8. Samverkansöverenskommelse med

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Ärendebeteckning
Nadja Widéhn
0480-452786
2015-04-15
SN 2015/0138.11.01
Socialnämnden
Samverkansöverenskommelse med Landstinget
gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att revidera samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning enligt bilagt förslag samt förklarar paragrafen omedelbart justerad.
Bakgrund
Samverkansöverenskommelsen har reviderats av Kalmar kommun senast
november 2013 och har gällt för perioden 2013-2014. Förslag till beslut om
reviderad samverkansöverenskommelse gäller för ny tvåårsperiod. Brukarorganisationer har varit delaktiga inför denna revidering. Samverkansöverenskommelsen utgör grundkrav 1 i årets PRIO satsning. Godkännande av grundkrav 1 är en förutsättning för utbetalning av ersättning inom PRIO för såväl
kommuner som landsting.
Nadja Widéhn
Verksamhetsutvecklare
Cecilia Frid
Socialchef
Bilaga
Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk
funktionsnedsättning
Socialförvaltningen
Adress Box 834, 391 28 KALMAR │ Besök Nygatan 36
Tel 0480-45 00 00 vx │ [email protected]
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
2015-03-06
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE
mellan Landstinget i Kalmar län och
kommunerna i Kalmar län kring personer med
psykisk funktionsnedsättning
Giltig 2015-2016
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
Innehåll
1. Inledning och syfte
1
2. Mål för samverkan
2
3. Målgrupp 2
4. Ledning och styrning 3
4.1 Samordningsgruppen psykisk hälsa 3
5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning 4
5.1 Samordnad Individuell Plan
4
5.2 Boende
5
5.3 Sysselsättning
6
5.4 Arbetsrehabilitering 6
5.5 Hjälpmedel
6
6. Brukarorganisationers medverkan
7
7. Stöd till anhöriga/närstående
7
8. Uppföljning
8
9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas 9
10. Gemensamma överenskommelser (Bilagor)
10
1. Inledning och syfte
Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha
överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk
funktionsnedsättning. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i
Socialtjänstlagen (2001:453) står det likalydande:
”Landstinget/kommunen ska ingå en överenskommelse med kommunen/
landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk
funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa
personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i
överenskommelsen” (8a § HSL, ändrad genom SFS 2009:979, samt kap. 8a §
SoL, ändrad genom SFS 2009:981).
Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting
har slutit avtal med.
Detta är en övergripande överenskommelse med syfte att:
• Ge förutsättningar för god kvalité i vård och omsorg och förbättrad hälsa,
för personer med psykisk funktionsnedsättning.
• Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens
ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet
med samverkansöverenskommelsen.
• Vara utformad så att den håller samman de överenskommelser som är kopplade
till detta dokument.
• Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg
och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning.
• Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av
samverkansarbetet för effektivare insatser.
• Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt.
1
2. Mål för samverkan
Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av
hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd
genom att stärka samarbetet i Kalmar län.
Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård,
habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett
vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret.
Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde
individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet.
Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt
för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars- och kompetensområden.
3. Målgrupp
Personer oavsett ålder som, på grund av psykisk funktionsnedsättning som leder
till psykiskt funktionshinder, behöver insatser från kommunen och landstinget.
Psykiska funktionshinder innebär att man har väsentliga svårigheter med att utföra
aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan
antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens
av psykisk störning.
2
4. Ledning och styrning
Den strategiska ledningen sker genom Länsgemensam ledning i samverkan inom
socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län.
Ledningsgruppen består av social- och omsorgschefer, representant från
regionförbundets ledning, landstingets förvaltningschefer inom
vårdförvaltningarna samt representanter från landstingets ledningsstab.
Samverkan med skolchefsnätverket är under uppbyggnad.
Kommunrepresentanterna ansvarar för att företräda kommunernas övriga
verksamheter i ledningsgruppen.
Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med
beslutade överenskommelser. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut,
sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för
att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa
frågor när övergripande problem med samverkan uppstår.
I ett årligt Regionalt måldokument beskrivs hur arbetet i Länsgemensam ledning
bedrivs samt samordningsgruppernas årliga målsättningar.
