SAMRÅDSUNDERLAG Väg E18 Trafikplats Bergshamra
SAMRÅDSUNDERLAG Väg E18 Trafikplats Bergshamra Solna och Danderyds kommun, Stockholms Län 2015-03-02 Projektnummer: 145428 Dokumenttitel: Väg E18 Trafikplats Bergshamra Dokumentdatum: 2014-03-02 Dokumenttyp: Samrådsunderlag Ärendenummer: TRV 2014/93734 Projektnummer: 145428 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jan-Erik Gunnestedt Uppdragsansvarig: Stig Hagström, WSP Sverige AB Författare: Peter Fors, WSP Sverige AB Distributör: Trafikverket, 171 54 Solna; Besöksadress: Solna Strandväg 98, Telefon: 0771-921 921 2 Innehåll SAMMANFATTNING ............................................................................................... 4 1 Projektet, behov och syfte ..................................................................................5 1.1 Brister och problem ....................................................................................5 1.2 Ändamål.......................................................................................................5 1.3 Förslag på åtgärder .....................................................................................5 1.4 Analys enligt fyrstegsprincipen ................................................................. 6 1.5 Planläggningsprocessen ............................................................................ 6 2 Tidigare planering ............................................................................................. 8 3 Förutsättningar .................................................................................................10 4 5 3 3.1 Geografisk avgränsning ............................................................................10 3.2 Vägsystem, funktionen och problem .......................................................10 3.3 Trafik och trafikanter................................................................................ 12 3.4 Regionala och lokala cykelstråk ............................................................... 12 3.5 Trafiksäkerhet ........................................................................................... 14 3.6 Stad och landskap ..................................................................................... 15 3.7 Byggnadstekniska förutsättningar ........................................................... 16 3.8 Bebyggelse, befolkning och utveckling .................................................... 17 3.9 Kommunala planer ................................................................................... 17 3.10 Riksintressen och övriga skydd................................................................ 18 3.11 Miljö .......................................................................................................... 20 Tänkbara miljöeffekter och betydelse ............................................................ 24 4.1 Markanvändning ...................................................................................... 24 4.2 Mark och vatten ....................................................................................... 24 4.3 Rekreation, friluftsliv, natur- och kulturmiljö ....................................... 24 4.4 Barriär och risk ........................................................................................ 25 4.5 Luft, buller och vibrationer ..................................................................... 25 4.6 Byggtiden .................................................................................................. 25 4.7 Klimat ....................................................................................................... 25 4.8 Effekternas omfattning ............................................................................ 25 4.9 Effekternas betydelse och komplexitet ................................................... 26 4.10 Effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet............................. 26 Källor .................................................................................................................27 SAMMANFATTNING Bergshamravägen utgör en kort delsträcka i det nationella stamvägnätet väg E18 som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär i Roslagen. Vid trafikplats Bergshamra förgrenas E18 i länken E18.20 (Roslagsvägen). Väg E18.20 Roslagsvägen ingår i det nationella stamvägnätet och har på en delsträcka från Frescati – Bergshamra trimmats för flerkörfält med separerat busskörfält. Båda vägarna har hög trafikbelastning vilket leder till kapacitetsproblem morgon och kvällstimmar med köbildning och framkomlighetsproblem. Trafikproblemen förväntas öka till öppnandet av Norra länken, som genomförs stegvis under perioden 2015-17, och från exploateringar i Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Solna som får fullt genomslag runt år 2020. Trängselskatt införs också på Essingeleden år 2016 och avgifterna höjs i övrigt. Trängselsskatten förväntas leda till förändrade resvanor med ett ökat behov av kollektivtrafiktransporter. Dagens utformning av Trafikplats Bergshamra bedöms ge upphov till försämrad framkomlighet och störningar som en effekt av förändrade