Norrtälje kommun - Vattenmyndigheterna

2015-04-16
Länsstyrelsen Västmanlands län
Samrådssvar dnr 537-5058-14
Att: Vattenmyndigheten
721 86 Västerås
Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer,
Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för
Norra Östersjöns vattendistrikt
Diarienummer: 537–5058–14
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har översänt förslag till
Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och
miljökonsekvensbeskrivning till Norrtälje kommun för yttrande. Samrådet sker
under perioden 1 november 2014 till den 30 april 2015. Norrtälje kommun
lämnar här sina synpunkter.
Då det är ett omfattande underlag för kommunens kommande arbete med
vattenförvaltning kommer det att behövas proriteras i arbetet så att åtgärder blir
genomförda där de behövs som mest och där det anses vara mest
kostnadseffektivt. En grundläggande och detaljerad analys krävs för att uppnå ett
gott resultat. Dock saknas statlig finansiering, prioriteringar och politisk
behandling samt att det finns risk för överimplementering då hänsyn inte tas till
de kommunala processerna. Innan dessa frågor är utredda anses det svårt att
besvara vattenmyndighetens frågor om förslagen är heltäckande och åtgärderna
tillräckliga. Kommunen behöver ta ställning till hur de föreslagna åtgärderna ska
hanteras och kan kopplas till olika kommunala projekt och åtgärder som till
exempel ny översiktsplan och vatten- och avloppsplan samt huruvida en
kommunal handlingsplan, vattenplan, krävs för att få en klar bild av alla
frågeställningar.
Kommunens synpunkter på Åtgärdsprogrammet
Många av vattenmyndighetens föreslagna åtgärder arbetar kommunen redan med
idag, men dessa kan med förslaget behöva bli mer ännu mer tydliga.
Åtgärd nummer 3 och 4 - Det är inte rimligt att åtgärder i alla kommunens
områden skall ske parallellt till ett visst årtal (2016, 2017 eller 2018).
PO ST ADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
PLUSGIRO
Box 800, 761 28 Norrtälje
Estunavägen 14
0176-710 00
[email protected]
3 20 65-5
ORG ANISAT IO NSNUMMER
TELEFAX
WEBB
BANKG IRO
212000-0217
0176-711 04
norrtalje.se
451-7694
norrtalje.se
KOMMUNSTYRELSEKONTORET
2015-04-16
Kommunen anser att det inte finns tillräckligt med resurser för att planera för
detta. Norrtälje kommun har cirka 35 000 enskilda avloppslösningar, att
merparten av dessa skulle tillsynas och åtgärdas fram till 2018 är orimligt och
orealistiskt.
För de kommunala myndigheter som planerar sin verksamhet mer än 2 år i
förväg kan åtgärder i form av exempelvis tillsyn inom specifika områden vara
svåra att hinna planera och genomföra inom de angivna tidsramarna.
Åtgärd nummer 5 - för att minska närsaltsbelastningen ska kommunerna starta
upp och utföra odling och skörd av marina substrat samt utse områden för
exempelvis storskaliga musselodlingar. Denna åtgärd är ej vidare belyst i
materialet avseende hur åtgärden ska genomföras, framför allt med avseende på
kostnad och organisatoriskt ansvar. Kommunen ställer sig tvekande till att dessa
åtgärder ska kunna vidtas.
Åtgärd nummer 7 och 8 - Det är inte tydligt i Åtgärdsprogrammet vad
Vattenmyndigheten menar med planer gällande de åtgärder som skall vidtas av
kommunerna. Det framgår inte tydligt hur dessa planer ska vara utformade eller
vad de innebär. Detta behöver förtydligas ytterligare.
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vilka fysiska åtgärder i miljön som
åtgärderna i miljön ska leda till?
Ja, detta anses tydligt.
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vem/vilka som behöver genomföra
åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna.
Slutligt är det markägare och verksamhetsutövare som ska vidta åtgärder för att
miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Det är viktigt att behålla och
utveckla olika former av ekonomiskt stöd för att åtgärder ska bli genomförda.
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vad som behöver göras för att följa
miljökvalitetsnormerna?
I åtgärdsprogrammet finns många förslag på åtgärder. Dock saknas en
bedömning gällande vad som är rimliga åtgärder, prioritering och en ekonomisk
avvägning för att tydliggöra det lokala arbetet.