4.1 Samordningsgruppen Psykisk hälsa
Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor
att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina
resurser väl och vara delaktiga i samhället.
Samordningsgruppen Psykisk hälsa ansvarar för att länet uppfyller de nationella
grundkraven i PRIO psykisk ohälsa, hantering av frågor om Samstöd, samt att
följa länets PSYNKarbete.
Samordningsgruppen består av representanter från kommunerna och landstinget
utsedda av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och
angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län.
3
5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk
funktionsnedsättning
Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen
regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Skollagen
och Lagen om Stöd och Service (LSS).
Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har därutöver sedan 2008 en
överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som
reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel
och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna
överenskommelse. Specifika avtal gällande ansvarsfördelning finns även för
missbruk, mellan socialtjänst och BUP, mellan skola och BUP. För
betalningsansvarslagen finns gemensamma rutiner (se bilagor).
Med detta avtal vill vi särskilt poängtera kommunens och landstingets
gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk
funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta
samordnade individuella planer.
5.1 Samordnad Individuell Plan
När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från
socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell
plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den
behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde
samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål
(3 f § HSL, 2 kap. 7§ SoL).
Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har en överenskommelse om
gemensamma rutiner för arbete med Samordnad individuell plan, SIP.
SIP gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos.
http://www.ltkalmar.se/for-vardgivare/samordning/
I ovanstående länk finns rutiner för när och hur en SIP skall användas. Av rutinen
framgår målgrupp för SIP, vem som initierar samordning, rutin för samtycke,
vilka som ska närvara samt vad planen skall innehålla.
4
5.2 Boende
I Kalmar län finns inga boendeverksamheter för målgruppen som drivs
gemensamt av huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan
ibland behöva stödinsatser i form av boende med särskild service enligt LSS eller
SoL eller stöd i ordinärt boende som bistånd enlig SoL. Detta stöd är
kommunernas ansvar.
Sedan 2008 finns i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och
sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar
län. Avtalet omfattar alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Detta innebär att
följande ansvarsfördelning gäller i Kalmar län:
Kommunen ansvarar för:
• Hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden samt bostäder med
särskild service
• Hälso- och sjukvård för personer under vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet
• Hälso- och sjukvård till de personer som har sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård), se punkt 6.1 och 6.2 i avtalet
• Rehabilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och vistelse i
daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.11 i avtalet
• Habilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med
särskilt service samt vid vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt
6.12 i avtalet
Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser
upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut och sjukgymnastnivå.
Landstinget ansvarar för:
• Öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad
vård vid vårdcentraler och sjukhus
• Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i enlighet med punkt 6.11, 6.12 samt
6.13 i avtalet
• Läkarmedverkan
• Läkemedel, se punkt 6.14.2 i avtalet
För samverkan kring barn och ungdomar som under längre eller kortare tid
behöver bo/vara placerade i annat boende än hemmet finns sedan våren 2013 en
gemensam överenskommelse mellan BUP i Kalmar län och socialtjänsterna i
Kalmar län med rutiner för samverkan.
5
5.3 Sysselsättning
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull
sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov
av särskilt stöd. SoL 5 kap 7§.
För brukare som tillhör LSS personkrets ansvarar kommunen för daglig
verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte
utbildar sig. LSS § 9.10.
5.4 Arbetsrehabilitering
Samordningsförbundet i Kalmar län är ett samverkansforum mellan
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och alla kommuner i länet.
Dess uppdrag är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i
arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från flera rehabiliteringsaktörer.
De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den
enskilde ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete.
http://www.samordningsförbundet-kalmar-län.se
5.5 Hjälpmedel
Enligt gällande avtal ”Övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt
boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län” ansvarar kommunerna
för hjälpmedel till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med
särskild service samt vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt
6.13 i avtalet.
Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter samt för alla
hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped.
