Tjänsteutlåtande till fastighetsnämnden 2015-09-28
Tjänsteutlåtande till fastighetsnämnden 2015-09-28 diarienummer 4680/15 Boendeavdelningen Mikael Chrona telefon 368 10 44 e-post: [email protected] Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar samt framställan om utökad investeringsbudget för genomförande av vissa åtgärder enligt utredningen Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner utredningen om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utse ansvariga organisationer för punkterna 2-4 i detta tjänsteutlåtande. Fastighetsnämnden översänder utredningen till kommunstyrelsen och föreslår att uppdraget (Dnr 0788/14) om att utreda konsekvenserna av införande av genomgångsbostäder förklaras fullgjort. Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka nämndens investeringsram för 2016 med 100 Mkr avseende medel för förvärv och anpassning av bostäder (punkt 2c). Om behovet av åtgärder kvarstår efter 2016 och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs till 2017. Sammanfattning Fastighetsnämnden fick i uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av genomgångsbostäder (KS Dnr 0788/14). Utredningen föreslår införande av genomgångsbostäder för barnfamiljer med uppehållstillstånd i syfte att temporärt förbättra boendesituationen och underlätta bostadskarriären. I utredningen föreslås bland annat följande aktiviteter för att genomföra idén med genomgångsbostäder: 1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder. 2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder. a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av modulhus. b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder. c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga bostadsrätter till genomgångsbostäder. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 1 (5) d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder. 3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för stöd i bostaden. 4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder. 5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras. Fastighetskontoret föreslår att åtgärder enligt utredningen om genomgångsbostäder genomförs, vilket bland annat kan innebära ombyggnation av lokaler och förvärv av bostäder (exempelvis bostadsrätter, storhus och småhus) samt nybyggnation av hyresrätter i form av modulhus. Ekonomiska konsekvenser Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar dock på en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid och eventuella ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar än byggnation av permanenta bostäder. Kostnaden för investering såväl som hyran varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning, förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation. Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. Enligt strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar har lokalsekretariatet i uppdrag att beskriva de följdinvesteringar i utbildningslokaler som krävs vid ett iordningställande av tillfälliga modulbostäder. Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen av genomgångsbostäderna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte bortses ifrån att genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas betalningsförmåga. Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för finansiering och hyressättning. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter och faktiska kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för boende på jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera och framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället. I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster (20 %) och anslag från staden (15 %). I Mölndal skall marknadshyror tas ut och de kostnader som inte täcks belastas kontot för köpta boenden. För att möjliggöra förvärv av cirka 50 bostäder på öppna marknaden begär fastighetskontoret en utökad investeringsram om 100 Mkr. Dessa medel beräknas täcka förvärv och eventuell erforderlig anpassning av bostäderna. Den dag då det inte längre Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 2 (5) finns något kommunalt behov av bostäderna kan de säljas på den öppna marknaden och generera en försäljningsintäkt. Fastighetskontoret föreslår att nämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka nämndens investeringsram för 2016 avseende medel för förvärv och anpassning av genomgångsbostäder (bostadsrätter, småhus och eventuellt storhus). Om behovet av åtgärder kvarstår efter 2016 och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs till 2017. Övriga föreslagna åtgärder enligt utredningen ryms inte inom den föreslagna utökade investeringsramen. Barnperspektiv Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila levnadsförhållanden. Barn är särskilt utsatta och har ett starkt behov av trygghet och förutsägbarhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till. Jämställdhetsperspektiv Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning. Mångfaldsperspektiv Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning över staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna stärkas. Miljöperspektiv Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför tillfälliga lösningar. Omvärldsperspektiv I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar av Europa. Bilaga - Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 3 (5) Ärendet Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2014 (KS Dnr 0788/14) om en strategi för bostadsförsörjning för nyanlända i syfte att förbättra bostadsförhållandena för utsatta hushåll. Ett uppdrag till fastighetsnämnden i strategin var att utreda konsekvenserna av införande av genomgångsbostäder. Bakgrund I Göteborg är bostadsläget för nyanlända flyktingar mycket ansträngt och det har uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för bostadsförsörjning och i strategi och plan mot hemlöshet. Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos närstående och bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under lång tid. Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller hotell i vissa fall och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden sammanfattas som osäkra boendeförhållanden. Det finns också familjer som redan har medborgarskap men som kan vara i samma situation och ha samma behov. För att inte skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så utvidgas målgruppen till att även omfatta dessa. I april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra boendeförhållanden i Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal. Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till Göteborg under 2015 har höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För 2017 har kommunen ännu inte gjort någon prognos. Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av att snabbt få fram boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom anknytning, behöver ordna med cirka 1 200-1 300 boendeplatser fram t.o.m. december 2016. För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på olika sätt ordna fram fler anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i extern regi. En av dellösningarna för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av modulbostäder. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. Andra möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på öppna marknaden. Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med synnerligt stort behov av tryggt boende, och som kan ha svårt att ordna boende på egen hand: 1) ensamkommande barn och ungdom 2) barnfamiljer 3) anhöriginvandring till ensamkommande barn Utredningen föreslår ett införande av genomgångsbostäder för att temporärt förstärka bostadsmarknaden i första hand för att, utifrån barnperspektivet, skapa möjlighet för barnfamiljer att etablera sig i samhället. Genomgångsbostäder föreslås i utredningen Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 4 (5) definieras som tillfälligt boende i andra hand i upp till fyra år. Under denna tid erhåller hushållet ett kontinuerligt stöd i att söka förstahandsbostad. Fastighetskontorets överväganden I Göteborg, som i alla storstadsregionerna, råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar vissa grupper i samhället mer än andra. Särskilt barnfamiljer som bor under osäkra boendeförhållanden har det svårt. Att bo under osäkra beroendeförhållanden motverkar integrering och etablering i samhället och medför ökade kostnader för, framför allt, socialtjänsten. Troligen kommer denna grupp öka under överskådlig framtid. Fastighetskontoret bedömer att genomgångsbostäder kan vara en verkningsfull insats för att temporärt komplettera bostadsmarknaden med bostäder riktade mot en av de mest utsatta grupperna. För att täcka behoven av genomgångsbostäder föreslås ombyggnation av lokaler, inköp av bostäder på öppna marknaden samt byggnation av hyresrätter i form av modulhus. För att ge nytta är det avgörande att genomgångsbostäderna kan tillföras bostadsmarknaden snabbare än konventionell nybyggnation och om de bidrar till att öka antalet bostäder på marknaden. Inköp av bostäder på öppna marknaden föreslås ske under förutsättning av att prisnivån är rimlig. Bedömning av detta kommer att göras av fastighetskontoret i varje enskilt fall. Vidare bedömer fastighetskontoret att temporära bostäder blir kostsammare än vad befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är på marknaden idag. Detta ska dock vägas mot de faktiska kostnader som socialtjänsten har för köpta boenden till barnfamiljer vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. Genomgångsbostädernas finansiering bör därför utredas vidare. Det är svårt att uppskatta hur arbetet med genomgångsbostäderna kommer att påverka kontorets arbetsbelastning. Det kan inte uteslutas att ytterligare resurser kan behövas. Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila levnadsförhållanden. Tiden man bor i genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara tillräckligt lång så att de boende uppfattar den som en trygg bostad och möjlig att planera sitt liv utifrån men inte så lång så att de boende riskerar att permanentas i den. Betydelsefullt är också närhet till skola, förskola, en god utemiljö och befintliga bostadsområden. I utredningen föreslås insatser från flera olika förvaltningar och bolag och därför lämnas den över till kommunstyrelsen för ställningstagande. Magnus Sigfusson Fastighetsdirektör Christina Eide Avdelningschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 5 (5) Fastighetskontoret GENOMGÅNGSBOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA FLYKTINGAR Augusti 2015 www.goteborg.se Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar Augusti 2015 DNR 4680/15 Göteborgs Stad Fastighetskontoret Jonas Johansson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning ______________________________________________________ 3 1. Sammanfattning ______________________________________________________ 5 2. Bakgrund ____________________________________________________________ 5 3. Genomgångsbostadens syfte ___________________________________________ 7 4. Erfarenheter: Göteborg, Göteborgsregionen, Stockholm och Malmö ___________ 9 Göteborg _______________________________________________________________ 9 Göteborgsregionen ______________________________________________________ 10 Stockholm _____________________________________________________________ 10 Malmö ________________________________________________________________ 10 5. Målgrupp ___________________________________________________________ 10 6. Genomgångsbostad, definition _________________________________________ 11 Förslag till definition _____________________________________________________ 12 7. System för genomgångsbostäder _______________________________________ 13 Anskaffning av genomgångsbostäder _______________________________________ 13 Förvaltning/drift av genomgångsbostäder ____________________________________ 13 Förmedling av bostäder __________________________________________________ 13 Stöd i bostad ___________________________________________________________ 14 Partnerskap med idéburna organisationer (IOP) _______________________________ 14 Olika boendelösningar ___________________________________________________ 14 Hyresrätter __________________________________________________________ 15 Bostadsrätter ________________________________________________________ 16 Modulhus ___________________________________________________________ 17 Ombyggnad av lokaler ________________________________________________ 18 Rutin för hantering ______________________________________________________ 18 8. Effekter _____________________________________________________________ 19 Önskade effekter _______________________________________________________ 19 Förutsättningar för önskade effekter _________________________________________ 19 Normalisering _______________________________________________________ 19 Lokalisering _________________________________________________________ 19 Bostadskarriär _______________________________________________________ 19 9. Konsekvenser och perspektiv __________________________________________ 20 Ekonomiska konsekvenser ________________________________________________ 20 Juridiskt perspektiv ______________________________________________________ 20 Riskbedömning _________________________________________________________ 21 3 Barnperspektiv _________________________________________________________ 21 Jämställdhetsperspektiv __________________________________________________ 21 Mångfaldsperspektiv _____________________________________________________ 21 Miljöperspektiv _________________________________________________________ 21 Omvärldsperspektiv _____________________________________________________ 21 Avgränsningar i rapporten ________________________________________________ 21 10. Slutsats och förslag till fortsatt hantering _________________________________ 21 Slutsats _______________________________________________________________ 21 Fortsatt hantering _______________________________________________________ 22 Referenser______________________________________________________________ 23 Litteratur, rapporter, presentationer _________________________________________ 23 Bilaga 1 – Beskrivning genomgångsbostad för familj __________________________ 24 Målgrupp ___________________________________________________________ 24 Genomgångsbostaden ________________________________________________ 24 Övergripande mål ____________________________________________________ 24 Genomförandeplan och uppföljning _____________________________________ 24 Ansökan genom Boplats Göteborg ______________________________________ 24 Bilaga 2 – BoInvent1 _____________________________________________________ 26 Bilaga 3 – Övergripande ansvar och roller i kommunen ________________________ 28 4 1. SAMMANFATTNING Göteborg har stor inflyttning och bostadsbrist. En stor grupp som lider av bostadsbrist är flyktingar. De söker lösa sitt boende själva som inneboende, genom andrahandsuthyrning eller så tvingas socialtjänsten ge dem boende på hotell och vandrarhem. Detta medför att många flyktingar bor under osäkra boendeförhållanden. Barnperspektivet ger att barnfamiljer är den prioriterade gruppen. I gruppen barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden finns även icke-flyktingar. I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. Utredningen har till uppgift att utreda om genomgångsbostäder kan vara en dellösning för att åstadkomma en bättre bostadssituation för nyanlända flyktingar. I strategin ingår flera aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra med 250 lägenheter per år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är bosatta och folkbokförda i Göteborg. Med genomgångsbostad menas ett tillfälligt boende upp till fyra år utan besittningsskydd med stöd i fortsatt bostadssökande. I utredningen ges förslag till fortsatt hantering för att realisera införande av genomgångsbostäder. Det finns flera sätt att tillskapa genomgångsbostäder. För att täcka behoven av genomgångsbostäder bör anskaffning ske av lokaler, bostadsrätter, hyresrätter och modulhus. Genomgångsbostäder kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad segregation och bättre framtidsutsikter för utsatta familjer. 2. BAKGRUND I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. I strategin ingår flera aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra med 250 lägenheter per år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är bosatta och folkbokförda i Göteborg. Flyktingarnas boendesituation är alltmer uppmärksammad. I Göteborg är bostadsläget för flyktingar mycket svårt och har uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för bostadsförsörjning1 och i strategi och plan mot hemlöshet2. Boverket3 fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande och har svarat på det i en delrapport. Sammanfattningsvis pekar de på att det är 1 Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning, november 2014 2 Göteborgs Stad, Göteborgs Stad strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014 3 Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 5 bostadsbrist, främst brist på hyresrätter och att kommunerna inte förmår erbjuda asylsökande boende i den takt som tillströmning sker. Många blir kvar på anläggningsboenden eller hamnar under osäkra boendeförhållanden. Boverket ger en palett av förslag för att komma tillrätta med detta. De största åtgärderna är att tillföra tillfälliga bostäder genom ombyggnad av lokaler och uppförande av modulhus samt införande av genomgångslägenheter. Det kan ske både av staten och kommunerna och finansieras med statliga medel. Detta förutsätter att särskilda överenskommelser tecknas mellan stat och kommun. Den nyanlände räknas då som kommunmottagen. Boverket menar att införandet av detta kan ske på sex månader. Dock finns inte några beslut tagna än med anledning av rapporten. Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos närstående och bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under lång tid. Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller hotell i vissa fall och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden sammanfattas i utredningen som osäkra boendeförhållanden. Boverket4 ” … visar på att det är barnen till asylsökande som drabbas värst av den osäkra boendesituationen under asyltiden. Det kan dröja flera år innan familjen får en egen bostad och ofta krävs det att familjen flyttar runt mycket. I flera kommuner finns en oro för att barn i denna situation växer upp under vitt skilda förutsättningar jämfört med andra barn och för vad detta i framtiden kan innebära.” Forskning och evidensbaserad praktik visar på att ett tryggt boende är en förutsättning för lyckad etablering i samhället. Barn är särskilt utsatta pekar både Länsstyrelserna5 och Göteborg6 på. De har ett starkt behov av trygghet och förutsägbarhet. I bostaden behöver de en egen sovplats, yta för lek och kunna studera i avskildhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till. I Göteborgs Stads kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden (april 2015) identifierades 415 barnfamiljer7 som levde under osäkra boendeförhållanden, se bilaga 2. Utöver kartläggningen fanns det ytterligare 146 barnfamiljer (cirka 330 barn) i osäkra boendeförhållanden8 aktuella på Etableringsenheten under mätperioden dvs. med ogiltiga andrahandskontrakt eller inneboende hos andra. Dessa barnfamiljer omfattades inte av Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Därtill fanns det ytterligare barnfamiljer som också levde under osäkra boendeförhållanden. 4 Boverket Asylsökandes eget boende, EBO - en kartläggning, december 2008 Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015 6 Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, Rapport 2014 7 BoInvent1, Utrikes födda personer som inte har permanent uppehållstillstånd ingår inte i denna kartläggning. Barnfamiljer som bor i lägenheter med kommunala kontrakt har inte räknats med. 8 Statistik Etableringsenheten. 5 6 Tabell 1. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden fördelat på födelseland, april 2015. Födelseland Sverige Annat nordiskt land Övriga Europa Övriga världen Ej uppgift Totalt Antal barnfamiljer 58 4 46 294 13 415 Tabell 2. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden uppdelat efter antal barn, april 2015. Antal barnfamiljer Intervall 380 1 - 4 barn 32 5 - 8 barn 3 fler än 8 barn Totalt 415 Antal barn 744 188 31 963 Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att vara fortsätt högt, mellan 66 000 – 80 000, med ett huvudscenario på 74 000 asylsökande9 vilket är på samma nivå som 1992 då många kom från forna Jugoslavien. Den senaste tidens utveckling, främst i Syrien, gör att Migrationsverkets prognos är vansklig att utgå ifrån. Bedömningen är att prognosen utgör en nedre gräns för antalet nyanlända i år. Den 1 maj 2015 var 4 72710 flyktingar bosatta i Göteborg enligt Migrationsverket11 (de senaste 24 månaderna). De flesta bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Den reella siffran kan vara högre. Årsprognosen för nyanlända12 flyktingar i Göteborg uppgår till 3 000 personer. 3. GENOMGÅNGSBOSTADENS SYFTE I Göteborg, som i alla storstadsregionerna råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar vissa grupper i samhället mer än andra. Urbaniseringen generellt sett medför stor inflyttning till de stora städerna med stor efterfrågan på bostäder som följd. Med fler sökande på varje bostad, hårdnar konkurrensen och fastighetsägarna kan ställa högre krav på de bostadssökande. På individnivå13,14 är problemen med att komma in på bostadsmarknaden främst grundat i att den enskilde är ekonomiskt svag, saknar nätverk och har kort registreringstid på Boplats. Det gör att problemen med bostadsbristen i första hand bör bli ett ärende för de existerande aktörerna i bostadsförsörjningen snarare än ett fall för socialtjänsten. Bristen på bostäder 9 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik 2015-07-23 Hur många nyanlända som befinner sig i en kommun vid tidpunkten för att statistiken uppdateras. Statistiken visar vilket år det första mottagandet skett plus de som vidareflyttat till kommunen minus de som vidareflyttat från kommunen. Eftersom statistiken bygger på uppgifter om utbetalad ersättning, så redovisas endast nyanlända som tagits emot under de senaste 24 månaderna. 11 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik 12 Nyanlända är allmänt en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. 13 Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015 14 Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning, november 2014 10 7 bidrar till att allt fler söker socialtjänstens hjälp. Många personer befinner sig i en situation där de själva inte kunnat ordna med boende på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som tillräckliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende. I förlängningen riskerar situationen bli så pass akut att socialtjänsten måste ingripa, inte sällan utifrån barnets situation. Det handlar ofta om hushåll vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. En aspekt som Socialstyrelsen vill lyfta fram är att socialtjänsten idag har det yttersta ansvaret för personer som saknar bostad. Socialtjänsten kan inte på egen hand lösa bostadsproblemen. Dels är det inte socialtjänstens huvudsakliga uppgift att ordna bostad till personer som inte har någon sådan, dels har socialtjänsten inte någon större möjlighet att påverka vare sig bostadsmarknad eller bostadsbyggande. Det är här behovet av en bostad som möjliggör en fast punkt i tillvaron kommer in. Bostadsmarknaden behöver flera år på sig att anpassa sig till de aktuella behoven och under den tiden behöver bristerna i den kompenseras. Om genomgångsbostäder ger ett tillskott till bostadsmarknaden och möjliggör en väg in på den samma så kan de vara en god tillfällig lösning. Men tiden som man kan bo i en genomgångsbostad behöver vara tillräckligt lång för just utgöra en fast punkt och ge erforderlig trygghet så att framgångsrik etablering i samhället kan ske. Viktigt är också att anskaffandet av genomgångsbostäder behöver gå fortare än den traditionella bostadsförsörjningsprocessen, annars så skulle marknaden lika gärna kunna bygga permanenta lägenheter på en gång. Utöver möjligheten att skapa bättre livsförutsättningar så finns det två mervärden med genomgångsbostäder – Den första är att socialtjänsten inte tvingas placera barnfamiljer i akut hemlöshet i boenden med socialt stöd eller i ej upphandlade boenden, enbart för att lösa ”tak över huvudet”. De riskerar där att ta upp plats för personer med behov av socialt stöd och förorsakar också socialtjänsten stora kostnader. Den andra är att minska den svarta bostadsmarknaden där familjer utnyttjas i sin prekära situation. Det finns idag ingen generell definition av genomgångsbostad förutom den att det just är en temporär lösning. Ofta använd som ett trappsteg i någon form av boendekarriär. I utredningen föreslås att genomgångsbostäder definieras som ett tillfälligt boende upp till fyra år utan besittningsskydd med stöd i fortsatt bostadssökande. 8 Genomgångsbostadens syfte är att minska det glapp som finns till den reguljära bostadsmarknaden: Glapp Barnfamilj Löser boende själva genom: Ogiltiga kontrakt Andra hand Inneboende Förstahandskontrakt <1 år 1-4 år >4 år SDF/SR/FK Bostadsmarknad Akut placering på vandrarhem/hotell Hyresrätter Upphandlat boende med eller utan stöd Bostadsrätter Akut på jourboende Etcetera Ej upphandlat boende Kommunalt kontrakt Genomgångsbostäder är en del av strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar Figur 1. Beskrivning av genomgångsbostadens syfte. Bilden visar vilka val och möjligheter det finns på bostadsmarknaden idag för den bostadsbehövande. Kommunen har en särskild arbetsordning för hushåll med sociala eller medicinska förtursbehov och dessa kan få så kallade kommunala kontrakt. I flera fall behöver kommunen anvisa plats på upphandlade och inte upphandlade boenden eller akut härbärgera familjer utan tak över huvudet. Från de osäkra boendeförhållandena är det ett glapp till den ordinarie bostadsmarknaden vilket genomgångsbostaden kan överlappa. 4. ERFARENHETER: GÖTEBORG, GÖTEBORGSREGIONEN, STOCKHOLM OCH MALMÖ Göteborg På nittiotalet var det en stor anströmning av flyktingar till Göteborg. Det sammanföll med att det fanns många lediga lägenheter i staden (uppskattningsvis 5000 stycken). Staden inrättade som mest 611 genomgångsbostäder genom blockförhyrning av hela fastigheter som då stod tomma i väntan på genomgripande renoveringar och genom uppförande av nya bostäder . Överklagningar på planändringar och bygglov ledde till långa förseningar. 