Tjänsteutlåtande till fastighetsnämnden 2015-09-28

Tjänsteutlåtande
till fastighetsnämnden
2015-09-28
diarienummer 4680/15
Boendeavdelningen
Mikael Chrona
telefon 368 10 44
e-post: [email protected]
Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar samt framställan om
utökad investeringsbudget för genomförande av vissa åtgärder enligt utredningen
Förslag till beslut

Fastighetsnämnden godkänner utredningen om genomgångsbostäder för
nyanlända flyktingar.

Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utse ansvariga
organisationer för punkterna 2-4 i detta tjänsteutlåtande.

Fastighetsnämnden översänder utredningen till kommunstyrelsen och föreslår att
uppdraget (Dnr 0788/14) om att utreda konsekvenserna av införande av
genomgångsbostäder förklaras fullgjort.

Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka nämndens
investeringsram för 2016 med 100 Mkr avseende medel för förvärv och
anpassning av bostäder (punkt 2c). Om behovet av åtgärder kvarstår efter 2016
och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs till 2017.
Sammanfattning
Fastighetsnämnden fick i uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av
genomgångsbostäder (KS Dnr 0788/14). Utredningen föreslår införande av
genomgångsbostäder för barnfamiljer med uppehållstillstånd i syfte att temporärt
förbättra boendesituationen och underlätta bostadskarriären.
I utredningen föreslås bland annat följande aktiviteter för att genomföra idén med
genomgångsbostäder:
1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder.
2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder.
a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av
modulhus.
b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder.
c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga
bostadsrätter till genomgångsbostäder.
Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15
1 (5)
d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens
nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder.
3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för
stöd i bostaden.
4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder.
5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras.
Fastighetskontoret föreslår att åtgärder enligt utredningen om genomgångsbostäder
genomförs, vilket bland annat kan innebära ombyggnation av lokaler och förvärv av
bostäder (exempelvis bostadsrätter, storhus och småhus) samt nybyggnation av
hyresrätter i form av modulhus.
Ekonomiska konsekvenser
Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för
förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av
modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar
dock på en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid
och eventuella ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar
än byggnation av permanenta bostäder. Kostnaden för investering såväl som hyran
varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning,
förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation.
Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när
mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. Enligt
strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar har lokalsekretariatet i uppdrag
att beskriva de följdinvesteringar i utbildningslokaler som krävs vid ett
iordningställande av tillfälliga modulbostäder.
Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen
av genomgångsbostäderna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det
inte bortses ifrån att genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas
betalningsförmåga. Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för
finansiering och hyressättning. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter
och faktiska kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för boende på
jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera och framtida sociala kostnader på grund av
begränsad etablering i samhället.
I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För
Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster
(20 %) och anslag från staden (15 %). I Mölndal skall marknadshyror tas ut och de
kostnader som inte täcks belastas kontot för köpta boenden.
För att möjliggöra förvärv av cirka 50 bostäder på öppna marknaden begär
fastighetskontoret en utökad investeringsram om 100 Mkr. Dessa medel beräknas täcka
förvärv och eventuell erforderlig anpassning av bostäderna. Den dag då det inte längre
Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15
2 (5)
finns något kommunalt behov av bostäderna kan de säljas på den öppna marknaden och
generera en försäljningsintäkt.
Fastighetskontoret föreslår att nämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka
nämndens investeringsram för 2016 avseende medel för förvärv och anpassning av
genomgångsbostäder (bostadsrätter, småhus och eventuellt storhus). Om behovet av
åtgärder kvarstår efter 2016 och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs
till 2017. Övriga föreslagna åtgärder enligt utredningen ryms inte inom den föreslagna
utökade investeringsramen.
Barnperspektiv
Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila
levnadsförhållanden. Barn är särskilt utsatta och har ett starkt behov av trygghet och
förutsägbarhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas
till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till.
Jämställdhetsperspektiv
Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning.
Mångfaldsperspektiv
Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning
över staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna
stärkas.
Miljöperspektiv
Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför
tillfälliga lösningar.
Omvärldsperspektiv
I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar
av Europa.
Bilaga - Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar.
Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15
3 (5)
Ärendet
Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2014 (KS Dnr 0788/14) om en strategi för
bostadsförsörjning för nyanlända i syfte att förbättra bostadsförhållandena för utsatta
hushåll. Ett uppdrag till fastighetsnämnden i strategin var att utreda konsekvenserna av
införande av genomgångsbostäder.
Bakgrund
I Göteborg är bostadsläget för nyanlända flyktingar mycket ansträngt och det har
uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för bostadsförsörjning och i strategi och plan
mot hemlöshet.
Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga
lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos
närstående och bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under
lång tid. Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller
hotell i vissa fall och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden
sammanfattas som osäkra boendeförhållanden. Det finns också familjer som redan har
medborgarskap men som kan vara i samma situation och ha samma behov. För att inte
skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så utvidgas målgruppen till att även
omfatta dessa. I april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra
boendeförhållanden i Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal.
Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till
Göteborg under 2015 har höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet
anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För 2017 har kommunen ännu inte gjort
någon prognos. Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av
att snabbt få fram boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom anknytning, behöver ordna med cirka 1 200-1 300 boendeplatser
fram t.o.m. december 2016. För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på
olika sätt ordna fram fler anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i
extern regi. En av dellösningarna för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av
modulbostäder. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel
samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer.
Andra möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på
öppna marknaden.
Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med synnerligt stort behov av tryggt
boende, och som kan ha svårt att ordna boende på egen hand:
1) ensamkommande barn och ungdom
2) barnfamiljer
3) anhöriginvandring till ensamkommande barn
Utredningen föreslår ett införande av genomgångsbostäder för att temporärt förstärka
bostadsmarknaden i första hand för att, utifrån barnperspektivet, skapa möjlighet för
barnfamiljer att etablera sig i samhället. Genomgångsbostäder föreslås i utredningen
Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15
4 (5)
definieras som tillfälligt boende i andra hand i upp till fyra år. Under denna tid erhåller
hushållet ett kontinuerligt stöd i att söka förstahandsbostad.
Fastighetskontorets överväganden
I Göteborg, som i alla storstadsregionerna, råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar
vissa grupper i samhället mer än andra. Särskilt barnfamiljer som bor under osäkra
boendeförhållanden har det svårt. Att bo under osäkra beroendeförhållanden motverkar
integrering och etablering i samhället och medför ökade kostnader för, framför allt,
socialtjänsten. Troligen kommer denna grupp öka under överskådlig framtid.
Fastighetskontoret bedömer att genomgångsbostäder kan vara en verkningsfull insats
för att temporärt komplettera bostadsmarknaden med bostäder riktade mot en av de mest
utsatta grupperna. För att täcka behoven av genomgångsbostäder föreslås ombyggnation
av lokaler, inköp av bostäder på öppna marknaden samt byggnation av hyresrätter i
form av modulhus. För att ge nytta är det avgörande att genomgångsbostäderna kan
tillföras bostadsmarknaden snabbare än konventionell nybyggnation och om de bidrar
till att öka antalet bostäder på marknaden. Inköp av bostäder på öppna marknaden
föreslås ske under förutsättning av att prisnivån är rimlig. Bedömning av detta kommer
att göras av fastighetskontoret i varje enskilt fall.
Vidare bedömer fastighetskontoret att temporära bostäder blir kostsammare än vad
befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är på marknaden idag. Detta ska dock vägas
mot de faktiska kostnader som socialtjänsten har för köpta boenden till barnfamiljer vars
huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. Genomgångsbostädernas
finansiering bör därför utredas vidare.
Det är svårt att uppskatta hur arbetet med genomgångsbostäderna kommer att påverka
kontorets arbetsbelastning. Det kan inte uteslutas att ytterligare resurser kan behövas.
Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila
levnadsförhållanden. Tiden man bor i genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara
tillräckligt lång så att de boende uppfattar den som en trygg bostad och möjlig att
planera sitt liv utifrån men inte så lång så att de boende riskerar att permanentas i den.
Betydelsefullt är också närhet till skola, förskola, en god utemiljö och befintliga
bostadsområden.
I utredningen föreslås insatser från flera olika förvaltningar och bolag och därför lämnas
den över till kommunstyrelsen för ställningstagande.
Magnus Sigfusson
Fastighetsdirektör
Christina Eide
Avdelningschef
Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15
5 (5)
Fastighetskontoret
GENOMGÅNGSBOSTÄDER FÖR
NYANLÄNDA FLYKTINGAR
Augusti 2015
www.goteborg.se
Utredning om genomgångsbostäder
för nyanlända flyktingar
Augusti 2015
DNR 4680/15
Göteborgs Stad Fastighetskontoret
Jonas Johansson
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning ______________________________________________________ 3
1.
Sammanfattning ______________________________________________________ 5
2.
Bakgrund ____________________________________________________________ 5
3.
Genomgångsbostadens syfte ___________________________________________ 7
4.
Erfarenheter: Göteborg, Göteborgsregionen, Stockholm och Malmö ___________ 9
Göteborg _______________________________________________________________ 9
Göteborgsregionen ______________________________________________________ 10
Stockholm _____________________________________________________________ 10
Malmö ________________________________________________________________ 10
5.
Målgrupp ___________________________________________________________ 10
6.
Genomgångsbostad, definition _________________________________________ 11
Förslag till definition _____________________________________________________ 12
7.
System för genomgångsbostäder _______________________________________ 13
Anskaffning av genomgångsbostäder _______________________________________ 13
Förvaltning/drift av genomgångsbostäder ____________________________________ 13
Förmedling av bostäder __________________________________________________ 13
Stöd i bostad ___________________________________________________________ 14
Partnerskap med idéburna organisationer (IOP) _______________________________ 14
Olika boendelösningar ___________________________________________________ 14
Hyresrätter __________________________________________________________ 15
Bostadsrätter ________________________________________________________ 16
Modulhus ___________________________________________________________ 17
Ombyggnad av lokaler ________________________________________________ 18
Rutin för hantering ______________________________________________________ 18
8.
Effekter _____________________________________________________________ 19
Önskade effekter _______________________________________________________ 19
Förutsättningar för önskade effekter _________________________________________ 19
Normalisering _______________________________________________________ 19
Lokalisering _________________________________________________________ 19
Bostadskarriär _______________________________________________________ 19
9.
Konsekvenser och perspektiv __________________________________________ 20
Ekonomiska konsekvenser ________________________________________________ 20
Juridiskt perspektiv ______________________________________________________ 20
