KRISPLAN FÖR FÖRSKOLORNA

KRISPLAN FÖR FÖRSKOLORNA
Krisgruppen består av följande ordinarie och biträdande personer
NAMN
ARBETSPLATS
TFN ARBESTSPLATS
MOBILNR
Agneta Ekberg
Högkullen
0734-355124
0709-471675
Lena Toft
Rapphönan
0734-355123
070-8880345
Carin Edlund Pekkala
Rapphönan
0734-355549
0761-685610
Eva Nord Nilsson
Solrosen
0734-355376
076-8055509
Cecilia Biarner
Vitsippan
0734-355460
0736-317729
Christina Pettersson
Kotten
0702-406104
070-9509682
Mirsada Sinanagic
Skogsgläntan
0734-355545
076-0150189
Ingela Henriksson
Trollbacken
0734-355160
0706-361094
Annika Robertsson
Högkullen
0734-355121
073-6464159
Marie Forsberg
Valthornet
0734-355485
076-8351819
Ann-Sofie Olsson
Skogsbrynet
0734355303
070-5683616
Cecilia Biarner
Ängstugan
0734-355090
0736-317729
BITRÄDANDE
NAMN
ARBETSPLATS
TFN ARBESTSPLATS
MOBILNR alt HEM
Connie Bergholtz
Högkullen
0734-355569
0763-684336
Annica Svensson
Rapphönan
0734-355165
0768-345888
Åsa Gustavsson
Valthornet
Evelina Isaksson
Solrosen
0734-355184
0708-415467
Petra Hardö
Kotten
0734-355509
0703-131466
Annette Rosengren
Skogsgläntan
0734-355127
0435-50878
Ingrid Tufvesson
Skogsbrynet
0734-355396
0703-869515
Carina Ekvall
Trollbacken
0734-355160
0708-977919
Ulla Larsson
Vitsippan
0734-355375
0703-237672
Marlene Larsson
Ängstugan
0734-355090
0727-194446
0730-430749
AKUTA ÅTGÄRDER:
Den/de personer som är vid olycksplatsen eller får beskedet agerar enligt de beredskapsplaner som
finns.
En av avdelningspersonalen för det skadade/drabbade barnet stannar hela tiden hos barnet, och följer
med om barnet ska till läkare/sjukhus.
Vid olycksfall se till att barnen runt omkring tas om hand av respektive avdelningspersonal och
kommer bort från olycksplatsen.
KRISGRUPPEN
Förskolechefen meddelas av den som är andre man på plats.
Förskolechefen, alternativt arbetslagsledaren, sammankallar krisgruppen, antal personer utifrån
uppkommit behov, som agerar enligt uppgjorda ansvarsområden.
INFORMATION TILL BARNEN
Krisgruppen kommer överens med förskolechefen vilken information som ska ges till övrig personal
och barn. Personerna i krisgruppen stöttar avdelningspersonalen och är ansvariga för att
överenskommen information ges till övrig personal och barn.
Krislådan används efter behov.
INFORMATION TILL FÖRÄLDRARNA
Vid behov av utrymning av förskolan:
Förskolechefen eller någon från krisgruppen står på gatan utanför förskolan och hänvisar de föräldrar
som kommer till respektive utrymningsplats. Föräldern uppmanas att prata med ansvarig
avdelningspersonal på samlingsplatsen innan man tar hand om sitt barn.
Vid övriga olyckor samlar förskolechefen de föräldrar som kommer för information och för att svara på
frågor. Varje förskola utser en informationsplats.
MEDIA
Förskolechefen är ansvarig för information till media.
ÖVRIGT
Dagen efter tillbudet pratar avdelningspersonalen med övriga barn om vad som hänt och svarar på
deras frågor.
Litteratur från krislådan kan användas.
UPPFÖLJNING
Förskolechefen bestämmer tillsammans med personalen om vi ska bjuda in den yrkeskategori som är
relevant för tillbudet i syfte att låta barnen prata om tillbudet och få svar på funderingar/frågor.
Förskolechefen samlar personalen och pratar igenom händelseförloppet, eventuellt tillsammans med
experthjälp som förskolechefen kallar in.
Vi använder följande litteratur i vårt bearbetningsarbete:
Barn i sorg av Atle Dyregrov
Barn i kris av Monica Fahrman
KRISLÅDAN MED BÖCKER
Förvaringsplats:
Förskolan Högkullen
Förskolan Skogsgläntan
Förskolan Valthornet
Förskolan Skogsbrynet
Förskolan Rapphönan
Förskolan Trollbacken
Förskolan Kotten
Förskolen Solrosen
Förskolan Vitsippan
I förrådet bredvid planeringsrummet
I personalrummet bredvid byrån.
I personalrummet ovanpå kylen.
I skåpet i köket.
I bokhylla i personalrummet
I bokhylla i planeringsrummet.
Ovanpå personalskåpen i Tallens tambur
I bokhylla i planeringsrummet.