1994 tog regeringen beslut om fri bosättning för flyktingar. I samband med det avvecklades genomgångsbostäderna som kommunen hade hyrt på lång tid. Det medförde stora avvecklingskostnader. Erfarenheten från den perioden är att det var svårt att få ut de boende på den reguljära bostadsmarknaden. Den så kallade Altboexpansionen genomfördes med hjälp av modulhus. Överklagningar i plan- och byggprocessen ledde till långa förseningar även här. 9 Göteborgsregionen I Göteborgsregionen upplever samtliga kommuner en kraftig ökning av inflyttande flyktingar. De som tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd är Göteborg och Alingsås, men prognosen är att alla kommer att ta emot procentuellt fler framöver. Av GR-kommunerna är det endast Mölndal som hittills planerar för genomgångsbostäder genom byggande av modulhus. Medlemskommunerna i GR har nyligen ställt sig bakom ett fortsatt regionalt samarbete i mottagande av nyanlända. Bostadsfrågan och insatser för att underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden är de områden som är prioriterade i det regionala samarbetet. I många av kranskommunerna förmedlas bostäder till flyktingar via socialtjänsten genom sociala kontrakt. Stockholm Stockholm har i flera år haft genomgångsbostäder genom SHIS Bostäder (Stockholms stads bostadssociala resurs) som har nästan 2500 lägenheter. Cirka 200 av dessa är genomgångsbostäder för familjer. De är en tillfällig bostad för familjer i avvaktan på en permanent lösning på boendefrågan. För att få en lägenhet inom genomgångsbostäder för familjer krävs det en beställning från socialtjänsten. Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma ut på den reguljära bostadsmarknaden. Familjen (samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år) ska vara anmäld till Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och aktivt söka bostad. Den maximala boendetiden hos SHIS är 5 år. Malmö Malmö har olika genomgångsbostäder beroende på målgrupp. För flyktingfamiljer finns Mosippan. Mosippan har funnits länge och hade tidigare dåligt rykte som ett mycket nedgånget boende med 44 lägenheter. Det revs 2008 och ersattes med ett nytt hus med hälften så många lägenheter. Mosippan är ett genomgångsboende för flyktingfamiljer som varit i Sverige i högst tre år. Till boendet kommer regelbundna besök från barnavårdscentralen som stöd för barn och föräldrar. Många erhåller ett förstahandskontrakt efter sin tid i genomgångsboendet. En nyligen öppnad genomgångsbostad, Disponentvillan, tar emot flyktingfamiljer om dessa går med på att flytta till annan ort i Skåne efter tiden i genomgångsbostaden. Förvaltningen söker aktivt bostad åt familjen och lyckas oftast hitta en förstahandsbostad i en annan kommun inom tre månader, som är maximal boendetid. 5. MÅLGRUPP Uppdraget utgår ifrån målgruppen: nyanlända flyktingar. Det är dock en heterogen grupp med delvis olika, men lika trängande, bostadsbehov. Gemensamt är en trygg boendesituation som grund för etableringen. Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med stort behov av tryggt boende, och som kan ha svårt att ordna boende på egen hand: 1) ensamkommande barn och ungdom 2) barnfamiljer 3) anhöriginvandring till ensamkommande barn 10 För ensamkommande barn finns det etablerade processer för boendeförsörjning i staden. Efter sommaren har prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till Göteborg under 2015 höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För år 2017 har kommunen ännu inte gjort någon prognos. Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av att snabbt få fram boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom anknytning, behöver ordna med cirka 1 200- 1 300 boendeplatser fram t.o.m. december 2016. För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på olika sätt ordna fram fler anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i extern regi. En av dellösningarna för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av modulbostäder. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. För nyanlända barnfamiljer och återförening av familjer som grundar sig i ensamkommande barn behövs det en process som stödjer dem i att komma in på bostadsmarknaden och skapa tryggt boende. Där kan genomgångsbostaden vara ett alternativ. Det finns också familjer som redan har medborgarskap som kan vara i samma situation och ha samma behov. För att inte skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så är det en fördel om man inte gör skillnad utan vidgar målgruppen till att även omfatta dessa. De som inte omfattas är utrikes födda familjer som inte har uppehållstillstånd samt familjer som kommer från övriga Europa och uppehåller sig i Göteborg under längre tid, men saknar förankring här. 6. GENOMGÅNGSBOSTAD, DEFINITION De behov som en genomgångsbostad ska svara upp mot skiljer sig egentligen inte ifrån vilken bostad som helst15. Men eftersom det befintliga bostadsbeståndet inte kan möta behoven idag så medför det att genomgångsbostaden ska så långt det är möjligt möta behoven av: a. b. c. d. e. f. g. h. närhet till förskola/skola och annan offentlig service närhet till kommunikationer egen sovplats för alla i familjen att familjen ska kunna förvara och laga mat hygienutrymmen av god standard att barn ska känna sig trygga att barn ska ha tillgång till yta för lek att barn ska kunna läsa läxor och vila i avskildhet Betydelsefullt är också närhet till befintliga bostadsområden. Tiden man bor i genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara tillräckligt lång så att de boende uppfattar den som en trygg bostad och möjlig att planera sitt liv utifrån. Inte så lång så att de boende 15 Bl. a. IVO:s bedömning av skälig levnadsnivå i granskningar av ärenden där barn befunnit sig i hemlöshet. 11 riskerar att permanentas i den. Även lagstiftning kan vara begränsande. Det finns ingen forskning kring hur lång tid som är lämplig i sammanhanget utan man tvingas till en rimlighetsbedömning. I Göteborg skiljer tiden man behöver vänta på kontrakt till en förstahandsbostad mellan stadsdelarna. För lägenheter med tre rum så är snittiden man måste varit registrerad på Boplats för hela staden 4 år16. Den tiden kan vara rimlig att sätta i förhållande till tid i genomgångsbostad. Tabell 3. Genomsnittligt antal dagar vid kontrakt, 3 r.o.k. per stadsdel. Stadsdel Dagar Månader Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna- Linne Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Totalt 1 238 1 514 1 604 1 470 2 249 1 470 1 239 1 078 1 646 1 208 1 472 41 50 53 49 75 49 41 36 55 40 49 Källa: Boplats Göteborg Förslag till definition 1) Bostad som är avsedd för tidsbegränsat boende. a. utan besittningsskydd b. upp till 4 år 2) Behovsgrund är: a. bostadslösa barnfamiljer 3) Boendekategori är barnfamiljer bestående av en eller två vårdnadshavare med högst åtta barn. För familjer med mer än åtta barn finns det särskilda boendelösningar. 4) Familjen tar kontinuerligt emot stöd för att finna en permanent bostad. Stödet, som del av genomgångsbostadslösningen, ska vara obligatoriskt, intensivt och kontinuerligt. Eventuellt kan stödet vara att bostadssökandet sker med hjälp av personal och omfatta fler kommuner än hemmakommunen. Förslag till beskrivning av boende för familj i genomgångsbostad, se bilaga 1. 16 För mer information se https://nya.boplats.se/om/statistik 12 7. SYSTEM FÖR GENOMGÅNGSBOSTÄDER Formen för hur genomgångsbostäderna ska anskaffas, förvaltas och förmedlas styr hur systemet ser ut och vilka olika lösningar som blir aktuella. Bedömningen är att i möjligaste mån använda sig av de förvaltningar och bolag som redan finns inom bostadsförsörjningen. Anskaffning av bostäder Förvaltning/ drift av bostäder Förmedling av bostäder Stöd i bostad Fastighetskontoret Förvaltnings AB Framtiden Boplats Social resursförvaltning Förvaltnings AB Framtiden Lokalförvaltningen SDF Älvstranden Utveckling AB Extern aktör Boplats Lokalsekretariatet IOP Etablering Samhällsinformation Socialt stöd Stöd i bostadssökande Stöd i bostadssökande Figur 2. System för genomgångsbostäder. Anskaffning av genomgångsbostäder Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering, se bilaga 3. Förvaltnings AB Framtiden och Lokalsekretariatet har möjlighet, inom sina uppdrag, att tillhandahålla genomgångsbostäder. Fastighetskontoret kan tillhandahålla mark för uppförande av modulhus i stadens egen eller extern parts regi, ansvara för förvärv av bostadsrätter samt även, i viss mån, tillhandahålla lokaler inom förvaltat bestånd för ombyggnad till bostäder. Även Älvstranden Utveckling AB kan tillhandahålla mark för uppförande av modulhus inom sitt fastighetsbestånd. Förvaltning/drift av genomgångsbostäder Förvaltnings AB Framtiden har kompetensen och uppdraget att ansvara för kommunens allmännyttiga bostäder. Lokalförvaltningen har samma uppdrag när det gäller lokaler och vissa bostäder, t ex äldreboenden och bostad med särskild service. Om genomgångsbostaden är en bostadsrätt behövs en hyresvärd motsvarande fastighetskontorets bostadsenhet. Alternativet är att utse särskild organisation, likt bostadsenheten, som hyr bostäderna i första hand och upplåter bostäderna och agerar hyresvärd åt familjerna. Även extern part kan svara för ägande, förvaltning och drift av genomgångsbostäder på kommunägd mark efter anvisning av mark av fastighetsnämnden/ Älvstranden Utveckling AB. Förmedling