Nynäshamns kommun - Vattenmyndigheterna
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Hanna Lilja Tjänsteskrivelse Diarienummer: 2012-0963 2015-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Nynäshamns kommun Yttrande över remiss Samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden 2015-2021. Sammanfattning Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas inom vattendistriktet. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. I jämförelse med föregående vattenförvaltningscykel har åtgärdsprogram och kunskapsunderlag förbättrats avsevärt. Kommunerna har i åtgärdsprogrammet med tillhörande specifika bilagor för den egna kommunen, fått mer konkreta ansvarsområden när det gäller vattenförvaltning. Detta gäller även för övriga myndigheter som berörs i dokumenten. Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt framfört frågor gällande de vatten som berör Nynäshamn. Förvaltningen vill särskilt betona följande: • Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska vara uppnådd flytta till 2027 från tidigare 2021. • Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för vattenförekomsterna Fitunaån och Västra Styran också får framskjuten tidsfrist. • Att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. • Att avrinningsområdena får en förfinad indelning i VISS, samt att det ges möjlighet att kunna se åars och kustvattenförekomsters totala avrinningsområde i VISS. Beslutsunderlag • Förslag på åtgärdsprogran för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 • Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 • Förslag på miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 20152021 1 (12) 2(12) • • • • Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram 2015-2021 för Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten Bakgrund Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas inom vattendistriktet. Nuvarande styrdokument gäller för perioden 2009-2015. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över förslaget. Vattenförvaltningen har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten och arbetet sker i sexårscykler. Direktivet syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status samt god kemisk status för ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten), samt god kemisk och god kvantitativ status för grundvatten. Målsättningen är att dessa miljökvalitetsnormer ska vara nådda i slutet av 2015, men många vatten har fått tidsfrist eller lägre krav på grund av tekniska förhinder, orimliga kostnader eller naturliga förhållanden. I Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest omfattande miljöproblemet övergödning av ytvatten, följt av miljögifter och fysiska förändringar. För grundvatten är problemen inte lika stora, men det förutspås finnas stora risker med otillräcklig kemisk kvalitet framöver. Åtgärdsprogrammet Nedan sammanfattas de åtgärder som kommunen berörs av i åtgärdsprogramet, därefter besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående åtgärdsprogrammet följt av övriga synpunkter. Slutligen framförs synpunkter för de specifika åtgärdsprogrammen som kommunen berörs av. Kommunernas åtaganden i åtgärdsprogrammet 1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa 3(12) miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 4. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa 4(12) miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Kommentarer på de åtgärder som riktas till kommunerna Förvaltningen anser att det är bra att man brutit ner de tidigare åtgärderna, förtydligat dessa samt utökat med ytterligare åtgärder. Nynäshamns kommuns tillsynsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund kommer kommentera de åtgärder som berör tillsyn, men generellt kan sägas att förvaltningen välkomnar de åtgärder som berör tillsyn då åtgärd 32 i nuvarande åtgärdsprogram är lite för allmänt beskriven. I övrigt anser förvaltningen att nya åtgärder som nummer 5 och 9 är viktiga, men är fundersamma över hur finansieringen av detta ska ske, samt om exempelvis odling av marina substrat verkligen ligger inom ramen för vad kommunerna ska genomföra själva? Att som i åtgärd 5b utse områden lämpliga för t.ex. odling av marina substrat är däremot helt