1. No category

Renhållningsordning för
Västerviks kommun
Avfallsplan och Lokala föreskrifter om avfallshantering
2015-2020
REMISSVERSION20150316
Sammanfattning
Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för
Västerviks kommun och kommunkoncern. Avfallsplanen gäller för åren 2015 – 2020 och ersätter tidigare
Avfallsplan.
De övergripande strategierna för avfallshanteringen i Västerviks kommun är:
Resurshushållning och effektiv avfallshantering - Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan
Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet
Källsortering ska vara enkelt och nära
Kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel
Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk
Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggör vi förorenarens ansvar
Vi ska arbeta med strategiskt planarbete
Vi ska arbeta aktivt för att öka kunskaperna om avfall och kretslopp
De lokala målen för Västerviks kommun är:
1. År 2020 har den totala mängden hushållsavfall minskat i jämförelse med 2014
2. År 2020 är det enklare för kommuninvånare att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat.
3. År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat
a. Alla verksamheter inom kommunkoncernen källsorterar
b. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar har ökat till 90 %
c. Andel verksamheter (företag) som källsorterar har ökat till 50 %
d. Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt i områden för friluftsliv t.ex.
skärgården
e. Textilier ska samlas in och det som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning
f. Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler har förbättrats (kundnöjdhet minst 80 %)
4. År 2020 har återvinningen av energi- och näring från avfall ökat
a. Den lokala produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam har ökat
b. Allt utsorterat brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska användas som bränsle i fjärrvärme och/eller kraftvärmeproduktion
5. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts
och åtgärder ska ha påbörjats
6. År 2020 har nedskräpningen i kommunen minskat.
Målen innebär att Västerviks kommun under åren 2015 till 2020 ska arbeta med att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen, både av begagnade varor och av bygg- och rivningsavfall. Vi ska
öka källsorteringen hos hushåll och hos kommunkoncernens verksamheter och öka återvinningen av
energi och näring från avfall. Vi kommer att arbeta med de nedlagda deponier som finns i kommunen
och vi ska dessutom minska nedskräpningen. Att de lokala målen utgår ifrån avfallstrappan, som finns
som prioriteringsordning för avfallshanteringen i EU: s ramdirektiv för avfall, innebär att vi även ligger
väl i fas med hur det ser ut på EU-nivå. Målen i Avfallsplanen för Västerviks kommun ligger alltså helt i
linje med prioriterade områden på både europeisk och nationell nivå. Våra mål är i högsta grad med och
verkar för en samhällsförändring där vi minskar avfallsmängderna och blir bättre på att ta hand om resurserna i avfallet. Genom mål om nedlagda deponier och minskad nedskräpning är vi också med och
arbetar för att påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
2
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................ 5
Krav på mål och åtgärder .................................................................................................................................. 5
Avfallsplanen samt Energi- och klimatstrategin har tagits fram parallellt ......................................................... 5
Ansvarsfördelning ............................................................................................................................................. 6
Övergripande strategi ........................................................................................ 7
Avfallstrappan visar vägen ................................................................................................................................ 8
Målstruktur ....................................................................................................................................................... 8
Mål för Västerviks kommun ............................................................................... 9
Avfallsförebyggande ......................................................................................................................................... 9
Återanvändning ................................................................................................................................................ 9
Effektiv materialåtervinning ............................................................................................................................10
Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling ..................................................................11
Minskad deponering ........................................................................................................................................12
Ingen dumpning och nedskräpning ..................................................................................................................13
Handlingsplan .................................................................................................. 14
Förslag på åtgärder och aktiviteter ..................................................................................................................14
Samverkan i nätverk inom avfallsområdet ................................................................................ 15
Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster ........................................................... 16
Verktyg för hållbar upphandling ............................................................................................... 17
Utveckling av verksamheten vid Återbruket.............................................................................. 18
Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall .................................... 19
Förbättrad tillgänglighet till kommunens återvinningscentraler................................................. 20
Ökad källsortering inom kommunens verksamheter……………………… ………………………………………. 21
Nätverk och dialog för bättre källsortering ............................................................................... 22
Utveckling av avfallssortering på allmänna platser .................................................................... 23
Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering ......................................................... 24
Insamling av textilier för materialåtervinning ........................................................................... 25
Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall ...... 26
Näringsämnen i kretslopp ........................................................................................................ 27
Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier ............................................................ 28
Åtgärder för minskad nedskräpning .......................................................................................... 29
3
Nulägesbeskrivning .......................................................................................... 30
Bakomliggande faktorer...................................................................................................................................30
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall .....................................................................................................32
Övrigt avfall .....................................................................................................................................................37
Behandlingsanläggningar i kommunen ............................................................................................................43
Uppgifter om nedlagda deponier .....................................................................................................................44
Koppling till globala, nationella och regionala mål ........................................... 46
Uppföljning ...................................................................................................... 52
Samråd............................................................................................................. 52
Ordförklaringar ................................................................................................ 53
Lokala föreskrifter om avfallshantering ................................................................
Inledande bestämmelser ......................................................................................
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ..........................................................
Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall..................................
Undantag från föreskrifterna ...............................................................................
Ikraftträdande ......................................................................................................
Bilaga 1. Miljöbedömning och hållbarhetskonsekvensanalys ...............................
Bilaga 2. Uppföljning av Avfallsplan 2009 – 2014 ..................................................
Bilaga 3. Sammanställning av uppgifter om insamlat avfall ..................................
Bilaga 4. Sopans väg .............................................................................................
4
Inledning
Från sopor till kretslopp
Det flesta varor vi köper blir så småningom avfall. Framtidsscenarier antyder att avfallsmängden i Sverige kan bli upp till fyra gånger så stor år 2050, jämfört med 20091 om vi inte lyckas bryta trenden. Avfall
har genom åren omväxlande betraktats som en resurs och som ett miljöproblem. I Sverige är vi ganska
bra på att återvinna material, energi och näring ur avfallet. Men vi kan nå ännu längre genom att förebygga uppkomsten av avfall. När varor återanvänds eller på annat sätt får längre livslängd undviks negativ miljöpåverkan från tillverkningen av nya, liknande varor. Det är också nödvändigt att se till att ämnen
som kan vara giftiga för människor och miljön inte sprids.
Krav på mål och åtgärder
Mål, strategier och styrmedel inom avfallsområdet har utvecklats både genom nationellt arbete och på
EU-nivå. Sveriges nationella avfallsplan har tagits fram av Naturvårdsverket och bygger på det övergripande miljömålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. En del av utmaningen är att se
till att kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Om vi ska nå miljömålen behöver vi inte bara minska den totala mängden avfall utan även minimera farliga ämnen i produkter och varor.
En kommunal avfallsplan är ett strategiskt viktigt dokument ur miljö- och resurssynpunkt. Varje kommun
skall enligt 15 kap 11 § Miljöbalken ha en Renhållningsordning, som ska innehålla de föreskrifter om
hantering av avfall som gäller för kommunen, samt en Avfallsplan. Naturvårdsverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunala avfallsplaner.
För mål och åtgärder gäller krav på:
•
•
•
•
Mål för insamling och behandling av avfall som kommunen ansvarar för, samt mål för hur avfallets
mängd och farlighet kan minskas.
En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella mål nås.
Planen ska beskriva de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå de uppsatta målen.
Planen ska också beskriva hur mål och åtgärder ska genomföras och kommer att följas upp.
Avfallsplanen samt Energi- och klimatstrategin har tagits fram parallellt
Avfallsplanen och de Lokala föreskrifterna utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks
kommun. Denna har tagits fram samtidigt som Energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun. Det
innebär att projektgrupp och styrgrupp har varit samma för båda dokumenten. Det betyder också att
diskussionerna har pågått parallellt och att vissa uppgifter är gemensamma.
1
Utvecklingen för svensk avfallshantering – en scenarioanalys till 2050, (2009), Profu.
5
Ansvarsfördelning
Enligt miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med
undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas också därmed
jämförligt avfall från företag, butiker och annan verksamhet, det kan till exempel vara matavfall, kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har företagen själva
skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall som
kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för avfall från verksamheter i kommunen.
Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i Västerviks kommun. Kommunfullmäktige
beslutar om renhållningstaxa och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för tillsynen. Hanteringen av det avfall
som omfattas av kommunens ansvar utförs av de som kommunen anlitar. I Västerviks kommun är det
Västervik Miljö & Energi AB, ett av kommunen helägt bolag. Uppdraget gäller för permanenta bostäder
och fritidsboende och omfattar hämtning av hushållssopor och latrin, samt tömning av enskilda avloppsanläggningar. Även mottagning av hushållens grovavfall ingår, vilket görs på Målserums avfallsanläggning i Västervik samt på de andra fyra återvinningscentraler som finns i kommunen. Likaså omfattar
uppdraget omhändertagande av hushållslikande avfall från företag, butiker och annan verksamhet.
Figur 1. Sopans väg (se även bilaga 4)
6
Övergripande strategi
Den övergripande strategin är långsiktig och gäller för hela kommunen som geografiskt område, men i
synnerhet för verksamheter inom kommunkoncernen.
Resurshushållning och effektiv avfallshantering - Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan
Det innebär att i första hand förebygga att avfall uppkommer. Ju högre upp man befinner sig i avfallstrappan, desto mindre miljöpåverkan genererar avfallet. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas
så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det
materialåtervinnas istället. Om inte heller det är möjligt, ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i allra sista hand ska avfallet läggas på deponi. Nedskräpning ska helt undvikas.
Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet
Om vi ska kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö och Giftfri miljö måste avfallets farlighet minska och hanteringen säkras. Det ska vara enkelt att sortera och lämna sitt farliga avfall. Det handlar även om att öka kunskapen kring farligt avfall bland hushållen.
Källsortering ska vara enkelt och nära
För att vi ska kunna använda avfallet som en resurs och/eller behandla det på rätt sätt, är det avgörande
att vi får in det avfall som uppstår. Fler hushåll och verksamheter ska källsortera. Det är viktigt att vi har
kvar våra återvinningscentraler och återvinningsstationer i kommunen och att dessa har bra öppettider
och tillgänglighet. Genom att ha serviceinriktad och utbildad personal samt en tydlig skyltning kan vi
också underlätta för människor att sortera rätt.
Kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel
Samtliga verksamheter inom Västerviks kommun och de kommunala bolagen har ett gemensamt ansvar
att arbeta för att målen i Avfallsplanen ska kunna uppfyllas. För samtliga mål gäller att kommunkoncernens verksamheter ska föregå med gott exempel. Genomförande av konkreta åtgärder, projekt och aktiviteter som leder till mot måluppfyllelse beskrivs i Handlingsplanen.
Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk
Inom avfallshantering finns en rad olika forum för samverkan där Västerviks kommunkoncern är med. På
regional nivå finns def.waste, samt Regionförbundet i Kalmar län. På nationell nivå finns till exempel
branschorganisationen Avfall Sverige och Sveriges Ekokommuner.
Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggör vi förorenarens ansvar
Renhållningstaxan är ett viktigt styrmedel för att uppmuntra till återvinning och annan miljöanpassad
avfallshantering. Vi betonar taxans roll när det gäller att påverka kommuninvånarnas beteende.
Vi ska arbeta med strategiskt planarbete
Avfallshantering är en viktig infrastrukturfråga i den fysiska planeringsprocessen och i ÖP 2025 har
kommunen tagit ställning till att avfallsfrågorna ska införas i detaljplanearbetet och prövningen av bygglov, så att områden och lokaler anpassas till källsortering av hushållsavfall vid ombyggnad och nyproduktion. Det handlar även om att ta hänsyn till skyddsavstånd för befintliga och kommande avfallsanläggningar.
Vi ska arbeta aktivt för att öka kunskaperna om avfall och kretslopp
För att öka motivationen och engagemanget för återanvändning/återbruk och få ett ökat kretsloppstänkande måste kunskapen om avfallsfrågor öka hos medborgare och personal. Information och avfallsrådgivning är därför en prioriterad fråga.
7
Avfallstrappan visar vägen
Bakgrunden till upplägget för kommunens mål är EU:s avfallshierarki (även kallad avfallstrappan). Avfallstrappan grundar sig på EUs avfallsdirektiv och visar hur vi kan arbeta strategiskt med avfallshantering
och resurshushållning. Vi ska röra oss uppåt i avfallstrappan. Det innebär att i första hand förebygga att
avfall uppkommer. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst
ska det förberedas för återanvändning, men går inte det ska det materialåtervinnas istället. Om det inte
heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i sista hand ska
avfallet läggas på deponi. Inom kommunen pågår ett dagligt utvecklingsarbete för att utöka utsorteringsgraden i kommuninvånarnas avfall. Den modell av avfallstrappan vi bygger kommunens mål på är
en förenklad version av EU:s avfallstrappa.
Figur 2. EU:s kompletta avfallstrappa
Målstruktur
För Avfallsplanen har vi valt ett upplägg där vi har delat in målen med utgångspunkt från en förenklad
avfallstrappa. Totalt finns 6 mål samt ett antal delmål. Målen är SMARTA (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna) genom att de förtydligas med ”Varför är det här viktigt? ” och ”Hur
mäter vi detta?”.
8
Mål för Västerviks kommun
Avfallsförebyggande
Mål 1: År 2020 ska den totala mängden hushållsavfall ha minskat jämfört med 2014
Varför är det här viktigt?
En hållbar konsumtion och produktion från råvara till avfall är nödvändig för att vi ska kunna nå miljömålen. Det handlar om minskat slöseri med värdefulla resurser. Att förebygga uppkomsten av avfall är prioriterat i både den europeiska och i den svenska lagstiftningen. Vi ska därför förebygga uppkomsten av
avfall, minska onödig konsumtion och sträva efter högre kvalitet, lägre innehåll av farliga ämnen och
ökad livslängd på varor. Genom kommunens upphandling kan vi ställa krav på att produkter ska vara
tvättbara, möjliga att reparera och materialåtervinna. Många engångsartiklar kan ersättas med mer
miljövänliga alternativ. Konsumtionsmönster som bidrar till resurseffektivitet ska uppmuntras t.ex. uthyrning och där det är möjligt, att konsumera tjänster istället för varor. Ett exempel på överkonsumtion
är matsvinnet. År 2014 var den totala mängden avfall i kommunen ca 433 kg/invånare
Hur mäter vi detta:
• Uppföljning av mängden hushållsavfall i kg/invånare och år i hela kommunen
Återanvändning
Mål 2: År 2020 är det enklare för kommuninnevånarna att återanvända begagnade
varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat.
Varför är det här viktigt?
Genom ökad återanvändning går det att uppnå betydligt mer hållbara konsumtionsmönster. Om vi konsumerar varor av hög kvalitet, som håller länge, och kan repareras, får vi en mer hållbar konsumtion
med högre återanvändningsgrad. Det är viktigt att se till att det finns fungerande retursystem och en
”second hand marknad” för prylar som är för bra för att kastas (möbler, kläder, inventarier/utrustning).
Möjligheterna till återanvändning måste öka och samarbetet mellan kommunen och lokala entreprenörer inom området kan förbättras och utvecklas. Återbruket vid Målserum kan utvecklas och bättre verktyg för intern kommunal återanvändning av möbler och andra prylar tas fram. Ett annat prioriterat område är återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall. Om vi ska kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen för God bebyggd miljö och Giftfri miljö måste bygg- och rivningsavfallets
mängd och farlighet minska och hanteringen av avfallet säkras. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat
område i den kommande nationella avfallsplanen. Bland annat kommer behovet av bättre tillsyn över
hanteringen för att förebygga uppkomsten av byggavfall att lyftas fram.
Hur mäter vi detta:
• Uppskattning av antal prylar som passerar Återbruket
9
Effektiv materialåtervinning
Mål 3: År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat
a. Alla kommunala verksamheter källsorterar
b. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar har ökat till 90 %
c. Andel verksamheter (företag) som källsorterar har ökat till 50 %
d. Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt i områden för friluftsliv t.ex. skärgården
e. Textilier samlas in och det som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning
f. Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler har förbättrats (kundnöjdheten
har ökat till 80 %)
Varför är det här viktigt?
Materialåtervinning spelar en viktig roll i ett hållbart samhälle. Effektiv materialåtervinning kan göras av
rena fraktioner av hög kvalitet där materialet ersätter jungfrulig råvara. Ökad källsortering 2är därför
prioriterat. När material används flera gånger minskar behovet av råmaterial. Det minskar också förbrukningen av energi. På kommunens bemannade återvinningscentraler kan hushåll lämna in farligt
avfall, elavfall och grovavfall till återvinning. För att vi ska kunna använda avfallet som en resurs
och/eller behandla det på rätt sätt, är det avgörande att vi får in det avfall som uppstår. Därför är det
viktigt att vi har kvar våra fem återvinningscentraler i kommunen och att dessa har bra öppettider. Genom att ha serviceinriktad, utbildad personal och tydlig skyltning kan vi också underlätta för människor
att sortera rätt. Det måste bli lättare att lämna farligt avfall och grovavfall. Västerviks kommun är stor till
ytan och en miljöriktig hantering av farligt avfall och grovavfall ska inte bygga på att alla hushåll har en
egen bil. Det är viktigt att det finns komplement till de återvinningscentraler som finns i kommunen. I
kommunens planering och bygglovsgivning ska källsorteringsmöjligheter säkerställas
Genom Avfallsplanen och Lokala föreskrifter för avfallshantering ställs krav på hur kommuninvånarna
ska hantera och sortera det avfall som de ger upphov till, allt från förpackningar till matavfall. Som en
stor arbetsgivare och verksamhetsutövare kan kommunen påverka många invånare, och extra viktiga är
barn och ungdomar, som kan lära sig att göra rätt från början i våra skolor och förskolor. Därför ska
kommunkoncernens verksamheter föregå med gott exempel, vi ska visa att det går och att det är lätt att
källsortera. Ett fint, ljust och städat sorteringsutrymme bjuder in till källsortering. Tydlig, bra och återkommande information underlättar också. Förutom de fraktioner som sopbilarna måste och kan hämta,
dvs. restavfall, matavfall och förpackningar så har fastighetsägarna ett ansvar att se till att hyresgästerna
enkelt kan lämna ifrån sig grovavfall och farligt avfall.