av bostäder Utifrån tanken om normalisering så bör Boplats sköta förmedlingen av genomgångslägenheter. För detta krävs utökning av verksamheten för utredning och bedömning vid placering i genomgångsbostad och eventuellt etablering av fysiska kontor i de stadsdelar där målgruppen huvudsakligen är. 13 Återgång till kö Avslag Registrering i bostadskö Bifall Matchning mot bestånd Beslut om tilldelning Beslut om GB Inflyttning Tid i boende Utflyttning Stöd i hyreslagen Stöd i bostadssökning Utvärdering av GB Figur 3. Flödesbeskrivning. Stöd i bostad För att genomgångsbostaden ska lyckas så behöver familjen stödjas intensivt och kontinuerligt i arbetet med att skaffa sig ett eget boende. En del är också att utbilda i rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Detta kan ske på olika sätt och med hjälp av olika aktörer. En idé är att låta Boplats vara delaktig igenom hela processen med familjen, från förmedling till genomgångsbostad, till flytt från genomgångsbostad. Att låta en organisation arbeta med hela förloppen säkrar kontinuiteten. I de fall socialt stöd behövs så står socialtjänsten för detta och ifall stöd i samhällsorientering och etablering behövs så är det Social resursförvaltnings verksamheter som bidrar. Partnerskap med idéburna organisationer (IOP) Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter inom välfärdsområdet. En väl utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster inom det sociala området. Organisationerna erbjuder boende och tjänster till verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av gåvor. Det finns en överenskommelse mellan Göteborgs Stad och organisationerna inom den sociala ekonomin. Idag arbetar Staden ihop med organisationerna bland annat med boende till ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Ett samarbete kring barnfamiljer bör utredas vidare. Återgång till kö IOP Avslag Registrering i bostadskö Bifall Beslut om GB Uppdrag till IOP Inflyttning Tid i boende Utflyttning Stöd i hyreslagen Stöd i bostadssökning Utvärdering av GB Figur 4. Flödesbeskrivning IOP. Olika boendelösningar Det är mycket svårt att på förhand bedöma hur många lägenheter det går att få fram i de olika formerna – hyresrätt i befintligt bestånd, bostadsrätt, hyresrätt i modulhus och lokaler, och när man kan få fram dem. Marknaderna är rörliga, det råder brist på bostäder oavsett om tanken är genomgångsbostäder eller något annat och det är i sig ett stort arbete att inventera varje marknad; inventeringen hinner bli gammal tills det är dags att göra något av den. Den 14 framkomliga vägen torde vara att sätta upp ett mål med antal bostäder för att sedan realisera målet med hjälp av alla bostadslösningar när de blir tillgängliga på marknaden. Oberoende av boendelösning så blir alla genomgångsbostäder hyresrätter genom att de hyrs ut i andra hand till hyresgästen. Hyresrätter Bostadsrätter Genomgångsbostäder Modulhus Bygga om lokaler Figur 5. Genomgångsbostäder i form av bostadsrätter, hyresrätter, modulhus och ombyggnation av lokaler. Hyresrätter Att blockförhyra flerbostadshus som på nittiotalet låter sig inte göras idag då det idag inte finns hus med outhyrda lägenheter. Möjligen kan enstaka flerbostadshus komma ut på marknaden men dessa är i de allra flesta fall redan fullt uthyrda med hyresgäster som har besittningsskydd. En annan möjlighet är att avsätta en andel av Förvaltnings AB Framtidens nybyggnation som färdigställs de närmaste åren till genomgångsbostäder. Då finns dock risken att genomgångsbostäderna koncentreras till vissa nybyggda områden. Men även detta skulle innebära genomgångsbostäder som i de flesta avseende liknar en reguljär bostad. Ur ekonomisk synvinkel för såväl kommunens som den boendes del är det dock bättre att genomgångsbostäder tillskapas i det befintliga beståndet som i de allra flesta fall har betydligt lägre hyra än nyproduktionen. Att anskaffa lägenheter i den normala omsättningen ger bättre spridning. Insprängda hyreslägenheter i ordinarie bestånd är också lämpliga med tanke på att en genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt. Om dessa genomgångsbostäder ligger i områden med en hög andel hyresrätter kan det vara möjligt för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i samma område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den individuella familjen. Det bidrar också till att uppfylla stadens målsättning om en jämnare fördelning av flyktingmottagandet över stadsdelarna. Kommentar Oavsett lösning skapar detta inte några nya bostäder på marknaden. 17 Stadens kostnad blir låg. Hyran bör svara mot de reella kostnaderna förutom kostnad för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden. Snitthyran för en 66 kvm stor bostad var 5 815 kr per månad för en 66 kvm stor bostad 201417. http://www.scb.se/sv_/ 15 Bostadsrätter En insprängd lägenhet i ett bostadsrättsbestånd är lämplig som genomgångsbostad med tanke på att en genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt. Uthyrning av kommunen ägda bostadsrättslägenheter är även idag en boendelösning som används inom det boendesociala området. I de flesta fall fungerar detta mycket bra. Erfarenheterna av detta är dock inte odelat positiva. Det kan vara stigmatiserande att vara hyresgäst i ett sammanhang där övriga boende äger sin bostad. Om förvärv av bostadsrätter sker i områden med hög andel hyresrätter kan det vara möjligt för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i samma område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den individuella familjen. Kommunen har inte förvärvat bostadsrätter på mycket länge. Bedömningen är att marknaden för bostadsrätter är och har varit överhettad en längre tid till följd av ett lågt utbud. Det ger en hög prisbild på bostadsrätter, vilket i sin tur leder till höga investeringskostnader för kommunen för denna lösning. Samtidigt är bedömningen, att även om utbudet ökar på sikt genom en ökad takt i bostadsbyggandet, att det är en tämligen riskfri investering för kommunen. När behovet av genomgångsbostäder minskar kan försäljning av förvärvade bostadsrätter ske i den takt som bedöms som lämplig utifrån behov och marknad och investerade medel . Många bostadsrättsföreningar har förbud mot att ha juridisk person som medlem. Grundregeln är också att varje förening äger rätten att godkänna medlemmar och godkänna andrahandsuthyrning. Kommun och landsting är dock undantagna från denna regel och kan fritt köpa bostadsrätt och hyra ut den som permanentbostad. Idag äger kommunen cirka 100 bostadsrätter, som disponeras av fastighetskontoret och stadsdelarna, som kan vara möjliga att, över tid, omformas till genomgångsbostäder om likvärdiga bostäder kan tillföras fastighetskontorets bostadsenhet. Kommentar Köp av bostadsrätter skapar inte några nya bostäder på marknaden. 18 Stadens inköpskostnad blir hög men bör ses som en investering då lägenheterna bedöms öka i värde över tid och kunna avyttras med vinst efter användning. Snittkostnaden för bostadsrätter var i april 201518 38 905 kr/kvm. Med en snittstorlek på 66 kvm19 skulle investeringskostnaden för 100 lägenheter vara 257 miljoner. Kostnad för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden tillkommer. http://www.maklarstatistik.se/ För att få någon slags jämförelse mellan de olika lösningarna utgås det ifrån en bostad på 66 kvm; det är snittstorleken i Göteborg på både hyres- och bostadsrätter. I realitet bedöms genomgångsbostäder behöva vara större än snittet eftersom de skall passa barnfamiljer. 19 16 Modulhus Modulhus innebär i detta sammanhang hus konstruerade i form av lägenhetsmoduler som fogas samman och som uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov. Kommunen har idag erfarenhet av modulhus på tidsbegränsat bygglov i samband med studentbostadsetableringar. Fördelen med denna boendelösning är tidsaspekten. Genom att etablering sker med stöd av tidsbegränsat bygglov kan bostäderna uppföras i strid med gällande detaljplan eller i icke detaljplanelagt område utan föregående planändring. Det innebär i sin tur att detaljplaneprocessen, som föregår permanent bebyggelse kan undvikas. Det innebär dock också att grannar och andra sakägares möjligheter att, i enlighet med plan- och bygglagen, yttra sig och komma med synpunkter på byggnationen begränsas. Även produktionstiden för modulhus är betydligt kortare än för byggnation av permanenta flerbostadshus. Efter genomförda markarbeten beräknas byggtiden från två månader och uppåt, beroende på storlek20. Tidsbegränsat bygglov kan, enligt nuvarande regler i plan- och bygglagen, beviljas för max 5 + 5 + 5 år. Därefter måste byggnaden avlägsnas. Det betyder att avskrivningstiden för modulhus är kort jämfört med ett permanent flerbostadshus, vilket normalt sett har en avskrivningstid om minst 50 år. Erfarenheten av etableringen av studentbostäder visar att en längre avskrivningstid än 15 år kan krävas för att investeringen ska vara lönsam med gängse bruksvärdeshyresnivåer. För de aktörer som kommer att bygga studentbostäder har detta lösts genom att kommunen har åtagit sig att erbjuda en annan lokalisering av bostäderna efter det att maximal bygglovstid på den aktuella platsen löpt ut. Husens beräknade användningstid på aktuell plats och eventuellt annan plats är alltså avgörande för de ekonomiska förutsättningarna för den som ska tillhandahålla genomgångsbostäder i form av modulhus. Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av modulhus behöver genomföras av den organisation som får i uppdrag att tillhandahålla dem. Även om modulhus uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov måste dessa lägenheter uppfylla samma krav som ställs på bostäder som uppförs med permanent bygglov. Det betyder att riktvärden för tillgänglighet, buller, luft, säkerhet och markmiljö mm måste uppfyllas. De geotekniska förhållandena på platsen styr grundläggningen och kan många gånger vara fördyrande och hänsyn måste även tas till eventuella natur- och kulturvärden. Detta påverkar möjliga lokaliseringar. Det innebär även att sammantaget ett stort antal utredningar behöver genomföras och resultaten förhållas till. Det finns idag en viss överhettning på konsultsidan i Göteborg, vilken kan förväntas öka kommande år då takten i bostadsbyggandet ökar. Detta innebär ibland månaders väntan på att utredningar såväl kan starta som slutföras. Kommentar Uppförande av modulhus tillför nya bostäder tillfälligt på marknaden. 20 Stadens kostnad blir hög oavsett om byggnation sker i egen regi eller om bostäderna byggs, ägs och förvaltas av extern part. Kostnaden för investering såväl som hyran varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning, Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 17 förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation. Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. Kostnad för andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden och avetablering tillkommer. Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen av fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte bortses ifrån att bostäder i modulhus i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas betalningsförmåga. Ombyggnad av lokaler För boende till ensamkommande barn och till Bostad med särskild service har lokaler ombyggda till bostäder använts med goda erfarenheter. För att ändra lokal till bostad krävs oftast ändring i detaljplan. Det innebär att grannar och andra sakägares får möjlighet att yttra sig. Även här behöver de ekonomiska konsekvenserna studeras noggrant av den organisation som får i uppdrag att tillhandahålla bostäderna. För kommunens del ska dock alternativkostnaden för andra boendelösningar beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska förutsättningar än för bostadsmarknadens gängse aktörer. Alla slags lokaler som blir tillgängliga på marknaden bör prövas men mest intressant är kanske kontorslokaler i B eller C-lägen21. Det kan finnas otidsenliga kontor i kommersiellt sämre lägen där även privata aktörer kan se möjlig affär i omvandling till bostäder. Kommentar Ombyggnad av lokaler till bostäder tillför nya bostäder på marknaden. Stadens kostnad blir troligen hög. Kostnadsbedömning är omöjlig då de olika lokalobjekten skiftar i kostnadsläge. Hyreskostnad för kontorslokaler rör sig i spannet 1000 - 4400 kronor per kvm och år. Enbart hyreskostnad innan ombyggnad till bostad för 100 lägenheter på 66 kvm á 2000 kr kvm blir för en 15 årsperiod 198 miljoner. Kostnad för ombyggnad, andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden tillkommer. Efter användande kan lägenheterna ingå i den ordinarie bostadsmarknaden. Rutin för hantering Utifrån hur kommunalt kontrakt används inom samarbetsavtalet22 föreslås följande riktlinjer: 1) Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov grundat i osäkra boendeförhållanden. 2) Hushållet består av minst en vårdnadshavare och tillhörande barn. 3) Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun och antingen inneha permanent uppehållstillstånd eller vara svenska medborgare. 21 Marknaden för lokaler delas in i A, B och C-lägen där A är mest kommersiellt gångbart och C minst attraktivt läge. 22 Syftet med samarbetet är att skapa god tillgång till lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad men som, med eller utan stöd, klarar ett integrerat boende inom det ordinarie bostadsbeståndet inom parternas samlade bostadsbestånd. 18 4) Hushållet kan inte på egen hand erhålla förstahandsbostad. 5) Hushållet kan ta anvisad bostad omgående. 6) Hushållet tar emot stöd i bostadssökning och utbildning i hyreslagstiftning under boendetiden. 8. EFFEKTER Önskade effekter ”Skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare ska minska. Alla vinner på en mer jämlik stad.” Det är grundtanken i arbetet med Socialt Hållbar Stad. Genomgångsbostaden ska syfta till att: öka jämlikheten i staden, skapa förutsättningar för lyckad etablering i samhället minska risken för ”förlorade generationer” minska risken för framtida sociala kostnader minska kostnader för biståndsbedömda ”tak över huvud”-lösningar öka livskvalitet för den enskilde Förutsättningar för önskade effekter Normalisering Normalisering är ett nyckelord. Genomgångsbostäder och dess förvaltning bör så långt som möjligt vara en integrerad del av den ordinarie bostadsförsörjningsprocessen av flera anledningar: 1. Svårigheten att finna bostad grundar sig inte i sociala eller medicinska skäl. Därför ska de inte hanteras i, eller remitteras från, socialtjänsten. Risken för stigmatisering och socialisering till att bli ett socialt ärende är överhängande. 2. Genomgångsbostäderna ska så lite som möjligt exkludera och särskilja göteborgare. Därför ska målgruppen vara alla barnfamiljer under osäkra boendeförhållanden. Lokalisering I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar poängteras att de ska vara spridda över staden. Eftersom syftet med genomgångsbostäder är att skapa en fast punkt, om än något tillfällig, för barnfamiljer att skapa sig en framtid utifrån så är lokalisering viktig. Idealet är i mindre bestånd i befintliga bostadsområden med närhet till kommunikation och offentlig service. Med tanke på belastningen på den kommunala servicen bör de stadsdelar som har minst flyktingar idag prioriteras. Bostadskarriär Sedan är den viktigaste frågan: Vart ska de sedan flytta? Den forskning som har kommit utredningen till del visar på att människor tenderar att göra bostadskarriär inom samma segment av bostäder som man redan befinner sig i. Därtill riktar sig genomgångsbostäder till hushåll som är ekonomiskt svaga. Det ger att billiga bostäder, främst hyreslägenheter är 19 behövliga. Om de är spridda över staden i samma utsträckning som genomgångsbostäderna så ökar möjligheterna att bibehålla den struktur av social trygghet som byggts upp under perioden i genomgångsbostaden. I arbetet med planprocesser och markanvisning kan Göteborg styra framtida bestånd i önskvärd riktning. Av vikt är också att arbeta konsekvent med hela Västra Götalandsregionen som en bostadsmarknad för de bostadssökande. 9. KONSEKVENSER OCH PERSPEKTIV Ekonomiska konsekvenser Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar dock på en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid och eventuella ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar än byggnation av permanenta bostäder. Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av modulhus behöver genomföras för varje projekt. Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen av fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte bortses ifrån att genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas betalningsförmåga. Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för finansiering och hyressättning. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyrestäkter och reella kostnader så ska dessa ställas emot alternativkostnaderna: Stadsdelarnas kostnader för jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera Framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället. I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster (20 %) och anslag från staden (15 %). I Mölndal ska marknadshyror tas ut och de kostnader som inte täcks belastas kontot för köpta boenden. Det kan konstateras att i sammanhanget bör kommunens alternativkostnad för olika köpta boenden mm beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska förutsättningar för de lösningar som här diskuteras. Juridiskt perspektiv I avtalsskrivning med hyresgäst rekommenderas klausul där bostadens ändamål som genomgångsbostad specificeras med skäl för uppsägning, samt avtal om avstående om besittningsrätt. Avstående från besittningsrätt ska alltid godkännas av hyresnämnd innan tillträde till bostaden sker. Hyresnämnden godtar normalt upp till fyra år vad gäller avstående från besittningsrätt. En särskild organisation kan agera hyresvärd (hyra bostäderna i första hand) för genomgångsbostäderna och därefter hyra ut i andra hand. 20 Riskbedömning De risker som anses vara störst, och bör beaktas i det fortsatta arbetet, är: 1. Att de boende kan drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin bostadskarriär. Vilka medel har kommunen att arbeta vidare med den problematiken? 