rimligt. En förutsättning för att få till stånd det som föreslås i framförallt åtgärd 5 är att finansieringen kan lösas, varför det är oerhört viktigt att det finns tillräckligt med statliga medel eller andra bidrag för kommunerna att söka. Detta är särskilt viktigt för små kommuner som exempelvis Nynäshamn. För flera av åtgärderna behöver kommunerna invänta handledningar från andra myndigheter innan det konkreta arbetet kan påbörjas. Förvaltningen vill framföra vikten av att dessa handledningar tas fram i tid för att inte arbetet ska försenas. Nynäshamns kommun har under innevarande förvaltningscykel genomfört/påbörjat följande åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i kommunen. • Framtagande av VA-plan (Va-strategi och VA-utvecklingsplan). Beslutad 2014. • Skickat in förslag på utökade vattenskyddsområden 2008 – väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen. • Antagit en dagvattenpolicy. Beslutad 2009. • Förslag till vattenplan. Påbörjad och förväntas beslutas inom ett år. • Borsttvätt installerad i gästhamnen – ny 2011. Äldre installation funnits på platsen sedan 2000. • Latrintömningsstation för fritidsbåtar – ny sedan 2010. Äldre installation funnits på platsen sedan 2000. • Varit med att starta Himmerfjärdens och Kaggfjärdens vattenråd 2012. • Bidragit till restaurering av Östra Styrans våtmarker. Avslutas under 2015. Frågor som vattenmyndigheten önskar ha svar på: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? 5(12) Detta är inte helt tydligt, men i huvudsak gör det det. Man behöver vara insatt i frågan för att ha en uppfattning, vilket också påpekas i läshänvisningen. Det hade varit pedagogiskt med bildexempel. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, detta framgår, men det blir rörigt när man delar upp detta på två olika kapitel, d.v.s. dels kapitlet ”Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt” och dels ”Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande”. Däremot är det bra att man sammanställer vilka styrmedel som ska användas/åtgärder de olika myndigheterna och kommunerna ska göra per ”förorenare” under avsnittet: ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem”. Exempelvis gällande enskilda avlopp eller jordbruk när man beskriver övergödningsproblematiken. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Detta fram- går tydligt i avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem”. Bra tabeller under rubriken ”Sammanställning av fysiska åtgärder och koppling till åtgärder riktade till myndigheter och kommuner” som sammanfattar de åtgärder som de olika myndigheterna, samt kommunerna ska vidta enligt förslaget och hur dessa hör ihop. Exempelvis tabell A5 är mycket bra då den ger en översikt över vad som ska göras, vilken reduktion åtgärden ger, samt vilka som ansvarar för att åtgärden genomförs. Tabellerna hade gärna kunnat kompletteras med en summering längst ned om åtgärderna är tillräckliga för att uppnå reduktionsmålet, t.ex. i fallet övergödning. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Nej, men i flera fall kommer denna fråga besvaras i de vägledningar som ska tas fram av t.ex. havs- och vattenmyndigheten, boverket och länsstyrelsen. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår inom vilka sektorer åtgärderna ska genomföras, men inte mer platsspecifikt än så. Detta är dock i viss mån tydligare beskrivet i databasen VISS. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår mycket tydligt när vissa åtgärder måste vara genomförda för att målen ska nås. Detta är tydligast i slutet av varje specifikt åtgärdsprogram. I flera fall måste exempelvis kommunerna invänta vägledningar som ska tas fram av andra myndigheter, eller invänta beslut. Nynäshamns kommun väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen om utökade vattenskyddsområden som vi skickade in 2009. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Tittar man i innehållsförteckningen förväntar jag mig att hitta svaret på denna fråga under rubriken ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem” Där står inledningsvis: Konsekvensanalysen innefattar en kostnads- och miljöeffektuppskattning av styrmedel och fysiska åtgärder. Därefter visas samhällets vinst (nytta) av att genomföra åtgärderna och nå målet god status i vattenförekomsterna. Till sist analyseras fördelningseffekter för de föreslagna åtgärderna. Dock är detta inte tydligt. Jag hade gärna sett en indelning av rubriker enligt den som står i kursiverat här ovan, men det finns inte utan konsekvenserna är indelade efter de 6(12) specifika åtgärderna där man delar in kostnaderna i administrativa och fysiska kostnader, medan konsekvenserna är rubricerade som ”Effekter på miljökvalitetsnormer” och ”Övriga konsekvenser”. Det är inte helt tydligt vad samhället tjänar på att åtgärderna genomförs utan mer hur det påverkar normerna och miljön i stort. Bör förtydligas! Däremot en mycket bra sammanfattande tabell för varje miljöproblem, t.ex. tabell F 16, men som inte belyser samhällsnyttorna, utan bara kostnader och miljöförbättringar. Samhällsnyttan behöver inte nödvändigtvis beskrivas i monetära termer, utan en enkel punktlista vilka positiva och negativa konsekvenser som åtgärden ger samhället räcker. Detta görs i viss mån i slutet av varje miljöproblem, men kunde vara tydligare redan när åtgärdena beskrivs. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Detta är tydligt. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem” besvarar flera av ovansåtende frågor. Övriga kommentarer på åtgärdsprogrammet Generellt kan sägas att man i detta åtgärdsprogram förtydligat och brutit ner åtgärderna ytterligare jämfört med nuvarande styrdokument. Detta gäller för samtliga myndigheter samt kommunerna. För kommunernas del föreslås nio åtgärder till skillnad från tidigare sex. Stor vikt har lagts på utökad tillsyn, samt att man kompletterat med flera nya åtgärder, exempelvis fiskvandringsvägar och kompletterande åtgärder för vattenförekomster där övriga åtgärder inte kommer att räcka till. Ett exempel på en sådan vattenförekomst i Nynäshamns kommun är Västra Styran där man räknar med att åtgärder inom VA, tillsyn och jordbruksåtgärder inte kommer att göra att miljökvalitetsnormerna uppnås. Något märkligt att en sammanfattning av åtgärdsprogrammet ligger i förvaltningsplanen och inte i själva åtgärdsprogrammet. Bra att man tar upp boverkets roll mer specifikt än tidigare eftersom kommunerna behöver en tydlig vägledning om hur man ska förhålla sig till miljökvalitetsnormerna i planläggning och prövning. Dock berörs mest översiktsplaneringen och knappt detaljplaneringen vilket är just det som kommunerna brottas främst med inom vattenförvaltningen. Specifika åtgärdsprogram Till åtgärdsprogrammet finns tre bilagor som berör Nynäshamns kommun: • Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde • Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden • Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten Generella kommentarer på de specifika åtgärdsprogrammen: För att förtydliga vilket område åtgärdsprogrammen riktar sig till skulle det vara bra att tidigt se en karta över området, gärna på framsidan. 7(12) Samtliga åtgärdsprogram har bra sammanfattningar i början av dokumenten. En viktig aspekt att belysa är att samtliga uträtade vattendrag i Sverige inte kan återgå till ursprungsläget då de slingrade sig fram i landskapet. Med tanke på att vi i fortsättningen kommer behöva bedriva matproduktion och att denna ska kunna ske i tillräckligt stor skala är detta tyvärr en utopi. Det är heller inte rimligt att anta att samtliga sänkta sjöar ska återgå till ursprungsläget framöver, utan avvägningar måste göras. I Nynäshamns kommun är dessa problem mycket utbredda. I kommande åtgärdsprogram skulle det vara uppskattat om en bedömning görs för varje enskild vattenförekomst hur och i vilken omfattning den eventuellt ska återställas för att uppnå miljökvalitetsnormen. Komplettera de vattenförekomster där endast vattnets ID är utskrivet med ett vanligt namn, alternativt åtminstone vilken kommun vattenförekomsten ligger (detta gäller främst texterna om grundvatten). När endast ID är utskrivet leder det till onödigt extraarbete eftersom det är omöjligt att hålla koll på vilket ID alla vattenförekomster har. Borde inte installerande av toatömningsstationer finnas med bland de genomförda eller planerade åtgärderna när det gäller övergödning? I Nynäshamn finns en borsttvätt som installerades 2011 och