2
2015-04-16
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår hur åtgärderna ska göras för att
följa miljökvalitetsnormerna?
Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet hur åtgärderna ska göras vilka för att följa
utsatta normer. Dock efterfrågar ytterligare fokus på samverkan inom/mellan
kommuner som ett viktigt steg för kommunerna att lyckas nå
miljökvalitetsnormerna.
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår när åtgärderna ska genomföras för
att följa miljökvalitetsnormerna?
Ja det framgår men en generell synpunkt är att det är kort om tid för att nå hela
vägen fram till åtgärder. Kommunen måste prioritera arbetet och anpassa
tidsplanen till tillgängliga resurser.
Vattenmyndigheten vill veta om det framgår vilka de samhällsekonomiska
konsekvenserna är av styrmedlen?
Gällande Övergödning i avsnittet ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per
miljöproblem” har Havs- och vattenmyndigheten som ett förslag till styrmedel
för att minska utsläppen från enskilda avlopp föreslagit en avloppsskatt som ska
betalas av alla fastighetsägare som har ett enskilt avlopp. I förslaget anges också
att skattebefrielse/avgiftsbefrielse ges för alla anläggningar som nyinstallerats
eller omprövats under de senaste 15 åren.
Kommunen motsätter sig detta förslag och anser inte att förslaget, så som det
presenteras i samrådshandlingarna, är genomtänkt. Avgiftssystemet riskerar att
medföra en stor administrativt tungrodd apparat som inte heller med automatik
garanterar mindre utsläpp till miljön. Ett system med avloppsskatt riskerar att bli
trubbigt då det inte alltid är de fastighetsägare vid de känsligaste recipienterna
som är mest ekonomiskt känsliga och lätta att styra via ett skattesystem. En
fastighetsägare kan till exempel mycket väl tänkas hellre välja att betala en årlig
avloppsskatt på några tusen kronor (i jämförelse med att ha kostnad för ett lån)
än att betala en hög engångskostnad för en ny avloppsanläggning.
Kommunen vet av erfarenhet, efter att ha inventerat åtskilliga tusentals avlopp,
att det inte alltid är avloppen som är yngre än 15 år som är de bästa. Vissa nyare
avlopp är till och med sämre fungerande än de äldre, vilket också aktualiserar
3
2015-04-16
frågan om behovet av certifiering (eller motsvarande) för de konsulter och
entreprenörer som arbetar med att projektera och anlägga enskilda avlopp.
Att nuvarande åtgärdstakt, sett ur ett nationellt perspektiv, för att förbättra
bristfälliga enskilda avloppsanläggningar är för låg och behöver höjas är däremot
odiskutabelt. Kommunen anser här att förslaget med en vidareutveckling av
skyddsnivåerna och en ökning från två till tre nivåer är intressant. En bra
utveckling av detta förslag kan innebära en hjälp för kommunerna att prioritera
rätt i tillsynen av de enskilda avloppen efter principen ”värst åtgärdas först”. Ett
inventerings- och åtgärdsarbete baserat på denna princip bedömer kommunen
som ett effektivare sätt att komma tillrätta med utsläpp från undermåliga enskilda
avlopp än vad en avloppsskatt skulle kunna medföra.
Synpunkter på åtgärdsprogrammen för åtgärdsområde där kommunen
ingår
Då det är ett omfattande område inom Norrtälje kommun att bedriva tillsyn och
planer över för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten bör prioriteringar
gällande förslagna åtgärder diskuteras mer ingående för att erhålla effektivitet.
Rimliga åtgärder, prioriteringar och ekonomiska avvägningar behövs
tydliggöras.
Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens
samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden
Dagvattenåtgärder i form av en dagvattenplan skall vara genomförd senast 2016.
Detta är en angelägen åtgärd som kommunen arbetar på men tidsplanen kan
anses optimistisk för att nå målet.
Gällande Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som
inte uppnår god eller hög status 2015 men där kravet på god ekologisk status till
2015 fortfarande är fastlagd berör Loån (mellan Largen och Losjön) SE660998165539, Largen SE661084-165433 samt Penningbyån - uppströms Länna
Kyrksjö SE662270-165043. För dessa föreslås MKN God ekologisk status till
2015, när status 2014 är Måttlig ekologisk status. Eftersom det slutgiltiga
förslaget på åtgärdsförslag kommer först i slutet av året och de beskrivna
åtgärderna dels tar tid att genomföra, dels inte kan räknas ha direkteffekt är det
orimligt att statusen redan för innevarande år skall ha ändrats från Måttlig till
God.