2. Att det idag råder en stor brist på fyra- och femrumslägenheter och det är för många barnfamiljer en lämplig storlek på bostad. 3. Att genomgångsbostäder koncentreras till de stadsdelar som idag har högst andel familjer under osäkra boendeförhållanden eftersom kommunens obebyggda markinnehav är som störst där. Barnperspektiv Den målgrupp som prioriteras är barnen med dess vårdnadshavare. Jämställdhetsperspektiv Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning. Mångfaldsperspektiv Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning över staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna stärkas. Miljöperspektiv Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför tillfälliga lösningar. Omvärldsperspektiv I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar av Europa. Avgränsningar i rapporten Utredningen prövar inte bostadsalternativen småhus eller ägandelägenheter. Den omfattar inte asylsökande eller EU-medborgare som ej bor stadigvarande i Göteborg. 10. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT HANTERING Slutsats Genomgångsbostad är ett sätt att tillfälligt kompensera för brister i bostadsutbudet. Då de flesta i målgruppen är flyktingfamiljer är det svårt att prognostisera hur stort behovet kommer att vara över tid. Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att vara fortsatt högt. De flesta bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. I april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra boendeförhållanden i Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal. 21 Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till Göteborg har höjts kraftigt. Den stora ökningen innebär ett akut behov av att snabbt få fram fler boendeplatser. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. Andra möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på öppna marknaden. Temporära kan bostäder bli kostsammare än vad befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är på marknaden idag. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter och faktiska kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för akuta boendelösningar och framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället. Bristerna i bostadsbeståndet och målgruppens trängande behov leder till att genomgångsbostäder bör beaktas. De boendelösningar som bör prioriteras är framför allt de som tillför bostäder på marknaden och de som är snabbare att få till stånd än reguljär nybyggnation. Dock bör vi se beståndet i sin helhet; byggande av bostäder för andra grupper kan ge utrymme för genomgångsbostäder på totalen. En fördel är också om genomgångsbostäderna, efter användning, kan användas för andra bostadsändamål. En riskfaktor är att de boende kan drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin bostadskarriär. Genomgångsbostäder kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad segregation och bättre framtidsutsikter för utsatta familjer. Fortsatt hantering 1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder. 2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder. a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av modulhus. b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder. c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga bostadsrätter till genomgångsbostäder. d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder. 3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för stöd i bostaden. 4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder. 5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras. 22 REFERENSER Litteratur, rapporter, presentationer Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 Boverket Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning, december 2008 Evidens blw AB, Utvärdering av modulbostäder för flyktingmottagande, Presentation 2015 Göteborgs Stad FK, Bostadsförsörjning i Göteborgs – Nuläge och framtida inriktning, november 2014 Göteborgs Stad SLK Dnr 0788/14, Förslag till strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar. Göteborgs Stad Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014 Göteborgs Stad SL, Pkt 10 Bilaga Köp av BR. PM 2010 Göteborgs Stad SL, Processägarskap för KF:s mål rörande bostäder för personer med funktionsnedsättning. PM 2010 Göteborgs Stad, Ulf Wallin Rätt boende 2012-2015, december 2013 Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, rapport 2014 GR Flykting, boende, mottagande, sammanställning. Presentation april 2015 GR, Kommungemensam plattform för att främja nyanlända vuxna flyktingars etablering. Presentation Mars 2015 GR Styrelseärende 4 Dnr 08-161.67, Förslag på inriktningsdokument för att främja etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. 2014 Hyresgästföreningen, Hyresgästernas ekonomi, Presentation 2013 Länsstyrelsen Skåne, Slutrapport - Hemlöshet – en fråga om bostäder. 2015 Magnus Hammar, IUT för bra och sunda bostäder, tryggt boende och hyresgästinflytande. Presentation 2014. Migrationsverket Verksamhets- och utgiftsprognos 2015-04-28 Mölndals stad, Process bostäder inom Mölndals stad, Presentation februari 2015. Regeringskansliet Dnr A2014/232/IU Slutrapport – Regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande. November 2014 Regeringskansliet Ägarlägenheter – kortfattad information om de nya reglerna, april 2009 SOU 2007/14, Om bara någon kunde säga vad jag skall göra för att få en bostad så skulle jag göra det SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! SKL, SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Bostad för alla, rapport 2014 www.migrationsverket.se/Om-migrationsverket/statistik 23 BILAGA 1 – BESKRIVNING GENOMGÅNGSBOSTAD FÖR FAMILJ Målgrupp Målgruppen är bostadslösa familjer med minderåriga barn, och ensamkommande barns anhöriginvandring, som för tillfället saknar möjlighet att ordna sitt boende på egen hand. De ska vara skrivna i Göteborg och ha bott viss tid under osäkra boendeförhållanden. Familjen (samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år) ska vara anmäld till Boplats Göteborg och aktivt söka bostad. Genomgångsbostaden Bostad är avsedd för tidsbegränsat boende i högst fyra (4) år. I bostaden ingår stöd i att finna en reguljär förstahandsbostad och utbildning i rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Övergripande mål Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma ut på den reguljära bostadsmarknaden. Den maximala boendetiden i genomgångsbostad är 4 år, vilket hänger samman med den yttersta gräns för avstående från besittningsskydd som hyresnämnden fastslagit. I undantagsfall kan boendetiden förlängas i ytterligare 1-2 år men då ska särskilda skäl föreligga som ska redovisas till och godkännas av hyresnämnden. Boendetiden relateras dock alltid till den enskildes individuella möjligheter att erhålla en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Den kan således bli kortare än 4 år. Genomförandeplan och uppföljning Boendet bygger på ett nära samarbete med familjen. Parternas respektive åtaganden utvecklas och anges liksom formerna för uppföljning i genomförandeplan. Därtill det övergripande målet med placeringen, delmål och arbetet med den enskilda familjen. Senast två veckor från kontraktsskrivning ska en genomförandeplan vara upprättad. Uppföljning av placerad familj äger rum varannan månad. Kontinuerligt individuellt stöd ges kring praktiska frågor kring boendet (lägenhetsskötsel, trivsel, grannar, ordningsregler, tvättstuga, sophantering och andra vardagsbestyr) samt felanmälningar. Allt i syfte att rusta familjerna för ett eget självständigt boende. Syftet är, i likhet med övriga stödinsatser är att ge hyresgästerna en god grund att stå på och en självkänsla för att själva ta tag i de hinder som finns för att flytta till en egen lägenhet. Ansökan genom Boplats Göteborg Ansökan om boende för familj till genomgångsbostäderna sker till Boplats Göteborg. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 24 Uppgift om permanent uppehållstillstånd Aktuell situation/social situation Bakgrund/varför familjen bedöms vara i behov av ett en genomgångsbostad Ekonomi/eventuella skulder Uppgift om kötid/betald avgift till Boplats Göteborg Handläggare vid Boplats Göteborg gör bedömningen av familjen, utifrån inkomna handlingar och eventuellt kompletterande kontakter med socialtjänst eller Etableringsenheten. Därpå följer ett samtal i den anvisade bostaden, vartefter parterna tar ställning till om boendet är ändamålsenligt. Är parterna överens upprättas hyreskontrakt och genomförandeplan enligt ovan. Då lägenheterna ej avses som permanentboende tecknas också avstående från besittningsskydd. Om familjen tackar nej till boendet bedöms behov av genomgångsbostad inte föreligga. 