För att visa att vi ansvar för miljön så är det viktigt att vi även tar avfallssorteringen på allvar och att det
är något som genomsyrar vår kommun på alla platser, så också i det offentliga rummet/på allmänna
platser. Vilka sorteringsmöjligheter som finns där folk vistas påverkar även hur Västerviks kommun uppfattas av besökare och turister.
2
Gäller samtliga fraktioner: farligt avfall (inkl. el- och elektronikavfall), brännbart avfall, matavfall, tidningar samt
förpackningar av plast, metall, papper och glas
10
Textilier som samlas in och som inte kan återanvändas ska skickas till materialåtervinning - textilfibrerna
blir till nya plagg. Textilier är en värdefull resurs som inte utnyttjas till fullo idag, endast 20 % återanvänds och en ännu mindre andel går till materialåtervinning. Konsumtionen av textilier i Sverige har ökat
med 40 % under det senaste decenniet. Produktion av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten
och energi. Dessutom används stora mängder farliga ämnen som kan skada både människor och miljö i
tillverkningslandet. Idag förbränns största delen av det textilavfall som uppstår i Sverige. Textilier är en
värdefull resurs och miljövinsten vid återanvändning och återvinning är stor.
Hur mäter vi detta:
• Andelen verksamheter inom kommunkoncernen som källsorterar. 2018 ska det vara 80 % och 2020
ska det vara 100 %.
• Andelen abonnemang med fastighetsnära insamling (FNI) ska öka till 90 % mellan 2015 och 2020, i
förhållande till totala antalet anslutna hushåll.
• Andelen hushåll som har abonnemang för matavfallsinsamling ska öka till 90 % år 2020 jämfört med
2015 (i förhållande till totala antalet anslutna hushåll).
• Andelen förpackningar, tidningar och matavfall som samlas in från hushåll ska successivt öka jämfört
med det som går till förbränning och deponi, (mätt i kg/invånare och år).
• Insamlade textilier för materialåtervinning (mätt i kg/invånare och år)
Effektiv energi- och näringsåtervinning samt biologisk behandling
Mål 4: År 2020 har återvinningen av energi- och näring från avfall ökat
a. Den lokala produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam har ökat
b. Allt utsorterat brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat
sätt ska användas som bränsle i fjärrvärme och/eller kraftvärmeproduktion
Varför är det här viktigt?
Genom att röta matavfallet tar vi tillvara på både den näring och den energi som finns i det. Näringen
blir biogödsel och energin blir fordonsgas. Detta ger stora miljöfördelar eftersom åtgången av fosfor
minskar när biogödsel kan användas istället för konstgödsel och biogas som fordonsbränsle ger inget
nettoutsläpp av koldioxid. Det är viktigt att ha så kort ledtid som möjligt från kök till rötkammare, för att
så mycket som möjligt av energin ska finnas kvar i matavfallet. Denna aspekt måste man sedan ställa i
motvikt till att vi samtidigt eftersträvar effektiva transporter. Både sophämtningen och transporten till
rötningsanläggningen måste ske på ett effektivt sätt. Genom ett arbete med ständiga förbättringar strävar VMEAB och Västervik Biogas AB alltid efter optimal materialåtervinning och biologisk behandling.
Genom avfallsförbränning tas energin till vara för produktion av fjärrvärme och elkraft. Endast rätt saker
ska eldas vid avfallsförbränningen. Trots att vi strävar efter att återanvända och återvinna så mycket
som möjligt finns det ett behov av energiåtervinning för att:
• ta hand om brännbara rester från material- och biologisk återvinning
• ta hand om material som inte längre kan återvinnas
• ta bort förorenat material ur kretsloppet
• förhindra deponering av brännbart avfall
I avlopps- och avfallsfraktioner finns växtnäringsämnen, bland annat fosfor, som kan återföras till kretsloppet i större utsträckning än vad som sker idag. Men fraktionerna innehåller även metaller och orga11
niska ämnen (t.ex. smittoämnen) som kan orsaka problem för hälsa och miljö. Hänsyn måste tas både till
att fosforn ska kunna återföras på ett så resurseffektivt sätt som möjligt och till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Avloppsslam från reningsverk och från täta tankar samt bioaskor från fjärrvärmeproduktion ska
tas till vara. Ett problem är de förpackningar som bara delvis går att material- eller energiåtervinna, och
när systemen för material- och energiåtervinning inte är tillräckligt effektiva. Det är viktigt att egen
kompostering av matavfall sker på ett tillfredsställande sätt, så att metangas inte läcker ut i atmosfären
från komposten.
Hur mäter vi detta
• Mängd lokalt insamlat matavfall till biogasproduktion
• Mängd återfört slam från slutna tankar
• Erfarenheter från projekt för näringsåterföring av bioaskor
Minskad deponering
Mål 5. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker (klass 2) att
föroreningar sprids undersökts – åtgärder ska ha påbörjats
Varför är det här viktigt?
Det finns flera äldre, nedlagda deponier som utgör risk för betydande miljöpåverkan ur föroreningssynpunkt. Miljöskyddet vid dessa äldre deponier är generellt sämre än vid de deponier som är i drift idag.
Nedlagda deponier kan påverka människor hälsa och miljön negativt genom förorening av mark, grundoch ytvatten samt utsläpp av deponigas. Att förvara avfall i en deponi räknas som pågående miljöfarlig
verksamhet, även om deponin inte längre tar emot något nytt avfall. När det gäller nedlagda kommunala deponier ansvarar kommunen för att undersöka dem och bedöma deras risker. Arbetet med att
åtgärda deponierna pågår. 11 av klass 3 deponierna är åtgärdade under 2014.
Hur mäter vi detta
• Antal deponier (klass 2) som har undersökts, antal där åtgärder har påbörjats och som har slutförts
12
Ingen dumpning och nedskräpning
Mål 6. År 2020 har nedskräpningen minskat
Varför är det här viktigt?
Dumpning av avfall förekommer inte i någon större omfattning i Sverige men nedskräpning är ett allmänt samhällsproblem. Skräpiga miljöer upplevs av många som otrevliga och otrygga. Studier visar att
nedskräpade områden lätt hamnar i en negativ spiral som leder till ytterligare nedskräpning och andra
problem som skadegörelse. Dessutom medför städinsatser betydande kostnader för kommunen och
skattebetalare varje år, pengar som skulle ha kunnat användas till annat. Därför vill vi att nedskräpningen ska minska i hela kommunen.
Plast utgör numera en betydande andel av avfallet och det är särskilt allvarligt när plast hamnar i naturen. De plastföremål som hittas på stränderna är främst engångsprodukter som påsar, kapsyler och flaskor. Skräp i form av mikroskopiska plastpartiklar kan skapas genom nedbrytning av större plastbitar,
men de finns också i vanliga konsumentartiklar som till exempel hudvårdsprodukter och rengöringsmedel.
Västerviks kommun är en turistkommun och på sommaren anordnas flera stora arrangemang. Krav bör
ställas på arrangörer att i småband med större arrangemang ordna väl fungerande avfallshantering med
källsortering.
Hur mäter vi detta
• Antal genomförda städinsatser och anmälda ärenden om nedskräpning
• Återkommande enkäter/intervjuer om hur nedskräpningssituationen upplevs av boende och besökande)
13
Handlingsplan
Förslag på åtgärder och aktiviteter
Nedan följer en sammanställning av 16 åtgärder som bör genomföras för att målen ska kunna uppnås.
Varje föreslagen åtgärd beskrivs enligt åtgärdsmallen:
Syfte
Vilket syfte har åtgärden, vad är avsikten med åtgärden
Berörda strategier och mål i Avfallsplanen
Åtgärdens koppling till de strategier och mål som finns i Avfallsplanen (kan vara fler än ett)
Åtgärdsbeskrivning
Kort beskrivning av vad åtgärden konkret innebär och vad som ska genomföras
Ansvar för genomförande
Vilken kommunal verksamhet har huvudansvaret för att genomföra åtgärden
Samverkan
Beskrivning av vilka övriga verksamheter (externt eller internt inom kommunkoncernen) som bör samverka för åtgärdens genomförande
Målgrupp
Beskriver målgruppen som åtgärden är riktad mot (kan till exempel vara allt från kommuninvånare till
skolkökspersonal)
Tidsplan för genomförande
När ska åtgärden vara genomförd, tidpunkter för genomförande av delåtgärder
Miljöeffekter
Kort beskrivning av förväntade miljöeffekter. Kvantifiering om möjligt.
Uppföljning av effekter
Indikatorer för hur åtgärden ska följas upp och hur uppföljningen ska redovisas.
Kostnad
Uppskattad kostnad för genomförande av åtgärden, låg, medel eller hög kostnad i förhållande till verksamhetens omfattning och ansvarig. Där det är möjligt redovisas totala kostnaden alternativt kostnaden
per år. Kostnaden avser 2015 års penningvärde.
Finansiering
Beskrivning av hur åtgärden ska finansieras och vem (vilken verksamhet) som ska finansiera åtgärden.
Kan kostnaderna tas inom ordinarie budget eller finns möjligheter till extern finansiering (projektbidrag
eller likande)?
14
Samverkan i nätverk inom avfallsområdet
Syfte
Öka kunskaperna om avfallshantering och uppnå en effektivare hantering av avfallet
Berörda strategier och mål
Strategi: Vi ska samarbeta och delta i relevanta nätverk
Berör samtliga mål
Åtgärdsbeskrivning
1. Aktiv samverkan i olika nätverk ska ske för att uppnå ökad kunskap och ge möjligheter till gemensamma åtgärder. Samverkan ska fortsätta och utvecklas i frågor som rör avfall och hållbar konsumtion i syfte att effektivisera och förbättra arbetet i kommunen. Inom avfallshantering finns en rad
olika forum för samverkan där Västerviks kommunkoncern är med. På regional nivå finns def.waste
samt Regionförbundet i Kalmar län. På nationell nivå finns Avfall Sverige. Men samverkan gäller även
i ett bredare sammanhang, till exempel fortsatt deltagande i Sveriges Ekokommuner och Uthållig
kommun, etc.
Ansvar för genomförande
Samtliga berörda kommunala nämnder och styrelser
Samverkan
Relevanta forum och nätverk
Målgrupp
Kommunkoncernens tjänstemän och förtroendevala
Tidsplan för genomförande
Fortlöpande under perioden 2015-2020
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder/ökad återvinning
Effektivare avfallshantering
Uppföljning av effekter
Redovisning av vilka nätverk som kommunkoncernen samverkar med
Kostnad
Låga kostnader – inga nämnvärda merkostnader jämfört med dagsläget
I första hand personalkostnader, i vissa fall medlemsavgifter
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
15
Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster
Syfte
Öka medvetenheten om konsumtionsmönster och avfall
Berörda strategier och mål
Strategi: Avfallsförebyggande
Mål: Minska totala mängden hushållsavfall
Åtgärdsbeskrivning
Genomförande av informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster samt om avfallet som resurs:
1. Bedriva en aktiv avfallsrådgivning – både till externa kunder och internt inom kommunkoncernengenom information i kundtidning, webb, informationsmöten etc.
2. Information om matsvinnets kostnader för miljön och ekonomin. Utbilda och informera skolköksoch storkökspersonal i kommunen om vikten av att minska matsvinn och om hur de kan gå till väga.
3. Hållbart lärande – Införande av miljöombud på skolorna. Skolelever får med utgångspunkt i respektive läroplan möjlighet att lära sig om och praktiskt utföra källsortering och arbeta med hållbarhet
Ansvar för genomförande
1. VMEAB (samordning)
2. KS/Kost
3. BUN
Samverkan
SN, KS/Återbruket, KS/SBE, MBN
Målgrupp
Kommuninvånare, skolelever, verksamhetskökspersonal
Tidsplan för genomförande
Fortlöpande under perioden 2016-2020
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder/ökad återvinning
Minskat matsvinn
Uppföljning av effekter
Antal genomförda informationsinsatser och projekt som uppmärksammar detta
Plockanalyser för att tydliggöra hur mycket av matavfallet som kan kategoriseras som matsvinn.
Kostnad
Åtgärden minskar kostnaderna för matinköp men informationsinsatserna innebär kostnader för personal. Beroende på ambitionsnivå ligger merkostnaden på del av tjänst (avfallsrådgivare max 600 000 kr/år
heltidstjänst, VMEAB)
Informationsmaterial
Utbildning av skolkökspersonal
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags utökade budgetar
Eventuellt kan finnas möjligheter till extern medfinansiering (exempelvis genom Energikontor Sydost)
16
Verktyg för hållbar upphandling
Syfte
Avfallsförebyggande - Genom kommunens upphandling kan vi ställa krav på att de produkter som köps
in ska vara tvättbara, möjliga att reparera och materialåtervinna.
Berörda strategier och mål
Strategi: Avfallsförebyggande, Vi ska prioritera arbetet med att ta det farliga avfallet ur kretsloppet
Mål: Minska totala mängden hushållsavfall
Åtgärdsbeskrivning
1. Kommunen ska i sina upphandlingar ställa krav på livscykelanalyser (LCA), avfallsminimering
och/eller återtagande av uttjänta produkter. Framtagande av checklista som kan användas vid upphandling
Ansvar för genomförande
KS/Inköpscentralen
Samverkan
Samtliga förvaltningar och bolag
Målgrupp
Kommunala tjänstemän som arbetar med inköp
Tidsplan för genomförande
En checklista tas fram senast under år 2016 och används därefter vid samtliga större upphandlingar/ramavtal
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder i kommunen, minimering av onödiga förpackningar, minskad mängd engångsartiklar
Minskad giftspridning
Minskade utsläpp av fossil koldioxid
Uppföljning av effekter
Antal genomförda inköp/upphandlingar där checklistan använts
Kostnad
Låg kostnad att ta fram verktygen, inköp kan bli kortsiktigt dyrare om högre krav ställs på kvalitet
Personalresurser inköpscentralen
Utbildning för berörd personal
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
17
Utveckling av verksamheten vid Återbruket
Syfte
Ökat återbruk och återanvändning
Berörda strategier och mål
Strategi: Återanvändning
Mål: Det ska bli enklare att återanvända/återbruka begagnade varor
Åtgärdsbeskrivning
Utveckling av verksamheten vi Återbruket med ett antal delåtgärder:
1. Utveckla/utöka återvinningscentralerna, med mer utrymme/plats för återbruk (VMEAB)
2. Utveckling av ett system för internt ”BLOCKET” inom kommunen via Återbruket
3. Utökat samarbete med VMEAB genom hjälp med utbildning av Återbrukets personal – t.ex. att personalen får följa med ut till de olika återvinningscentralerna.
4. Information till företag och allmänhet om att Återbruket kan anlitas av företag för att hjälpa till med
sortering av bygg- och rivningsavfall
5. Utökat samarbete med VBAB när det gäller byggavfall (även underentreprenörer)
Ansvar för genomförande
KS/Enheten för Arbete och Kompetens
Samverkan
VMEAB, SN, VBAB/TFAB
Målgrupp
Boende och företag inom kommunen
Tidsplan för genomförande
Påbörjas under 2016 för att succesivt utvecklas till en ordinarie verksamhet
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/ återbruk av resurser
Uppföljning av effekter
Uppskattning av antal prylar som passerar Återbruket
Kostnad
Medel – utökade personalresurser inom Återbruket
Personalresurser (ca 500 000 kr/år)
Om- och tillbyggnader av ÅVC
Utbildning för berörd personal
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget – utökad budget för Återbruket kan krävas
18
Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall
Syfte
Återanvändning/materialåtervinning – att kraftigt öka sorteringen av avfall från byggbranschen
Berörda strategier och mål
Strategi: Återanvändning
Mål: De ska bli enklare att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg och rivningsavfall
Åtgärdsbeskrivning
1. Informationsåtgärder i samband med miljö- och byggnadskontorets tillsyn för att öka sorteringen
och återanvändning av avfall från byggbranschen. Projektet bygger på Naturvårdsverket och Boverkets nationella projekt. Tillsynen ska förbättras så att den bidrar till att uppkomsten av avfall förebyggs. Information om att Återbruket kan anlitas av företag för att hjälpa till med sortering av byggoch rivningsavfall.
2. Ett informationsprojekt om schaktmassor kommer att genomföras av MBK i samverkan med övriga
kommuner i länet. Dessutom kommer VMEAB att informera och utbilda sina gräv- och schaktentreprenörer.
Ansvar för genomförande
MBN
Samverkan
VMEAB, KS/Arbete och kompetens, Övriga kommuner i länet genom Miljösamverkan Sydost
Målgrupp
Företag inom byggbranschen
Tidsplan för genomförande
2015-2016
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder och mindre spridning av miljöfarliga ämnen/ återbruk av resurser
Uppföljning av effekter
Antal besökta byggprojekt och företag (via MBN-projektet)
Kostnad
Låga
Personalresurser – ordinarie personal
Informationsmaterial mm
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
19
Förbättrad tillgänglighet till kommunens återvinningscentraler
Syfte
Det ska bli lättare att lämna avfall - i synnerhet farligt avfall och grovavfall - till återvinning
Berörda strategier och mål
Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära, Prioritering av arbetet med att ta farligt avfall ur kretsloppet, Ökad avfallsåtervinning
Mål: Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler ska förbättras, Ökad andel hushåll som källsorterar har ökat till 90 %, Minskad nedskräpning
Åtgärdsbeskrivning
1. Utökade öppettider på återvinningscentralerna (efter kundernas önskemål)
2. Göra om skyltningen på återvinningscentralerna. Skylta avfallssort istället för behandlingsmetod.
3. Någon form av mobil insamling av farligt avfall och/eller grovavfall ska utredas, testas och om möjligt införas som en permanent service.
4. Bättre möjligheter att på ett enkelt sätt återvinna trädgårdsavfall via återvinningscentralerna kan
minska nedskräpningen i tätortsnära områden.
Ansvar för genomförande
VMEAB
Samverkan
Målgrupp
Kommuninvånare
Tidsplan för genomförande
Succesiv förbättring av öppettider med start under 2015. Under 2015 ska ytterligare två Samlare för
smått farligt sättas ut i kommunen. 2020 ska det finnas ytterligare ett insamlingsalternativ (förutom
ÅVC, ”Samlare” och budning) för farligt avfall och grovavfall.