4
2015-04-16
Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde
Enskilda avlopp för både permanentbostäder och fritidshus samt att införa hög skyddsnivå
för enskilda avlopp inom Norrtälje tätort är angeläget och ett kommunalt ansvar som
kommunen arbetar på. Dock med hänsyn till det omfattande åtgärdsområdet inom
kommunen kan genomförda tidsramen till 2018 kännas kort.
Åtgärdsprogram för Björkö, Tjockö, Lindöfjärden, samt Vätösundet,
Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden
Gällande Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som
inte uppnår god eller hög status 2015 men där kravet att vattenförekomsterna
skall uppnå god ekologisk status till 2015 fortfarande är aktuell berör
Norrtäljeån-Vretaån SE662183-164575, Norrtäljeån-Balkensån SE662647164821, Norrtäljeån (efter Längsjön) SE662664-164441, Norrtäljeån-Husbyån
SE662746-165344, Norrtäljeån-(biflöde från Kyrksjön) SE662822-166004,
Norrtäljeån SE663002-166254, Norrtäljeån- (mellan Skedviken och Syningen)
SE663108-164193 samt Norrtäljeån-Rånäsån SE663342-164015. För dessa
föreslås nu MKN God ekologisk status till 2015, när status 2014 är Måttlig
ekologisk status. Eftersom det slutgiltiga förslaget på åtgärdsförslag kommer
först i slutet av året och de beskrivna åtgärderna dels tar tid att genomföra, dels
inte kan räknas ha direkteffekt är det orimligt att statusen redan för innevarande
år skall ha ändrats från Måttlig till God.
Kommunens synpunkter på Miljökvalitetsnormerna
Norrtälje hamn saknas i samrådsmaterialet. Norrtälje hamn bör bedömas som ett
kraftigt modifierat vatten i likhet med Grisslehamns och Kapellskärs hamn. I
åtgärdsprogrammet saknas ett 20 tal vattenförekomster som inte är kommunala
men som försörjer mer än 50 personer. Många av dessa ligger inom kustzonen
som angetts som övriga vattenförekomster. Det är ofta komplexa områden med
enskilda vattentäkter och gemensam vattenförsörjning. Det behövs klargöras hur
dessa områden ska bedömas när det gäller kravet på god kemisk status, god
kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. För närvarande finns ingen
statusklassning av dessa då det saknas analysdata.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är väldigt övergripande. Kopplingen till
miljömålen samt miljöaspekter är bra men MKB:n bör omfatta mer än bara
konsekvenser för miljömålen. Åtgärdsplanen kommer att ge konsekvenser på
5
2015-04-16
den kommunala verksamheten inte bara avseende miljömålen och
miljöaspekterna utan även ur andra samhälleliga aspekter däribland ekonomiskt
och planeringsmässigt. De föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet kan
komma att påverka andra planer och program genom att avvägningar i
bebyggelseplaneringen kan komma att behövas göras för att ej överskrida
miljökvalitetsnormer för vattenförekomster.
Kommunen anser att den ekonomiska analysen är otydlig gällande på vilket sätt
kommunen ska finansiera den kommunala vattenförvaltningen och de åtgärder
som kommunen förväntas genomföra. Dagens ekonomiska styrmedel utgörs till
exempel av VA-kollektivet, skattekollektivet, tillsynsavgifter, renhållningstaxan,
handläggningsavgifter, och olika typer av bidrag (statliga och från EU).
Kommunen anser vidare att det fortfarande råder otydligt i vem som ska
finansiera övervakning och uppföljning av vattenförekomsterna.
Norrtälje kommun anser slutligen att förslagen saknar bra ekonomiska, juridiska
och informativa styrmedel som samverkar med varandra i arbetet med att
förbättra vattenkvaliteten. För att framgångsrikt kunna genomföra
åtgärdsprogrammen behövs det särskilda åtgärdsmedel och ekonomiska
styrmedel som kan finansiera eller stimulera aktörerna till olika
kostnadseffektiva åtgärder.
NORRTÄLJE KOMMUN
Ulrika Falk
Kommunstyrelsens ordförande
Per Nordenstam
Kommundirektör
6