trängselavgifter och tillkommande exploatering. Trafikverket menar att det finns ett behov av att studera åtgärder för en förbättrad framkomlighet för trafikanter i trafikplatsen och vid Stocksundsbron. Vidare finns ett behov att förbättra för gång- och cykeltrafikanterna över Stocksundsbron som ett led i att förbättra standarden för s.k. Täbystråket mellan Roslagstull och Mörby Centrum. Detta hanteras dock i ett separat vägprojekt men måste samordnas med åtgärder i Bergshamra trafikplats. Trafikverket bedömer att en ombyggnad av Trafikplats Berghamra i första hand bör studeras för att förbättra kapacitet och framkomlighet i trafikplatsen. Åtgärderna kan vara t.ex. en utökning av antalet körfält från tre till fyra i norrgående riktning på befintlig Stocksundsbro. Befintlig gång- och cykelbro omvandlas då till körfält och ny gång- och cykel bro över Stocksundet måste anläggas. Det nya körfältet blir då ett norrgående additionskörfält på Stocksundbron mellan Bergshamra och Inverness. Andra åtgärder som föreslås studeras är kapacitetsåtgärder för kollektivtrafik på sydgående körfält på Stocksundsbron, vid avfartsrampen till Bergshamravägen samt i anslutningen till den signalreglerade korsningen mellan Bergshamravägen och Gamla vägen. De miljöaspekter som i detta fall bedöms vara av störst betydelse för projektets miljöbedömning är vägtrafikbuller, barriäreffekter och störningar under byggskedet, avvattning, eventuella markföroreningar, intrång i planlagd mark samt risker från farligt godstransporter. Utöver miljöaspekterna bör trafiksäkerhet och framkomlighet, effekter på systemnivå, koppling till andra transportsystem t.ex. gång- och cykel samt kollektivtrafik – bytespunkter för resande i området beskrivas. 1 Projektet, behov och syfte 1.1 Brister och problem Bergshamravägen utgör en kort delsträcka i det nationella stamvägnätet väg E18 som förbinder Oslo med Stockholm och vidare till hamnen i Kapellskär i Roslagen. Vid trafikplats Bergshamra förgrenas E18 i länken E18.20 (Roslagsvägen). Väg E18.20 Roslagsvägen ingår i det nationella stamvägnätet och har på en delsträcka från Frescati – Bergshamra trimmats för flerkörfält med separerat busskörfält. Båda vägarna har hög trafikbelastning vilket leder till kapacitetsproblem morgon- och kvällstimmar med köbildning och framkomlighetsproblem. Regionalt cykelstråk med varierad standardbredd löper parallellt utmed vägens östra sida och fortsätter på Stocksundsbron vidare mot Danderyd. Vägen är på båda sidor omgiven av Nationalstadsparken. Trafikproblemen förväntas öka till öppnandet av Norra länken, som genomförs stegvis under perioden 2015-17, och från exploateringar i Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Solna som får fullt genomslag runt år 2020. Trängselskatt införs också på Essingeleden år 2016 och avgifterna höjs i övrigt. Trängselsskatten förväntas leda till förändrade resvanor med ett ökat behov av kollektivtrafiktransporter. Dagens utformning av Trafikplats Bergshamra bedöms ge upphov till försämrad framkomlighet och störningar som en effekt av förändrade trängselavgifter och tillkommande exploatering. Trafikverket menar att det finns ett behov av att studera åtgärder för en förbättrad framkomlighet för trafikanter i trafikplatsen och vid Stocksundsbron. 1.2 Ändamål Projektets ändamål är förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet i Trafikplats Bergshamra. 1.3 Förslag på åtgärder Trafikverket bedömer att en ombyggnad av Trafikplats Berghamra i första hand bör studeras för att förbättra kapacitet och framkomlighet i trafikplatsen. Åtgärderna kan vara t.ex. en utökning av antalet körfält från tre till fyra i norrgående riktning på befintlig Stocksundsbro. Befintlig gång- och cykelbro omvandlas då till körfält och ny gång- och cykel bro över Stocksundet måste anläggas. Det nya körfältet blir då ett norrgående additionskörfält på Stocksundbron mellan trafikplatserna Bergshamra och Inverness. Andra åtgärder som föreslås studeras är kapacitetsåtgärder för kollektivtrafik på sydgående körfält på Stocksundsbron, vid avfartsrampen till Bergshamravägen samt i anslutningen till den signalreglerade korsningen mellan Bergshamravägen och Gamla vägen. 5 Ny ITS (Intelligenta Transport System) utrustning i form av utbyggt MCS (Motorway Control System). ITV Kameror och Stoppdetekteringssystem kan bli aktuellt att studera som ytterligare åtgärd för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet. I samband med detta måste även förlängning av trafiksystemets kommunikationsplattsform (GCP) studeras. 1.4 Analys enligt fyrstegsprincipen Den formella fysiska planeringen föregås normalt av en förberedande studie s.k. åtgärdsvalsstudie (ÅVS), som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys utifrån s.k. fyrstegsprincipen om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att utveckla transportsystemet på både kort och på lång sikt. ÅVS har inte tagits fram. I Länstransportplanen redovisas underlag i form av tillhörande ”Samlad Effektbedömning” (SEB) för objekt ”E18 Frescati- BergshamraStocksundsbron, förbättrad kapacitet och säkerhet”. Åtgärder för gång och cykel ingår i det s.k. Täbystråket mellan Roslagstull - Mörby Centrum där ett högklassigt cykel- och gångstråk planeras i separat projekt. Åtgärderna förutsätter samordning med åtgärder i Berghamra trafikplats. 