Miljöeffekter
Ökat resursutnyttjande
Effektivare avfallshantering
Minskad nedskräpning
Uppföljning av effekter
Nöjdheten för öppettider på ÅVC ska öka,(från 58 % idag till 80 % år 2020)
Nöjdheten för lämningsmöjligheterna för farligt avfall och grovavfall ska öka (från 78 % till 90 % år
2020), Följa upp antal besök och hur lätt det är för kunder att få ett besökskort.
Kostnad
Medel – beroende på ökade öppettider på kvällar och/eller helger
Personalresurser – varje extra anställd kostar ca 600 000 kr/år
Informationsmaterial
Finansiering
Inom VMEAB:s ordinarie budget/Renhållningstaxan
20
Ökad källsortering inom kommunkoncernens verksamheter
Syfte
Ökad källsortering inom kommunkoncernens verksamheter
Strategier och mål
Strategi: Kommunen ska förgå med gott exempel inom ökad avfallsåtervinning och energiåtervinning.
Mål: Samtliga verksamheter inom kommunkoncernen ska källsortera (2020)
Åtgärdsbeskrivning
1. Alla verksamheter ska källsortera och ansvarar för att implementera källsortering som en naturlig
del i den ordinarie verksamheten.
2. Information och rådgivning genom avfallsrådgivare. Stöttning av miljöombud
3. Alla förvaltningar och bolag utser Miljöombud, särskilt viktigt är detta inom skolan. Gemensamma
aktiviteter och projekt genomförs inom miljöombudsgruppen.
Ansvar för genomförande
1. Alla verksamheter i kommunkoncernen
- TFAB och VBAB som redovisar eventuella hyresförändringar för de olika verksamheterna.
- Verksamheterna beställer ombyggnation eller annan anpassning av lokalerna för källsortering.
- TFAB och VBAB (efter beställning) anpassar verksamhetslokaler för källsortering.
2. VMEAB ger information och rådgivning i avfallsfrågor till verksamheterna och samordnar miljöombudens verksamhet inom avfallsområdet.
Samverkan
Alla verksamheter i kommunkoncernen.
Målgrupp
Alla verksamheter i kommunkoncernen.
Tidplan för genomförande
Alla förskolor och skolor ska införa källsortering 2015, Miljöombud utses 2016.
Källsortering införs i alla kommunkoncernens verksamheter senast 2020.
Miljöeffekter
Ökat resursutnyttjande.
Effektivare avfallshantering.
Uppföljning
2018 ska 80 % av kommunkoncernens verksamheter källsortera och 2020 ska alla verksamheter källsortera.
Kostnad
Medel till hög (VBAB håller på att ta fram ett underlag för kostnad)
Personalkostnad för avfallsrådgivare anställd av VMEAB samt miljöombud inom skolan
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags budget
Ombyggnationerna och övriga anpassningar av lokaler finansieras genom hyresjusteringar.
21
Nätverk och dialog för bättre källsortering
Syfte
Alla ska ta ett större ansvar när det gäller att underlätta för källsortering, företag, fastighetsägare, intresseorganisationer
Berörda strategier och mål
Strategi: Återanvändning/materialåtervinning
Mål: Andel verksamheter (företag) som källsorterar har till år 2020 ökat till 50 %
Åtgärdsbeskrivning
1. Skapande av nätverk för samverkan med fastighetsägare, verksamheter och intresseorganisationer
för att få till bättre förutsättningar och ökad service för källsortering.
2. Information, rådgivning och kampanjer riktade mot verksamheter för att få till ökad källsortering
och ökad insamling av matavfall från verksamheter som butiker, storkök och restauranger
3. Gemensamma platser för källsortering i fritidshusområden. Det är rimligt att fritidsboende i de planlagda fritidsområdena med vägförbindelse ska kunna källsortera.
Ansvar för genomförande
VMEAB
Samverkan
MBN, KS/SBE, VBAB, TFAB, Västervik Framåt, intresseorganisationer och företag inom kommunen
Målgrupp
Företag, fastighetsägare, intresseorganisationer
Tidsplan för genomförande
Löpande under perioden 2015-2020
Miljöeffekter
Ökat resursutnyttjande
Effektivare avfallshantering
Uppföljning av effekter
Antalet abonnemang med fullständig sortering
Kostnad
Låg
Personalresurser, arbetstid
Ev. kostnader för ombyggnationer (företag)
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
Företag, verksamheter
22
Utveckling av avfallssortering på allmänna platser
Syfte
Renare natur- och stadsmiljö, flera avfallsfraktioner ska kunna källsorteras på allmänna platser
Berörda strategier och mål
Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära
Mål: Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt övriga områden för friluftsliv och i
skärgårdsområden
Åtgärdsbeskrivning
1. En avfallshanteringsplan för offentlig miljö tas fram och genomförs. Här ingår även prioritering av
sorteringsplatser för avfall i skärgården samt med angöringsplatser på lämpliga knutpunkter vid fastlandet (även privata marinor och hamnar).
2. Informationstavlor ska sättas upp på strategiska platser, ”Välkommen till Västerviks kommun och
Tjust skärgård”. På tavlorna framgår platser för avfallsinsamling, återvinning och toaletter.
3. Idag saknas sorteringsmöjlighet i de offentliga ”papperskorgarna”. Ett stort behov av sortering föreligger i de centrala delarna av Västervik och på några platser som är väl besökta på somrarna så som
Gränsö och Lögarbergen.
Ansvar för genomförande
KS/ Enheten för Samhällsbyggnad
Samverkan
VMEAB, Västervik Framåt, VBAB, Västervik Resort AB
Målgrupp
Kommuninvånare och besökare
Tidsplan för genomförande
Redan till sommarsäsongen 2015 ska förbättringar synas i kommunen. 2017 ska avfallssortering vara
möjlig i det offentliga rummet på strategiska platser i Västerviks centrum. 2020 har vi tagit ett helhetsgrepp och placerat ut lämplig sortering på strategiska platser runt om i Västerviks kommun.
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/återbruk av resurser
Renare natur- och stadsmiljö
Uppföljning av effekter
Omfattning av nedskräpningsinsatser (ska ha minskat)
Kostnad
Medel – Beroende på hur många områden/platser som är berörda, antalet sopkärl
Personalkostnader för utredning samt kostnader för investeringar (inkl. informationsmaterial) och drift
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget; KS/SBE ansvarar för investeringar i offentliga
miljön och ökade driftskostnader
23
Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering
Syfte
Avfallshantering är en viktig infrastrukturfråga i den fysiska planeringsprocessen och i ÖP 2025 har
kommunen tagit ställning till att avfallsfrågorna ska införas i detaljplanearbetet och bygglovprövningen,
så att områden och lokaler anpassas till källsortering av hushållsavfall vid ombyggnad och nyproduktion.
Det handlar även om att ta hänsyn till skyddsavstånd för befintliga och kommande avfallsanläggningar.
Berörda strategier och mål
Strategi: Vi ska arbeta med strategiskt planarbete, Källsortering ska vara enkelt och nära
Mål: Ökad källsortering och energi och näringsåtervinning
Åtgärdsbeskrivning
1. Framtagande av en checklista som ska användas i planarbetet och i bygglovskedet.
2. I ÖP och i detaljplaner ska hänsyn tas, till återvinningscentraler och andra avfalls- och avloppsreningsanläggningar, så att nuvarande och framtida anläggningar får en naturlig och attraktiv placering. Det betyder bland annat att utrymme för sorteringsplatser ska planeras in i bebyggelsemiljöer.
3. Granskning ska ske att lämpliga ytor för avfallshantering ordnas vid flerbostadshus/verksamheter i
bygglovsprocessen. I planer och bygglov ska säkerställas att det är framkomligt för sopbilar vid fastigheter.
Ansvar för genomförande
KS/SBE- planer (samordning)
MBN - bygglov
Samverkan
VMEAB
Målgrupp
Tjänstemän som arbetar med plan och bygglovfrågor
Tidsplan för genomförande
Fortlöpande under hela perioden
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/återbruk av resurser
Uppföljning av effekter
Att checkslistan tagits fram och hur mycket den använts under perioden
Kostnad
Låg
Personalkostnader, arbetstid
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
Företag, verksamheter som ska bygga
24
Insamling av textilier för materialåtervinning
Syfte
Textilier ska sorteras ut och de som inte kan återanvändas kan materialåtervinnas
Berörda strategier och mål
Strategi: Materialåtervinning, Källsortering ska vara enkelt och nära
Mål: Alla textilier som vi samlar in och som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning
Åtgärdsbeskrivning
1. Utforma ett insamlingssystem för övriga textilier så att dessa kan materialåtervinnas. Genom samverkan med privata aktörer och föreningar m.fl. ska det senast 2018 finnas lättillgängliga insamlingssystem, som säkrar att textilier i första hand återanvänds.
Ansvar för genomförande
VMEAB
Samverkan
Berörda förvaltningar och bolag
Företag och organisationer inom ”Second hand”
Målgrupp
Kommuninvånare
Tidsplan för genomförande
Påbörjas under 2016 för att det senast 2018 ska finnas lättillgängliga insamlingssystem, som säkrar att
textilier återanvänds/återvinns
Miljöeffekter
Minskade avfallsmängder och ökad återanvändning/ återbruk av resurser
Uppföljning av effekter
Insamlade textilier för materialåtervinning mätt i kg/invånare och år
Kostnad och finansiering
Låg
Containrar vid ÅVC
Personalresurser och informationsmaterial
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
25
Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall
Syfte
Verksamheter där matavfall och fett uppkommer (storkök, livsmedelsbutiker och restauranger) ska sortera och omhänderta detta, så att det kan användas i biogasproduktionen i Västervik
Berörda strategier och mål
Strategi: Energiåtervinning
Mål: Ökad närings- och energiåtervinning, Lokal produktion av biogas från mat och avloppsslam
Åtgärdsbeskrivning
1. För effektiv hantering av verksamheters matavfall krävs omhändertagande i kommunen. En utredning ska genomföras. Den ska innehålla en systemanalys som utgår från de flöden av organiskt avfall
som finns i kommunen och den ska även inkludera det därmed jämförliga avfallet. I utredningen ska
möjligheten att införa ett system med avfallskvarnar i ett begränsat område ingå (till exempel i något storkök eller i flerfamiljshus där det inte går med insamling i kärl).
Ansvar för genomförande
VMEAB samt Västerviks Biogas AB
Samverkan
KS/SBE, MBN
Målgrupp
Verksamheter där matavfall och fett uppkommer
Tidsplan för genomförande
En utredning ska påbörjas 2016 som ska ligga till grund för fortsatta beslut
Miljöeffekter
Ökad energiåtervinning
Minskade koldioxidutsläpp då fordonsgas ersätter bensin och diesel
Uppföljning av effekter
Uppföljning av hur många restauranger, storkök, livsmedelsbutiker osv. som har abonnemang för
matavfallsinsamling
Kostnad
Låg - Medel
Systemstudien kan kosta ca 200 000 – 300 000 kr (konsultkostnad)
Personalresurser, handledning etc.
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
Ex-jobb Linköpings Universitet
26
Näringsämnen i kretslopp
Syfte
Återföring av växtnäringsämnen, bland annat fosfor, till kretsloppet ska ske i större utsträckning än idag.
Avloppsslam från reningsverk och från täta tankar samt bioaskor från Värmeverket ska tas till vara.
Berörda strategier och mål
Strategi: Återvinning av näringsämnen, Det farliga avfallet ska tas ur kretsloppet
Mål: Ökad näringsåtervinning och återföring av näringsämnen från förbrännings- och avloppsanläggningar
Åtgärdsbeskrivning
1. Information om tömning av täta tankar via VA-rådgivning i syfte att få fler områden att samordna sin
tömning av toalettankar
2. Test av tvåfacksteknik för avvattning av slammet på plats vid tömning
3. Utredning av certifiering/kvalitetsmärkning av slam från allmänna avloppsanläggningar
4. En utredning/studie som syftar till näringsåterföring av bioaska ska genomföras, i samverkan med
aktörer inom skogs- och lantbrukssektorn samt VMEAB
Ansvar för genomförande
1. KS/SBE
2-4. VMEAB
Samverkan
MBN
Målgrupp
Lantbrukare och ägare av fastigheter med enskilda avlopp, energianläggningar och avloppsreningsverk
Tidsplan för genomförande
Information om samordnad tömning av täta tankar startar upp 2015
Utredningen om bioaska ska genomföras till år 2018
Övriga åtgärder sker löpande under 2015-2020
Miljöeffekter
Ökad återföring av växtnäringsämnen, bland annat fosfor, till kretsloppet minskar övergödning och behovet av handelsgödsel
Uppföljning av effekter
Andel totalmängd från slutna tankar och urintankar som levereras till kontrakterade lantbrukare för
nyttiggörande av näringsinnehållet
Återförd mängd/andel från slam från allmänna avloppsreningsanläggningar
Återförd mängd/andel från slamavskiljare
Kostnad och finansiering
Medel – för utredningskostnaden ca 250 000 kr, hög kostnad om certifiering genomförs
Personalresurser
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags budget (utökad budget)
27
Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier
Syfte:
Minskad spridning av farliga ämnen i miljön. Det finns flera äldre, nedlagda deponier som utgör risk för
betydande miljöpåverkan ur föroreningssynpunkt. Nedlagda deponier kan påverka människor hälsa och
miljön negativt genom förorening av mark, grund- och ytvatten samt utsläpp av deponigas.
Berörda strategier och mål
Strategi: Farligt avfall ska tas ur kretsloppet.
Mål: Samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts och prioriteras för fortsatta åtgärder.
Åtgärdsbeskrivning
1. Kommunen ansvarar för att undersöka och bedöma risker vid nedlagda kommunala deponier. Fortsatt undersökning av samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids
(riskklass 2).
Ansvar för genomförande
KS/SBE
Samverkan
MBN
Målgrupp
Kommuninvånare, i första hand närboende till deponier
Tidsplan för genomförande
En prioriteringslista för planering av åtgärder vid de tre högst prioriterade deponierna ska vara klar 2018
och åtgärder ska vara påbörjade senast 2020.
Miljöeffekter
Minskad spridning av farliga ämnen till mark och vatten (Giftfri miljö)
Uppföljning av effekter
Att de farligaste deponierna (klass 2 och 3) har undersökts och att saneringsåtgärder har påbörjats
Kostnad
Medel (-Hög)
Personalresurser
Finansiering
Inom KS/SBE investeringsbudget finns 600 000 kr/år för utredning/undersökning – det innebär åtgärdande av ca 2 deponier årligen.
28
Åtgärder för minskad nedskräpning
Syfte
Minskad nedskräpning, i kommunens tätorter, naturområden och längs kusten
Berörda strategier och mål
Strategi: Källsortering ska vara enkelt och nära. Farligt avfall ska tas ur kretsloppet.
Mål: Nedskräpningen i kommunen ska minska
Åtgärdsbeskrivning
1. Kontinuerliga informationsinsatser och kampanjer mot nedskräpning
2. Västerviks kommun är en turistkommun och på sommaren anordnas flera stora arrangemang. Städinsatser innebär betydande kostnader för kommunen. Krav bör ställas på arrangörer att ordna avfallshantering med källsortering inom området för arrangemanget. Kommunen kan erbjuda ändamålsenliga ”paket” med avfallskärl med källsortering
3. Deltagande i skräpplockardagarna (skolor och förskolor)
Ansvar för genomförande
VMEAB
Samverkan
KS/SBE, MBN, Västervik Framåt, Västervik Resort AB, BUN, idrottsföreningar mm
Målgrupp
Kommuninvånare, verksamhetsutövare och besökare
Tidsplan för genomförande
Lansering av nya kärl för arrangemang 2015/2016
Miljöeffekter
Minskad spridning av farliga ämnen till mark och vatten (Giftfri miljö)
Ökad återvinning
Effektivare avfallshantering
Uppföljning av effekter
Genomförda städinsatser och antal anmälda ärenden om nedskräpning.
Innan utgången av 2017 ska vi ha genomfört en mätning av skräpfrekvens, enligt Naturvårdsverkets och
Håll Sverige Rents metoder. Även en mätning av skräp på stränder, efter framtagen metod, ska genomföras.
Kostnad
Låg (- Medel) beroende på kampanjernas omfattning
Personalresurser genom kostnad för Avfallsrådgivare (del av tjänst)
Informationsmaterial och kampanjer
Kostnad för utbildning av barn och ungdomar genom att varje år delta i skräpplockardagarna
Finansiering
Inom respektive förvaltning och bolags ordinarie budget
29
Nulägesbeskrivning
I detta avsnitt beskrivs fakta och förhållanden i Västerviks kommun som påverkar avfallets mängd och
sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsmängder och återvinning när det gäller
hushållsavfall (monopol) samt övrigt avfall (konkurrens). När det gäller vilka behandlingsanläggningar
som beskrivs så har vi valt att ta med dem som bedöms vara av betydelse för avfallshanteringen i kommunen. Det är anläggningar för återvinning och/eller bortskaffande av avfall. Vi har även med ett avsnitt
om nedlagda deponier. I den här delen skriver vi också om hur våra lokala mål hänger ihop med regionala, nationella och globala mål.
Bakomliggande faktorer
Hur kommunen ser ut, invånarantal, avfallsorganisation, renhållningstaxa och information är exempel på
faktorer som har effekt på avfallsmängder och -hantering i Västerviks kommun.
Kommunfakta
Västerviks kommun ligger i nordöstra delen av Småland. Västerviks stad ligger ca 28 mil söder om Stockholm och 15 mil norr om Kalmar. Till ytan är Västerviks kommun södra Sveriges största kommun med
sina 1 900 km². Tre fjärdedelar av kommunens markareal är skog. Åkermark och sjöar står för en tiondel
vardera, resten är betesmark och övriga ytor. Västerviks kommun har ca 55 mil kust mot Östersjön.
I kommunen bor knappt 36 000 invånare. Drygt 20 000 bor i centralorten Västervik, ca 2 800 i Gamleby,
1 300 i Ankarsrum och 1 200 bor i Överum. Övriga invånare bor i de mindre tätorterna eller på landsbygden. I den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 14:17) görs en beräkning där man antar att kommunens befolkning årligen kommer att minska med 100 personer från 2015
till 2017. Under sommaren fördubblas befolkningen i kommunen. Västervik är en sommarstad med
många turister och fritidsboende. Här anordnas evenemang som Visfestivalen och MC-dagarna. Skärgården och naturen i kommunen är också välbesökta turistattraktioner.
