Beskrivning Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier1 eller genom kränkande behandling. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att huvudmannen åläggs att bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Det främjande och förebyggande arbetet ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och i förekommande fall vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även detta arbete ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån uppföljning av likabehandlingsarbetet inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete 2014. Målet är nått när samtliga enheter har en likabehandlingsplan som uppfyller kraven i Skolverkets allmänna råd och när enheterna i sitt systematiska kvalitetsarbete redovisa insatser med resultat, analys och slutsatser för ett aktivt likabehandlingsarbete. 6 (22) Lokalt åtagande Arbetet med de förebyggande åtgärderna ska utvecklas. Elevernas trygghet är starkt beroende av de relationer som han/hon har. Det handlar om relationer med såväl kamrater som vuxna. Arbetet med trygghet grundar sig därför på ett gediget arbete i den egna gruppen. Vi behöver diskutera vad detta arbete består i och hur det kan utvecklas. Målet är uppnått när den upplevda tryggheten totalt har ökat för såväl skola som fritids och när skillnaderna mellan pojkar och flickor har minskat. 2014 upplevde 92% av skolans elever att de var trygga (po 96; fl 88) och 96 % på fritids (po 99; fl 93) Likabehandlingsplanen utvärderas och "årlig plan" fastställs Skollagen fastställer att skolan ska ha en likabehandlingsplan som revideras årligen. Syftet är att skolan ska utgår från nuläget och systematiskt arbeta för att förebygga kränkningar och utveckla en god arbetsmiljö för våra elever. Stommen i i vår likabehandlingsplan utvärderas och den årliga planen omarbetas årligen i detta syfte Åtagandet är uppnått när planen är reviderad och alla verksamheter har definierat egna åtgärder för ökad trygghet. Aktivitet Under temadag i augusti formuleras en policy för klassbygge Beskrivning Policyn ska innehålla begrepp som trygghet, samling, start och avslut av lektion och aktiviteter som skapar sammanhållning. Under vt genomförs en aktivitet med syfte att öka sammanhållningen bland personalen Beskrivning Tanken är att en ännu bättre sammanhållning ger effekter för elever Under ht genomförs en aktivitet som bygger sammanhållning bland personalen Bättre schemaläggning Beskrivning När klassernas schema läggs ska fritids tillfrågas. Med mer passande sluttider får eleverna bättre koll och ökad trygghet Trygghetsenkäten besvaras av alla elever Processmål: Alla elever ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna. (BUN) Nämndens åtagande: Elever och vårdnadshavare i grundskolan och på fritidshemmet, ska uppleva att de får ta ansvar och har inflytande. Enhetens resultat skall ha ökat 2015 i jämförelse med 2014 års enkätresultat. Beskrivning De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ha inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktivt del av arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungas utveckling och lärande. Därför ska alla som jobbar i skolan samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsmmans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. 7 (22) Nuläge: Eleverna i Torshällas skolor har svarat 3,01 på en 4-gradig skala på frågeområdet ansvar och inflytande. Resultatet är något sämre än kommunsnittet (3,05) och i nivå med resultatet för 2013. (3,02) Målet är nått när enkätresultaten visar på en positiv utveckling och när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete redovisa insatser med resultat, analys och slutsatser för ett elevers och vårdnadshavares ökade inflytande och delaktighet i skolan och i fritidshemmen. Lokalt åtagande Vi vill öka våra elevers upplevelse av inflytande på skola och fritids I flera forskningar framgår att med ökad delaktighet skapas bättre elevresultat, en av dem är Hatties synligt lärande. För att öka delaktigheten krävs en analys av vad som gör att elever känner sig delaktiga och hur den kan öka. I enkäten "om undervisningen" HT 2013 värderar eleverna värdet till 3,25 (max 5) pojkar 3,25 och flickor 3,18 (ny mätning dec 14) På skolenkäten (åk 2, 5 och 8) värderade eleverna delaktigheten till 3,15 på skolan och 3,35 på fritids; föräldrar 3,59 resp 3,09. Den här enkäten genomförs i februari. Åtagandet är uppnått när vi når högre resultat på båda enkäterna och då fritids kan beskriva hur man utvecklat arbetet runt delaktighet. Aktivitet Fritidsråd schemaläggs regelbundet. Beskrivning Aktiviteten är genomför om fritidsråd genomförts på båda avdelningarna minst tre gånger per termin Eget val på loven Beskrivning Vi diskuterar med eleverna på fritids och låter deras önskemål påverka planeringen under loven då det är mindre tryck. De elever som är lediga har möjlighet att välja aktiviteter. Vi vill även ge de elever som är kvar på fritids möjlighet att välja... Under 