1.5 Planläggningsprocessen Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Ett av syftena med den nya lagen är att den fysiska planläggningen ska mer effektiv och mer situationsanpassad och samordnad med övriga berörda lagstiftningar. Figur 1. Planläggningsprocesser och samordning Planeringsprocessen för väginfrastruktur är indelat i fyra steg, vilka beskrivs i figur 2. För varje steg i processen blir planen mer och mer detaljerad. 6 Den första delen i planläggningsprocessen är huvudsakligen ett program- och inventeringsskede och del i en samrådsprocess. Avgränsning görs av aspekter som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets tänkbara effekter beskrivs. Ett samrådsunderlag tas fram som tillsammans med redogörelsen från tillhörande samrådet utgör underlag för länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. Samrådsprocessen återkommer vid flera tillfällen under planläggningsprocessen. Projekt som inte bedöms utgöra betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens kapitel 6. Figur 2. Planläggningsprocessen för väg- och järnvägsplan Framtagning av lokaliseringsalternativ med särskilt samråd utförs vid behov. Efter beslut om betydande miljöpåverkan utformas planförslaget för samråd med berörda enskilda. Planförslaget ställs därefter ut för granskning efter att MKB godkänts av länsstyrelsen om projektet antagits innebära ”betydande miljöpåverkan”. I sista delen av planläggningsprocessen skickas planen för fastställelse till Trafikverket (Juridik och planprövning). Vägplaneringen förutsätter samordning med den kommunala planeringen. Vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner. 7 2 Tidigare planering Trafikverket tog 1997 fram ett miljö- och gestaltningsprogram för Väg E18 Frescati – Bergshamra – Ulriksdal, Bergshamravägen delen Ulriksdal – Bergshamra trafikplats. Arbetet genomfördes som ett led i miljöåtgärder för bl.a. genomförda bullerskydd längs Bergshamravägen vid Berghamra Bro. Åtgärder på vägsystemet på E18 vid Bergshamra och längs väg E18.20 Roslagsvägen har vid flera tillfällen genomförts inom ramen för Trafikverkets drift- och underhållsåtgärder. Under 2014 genomfördes trimningsåtgärder på sträckan Frescati – Bergshamra med bland annat fler körfält och fler avsnitt med separerade busskörfält. Trimningsåtgärder utfördes på Bergshamravägen 2009 för busskörfält från Bergshamra Bro till signalreglerad korsning med Gamla vägen. Solna stad tog under 2014 fram en utvecklingsstrategi för Bergshamra. Strategin innehåller förslag till en strukturplan. Strukturplanen innebär: • • • • En överdäckning av östra delarna av Bergshamravägen som möjliggör ett längre grönstråk och en koppling mellan södra och norra Bergshamra – från Tivoli till Bergshamra torg – ny park anläggs vid Bergshamra torg Överdäckningen går enligt Solna att finansiera genom exploateringsintäkter inom ramen för strategin. Ca 1300 nya bostäder utmed Björnstigen, Kraus torg, längs en ny ”Bergshamragata” från södra Bergshamra upp till Bergshamra torg, samt viss förtätning i övrigt. Utvecklad service i centrum med café, blomsteraffär, tipsbutik och fortsatt satsning på biblioteket mm. Utvecklingsstrategin redovisar även en förlängning av Tvärbanelinjen från Solna till Danderyds sjukhus utmed Bergshamravägen. Visionen pekar även ut en eventuell framtida ny tunnelbanesträckning från Arenastaden. 8 Figur 3. Ur Solna Stads strukturplan för Bergshamra I den nationella planen 2014-2025 anges att sträckan Frescati - Bergshamra – Stocksundsbron skall utökas med fler körfält fram till Stocksundsbron samt utökning av norrgående körfält på Stocksundsbron. Längs sträckan Bergshamra – Frescati tas befintlig GC-väg i anspråk där Roslagsvägen passerar över Bockholmsvägen vid Ålkistan. Åtgärdens syfte är att förbättra kapaciteten på E18.20 -sträckan Frescati – Berghamra – Stocksundsbron. Kostnaderna beräknas grovt till 146 miljoner kronor. I den nationella planen 2014-2025 lämnas förslag att sträckan Roslagstull – Mörby Centrum utformas som ett högklassigt cykel- och gångstråk med 4,5 m bred cykelbana och 1,5 m bred gångbana separerad från cykeltrafiken. Syftet med åtgärden är att skapa ett cykelstråk med mycket hög standard som kan bidra till en ökad cykelpendling mellan kommunerna i nordöstra Stockholm och Stockholms innerstad. Åtgärden beräknas kosta 126 miljoner kronor. Planläggning för ny gång och cykelbro över Stocksundsbron genomförs inom ramen för vägplan för Täbystråket Frescati – Mörby men måste samordnas med förutsättningarna i Bergshamra trafikplats. Trafikverket har tillsammans med Danderyd och Täby kommuner inlett ett arbete för att möjliggöra en snabb och attraktiv cykelväg för cykelpendling, en s.k. cykelstrada. Avsikten är att cykelstradan ska sträcka sig från Arninge i Täby kommun, via Täby centrum, Mörby centrum, Danderyds sjukhus och in mot Stockholms city. 9 3 Förutsättningar 3.1 Geografisk avgränsning Utredningsområdet för trafikplatsens kapacitetsförstärkning avgränsas