Stora arbetsgivare i kommunen är bland andra Ankarsrum Industries, Axalta Powder Coating Systems
Nordic AB, Elfa Sweden, Findus, Gunnebo Industrier, Slip Naxos, Naxo Flex, Saab Barracuda, Totebo och
Överums bruk, Västerviks kommun, Landstinget i Kalmar län, Kriminalvården, Försäkringskassan samt
Skatteverket.
Avfallsorganisation
Enligt 15: e kapitlet i miljöbalken har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, med undantag för sådant avfall där det finns ett producentansvar. Till hushållsavfall räknas
också därmed jämförligt avfall från företag och annan verksamhet, det kan till exempel vara matavfall,
kontorsavfall och avfall från fikarum. Annat avfall från företag och andra verksamheter har företagen
själva skyldighet att ordna omhändertagandet av. Kommunen har dock planeringsansvaret för allt avfall
som kan uppkomma, alltså inte bara för hushållsavfallet utan även för avfall från verksamheter i kommunen. I Västerviks kommun ser avfallsorganisationen ut enligt följande: Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxa och
avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Miljö- och
byggnadsnämnden har ansvaret för tillsynen. Västervik Miljö & Energi AB är ett av kommunen helägt
bolag som ansvarar för hämtning av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.
30
Renhållningstaxans utformning 2015
I alla Sveriges kommuner är avfallshanteringen avgiftsfinansierad. Kommunen upprättar en renhållningstaxa med avgifter för de tjänster som ingår i det kommunala avfallsansvaret.
Renhållningstaxan är också ett viktigt styrmedel för att uppmuntra till återvinning och annan miljöanpassad avfallshantering. Vi har valt att understryka taxans roll när det gäller att påverka kommuninvånarnas beteende genom att ha den övergripande strategin om att ”Genom miljöstyrning i renhållningstaxan tydliggörs förorenarens ansvar.”.
Förutom våra egna mål om miljöstyrning genom taxan finns det några grundläggande krav som måste
följas. Ett av dessa krav är att för kommunal avfallshantering gäller självkostnadsprincipen. Det betyder
att kommunen inte får ta ut en högre avgift för hanteringen än vad den kostar kommunen. Man får med
andra ord inte göra någon vinst på avfallshanteringen. En annan lagstyrd princip är likställighetsprincipen. Den innebär att invånarna ska vara likställda i fråga om sina rättigheter och skyldigheter gentemot
kommunen. Samma avgift ska tas ut för samma prestation/tjänst.
Renhållningsavgiften för hushåll i Västerviks kommun är uppdelad i en grundavgift och en kärlavgift.
Grundavgiften täcker kostnaderna för återvinningscentralerna (ÅVC), hanteringen av farligt avfall, administration och information. Kärlavgiften täcker kostnaderna för insamling, transport och behandling av
säck- och kärlavfallet.
När det gäller kärlavgiften väljer villahushållen i Västerviks kommun mellan ett sorteringsalternativ och
ett basalternativ. Sorteringsalternativet innebär att hushållet lovar att sortera ut förpackningar och returpapper och lämna dessa till återvinning. Basalternativet ”tillåter” att dessa slängs i sopkärlet, men
avgiften är då högre jämfört med sorteringsalternativet. Farligt avfall ska alltid sorteras ut, oavsett alternativ. Utsortering av matavfall, så att det kan bli biogas, är i dagsläget ett frivilligt alternativ för alla villahushåll som har valt sorteringsalternativet.
Flerfamiljshus kan beställa hämtning av matavfall och/eller förpackningar och tidningar och gör inget val
i kärltaxan gällande sorterings- eller basalternativ.
Genom att välja den frivilla tjänsten fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och returpapper får
man hämtning av de sex fraktionerna3 i tvåfackskärl hemma vid fastighetsgränsen. Denna tjänst finns
som alternativ till att lämna sina förpackningar och tidningar på en återvinningsstation.
Information och kommunikation
Information och kommunikation är viktiga styrmedel för att skapa engagemang och förståelse för en
miljöriktig avfallshantering. Lättillgänglig och återkommande information om hur man ska sortera och
var man ska lämna det är avgörande för ett avfall som är bra sorterat. Fokus ligger också på att informera om varför det är viktigt att sortera och återvinna avfall. VMEAB informerar om vikten av att förebygga att avfall uppkommer och att verka för avfallsminimering.
3 Pappersförpackningar, förpackningar av färgat och ofärgat glas, plastförpackningar, metallförpackningar samt returpapper.
31
Samverkan
Inom avfallshantering finns en rad olika forum för samverkan där Västerviks kommun är med. På regional nivå finns def.waste som är en ekonomisk förening med ca 25 medlemskommuner i D-, E-, F- och Hlän. Föreningens syfte är att samarbeta i vardagliga avfallsfrågor. Arbetsgrupper finns inom arbetsledning och drift samt information och kundtjänst.
På nationell nivå finns Avfall Sverige, branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. Avfall
Sverige har omkring 400 medlemmar, främst kommuner, kommunalförbund och kommunala bolag.
Organisationen representerar kommunmedlemmarna gentemot politiker, beslutsfattare, myndigheter
och EU. De anordnar också seminarier och kurser inom ämnesområdet. Avfall Sverige driver nationella
informationskampanjer som samordnas med det lokala informationsarbetet.
Även på länsnivå finns olika typer av samverkan, bland annat genom Länsstyrelsen i Kalmar län och genom Regionförbundet i Kalmar län. Genom dessa organisationer kan kommunerna i Kalmar län utbyta
erfarenheter.
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall
Här redovisas uppgifter om var hushållsavfallet uppkommer, vilka insamlingssystem som används och
hur detta avfall återvinns eller bortskaffas. Med begreppet ”jämförligt avfall” menas avfall liknande hushållsavfall som uppkommer vid handel, kontor och verksamheters personalmatsalar. Totalt samlades
432,5 kg avfall per kommuninvånare in under 2014 (varav farligt avfall 4,5 kg). För hela landet var avfallet 461 kg/person4 under 2013. Ytterligare detaljer om insamlade mängder hushållsavfall redovisas i
Bilaga 3. Sammanställning av insamlat avfall.
600
500
400
FA
FNI
Matavfall
300
Grovavfall
Säck- och kärlavfall
200
100
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Totala avfallsmängder i Västerviks kommun i kg/invånare och år per år
4
Avfall Sverige
32
Kärl- och säckavfall
Den största delen av hushållsavfallet uppkommer vid villor och flerfamiljsbostäder. Hushållsavfallet samlas huvudsakligen in i plastkärl. Hos en- och tvåfamiljshus består insamlingssystemet av tvåfackskärl. I
dagsläget kan man sortera i åtta fraktoner och få dessa hämtade vid fastighetsgräns av sopbilen. Flerfamiljsbostäder kan välja behållarstorlek, från plastkärl som rymmer 140 liter till plastkärl som rymmer
660 liter. Det går även att ha djupbehållare, 3 m³ eller 5 m³, som töms med kran in i sopbilen. Man kan
också välja att ha container, där är 8 m³ det vanligaste.
Abonnenter som bor i skärgården har säckhämtning. Säckar används även i Loftahammar (hos fritidshus
som hämtas av en entreprenör) samt på ett fåtal andra platser i kommunen där hämtning med kärl och
traditionell sopbil är omöjlig.
En- och tvåfamiljshus med helårsabonnemang har hämtning varannan vecka av brännbart avfall samt
matavfall och mellanliggande veckor av utsorterade förpackningar och tidningar. Flerfamiljsbostäder
inom Västerviks och Gamlebys tätorter har som norm hämtning en gång i veckan. I övriga kommunen är
det däremot hämtning varannan vecka från flerfamiljshus. Ett sommarabonnemang har tolv hämtningar
då kärl används och sexton hämtningar vid säckanvändning. Hämtningen sker från april till oktober enligt ett särskilt körschema.
Restavfallet går, efter krossning på Målserums avfallsanläggning, till energiåtervinning i Stegeholmsverket i Västervik.
Avfallshanteringen i skärgården
Abonnenter som bor i skärgården får sitt avfall hämtat i säck, 160 liter. Säckarna hämtas med båt av
entreprenörer. Det finns behov av insamling av fler fraktioner på några centralpunkter/besöksmål i
skärgården. Vid båthamnar ska det finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Detta är inte tillräckligt
utbyggt idag. Återvinningsstationerna, framförallt i Loftahammar, Västervik och Blankaholm utgör ett
komplement till den fastighetsnära insamlingen som inte är aktuell i skärgården.
Avfallsinsamling från det rörliga friluftslivet finns i dagsläget på ett antal öar, ca 70 platser. Sorterat
material (exkl. matavfall) hänvisas till hamnar, återvinningsstationer och återvinningscentraler.
Se karta med platser för avfallshantering i skärgården och andra friluftsområden på nästa sida.
33
Platser för insamling av avfall i friluftsområden och skärgården
34
Grovavfall och farligt avfall
Grovavfall är sådant hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in
i säck eller kärl. Det farliga avfallet är särskilt viktigt att ta om hand på rätt sätt, då innehåller ämnen som
kan vara hälsoskadliga, smittförande, miljöfarliga, brandfarliga eller explosiva, och de hör inte hemma i
kretsloppet. En del av grovavfallet utgörs av trädgårdsavfall (se nedan).
I kommunen finns det fyra bemannade återvinningscentraler (ÅVC), i Ankarsrum, Gamleby, Loftahammar och Överum. Dessutom finns Målserums avfallsanläggning i Västervik. Se karta på nästa sida över
platser för avfallsinsamling/återvinning. Hushållen får själva transportera grovavfall och farligt avfall till
dessa anläggningar. Det går också att beställa budning av detta avfall mot en avgift.
I Västerviks kommun har vi valt att ha entrésystem med bommar och besökskort vid de bemannade
återvinningasanläggningarna. Det betyder att alla hushåll som betalar kommunal renhållningsavgift
(grundavgift) får ett besökskort laddat med ett visst antal fria besök, 10 stycken för villor och fritidshus
och 6 stycken för lägenheter. Därefter kostar varje besök som ett hushåll gör 100 kr inklusive moms.
Lägenhetshushåll kan, i de fall fastighetsägaren ordnar transport/hämtning av avfallet till Målserums
avfallsanläggning eller till en ÅVC, lämna sitt grovavfall i anslutning till fastigheten. Tillhandahåller inte
fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen den servicen kan hushållen själva hämta ut ett besökskort
till våra ÅVC och åka med grovavfall och/eller farligt avfall till någon av återvinningsanläggningarna
Som komplement till återvinningscentralerna har VMEAB placerat ut miljöskåpet Samlaren, för smått
farligt avfall, i sju stycken livsmedelsbutiker runt om i kommunen. I Samlaren kan man lämna glödlampor, batterier och småelektronik (exempel på småelektronik är eltandborstar, mobiltelefoner och rakapparater). Även Samlarna finns markerade i kartan över avfallsinsamling.
Grovavfall som till exempel gamla resårmöbler och sängar krossas på Målserums avfallsanläggning och
transporteras sedan till Stegeholmsverket för energiåtervinning. Icke brännbart grovavfall så som isolering, klinkers och porslin läggs på Målserums deponi. Tryckimpregnerat trä mellanlagras på Målserum
och transporteras sedan till Tekniska Verken i Linköping, som har tillstånd att förbränna denna typ av
farligt avfall.
När det gäller det farliga avfallet finns ett avtal med entreprenörer som ser till att det skickas till rätt
återvinning, behandling, destruktion eller förvaring. Läkemedelsavfall och kasserade kanyler ska lämnas
på apoteken.
Matavfall och trädgårdsavfall
Sedan 2012 hämtas källsorterat matavfall fastighetsnära. 2015 erbjuds samtliga flerbostadshus och FNIkunder hämtning av matavfall. Hushållen sorterar matavfallet i papperspåsar som rymmer 9 liter. Dessa
läggs sedan i det ena facket i ett tvåfackskärl eller i ett brunt kärl, 140 liter. Matavfall från skolor, restauranger, personalutrymmen och liknande sorteras i papperspåsar som rymmer 25 liter. Från flerbostadshus och verksamheter samlar VMEAB in matavfallet i bruna kärl som rymmer 140 liter.
Det utsorterade matavfallet mellanlagras så kort tid som möjligt på Målserums avfallsanläggning, för att
sedan transporteras till en rötningsanläggning och utvinning av biogas. Rötresten återförs sedan till
jordbruket.
35
Platser för återvinning av avfall
36
En del villahushåll har egen varmkompost. Kompostering av matavfall ska anmälas till Miljö- och byggnadsnämnden och ger ingen rabatt i taxan. Trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras ofta i anslutning till trädgården, men kan också lämnas till Målserums avfallsanläggning för
kompostering.
Avfall från enskilda avlopp
Tömning av slam från slamavskiljare, täta tankar och liknande sker från hus med enskilt avlopp, där
kommunalt avlopp inte finns. Hämtning av slam sker minst en gång om året och utförs av en entreprenör. Insamlat slam komposteras tillsammans med bland annat hästgödsel och trädgårdsavfall på Målserums avfallsanläggning. Produkten används sedan som grönyteskikt på den gamla deponin på Målserum
i samband med sluttäckning. Näringsinnehållet i slammet från enskilda avlopp har de senaste åren ökat i
takt med att antalet hus som har fosforrening via kemfällning ökar.
Innehållet från täta tankar för toalettvatten samt urintankar körs till kontrakterade lantbrukare. Efter
hygienisering med urea kan sedan materialet med alla näringsämnen återföras till jordbruket. 2014
kunde mer än hälften av innehållet från täta tankar återföras som näring via lokalt lantbruk.
Den som på ett miljömässigt och hygieniskt tillfredsställande sätt kan avvattna, tömma och kompostera
slammet kan beviljas att själv ta hand om det samma. Tillstånd för egen slamtömning söks hos Miljöoch byggnadsnämnden. När det gäller hantering av latrinavfall från hushåll som saknar kommunal VAanslutning och inte heller har vattentoalett sker hämtningen i behållare av engångstyp och med samma
intervall som sommarhämtningen. Det är främst fritidshus som har hämtning av latrinavfall. Latrinbehållarna mellanlagras på Målserums avfallsanläggning och därefter töms kärlen i en mobil latrinbehandlingsanläggning. De tömda behållarna skickas till förbränning och latrinet tas om hand på Lucerna avloppsreningsverk i Västervik. Tillstånd för kompostering av latrin ges av Miljö- och byggnadsnämnden.
De flesta som har torrtoalett tar själva hand om latrinen som gödning på den egna fastigheten
Övrigt avfall
Nedan presenteras en översiktlig beskrivning av övriga avfallsslag, hur fraktionerna återvinns eller bortskaffas. Insamlade mängder övrigt avfall på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC redovisas i tabell
bilaga 3. Eftersom kommunen inte har ansvar för detta avfall saknas heltäckande statistik.
Avfall som omfattas av producentansvar
Producentansvaret betyder att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Tanken är också att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla,
lättare att återvinna och som inte innehåller miljöfarliga ämnen. I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper:
• Batterier
• Bilar
• Däck
• Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)
• Förpackningar
• Returpapper
• Läkemedel
• Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (Strålsäkerhetsmyndigheten)
Diskussioner pågår på nationell nivå om producentansvar även ska införas på textil. Dessutom finns det
frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar, för kontorspapper och lantbruksplast.
37
Förpackningar och returpapper
De övergripande målen för producentansvaret för förpackningar är att minska förpackningsmängderna
och att öka återvinningen. Producenterna ska se till att det finns system för insamling och återvinning
och kommunerna ansvarar för att informera hushållen.
En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en förpackning eller en
vara som är innesluten i en sådan förpackning. En förpackning är en produkt, oavsett material, som
framställs för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor, från råmaterial till slutlig
produkt och från producent till användare och konsument. En producent av returpapper är den som
yrkesmässigt för distribution inom Sverige, tillverkar eller importerar sådant papper som tidningar trycks
på, trycker eller låter trycka tidningar och/eller importerar tidningar.
EU:s förpackningsdirektiv innehåller målnivåer för materialutnyttjande för olika material5. Sverige har
genom förordningen om producentansvar infört högre målnivåer (återvinning genom materialutnyttjande i vikt%):
•
•
•
•
•
Metall, inte dryckesförpackningar – 70 %
Papp, papper, kartong och wellpapp – 65 %
Plast, inte dryckesförpackningar – 30 %
Glas – 70 %
Dryckesförpackningar av metall – 90 %
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen,
Returkartong, MetallKretsen, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. FTI organiserar materialbolagens
insamling, som först och främst sker via återvinningsstationer men också till viss del av fastighetsnära
insamlingslösningar. Företag som själva vill lämna sina förpackningar till återvinning erbjuds olika insamlingspunkter runt om i landet.
Det finns ca 16 återvinningsstationer i Västerviks kommun, oftast placerade vid affärscentra, se karta.
Återvinningsstationerna är i första hand till för förpackningar och returpapper från hushållen i kommunen. Det finns en pågående regeringsutredning om att flytta insamlingsansvaret för allt hushållsavfall till
kommunerna, alltså även för förpackningar och returpapper. Men inga beslut har fattats ännu (2015).
I Västerviks kommun erbjuds hushållen att ha fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar
(FNI). Denna tjänst är frivillig och riktar sig främst till villahushåll och flerfamiljshus, men även verksamheter har möjlighet att välja FNI. Returmaterialet som samlas in mellanlagras på Målserums avfallsanläggning för vidare transport eller lämnas till av FTI utsedd mottagare.
För att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår använder vi oss av information och olika
kommunikationskampanjer. ”Europa minskar avfallet” är ett exempel på en återkommande kampanj
som kommunen har deltagit i. Min Miljö, Miljöalmanackan och en egen julkalender är exempel på återkommande information som ger medborgare tips på hur de kan bli mer miljövänliga.
Batterier
5
För glas och pappersavfall gäller att minst 60 vikt% ska materialutnyttjas, för metall 50 vikt% och för plast 22,5
vikt%.