2015 fastställs en plan för våra föräldramöten på skolan Beskrivning Med hjälp av en plan och återkommande teman i våra möten underlättar vi för personalens planering och skapar innehåll och variation på våra möten förstelärarna ansvarar Processmål: 5b. Alla elever ska uppleva trygghet i grundskolan. (BUN) Nämndens åtagande: Elever och vårdnadshavare i grundskolan och på fritidshemmet, ska uppleva att barnet/eleven är tryggt och trivs. Enhetens resultat skall ha ökat 2015 i jämförelse med 2014 års enkätresultat. Beskrivning Alla elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Lärare och elever ska arbeta förebyggande för att studiemiljön ska vara god. Ibland är inte det tillräckligt - då kan skolan behöva vidta någon av de disciplinära åtgärder som finns i skollagen. Rektorn har en skyldighet att ta fram egna ordningsregler på skolan. En förutsättning för en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av 8 (22) lärandemiljön, till exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Lärprocesserna i sig innebär förändringar för individen, från att inte kunna till att kunna. Allt framgångsrikt förändringsarbete förutsätter trygga männskor som törs förändras. Det gäller såväl barn som vuxna. En människa som är trygg, vågar pröva nya sätt att agera och överskrida gränser. I en trygg grupp finns det tolerans och generositet gentemot varandra. Trygghet är således en förutsättning för lärande och för att elverna ska nå målen. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån enkätresultat 2014 samt resultat från enheternas systematiska kvalitetsarbete 2014. Målet är nått när enkätresultaten visar på en positiv utveckling och när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete redovisa insatser med resultat, analys och slutsatser för upplevd trygghet och trivsel. Lokalt åtagande Arbetet med de förebyggande åtgärderna ska utvecklas. Elevernas trygghet är starkt beroende av de relationer som han/hon har. Det handlar om relationer med såväl kamrater som vuxna. Arbetet med trygghet grundar sig därför på ett gediget arbete i den egna gruppen. Vi behöver diskutera vad detta arbete består i och hur det kan utvecklas. Målet är uppnått när den upplevda tryggheten totalt har ökat för såväl skola som fritids och när skillnaderna mellan pojkar och flickor har minskat. 2014 upplevde 92% av skolans elever att de var trygga (po 96; fl 88) och 96 % på fritids (po 99; fl 93) Aktivitet Skolan tar under 2015, tillsammans med eleverna, fram minst två alternativ till rastaktiviteter som idag inte finns. Dessa aktiviteter ska bekostas inom ord elevrådsbudget Under vt formuleras egna villkor för raster i åk 6 Beskrivning Eleverna i åk sex är störst på skolan och kan växa i ansvarstagande om de får delta i utformningen av villkor för rasterna. Åtgärder för ökad trygghet i den egna gruppen Beskrivning Trygghet byggs från den egna gruppen och vidare utåt. Att ha en kamrat är viktigt. Därför får insatser i den egna gruppen större effekt än generella insatser. Efter trygghetsenkäten analyseras resultatet på gruppnivå och åtgärder för ökad trygghet fastställs. Faddersystem på Skattkammaren Beskrivning Eleverna i förskoleklass har faddrar i åk 1 som de lär känna lite bättre för att skapa ökad trygghet på skolan Vänskapstema i ny F.klass Beskrivning Under en stor del av hösten går mycket av arbetet ut på att "bygga gruppen". Det gör vi med olika aktiviteter under temat vänskap. Trygghetsvandringar Beskrivning Vi går trygghetsvandringar med alla nya förskoleklassbarn för att höra hur de upplever skillnad i trygghet på olika ställen och kunna motverka otrygghet. 9 (22) Processmål: Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN) Nämndens åtagande: Förskolor och grundskolor i Torshälla ska utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning. Minst 1 insats/åldersgrupp i förskolan och grundskolan ska genomföras. Beskrivning När vägledningen som sker vid övergångarna mellan utbildning och yrken, grundutbildning och högre utbildning samt mellan olika yrken, bedöms som viktig i dagens samhälle motiveras det huvudsakligen med fyra påståenden: 1. Modernitet: Det är inte längre givet att man följer i sina föräldrars fotspår och väljer det yrke som de haft. Det finns många möjligheter och den enskilda individen ska ha möjlighet att välja det som ger mest mening för den berörda. 2. Brytning med det sociala arvet: Ett välfärdssamhälle ska sörja för optimala villkor för alla medborgare oavsett kön, hudfärg och social bakgrund och göra det möjligt för den enskilda individen att bryta med konventioner och negativt socialt arv. 3. Samhällsekonomiska aspekter: Samhället profiterar av att unga så fort som möjligt genomför sin utbildning. 