en latrinavfallsstation som installerades 2010. Dock har äldre installationer av bägge slag funnits på platsen sedan 2000. Det är mycket bra att man i slutet av åtgärdsprogrammen sammanställer i vilken ordning de olika myndigheterna och kommunerna måste vidta åtgärder, samt när de måste vara genomförda. Förvaltningen hade gärna sett en motivering till varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. Under kapitlet Otillräckligt dricksvattenskydd finns tabeller som anger vattenskyddsområden av olika slag. Dessa verkar inte stämma överrens med verkligheten och är relativt svårtolkade då rubriksättningen för de olika skydden inte överensstämmer med rubriker i VISS. Uppgifterna i tabellerna bör stämmas av med Nynäshamns kommuns VA-avdelning. Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogrammet berör kommunens västra delar. Inom åtgärdsområdet benämns Fitunaån och Västra Styran flera gånger som vattenförekomster som har det särskilt problematiskt. Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021. Detta välkomnar förvaltningen då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket stor. Förvaltningen anser dock är det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i t.ex. Fitunaån och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa också får framskjuten tidsfrist. Kommunen kommer genomföra en inventering av enskilda avlopp under de två kommande åren i Himmerfjärdens avrinningsområde och hoppas att detta 8(12) ska ge en stor positiv påverkan när det gäller minskade utsläpp av näringsämnen. Däremot är det mycket svårt att vi ska hinna med att vända övergödningstrenden för denna å och sjö om inte tillsynsvägledningen för t.ex. jordbruk snabbt kommer till stånd och att lantbruket bidrar med sin del. Enligt figur 7, sida 21 ska den största reduktionen av fosfor i hela åtgärdsområdet göras Fitunaåns avrinningsområde i Nynäshamns kommun (943 kilo). Denna karta skulle må bra av ett förtydligande. Visar den hur mycket fosfor som ska reduceras för att åstadkomma god status i Fitunaån eller i kustvattnet som den mynnar i? Och varför har man inte tittat på vad samtliga delavrinningsområden som har avrinning, även diffus sådan, till kustvattnet ska reducera? På kartan sida 29 (figur 10) har man pekat ut vandringshinder. Här känns det som att informationen behöver uppdateras. I Grimstaåns utlopp i Grimstaviken har förvisso grävareten gjorts, men det finns ingen damm där som hindrar fiskvandring. I så fall beror det snarare på låg vattenföring. Vidare finns inte så många dammar längs Dyån/Fitunaån som är utmärkt på kartan heller. Åtminstone inte när en vattendragsvandring genomfördes av kommunen 2011 längs merparten av sträckan. Tabell 7 på sida 33 skulle gärna kompletteras med en karta så att man ser vart dessa åtgärder föreslås (åtgärder för konnektivitet och morfologiska förändringar). Stockholms södra mellersta skärgård och Östra Södertörn och Hårsfjärden Åtgärdsprogrammet berör kommunens östra delar. Även i detta åtgärdsprogram har tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021, vilket förvaltningen välkomnar då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket stor. På sida 21 nämns Nynäsfjärden – detta är en benämning som inte känns bekant. Är det vattenförekomsten Nynäshamn man menar? Hur har man tänkt angående karta 8 på sidan 22? Anser man att hela Muskån/Hammerstaåns avrinningsområde inte behöver förbättringsåtgärder, utan att det endast är Lillån norr om Muskan som behöver reducera näringsförluster? Varför har man inte räknat med hela Muskån/Hammerstaån (när förvaltningen benämner denna inkluderar man hela åns avrinningsområde, d.v.s. ända upp till Vädersjön) när det gäller klassning av fysiska förändringar (figur 10)? I Muskån, d.v.s. mellan Muskån och utloppet i havet är vattendraget relativt opåverkat gällande uträtning, dock finns flera vandringshinder kvar. Däremot är Lillån och övriga vattendrag som ingår i det totala avrinningsområdet för Muskån/Hammerstaån uträtade och passerar t.ex. genom Lövsjön som har sänkts i flera omgångar, vilket är stora fysiska förändringar. Detta borde kompletteras till slutversionen. Hänvisa gärna till nästkommande karta (figur 11) för information om vilka problemen är som avses i figur 10. 