Riskbedömning _________________________________________________________ 21
3
Barnperspektiv _________________________________________________________ 21
Jämställdhetsperspektiv __________________________________________________ 21
Mångfaldsperspektiv _____________________________________________________ 21
Miljöperspektiv _________________________________________________________ 21
Omvärldsperspektiv _____________________________________________________ 21
Avgränsningar i rapporten ________________________________________________ 21
10. Slutsats och förslag till fortsatt hantering _________________________________ 21
Slutsats _______________________________________________________________ 21
Fortsatt hantering _______________________________________________________ 22
Referenser______________________________________________________________ 23
Litteratur, rapporter, presentationer _________________________________________ 23
Bilaga 1 – Beskrivning genomgångsbostad för familj __________________________ 24
Målgrupp ___________________________________________________________ 24
Genomgångsbostaden ________________________________________________ 24
Övergripande mål ____________________________________________________ 24
Genomförandeplan och uppföljning _____________________________________ 24
Ansökan genom Boplats Göteborg ______________________________________ 24
Bilaga 2 – BoInvent1 _____________________________________________________ 26
Bilaga 3 – Övergripande ansvar och roller i kommunen ________________________ 28
4
1. SAMMANFATTNING
Göteborg har stor inflyttning och bostadsbrist. En stor grupp som lider av bostadsbrist är
flyktingar. De söker lösa sitt boende själva som inneboende, genom andrahandsuthyrning
eller så tvingas socialtjänsten ge dem boende på hotell och vandrarhem. Detta medför att
många flyktingar bor under osäkra boendeförhållanden. Barnperspektivet ger att barnfamiljer
är den prioriterade gruppen. I gruppen barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden finns även
icke-flyktingar.
I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att
utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. Utredningen har till
uppgift att utreda om genomgångsbostäder kan vara en dellösning för att åstadkomma en
bättre bostadssituation för nyanlända flyktingar.
I strategin ingår flera aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra
med 250 lägenheter per år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är
bosatta och folkbokförda i Göteborg.
Med genomgångsbostad menas ett tillfälligt boende upp till fyra år utan besittningsskydd med
stöd i fortsatt bostadssökande. I utredningen ges förslag till fortsatt hantering för att realisera
införande av genomgångsbostäder.
Det finns flera sätt att tillskapa genomgångsbostäder. För att täcka behoven av genomgångsbostäder bör anskaffning ske av lokaler, bostadsrätter, hyresrätter och modulhus.
Genomgångsbostäder kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad
segregation och bättre framtidsutsikter för utsatta familjer.
2. BAKGRUND
I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att
utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. I strategin ingår flera
aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra med 250 lägenheter per
år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är bosatta och folkbokförda i
Göteborg.
Flyktingarnas boendesituation är alltmer uppmärksammad. I Göteborg är bostadsläget för
flyktingar mycket svårt och har uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för
bostadsförsörjning1 och i strategi och plan mot hemlöshet2.
Boverket3 fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera boendesituationen för
asylsökande och har svarat på det i en delrapport. Sammanfattningsvis pekar de på att det är
1
Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning, november
2014
2
Göteborgs Stad, Göteborgs Stad strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014
3
Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10
5
bostadsbrist, främst brist på hyresrätter och att kommunerna inte förmår erbjuda asylsökande
boende i den takt som tillströmning sker. Många blir kvar på anläggningsboenden eller
hamnar under osäkra boendeförhållanden. Boverket ger en palett av förslag för att komma
tillrätta med detta. De största åtgärderna är att tillföra tillfälliga bostäder genom ombyggnad
av lokaler och uppförande av modulhus samt införande av genomgångslägenheter. Det kan
ske både av staten och kommunerna och finansieras med statliga medel. Detta förutsätter att
särskilda överenskommelser tecknas mellan stat och kommun. Den nyanlände räknas då som
kommunmottagen. Boverket menar att införandet av detta kan ske på sex månader. Dock
finns inte några beslut tagna än med anledning av rapporten.
Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga
lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos närstående och
bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under lång tid.
Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller hotell i vissa fall
och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden sammanfattas i
utredningen som osäkra boendeförhållanden.
Boverket4 ” … visar på att det är barnen till asylsökande som drabbas värst av den osäkra
boendesituationen under asyltiden. Det kan dröja flera år innan familjen får en egen bostad
och ofta krävs det att familjen flyttar runt mycket. I flera kommuner finns en oro för att barn i
denna situation växer upp under vitt skilda förutsättningar jämfört med andra barn och för vad
detta i framtiden kan innebära.” Forskning och evidensbaserad praktik visar på att ett tryggt
boende är en förutsättning för lyckad etablering i samhället.
Barn är särskilt utsatta pekar både Länsstyrelserna5 och Göteborg6 på. De har ett starkt behov
av trygghet och förutsägbarhet. I bostaden behöver de en egen sovplats, yta för lek och kunna
studera i avskildhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas
till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till.
I Göteborgs Stads kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden (april
2015) identifierades 415 barnfamiljer7 som levde under osäkra boendeförhållanden,
se bilaga 2. Utöver kartläggningen fanns det ytterligare 146 barnfamiljer (cirka 330 barn) i
osäkra boendeförhållanden8 aktuella på Etableringsenheten under mätperioden dvs. med
ogiltiga andrahandskontrakt eller inneboende hos andra. Dessa barnfamiljer omfattades inte
av Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Därtill fanns det ytterligare barnfamiljer som
också levde under osäkra boendeförhållanden.
4
Boverket Asylsökandes eget boende, EBO - en kartläggning, december 2008
Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015
6
Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, Rapport 2014
7
BoInvent1, Utrikes födda personer som inte har permanent uppehållstillstånd ingår inte i denna kartläggning.
Barnfamiljer som bor i lägenheter med kommunala kontrakt har inte räknats med.
8
Statistik Etableringsenheten.
5
6
Tabell 1. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden fördelat på födelseland, april 2015.
Födelseland
Sverige
Annat nordiskt land
Övriga Europa
Övriga världen
Ej uppgift
Totalt
Antal barnfamiljer
58
4
46
294
13
415
Tabell 2. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden uppdelat efter antal barn, april 2015.
Antal barnfamiljer
Intervall
380
1 - 4 barn
32
5 - 8 barn
3
fler än 8 barn
Totalt 415
Antal barn
744
188
31
963
Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att vara fortsätt högt,
mellan 66 000 – 80 000, med ett huvudscenario på 74 000 asylsökande9 vilket är på samma
nivå som 1992 då många kom från forna Jugoslavien. Den senaste tidens utveckling, främst i
Syrien, gör att Migrationsverkets prognos är vansklig att utgå ifrån. Bedömningen är att
prognosen utgör en nedre gräns för antalet nyanlända i år. Den 1 maj 2015 var 4 72710
flyktingar bosatta i Göteborg enligt Migrationsverket11 (de senaste 24 månaderna). De flesta
bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Den reella siffran kan vara
högre. Årsprognosen för nyanlända12 flyktingar i Göteborg uppgår till 3 000 personer.
3. GENOMGÅNGSBOSTADENS SYFTE
I Göteborg, som i alla storstadsregionerna råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar vissa
grupper i samhället mer än andra. Urbaniseringen generellt sett medför stor inflyttning till de
stora städerna med stor efterfrågan på bostäder som följd. Med fler sökande på varje bostad,
hårdnar konkurrensen och fastighetsägarna kan ställa högre krav på de bostadssökande. På
individnivå13,14 är problemen med att komma in på bostadsmarknaden främst grundat i att den
enskilde är ekonomiskt svag, saknar nätverk och har kort registreringstid på Boplats.
Det gör att problemen med bostadsbristen i första hand bör bli ett ärende för de existerande
aktörerna i bostadsförsörjningen snarare än ett fall för socialtjänsten. Bristen på bostäder
9
www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik 2015-07-23
Hur många nyanlända som befinner sig i en kommun vid tidpunkten för att statistiken uppdateras.
Statistiken visar vilket år det första mottagandet skett plus de som vidareflyttat till kommunen minus de som
vidareflyttat från kommunen. Eftersom statistiken bygger på uppgifter om utbetalad ersättning, så redovisas
endast nyanlända som tagits emot under de senaste 24 månaderna.
11
www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik
12
Nyanlända är allmänt en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
13
Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015
14
Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning,
november 2014
10
7
bidrar till att allt fler söker socialtjänstens hjälp. Många personer befinner sig i en situation
där de själva inte kunnat ordna med boende på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som
tillräckliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende. I förlängningen riskerar situationen bli
så pass akut att socialtjänsten måste ingripa, inte sällan utifrån barnets situation. Det handlar
ofta om hushåll vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. En aspekt som
Socialstyrelsen vill lyfta fram är att socialtjänsten idag har det yttersta ansvaret för personer
som saknar bostad. Socialtjänsten kan inte på egen hand lösa bostadsproblemen. Dels är det
inte socialtjänstens huvudsakliga uppgift att ordna bostad till personer som inte har någon
sådan, dels har socialtjänsten inte någon större möjlighet att påverka vare sig bostadsmarknad
eller bostadsbyggande.
Det är här behovet av en bostad som möjliggör en fast punkt i tillvaron kommer in.
Bostadsmarknaden behöver flera år på sig att anpassa sig till de aktuella behoven och under
den tiden behöver bristerna i den kompenseras. Om genomgångsbostäder ger ett tillskott till
bostadsmarknaden och möjliggör en väg in på den samma så kan de vara en god tillfällig
lösning. Men tiden som man kan bo i en genomgångsbostad behöver vara tillräckligt lång för
just utgöra en fast punkt och ge erforderlig trygghet så att framgångsrik etablering i samhället
kan ske. Viktigt är också att anskaffandet av genomgångsbostäder behöver gå fortare än den
traditionella bostadsförsörjningsprocessen, annars så skulle marknaden lika gärna kunna
bygga permanenta lägenheter på en gång.
Utöver möjligheten att skapa bättre livsförutsättningar så finns det två mervärden med
genomgångsbostäder – Den första är att socialtjänsten inte tvingas placera barnfamiljer i akut
hemlöshet i boenden med socialt stöd eller i ej upphandlade boenden, enbart för att lösa ”tak
över huvudet”. De riskerar där att ta upp plats för personer med behov av socialt stöd och
förorsakar också socialtjänsten stora kostnader. Den andra är att minska den svarta
bostadsmarknaden där familjer utnyttjas i sin prekära situation.
Det finns idag ingen generell definition av genomgångsbostad förutom den att det just är en
temporär lösning. Ofta använd som ett trappsteg i någon form av boendekarriär. I utredningen
föreslås att genomgångsbostäder definieras som ett tillfälligt boende upp till fyra år utan
besittningsskydd med stöd i fortsatt bostadssökande.
8
Genomgångsbostadens syfte är att minska det glapp som finns till den reguljära
bostadsmarknaden:
Glapp
Barnfamilj
Löser boende
själva genom:
Ogiltiga kontrakt
Andra hand
Inneboende
Förstahandskontrakt
<1 år
1-4 år
>4 år
SDF/SR/FK
Bostadsmarknad
Akut placering på
vandrarhem/hotell
Hyresrätter
Upphandlat boende
med eller utan stöd
Bostadsrätter
Akut på jourboende
Etcetera
Ej upphandlat
boende
Kommunalt kontrakt
Genomgångsbostäder är en del av strategin
för bostadsförsörjning för nyanlända
flyktingar
Figur 1. Beskrivning av genomgångsbostadens syfte.
Bilden visar vilka val och möjligheter det finns på bostadsmarknaden idag för den
bostadsbehövande. Kommunen har en särskild arbetsordning för hushåll med sociala eller
medicinska förtursbehov och dessa kan få så kallade kommunala kontrakt. I flera fall behöver
kommunen anvisa plats på upphandlade och inte upphandlade boenden eller akut härbärgera
familjer utan tak över huvudet. Från de osäkra boendeförhållandena är det ett glapp till den
ordinarie bostadsmarknaden vilket genomgångsbostaden kan överlappa.
4. ERFARENHETER: GÖTEBORG,
GÖTEBORGSREGIONEN, STOCKHOLM OCH MALMÖ
Göteborg
På nittiotalet var det en stor anströmning av flyktingar till Göteborg. Det sammanföll med att
det fanns många lediga lägenheter i staden (uppskattningsvis 5000 stycken). Staden inrättade
som mest 611 genomgångsbostäder genom blockförhyrning av hela fastigheter som då stod
tomma i väntan på genomgripande renoveringar och genom uppförande av nya bostäder .
Överklagningar på planändringar och bygglov ledde till långa förseningar. 1994 tog
regeringen beslut om fri bosättning för flyktingar. I samband med det avvecklades
genomgångsbostäderna som kommunen hade hyrt på lång tid. Det medförde stora