mellan Kungshamra trafikplats i väster och trafikplats Inverness, strax norr om Stocksundsbron, samt söderut ned till Ålkistan. Området berör Solna och Danderyds kommuner. Figur 4. Geografisk avgränsning 3.2 Vägsystem, funktionen och problem I Solna kommun löper Berghamravägen mellan Uppsalavägen (E4) och Roslagsvägen. Berghamravägen fick sin nuvarande sträckning i samband med övergången till högertrafik år 1967. Både väg E18 och väg E18.20 (Roslagsvägen) är klassade som primära leder för transport av farligt gods. På sträckan mellan Järva och Stocksund finns fyra trafikplatser; Tpl Järva (168), Tpl Kungshamra 175 (s.k ruterkorsning) samt Bergshamra trafikplats (176). På norra sidan Stocksundsbron i Danderyds kommun ligger trafikplats Inverness (177) med på- och avfarter mot Stockholmshållet (halv trafikplats). Roslagsvägen är nyligen trimmad med bl.a. fler busskörfält. Skyltad hastighet är 70 km/tim. Berghamravägen är fyrfältig med separata busskörfält. Bergshamravägen har under morgontrafiken ofta köbildning från Stocksund till Järva trafikplats. På kvällen uppstår köer från Järva fram till signalkorsningen med avfart mot Bergshamra (Gamla vägen). Den genomgående trafiken på E18.20 har två körfält till förfogande. Busskörfält finns i södergående riktning från avfartsramen mot Bergshamra men saknas i norrgående 10 riktning över trafikplatsen på E18.20. På Bergshamravägen ligger en signalreglerad korsning nära trafikplatsens ramper från Norrtälje respektive Stockholmshållet. Korsningen medger inte vänstersväng i riktning västerut mot väg E4. Fordon med målpunkt Berghamra i riktning från Norrtälje tvingas att väva över körfälten från Stockholm in mot vänstersvängfältet till Gamla vägen. Den separerade påfarten från Berghamra mot Bergshamravägen utgör även avfart mot Stockholm med en kraftig radie runt en brant bergssida. Sträckan är skyltad 50 km/tim. Rampen från Stockholm till Berghamravägen har väjningsplikt för trafik från Norrtälje. Vänstersvängfältet utgörs av en ianspråktagen vägren som sammantaget är drygt 100 meter långt men mäter 70 meter för t.ex. bussar som skall svänga av mot Bergshamra. Under högtrafiktid kan det leda till att körfälten spärras av på grund av vävningarna vilket leder till framkomlighetsproblem med köbildningar. Stocksundsbron har under morgontimmarna långa köer i vänstersvängfälten mot Bergshamra vilket leder till att trafikanter försöker tränga sig förbi i köerna via vävningar över körfälten. Bergshamra trafikplats innehåller två körfält norrut där det vänstra körfältet mynnar i väjningsplikt mot Roslagsvägen (E18.20) vilket leder till både köer och trafiksäkerhetsproblem. Väjningsplikt och brist på körfält över Stocksundsbron orsakar störningar och trafiksäkerhetsproblem Roslagsvägen E18.20 Bergshamravägen E18 Gamla vägen Vävning över körfälten för bl.a. busstrafik med målpunkt Bergshamra orsakar störningar och trafiksäkerhetsproblem i trafikplatsen Figur 5. Trafikplats Berghamra och identifierade problem 11 3.3 Trafik och trafikanter Bergshamravägen har, enligt tillgängliga uppgifter, trafikflöden kring 55 000 fordon per dygn (2010). Roslagsvägen har ett trafikflöde på cirka 65 000 fordon per dygn (1998) norr om trafikplats Bergshamra och cirka 50 000 fordon (2002) per dygn söder om trafikplatsen. Bergshamravägens trafikplats trafikeras av busslinjerna 508 (Danderyd sjh – Karolinska Solna) och 509 (Danderyds sjh- Brommaplan), 156 (Danderyds sjh – Solna strand), 157 (Danderyds sjh – Lunda industri). Stombussarna (blå buss) 176/177 (Mörby station- Skärvik/Stenhamra) och 178 (Mörby station – Jakobsbergs station) har hög turtäthet. Vid Bergshamra centrum stannar buss 503, 508, 509 540 där linjer 503 är en lokallinje mellan Ulriksdals Wärdshus och Himlabacke. Buss 540 är en tvärlinje mellan Universitetet och Tensta. Figur 6. Busslinjer och sträckningar i Bergshamra (SL) Ytterligare en busshållplats ligger längs Bergshamra leden i anslutning till Bergshamra Bro där linjerna 101 (Mörby C – Friends arena), 609 (Danderyds Sjukhus – Gribbylund) och 613 ((Kista centrum–) Danderyds sjukhus–Skarpäng) stannar utöver 156, 157, och 177/178. 3.4 Regionala och lokala cykelstråk Befintligt cykelstråk är idag till största delen ett fungerande stråk med separering mellan gående och cyklister. Stråket uppfyller dock inte standarden för att betecknas 12 som ett regionalt cykelstråk. Avstånd från innerstaden och målpunkter längs sträckan ger goda förutsättningar för att kunna vara ett attraktivt cykelpendlingsstråk. Figur 7. Cykelnätet i Bergshamra Det regionala cykelnätet har god standard med separerade banor genom Bergshamra. Den norra kopplingen håller högre standard än den södra där cykelstråket delar plats med gångtrafik samt svår brant och överfart vid Ålkistan. Det lokala cykelnätet har vissa brister med överfarter som inte är säkra då de korsar busstrafik och gator med relativt höga trafikvolymer. Befintliga gång- och cykelnätet längs E18/E20 är av varierande standard och motsvarar idag inte de krav som ställs på ett cykelstråk av hög kvalitet. Täbystråket passerar trafikplats Bergshamra och för den som är obekant med cykelstråket kan det vara svårt att hitta rätt väg i trafikplatsen. 