4. Fokus på livslångt lärande och utveckling: jfr OECD (1996), det ska vara möjligt för den enskilda individen att utvecklas under hela livet. Detta fordrar att det är möjligt att byta inte bara arbetsplats, men också yrke och livsbana. Barn och elever behöver utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. Elevens studieval- och yrkesval har stor betydelse för hur dennes framtid kommer att utvecklas. För att barn och elever ska kunna hantera valsituationer och göra väl underbyggda val har studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Förskolans och skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för individen att göra hållbara val. I förskolan kan det handla om att möta barnens tankar och funderingar om framtiden, väcka intresse för och ge barnen kunskap om vilka olika yrken som finns i närmiljön och vad de olika yrkeskategorierna arbetar med. Studie- och yrkesvägledningen är en fråga för hela skolan. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Individanpassat, långsiktigt och systematiskt. Arbetet i skolan ska utformas utifrån Skolverkets allmänna råd "Arbete med studie- och yrkesvägledning". Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete 2014. Målet är uppnått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete uppvisar insatser, resultat analys och slutsatser för samtliga årskurser. 10 (22) Lokalt åtagande Under 2015 påbörjar Edvardslundsskolan ett samarbete med Göksten för att strukturera arbetet med yrkesvägledning Yrkesvägledning ska enligt läroplanen ske i hela åldersspannet. Formerna för det behöver utvecklas. Åtagandet är uppnått när det finns en organisation runt utvecklingsarbetet och det finns en stomme till plan/policy Nämndens åtagande: Flickor och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i grundskolans alla ämnen vårterminen 2015. Målet är uppnått om resultatet förbättrats i samtliga ämnen i jämförelse med resultaten för nationella proven årskurs 3 och betygsresultaten för årskurs 6-9 vårterminen 2014. Beskrivning Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungas utveckling. Bra skola och utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling. Men betyg från årskurs 9 är en stark predikator för framtida utfall för ALLA barns långsiktiga utveckling. Ungdomar som går ut grundskolan med fullständiga betyg har större chans till en fortsatt gynnsam utveckling och hälsosamt liv, än unga som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån uppföljning av betygsresultaten/ämne inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete 2014. Målet är nått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete redovisa insatser med resultat, analys och slutsatser som lett till ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen. Lokalt åtagande Under 2015 utvecklar vi arbetet med att stimulera läslust och utveckla läsförståelse Läsförmågan är central i alla skolämnen. Mängden en elev läser är en viktig faktor och styrs till stor del av läslusten. Läsförståelse är en annan faktor som är av största vikt. Under många år har enskild läsning utifrån elevers egna val (bänkböcker) tagit stort utrymme. Med det här åtagandet vill vi utveckla en arbetssätt där diskussioner om texter och begrepp ökar, och skapa förutsättningar genom material och metoder för detta. Vi mäter genom att beskriva hur arbetssättet utvecklats och mätningar i våra klasser I december 2015 har vi strukturerat ämnesinnehåll i samtliga årskurser. Lärarnas administrativa börda har i många undersökningar visat sig öka. För att minska detta och skapa mer tid till planering och utvärdering av undervisningen väljer vi att ta bort en variabel i pusslet. Åtagandet är uppnått när det finns en fördelning av centralt innehåll i alla ämnen och årskurser (med reservation för att det i något ämne kan upplevas klokare att strukturera på annat sätt; ex i förmågor) Under 2015 inleder vi ett arbete med att formulera och vidareutveckla "det goda lärarskapet" Under många år har vi haft fokus på lektionsplanering och bedömning. Vi har genomfört mattesatsningen och mattelyftet, alla är pim:ade (IT). Framför oss ligger skolverkets satsning på läslyftet. I Hatteyrapporten lyfts den goda läraren fram som nyckelfaktor. Vi vill skapa tid att analysera vad som utmärker den goda läraren och träna dessa beståndsdelar. 11 (22) Under 2015 utvärderar lärarna regelbundet sin egen undervisning och tar fram minst tre konkreta åtgärder för att förbättra den ytterligare Vi fortsätter arbetet med att utvärdera vår undervisning. För varje gång har dessa blivit bättre avseende analys och förslag till förbättringar. Att arbeta med kedjan mål - resultat - analys och förbättringsförslag stämmer väl med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Det finns värden i att hålla fast i fungerande rutiner ytterligare ett år. Åtagandet är uppnått när alla lärare under året grundligt har utvärderat tre områden (med hjälp av gemensam mall) och har definierat tre åtgärder. Vi fortsätter utveckla arbetet runt ny-anlända elever Kommunens ändrade organisation gällande gemensamma stödresurser för skolan har medfört att vi får en allt större del av ny-anlända elever. Föregående år startade vi och Gökstensskolan därför ett