avvecklingskostnader. Erfarenheten från den perioden är att det var svårt att få ut de boende
på den reguljära bostadsmarknaden. Den så kallade Altboexpansionen genomfördes med hjälp
av modulhus. Överklagningar i plan- och byggprocessen ledde till långa förseningar även här.
9
Göteborgsregionen
I Göteborgsregionen upplever samtliga kommuner en kraftig ökning av inflyttande flyktingar.
De som tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd är Göteborg och Alingsås, men
prognosen är att alla kommer att ta emot procentuellt fler framöver. Av GR-kommunerna är
det endast Mölndal som hittills planerar för genomgångsbostäder genom byggande av
modulhus. Medlemskommunerna i GR har nyligen ställt sig bakom ett fortsatt regionalt
samarbete i mottagande av nyanlända. Bostadsfrågan och insatser för att underlätta
nyanländas inträde på arbetsmarknaden är de områden som är prioriterade i det regionala
samarbetet. I många av kranskommunerna förmedlas bostäder till flyktingar via socialtjänsten
genom sociala kontrakt.
Stockholm
Stockholm har i flera år haft genomgångsbostäder genom SHIS Bostäder (Stockholms stads
bostadssociala resurs) som har nästan 2500 lägenheter. Cirka 200 av dessa är genomgångsbostäder för familjer. De är en tillfällig bostad för familjer i avvaktan på en permanent lösning
på boendefrågan. För att få en lägenhet inom genomgångsbostäder för familjer krävs det en
beställning från socialtjänsten. Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma
ut på den reguljära bostadsmarknaden. Familjen (samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år)
ska vara anmäld till Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och aktivt söka bostad. Den
maximala boendetiden hos SHIS är 5 år.
Malmö
Malmö har olika genomgångsbostäder beroende på målgrupp. För flyktingfamiljer finns
Mosippan. Mosippan har funnits länge och hade tidigare dåligt rykte som ett mycket
nedgånget boende med 44 lägenheter. Det revs 2008 och ersattes med ett nytt hus med hälften
så många lägenheter. Mosippan är ett genomgångsboende för flyktingfamiljer som varit i
Sverige i högst tre år. Till boendet kommer regelbundna besök från barnavårdscentralen som
stöd för barn och föräldrar. Många erhåller ett förstahandskontrakt efter sin tid i genomgångsboendet. En nyligen öppnad genomgångsbostad, Disponentvillan, tar emot flyktingfamiljer
om dessa går med på att flytta till annan ort i Skåne efter tiden i genomgångsbostaden.
Förvaltningen söker aktivt bostad åt familjen och lyckas oftast hitta en förstahandsbostad i en
annan kommun inom tre månader, som är maximal boendetid.
5. MÅLGRUPP
Uppdraget utgår ifrån målgruppen: nyanlända flyktingar. Det är dock en heterogen grupp med
delvis olika, men lika trängande, bostadsbehov. Gemensamt är en trygg boendesituation som
grund för etableringen.
Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med stort behov av tryggt boende, och
som kan ha svårt att ordna boende på egen hand:
1) ensamkommande barn och ungdom
2) barnfamiljer
3) anhöriginvandring till ensamkommande barn
10
För ensamkommande barn finns det etablerade processer för boendeförsörjning i staden. Efter
sommaren har prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas
anvisa till Göteborg under 2015 höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet
anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För år 2017 har kommunen ännu inte gjort
någon prognos.
Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av att snabbt få fram
boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom
anknytning, behöver ordna med cirka 1 200- 1 300 boendeplatser fram t.o.m. december 2016.
För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på olika sätt ordna fram fler
anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i extern regi. En av dellösningarna
för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av modulbostäder. Framtagandet av
modulbostäder för ensamkommande kan med fördel samplaneras med framtagandet av
genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. För nyanlända barnfamiljer och
återförening av familjer som grundar sig i ensamkommande barn behövs det en process som
stödjer dem i att komma in på bostadsmarknaden och skapa tryggt boende. Där kan
genomgångsbostaden vara ett alternativ.
Det finns också familjer som redan har medborgarskap som kan vara i samma situation och ha
samma behov. För att inte skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så är det en
fördel om man inte gör skillnad utan vidgar målgruppen till att även omfatta dessa.
De som inte omfattas är utrikes födda familjer som inte har uppehållstillstånd samt familjer
som kommer från övriga Europa och uppehåller sig i Göteborg under längre tid, men saknar
förankring här.
6. GENOMGÅNGSBOSTAD, DEFINITION
De behov som en genomgångsbostad ska svara upp mot skiljer sig egentligen inte ifrån vilken
bostad som helst15. Men eftersom det befintliga bostadsbeståndet inte kan möta behoven idag
så medför det att genomgångsbostaden ska så långt det är möjligt möta behoven av:
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
h.
närhet till förskola/skola och annan offentlig service
närhet till kommunikationer
egen sovplats för alla i familjen
att familjen ska kunna förvara och laga mat
hygienutrymmen av god standard
att barn ska känna sig trygga
att barn ska ha tillgång till yta för lek
att barn ska kunna läsa läxor och vila i avskildhet
Betydelsefullt är också närhet till befintliga bostadsområden. Tiden man bor i
genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara tillräckligt lång så att de boende uppfattar den
som en trygg bostad och möjlig att planera sitt liv utifrån. Inte så lång så att de boende
15
Bl. a. IVO:s bedömning av skälig levnadsnivå i granskningar av ärenden där barn befunnit sig i hemlöshet.
11
riskerar att permanentas i den. Även lagstiftning kan vara begränsande. Det finns ingen
forskning kring hur lång tid som är lämplig i sammanhanget utan man tvingas till en
rimlighetsbedömning.
I Göteborg skiljer tiden man behöver vänta på kontrakt till en förstahandsbostad mellan
stadsdelarna. För lägenheter med tre rum så är snittiden man måste varit registrerad på
Boplats för hela staden 4 år16. Den tiden kan vara rimlig att sätta i förhållande till tid i
genomgångsbostad.
Tabell 3. Genomsnittligt antal dagar vid kontrakt, 3 r.o.k. per stadsdel.
Stadsdel
Dagar
Månader
Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Lundby
Majorna- Linne
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg
Totalt
1 238
1 514
1 604
1 470
2 249
1 470
1 239
1 078
1 646
1 208
1 472
41
50
53
49
75
49
41
36
55
40
49
Källa: Boplats Göteborg
Förslag till definition
1) Bostad som är avsedd för tidsbegränsat boende.
a. utan besittningsskydd
b. upp till 4 år
2) Behovsgrund är:
a. bostadslösa barnfamiljer
3) Boendekategori är barnfamiljer bestående av en eller två vårdnadshavare med högst
åtta barn. För familjer med mer än åtta barn finns det särskilda boendelösningar.
4) Familjen tar kontinuerligt emot stöd för att finna en permanent bostad.
Stödet, som del av genomgångsbostadslösningen, ska vara obligatoriskt, intensivt och
kontinuerligt. Eventuellt kan stödet vara att bostadssökandet sker med hjälp av personal och
omfatta fler kommuner än hemmakommunen. Förslag till beskrivning av boende för familj i
genomgångsbostad, se bilaga 1.
16
För mer information se https://nya.boplats.se/om/statistik
12
7. SYSTEM FÖR GENOMGÅNGSBOSTÄDER
Formen för hur genomgångsbostäderna ska anskaffas, förvaltas och förmedlas styr hur
systemet ser ut och vilka olika lösningar som blir aktuella. Bedömningen är att i möjligaste
mån använda sig av de förvaltningar och bolag som redan finns inom bostadsförsörjningen.
Anskaffning
av bostäder
Förvaltning/
drift av
bostäder
Förmedling
av bostäder
Stöd i bostad
Fastighetskontoret
Förvaltnings AB
Framtiden
Boplats
Social
resursförvaltning
Förvaltnings AB
Framtiden
Lokalförvaltningen
SDF
Älvstranden
Utveckling AB
Extern aktör
Boplats
Lokalsekretariatet
IOP
Etablering
Samhällsinformation
Socialt stöd
Stöd i bostadssökande
Stöd i bostadssökande
Figur 2. System för genomgångsbostäder.
Anskaffning av genomgångsbostäder
Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering, se
bilaga 3. Förvaltnings AB Framtiden och Lokalsekretariatet har möjlighet, inom sina uppdrag,
att tillhandahålla genomgångsbostäder. Fastighetskontoret kan tillhandahålla mark för
uppförande av modulhus i stadens egen eller extern parts regi, ansvara för förvärv av
bostadsrätter samt även, i viss mån, tillhandahålla lokaler inom förvaltat bestånd för
ombyggnad till bostäder. Även Älvstranden Utveckling AB kan tillhandahålla mark för
uppförande av modulhus inom sitt fastighetsbestånd.
Förvaltning/drift av genomgångsbostäder
Förvaltnings AB Framtiden har kompetensen och uppdraget att ansvara för kommunens
allmännyttiga bostäder. Lokalförvaltningen har samma uppdrag när det gäller lokaler och
vissa bostäder, t ex äldreboenden och bostad med särskild service. Om genomgångsbostaden
är en bostadsrätt behövs en hyresvärd motsvarande fastighetskontorets bostadsenhet.
Alternativet är att utse särskild organisation, likt bostadsenheten, som hyr bostäderna i första
hand och upplåter bostäderna och agerar hyresvärd åt familjerna. Även extern part kan svara
för ägande, förvaltning och drift av genomgångsbostäder på kommunägd mark efter anvisning
av mark av fastighetsnämnden/ Älvstranden Utveckling AB.
Förmedling av bostäder
Utifrån tanken om normalisering så bör Boplats sköta förmedlingen av genomgångslägenheter. För detta krävs utökning av verksamheten för utredning och bedömning vid
placering i genomgångsbostad och eventuellt etablering av fysiska kontor i de stadsdelar där
målgruppen huvudsakligen är.
13
Återgång
till kö
Avslag
Registrering
i bostadskö
Bifall
Matchning
mot bestånd
Beslut om
tilldelning
Beslut om GB
Inflyttning
Tid i
boende
Utflyttning
Stöd i
hyreslagen
Stöd i
bostadssökning
Utvärdering
av GB
Figur 3. Flödesbeskrivning.
Stöd i bostad
För att genomgångsbostaden ska lyckas så behöver familjen stödjas intensivt och
kontinuerligt i arbetet med att skaffa sig ett eget boende. En del är också att utbilda i
rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Detta kan ske på olika sätt och med hjälp av olika
aktörer. En idé är att låta Boplats vara delaktig igenom hela processen med familjen, från
förmedling till genomgångsbostad, till flytt från genomgångsbostad. Att låta en organisation
arbeta med hela förloppen säkrar kontinuiteten. I de fall socialt stöd behövs så står
socialtjänsten för detta och ifall stöd i samhällsorientering och etablering behövs så är det
Social resursförvaltnings verksamheter som bidrar.
Partnerskap med idéburna organisationer (IOP)
Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter inom välfärdsområdet. En väl
utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster inom det sociala området. Organisationerna
erbjuder boende och tjänster till verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller
finansierade av gåvor. Det finns en överenskommelse mellan Göteborgs Stad och
organisationerna inom den sociala ekonomin. Idag arbetar Staden ihop med organisationerna
bland annat med boende till ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Ett samarbete
kring barnfamiljer bör utredas vidare.
Återgång
till kö
IOP
Avslag
Registrering
i bostadskö
Bifall
Beslut om GB
Uppdrag till
IOP
Inflyttning
Tid i
boende
Utflyttning
Stöd i
hyreslagen
Stöd i
bostadssökning
Utvärdering
av GB
Figur 4. Flödesbeskrivning IOP.
Olika boendelösningar
Det är mycket svårt att på förhand bedöma hur många lägenheter det går att få fram i de olika
formerna – hyresrätt i befintligt bestånd, bostadsrätt, hyresrätt i modulhus och lokaler, och när
man kan få fram dem. Marknaderna är rörliga, det råder brist på bostäder oavsett om tanken är
genomgångsbostäder eller något annat och det är i sig ett stort arbete att inventera varje
marknad; inventeringen hinner bli gammal tills det är dags att göra något av den. Den
14
framkomliga vägen torde vara att sätta upp ett mål med antal bostäder för att sedan realisera
målet med hjälp av alla bostadslösningar när de blir tillgängliga på marknaden. Oberoende av
boendelösning så blir alla genomgångsbostäder hyresrätter genom att de hyrs ut i andra hand
till hyresgästen.
Hyresrätter
Bostadsrätter
Genomgångsbostäder
Modulhus
Bygga om
lokaler
Figur 5. Genomgångsbostäder i form av bostadsrätter, hyresrätter, modulhus och ombyggnation av lokaler.
Hyresrätter
Att blockförhyra flerbostadshus som på nittiotalet låter sig inte göras idag då det idag inte
finns hus med outhyrda lägenheter. Möjligen kan enstaka flerbostadshus komma ut på
marknaden men dessa är i de allra flesta fall redan fullt uthyrda med hyresgäster som har
besittningsskydd.
En annan möjlighet är att avsätta en andel av Förvaltnings AB Framtidens nybyggnation som
färdigställs de närmaste åren till genomgångsbostäder. Då finns dock risken att genomgångsbostäderna koncentreras till vissa nybyggda områden. Men även detta skulle innebära
genomgångsbostäder som i de flesta avseende liknar en reguljär bostad. Ur ekonomisk
synvinkel för såväl kommunens som den boendes del är det dock bättre att genomgångsbostäder tillskapas i det befintliga beståndet som i de allra flesta fall har betydligt lägre hyra
än nyproduktionen. Att anskaffa lägenheter i den normala omsättningen ger bättre spridning.
Insprängda hyreslägenheter i ordinarie bestånd är också lämpliga med tanke på att en
genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt.
Om dessa genomgångsbostäder ligger i områden med en hög andel hyresrätter kan det vara
möjligt för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i
samma område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den
individuella familjen. Det bidrar också till att uppfylla stadens målsättning om en jämnare
fördelning av flyktingmottagandet över stadsdelarna.
Kommentar
 Oavsett lösning skapar detta inte några nya bostäder på marknaden.