13 3.5 Trafiksäkerhet Bergshamravägen är kraftigt trafikerad vilket ofta orsakar köbildningar i trafiksystemet, låga hastigheter och därmed mindre risk för allvarliga olyckor. Enligt STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Aquisition) uttag för perioden 2008 2014 domineras de registrerade olyckstyperna (96 st) helt av lindriga olyckor (88 st) som främst utgörs av upphinnandeolyckor (cirka 63 st) samt en mindre andel singelolyckor (15 st). Åtta svåra olyckor har skett men inga dödsolyckor har skett under rapporteringsperioden. Figur 8. Olycksbilden inom utredningsområdet enligt STRADA. Röd markering baseras på sjukhusrapport och blå markering baseras på polisrapport. 14 3.6 Stad och landskap Bergshamra är en välbevarad stadsdel i utkanten av Solna kommun med cirka 8 000 invånare. Bergshamra ligger i den nordöstra delen av Solna stad och är fysiskt avgränsad från resten av Solna på grund av Brunnsvikens placering och E4: ans sträckning. Bergshamra gränsar till Danderyds kommun i norr genom Stocksundet. Inom stadsdelen bildar Bergshamravägen och Roslagsvägen två tydliga fysiska och strukturella barriärer. Längs Bergshamravägen kantas vägsystemet av både bostäder norr om vägen och verksamheter söder om vägen där främst IF-huset intar en särposition genom att på en kort sträcka överdäcka Bergshamravägen. Bergshamra Trafikplats, med alla körfält, avfarter och snäva kurvor, upplevs som ett ganska rörigt och ofullbordat trafiksystem. I öster och mot norr gränsar vägsystemet mot Stocksundstorp och Alnäs som består av en blandning av äldre träbebyggelse, till stora delar från sekelskiftet, och betydligt modernare villor. I norr korsar Roslagsbanan och Roslagsvägen på bro över Stocksundet. Mellan bebyggelse och intill vägområden förekommer ställvis rikligt med vegetationsklädd mark med både ädellövskog och barrskog. Figur 9. Bergshamra och utredningsområdet © Solna Stad 15 3.7 Byggnadstekniska förutsättningar Jordarterna i området utgörs av leror med ett stort inslag av berg. Figur 10. Del ur SGU:s jordartskarta (rött = berg, gult=glaciallera) ©SGU Under trafikplatsens östra delar, inklusive på och avfartsramper, löper Roslagsbanan, som är förlagd i en brokonstruktion under väganläggningens ramper. Även tunnelbanan är förlagd i bro under Bergshamravägen. Enligt Vägverkets Miljö- och gestaltningsprogram 1998 avvattnas vägavsnittet mellan Kungshamra och Bergshamra trafikplatser (400 meter) via en dagvattenkulvert till Lilla Värtan. Bergshamra Trafikplats avvattnas mot Stocksundet. En ledning med mynning i Brunnsviken fungerar troligen som bräddavlopp. 16 Figur 11.”Röd färg” bro under väg. ”Blå färg” bro över väg 3.8 Bebyggelse, befolkning och utveckling I Bergshamra planeras enligt Solna Stad en förtätning med ytterligare 1 300-1 500 nya bostäder motsvarande 2 700 nya boende från 8 400 till 11 100 invånare. Cirka 900 nya arbetsplatser planeras i Bergshamra samt utvecklad service som skola och förskola. 3.9 Kommunala planer Kommunstyrelsen har i samarbete med Solna stads förvaltningar, bolag och Bostadsstiftelsen Signalisten tagit fram en utvecklingsstrategi för Bergshamra ”Förslag till utvecklingsstrategi för Bergshamra” 2014-08-03. Strategin, som även innehåller en strukturplan, föreslår en överdäckning av den östra delen av Bergshamravägen, vilket möjliggör dels ett sammanhängande grönstråk från Bergshamra torg och hela vägen ner till Tivoli. Det möjliggör även bostadsbebyggelse utmed en ny gata mellan södra och norra Bergshamra kallad ”Bergshamragatan”, vilken har förutsättningar att bli en stadsgata med bostadsbebyggelse och verksamhetslokaler. 17 Överdäckningen bedöms av Solna stad vara möjlig att genomföra tekniskt om det inte byggs hus ovanför, medan det är ekonomiskt möjligt om exploatering kan ske i den omfattning som strukturplanen anger. Kommunstyrelsen har skickat ut förslaget till utvecklingsstrategi för Bergshamra på remiss för att få in synpunkter på förslaget innan det slutligen fastställs. 3.10 Riksintressen och övriga skydd NATIONALSTADSPARKEN Bergshamra ligger inom ett område av både stort kulturhistoriskt och ekologiskt intresse. Områdetom fattas av flera lagskydd. Hela stadsdelen ligger inom Kungliga Nationalstadsparken (grön gräns). De södra parklandskapen med bl.a. Tivoliudden är riksintresse för kulturmiljövården (röd gräns) och de västra delarna tillhör det statliga byggnadsminnet Ulriksdal (gul gräns). Figur 12. Viktiga intressen i Bergshamra Influensområdet ligger, precis som hela Bergshamra, inom Nationalstadsparken. I 4 kap 7 § Miljöbalken står följande: ”Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap och naturmiljö och utan att det historiska landskapets naturoch kulturvärden i övrigt skadas.” Syftet med lagen utvecklas ytterligare i förarbetena (proposition 1994/95:3). 18 Syftet med Nationalstadsparken är att områdets huvudstruktur avseende natur- och bebyggelseområden inte får ändras. I de delar som inte utgör parklandskap eller naturmark bör bebyggelse få komma till stånd om det kan ske utan att natur- och kulturvärden skadas. Byggnadsområden får inte utvidgas men väl kompletteras om kompletteringarna inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken 2008 sätts följande mål upp för Bergshamra: 1) Bergshamra by ska behålla sin intima karaktär. 