utvecklingsarbete. Vi har skapat checklistor, samlat material och sätter upp rutiner för mottagandet. Målet är nått om de lärare som tar emot ny-anlända upplever att de har ett gott stöd av rutiner/material Aktivitet Varje klass har tid avsatt för lästräning Beskrivning Det finns ett förslag att tidpunkten ska vara gemensam; den iden kan undersökas: Aktiviteten är genomförd när alla klasser kan redovisa vid vilken tidpunkt man schemalagt träningen Under läsåret har minst två skolgemensamma läsaktiviteter genomförts Det finns tillgång till skönlitteratur i alla hemklassrum för åk F-3 Alla elever har fått böcker presenterade för sig i form av bokprat. Alla klasser (F-6) arbetar med metoden "en läsande klass" Beskrivning Alla elever ska känna till "läsfixarna" (olika rollfigurer som represnterar en lässtrategi; ex spågumman som funderar över vad som kommer att hända sen) Under augustidagarna tar vi fram en matris som bedömer alla förmågor Besök på biblioketet Beskrivning Alla klasser använder skolbiblioteket. Förskoleklass går till Kvarnen för att lära sig hitta dit samt för att öka intresset för böcker och läsning. Minst två andra årskurser besöker Kvarnen under året Alla lärare deltar i rättningen av de nationella proven Beskrivning Vi delar upp oss i ämnesgrupper och hjälps åt att rätta NP. Vi räknar med att det underlättar för dem som har åk 3 och 6, att det borgar för en mer rättvis bedömning och att det ger en fortbildning i vad som krävs i våra styrdokument. Vi arbetar under 2015 fram ämnesmappar digitalt, eller i pärmform med LPP, tips på läromedel och en bedömningsbank för varje årskurs i minst tre ämnen. Våra förstelärare ansvarar under vt 2015 för att en fördelning av centralt innehåll finns i samtliga ämnen. Tid tas på ped. träffar ti em. En temadag genomförs för lärare under augusti månad Under ht hålls minst två workshops som syftar till praktiskt förändringsarbete Den 10 juni har samtliga lärare utvärderat område ett Den 1 nov har samtliga lärare utvärderat arbetsområde två Läxhjälp erbjuds elever i åk 4-6 12 (22) Nämndens åtagande: Under 2015 ska kvaliteten på fritidshem och öppen fritidsverksamhet i Torshälla stads nämnds skolverksamheter fortsatt öka. Målet är uppnått när den samlade bedömningen visar att verksamheten uppfyller kraven i Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem Beskrivning Fritidshemmen och de öppna fritidsverksamheterna ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Såväl fritidshemmen som de öppna fritidsverksamheterna ska genom utbildning/pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan. Det är fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals ansvar, att med stöd av läroplanen och de allmänna råden, utforma en lämplig helhet för fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklass och skola. Verksamheterna ska synliggöras i de lokala verksamhetsplanerna och följas upp i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån uppföljning av verksamheten inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete 2014. Målet är nått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete redovisa insatser med resultat, analys och slutsatser för ökad kvalitet på fritidshemmen och i öppna fritidsverksamheten och när den sammanfattande bedömningen visar på en kvalitet i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Lokalt åtagande Under 2015 genomförs minst tre insatser som utvecklar fritids (inkl öppna) i den riktning som allmänna råden anger. Skolverket har i flera utredningar visat på behovet att lyfta fram fritids. 2014 kom nya "allmänna råd" för fritids som vi har att förhålla oss till. Föregående år initierades en utbildning som kombinerar teori och utveckling i workshop-modell. Detta arbete fortsätter och utvärderas under 2015. Åtagandet är uppnått när tre insatser gjorts och de är planerade och utvärderade utifrån allmänna råden. I december 2015 upplever all personal (fast och längre vikariat) att de har koll på fritids allmänna råd. De allmänna råden är ett styrdokument som man inte behöver följa OM man kan hitta ännu bättre sätt att svara för verksamheten. En förutsättning är att alla känner till dem. Innevarande läsår pågår en fritidsutbildning för fritidshemmen i Torshälla. I den ingår de allmänna råden som litteratur. Målet är uppnått när personalen på en enkel fråga svarar att det har koll på innehållet i råden. Aktivitet Senast 30 aril 2015 har hagar och bokstavsormar mm målats upp på Skattkammarens gård Senast den 1 april finns en diskbänk montera på Skattkammarens gård för lek i olika former Inför ht 2015 tas i planeringen hänsyn till elevers behov av stöd på fritids Fritids pedagogiska uppdrag visas upp digitalt och analogt (skyltar) Senast i oktober genomförs en uppföljning av innehållet i de allmänna råden för ny personal på fritids Fortsatt fritidsutbildning Beskrivning Vi fullföljer den kombinerade utbildningen/utvecklingen för fritids som startades i höstas. Vi utgår från de allmänna