17
Stadens kostnad blir låg. Hyran bör svara mot de reella kostnaderna förutom kostnad
för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden. Snitthyran för en 66 kvm
stor bostad var 5 815 kr per månad för en 66 kvm stor bostad 201417.
http://www.scb.se/sv_/
15
Bostadsrätter
En insprängd lägenhet i ett bostadsrättsbestånd är lämplig som genomgångsbostad med tanke
på att en genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt. Uthyrning av
kommunen ägda bostadsrättslägenheter är även idag en boendelösning som används inom det
boendesociala området. I de flesta fall fungerar detta mycket bra. Erfarenheterna av detta är
dock inte odelat positiva. Det kan vara stigmatiserande att vara hyresgäst i ett sammanhang
där övriga boende äger sin bostad.
Om förvärv av bostadsrätter sker i områden med hög andel hyresrätter kan det vara möjligt
för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i samma
område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den individuella
familjen.
Kommunen har inte förvärvat bostadsrätter på mycket länge. Bedömningen är att marknaden
för bostadsrätter är och har varit överhettad en längre tid till följd av ett lågt utbud. Det ger en
hög prisbild på bostadsrätter, vilket i sin tur leder till höga investeringskostnader för
kommunen för denna lösning. Samtidigt är bedömningen, att även om utbudet ökar på sikt
genom en ökad takt i bostadsbyggandet, att det är en tämligen riskfri investering för
kommunen. När behovet av genomgångsbostäder minskar kan försäljning av förvärvade
bostadsrätter ske i den takt som bedöms som lämplig utifrån behov och marknad och
investerade medel .
Många bostadsrättsföreningar har förbud mot att ha juridisk person som medlem. Grundregeln
är också att varje förening äger rätten att godkänna medlemmar och godkänna andrahandsuthyrning. Kommun och landsting är dock undantagna från denna regel och kan fritt köpa
bostadsrätt och hyra ut den som permanentbostad. Idag äger kommunen cirka 100
bostadsrätter, som disponeras av fastighetskontoret och stadsdelarna, som kan vara möjliga
att, över tid, omformas till genomgångsbostäder om likvärdiga bostäder kan tillföras
fastighetskontorets bostadsenhet.
Kommentar
 Köp av bostadsrätter skapar inte några nya bostäder på marknaden.

