Hur kan integrationen i Halmstad bli bättre? Idag märkets det tydligt att vi tillsammans har mycket kunskap om integration. Det var en mycket livlig diskussion med många mycket bra förslag och idéer. Personlig kontakt är helt väsentligt för att få till en bra integration. Här behöver alla, vi som individer, kommunen och näringslivet ta vårt ansvar för att skapa just integration. Vi måste inse att vi som redan bor i Halmstad är en väldigt viktig del av integrationen då våra nyanlända inte gärna kan integrera sig själva. Ensamheten är tydligt beskriven av våra invandrarkvinnor och det behövs många fler mötesplatser där svenskar och mer eller mindre nyanlända kan träffas för att lära känna varandra. Kunskap om varandra är det mest effektiva sättet att komma ifrån fördomar och istället skapa respekt och tillit till varandra. Att ha ett arbete är en viktig del av integrationen och för att lyckas få ett arbete är det viktigt med just kontakter och att komma förbi fördomarna. Skolan kom upp som en väldigt viktig del av en bra integration. Alla var överens om att det bästa är att ha skolor där andelen barn som talar flytande svenska är betydligt fler än de som nyligen kommit till Sverige. Att skapa ”invandrarskolor” så som Östergårdsskolan och Andersbergsskolan med mycket hög andel nyligen invandrade barn inte är önskvärt för vare sig de svenska eller utländska barnen. Det blir svårt att lära sig svenska ordentligt och det byggs upp stora fördomar och skapar ett stort avstånd mellan nyanlända och etablerade svenskar. Det som kom upp tydligt från alla borden var statsplaneringen. Koncentrerade områden med höga andelar nya svenskar är inte önskvärt vare sig för de svenska eller invandrande individerna i området. Det finns kommunala hyreslägenheter runt om i Halmstad, men det är väldigt många invandrare som bor på Andersberg och Vallås, medan det är ytterst få, om ens någon, som bor i HFABs hyreshus t.ex. i Frennarp. Ett förslag som kom upp var att bygga mer blandade typer av bostäder på alla olika områden för att få till en riktig bostadsintegration. En poäng som gjordes var att det finns många tätorter utanför centrala Halmstad som skulle kunna vara attraktiva för nya svenskar, men som hittills har ytterst få invånare med utländsk bakgrund. Det behövs bättre information om de lägenheter och områden som finns och till viss del bör kommunen styra så att inte alla nya svenskar per automatik får lägenheter i samma områden. Språket är mycket viktigt för en lyckad integration, vilket igen blir lättare att lära sig om vi bor mer blandat och även går på mer blandade skolor. Språkundervisningen måste också individanpassas mer än den görs idag. Utöver skolan så är även föreningslivet en mycket bra plats att skapa riktig integration. Det finns mycket individuell kraft i föreningslivet och vi tror att det hade varit enormt positivt om vi kunde få in fler barn med invandrarbakgrund i våra föreningar runt om i kommunen. Kultur och bakgrundsbaserade studiecirklar där det diskuteras hur man hanterar vardagen, hur man tar kontakt med skolor, vad man skall göra när man är sjuk etc. var ett förslag. Systerprogram och fadderprogram tror vi alla hade kunna vara ”vinn-vinn” åtgärder både för de nyanlända och de etablerade. Vi tror också att det är viktigt att lyfta fram förebilder som ”integrerats bra”, samt att uppmärksamma dem som arbetar med att förbättra integrationen. Ytterligare förslag på vad som kan göras på kommunal nivå var att skapa en ”En väg in” tjänst med fokus på personlig kontakt som guidar den nyanlände rätt med information från hur man söker lägenhet till det fria skolvalet, möjlighet till arbete och praktisk information samt information om de stöd och service som redan finns, t.ex. Medborgarservice och ideella organisationer, och detta på olika språk. Att skapa temamånader som presenterar olika länder och kulturer med hjälp av mat och musik hade kunna vara intressant för både svenskar och nyanlända. Vad det gäller arbetsförmedlingen var alla som varit i kontakt med dem överens om att den måste individanpassas och ha en större fokus på kontakt med människor ute i arbetslivet. När nya förslag skall gås igenom borde de som redan bor här kunna agera som referensgrupp då de som flyttat hit nyligen vet vad som fungerar och vad som inte fungerar och hur vi bör uttrycka oss. Att komplettera migrationsverkets brister framförallt vad det gäller information till flyktingar är något som kommunen också bör bejaka. Avslutningsvis kunde vi konstatera att det är mycket som kan bli mycket bättre, men att viljan finns hos många. Det kommer att behövas många pusselbitar för att skapa den integration som är fördelaktig för både nyanlända och etablerade svenskar och en liten pusselbit faktiskt är WOW där vi alla genom att träffas och lära känna varandra bidrar till en bättre integration i Halmstad.