2) Bergshamras bostadsområden från 1950- och 60-talen ska behålla sin bebyggelsestruktur präglad av naturmark och träd utsparade mellan husen. Vid eventuella kompletteringar bör byggnadshöjden begränsas så att den inte inverkar negativt på landskapsbilden. 3) Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska bevaras och vårdas så att dess karaktär och kvaliteter består. 4) Bergshamravägens och Roslagsvägens barriäreffekter ska minska. Planens riktlinjer säger även: · · · · Bergshamra by och Tivoliområdet ska bevaras och vårdas samtidigt som funktionen som ekologisk spridningslänk mellan Djurgården och Ulriksdal ska stärkas. Ökad tillgänglighet till Tivoliområdet, utvidgning av koloniområdet och utreda om området ska vara kultur- eller naturreservat. Möjliggöra en gång- och cykelväg över Ålkistan Åtgärder mot buller från Bergshamravägen bör ske i väntan på en eventuell överdäckning framöver. NATUR- OCH KULTURSKYDD I länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan för Nationalstadsparken (2012) anges: ”Bergshamras bostadsområden från 1950- och 1960-talen ska behålla sin bebyggelsestruktur präglad av naturmark och träd utsparade mellan husen. Vid eventuella kompletteringar bör bebyggelsehöjden begränsas så att den inte inverkar negativt på landskapsbilden”. INFRASTRUKTUR Väg E18 och väg E18.20 ingår i det utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T och i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Roslagsbanan är en lokaljärnväg i Stockholm. Den sträcker sig mellan Östra Station och Kårsta, Österskär, Näsbypark. Banan är av särskild regional betydelse. Genom Bergshamra går kraftledningar klassade som riksintresse genom i nord – sydlig och ost – västlig riktning. Kraftledningarna är till största delen tunnelförlagda. 19 3.11 Miljö Naturmiljö Området norr om E18/Bergshamravägen är en del av Ulriksdals naturvårdsområde som utgör ett större sammanhängande naturområde med ett rikt växt- och djurliv och fungerande ekosystem. Större delen av de områden som berörs av åtgärder, inom eller i direkt anslutning till vägområdet är, i stor utsträckning påverkade av bebyggelse och trafikanläggningar. Dessa områden är dock av stort värde i en annars urban miljö. De bevuxna delarna av vägområdet består till större del av öppna gräsytor på allmän mark samt anlagda grönområden på tomtmark. Vissa bevarade naturmarkspartier finns i anslutning till bebyggelsen i Bergshamra. Kulturmiljö Bergshamra har stora kulturmiljövärden i såväl bebyggd miljö som i parklandskap. Stadsdelens gröna värden har ett starkt lagskydd genom sin placering i Nationalstadsparken. Flera viktiga byggnadsmiljöer (se figur 11) ligger i Berghamra. 1) Kungshamra studentbostäder, 2) Stjärnhusen, 3) Bergshamra Torg, 4) Bergshamra Vattentorn, 5) Bergshamra Gårds läge med allé institutionsområde, 6) Berghamra by, 7) Tivoli Udde, 8) Berghamra koloniområde och 10) Stocksundtorp och Alnäs. Inga kända fornlämningar ligger i direkt närhet till Bergshamravägen eller i direkt anslutning till väg E18.20 (Roslagsvägen). 20 Figur 13. Kulturhistoriskt viktiga miljöer (Ur Förslag till utvecklingsplan) Vid sidan av kulturhistorisk bebyggelse finns det historiska parklandskapet och den tidigare statliga institutionsmiljön i den södra delen av Bergshamra. Parklandskapet är en viktig kulturbärare som än idag visar hur området gestaltats från 1700-talet och framåt. Parken har gestaltats av Fredrik Magnus Piper. Här finns såväl äldre monument som kulturväxter och månghundraåriga träd. Trafikbuller Längs Bergshamravägen är trafikbullernivåerna höga. Efter att bullerskärmar uppförts på norra sidan av Bergshamravägen, från Trafikplats Kungshamra och en sträcka österut till Berghamra Bro, har bullernivåerna reducerats. De s.k. Stjärnhusen erhöll fönsteråtgärder 1997. Ljudutbredningen från trafiken och ljudnivåer längs Bergshamraleden och Roslagsvägen redovisas nedan enligt bullerkartläggning utförd av Tyréns år 2008. 21 Figur 14. Vägtrafikbuller ekvivalent ljudnivå enligt Solna stads kartering Utförda bullerskyddsåtgärder längs Bergshamravägen har haft god effekt. Öster om bullerskärmen överskrids ljudnivån 55 dB(A) vid närmaste bostäder. Av figur 14 framgår att trafiken på det kommunala vägnätet väsentligen också bidrar till höga ljudnivåer vid bostadsbebyggelse. Även väg E18.20 bidrar till höga ljudnivåer inom Solna Stad på sträckan mellan Ålkistan – Stocksundet. Barriärer I Trafikverket har i Publikation 2005:61 Åtgärdsprogram pekat ut Bergshamravägen som en väg med betydande barriäreffekter ”Bergshamravägen med ca 55 000 ÅDT och fyra körfält utgör en barriär som försvårar för djur och människor att röra sig mellan Ulriksdalsområdet med Ulriksdals naturreservat och området runt Brunnsviken i Nationalstadsparken/ Ekoparken. Området utgör en s.k. värdekärna i Järvakilen med höga naturvärden, sociala och kulturella värden. En åtgärd här skulle kunna öppna möjligheter för djur och människor att röra sig mellan områdena”. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar (PM10) överskrids i dag längs delar av Bergshamravägens vägområde vilket torde bero på vägens ventilationsförhållande med den djupa bergskärningen genom Bergshamra. Enligt Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund överskrids dygnsmedelvärdet 60µg/m3 för kvävedioxid inom vägområdet på sträckan mellan Kungshamra och avfarten till Gamla vägen. Även dygnsmedelvärdet 50 µg/m3 för PM 10 överskrids på samma delsträcka. 22 Risk och säkerhet Bergshamravägen är primär transportled för farligt gods. 1-3 transporter med farligt gods passerar per dygn enligt Detaljplaneprogram för Bergshamra centrum 2008. Möjliga olyckshändelser som bedöms kunna medföra konsekvenser är explosion och utsläpp av giftig gas. Höjdskillnaden och avståndet mellan befintlig bebyggelse och vägen medför en viss dämpande effekt vid vissa typer av olyckor. Naturresurser och vatten De geologiska förhållandena i området varierar stort med berg i dagen i de höglänta delarna till lerfyllda dalgångar och svackor. Vid korsningen mellan Enköpingsvägen väg E18 och väg E4, väster om utredningsområdet, löper Stockholmsåsen i nordlig riktning. Ett vattenskyddsområde ligger strax väster om trafikplats Kungshamra. Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för alla vattenförekomster. Målet är att alla Sveriges vattenförekomster ska ha uppnått minst god vattenstatus år 2015 och att status inte ska försämras. Kan det inte uppfyllas till år 2015 kan tiden förskjutas, dock längst till år 2027. Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller ”uppnår ej”. Det aktuella området avvattnas i huvudsak mot Lilla Värtan. Den ekologiska statusen betecknas som ”måttlig” och den kemiska statusen är ”uppnår ej”. Reningsanläggningar saknas för E18 och de flesta andra kommunala vägar i Solna. Inriktningen är att allt trafikdagvatten från högtrafikerade vägar och annat dagvatten med höga föroreningshalter på sikt bör renas vid källan. Klimat De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar såväl Europa som övriga världen. EU:s medlemsländer integreras allt mer med varandra, och därmed ökar kraven på samarbete och gemensamma lösningar för att möta utmaningarna. Genom nya förordningar implementeras EU-direktiven i svensk lagstiftning. För att kunna uppfylla dessa direktiv, nationella och regionala miljö- och hälsomål, samt stadens vision och mål omfattar Solna stads Miljöprogram för 20102013 fyra fokusområden. Dessa fokusområden, som utgår från de miljöaspekter som är mest relevanta för Solna stad, är följande: • • • • 23 Kretsloppsanpassad avfallshantering Hållbar energi- och transportanvändning Hållbart stadsbyggande Sunda inomhusmiljöer 4 Tänkbara miljöeffekter och betydelse Nedan redovisas en preliminär bedömning av tänkbara miljöeffekter från projektet som underlag för länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. En betydligt djupare analys görs senare i planläggningsprocessen med omfattning som styrs av projektets beslutade miljöpåverkan. 4.1 Markanvändning Utbyggnaden av trafikplatsen med fler körfält innebär främst en förändring av markanvändningen intill vägområdet vilket kan medföra intrångseffekter. Det innebär att både befintliga anläggningar t.ex. broar, anslutande vägar och ledningar kan påverkas samt att detaljplaner i trafikplatsen kan behöva ändras på grund av ändrad markanvändning. Om- och utbyggnaden av trafikplatsen bedöms inte medföra några större effekter på Solna stads förslag till utvecklingsplan för Bergshamra. 4.2 Mark och vatten Trafikplatsens dagvatten avleds idag orenat till vattenförekomsten Lilla Värtan. Tillrinningsområdet delas av Stockholm, Danderyd, Lidingö och Solna. Lilla Värtan är näringsrik med höga halter av fosfor och mycket höga halter av kväve. I sedimenten finns höga till mycket höga halter av flera tungmetaller, PAH och PCB. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till år 2027. Den kemiska statusen 2014 uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. För kvicksilver bedöms inte god kemisk ytvattenstatus uppnås. För tributyltenn finns en tidsfrist till år 2021 och för antracen finns tidsfrist till år 2027. Dagvattentillförseln från en något utökad trafikanläggning bedöms bli marginell vars bidrag enskilt inte bedöms leda till ytterligare försämring av vattenstatus och miljökvalitetsnormerna för Lilla Värtan. Däremot bedöms det vara angeläget att på systemnivå studera åtgärder på högtrafikerade vägavsnitt för att minska miljöbelastning från trafik och andra intilliggande föroreningskällor i urban miljö t.ex. gator, parkeringar, bebyggelse etc. Eventuella åtgärder bör beakta recipienters känslighet, andra föroreningskällor, trafikmängd, farligt gods och risker för utsläpp där åtgärderna anpassas utifrån en rimlig målsättning och kostnad. 4.3 Rekreation, friluftsliv, natur- och kulturmiljö Ombyggda ramper i trafikplatsen bedöms inte medföra några större effekter på rekreation, friluftsliv, natur- och kulturmiljöintressen. Åtgärderna bedöms därför heller inte leda till några effekter som påverkar riksintresset nationalstadsparken eller rekreation, friluftsliv, natur- och kulturmiljöintressen av övrig karaktär. 