38
Batterier kan innehålla miljöfarliga ämnen som påverkar vår miljö negativt. Därför är det viktigt att alla
batterier samlas in. Målet för producentansvaret är att insamlingen ska öka till 75 % till år 2016. (I nuläget samlar vi in ca 65 % av alla mindre batterier.)
Det är producenterna som ansvarar för att det finns system för att samla in batterier i varje kommun.
Kommunerna får en viss ersättning för de kostnader som uppstår för insamling, mottagning och hantering av batterier. Butiker är inte skyldiga att ta emot batterier, med undantag för de butiker som säljer
bilbatterier. Om du säljer bilbatterier är du skyldig att ta emot förbrukade bilbatterier. Insamlingsplatser
i Västerviks kommun är batteriholkar, Samlaren, återvinningscentraler och Målserums avfallsanläggning.
4500
4000
3500
3000
Ljuskällor
2500
Batterier
2000
Elektronik
1500
1000
500
0
2011
2012
2013
2014
Totalt insamlat smått farligt avfall med Samlarna (kg)
Bilar och däck
Producentansvaret för bilar innebär att den som har tillverkat eller fört in bilar i Sverige ska se till att
material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt.
Från och med år 2015 gäller att producenterna ska se till att minst 95 % av bilens vikt återanvänds eller
återvinns. Uttjänta bilar ska lämnas till auktoriserad bilskrotare.
Producentansvar för däck gäller den som tillverkat, säljer eller fört in däck i Sverige. Denna producent
ska se till att material från däck återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljöriktigt sätt. När en
privatperson vill bli av med sina uttjänta däck måste producenten ta emot dem kostnadsfritt. Detta gäller däck utan fälg. Om däcket sitter på fälg får en skälig avgift tas ut. Svensk Däckåtervinning AB organiserar insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck. Däcken lämnas till en däckverkstad eller på
Målserums avfallsanläggning. Enstaka däck kan lämnas på ÅVC. För större mängder däck eller stora däck
kontaktas Svensk Däckåtervinning AB för besked om tillvägagångssätt.
39
Elektriska och elektroniska produkter
Elektriska och elektroniska produkter (el-produkter) innehåller många ämnen som är skadliga för miljön
och människan. Huvudsyftet med att samla in elavfall är att undvika att farliga ämnen hamnar på fel
ställen. Lagen är utformad så att de som tillverkar eller importerar el-produkter till Sverige har ansvar
för insamling och omhändertagande. De ska se till att det finns insamling i alla kommuner för de elprodukter som vanligtvis används i hushåll. De ska även stå för kostnaden för återvinning och behandling.
Insamling av elavfall från hushåll sker genom ett samarbete (El-retur)mellan kommunerna och producenterna (El-Kretsen AB). Samarbetet innebär att kommunerna förbinder sig att orda lämpliga insamlingssystem för kommuninvånarnas elavfall och producenterna förbinder sig att transportera bort, förbehandla och återvinna elavfallet. Elavfall lämnas på ÅVC eller på Målserums avfallsanläggning. Smått
elavfall kan lämnas i Samlarna och på några butiker som har egen insamling.
Läkemedel
En producent definieras som den som bedriver detaljhandel med läkemedel med tillstånd enligt 2 kap.
1§ lagen (2009:366) om handel med läkemedel. Apoteken ska utan ersättning ta emot avfall som utgörs
av läkemedel som lämnats av allmänheten. Läkemedel som klassas som farligt avfall, så som kasserade
sprutor och kanyler, omfattas inte av producentansvaret för läkemedel. Läkemedelsavfall som uppkommer inom sjukvården omfattas inte heller av producentansvaret.
Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag som syftade till att utreda om även läkemedel som klassas som farligt avfall ska inkluderas i förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel. I
uppdraget ingår också lämpligheten i att även inkludera sprutor och kanyler i producentansvaret. Uppdraget är redovisat till Miljödepartementen, under slutet av 2013. Miljödepartemenet har i sin tur skickat ut Naturvårdsverket förslag på remiss. Remisstiden gick ut i mars 2014.
I praktiken tar apoteken emot allt läkemedelsavfall redan idag, även det som utgör farligt avfall (inklusive sprutor och kanyler).
Bygg- och rivningsavfall
Bygg- och rivningsavfall sorteras och återvinns idag i allt för liten omfattning och är ett av fyra6 fokusområden i Sveriges nya avfallsförebyggande program. Fokusområdena har valts ut för att de antingen alstrar mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att
den blir avfall. Det här innebär att Naturvårdsverket håller på att ta fram nya styrmedel för dessa områden.
Bygg- och rivningsavfall tas emot på Målserums avfallsanläggning och på ÅVC. De senare är dock i första
hand till för hushållens behov, vilket innebär att de endast kan ta emot mindre mängder avfall från företag och verksamheter.
Granne med Målserums avfallsanläggning finns Återbruket. Genom att lämna bygg- och rivningsavfall
där kan det återanvändas. Återbruket hjälper bland annat Bostadsbolagets byggservice med återanvändning av materialet.
6
Mat, textil, elektronik samt byggande och rivning.
40
Jord och schaktmassor
Jord och schaktmassor tas emot på Målserums avfallsanläggning. Förorenad jord lagras och behandlas
på för ändamålet avsedd platta på anläggningen. Efter analys/behandling omhändertas jorden antingen
lokalt på deponin som konstruktionsmaterial eller så skickas den till annan anläggning för rening eller
annat omhändertagande.
Industriavfall
Avfall som uppkommer på företag och i verksamheter brukar delas upp i branschspecifikt och inte
branschspecifikt industriavfall. Det branschspecifika avfallet är sådant som har med den specifika verksamheten att göra, till exempel processavfall och spill. Det inte branschspecifika industriavfallet är till
exempel emballage och förpackningar. Kommunen har inte ansvar för att samla in avfall från företag
och saknar därför heltäckande statistik för detta avfall. Företagen ordnar själva omhändertagandet av
sitt avfall och flera entreprenörer finns verksamma i kommunen.
Farligt avfall
Farligt avfall kan lämnas på Målserums avfallsanläggning eller om det är mindre mängder på ÅVC och i
”Samlarna”. Riskavfall från sjukhus och andra vårdinrättningar samt från veterinärer omhändertas i särskild anläggning för ändamålet. Asbestavfall från rivningsarbeten transporteras till särskild plats på
Målserum, där det omedelbart deponeras och täcks över.
Avfall från behandling av kommunalt vatten och avloppsvatten
I Västerviks kommun finns 17 stycken kommunala avloppsreningsverk och 16 stycken vattenreningsverk.
Sanden från filter tvättas och används som konstruktionsmaterial. Slam från reningsveken används som
konstruktionsmaterial till täckning av den gamla deponin. Slammet är inte certifierat via REVAQ. Det
saknas en långsiktig mottagning av slammet. Rens från sandfång tvättas i en speciell anläggning vid Lucerna avloppsreningsverk. Gallerrens pressas och förbränns. Det finns också några större privata reningsanläggningar där slam bör hanteras på motsvarande sätt.
Hamnavfall
Allt avfall från fartyg och fritidsbåtar tas om hand av den som tar in hamnavgift eller motsvarande generell avgift. I övriga hamnar ansvarar fastighetsägaren för avfallet. Den ansvarige ska se till att nödvändiga
mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, samt att en aktuell avfallshanteringsplan finns enligt SJÖFS 2001:12 respektive 2001:13. I kommunen finns 2014 fyra latrinmottagningsstationer för latrin från båtar, i Loftahammar, Västervik (2 st.) och Blankaholm. Många fritidsbåtshamnar saknar i dagsläget möjligheter för källsortering och tömning av latrin. Latrintömningsstationer bör lokaliseras i anslutning till kommunalt avlopp.
Gaturenhållning
För att våra allmänna områden ska hållas fräscha finns sopkärl och hundlatriner utplacerade. Under
2014 har en försöksverksamhet med ”Pantamera” genomförts. Nedskräpning på offentliga platser, tömning av papperskorgar och liknande regleras av Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. På gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan enligt plan- och bygglagen och för vilka kommunen är huvudman, ansvarar kommunen för att platserna genom gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder hålls i ett sådant skick att uppkomsten
av olägenheter för människors hälsa hindras och de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena
på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. I
Västerviks kommun har kommunstyrelsen delegerat utförandet till Västervik Miljö & Energi AB.
41
Om andra platser utomhus, än det som nämns ovan, där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned är
kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens
belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Idag saknas sorteringsmöjlighet i
de offentliga ”papperskorgarna”.
42
Behandlingsanläggningar i kommunen
Beskrivning av viktiga anläggningar för behandling, återvinning och/eller bortskaffande av avfall:
Stegeholmsverket
Stegeholmsverket är lokaliserat ca 1,5 km sydost om centrala Västervik. Anläggningen har varit i drift
sedan 1983 och drivs av Västervik Miljö & Energi AB. På anläggningen finns det flera pannor. Två äldre
avfallspannor på vardera 10 MW och en ny avfallspanna på 20 MW med en turbin som kan leverera 5
MW el baserat på avfallsförbränning. Dessa pannor är så kallade fluidbed-pannor, en teknik där det
malda avfallet cirkulerar runt med het sand och förbränns. Utöver detta finns det en fliseldad panna om
20 MW och en oljepanna om 20 MW. Den senare används enbart som spets- och reserveffekt. Gällande
tillstånd medger att maximalt 85 000 ton avfall får förbrännas per år. Under 2014 användes ca 67 500
ton avfall till fjärrvärmeproduktion. Både hushållsavfall och industriavfall används till energiåtervinning.
Den producerade energin levereras till fjärrvärmenätet. (Jfr tabell i bilaga 3)
Avfallet transporteras till Målserum för malning innan det levereras som bränsle till Stegeholmsverket.
Luktfria fraktioner från verksamhetsavfallet säsongslagras och används för att utjämna toppar i fjärrvärmenätets energibehov. Import av utsorterat brännbart avfall (ej organiskt) förekommer för att jämna
ut säsongsefterfrågan.
Vid förbränningen fås ca 4 200 ton bottenaska och ca 5 000 ton flygaska som restprodukter (2014). Bottenaskan kan tas om hand på Målserum och användas som konstruktionsmaterial. Flygaskan är farligt
avfall och skickas, enligt tillstånd från Naturvårdsverket, till en särskild deponi för askor i Norge.
I Västerviks kommun finns 3200 fjärrvärmeabonnenter, 10 000 hushåll är anslutna vilket innebär att ca
20 000 personer har fjärrvärme i kommunen.
Målserums avfallsanläggning
Målserums avfallsanläggning är lokaliserad ca 3 km nordväst om Västerviks centralort och drivs av Västervik Miljö & Energi AB. Anläggningen har varit i drift sedan 1956. De olika typerna av avfall som hanteras är hushållsavfall, verksamhetsavfall, återvinningsmaterial och farligt avfall. Med hantering menas
mottagning, sortering, behandling, mellanlagring, deponering och bortskaffande av avfall. Anläggningen
renoverades och kompletterades med ny entré 2013. Tillståndet medger hantering av 300 000 ton avfall
per år. Den verkliga omfattningen är numera omkring 100 000 ton avfall per år. Ca 1400 ton avfall deponerades år 2014. I anslutning till området finns Återbruket som tar emot sådant som kan återanvändas.
Återvinningscentralerna (ÅVC)
De fyra återvinningscentralerna som finns i Ankarsrum, Gamleby, Loftahammar och Överum (se kartan
på tidigare sida). Återvinningscentralerna drivs av Västervik Miljö & Energi AB. På ÅVC kan hushållen i
kommunen lämna bland annat grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall, byggavfall, metallskrot, vitvaror
och elavfall. Det avfall som lämnas in på ÅVC transporteras antingen direkt till behandling eller så sker
transporten till behandling via Målserums avfallsanläggning. Under 2014 genomfördes 55 168 registrerade besök på kommunens ÅVC varav drygt 80 % av besöken var hushåll.
Se bilaga 3 för antal besök per ort
Stena Recycling
43
Anläggningen, som drivs av Stena Recycling AB, är lokaliserad på pappersbrukets industrihotell ca 2,5 km
söder om Västerviks centralort. Stena Recycling AB är ett i Sverige ledande företag inom återvinning av
järn- och metallskrot. Företaget omhändertar industrins, kommunens, handelns och allmänhetens avfall. Järn- och metallskrot är de dominerande fraktionerna med även farligt avfall förekommer. Återvinningsbart avfall förädlas genom manuell och maskinell bearbetning. De framtagna återvinningsråvarorna
avyttras främst till stålverk, gjuterier och smältverk. På anläggningen i Västervik hanteras ca 15 000 ton
järn- och metallskrot per år samt ca 2 300 ton papper per år
Biogas/Rötrest
Ur det slam som bildas vid reningsverket samt fiskslam och andra rötrester och det fett som tas emot på
Lucernaverket utvinns biogas. Biogasen uppgraderas till fordonsgas och säljs som förnyelsebart fordonsdrivmedel. Det finns ett behov av fler och större mängder substrat till biogasproduktion från verksamheter livsmedelsbutiker och storkök.
Uppgifter om nedlagda deponier
Kommunen ansvarar för att undersöka och bedöma risker från gamla, avslutade kommunala deponier.
Att förvara avfall i en deponi räknas som pågående verksamhet även om något nytt avfall inte tas emot.
Varje kommun ska i sin avfallsplan redovisa uppgifter, riskbedömning och planerade åtgärder för de
nedlagda deponierna. I Västerviks kommun finns ett antal avslutade avfallsupplag, både efter kommunal
och efter industriell verksamhet. Under 2011 inventerades alla nedlagda deponier enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO fas 1. Utifrån inventeringen placeras deponin i en riskklass:
Riskklass 1 – mycket stor risk
Riskklass 2 – stor risk
Riskklass 3 – måttlig risk
Riskklass 4 – liten risk
Det finns 45 kommunala nedlagda deponier i Västerviks kommun. Tre industriföretag har genomfört
inventeringar och riskbedömt nedlagda deponier. 20 av de kommunala deponierna bedöms utgöra stor
risk (riskklass 2) för människors hälsa och miljön. Resterande, 25 deponier bedöms utgöra måttlig risk
(riskklass 3). Vid de deponier som utgör störst risk ska fortsatta undersökningar av mark och vatten genomföras. Undersökningarna är underlag för bedömning om åtgärder behöver vidtas för att minska
riskerna. Prioritering har genomförts och under 2014 slutkontrollerades 11 av deponierna i riskklass 3.
Eftersom det är många deponier som ska undersökas kommer undersökningarna att pågå under ett
antal år.
44
Karta över klassade deponier i kommunen (OBS kartan visar inte bara de kommunala deponierna)
45
Koppling till globala, nationella och regionala mål
Globala och europeiska kopplingar
Sverige har anslutit sig till ett 40-tal internationella miljökonventioner, internationella avtal för att
skydda miljön och hushålla med naturresurserna. Miljökonventionerna har olika fokus, det kan t.ex. vara
klimat, avfall, eller naturvård. De är avtal mellan flera länder för att utveckla miljösamarbeten och den
internationella miljörätten. Konventionerna kan gälla regionalt eller globalt. En konvention som handlar
om avfall är Baselkonventionen.
Baselkonventionen handlar om gränsöverskridande transporter av avfall och slutligt omhändertagande
av farligt avfall. De grundläggande principerna i konventionen är att gränsöverskridande transporterna
av farligt avfall ska minskas till ett minimum och att avfallet ska tas om hand på rätt sätt, att det ska
hanteras så nära källan som möjligt samt att man redan från början ska sträva efter att det uppstår så
lite farligt avfall som möjligt. Länderna ska sträva efter att kontrollera gränsöverskridande transporter av
farligt avfall, övervaka och förhindra illegal avfallshandel, ge bistånd till miljömässigt sund hantering av
farligt avfall, främja samarbete samt utarbeta tekniska riktlinjer för hanteringen av farligt avfall.
Inom EU tas en mängd olika strategier fram för hur miljöarbetet ska utvecklas. Regler som på något sätt
kan påverka företagens konkurrensvillkor ska vara lika för alla EU-länder. Andra miljöbestämmelser är
ofta minimiregler som ger visst utrymme för medlemsländerna att själva besluta om hårdare miljökrav.
EU:s avfallstrappa:
I EU:s avfallsdirektiv finns en avfallshierarki (avfallstrappa) som innebär att den svenska politiken och
lagstiftningen ska utformas så att avfall förebyggs i första hand. Det avfall som trots allt uppstår ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Helst ska det förberedas för återanvändning, men går inte det
ska det materialåtervinnas istället. Om det inte heller är möjligt ska energin i materialet tas tillvara genom exempelvis förbränning och i sista hand ska avfallet läggas på deponi. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Anledningen till att det generellt är
mer resurseffektivt att förebygga avfall än att återvinna eller energiåtervinna det är att när vi förebygger
avfall så sparar vi in all den energi och det material som behövs för att tillverka en helt ny produkt.
Nationella miljömål
Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på
alla nivåer i samhället. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Miljökvalitetsmålen
beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av
miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av
målen.
Generationsmålet
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de
stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
46
Etappmål
Det finns etappmål inom följande områden: begränsad klimatpåverkan, avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshushållningen
på avfallsområdet:
•
•
Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan
Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök,
butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40
% av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.
Ökad resurshushållning i byggsektorn
Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat
materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 vikt% år 2020.
För farliga ämnen har regeringen fastställt åtta etappmål. De etappmål som kan komma att påverka
avfallshanteringen mest är:
• Effektivare kemikalietillsyn inom EU
Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive
farliga ämnen i varor och avfall.
•
Giftfria och resurseffektiva kretslopp
Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018
resulterat ibland annat följande insatser:
o EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp.
o Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade
och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt.
Förslag på nya etappmål
Naturvårdverket fick i uppdrag att ta fram förslag på nya etappmål i miljömålssystemet. Uppdraget rapporterades till regeringen i januari 2014. Uppdraget var att ta fram etappmål inom följande områden:
• Ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall.
• Minskat matavfall.
• Textil och textilavfall.
• Efterbehandling av förorenade områden.
• Exponering för kadmium via livsmedel.