I personalrummet
Innehåll:
Litteratur som belyser olika olyckor.
2 nallar
Filt
Ljuslykta med värmeljus
Lista på bra litteratur i ämnet för barn och föräldrar.
Böcker att använda i bearbetningen.
Tändstickor
Papper, pennor, kritor
Pappersnäsdukar
Litteraturlista:
För barnen:
Min pappa ville inte leva
Kan du vissla Johanna
Min farfar och lammen
I mötet med livets mörka sidor
Margareta J Runvik
Förlaget Pärlemor
Ulf Stark
Bonniers
Sveriges begravningsbyråers förbund
Lars Björklund, Bernt Eriksson
Verbum
För föräldern:
Små barns sorg
Atle Dyregrov
För personalen:
Att möta små barns sorg
Barn i sorg
Telefonnummer till:
SOS-alarmering 040-6769109
Polisen 11414
POSOM gruppens minicall 0746-214492
Socialtjänsten dagtid 0435-55000
Kvällstid 5041
Reviderad 150806
Lena Toft
Agneta Ekberg
Rädda barnen
Rädda barnen
VID KRIS
I förskolan uppstår oundvikligen någon gång olika krissituationer som påverkar alla. Det kan vara
exempelvis ett barns eller personals dödsfall, allvarlig olycka, grovt våld, eller hot om allvarlig fysisk
skada. Att behärska krissituationer förutsätter en på förhand överenskommen handlingsplan, som är
enkelt konstruerad och som ger handfasta råd. En beredskapsplan finns för att skydda både barn och
personal.
DEFINITION AV BEGREPPET KRISSITUATION
En plötslig allvarlig krissituation är en sådan situation som man inte upplevt tidigare och som man
därmed inte vet hur man ska förhålla sig vid. Händelserna följs av ett känslotillstånd som man
kommer över endast genom att bearbeta.
En kris uppstår när vi ställs inför sådana händelser och problem, som vi inte på ett naturligt sätt kan
lösa med våra inre resurser. Det uppstår en obalans mellan problemets svårighetsgrad och vår
förmåga att nå fram till en lösning. Vi blir pressade, upprörda, känner ångest eller blir förvirrade. Det
måste understrykas att det inte rör sig om psykiska sjukdomstillstånd utan om naturliga mänskliga
reaktioner. Det har uppstått en livssituation då inlärda reaktionssätt inte räcker till för att man ska
förstå och bemästra den aktuella situation.
KRISSITUATIONER
Man bör komma ihåg att varje traumatisk kris är individuell och att den nödvändigtvis inte följer
någon viss modell. I en traumatisk kris ingår fyra olika faser:
Chockfasen
Chockfasen följer endast efter ett trauma. Offret är bestört, förvirrat och reagerar ofta på det normala
på ett avvikande sätt. Denna fas kan vara från ett kort ögonblick upp till några dygn.
Reaktionsfasen
I reaktionsfasen börjar offret förstå vad som hänt. Han är inte längre förvirrad utan reagerar på det
som sker. Detta kan vara smärtsamt och under lång tid. Reaktionerna kan ta sig olika uttryck hos olika
människor. Överaktiva, passiva, ilska, skratta, skuldbelägga omgivningen.
Bearbetningsfasen
Bearbetningsfasen börjar då offret så småningom vänjer sig vid situationen. Han börjar koncentrera
sig på vardagliga sysslor och intressera sig för framtiden. Han kan alltmer hantera situationen.
Bearbetningsfasen kan ta upp till ett år.
Nyorienteringsfasen
Nyorienteringsfasen inleds då man har kommit över krisen. Genom sina erfarenheter skapar människa
en ny grund i sitt liv. Han kan efter sin kris vara psykiskt starkare än tidigare, men saknaden och
minnena finns kvar.
VANLIGA KRISREAKTIONER HOS BARN
Omedelbara reaktioner kan vara:
Chock eller tvivel, förnekande av det inträffade, rädsla och motstånd, förfäran, starka protester, apati
och lamslagenhet, springer och gömmer sig eller fortsätter sina vanliga sysslor som om inget har
hänt.
ANDRA VANLIGA KRISREAKTIONER
Ångest, rädsla att något mer ska hända, starka minnesbilder, sömnsvårigheter, depression, längtan
och saknad, ilska, uppförande som kräver uppmärksamhet, skuldkänslor, självförebråelser och skam,
koncentrationssvårigheter, psykosomatiska symtom som huvudvärk, magbesvär och oftare sjuk.