9(12) På sida 33 står: ”En ev. utrivning av sjön Muskans reglerdamm och återskapande av en ”naturlig” sjönacke kommer dock, utöver att förbättra konnektivitet, även att förbättra sjön och åns hydrologi”. Förklara gärna vad en sjönacke är för något. Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten I detta åtgärdsprogram berörs i huvudsak Nynäshamns kommuns ytterområden i skärgården: Torö, Öja, Järflotta samt de mindre yttre öarna. I åtgärdsprogrammet föreslås förlängd tidsfrist för vattenförekomsten Stockholms skärgårds s kustvatten till 2027 på grund av naturliga förhållanden, medan Asköoch Krabbfjärden har kvar samma tidsfrist som tidigare, dvs till 2021. Vad beror detta på? Samtliga tre kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön. Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden och Krabbfjärden på samma grunder som för Stockholms skärgårds s kustvatten, samt övriga kustvatten inom åtgärdsområdet för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. Förvaltningsplan Nedan besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående förvaltningsplanen och följs därefter av övriga synpunkter. Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Dokumenten och VISS ger mycket god information, men kan vara svårnavigerade. För att besvara frågorna till åtgärdsprogrammet krävdes en del letande innan hittar rätt ställe återfinns i dokumentet. För övrigt är det märkligt att det finns en sammanfattning av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanen, men inte tvärt om. Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS. Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen. Ytterligare ett önskemål i VISS är att kommungränser och de andra administrativa indelningarna ska kunna läggas överst bland skikten, alternativt att samtliga skikt kan göras transparanta. I nuläget hamnar kommungränserna underst och går inte att se genom andra skikt som exempelvis kemisk status. Det skulle även vara oerhört smidigt om all information som berör vatten samlade i en databas, det vill säga VISS. Nu finns både VISS, länsstyrelsens WebbGIS, ”Åtgärder i vatten”, trafikverkets kommande databas osv, osv. Detta gör vattenplaneringen i kommunen svårarbetad och oöverskådlig. Om relevant information finns i både VISS och de övriga databaserna är det bra att hänvisa till det i förvaltningsplanen så att det går att undvika ett skiftande mellan olika karttjänster eller vara rädd att någon information missas. 10(12) Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Förvaltningsarbetet beskrivs på ett ganska ingående sätt med metoder och tillvägagångssätt. Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Beskrivningen om hur man gör bedömningarna är mycket tydlig. Däremot verkar bedömningar gjorts olika för exempelvis kustvattenförekomster – se kommentar ovan gällande de specifika åtgärdsprogrammen. Generella kommentarer på förvaltningsplanen: På sida XII nämns en samverkansstrategi, men denna går inte att hitta varken i referensmaterialet i förvaltningsplanen eller på vattendistriktets webbplats. I figur A2 på sida 1 förvaltningsplanen verkar felaktiga årtal skrivits in på tidsaxeln. En viktig aspekt som tas upp i förvaltningsplanen är klimatanpassning och hur den påverkar vattenkvaliten. Dock kunde avsnittet ”Klimatanpassa vattenförvaltningen” på sida 5 utvecklas lite mer och även hänvisa till avsnittet ”Klimatförändringar” på sidorna 107-108 . I förstnämnda avsnitt nämns ingenting om torrare perioder framöver, ökad erosion, ökad urlakning av näringsämnen, behov av bevattning o.s.v., utan fokus ligger enbart på översvämning. Det är bra att man på sida 6 nämner att informationsarbetet behöver utvecklas och att det ska ske tillsammans med andra myndigheter och kommuner. På sida 7 står: ” Det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster och vattentyper inför nästa vattenförvaltningscykel. Den nya indelningen behöver vara på plats redan under 2016 om all information ska kunna knytas till rätt vatten och statusbedömningarna ska kunna genomföras i tid.” Detta får gärna utvecklas med förklaring till varför vattenmyndigheten vill göra detta och sedan ge motiveringar för varje ny vattenförekomst och vattentyp i respektive åtgärdsprogram. Karta