18
Stadens inköpskostnad blir hög men bör ses som en investering då lägenheterna
bedöms öka i värde över tid och kunna avyttras med vinst efter användning.
Snittkostnaden för bostadsrätter var i april 201518 38 905 kr/kvm. Med en snittstorlek
på 66 kvm19 skulle investeringskostnaden för 100 lägenheter vara 257 miljoner.
Kostnad för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden tillkommer.
http://www.maklarstatistik.se/
För att få någon slags jämförelse mellan de olika lösningarna utgås det ifrån en bostad på 66 kvm; det är
snittstorleken i Göteborg på både hyres- och bostadsrätter. I realitet bedöms genomgångsbostäder behöva vara
större än snittet eftersom de skall passa barnfamiljer.
19
16
Modulhus
Modulhus innebär i detta sammanhang hus konstruerade i form av lägenhetsmoduler som
fogas samman och som uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov. Kommunen har idag
erfarenhet av modulhus på tidsbegränsat bygglov i samband med studentbostadsetableringar.
Fördelen med denna boendelösning är tidsaspekten. Genom att etablering sker med stöd av
tidsbegränsat bygglov kan bostäderna uppföras i strid med gällande detaljplan eller i icke
detaljplanelagt område utan föregående planändring. Det innebär i sin tur att detaljplaneprocessen, som föregår permanent bebyggelse kan undvikas. Det innebär dock också att
grannar och andra sakägares möjligheter att, i enlighet med plan- och bygglagen, yttra sig och
komma med synpunkter på byggnationen begränsas. Även produktionstiden för modulhus är
betydligt kortare än för byggnation av permanenta flerbostadshus. Efter genomförda
markarbeten beräknas byggtiden från två månader och uppåt, beroende på storlek20.
Tidsbegränsat bygglov kan, enligt nuvarande regler i plan- och bygglagen, beviljas för max 5
+ 5 + 5 år. Därefter måste byggnaden avlägsnas. Det betyder att avskrivningstiden för
modulhus är kort jämfört med ett permanent flerbostadshus, vilket normalt sett har en
avskrivningstid om minst 50 år. Erfarenheten av etableringen av studentbostäder visar att en
längre avskrivningstid än 15 år kan krävas för att investeringen ska vara lönsam med gängse
bruksvärdeshyresnivåer. För de aktörer som kommer att bygga studentbostäder har detta lösts
genom att kommunen har åtagit sig att erbjuda en annan lokalisering av bostäderna efter det
att maximal bygglovstid på den aktuella platsen löpt ut. Husens beräknade användningstid på
aktuell plats och eventuellt annan plats är alltså avgörande för de ekonomiska
förutsättningarna för den som ska tillhandahålla genomgångsbostäder i form av modulhus.
Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av modulhus
behöver genomföras av den organisation som får i uppdrag att tillhandahålla dem.
Även om modulhus uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov måste dessa lägenheter
uppfylla samma krav som ställs på bostäder som uppförs med permanent bygglov. Det
betyder att riktvärden för tillgänglighet, buller, luft, säkerhet och markmiljö mm måste
uppfyllas. De geotekniska förhållandena på platsen styr grundläggningen och kan många
gånger vara fördyrande och hänsyn måste även tas till eventuella natur- och kulturvärden.
Detta påverkar möjliga lokaliseringar. Det innebär även att sammantaget ett stort antal
utredningar behöver genomföras och resultaten förhållas till. Det finns idag en viss
överhettning på konsultsidan i Göteborg, vilken kan förväntas öka kommande år då takten i
bostadsbyggandet ökar. Detta innebär ibland månaders väntan på att utredningar såväl kan
starta som slutföras.
Kommentar
 Uppförande av modulhus tillför nya bostäder tillfälligt på marknaden.