Förslag på etappmål för ökad återanvändning och materialåtervinning av avfall:
År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt
som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
- Minst 60 % av avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som
påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
- Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till
förberedelse för återanvändning.
- Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet
har tagit fram branschspecifika avfallsmål.
47
Syftet är att få till stånd en samhällsförändring som innebär att vi blir bättre på att ta hand om resurserna i avfallet, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Målet styr mot att vi
når högre upp i EU:s avfallstrappa.
Naturvårdsverket ger också några förslag på åtgärder. Dessa handlar om att skapa möjlighet att lämna
produkter och avfall till återanvändning, lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar, möjlighet att
lämna grovavfall av plast till materialåtervinning, insamling i materialströmmar (metall och plast) samt
ökad insamling av förpackningar och tidningar från verksamheter.
Förslag på etappmål för minskad mängd matavfall:
Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Inom primärproduktionen ska det finnas en handlingsplan för
minskat produktionssvinn senast 2016.
Etappmålet om matavfall omfattar både matsvinnet (det som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda) och oätliga delar så som kärnor, ben och skal.
Naturvårdsverket föreslår ett antal åtgärder, så som att kommuner och landsting kan gå före och visa
vägen eftersom de ansvarar för många dagliga matportioner i skolor samt i vård och omsorg.
Förslag på etappmål för textil och textilavfall:
År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen.
- Senast år 2018 finns tillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds.
- År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden.
- År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier.
- Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen
med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier.
Naturvårdsverkets förslag på åtgärder är bland annat en kombination av lättillgängliga insamlingssystem
och av utbildning och information för att ändra konsumentbeteende.
Förslag på etappmål för efterbehandling av förorenade områden:
År 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljö vara åtgärdade.
- Minst 25 % av områden med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år
2025.
- Minst 15 % av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
- Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling
av massorna, har ökat år 2020.
Naturvårdsverket ger några förslag på åtgärder. Dessa handlar om tillsynsdriven och frivillig efterbehandling, statligt anslag för efterbehandling, teknikutveckling och tillämpning av befintlig alternativ teknik samt information som underlag för prioritering och planering.
Förslaget på etappmål för exponering för kadmium via livsmedel beskrivs inte vidare i det här dokumentet. Vi gör bedömningen att det inte hör hemma i en avfallsplan.
48
Miljömål
De sexton miljökvalitetmålen är:
Avfall berörs först och främst i tre stycken av dessa.
Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar
stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnå.”
En indikator under det här målet är hushållsavfall.
Giftfri miljö
”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors
hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är
nära bakgrundsnivåerna.”
För det här miljökvalitetsmålet finns det sex preciseringar, en av dessa är förorenade områden:
Förorenade områden
Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors
hälsa eller miljön.
49
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till
en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och
anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Två preciseringar
som berör avfallshantering är Infrastruktur och Hållbar avfallshantering.
Infrastruktur
Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
Hållbar avfallshantering
Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att
avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Indikatorer under det här målet som har med avfall att göra är hushållsavfall, återvinning glas, återvinning metall, återvinning pappersförpackningar och återvinning plast.
Regionala miljömål
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen i Kalmar län beslutat att de tidigare regionala miljömålen inte längre gäller. Som miljömål för Kalmar län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål.
Länsstyrelserna har i uppdrag att arbeta fram åtgärdsprogram för samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet. Dessa program ska vara vägledande för länets miljöarbete.
50
Lokala mål kopplade till regionala och nationella miljömål samt internationellt perspektiv
De sex lokala mål som vi har tagit fram för Västerviks kommunkoncern är följande:
1. År 2020 har den totala mängden hushållsavfall minskat i jämförelse med 2014
2. År 2020 är det enklare för kommuninvånare att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat.
3. År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat
a. Alla verksamheter inom kommunkoncernen källsorterar
b. Andel hushåll i villa och flerfamiljshus som källsorterar har ökat till 90 %
c. Andel verksamheter (företag) som källsorterar har ökat till 50 %
d. Ökad källsortering på allmän platsmark (gator, torg, parker) samt i områden för friluftsliv t.ex.
skärgården
e. Textilier ska samlas in och det som inte kan återanvändas ska gå till materialåtervinning
f. Tillgängligheten till kommunens återvinningscentraler har förbättrats (kundnöjdhet har ökat till
80 %)
4. År 2020 har återvinningen av energi- och näring från avfall ökat
a. Den lokala produktionen av biogas från matavfall och avloppsslam har ökat
b. Allt utsorterat brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska användas som bränsle i fjärrvärme och/eller kraftvärmeproduktion
5. År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts.
Åtgärder ska ha påbörjats
6. År 2020 har nedskräpningen minskat.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har man på regional nivå valt att inte sätta några
egna mål. Därför beskriver vi inte någon koppling till regionala miljömål.
Det svenska miljömålssystemet innehåller, som beskrivits tidigare, ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Etappmålen visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör
sättas in och de etappmål som berör avfallsområdet handlar om:
•
•
•
Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.
Ökad resurshushållning i byggsektorn.
Giftfria och resurseffektiva kretslopp.
Naturvårdverket har tagit fram förslag på nya etappmål inom följande områden:
•
•
•
•
Ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall.
Minskat matavfall.
Textil och textilavfall.
Efterbehandling av förorenad områden.
De områden som finns på nationell nivå finns med i både mål och åtgärder på lokal nivå. Västerviks
kommun ska under åren 2015 till 2020 arbeta med att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen, både av begagnade varor och av bygg- och rivningsavfall. Vi ska öka källsorteringen hos hushåll
och hos verksamheter inom kommunkoncernen och öka återvinningen av energi och näring från avfall.
Vi kommer att arbeta med de nedlagda deponier som finns i kommunen och vi ska dessutom minska
nedskräpningen.
51
Att de lokala målen utgår ifrån avfallstrappan, som finns som prioriteringsordning för avfallshanteringen
i EU: s ramdirektiv för avfall, innebär att vi även ligger väl i fas med hur det ser ut på EU-nivå. Målen i
Avfallsplanen för Västerviks kommun ligger alltså helt i linje med prioriterade områden på både europeisk och nationell nivå. Våra mål är i högsta grad med och verkar för en samhällsförändring där vi minskar
avfallsmängderna och blir bättre på att ta hand om resurserna i avfallet. Genom mål om nedlagda deponier och minskad nedskräpning är vi också med och arbetar för att påverkan på och risker för hälsa och
miljö minimeras.
Uppföljning
Enligt 80 § i avfallsförordningen (2011:927) ska uppgifterna i Avfallsplanen ses över minst var fjärde år
och uppdateras vid behov. För oss innebär det att en uppföljning av mål och åtgärder samt en bedömning om målens och planens aktualitet ska göras under 2018. Denna översyn genomförs av berörda
tjänstemän och redovisas sedan för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ett politiskt beslut ska sedan fattas om Avfallsplanens aktualitet. Behöver Avfallsplanen revideras ska ett politiskt beslut tas om
att det arbetet ska sättas igång.
Den årliga uppföljningen kommer att redovisas genom bland annat:
• Hållbarhetsbokslut
• Årlig uppföljningsrapport med aktuell statistik över t.ex. avfallsmängder och nyckeltal.
Exempel på nyckeltal: Andel hushåll som är nöjda eller mycket nöjda med insamlingen. Insamlad total
mängd hushållsavfall som skickas till återvinning, biologisk behandling, förbränning eller deponering
relaterat till antalet invånare. Insamlad mängd farligt avfall från hushåll relaterat till antalet invånare.
Insamlad och biologiskt behandlad mängd matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker relaterat till uppskattad total mängd inom kommunen.
•
•
•
Årsredovisning? (Västervik Miljö & Energi AB)
Kundundersökningar (Västervik Miljö & Energi AB)
Plockanalyser
Samråd
En beskrivning av hur samrådet (remiss/utställning) har genomförts.
Kompletteras senare efter samrådet
52
Ordförklaringar
Avfall
Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är
skyldig att göra sig av med.
Avfallsanläggning
Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall
etc. Här kan finnas sortering, behandling och mellanlagring av avfall samt deponi. (Målserums avfallsanläggning)
Avfallshantering
Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.
Avfallshierarkin/-trappan
EU: s strategi för avfallshanteringen som innebär att avfallets mängd och farlighet ska
minska och att behandlingen av det avfall som ändå uppkommer ska förbättras. Återanvändning bör prioriteras före materialåtervinning, energiåtervinning och i sista hand deponering. Med materialåtervinning menas här även kompostering och utvinning av biogas
från rötningsanläggningar.
Bioavfall
Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på kort tid kan
brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall.
Biogas
Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av
metan och koldioxid.
Biologisk behandling
Återvinning av humus, näring och energi ur bioavfall genom aerob (med syre) eller anaerob (syrefri) behandling.
Brännbart avfall
Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat.
Bygg- och rivningsavfall
Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av
byggnad.
Deponi
Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas.
53
Energiåtervinning
Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas
från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning.
Farligt avfall
Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande,
explosivt eller brandfarligt.
FNI
Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, dvs. insamling på eller i direkt
anslutning till de fastigheter där avfallet har uppkommit.
Grovavfall
Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck
eller kärl.
Hushållsavfall
Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller
sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll. Exempel är avfall från affärsrörelser, livsmedelsbutiker, skolor, arbetsplatser, samlingslokaler, fritidsanläggningar,
vårdinrättningar inklusive emballage i mindre omfattning och kontorsavfall. Exempel på
sådant som inte är hushållsavfall är emballage från butiker och verksamheter i större omfattning och branschspecifikt avfall från industriell verksamhet.
Icke brännbart avfall
Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller.
Industriavfall
Avfall som har uppkommit genom en verksamhetsprocess.
Kompostering
Biologisk hantering där bioavfall bryts ner under förbrukning av syre (aerob behandling).
Källsortering
Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet har uppkommit, t ex i hushållet.
Kärl- och säckavfall
Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive materialåtervinning, grovavfall och farligt avfall.
Lakvatten
Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport.
Matavfall
54
Livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin som
av olika skäl inte konsumerats. Omfattar såväl ätbar mat som icke ätbar, exempelvis ben,
kärnor och skal.
Organiskt avfall
Avfall som innehåller organsikt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall.
Producent
Den som yrkesmässigt tillverkar, för in i Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som särskilda åtgärder av
renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent).
Producentansvar
Producenternas ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive,
design, produktion och omhändertagande av avfall. Gäller batterier, bilar, däck, elektriska
och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur), förpackningar, returpapper, läkemedel samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor
(Strålsäkerhetsmyndigheten)
Rötning
Syrefri (anaerob) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas.
Samlare
Ett miljöskåp för smått farligt avfall. som glödlampor, batterier och småelektronik (exempel på småelektronik är eltandborstar, mobiltelefoner och rakapparater). Samlare finns i
livsmedelsbutiker runt om i kommunen.
Återanvändning
Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling.
Återvinning
Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall.
Återvinningscentral
Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall
etc.
Återvinningsstation
Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och tidningar.
55
Lokala föreskrifter om avfallshantering för
Västerviks kommun
1
Innehållsförteckning
Inledande bestämmelser .................................................................................... 3
Tillämpliga föreskrifter .................................................................................................................. 3
Definitioner ................................................................................................................................... 3
Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn............................................................ 3
Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och information ........... 4
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ........................................................ 4
Sortering av avfall .......................................................................................................................... 4
Skyldighet att överlämna hushållsavfall ......................................................................................... 5
Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt ........................................................................ 5
Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning ........................................... 6
Hämtnings- och transportvägar ...................................................................................................... 7
Hämtningsområde och hämtningsintervall ..................................................................................... 7
Latrin ............................................................................................................................................ 8
Slambrunnar mm .......................................................................................................................... 8
Grovavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall ................................................................................... 9
Särskilt om hushållsavfall från verksamheter .................................................................................. 9
Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall................................ 9
Uppgiftslämning ............................................................................................................................ 9
Undantag från föreskrifterna ............................................................................. 9
Ansökan ........................................................................................................................................ 9
Eget omhändertagande av hushållsavfall...................................................................................... 10
Eget omhändertagande, slam....................................................................................................... 10
Förlängt hämtningsintervall för restavfall ..................................................................................... 10
Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen........................................ 12
Övrigt .......................................................................................................................................... 12
Ikraftträdande .................................................................................................. 12
BILAGA: Sorteringsbilaga
2
Inledande bestämmelser
Tillämpliga föreskrifter
1 § Kommunens avfallshantering regleras genom:
•
•
•
Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927)
Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken
Andra författningar som reglerar avfall och dess hantering.
Utöver de författningar som anges ovan gäller dessa föreskrifter om avfallshantering.
Definitioner
2 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges:
•
•
•
•
•
•
Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan
verksamhet. Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas sådant
avfalls vars egenskaper eller sammansättning liknar hushållsavfall, t ex avfall från butiker, personalmatsalar och toaletter samt restaurangavfall.
Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör
att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck.
Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1 152) ska anses som fastighetsägare.
Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavare-begreppet, har
rätt att bruka eller nyttja fastighet.
Med den renhållningsansvariga nämnden avses Kommunstyrelsen.
Med behållare avses kärl av plast, säck, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling
av hushållsavfall.
Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn
3 § Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till behandlingsanläggning.
Avfallshanteringen i kommunen utförs av Västervik Miljö & Energi AB, nedan kallad renhållaren.
4 § Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med
stöd av miljöbalken utförs av Miljö- och byggnadsnämnden.
5 § Renhållaren är ansvarig för information till hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och
tidningar samt för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen.
3
Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvar för betalning och
information
6 § Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs
genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av
27 kap. 4 § miljöbalken.
Betalningsskyldighet enligt fastställd taxa åligger den som äger fastigheten eller den som vid debiteringstillfället ska anses som fastighetsägare enligt 1 kap 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Betalningsskyldigheten kan inte överföras på nyttjanderättshavaren. På den betalningsskyldiges begäran
och efter nyttjanderättshavarens medgivande kan dock kommunen sända räkningarna på renhållningsavgiften till nyttjanderättshavaren, om inte detta medför påtagligt extra arbete för kommunen.
Vidare ska ändring av äganderättsförhållandena för fastighet, eller annan ändring som berör kommunens avfallshantering, snarast anmälas till renhållaren.
7 § Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den
eller de som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen.
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall
Sortering av avfall
8 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt
från annat avfall:
• Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall)
• Avfall som omfattas av producentansvar:
förpackningar, returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, batterier (Innehåller kasserade produkter lösa batterier ska dessa plockas ur). Är batterierna inbyggda i produkten behandlas den som elavfall), glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt däck, bilar, bilbatterier.
Uttjänta förpackningar: enligt 8 § förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar ska
uttjänta förpackningar källsorteras av hushåll och andra förbrukare och lämnas i producenternas insamlingssystem.
Returpapper: enligt 5 § förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper ska tidningar,
tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, postorderkataloger och liknade källsorteras och lämnas för
insamling.
Kasserade batterier: Kasserade batterier ska sorteras ut och hanteras skilt från annat avfall. Detta gäller
även för inbyggda batterier.
Elektriska och elektroniska produkter: enligt 23 § 1st Avfallsförordningen ska den som innehar avfall som
innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter inklusive kyl- och frysapparater och belysningsutrustning, sortera ut de elektriska eller elektroniska produkterna, hantera sådant avfall varsamt
och hålla det skilt från annat avfall. Avfallet ska hanteras på ett sätt som främjar återanvändning av hela
eller delar av produkterna och i övrigt underlättar återvinning.
4
Dessutom ska fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare sortera ut följande avfallsslag:
• Grovavfall
• Hushållsavfall som i utsorterade fraktioner utgörs av farligt avfall
• Läkemedel
Fastighetsägare eller nyttjanderättshavande ska också sortera ut följande avfallsslag när de förekommer
i hushållet/verksamheten och när insamlingssystem finns:
• Matavfall
• Trädgårdsavfall
• Latrin
• Slam/urin/toalettvatten från små avloppsanläggningar
• Fett från fettavskiljare
• Stickande och skärande avfall
• Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt
• Icke behandlingsbart hushållsavfall (restavfall)
Närmare anvisningar om sortering anges i sorteringsbilagan till dessa föreskrifter.
9 § Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner
som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport.
Skyldighet att överlämna hushållsavfall
10 § Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i sorteringsbilagan.
Utsorterade avfallsslag hämtas av renhållaren i särskild ordning vid fastigheten eller lämnas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren på plats som anvisas i sorteringsbilagan. Det utsorterade
avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön
inte uppstår.
Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt
11 § I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material
och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfallet ska
vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Farligt
avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll.
Matavfall från hushåll ska av avfallslämnaren förpackas i särskild påse som tillhandahålls av renhållaren.
Vegetabiliska och animaliska fetter från restauranger, storkök och liknande ska förvaras i separat behållare med tätslutande lock.
Fastighetsinnehavaren är skyldig att se till att avfallet i kärlen inte är så hårt packade att problem uppstår vid tömning samt vintertid se till att avfallspåsarna inte är fastfrusna i behållarna inför tömning.
5
Specialbehållare för sprutor och kanyler hämtas vid apotek, och lämnas då den är fylld till apotek. Övriga
föremål som kan skär- och stickskador (t.ex. glasföremål, spikar och nålar) ska läggas i skyddshölje (t.ex.
tom mjölkförpackning) innan de läggs i kärlet för restavfall.
12 § Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir
uppenbara svårigheter att flytta eller tömma den. För maxvikter och dragmotstånd gäller arbetsmiljöverkets föreskrifter. Behållare som är överfull eller för tung hanteras enligt renhållarens anvisningar.
Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning
13 § Kommunfullmäktige meddelar föreskrifter om storlek och typ av avfallsbehållare, säckställ samt
latrinbehållare. Vilka typer av behållare som gäller står i renhållningstaxan.
Abonnenter boende på öar utan vägförbindelse lägger sitt avfall i plastsäckar som placeras vid bryggor
där renhållare hämtar. Även i övrigt används säckar på vissa platser på grund av att återgångsbehållare
inte kan användas.
14 § Kärl och säckar ägs och tillhandahålls genom renhållaren. Fastighetsinnehavaren har ansvar för
rengöring och tillsyn av kärl.
Andra behållare så som latrinbehållare, slamtankar, underjordsbehållare, fettavskiljare och
urin/toalettankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ansvarar
för att detta görs på sådant sätt att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.
Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fasigheten
förekommande anordningar och utrymmen för avfall.
15 § Fastighetsägaren ansvarar för rengöring och skötsel av uppsamlingskärl i form av återkommande
underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet så som buller, lukt och dylikt. Såväl
behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska
installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.
Om fastighetsägaren inte rengör kärlen efter uppmaning kan renhållaren utföra rengöring på fastighetsägarens bekostnad.
Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De ska placeras så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och med baklastande bil där sådan används.
Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder
och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan uppmaning meddelas renhållaren.
6
Hämtnings- och transportvägar
16 § Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad
plats inom rimligt gångavstånd. I annat fall ska fastighetsinnehavaren och renhållaren komma överens
om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare ska normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt såvida inte särskilda skäl föreligger
häremot eller det är en fråga om tömning av särskilda behållare så som slamtankar och fettavskiljare.
17 § Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick.
Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon.
18 § Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren. Miljö- och byggnadsnämnden kan förelägga fastighetsägare om hämtningsplats då fastighetsägare och renhållaren inte kommer överens om plats.
Hämtningsområde och hämtningsintervall
19 § Kommunen är indelad i två hämtningsområden
1. Områden med vägförbindelse
2. Områden utan vägförbindelse
20 § Ordinarie hämtningsintervall för respektive område:
1. Områden med vägförbindelse
Hushållsavfall och producentansvarsavfall:
Vid permanentbostäder och verksamheter med hushållsavfall sker hämtning av utsorterat hushållsavfall
i normalfallet en gång varannan vecka. Flerbostadshus och verksamheter kan, i Västerviks och Gamlebys
tätorter, få hämtning varje vecka. I övriga tätorter gäller detta vid behov och efter rimlighetsbedömning,
t ex vid äldreboende och skolor.
Producentansvarsmaterial hämtas enligt ett särskilt körschema, vilket gäller för dem som har valt tjänsten fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Vid fritidsbostäder sker hämtning tolv eller
sexton gånger per år (april till oktober) enligt särskild turlista. Antalet hämtningar varierar i olika områden beroende på om fritidshämtningen sker i kärl eller i säck.
Hämtning av latrin sker en gång var fjortonde dag (april-oktober) och i övrigt en gång per månad.
Tömning av sluten tank för wc ska om möjligt ske samordnat inom respektive fritidsområde. Beställning
sker via samfällighet eller respektive fastighetsägare direkt till transportören. Tömning av sluten tank ska
ske minst en gång per år. Tömning av urintank sker efter överenskommelse om intervall med VMEAB.
Slam från slamavskiljare hämtas en gång per år, slam då wc inte är ansluten hämtas vartannat år.
Tömning av fettavskiljare sker minst en gång per år.
7
2. Områden utan vägförbindelse
Hushållsavfall och producentansvarsavfall:
Vid permanentbostäder och verksamheter med hushållsavfall sker hämtning enligt särskild turlista. Inom
dessa områden går det inte att erbjuda en fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Sorteringsalternativet i renhållningstaxan är dock alltid en möjlighet, då ska återvinningsstationer användas.
I större hamnar finns sorteringsmöjligheter för visst avfall som glas.
Vid fritidsbostäder sker hämtning sexton gånger per år (april till oktober) enligt särskild turlista.
Från fritidsanläggningar och andra verksamheter sker hämtning av hushållsavfall efter behov.
Ingen latrinhämtning eller tömning av slutna tankar/urintankar erbjuds.
Slam från slamavskiljare hämtas en gång per år, slam då wc inte är ansluten hämtas vartannat år.
21 § Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt renhållarens anvisningar:
Farligt avfall
Grovavfall
Trädgårdsavfall
Särskild box för farligt avfall tillhandahålls av renhållaren. ”Samlare” för farligt avfall finns utplacerade
vid köpcentrum (2015 fanns 7 st.)
Latrin
22 § Latrinbehållare ska vara av engångstyp och tillhandahålls av renhållaren. Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare och normalt ställas vid fastighetsgräns, så nära
uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt, såvida inte särskilda skäl föreligger.
Latrinen får inte tillföras produkter innehållande formalin, fenol eller liknande som desinfektionsmedel.
Annat avfall än latrin får inte läggas i kärlet. Latrin från så kallade förpackningstoaletter kan inte hämtas.
Slambrunnar m.m.
23 § Slamavskiljare, fettavskiljare, minireningsverk, slutna tankar för wc och urintankar ska vara lätt
tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt
när tömning ska ske. Lock ska vara av lättviktstyp eller motsvarande. Tömning av sluten tank för wc ska
om möjligt ske samordnat inom respektive fritidsområde. Beställning sker via samfällighet eller respektive fastighetsägare direkt till transportören. Tömning av sluten tank ska ske minst en gång per år. Samfällighetens representant eller respektive fastighetsägare beställer tömning direkt från avtalad transportör. Tömning av urintank sker efter överenskommelse om intervall med renhållaren.
8
Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Avståndet mellan uppställningsplats för slambil och slamavskiljare/tank får inte överstiga 20 meter, såvida inte särskilda skäl föreligger. Botten på slamavskiljare respektive tank får inte ligga mer än 5 meter under slambilens uppställningsplats.
Grovavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall
24 § Grovavfall och farligt avfall inklusive elavfall ska lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler. Innan grovavfall lämnas rekommenderas att det undersöks om återanvändning är en möjlighet.
Trädgårdsavfall som uppkommer vid skötsel av tomtmark till småhus inklusive fritidshus och som inte
komposteras på den egna fastigheten ska lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler.
Särskilt om hushållsavfall från verksamheter
25 § Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-24 §§ om inte annat anges.
Annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall
Uppgiftslämning
26 § Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av Miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter i fråga om
avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.
27 § Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är
innesluten i en förpackning, ska på anmodan av Miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter om
förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.
Undantag från föreskrifterna
Ansökan
28 § Efter skriftlig ansökan kan undantag från föreskrifterna medges enligt nedan under förutsättning
att det inte medför risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det är Miljö- och byggnadsnämnden som hanterar ansökningar. Avgift uttas för handläggning enligt fastställd taxa av kommunfullmäktige.
9
Beviljade undantag upphör att gälla efter fem år, vid ägarbyte på fastigheten eller om förutsättningarna
för undantaget förändrats.
Anmälan och ansökan ska alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en
redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för
människor hälsa och miljön och den tidsperiod som anmälan eller ansökan avser.
Miljö- och byggnadsnämnden ska översända en kopia av beslut om undantag från föreskrifterna till renhållaren.
Eget omhändertagande av hushållsavfall
29 § Kompostering av matavfall på fastigheten får endast ske efter skriftlig anmälan och ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår.
Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna komposten.
30 § Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan.
Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att
olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning – lokala föreskrifter för att skydda hälsa
och miljö (Västerviks kommun), föreskrifter om förbud mot eldning utfärdade med stöd av förordningen
(2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning. Kompostering ska alltid väljas före eldning om
det är möjligt.
31 § Internhantering av avfall inom fastighet eller mellan fastigheter kan, efter anmälan till renhållaren,
tillåtas under förutsättning att det inte riskerar att ge upphov till olägenheter.
32 § Eget omhändertagande av latrin eller avfall från små avloppsanläggningar får efter skriftlig ansökan
ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten genom kompostering för användning av näring på
fastigheten, men endast på sådant sätt att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte riskerar
uppstå.
Eget omhändertagande, slam
33 § Den som på ett miljömässigt och hygieniskt tillfredsställande sätt kan avvattna slammet från sin
egen slamavskiljare och sedan kompostera detta kan medges att ta hand om slammet själv. Även då
egen tömning sker ska slamavskiljaren tömmas enligt angivna intervall i dessa föreskrifter.
Förlängt hämtningsintervall för restavfall
34 § Fastigheter med mycket små avfallsmängder kan medges dispens enligt följande;
Hämtning två gånger per år.
För fritidshus två ggr per hämtningsperiod.
10
För att undantag ska medges krävs att det finns kompost för matavfall, att återvinningsstationer och
återvinningscentral används för sorterat avfall.
Förlängt hämtningsintervall för slam/toalettank
35 § Förlängning av intervallet för tömning av slamavskiljare med ansluten wc kan ske till en gång
vartannat år, om slamavskiljaren har god funktion och är så stor att den räcker till.
36 § Förlängning av intervallet för tömning av slamavskiljare för endast bad-, disk- och tvättvatten kan
ske till en gång vart tredje år, om slamavskiljaren har god funktion och är så stor att den räcker till.
37 § Förlängning av intervallet för tömning av sluten tank för wc kan ske till en gång vartannat år om det
kan visas att toaletten används sällan och huset endast har toalett med extremt snålspolande toalett
(mindre än 1 liter per spolning).
Mindre avfallsbehållare och gemensam avfallsbehållare
38 § För permanentbebodd fastighet kan renhållningsavgiften påverkas genom val av kärlstorlek. Egen
kompost av matavfall samt källsortering av förpackningar, matavfall och tidningar innebär att en mindre
kärlstorlek kan väljas.
Efter skriftlig ansökan kan två eller flera närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan
efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller
miljön inte uppstår. För att få dispens får det sammanlagda antalet boende på fastigheterna vara högst
fem och avfallsmängden måste rymmas i en behållare av normal storlek för gällande hämtningssystem.
En sammanslutning av fastighetsägare kan beviljas tillstånd att nyttja gemensam storbehållare. Förutsättningen för detta är bland annat att fastighetsägarna svarar för skötsel av platsen, att sortering sker
enligt denna renhållningsordning och att fakturering sker till en adress. Behållartyp och -storlek med
mera fastställs med hänsyn tagen till antalet fastigheter och boende etc. Beställning av storbehållare
sker hos renhållaren. Närmare bestämmelser för uppställningsplatsens beskaffenhet och skötsel utfärdas av renhållaren.
Samverkan mellan grannar, när det gäller fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, kräver ett särskilt avtal som skrivs i samband med att tjänsten beställs hos renhållaren.
Uppehåll i hämtning
39 § Uppehåll i hämtning vid bostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader (12 månader för fritidshus). Uppehåll kan medges från ett till fem år. Uppehåll kan gälla hushållsavfall, restavfall, latrin, slam och sluten tank.
Ansökan ska lämnas till Miljö- och byggnadsnämnden senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Grundavgift uttas trots uppehåll i hämtning.
11
Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen
40 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett
sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter skriftlig ansökan, om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och
återvinning. Detta gäller inte hus där det uppstår grovavfall och farligt avfall eftersom renhållaren har
kostnader för miljöstationer och återvinningscentraler som emot sådant avfall.
Övrigt
41 § Medgivna undantag är personliga och upphör omedelbart att gälla, om förutsättningarna för dem
ändras. Om olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår, kan Miljö- och byggnadsnämnden
återkalla medgivna undantag.
42 § Brister fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren i något avseende mot i denna renhållningsordning meddelade föreskrifter om hämtning kan, efter påpekande och samråd med Miljö- och
byggnadsnämnden, krävas att bristerna åtgärdas.
43 § Inställd hämtning på grund av brister hos fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren innebär inte att renhållningsavgiften reduceras. Inte heller uppskjuten hämtning på grund av dåligt väglag,
väderlek eller annan typ av yttre påverkan innebär att renhållningsavgiften reduceras.
Sammanfattningsvis gäller anmälan till renhållaren för:
•
•
•
Gemensam storbehållare
Mindre sopkärl
Samverkan avseende kärl för insamling av förpackningar och tidningar (producentansvar)
Och till Miljö- och byggnadsnämnden gäller skriftlig anmälan/ansökan för:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppehåll i hämtning
Förlängt avfallshämtningsintervall, partiell dispens med två hämtningar per år.
Totalbefrielse från kommunal renhållning (grundavgift och kärlavgift)
Totalbefrielse från avfallshämtning (kärlavgiften)
Delad (gemensam) avfallsbehållare
Kompostering av latrin
Kompostering av matavfall vid större fastigheter än 2-familjshus
Kompostering av matavfall vid enskilda villor och fritidshus, max 2-familjshus
Egen tömning av slamavskiljare
Slamtömning, förlängt intervall
Ikraftträdande
Dessa föreskrifter träder i kraft 2015-07-15, och ersätter då de lokala avfallsföreskrifterna för Västerviks
kommun 2009-2014.
12
Sorteringsbilaga till Lokala föreskrifter
Sorteringsbilagan gäller alla, det vill säga både hushåll och verksamhetsutövare (industri, företag, butiker, förvaltningar med flera). Nedan uppräknade avfallsslag ska utsorteras och lämnas på anvisad plats
som anges för respektive avfallsslag.
Batterier
Batterier under 3 kg ska lämnas i batteriholkar, Samlarna, på någon av återvinningscentralerna (ÅVC)
eller till Målserum avfallsanläggning. Produkter med inbyggda batterier lämnas till Samlarna, återvinningscentral (ÅVC) eller till Målserum. Bilbatterier och andra större startbatterier lämnas till försäljningsställe, ÅVC eller till Målserum.
Bygg- och rivningsavfall
Mindre mängder bygg- och rivningsavfall från hushåll kan lämnas till ÅVC eller till Målserum. Verksamhetsutövare med större mängder bygg- och rivningsavfall kan beställa containerhämtning av valfri entreprenör eller hänvisas till Målserum.
Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt
Sällskapsdjur är en del av normalt boende och döda sällskapsdjur räknas därför som hushållsavfall. Jakt
för egen konsumtion eller rekreation bör också anses vara en del av normalt boende. Döda djur enligt
detta kan lämnas till Målserums avfallsanläggning för omhändertagande. Det är även tillåtet att lämna
döda mindre sällskapsdjur och slaktrester från jaktbyten i skogen på den mark där djuren fällts. Detta
ska på sådant att olägenheter inte kan uppstå.
Elektriska och elektroniska produkter (Elavfall)
Elavfall räknas som farligt avfall och ska sorteras ut från och hållas åtskilt från annat avfall. Elektriska
eller elektroniska produkter som är avfall lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Det kan
vara allt från spisar och radioapparater till elvispar och leksaker. Smått elavfall kan också lämnas i Samlarna. Hushållens elavfall kan också hämtas av renhållaren mot särskild avgift. Lös elektrisk och elektronisk utrustning omfattas av producentansvaret och kan lämnas utan kostnad. Fast monterad elektrisk
eller elektronisk utrustning, exempelvis varmvattenberedare och elskåp, omfattas inte av producentansvaret. Sådan utrustning tas emot på Målserum eller på ÅVC mot avgift. Där tveksamhet råder om vad
som omfattas av producentansvaret eller inte kontakta renhållaren för rådgivning.
Farligt avfall
Farligt avfall innefattar avfall som är frätande, explosivt, mycket brandfarligt, smittfarligt, cancerogent
eller toxiskt etc. Följande produkter och ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall:
• Färg- och lackavfall samt hartser
• Glödlampor
• Limavfall
• Lysrör och lågenergilampor
• Lösningsmedel
• Fotokemikalier
• Bekämpningsmedel
• Sprayburkar
• Surt eller alkaliskt avfall (exempelvis kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel)
13
•
•
•
Avfall som innehåller kvicksilver och andra tungmetaller
Spillolja och annat oljeavfall
Medicin
Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Det farliga avfallet ska helst vara kvar i originalförpackningen eller vara tydligt märkt med uppgift om innehållet. Farligt avfall förvaras och transporteras i en speciell FA-box, eller annan av fastighetsägaren anvisad säker plats eller kärl.
Farligt avfall ska lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Hushållens farliga avfall kan hämtas vid bostaden mot särskild avgift.
Läkemedelsavfall
Kasserad medicin och kanyler ska lämnas in på apoteket.
Förpackningar och tidningar
Förpackningar av metall, glas, plast, kartong, och wellpapp samt tidningspapper lämnas vid återvinningsstation eller annan plats som anvisas av renhållaren eller förpackningsproducent. Tillvalstjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar ger möjlighet att lämna detta producentansvarsmaterial direkt till renhållaren eller dess entreprenör i sorteringskärl. Endast stora emballage undantas
från hushållsavfall.
Grovavfall
Grovavfall är skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare eller säck för hushållsavfall, till exempel möbler, skrot, kyl/frys, cyklar och liknande. Grovavfall
kan lämnas till ÅVC eller till Målserums avfallsanläggning. Grovavfall från hushållen kan hämtas mot
särskild avgift.
Hamnavfall
Allt avfall från fartyg och fritidsbåtar tas om hand av den som tar in hamnavgift eller motsvarande generell avgift. I övriga fall ansvarar fastighetsägaren för detta. Denne är också ansvarig för att nödvändiga
mottagningsanordningar finns tillgängliga och uppfyller de krav som ställs, samt att en aktuell avfallshanteringsplan finns enligt SJÖFS 2001:12 respektive 2001:13.
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall
Den fraktion som blir kvar efter utsortering av farligt avfall, batterier, producentansvarsmaterial, matavfall, grovavfall och elavfall, kallas hushållsavfall eller restavfall. Hushållsavfallet hämtas av renhållaren i
sopkärl vid fastigheten.
Icke brännbart hushållsavfall
Det avfall som blir kvar efter källsortering, t ex porslin, keramik, speglar och trasiga dricksglas. Enstaka
föremål lämnas i kärlet för hushållsavfall (restavfall). Större mängder lämnas till ÅVC eller till Målserum.
Kompostering
Kompostering av matavfall vid fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på ett sådant sätt att
olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Anmälan för kompostering av köksavfall görs
till Miljö- och byggnadskontoret. De fastighetsägare som vill och kan anlägga egen kompost för trädgårdsavfall uppmuntras till detta.
14
Kylmöbler
Kasserade kylskåp och frysar ska hanteras och transporteras varsamt, hållas avskilt från annat avfall och
omhändertas genom kommunens försorg. De kan lämnas till ÅVC eller på Målserums avfallsanläggning.
Renhållaren kan hjälpa hushållen med hämtning vid bostaden mot särskild avgift.
Latrin och slam
Latrin och slam hämtas av entreprenör utsedd av kommunen.