C1 på sida 25 som visar vattenråd och andra samverkansorgan på avrinningsområdesnivå i vattendistriktet är lite svårtolkad och behöver förtydligas. Detta eftersom man delvis visar vattenvårdsområde inklusive avrinningsområde men även utan. Exempelvis visas endast berört vattenområde för Himmerfjärdens och Kaggfjärdens vattenråd, men inte det tillhörande avrinningsområdet på land. Det är bra att bristerna inom miljöövervakningen blir belysta. En sammanställning av vilka områden som bevakas och inom vilka områden bevakningen fortfarande är bristfällig är önskvärd och bör tilläggas till slutversionen. Det är synd att utsjöpåverkan och internbelastning inte finns med i övergödningsanalyser (s. 78). Detta bör kompletteras till efterkommande förvaltningscykel om detta inte är möjligt att få med till kommande cykel. 11(12) På karta C11 på sida 71 visas att kustvattenförekomsten Mysingen är den enda vattenförekomsten inom Nynäshamns kommun som inte uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. Dock finns även Krabbfjärden med när man tittar i VISS. På sida 81, karta C13 visas att kustvattenförekomsten Mysingen har punktkällor som bidrar till övergödningen. Dock går det i VISS bara att finna att punktkällorna bidrar till eventuella miljögifter och inte övergödning. Om det är Nynäshamns avloppsreningsverk som avses bör detta kompletteras i VISS. Det skulle vara önskvärt om även Stockholms län tittade på flödes-, konnektivitets- och morfologiska förändringar. I dagsläget är nästan inga vattenförekomster undersökta i länet, varav ingen i Nynäshamns kommun. På sida 93 nämns att: ”I en databas över vandringshinder finns drygt 400 vägtrummor registrerade men detta är troligen en underskattning, då ingen heltäckande inventering gjorts i vattendistriktet.” Däremot har länsstyrelsen i Stockholm gjort inventeringar av vandringshinder, vilket går att läsa under de specifika vattenförekomsterna i VISS, men dessa uppgifter finns inte tillgängliga bland skikten i databasen, förslagsvis under Åtgärder och Påverkan -> LST Biotopkartering vandringshinder. I VISS kommenteras att alla läns karteringar inte finns inlagda utan att detta ska kompletteras under 2013. Om denna komplettering inte har genomförts borde detta förklaras och självklart också genomföras. Miljökvalitetsnormer Förslaget till miljökvalitetsnormer är en lång tabell som listar samtliga vattenförekomster inom vattendistriktet. Trots att vattenförvaltningen inte ska utgå från kommungränser utan avrinningsområden skulle det ändå vara uppskattat om denna tabell kunde göra det, alternativt indelas på länsnivå eller avrinningsområdesnivå (åtgärdsområdena), istället för bokstavsordning som i nuläget. Som kommun vill man gärna få en snabb överblick över ”sina egna” vatten. Övriga kommentarer gällande miljökvalitetsnormerna har tidigare nämnts bland kommentarerna för de specifika åtgärdsprogrammen. Förvaltningens bedömning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har försökt tillgodose vattenmyndigheten genom att besvara huvuddelen av de frågor som ställs angående de olika dokumenten, samt yttrat sig i övrigt om förslagen. Sammanfattningsvis kan sägas att de olika dokumenten är ett klart förbättrat och förtydligat material jämfört med nuvarande åtgärdsprogram. Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt framfört frågor till vattenmyndigheten gällande de vatten som berör Nynäshamn. Förvaltningen vill särskilt betona följande: Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021, utom när det gäller Askö- och Krabbfjärden. Samtliga kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön. 12(12) Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden och Krabbfjärden på samma grunder som för övriga kustvatten. Förvaltningen anser även att det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i Fitunaån och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa också får framskjuten tidsfrist. Förvaltningen vill betona att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen. Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS. Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Åsa Engwall Tf miljö- och samhällsbyggnadschef Expediering av beslut till: Akten Miljöstrategen
© Copyright 2024