20
Stadens kostnad blir hög oavsett om byggnation sker i egen regi eller om bostäderna
byggs, ägs och förvaltas av extern part. Kostnaden för investering såväl som hyran
varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning,
Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10
17
förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation.
Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när
mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov.
Kostnad för andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden och avetablering
tillkommer.

Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen
av fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte
bortses ifrån att bostäder i modulhus i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas
betalningsförmåga.
Ombyggnad av lokaler
För boende till ensamkommande barn och till Bostad med särskild service har lokaler
ombyggda till bostäder använts med goda erfarenheter. För att ändra lokal till bostad krävs
oftast ändring i detaljplan. Det innebär att grannar och andra sakägares får möjlighet att yttra
sig. Även här behöver de ekonomiska konsekvenserna studeras noggrant av den organisation
som får i uppdrag att tillhandahålla bostäderna. För kommunens del ska dock alternativkostnaden för andra boendelösningar beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska
förutsättningar än för bostadsmarknadens gängse aktörer. Alla slags lokaler som blir
tillgängliga på marknaden bör prövas men mest intressant är kanske kontorslokaler i B eller
C-lägen21. Det kan finnas otidsenliga kontor i kommersiellt sämre lägen där även privata
aktörer kan se möjlig affär i omvandling till bostäder.
Kommentar
 Ombyggnad av lokaler till bostäder tillför nya bostäder på marknaden.

Stadens kostnad blir troligen hög. Kostnadsbedömning är omöjlig då de olika
lokalobjekten skiftar i kostnadsläge. Hyreskostnad för kontorslokaler rör sig i spannet
1000 - 4400 kronor per kvm och år. Enbart hyreskostnad innan ombyggnad till bostad
för 100 lägenheter på 66 kvm á 2000 kr kvm blir för en 15 årsperiod 198 miljoner.
Kostnad för ombyggnad, andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden
tillkommer. Efter användande kan lägenheterna ingå i den ordinarie
bostadsmarknaden.
Rutin för hantering
Utifrån hur kommunalt kontrakt används inom samarbetsavtalet22 föreslås följande riktlinjer:
1) Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov grundat i osäkra boendeförhållanden.
2) Hushållet består av minst en vårdnadshavare och tillhörande barn.
3) Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun och antingen inneha permanent
uppehållstillstånd eller vara svenska medborgare.
21
Marknaden för lokaler delas in i A, B och C-lägen där A är mest kommersiellt gångbart och C minst attraktivt
läge.
22
Syftet med samarbetet är att skapa god tillgång till lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl
inte på egen hand kan ordna en bostad men som, med eller utan stöd, klarar ett integrerat boende inom det
ordinarie bostadsbeståndet inom parternas samlade bostadsbestånd.
18
4) Hushållet kan inte på egen hand erhålla förstahandsbostad.
5) Hushållet kan ta anvisad bostad omgående.
6) Hushållet tar emot stöd i bostadssökning och utbildning i hyreslagstiftning under
boendetiden.
8. EFFEKTER
Önskade effekter
”Skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare ska minska. Alla vinner på en mer
jämlik stad.” Det är grundtanken i arbetet med Socialt Hållbar Stad. Genomgångsbostaden ska
syfta till att:






öka jämlikheten i staden,
skapa förutsättningar för lyckad etablering i samhället
minska risken för ”förlorade generationer”
minska risken för framtida sociala kostnader
minska kostnader för biståndsbedömda ”tak över huvud”-lösningar
öka livskvalitet för den enskilde
Förutsättningar för önskade effekter
Normalisering
Normalisering är ett nyckelord. Genomgångsbostäder och dess förvaltning bör så långt som
möjligt vara en integrerad del av den ordinarie bostadsförsörjningsprocessen av flera
anledningar:
1. Svårigheten att finna bostad grundar sig inte i sociala eller medicinska skäl. Därför ska de
inte hanteras i, eller remitteras från, socialtjänsten. Risken för stigmatisering och
socialisering till att bli ett socialt ärende är överhängande.
2. Genomgångsbostäderna ska så lite som möjligt exkludera och särskilja göteborgare.
Därför ska målgruppen vara alla barnfamiljer under osäkra boendeförhållanden.
Lokalisering
I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar poängteras att de ska vara spridda
över staden. Eftersom syftet med genomgångsbostäder är att skapa en fast punkt, om än något
tillfällig, för barnfamiljer att skapa sig en framtid utifrån så är lokalisering viktig. Idealet är i
mindre bestånd i befintliga bostadsområden med närhet till kommunikation och offentlig
service. Med tanke på belastningen på den kommunala servicen bör de stadsdelar som har
minst flyktingar idag prioriteras.
Bostadskarriär
Sedan är den viktigaste frågan: Vart ska de sedan flytta? Den forskning som har kommit
utredningen till del visar på att människor tenderar att göra bostadskarriär inom samma
segment av bostäder som man redan befinner sig i. Därtill riktar sig genomgångsbostäder till
hushåll som är ekonomiskt svaga. Det ger att billiga bostäder, främst hyreslägenheter är
19
behövliga. Om de är spridda över staden i samma utsträckning som genomgångsbostäderna så
ökar möjligheterna att bibehålla den struktur av social trygghet som byggts upp under
perioden i genomgångsbostaden. I arbetet med planprocesser och markanvisning kan
Göteborg styra framtida bestånd i önskvärd riktning. Av vikt är också att arbeta konsekvent
med hela Västra Götalandsregionen som en bostadsmarknad för de bostadssökande.
9. KONSEKVENSER OCH PERSPEKTIV
Ekonomiska konsekvenser
Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för
förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av
modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar dock på
en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid och eventuella
ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar än byggnation av
permanenta bostäder. Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av
modulbostäder och när mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt
bygglov. Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av
modulhus behöver genomföras för varje projekt.
Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen av
fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte bortses ifrån att
genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas betalningsförmåga.
Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för finansiering och hyressättning.
Även om det blir en mellanskillnad mellan hyrestäkter och reella kostnader så ska dessa
ställas emot alternativkostnaderna:

Stadsdelarnas kostnader för jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera

Framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället.
I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För
Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster (20 %)
och anslag från staden (15 %). I Mölndal ska marknadshyror tas ut och de kostnader som inte
täcks belastas kontot för köpta boenden.
Det kan konstateras att i sammanhanget bör kommunens alternativkostnad för olika köpta
boenden mm beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska förutsättningar för de
lösningar som här diskuteras.
Juridiskt perspektiv
I avtalsskrivning med hyresgäst rekommenderas klausul där bostadens ändamål som
genomgångsbostad specificeras med skäl för uppsägning, samt avtal om avstående om
besittningsrätt. Avstående från besittningsrätt ska alltid godkännas av hyresnämnd innan
tillträde till bostaden sker. Hyresnämnden godtar normalt upp till fyra år vad gäller avstående
från besittningsrätt. En särskild organisation kan agera hyresvärd (hyra bostäderna i första
hand) för genomgångsbostäderna och därefter hyra ut i andra hand.
20
Riskbedömning
De risker som anses vara störst, och bör beaktas i det fortsatta arbetet, är:
1. Att de boende kan drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin
bostadskarriär. Vilka medel har kommunen att arbeta vidare med den problematiken?
2. Att det idag råder en stor brist på fyra- och femrumslägenheter och det är för många
barnfamiljer en lämplig storlek på bostad.
3. Att genomgångsbostäder koncentreras till de stadsdelar som idag har högst andel
familjer under osäkra boendeförhållanden eftersom kommunens obebyggda
markinnehav är som störst där.
Barnperspektiv
Den målgrupp som prioriteras är barnen med dess vårdnadshavare.
Jämställdhetsperspektiv
Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning.
Mångfaldsperspektiv
Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning över
staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna stärkas.
Miljöperspektiv
Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför tillfälliga
lösningar.
Omvärldsperspektiv
I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar av
Europa.
Avgränsningar i rapporten
Utredningen prövar inte bostadsalternativen småhus eller ägandelägenheter. Den omfattar inte
asylsökande eller EU-medborgare som ej bor stadigvarande i Göteborg.
10. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT
HANTERING
Slutsats
Genomgångsbostad är ett sätt att tillfälligt kompensera för brister i bostadsutbudet. Då de
flesta i målgruppen är flyktingfamiljer är det svårt att prognostisera hur stort behovet kommer
att vara över tid. Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att
vara fortsatt högt. De flesta bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. I
april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra boendeförhållanden i
Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal.
21
Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till
Göteborg har höjts kraftigt. Den stora ökningen innebär ett akut behov av att snabbt få fram
fler boendeplatser. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel
samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. Andra
möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på öppna
marknaden.
Temporära kan bostäder bli kostsammare än vad befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är
på marknaden idag. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter och faktiska
kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för akuta boendelösningar och
framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället.
Bristerna i bostadsbeståndet och målgruppens trängande behov leder till att genomgångsbostäder bör beaktas. De boendelösningar som bör prioriteras är framför allt de som tillför
bostäder på marknaden och de som är snabbare att få till stånd än reguljär nybyggnation.
Dock bör vi se beståndet i sin helhet; byggande av bostäder för andra grupper kan ge utrymme
för genomgångsbostäder på totalen. En fördel är också om genomgångsbostäderna, efter
användning, kan användas för andra bostadsändamål. En riskfaktor är att de boende kan
drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin bostadskarriär. Genomgångsbostäder
kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad segregation och bättre
framtidsutsikter för utsatta familjer.
Fortsatt hantering
1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder.
2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder.
a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av
modulhus.
b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder.
c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga bostadsrätter
till genomgångsbostäder.
d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens
nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder.
3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för stöd i
bostaden.
4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder.
5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras.
22
REFERENSER
Litteratur, rapporter, presentationer
Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10
Boverket Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning, december 2008
Evidens blw AB, Utvärdering av modulbostäder för flyktingmottagande, Presentation 2015
Göteborgs Stad FK, Bostadsförsörjning i Göteborgs – Nuläge och framtida inriktning,
november 2014
Göteborgs Stad SLK Dnr 0788/14, Förslag till strategi – bostadsförsörjning för nyanlända
flyktingar.
Göteborgs Stad Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014
Göteborgs Stad SL, Pkt 10 Bilaga Köp av BR. PM 2010
Göteborgs Stad SL, Processägarskap för KF:s mål rörande bostäder för personer med
funktionsnedsättning. PM 2010
Göteborgs Stad, Ulf Wallin Rätt boende 2012-2015, december 2013
Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, rapport 2014
GR Flykting, boende, mottagande, sammanställning. Presentation april 2015
GR, Kommungemensam plattform för att främja nyanlända vuxna flyktingars etablering.
Presentation Mars 2015
GR Styrelseärende 4 Dnr 08-161.67, Förslag på inriktningsdokument för att främja
etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. 2014
Hyresgästföreningen, Hyresgästernas ekonomi, Presentation 2013
Länsstyrelsen Skåne, Slutrapport - Hemlöshet – en fråga om bostäder. 2015
Magnus Hammar, IUT för bra och sunda bostäder, tryggt boende och hyresgästinflytande.
Presentation 2014.
Migrationsverket Verksamhets- och utgiftsprognos 2015-04-28
Mölndals stad, Process bostäder inom Mölndals stad, Presentation februari 2015.
Regeringskansliet Dnr A2014/232/IU Slutrapport – Regeringens samordnare för kommunalt
flyktingmottagande. November 2014
Regeringskansliet Ägarlägenheter – kortfattad information om de nya reglerna, april 2009
SOU 2007/14, Om bara någon kunde säga vad jag skall göra för att få en bostad så skulle jag
göra det
SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses!
SKL, SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Bostad för alla, rapport 2014
www.migrationsverket.se/Om-migrationsverket/statistik
23
BILAGA 1 – BESKRIVNING GENOMGÅNGSBOSTAD
FÖR FAMILJ
Målgrupp
Målgruppen är bostadslösa familjer med minderåriga barn, och ensamkommande barns
anhöriginvandring, som för tillfället saknar möjlighet att ordna sitt boende på egen hand. De
ska vara skrivna i Göteborg och ha bott viss tid under osäkra boendeförhållanden. Familjen
(samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år) ska vara anmäld till Boplats Göteborg och aktivt
söka bostad.
Genomgångsbostaden
Bostad är avsedd för tidsbegränsat boende i högst fyra (4) år. I bostaden ingår stöd i att finna
en reguljär förstahandsbostad och utbildning i rättigheter och skyldigheter som hyresgäst.
Övergripande mål
Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma ut på den reguljära
bostadsmarknaden. Den maximala boendetiden i genomgångsbostad är 4 år, vilket hänger
samman med den yttersta gräns för avstående från besittningsskydd som hyresnämnden
fastslagit. I undantagsfall kan boendetiden förlängas i ytterligare 1-2 år men då ska särskilda
skäl föreligga som ska redovisas till och godkännas av hyresnämnden. Boendetiden relateras
dock alltid till den enskildes individuella möjligheter att erhålla en bostad på den ordinarie
bostadsmarknaden. Den kan således bli kortare än 4 år.
Genomförandeplan och uppföljning
Boendet bygger på ett nära samarbete med familjen. Parternas respektive åtaganden utvecklas
och anges liksom formerna för uppföljning i genomförandeplan. Därtill det övergripande
målet med placeringen, delmål och arbetet med den enskilda familjen. Senast två veckor från
kontraktsskrivning ska en genomförandeplan vara upprättad. Uppföljning av placerad familj
äger rum varannan månad. Kontinuerligt individuellt stöd ges kring praktiska frågor kring
boendet (lägenhetsskötsel, trivsel, grannar, ordningsregler, tvättstuga, sophantering och andra
vardagsbestyr) samt felanmälningar. Allt i syfte att rusta familjerna för ett eget självständigt
boende. Syftet är, i likhet med övriga stödinsatser är att ge hyresgästerna en god grund att stå
på och en självkänsla för att själva ta tag i de hinder som finns för att flytta till en egen
lägenhet.
Ansökan genom Boplats Göteborg
Ansökan om boende för familj till genomgångsbostäderna sker till Boplats Göteborg.
Ansökan ska innehålla följande uppgifter:





24
Uppgift om permanent uppehållstillstånd
Aktuell situation/social situation
Bakgrund/varför familjen bedöms vara i behov av ett en genomgångsbostad
Ekonomi/eventuella skulder
Uppgift om kötid/betald avgift till Boplats Göteborg
Handläggare vid Boplats Göteborg gör bedömningen av familjen, utifrån inkomna handlingar
och eventuellt kompletterande kontakter med socialtjänst eller Etableringsenheten. Därpå
följer ett samtal i den anvisade bostaden, vartefter parterna tar ställning till om boendet är
ändamålsenligt. Är parterna överens upprättas hyreskontrakt och genomförandeplan enligt
ovan. Då lägenheterna ej avses som permanentboende tecknas också avstående från
besittningsskydd. Om familjen tackar nej till boendet bedöms behov av genomgångsbostad
inte föreligga.
25
BILAGA 2 – BOINVENT1
Målgrupper som ingår i kartläggningen
I kartläggningen ingick hushåll och personer som var hemmahörande i Göteborg och som
omfattades av Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från
bostadsmarknaden. Kartläggningen omfattade även de hushåll som aktualiserats före
mätperioden och fortfarande var aktuella och hemlösa när kartläggningen genomfördes.
Situation 1. – Akut hemlöshet
Person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis
kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen.
Situation 2. – Institutionsvistelse och kategoriboende
Person som är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller
stödboende23 (inom socialtjänsten, landstinget eller en privat vårdgivare), alternativt på HVBhem eller SiS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, och
inte har någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de
personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har
någon egen bostad ordnad.
Situation 3. – Långsiktiga boendelösningar
Person som bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (exempelvis tränings- eller
referenslägenhet eller motsvarande, eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte
får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon
form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler.
Situation 4. – Eget ordnat kortsiktigt boende
Person som sökt bistånd för sin boendesituation och som bor tillfälligt och kontraktslöst hos
kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller
andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner (kortare än tre månader efter
mätperioden).
Avgränsning
Följande målgrupper ingick inte i kartläggningen:
1) barn och ungdomar som var 18 år eller yngre och som var placerade av socialtjänsten
utanför hemmet enligt SoL eller LVU.
2) personer som bodde i bostäder med särskild service enligt SoL eller LSS,
äldreboenden eller organiserat boende för asylsökande.
3) utrikes födda personer som saknade uppehållstillstånd.
4) ensamkommande flyktingbarn som var placerade genom socialtjänsten.
5) personer som kommit från övriga Europa och uppehållit sig i Göteborg under längre
tid, men saknat förankring här.
23
Boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av
tillsyn och stöd men inte vård eller behandling.
26
BoInvent1 2015, Antal hushåll med barn under osäkra boendeförhållanden (både med
permanent uppehållstillstånd och svenska medborgare).
Tabell 4. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på
hemlöshetssituation och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala
kontrakt har inte räknats med.
Förvaltning
Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Lundby
Majorna-Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg
Social resursförvaltning
Totalt
Situation 1
40
6
7
3
3
8
3
9
2
30
22
133
Situation 2
1
1
0
2
0
4
1
5
2
12
0
28
Situation 3
16
10
3
5
11
18
5
10
25
35
0
138
Situation 4
7
2
2
1
3
0
2
11
2
7
75
112
Ej uppgift
1
0
0
0
0
0
0
1
0
1
1
4
Totalt
65
19
12
11
17
30
11
36
31
85
98
415
Tabell 5. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på
födelseland och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt
har inte räknats med.
Förvaltning
Angered
Askim-FrölundaHögsbo
Centrum
Lundby
Majorna-Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg
Social resursförvaltning
Totalt
27
Sverige
Övriga
Europa
Övriga
världen
Ej uppgift
Totalt
7
3
13
3
44
9
1
4
65
19
4
3
3
3
4
3
10
18
1
6
8
8
21
7
27
18
49
97
294
1
12
11
17
30
11
36
31
85
98
415
58
Annat
nordiskt
land
1
1
4
5
2
4
2
13
1
46
4
1
2
1
3
13
BILAGA 3 – ÖVERGRIPANDE ANSVAR OCH ROLLER I
KOMMUNEN 24
Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. Enligt
socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i
kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan
huvudman. Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i socialtjänstlagen står att: ”den
som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt
till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt.
Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det
stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv”. I varje stadsdel finns ett
socialkontor som erbjuder olika typer av socialt stöd och service till barn och ungdomar,
familjer, personer med missbruksproblem och personer med en funktionsnedsättning samt
utreder rätten till försörjningsstöd (socialbidrag).
Socialnämndens uppgifter:





göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen
medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan,
organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen
informera om socialtjänsten i kommunen
genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda
levnadsförhållanden
svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och
annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det
Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering. Ett
prioriterat område är att arbeta för att öka antalet bostäder och skapa goda boendelösningar.
Bostadsförsörjning handlar även om att tillgodose bostadsbehovet för grupper som inte löser
sin boendesituation enbart genom nyproduktion. Det handlar om hushåll som av sociala och
medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, men också om särskilda
grupper, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar.
Denna del av bostadsförsörjningsproblematiken har kommit alltmer i fokus. I detta
sammanhang är även uppgifter som rör bostadsanpassning och tillgänglighet betydelsefulla.
Nämndens ansvar i korthet:






24
planering av markförsörjningen
exploatering (genomförande)
upplåtelse, förvärv och försäljning av mark
förvaltning av mark och byggnader
bostadsförsörjningsplanering
planering för bostäder i nyproduktion
Göteborgs Stad, Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018. Sammanfattning av bilaga 1
28




samordning av boendesociala frågor
anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov
handläggning av bostadsanpassningsbidrag
samordning av insatser för ökad tillgänglighet
Fastighetskontoret ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL samt i en
samverkansgrupp inom EUROCITIES.
Byggnadsnämnden ansvarar för att ta fram detaljplaner, översiktsplaner och bygglov med
mera. Genom planarbetet skapas möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder,
verksamheter och infrastruktur med mera. Tillsammans med främst fastighetskontoret och
trafikkontoret arbetar stadsbyggnadskontoret för att nå målen för ett ökat bostadsbyggande.
Social resursnämnd har fem kärnverksamheter – boende och socialjour, stöd till familjer och
individer, integration, funktionsstöd, social utveckling/S202025 samt ett antal tillkommande
uppdrag. Social resursnämnd har en särskild roll i arbetet för den sociala hållbarheten genom
att stödja stadsdelsnämnderna i deras befolkningsansvar och samordna för staden
gemensamma verksamheter inom det sociala området. Förvaltningen driver uppsökande
verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet.
Social resursnämnd har också i uppdrag att stödja organisationer, stiftelser, kooperativ och
sociala företag inom det sociala området och funktionshinderområdet i Göteborg, och att
utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna och kommunen. Syftet är att skapa
förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där ideella organisationers
verksamheter kompletterar eller utgör ett alternativ till kommunens verksamheter.
Social resursförvaltning ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL.
Förvaltningen deltar i HABITACT samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES.
Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens
förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. De upphandlade
boendena omfattar en stor bredd i inriktning, från akutboende till mer långsiktiga
boendealternativ.
Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap
inom välfärdsområdet. En väl utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster till hemlösa
inom det sociala området. Organisationerna erbjuder boenden och tjänster till hemlösa genom
verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av insamlade gåvor.
Det finns en överenskommelse26 om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationerna
inom den sociala ekonomin27,28. I Göteborgs Stads budget för 2014 står det att samarbetet
25
S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala
frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi, se
www.goteborg.se/wps/portal/enheter/ovrigaenheter/s2020
26
Mer information om Idékom, överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer
inom den sociala ekonomin i Göteborg finns tillgänglig på www.idekom.org
27
Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta Kommunal handlingsplan för implementering av
överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi, www.goteborg.se
29
med den sociala ekonomin och idéburna, ideella organisationer ska utvecklas. I planering av
aktiviteterna i strategi och plan mot hemlöshet kan den sociala ekonomin bli en del av
utförandet .
Förvaltnings AB Framtiden har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. Bolagen lämnar 300400 lägenheter till kommunen via samarbetsavtalet varje år. Lägenheterna anvisas av
fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad
på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. Utöver de
lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden levererar till fastighetskontoret lämnas också
lägenheter direkt till idéburna organisationer. Förvaltnings AB Framtiden arbetar proaktivt,
bland annat genom Störningsjouren, för att förhindra vräkningar. Detta sker i samverkan med
stadens övriga aktörer inom området. Förvaltnings AB Framtiden accepterar försörjningsstöd
som inkomst.
Fastighetsägarna GFR är en regional branschorganisation med cirka 5 100 medlemmar som
har drygt 17 000 fastigheter inom Västra Götalands län, Värmlands län, Hallands län,
Jönköpings län, Kalmar län och västra Östergötlands län.
Privata fastighetsägare har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. De lämnar cirka 15-20
lägenheter via samarbetsavtalet till kommunens hemlöshetsarbete varje år. Lägenheterna
anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan
ordna bostad på egen hand. Den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet.
En del privata fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till föreningsverksamhet eller
frivilligorganisationer.
Boplats Göteborg ägs av Göteborgs Stad, tre kommunala bostadsföretag samt de privata
fastighetsägarna och är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Boplats förmedlar
hyresrätter från samtliga kommunala och många privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas
även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. Under 2013
annonserades 8 404 lägenheter och vid årets slut fanns nästan 200 000 registrerade
bostadssökande.
28
Social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på
demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.
30