råden och blandar teori och diskussioner med konkret utvecklingsarbete 13 (22) Verksamhetsprocesser: Ge stöd och vård till barn och unga Processmål: Ökad självständighet, minskat stöd och vårdbehov. Mäts i kostnad/brukare (om inte möjligt kostnad/brukare och vårddygn) Nämndens åtagande: Samtliga biståndsinsatser som rör barn och unga, flickor och pojkar i förskole- och skolålder ska fokusera på att understödja en fungerande skolgång. De mest utsatta barnen ska ges förutsättningar att fullfölja sin skolgång. (SN, TSN) Lokalt åtagande Under 2015 fortsätter samarbetet med AFE i EHT att utvecklas Skolan har de senaste åren haft regelbundna träffar med AFE (sociala myndigheten) och familjevägledaren i Torshälla samt psykologen från stödcentrum. I slutet av varje termin utvärderar vi vårt utbyte. Samarbetet beskrivs berika båda organisationerna. Åtagandet är uppnått om utvärderingen visar att samarbetet fungerar och har utvecklats under året. Processmål: Brukarna är nöjda med pågående och genomförda insatser. (AMN, TSN) Beskrivning Processmål för nämndens verksamhetsprocess SoL Barn och ungdom, Serviceinsatser Barn och ungdom Mätmetod och data finns under indikator. Nämndens åtagande: Torshälla stads nämnd ska under 2015 utveckla det förebyggande och främjande arbetet för flickor och pojkar i Torshälla. Val av insatser ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. (AFE, grundskolorna, förskolorna, SKU) Beskrivning Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan tillsammans med övriga verksamheter som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för 14 (22) barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer. Men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP – samordnad individuell plan. SIP:en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under året kommer vi att följa utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan deltar i arbetet med den sociala investeringsfonden som syftar till att hitta former för att stödja elever med störst behov Torshälla har fått medel från den sociala investeringsfonden för att utveckla arbetet med de elever som faller mellan stolarna och förvaltningens elevhälsoarbete i stort. För det anställs en projektledare och en specialpedagog. Här har skolan stora möjligheter att får draghjälp i arbetet med att ge alla barn det stöd de behöver. Det krävs dock en medvetet och gott samarbete för att möjliggöra detta. I slutet av året bedöms i vilken grad vi har kunnat ta del av arbetet. Målet är nått om projektet är startat och vi har några elever som omfattas av arbetet. Frånvaron ska minska Hög närvaro är en friskfaktor för gott resultat i skolan. Vårt frånvarosystem har ger oss nu gott stöd för att följa ev frånvaro och skolorna i Torshälla har en handlingsplan om den blir för hög. Under HT 2015 var den anmälda frånvaron 6,1 % och den oanmälda 0,3 %. Åtagandet är uppfyllt om inget av talen är högre i december 2015 Aktivitet Edvardslundsskolan har representation med i styrgruppen för projektet ur sociala investeringsfonden Beskrivning Projektet syftar till att öka elevers måluppfyllelse i en definierad målgrupp med särskilda behov. På vår skola finns många elever i målgruppen. Deltagandet kan skapa högre delaktighet för skolan. Samarbete runt elever med särskilda behov inom projekt ur sociala investeringsfonden. Beskrivning Under hösten inleds ett samarbete med projektet runt minst två av våra elever på skolan Uppföljning av handlingsplan för högre närvaro Beskrivning Den här aktiviteten syftar till att följa upp i vilken grad handlingsplanen följs. 15 (22) Verksamhetsprocesser: Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer Processmål: Resultaten i NKI-undersökningar ska förbättras (%). (SBN, TSN) Nämndens åtagande: Torshälla stads nämnd ska med utgångspunkt från ortsanalysens rekommendationer arbeta med att stärka Torshällas identitet. Minst tre insatser ska genomföras. (Ledning/administration, alla enheter) Beskrivning Genom att stärka stadens identitet ökar intresset för inflyttning, etableringar och investeringar samtidigt som trivsel och stolthet stärks hos Torshällas invånare och aktörer. Insatser som destinationsutveckling, satsningar i stadsmiljö och varumärkesarbete påverkar stadens attraktivitet och identitet positivt. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan deltar i referensgrupp för ny lekpark på Krusgården En ny temalekpark planeras på Krusgården av Torshälla förvaltning. För att kunna använda den pedagogiskt behöver skolan delta i förberedelsearbetet. Åtagandet är uppfyllt om vi deltagit i de möten vi blir inbjudna till Aktivitet Under vt görs en framställan till Tfast om förstärkt skolgårdsbelysning Verksamhetsprocesser: Tillhandahålla miljö- och naturvård Nämndens åtagande: Ecofriends för barn och elever i Eskilstunas skolor ska etableras och genomföras. (PZ, KS, BUN, TSN , KFAST, TFAST, EEM, DET) Lokalt åtagande Edvardslundsskolan ska under 2015 delta i de aktiviteter som erbjuds från Ecofriends och de ska av deltagande lärare upplevas värdefulla i undervisningen Ecofriends är kommunens namn på den ett nytt format med arbete runt miljö och natur. Det drivs av Parken Zoo, energi och miljö samt skolorna i Eskilstuna. För att bli framgångsrikt måste de här dagarna (guldkornen) planeras och sättas in i ett sammanhang på den egna skolan. Det arbetet ligger framför oss. Åtagandet är uppnått när deltagande lärare kan beskriva nyttan för elevernas måluppfyllelse Aktivitet Åk 2, 4 och 6 har deltagit, alt ska deltaga, i Ecofriends med kopplingar till LPP Beskrivning För att besöket ska få stort värde krävs att det förbereds och följs upp vilket vi hanterar genom planering i LPP Samarbete med naturskolan Beskrivning Minst tre av våra klasser genomför ett tema med hjälp av, och tillsammans med, Naturskolan 16 (22) Nämndens åtagande: Torshälla stads nämnd ska under 2015 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden antagna miljömålen för 2015-2018. Beskrivning Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet med certifieringen ISO 14001. Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan ska arbeta för att öka förståelsen för sambandet mellan miljö och energianvändning Skolan har inlett ett EU-samarbete "fueling the future" med fem andra länder. Det syftar till att första detta samband och att åra elever ska göra smartare val. Målet är nått när arbetet startat och alla elever deltagit i någon läraktivitet inom området. Aktivitet Under ht genomför samtliga årskuser en läraktivitet kopplat till klokare energianvänding Under vt startas ett Erasmusråd med deltagande av personal och elever för fortsatt planeringsarbete I februari deltar skolan i det första utbytet som sker i Tjeckien Verksamhetsprocesser: Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder Processmål: 19a. 2015 ska 30 procent av de som genomgått arbetsmarknadsinsatser ha jobb efter sex månader.(AMN, TSN) Beskrivning Processmål för AMN:s verksamhetsprocess Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder Nämndens åtagande: 300 försörjningsstödstagare ska inom ramen för traineeprojektet Fler jobb få tidsbegränsad anställning på 12 månader inom kommunkoncernens verksamheter (AVN, alla nämnder och bolag) Beskrivning VON: Målet är att minst 50 trainees ska erbjudas plats på vuxenförvaltningen under 2015. Under 2014 har efterfrågan på platser inom vuxenförvaltningen varit knappt 50 platser. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan erbjuder under 2015 minst 5 trainee-platser 17 (22) Nämndens åtagande: Under sommaren ska 600 feriepraktikplatser erbjudas ungdomar som slutar årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 enligt riktlinjerna för feriepraktik. (AVN, alla nämnder) Lokalt åtagande Edvardslundsskolan erbjuder under 2015 minst tre ungdomar sommarjobb. Effektiv organisation 23. Effektiv styrning av verksamhetsprocesser. (Kvalitet) Genomför kvalitetsmässan Eskilstuna inspirerar med målet 7000 besökare varav 2 600 under allmänhetens dag. (KS, alla nämnder och bolag) Lokalt åtagande Edvardslundsskolan deltar i mässan med en aktivitet och vår personal har fått möjlighet att besöka mässan Ett deltagande i mässan är ett gott tillfälle för såväl elever som personal att visa upp, men också spegla och utveckla sitt arbete. Det är många förmågor som övas när man deltar i och berättar för mässdeltagare om sin verksamhet. Målet är uppnått när skolan kan beskriva sitt deltagande och alla anställda som önskat har kunnat besöka mässan. Aktivitet Vi presenterar goda exempel från Minecraft och eller ASL Alla chefer ska ha gått utbildningen Modiga idéer till juni 2016 samt genomfört arbete på den egna enheten senast 2016. (KS, alla nämnder och bolag) Beskrivning Modigt medarbetarskap fullföljs nu med komptetenssatsningen Modiga idéer där hela organisationen ska utveckla förmågan att stimulera och ta tillvara på förslags- och innovationskraften. Under 2015 ska hälften av chefer tillsammans med en nyckelperson gå utbildningen Modiga idéer. Lokalt åtagande I dec 2015 har alla skolledare deltagit i modigt ledarskap Aktivitet Biträdande rektor ska under 2015 gå modigt medarbetarskap Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra minst tre IKT-lösningar för att effektivisera befintliga verksamhetsprocesser. (Ledning/adminstration, alla enheter) Beskrivning Genom att fler lösningar med informations- och kommunikationsteknologi används i högre utsträckning kan flera processer effektiviseras för att frigöra resurser till verksamheterna. 