Matavfall
Källsorterat matavfall hämtas fastighetsnära. Hushållen sorterar matavfallet i papperspåsar som rymmer
9 liter. Dessa läggs sedan i det ena facket i ett tvåfackskärl eller i ett brunt kärl, 140 liter. Matavfall från
skolor, restauranger, personalutrymmen och liknande sorteras i papperspåsar som rymmer 25 liter. Från
flerbostadshus och verksamheter samlar vi alltid in matavfallet i bruna kärl som rymmer 140 liter.
Stickande och skärande avfall
Stickande och skärande avfall förpackas väl i sluten behållare och lämnas till Målserums avfallsanläggning eller till ÅVC.
Trädgårdsavfall
Med trädgårdsavfall menas sådant avfall som uppkommer vid normal skötsel av trädgården till en permanent- eller fritidsbostad, t ex ris, grenar och löv. Trädgårdsavfall kan hemkomposteras utan särskild
anmälan, under förutsättning att inget matavfall läggs i komposten. Avfallet kan också lämnas till Målserums avfallsanläggning. Det går även att beställa hämtning av trädgårdsavfall mot särskild avgift.
Vegetabiliska oljor och fetter från restauranger, storkök och liknade
Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dyl. verksamheter ha en fettavskiljare. Om restauranger har flytande fett ska de ha en s.k. fettunna att hälla det i.
Uppkommer stora mängder fetter i verksamheten ska det lämnas till entreprenör för återvinning. Om
möjligt till lokal mottagare i enlighet med kommunens anvisningar, för att möjliggöra lokal biogasproduktion och kretslopp av näringsämnen.
Verksamhetsavfall
Industrier och företag ansvarar själva för att se till att annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall transporteras bort och omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt.
15
Bilaga 1. Miljöbedömning och hållbarhetskonsekvensanalys
Utifrån ett nolläge görs en miljöbedömning, dvs. en beskrivning av hur målen i Avfallsplanen påverkar
miljön. Dessutom görs en hållbarhetskonsekvensanalysenligt kommunens HKA-checklista, en bedömning av vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser som Avfallsplanen får.
Miljöbedömning
Syftet med att göra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Genom att göra en miljöbedömning kan eventuella alternativ komma fram. Avfallsplanens
mål och åtgärder kan också vara av stor betydelse för att nationella och regionala miljömål nås.
Den här avfallsplanens påverkan på miljön redovisas genom en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför. Miljöbedömningen genomförs genom en beskrivning av ett nollalternativ, det vill
säga de följder som skulle kunna bli om planen/målen inte genomförs.
Sammanfattning av planens innehåll
Under perioden 2015-2020 har vi följande lokala mål:
År 2020 har den totala mängden hushållsavfall minskat i jämförelse med 2014.
År 2020 är det enklare för kommuninnevånarna att återanvända/återbruka begagnade varor. Återanvändning av bygg- och rivningsavfall har ökat.
År 2020 har andelen hushåll och verksamheter som källsorterar ökat.
År 2020 har återvinningen av energi och näring från avfallet ökat.
År 2020 har samtliga nedlagda deponier där det finns stora risker att föroreningar sprids undersökts.
Åtgärder ska ha påbörjats.
År 2020 har nedskräpningen i kommunen minskat.
Exempel på åtgärder är:
• Informationsinsatser om hållbara konsumtionsmönster.
• Verktyg för hållbar upphandling.
• Utveckling av verksamheten vid Återbruket.
• Informationsinsatser om ökad återanvändning bygg- och rivningsavfall.
• Förbättrad tillgänglighet på kommunens återvinningscentraler.
• Ökad källsortering inom kommunens verksamheter.
• Nätverk och dialog för bättre källsortering (främst fastighetsägare och verksamheter).
• Utveckling av avfallssortering på allmänna platser.
• Plats för avfallsåtervinning i arbetet med fysisk planering.
• Insamling av textilier för materialåtervinning.
• Systemstudie för ökad lokal produktion av biogas från matavfall och annat organiskt avfall.
• Näringsämnen i kretslopp (avloppsslam, täta tankar och bioaskor).
• Åtgärder för minskad spridning från nedlagda deponier.
• Kampanjer för minskad nedskräpning i kommunen.
1
Nollalternativ – miljöpåverkan om planen inte genomförs
Om mål och åtgärder i planen inte genomförs innebär det att:
•
•
•
•
•
•
•
•
Ingen särskild satsning görs på information och utbildning kring hur våra konsumtionsmönster
hänger ihop med det avfall vi ger upphov till. Problematiken kring matsvinnet får inte heller någon
extra uppmärksamhet. Information och utbildning är viktiga faktorer för att öka medvetenheten och
kunskapen kring hur man kan förebygga att avfall uppkommer. Utan kunskap är det också svårare
att få till ett förändrat beteende. Det här är en viktig åtgärd för att nå målet om minskade avfallsmängder.
Det inte blir samma fokus på att skapa bättre förutsättningar för återanvändning. Utveckling av
Återbrukets verksamhet, inklusive tydligare samarbete med kommunens andra förvaltningar och
bolag, samt informationsinsatser för återanvändning av bygg- och rivningsavfall är båda exempel på
åtgärder som bidrar till positiv inverkan på miljön.
Bygg- och rivningsavfall inte återanvänds/återvinns i samma utsträckning. Mer information, rådgivande besök och gemensamma projekt skapar goda förutsättningar för stora förbättringar inom det
här området, dessa möjligheter uteblir i ett nolläge.
Kommunen inte arbetar i samma utsträckning med att ta fram verktyg för hållbar upphandling. Genom att ställa krav på livcykelanalyser, avfallsminimering och återtagande av uttjänta produkter kan
vi påverka andra att agera mer miljömässigt.
Textilier inte kan återanvändas. Insamlingssystemet för användbara kläder är väl fungerande. Däremot finns det i dagsläget inget heltäckande system för insamling av övriga textilier, så att dessa kan
återanvändas eller återvinnas. Kommunen har genom sina återvinningscentraler goda förutsättningar att kunna förbättra återanvändningen av textilier.
Vi inte ställer högre krav på att utrymmen för källsortering ska finnas. Vi har flera mål och åtgärder
som trycker på ökad källsortering och därmed ökad materialåtervinning, dels genom att säkerställa
sorteringsutrymmen men också genom att kommunala verksamheter ska föregå med gott exempel.
Dessa är viktiga katalysatorer för fortsatt utveckling.
Åtgärder för att förbättra kretsloppen av olika näringsämnen inte lyfts på samma sätt. Långsiktiga
planer och lösningar för hur återföring av näringsämnen från främst avloppslam och bioaskor prioriteras högre i berörda verksamheter i och med mål och åtgärder i avfallsplanen.
Vi inte uppnår samma snabba utveckling vad gäller källsortering i det offentliga rummet och avfallshanteringen i skärgården. Båda dessa områden är av yttersta vikt för Västervik som turist- och skärgårdskommun. Det här är också i allra högsta grad med och bidrar till målet om minskad nedskräpning.
Avfallsplanens miljöpåverkan
Några betydande negativa miljöeffekter kan inte hittas. Mycket av föreslagna mål handlar om information, om att kommunen ska föregå med gott exempel och om att skapa förutsättningar för källsortering.
Det är egentligen inga nyheter utan bara en skärpning och utveckling av det befintliga arbetet. Det är
viktigt att undvika att planen får negativ miljöpåverkan och att se till så att planen kan bidra till att faktiskt förbättra tillståndet i miljön. Ett genomförande av planen innebär över lag en bättre resurshushållning, att resurser utnyttjas på ett smartare sätt, och fram för allt verkar den för att förebygga att avfall
uppkommer. På så sätt är vi i Västerviks kommun med och skapar förutsättningar för ett kretsloppssamhälle.
2
Hållbarhetsanalys - HKA
Förutsättningen för att samhällsutvecklingen skall bli hållbar är att det skapas en balans mellan sociala,
ekonomiska och ekologiska faktorer. Dessa faktorer samspelar och är beroende av varandra. Var för sig
är de nödvändiga men inte tillräckliga.
•
Ekologisk hållbarhet
Yttre ramar för livet. Vi är alla beroende av naturen och dess kretslopp för att överleva. Om ekosystemens funktioner utarmas kommer inte hälsa, välstånd och ekonomisk utveckling att kunna upprätthållas. Den ekologiska dimensionen sätter gränser för vad naturen tål.
•
Ekonomisk hållbarhet
Medel för att uppnå livskvalitet. Den ekonomiska dimensionen är det medel som skapar förutsättningar för livskvalitet och välfärd. Ordet ekonomi betyder hushållning med knappa resurser och i ett
ekonomiskt hållbart samhälle kan alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att naturens resurser tar slut eller skadas. En hållbar tillväxt tar hänsyn till både människor, miljö och ekonomi.
•
Social hållbarhet
Livskvalitet. Den sociala dimensionen handlar om varje människas rätt till hälsa, försörjning, ett meningsfullt liv, trygghet, gemenskap och möjligheter att påverka utveckling
Avfallsplanen är ett miljöprojekt utan negativa ekonomiska effekter för kommunen.
3
Bilaga 2. Uppföljning av Avfallsplan 2009 – 2014
4
Uppföljning av Avfallsplan för perioden 2009 - 2014
Mål/Åtgärd
Måluppfyllelse
Kommentar
Startpunkt: Enkät och plockanalys.
Både enkätundersökningar och plockanalyser är genomförda 2010
och 2013.
2014 ska minst 80 procent av hushållen ha kännedom om kopplingen
mellan konsumtionsmönster och avfall. De ska också ha kunskap om
vad de kan göra för att minska mängden avfall i hushållet.
Är uppnått enligt kundundersökningen 2013 då 90,2 procent gav
betyg 3-5.
Grön stadsdel eller gröna familjer.
Inte genomfört.
En tydligare renhållningstaxa.
Genomfört och det är ett arbete som ständigt fortgår.
Anordna en skoltävling som syftar till att bygga kunskap om avfall och
konsumtionsmönster.
Genomfört men med en utställning på Naturum, Earth Break.
o Satsning på utbildning och åtgärder för minskad nedskräpning.
Inte genomfört.
2012 ska minst 80 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett
tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall.
Är uppnått enligt kundundersökningen 2013 då 88,6 procent gav
betyg 3-5.
Om möjligt införa ett insamlingssystem för farligt avfall.
Genomfört i och med 7 stycken Samlare för smått farligt avfall som
placerats ut i matbutiker runt om i kommunen.
Säkerställa kompetensen angående hantering av farligt avfall hos personalen
på ÅVC genom regelbundna utbildningar.
Genomfört, regelbundna utbildningar är inlagt i rutiner och
kompetensplaner.
I tillsynen av verksamheter lägga extra krut på att främja miljövänliga
produkter och kemikalier.
Genomfört. Diskussioner förs med användare av farliga kemikalier
om ersättning kan ske till bättre alternativ ur miljöskyddssynpunkt.
Under 2013 besöktes 15 st av de större verksamheterna i
kommunen i ett projekt om Reach. Företagens kunskap om
användning av farliga kemikalier var en del av besöken/projektet.
Tillståndspliktiga verksamheter lämnar dessutom varje år en
miljörapport där redovisning sker om ersättning av kemiska
produkter till mindre farliga alternativ.
2014 ska de totala avfallsmängderna i kommunen (per capita) inte ha
ökat jämfört med 2010.
Utvärdera och förbättra FNI.
Genomfört. I kundundersökningen 2013 gav 90,2 procent betyg 4-5,
frågan gällde ”Nöjdhet lämningsmöjlighet förpackningar”.
Kommunal policy, varje enhet tar fram förslag på åtgärder för att minska sitt
avfall.
Inte genomfört.
Anpassa upphandlingskraven, kommunen ska föregå med gott exempel.
Inte genomfört.
2011 ska vi ha utrett möjligheterna att främja återanvändning, t.ex.
genom bytardagar eller återanvändningscontainer.
Delvis genomfört.
Se om det eventuellt går att samordna med Altonas verksamhet.
Samarbetet med Återbruket har förbättrats och tydliggjorts. Bland
annat finns det en bod på Målserums avfallsanläggning för saker
som kan återanvändas.
Kommunen ska uppmuntra till återanvändning och samarbeta med föreningar,
skolor och lokalt näringsliv i detta arbete.
Inte genomfört.
2014 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger,
storkök och butiker tas tillvara som resurs och användas för
produktion av biogas.
Vi når inte målet med 50 procent, vilket innebär ca 1 800 ton
matavfall. Under 2013 samlade vi in 194 ton matavfall och under
2014 blev det 426 ton.
En insamling av matavfall ska utredas och införas.
Under genomförande, sista området kommer att introduceras i
matavfallsinsamlingen under våren 2015.
Verksamheter ska rekommenderas att sortera ut matavfall. Olika tekniker ska
utredas.
Genomfört med hjälp av energi- och klimatrådgivare, Mikael
Nyman.
2014 ska materialåtervinningen i kommunen ha ökat med 20 procent
jämfört med 2010.
Målet har inte uppnåtts se bilaga 3
Det ska finnas möjlighet för hushåll och verksamheter att lämna plast och
metall på ÅVC.
Delvis genomfört, metall och kommunplast finns på Målserums
avfallsanläggning, metall finns på alla ÅVC.
Ökad information till verksamheter om utsortering av material, främst plast.
Genomfört.
Förbättra servicen för hushållen att lämna grovavfall , t.ex. insamlingsrunda
eller ökade öppettider på ÅVC.
Genomfört, vi har utökat antalet tillfällen som vi har lördagsöppet.
90,1 procent gav betyg 3-5 i kundundersökningen 2013. Frågan
gällde ”Nöjdhet lämningsmöjlighet grovavfall”.
2012 ska minst 80 procent av alla kommunala verksamheter, där
utrymme finns, ha källsortering vid fastigheten. 2014 ska siffran vara
100 procent.
Inte genomfört.
Gå igenom verksamheternas behov, planera och starta sorteringsarbetet.
Inte genomfört.
Sortering i det offentliga rummet ska införas, i lämpligt utförande, på
strategiska platser.
Inte genomfört.
2010 ska avfallshanteringen i skärgården ha setts över och en
åtgärdsplan ska presenteras.
Inte genomfört.
Avfallshanteringen ska utredas med ett helhetsgrepp. Arbete ska ske i
projektform.
Inte genomfört.
Minst en mottagningsstation för latrin från fritidsbåtar ska finnas i kommunen
2010.
Genomfört.
2012 ska förutsättningarna för att rätt saker går till energiutvinning
ha förbättrats.
Genomfört.
Förbättra tillgängligheten på ÅVC genom tydlig skyltning, utbildad personal och
ev. utökade öppettider.
Genomfört, vi har förbättrat skyltningen, har
kompetensutvecklingsplaner och har utökat lördagarna då vi har
öppet.
2014 ska en handlingsplan finnas för avslutade avfallsupplag. I
handlingsplanen ska ansvarsfördelning, åtgärder, tidsram och förslag
på finansiering finnas med. (Gäller för både kommunala och enskilda
verksamheters deponier.)
Alla kommunala deponier (45 st) har inventerats, 18 av dessa
bedöms utgöra stor risk för människors hälsa och miljön. Med
början 2014 kommer dessa undersökas för att bedöma vilka
åtgärder som behöver vidtas. Miljö- och byggnadskontoret kommer
att förelägga om fortsatta undersökningar och då kommer
ansvarsfrågor att redas ut. I kommunen har även tre industrier
inventerat sina nedlagda industrideponier.
Bilaga 3. Sammanställning av uppgifter om insamlat avfall
2
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2011
2012
2013
2014
Kg
Säck- och kärlavfall Grovavfall Matavfall FNI
FA
289
123
0
39
290
146
0
44
291
114
0
45
286
92
2
47
273
98
5
51
259
104
12
53
Samlaren
Elektronik
Batterier
Ljuskällor Summa
70
400
91
560
496
1895
498
2890
396
1881
480
2757
632
2692
732
4056
29
26
35
30
28
36
Ton
Summa
Invånarantal Säck- och kärlavfall
Grovavfall Matavfall FNI
Farligt avfall
452
36290
10505
4468
0
1430
1067
480
36206
10498
5295
0
1585
951
450
36015
10490
4093
0
1631
1244
426
35892
10250
3285
71
1674
1059
427
35867
9787
3500
194
1820
1003
428
35920
9301
3747
426
1911
1293
Vi hade första hämtningen i november 2011
Kg per kommuninvånare och år
600
500
FA
400
FNI
Matavfall
300
Grovavfall
Säck- och kärlavfall
200
100
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Total insamlad mängd smått farligt avfall med Samlarna (kg)
4500
4000
3500
3000
Ljuskällor
2500
Batterier
2000
Elektronik
1500
1000
500
0
2011
2012
2013
2014
Bilaga 3
Statistik - Hushållsavfall
Invånarantal
2009
36290
2010
36206
2011
36015
2012
35892
2013
35867
2014
35920
Insamlade mängder, ton
Säck- och kärlavfall
Matavfall
Grovavfall
Farligt avfall
10505
0
4468
1067
10498
0
5295
951
10490
0
4093
1244
10250
71
3285
1059
9787
194
3500
1003
9301
426
3747
1293
Inkl. elavfall och insamlat smått farligt avfall via Samlarna
1430
1585
1631
1674
1820
1911
Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar
11
398
320
9,3
86
108
9,6
390
317
7,9
1
93
0
10,8
466
320
13,8
1,5
108
208
11,4
473
258
16,3
1
99
121
12
461
307
15,3
2,8
109
160
9,6
475
266
15
3
102
323
FNI
Farligt avfall, ett urval
Ljuskällor
Elavfall
Vitvaror
Batterier
Småkemikalier
Färgrester
Impregnerat trä
Slam
Latrin
Endast producentansvar
Kg
Skrot
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Gips
53
26
21
40
25
25
Plast
9
6
7
7
5
7
0
0
0
1
1
1
Wellpapp Däck på fälg Summa
Invånarantal
0
0
62
36290
3
0
36
36206
3
0
32
36015
3
1
51
35892
3
1
34
35867
3
1
37
35920
Ton
Skrot
Gips
1911
950
764
1441
888
914
Plast
332
219
269
255
162
259
0
16
0
27
35
39
Wellpapp Däck på fälg
0
0
121
0
121
0
106
26
118
34
116
29
70
60
50
Däck på fälg
Wellpapp
40
Plast
Gips
30
Skrot
20
10
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Bilaga 4. Sopans väg
3
4