25 BILAGA 2 – BOINVENT1 Målgrupper som ingår i kartläggningen I kartläggningen ingick hushåll och personer som var hemmahörande i Göteborg och som omfattades av Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kartläggningen omfattade även de hushåll som aktualiserats före mätperioden och fortfarande var aktuella och hemlösa när kartläggningen genomfördes. Situation 1. – Akut hemlöshet Person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Situation 2. – Institutionsvistelse och kategoriboende Person som är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende23 (inom socialtjänsten, landstinget eller en privat vårdgivare), alternativt på HVBhem eller SiS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, och inte har någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3. – Långsiktiga boendelösningar Person som bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (exempelvis tränings- eller referenslägenhet eller motsvarande, eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Situation 4. – Eget ordnat kortsiktigt boende Person som sökt bistånd för sin boendesituation och som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner (kortare än tre månader efter mätperioden). Avgränsning Följande målgrupper ingick inte i kartläggningen: 1) barn och ungdomar som var 18 år eller yngre och som var placerade av socialtjänsten utanför hemmet enligt SoL eller LVU. 2) personer som bodde i bostäder med särskild service enligt SoL eller LSS, äldreboenden eller organiserat boende för asylsökande. 3) utrikes födda personer som saknade uppehållstillstånd. 4) ensamkommande flyktingbarn som var placerade genom socialtjänsten. 5) personer som kommit från övriga Europa och uppehållit sig i Göteborg under längre tid, men saknat förankring här. 23 Boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av tillsyn och stöd men inte vård eller behandling. 26 BoInvent1 2015, Antal hushåll med barn under osäkra boendeförhållanden (både med permanent uppehållstillstånd och svenska medborgare). Tabell 4. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på hemlöshetssituation och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt har inte räknats med. Förvaltning Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Social resursförvaltning Totalt Situation 1 40 6 7 3 3 8 3 9 2 30 22 133 Situation 2 1 1 0 2 0 4 1 5 2 12 0 28 Situation 3 16 10 3 5 11 18 5 10 25 35 0 138 Situation 4 7 2 2 1 3 0 2 11 2 7 75 112 Ej uppgift 1 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 4 Totalt 65 19 12 11 17 30 11 36 31 85 98 415 Tabell 5. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på födelseland och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt har inte räknats med. Förvaltning Angered Askim-FrölundaHögsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Social resursförvaltning Totalt 27 Sverige Övriga Europa Övriga världen Ej uppgift Totalt 7 3 13 3 44 9 1 4 65 19 4 3 3 3 4 3 10 18 1 6 8 8 21 7 27 18 49 97 294 1 12 11 17 30 11 36 31 85 98 415 58 Annat nordiskt land 1 1 4 5 2 4 2 13 1 46 4 1 2 1 3 13 BILAGA 3 – ÖVERGRIPANDE ANSVAR OCH ROLLER I KOMMUNEN 24 Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan huvudman. Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i socialtjänstlagen står att: ”den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv”. I varje stadsdel finns ett socialkontor som erbjuder olika typer av socialt stöd och service till barn och ungdomar, familjer, personer med missbruksproblem och personer med en funktionsnedsättning samt utreder rätten till försörjningsstöd (socialbidrag). Socialnämndens uppgifter: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen informera om socialtjänsten i kommunen genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering. Ett prioriterat område är att arbeta för att öka antalet bostäder och skapa goda boendelösningar. Bostadsförsörjning handlar även om att tillgodose bostadsbehovet för grupper som inte löser sin boendesituation enbart genom nyproduktion. Det handlar om hushåll som av sociala och medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, men också om särskilda grupper, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar. Denna del av bostadsförsörjningsproblematiken har kommit alltmer i fokus. I detta sammanhang är även uppgifter som rör bostadsanpassning och tillgänglighet betydelsefulla. Nämndens ansvar i korthet: 24 planering av markförsörjningen exploatering (genomförande) upplåtelse, förvärv och försäljning av mark förvaltning av mark och byggnader bostadsförsörjningsplanering planering för bostäder i nyproduktion Göteborgs Stad, Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018. Sammanfattning av bilaga 1 28 samordning av boendesociala frågor anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov handläggning av bostadsanpassningsbidrag samordning av insatser för ökad tillgänglighet Fastighetskontoret ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES. Byggnadsnämnden ansvarar för att ta fram detaljplaner, översiktsplaner och bygglov med mera. Genom planarbetet skapas möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder, verksamheter och infrastruktur med mera. Tillsammans med främst fastighetskontoret och trafikkontoret arbetar stadsbyggnadskontoret för att nå målen för ett ökat bostadsbyggande. Social resursnämnd har fem kärnverksamheter – boende och socialjour, stöd till familjer och individer, integration, funktionsstöd, social utveckling/S202025 samt ett antal tillkommande uppdrag. Social resursnämnd har en särskild roll i arbetet för den sociala hållbarheten genom att stödja stadsdelsnämnderna i deras befolkningsansvar och samordna för staden gemensamma verksamheter inom det sociala området. Förvaltningen driver uppsökande verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet. Social resursnämnd har också i uppdrag att stödja organisationer, stiftelser, kooperativ och sociala företag inom det sociala området och funktionshinderområdet i Göteborg, och att utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna och kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där ideella organisationers verksamheter kompletterar eller utgör ett alternativ till kommunens verksamheter. Social resursförvaltning ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL. Förvaltningen deltar i HABITACT samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. De upphandlade boendena omfattar en stor bredd i inriktning, från akutboende till mer långsiktiga boendealternativ. Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap inom välfärdsområdet. En väl utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster till hemlösa inom det sociala området. Organisationerna erbjuder boenden och tjänster till hemlösa genom verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av insamlade gåvor. Det finns en överenskommelse26 om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationerna inom den sociala ekonomin27,28. I Göteborgs Stads budget för 2014 står det att samarbetet 25 S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi, se www.goteborg.se/wps/portal/enheter/ovrigaenheter/s2020 26 Mer information om Idékom, överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg finns tillgänglig på www.idekom.org 27 Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi, www.goteborg.se 29 med den sociala ekonomin och idéburna, ideella organisationer ska utvecklas. I planering av aktiviteterna i strategi och plan mot hemlöshet kan den sociala ekonomin bli en del av utförandet . Förvaltnings AB Framtiden har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. Bolagen lämnar 300400 lägenheter till kommunen via samarbetsavtalet varje år. Lägenheterna anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. Utöver de lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden levererar till fastighetskontoret lämnas också lägenheter direkt till idéburna organisationer. Förvaltnings AB Framtiden arbetar proaktivt, bland annat genom Störningsjouren, för att förhindra vräkningar. Detta sker i samverkan med stadens övriga aktörer inom området. Förvaltnings AB Framtiden accepterar försörjningsstöd som inkomst. Fastighetsägarna GFR är en regional branschorganisation med cirka 5 100 medlemmar som har drygt 17 000 fastigheter inom Västra Götalands län, Värmlands län, Hallands län, Jönköpings län, Kalmar län och västra Östergötlands län. Privata fastighetsägare har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. De lämnar cirka 15-20 lägenheter via samarbetsavtalet till kommunens hemlöshetsarbete varje år. Lägenheterna anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad på egen hand. Den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. En del privata fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till föreningsverksamhet eller frivilligorganisationer. Boplats Göteborg ägs av Göteborgs Stad, tre kommunala bostadsföretag samt de privata fastighetsägarna och är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Boplats förmedlar hyresrätter från samtliga kommunala och många privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. Under 2013 annonserades 8 404 lägenheter och vid årets slut fanns nästan 200 000 registrerade bostadssökande. 28 Social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 30
© Copyright 2024