18 (22) Lokalt åtagande Edvardslundsskolan deltar i referensgrupp för upphandling av portal för kommunikation med elever och målsmän och test av portal genomförs under 2015 En portal är en arbetsyta där personal, elever och målsmän kan träffas. För många är en fungerande portal en förutsättning för att kunna arbeta med moderna verktyg. Vi behöver sätta oss in i frågan och hitta på vilket sätt en eventuell portal kan bidra till elevernas måluppfyllelse Åtagandet är uppfyllt när skolan haft personal med i referensgruppen och när någon lärare har kommunicerat ett lärouppdrag med elever och eller utbytt information med hemmen. Torshälla stads nämnd ska under 2015 implementera barnkonsekvensanalyser i nämndens systematiska kvalitetsarbete och ska omfatta alla beslut som påverkar barn och unga. (Lednings/administration, alla enheter) Beskrivning Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan vi arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i besluten. Syftet är förbättra barns och ungas levnadsvillkor på både på kort och lång sikt. Barnkonsekvensanalyser ska inte göras vid sidan av det ordinarie arbetet utan inkluderas i det ordinarie arbetet. Det handlar om att identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och unga och ta reda på vilka tillägg eller förändringar som kan behöva göras i det ordinarie arbetet. Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra minst tre insatser för att öka kvaliteten i externa och interna kommunikationsinsatser. (Ledning/administration, alla enheter) Beskrivning Nämndens verksamheter ska kommuniceras på ett öppet, tydligt och korrekt sätt. Det bidrar för invånaren till större insyn och möjlighet till påverkan av verksamheten. För medarbetaren betyder en korrekt och kontinuerlig kommunikation trygghet i vardagen och möjliggör ett starkt värdskap. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan deltar i referensgrupp för upphandling av portal för kommunikation med elever och målsmän och test av portal genomförs under 2015 En portal är en arbetsyta där personal, elever och målsmän kan träffas. För många är en fungerande portal en förutsättning för att kunna arbeta med moderna verktyg. Vi behöver sätta oss in i frågan och hitta på vilket sätt en eventuell portal kan bidra till elevernas måluppfyllelse Åtagandet är uppfyllt när skolan haft personal med i referensgruppen och när någon lärare har kommunicerat ett lärouppdrag med elever och eller utbytt information med hemmen. 19 (22) Medarbetare Medarbetare Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra minst tre insatser för att förbättra arbetsmiljön inom förvaltningen. (Ledning/adminstration, alla enheter) Beskrivning Torshälla stads nämnd är mycket mån om att våra medarbetare har en god och hälsosam arbetsmiljö så att både chefer och medarbetare kan utföra sina uppdrag på bästa sätt. Genom att utveckla en god arbetsmiljö kan vi nå goda resultat i alla verksamheter. Aktivitet Under vt 2015 provas att spara 30 min på APT till planering över yrkesgränserna Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra minst tre insatser för att verka för att vara en attraktiv arbetsgivare, särskilt inom yrkesområden där brist på arbetskraft finns/befaras. (Ledning/adminstration, alla enheter) Beskrivning Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl organisationen ska utföra och förmedla tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. För att vara en attraktiv arbetsgivare ska nämnden arbeta för att våra medarbetare ges möjlighet till ansvar och bidra med sina kunskaper och idéer för att utveckla verksamheten. Medarbetare med rätt kompetens behövs för att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden och är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. 26. 2015 ska minst 91 procent av medarbetare uppleva att de har god hälsa. (Attraktiv arbetsgivare) Beskrivning Visar att medarbetarna har bra arbetsmiljö. Nivån för indikatorn ska öka till 91 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 88,9 procent för kvinnor och 90,0 procent för män år 2010. Eskilstuna kommuns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. Arbetsgivaren vill uppmuntra och stödja medarbetaren att ta ansvar för att bibehålla och förbättra den egna hälsan. Vardagsmotion som cykling stimuleras. Förutom alkohol- och drogfria arbetsplatser vill nu arbetsgivaren också skapa rökfri arbetstid. (KS, alla nämnder och bolag) 29. 2015 ska minst 90 procent av medarbetarna vara stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun. (Attraktiv arbetsgivare) Beskrivning Visar att medarbetarna är nöjda. Nivån för indikatorn ska öka till 84 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 80,4 procent för kvinnor och 79,0 procent för män år 2010. 