För patienter inom habiliteringsverksamheten gäller att:
• Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år är
landstingets ansvar
• Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver
specialanpassningar likställs med specialisthabilitering och är, oavsett ålder,
landstingets ansvar
• Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver
specialanpassningar, gällande personer över 18 år räknas som bashabilitering,
vilket är kommunens ansvar.
6
6. Brukarorganisationers medverkan
Brukarorganisationerna ges möjlighet att medverka i revideringen av samverkansöverenskommelsen. Förslaget till reviderad överenskommelse skickas ut på
remiss till berörda organisationer. Brukarorganisationerna ges möjlighet att
medverka i arbetet med uppföljning av överenskommelsen.
Brukarorganisationer som aktivt deltagit i revideringsprocessen 2014 är
Attention, RSMH, FSO.
7. Stöd till anhöriga/närstående
I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att
kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en
närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som
har funktionshinder.
Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller
stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av
funktionsnedsättning. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar
och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp
mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Hälso- och
sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta för anhörigas/närståendes bästa.
Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium
genom att:
• Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd
• Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion
• Sprida informationsbroschyren ”Stöd till anhöriga/närstående i Kalmar län”
Landstingets representant från samordningsgruppen Psykisk hälsa deltar en gång
per år i ”Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län”.
7
8. Uppföljning
Uppföljning sker årligen gentemot de fastlagda målen enligt följande:
Mål
Indikatorer
Tillvägagångssätt
Det övergripande målet
med samverkan är att
tillgodose den enskildes
behov av hälso- och
sjukvård, habilitering,
rehabilitering, vård och
omsorg samt stöd genom
att stärka det lokala
samarbetet i Kalmar län.
Antal upprättade SIP för
målgruppen.
Utdata ur respektive
system i respektive
organisation.
Samverkan ska bedrivas
så att den enskilde
upplever hälso- och
sjukvård, habilitering,
rehabilitering, vård och
omsorg samt stöd som en
helhet oavsett vilken
enhet eller huvudman
som bär ansvaret.
Kvalité på genomförda
SIP.
Antal avvikelserapporter
och förbättringsåtgärder
gällande samverkan kring
psykisk
funktionsnedsättning.
Granskning av avvikelserapporter och åtgärder.
Samordningsgr. ansvarig.
Andel individer som
tycker att samverkan
fungerar
tillfredsställande.
Uppföljning av brukarupplevelsen av
samverkan i samband
med uppföljning av SIP.
Samverkan ska utgå
Kvalité på genomförda
från ett individperspektiv SIP i form av
och ske med den enskilde brukarmedverkan.
individens och/eller
dennes företrädares
samtycke och delaktighet.
Samverkan skall bygga
på ett gemensamt
förhållningssätt och
ömsesidig respekt för,
samt god kännedom om,
huvudmännens olika
ansvars och
kompetensområden.
Kvalitetsgranskning
enligt fastställd modell,
genom stickprov i
respektive org.
På en skala 1-5, hur
professionen upplever
målets olika delar.
Uppföljning av brukardelaktighet i samband
med upprättande och
uppföljning av SIP.
Fokusgrupp med
representanter från varje
organisation som
representerar sin org och
för tillbaka diskussionen.
8
9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall
lösas
I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje
enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras.
Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra
skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna.
Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i
ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till
exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning eller brister i
implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i
verksamheten.
Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring
ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex.
svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, insatser som inte genomförs,
ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga.
Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för
att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna.
Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla
berörda parter.
9
10. Gemensamma överenskommelser (Bilagor)
Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser
om samverkan. Några av dessa kommer att revideras under 2015-2016.
• Överenskommelse om arbete med modell för sammanhållet stöd till personer
med psykisk funktionsnedsättning (Samstöd).
• Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och BUP.
• Överenskommelse om samverkan mellan skola och BUP.
• Riktlinje för samordnad individuell plan (SIP) i Kalmar län.
• Lokala samverkansöverenskommelser avseende riskbruk, missbruk och
beroende.
• Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården, BAL rutiner.
• Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län.
• Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt
boende (Hemsjukvårdsavtalet).
Hemsjukvårdsavtalet bilagor.
• Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel.
• Praktiska anvisningar för sjuksköterskor.
10