DÖDSFALL
PERSONAL
Om något allvarligt händer under arbetsdagen
Tillkalla ambulans vid behov
Ge första hjälpen
Kontakta förskolechefen
Sammankalla krisgruppen
Krisgruppen meddelar anhörig på lämpligt sätt
Allmän kortfattad information om det inträffade ges till övriga på förskolan
Om dödsfall skulle bli följden av det inträffade
Flaggning
Minnesstund arrangeras
Eventuella symbolhandlingar, t.ex tyst minut
Kondoleanser
Samtal i barngrupperna
Dödsfall efter långvarig sjukdom
Flaggning
Kondoleanser/representation vid begravning
Samtal i barngrupperna
Dödsfall kort efter pensionsavgång
Representation vid begravning
Flaggning
Samtal i barngruppen
EMOTIONELL FÖRSTA HJÄLP
Vanlig hederlig medmänsklighet
Försök inte att trösta
Ord som ”det är inte så farligt” blir lätt till hån i en svår händelse. Hjälp istället till
med medmänskligt stöd istället för att trösta.
Var när och var närvarande
Visa att du finns – att du ställer upp och att du deltar. Våga visa dina känslor och
bestörtning, men låt det inte ta överhand.
Lyssna aktivt
Det finns inga, aldrig så välmenande råd som hjälper. Men lyssna, ta in och bekräfta
känslan. Var delaktig.
Sök gärna kroppskontakt
När du inget kan säga, räcker det långt med att hålla en hand och kramas.
Var inte rädd för gråten
Det är kroppens eget sätt att uttrycka en egen känsla. Håller du tillbaka den stoppar
du upp känslan, och den dyker upp senare – ibland efter många år.
Ge hjälp med orden
Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig
något av det är att klä det i ord. Samtidigt är det första steget till en bearbetning,
som senare hjälper en vidare.
Svik inte
Se till att du finns tillgänglig. Lämna ditt telefonnummer och visa att du är beredd att
fortsätta samtalet.
Kom igen
Ta ansvar för att höra efter hur det är om det inte går att träffas, skriv gärna ett litet
kort ”tack för samtalet senast. Jag tänker på dig”. I och med att du skriver finns
tanken där – i konkret form.
Var dig själv
Försök inte vara psykolog, sjuksköterska eller kurator – om du inte är det. Vi
gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bar medmänsklighet, medkänsla
och inlevelseförmåga som gäller.
HANTERING AV EGNA REAKTIONER
Vid svåra eller oväntade situationer
- sök fakta för att få ett bra tankemässigt grepp om händelsen.
- försök bibehålla rutiner och vanor, att gå till jobbet kan vara bra men vara
medveten om att du kan ha sämre ork och ha svårare att koncentrera dig.
- se till att få vila, ta tid för återhämtning.
- aktiv avslappning med hjälp av avspänningsband, musik och meditation är bra och
dämpar oro.
- använd sätt att hantera som hjälpt dig tidigare.
- skriv gärna ner dina tankar och känslor eller måla.
- undvik alkohol och lugnande mediciner, de förlänger oftast besvären även om det
känns som om det lindrar för tillfället.
- undvik för mycket av kaffe, te och annan dryck med koffein närmast efter, de ökar
rastlöshet och oron i nervsystemet.
- ät gärna frukt och grönsaker.
- motion och träning är bra, ger utlopp för kroppslig spänning och avspänning.
Motionera på det sätt du är van att motionera.
- tillåt dig att må dåligt det är inget sjukligt eller farligt i det.
- om din reaktioner fortfarande är starka och upprepas många gånger varje dag efter
månader bör du inte tveka för att söka hjälp för att bearbeta dem.
Det är inte heller något ovanligt att för några av oss klingar reaktioner av snabbt,
och för andra kan hjälp behövas för lindring.
KRISBEREDSKAP
Nyckelord vid oväntade händelser
Initiativ
Vi tar initiativ när vi ser något som inte är som det ska vara.
Larm och kontakt
Vi larmar eller kontaktar för hjälp och information.
Information och kommunikation
Vi informerar berörda.
Krisplanen
Vi följer arbetsplatsens krisplan.
VIKTIGA KONTAKTER
i Örkelljunga Kommun
SOS Alarm
112
www.112.se
Akuta nödsituationer
Polisen
114 14
www.polisen.se
114 14 är numret för ärenden till polisen som inte är akuta. T.ex för att göra en
anmälan, tipsa eller få upplysningar.
Råd om vård
1177
www.1177.se
Ring 1177 om du eller någon annan blivit sjuk och behöver rådgöra med
sjuksköterskan. Besök www.1177.se för att få information om hälsa och sjukvård och
själv läsa om t.ex sjukdomar, läkemedel och behandlingar.
Vid akuta, livshotande tillstånd ska du alltid ringa 112.
113 13
Information vid olyckor och kriser.
Sveriges internationella informationsnummer. Information vid allvarliga olyckor och
kriser.
Sveriges nationella krisportal
www.krisinformation.se
Din säkerhet
www.dinsakerhet.se
Örkelljunga Kommun
0435-55000
www.orkelljunga.se
Posumgruppen
0746-214492
Socialtjänsten
Dagtid 0435-55000
Övrig tid 114 14 begär socialjouren