20 (22) Varje nämnd planerar för att minst 50 procent av medarbetarna registrerar sin kompetens i det gemensamma kompetenssystemet. (KS, samtliga nämnder) Beskrivning VON: Målet är att vid utgången av 2015 ska minst 30 procent av vuxenförvaltningens arbetsställen ha genomfört kartläggning inom ramen för det kommungemensamma arbetet med strategisk kompetensförsörjning. År 2013 tillsattes ett centralt projekt som ska ge den kommunala organisationen förutsättningar för att systemiskt arbeta med kompetensförsörjning genom en standardiserad metodik och systemstöd. Registrering av alla anställdas kompetens i PS Kompetens beräknas ta två år och skall vara slutförd 2016 på alla arbetsställen. Utöver yrkesspecifik kompetens ska språklig och kulturell kompetens kartläggas. Lokalt åtagande Personal på Edvardslundsskolan har registrerat sig i kompetensverktyget Det blir allt viktigare att ha koll på såväl formell som informell kompetens. Med hjälp av verktyget blir detta lättare. För att målet ska vara uppfyllt krävs att minst tio har registrerat sig. Samtliga enheter ska i verksamhetsplaneringen integrera planeringen för hur arbetet med verktyg och förhållningssätt från Modigt medarbetarskap ska tillämpas för att mötet med invånare, brukare och kunder ska förbättras. (KS, Samtliga nämnder och bolag) Lokalt åtagande Minst två av verktygen från modigt medarbetarskap används regelbundet i våra verksamheter. Utöver det används har personalen fått träna på ytterligare minst ett verktyg på APT. Personalens deltagande i utbildningen upplevdes positivt. Fritidshemmet genomför under läsåret en utbildning där en ingrediens är effektivare möten, som ligger nära MM:s metoder De metoder som lanserades i MM är: Ett uppskattande förhållningssätt, kuben, klart språk och lyssna (aktivt) Åtagandet är uppfyllt när det i protokoll från APT framgår att flera verktyg övats och där vi i en utvärdering i arbetslagen (via SAMO) anser att minst två av verktygen används Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra minst tre förebyggande insatser för att minska sjukfrånvaron. (Ledning/adminstration, alla enheter) Beskrivning Torshälla stads nämnd vill vara en attraktiv arbetsgivare och ha en god arbetsmiljö. För att kunna få indikationer på hur organisationen mår mäts bland annat sjukfrånvaron. Under 2015 behövs fortsattt fokus på att analysera och arbeta med såväl långtids- som korttidsfrånvaron för att nå bästa möjliga resultat i verksamheterna. Aktivitet Under våren håller kommunhälsan minst två seminarier om hälsa och arbetsmiljö i anslutning till APT-tid Vi har under 2014 genomfört en enkät som belyser dessa frågor. Efter det mejslades en del områden fram som möjliga och viktiga att utveckla. Det finns en risk att fastna i de faktorer vi inte kan påverka; vilka elever vi har, hur stor elevpengen är osv. Här vill vi fokusera på de faktorer vi själva kan påverka. Det första temat hette ork och energi. Under våren fortsätter arbetet 21 (22) Torshälla stads nämnd ska under 2015 genomföra komptenshöjande insatser inom HBTQ området för att under 2016 kunna certifiera verksamheten. (Ledning/administration, alla enheter) Beskrivning "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter" står det i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men det är skillnad mellan att ha rättigheter och att känna att man har dem. HBTQ-personer är i mycket större utsträckning utsatta för kränkande behandling och bemötande än heterosexuella personer. Andra människors attityder och bemötande gentemot HBTQ-personer resulterar ibland till ett upplevt utanförskap, diskriminering och trakasserier. Genom att öka kompetensen kring HBTQ-frågorna kan vi säkerställa att perspektivet finns inkluderat och integrerat i den ordinarie verksamheten. Målet är att alla ska känna sig välkomna och lika mycket värda, oavsett hur man lever och vem man är. Alla medarbetare ska ha en grundläggande kunskap och kompetens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Skola, AFE, förskola, SKU) Beskrivning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom - OCD. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Personer med NPF har ofta svårigheter med: • reglering av uppmärksamhet • impulskontroll och aktivitetsnivå • samspelet med andra människor • inlärning och minne • att uttrycka sig i tal och skrift • motoriken I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå och/eller koncentrationssvårigheter. Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren. Genom att alla medarbetare som möter barn och unga får en gemensam kunskapsbas om NPF kan förutsättningar för att tidigt identifiera behoven och således sätta in stödinsatser tidigt förbättras. Lokalt åtagande Utbildning på APT Under 2014 hölls en föreläsning gällande elever med autism. I samverkan med det nystartade social investeringsprojektet ska en föreläsning hållas under året. 22 (22) Ekonomi Avtalstroheten ska öka, framförallt inom de produktgrupper som har lägst avtalstrohet. (Ledning/adminstration, alla enheter) Beskrivning Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på miljömässiga värden i de avtal som skrivs. Lokalt åtagande Edvardslundsskolan gör alla inköp som är möjlig att göra inom ramen för upphandlingssystemet Åtagandet är uppnått när våra inköpare uppger att de använt systemet för alla inköp som varit möjliga. Vi börjar handla träslöjdsmaterial genom proceedo Tidigare har inte alla varor som behövts funnits med i "katalogen" i proceedo varför vi ändå behövt göra beställningar utanför systemet. Om de plockas in i katalogen kommer våra inköp att utföras inom systemet
© Copyright 2024