24 4.4 Barriär och risk Barriäreffekten från väganläggningen bedöms inte nämnvärt förändras med en utbyggnad av väganläggningens ramper och broar. Utformningen av trafikplatsen och planerad bebyggelse/förtätning får effekter på riskbedömning och eventuella skyddsåtgärder mot händelser som kan uppkomma av olyckor från transporter av farligt gods. 4.5 Luft, buller och vibrationer Den viktigaste källan till luftföroreningar är trafiken. Det finns ett antal miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft varav utsläpp av kvävedioxid och inandningsbara partiklar (PM10) är de svåraste att klara. Begränsade om- och utbyggnader av trafikplatsen bedöms dock inte medföra ytterligare försämring av nuvarande förhållanden. Miljökvalitetsnormerna bedöms fortsättningsvis överskridas i delar av vägrummet längs Bergshamravägen. Trafiken genererar idag trafikbuller med ställvis mycket höga ljudnivåer vid bebyggelse. Kapacitetsåtgärderna på vägramperna mm. bedöms inte nämnvärt förändra ljudnivåerna från trafiken. Däremot kan åtgärderna leda till krav på utökade bullerskyddsåtgärder på trafikplatsen och Stocksundsbron. 4.6 Byggtiden Genomförandet av gång- och cykelvägen omfattar - beroende på val av alternativ olika åtgärder på befintlig väg. Arbetena kommer därutöver att kräva provisorier för vägtrafiken vilket leder till temporärt nedsatt framkomlighet i vägsystemet samt påverkan på befintliga anläggningar t.e.x korsande broar med tillhörande ramper, ledningar och miljön. Buller och vibrationer från bergschakt för breddning av ramper/broar kan komma att påverka bebyggelse och anläggningar. 4.7 Klimat För att minska den negativa miljöbelastningen av trafiken ska Solna stad, enligt Miljöprogrammet 2010-2013, arbeta för att minska behovet av biltransporter. I planeringen ska skapas förutsättningar för en hållbar stadsutveckling, som främjar gång- och cykeltrafik samt kollektivt resande. Planeringen ska också inriktas mot att minska genomfartstrafiken. Staden ska även arbeta för en bättre logistik och information med syfte att minska trafiken och dess miljöpåverkan. 4.8 Effekternas omfattning Om- och utbyggnad av trafikplatsen torde i mindre omfattning påverka Bergshamra och boende runt trafikplatsen och ramper. Miljöbelastning torde främst uppkomma i form av bullerstörningar, barriärer etc. under byggtiden. Exploateringen i Bergshamra enligt Solna stads strukturplan med förtätningar, överdäckning och ytterligare utbyggnad av infrastruktur innebär vid full utbyggnad, och i en jämförelse med en omoch utbyggnad av trafikplatsen, en väsentligt förändrad mark- och vattenanvändning och miljöeffekter på flertalet av boende och arbetande i Berghamra. 25 4.9 Effekternas betydelse och komplexitet De miljöaspekter som i detta fall bedöms vara av störst betydelse för projektets miljöbedömning är vägtrafikbuller, barriäreffekter och störningar under byggskedet, avvattning, eventuella markföroreningar, intrång i planlagd mark samt risker från farligt godstransporter. Utöver miljöaspekterna bör trafiksäkerhet och framkomlighet, effekter på systemnivå, koppling till andra transportsystem t.ex. gång- och cykel samt kollektivtrafik – bytespunkter för resande i området beskrivas. 4.10 Effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet Omfattningen av ohälsa som kan uppstå av projektet med ombyggnad av trafikplatsen är svårbedömd och är i detta skede behäftad med osäkerheter. De mest påtagliga hälsoeffekterna torde dock uppkomma under genomförandet. De negativa hälsoeffekterna från utbyggnaden bedöms inte bli omfattande förutsatt att skadeförebyggande åtgärder genomförs. 26 5 Källor Bokslut Trimningsåtgärder Redovisning och kort utvärdering av utförda trimningsåtgärder 2008-2009, Publikation 2011:098 Bullerkartläggning Solna stad, Tyréns och Acoustic control, Solna stad 2008-09-25 FastighetsVy, Trafikverket 2014-12-05 Förslag till Utvecklingsstrategi för Bergshamra, Solna stad 2014-08-03 Fördjupad översiktplan för Nationalstadsparken- Solnadelen, Solna stad 2008-10-27 Miljöprogram för Solna Stad 2010-2013, Solna Stad 2010. Nationella transportplanen 2014-2025, Trafikverket 2014-04-08 Program för detaljplan för Bergshamra centrum inom stadsdelen Bergshamra, upprättad i november 2008, Solna stad, stadsbyggnadsförvaltningen Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, Interaktiv Luftföroreningskarta 201412-04, http://slb.nu/lvf//Luftfororeningskartor/webkartaNO2_PM10/, Sverige Geologiska Undersökning, Kartgenerator- jordarter, 2014-12-05, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html, Väg E18/Bergshamravägen delen Ulriksdal – Bergshamra trafikplats Miljö och gestaltningsprogram, Vägverket mars 1998 Vägdagvatten – Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd, TDOK 2011:356 Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar, Vägverket Publikation 2005:61 Översiktsplan 2006, Solna stad 2006-05-29 Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030, Samrådsversion, Danderyds kommun 2014 27 Trafikverket, 171 54 Solna. Besöksadress: Solna Strandväg 98. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se
© Copyright 2024