Handlingar - Härryda kommun

KUNGÖRELSE
2015-02-12
Kommunfullmäktige i Härryda sammanträder i Landvetters kulturhus
måndagen den 23 februari 2015 kl 18.00
Ärenden
1. Upprop och val av protokolljusterare samt kungörande av tid och plats för
justering.
2. Information från Förbo om verksamheten 2014 (sid 1).
3. Information från kommunens revisorer (sid 2).
4. Fastställande av riktlinjer för skolskjuts inom förskoleklass, grundskola
och grundsärskola (sid 3).
5. Antagande av detaljplan för del av Landvetter 2:9 m fl, Landvetter nya centrum,
Kvarter 2 och 3 (sid 12).
6. Godkännande av exploateringsavtal för Landvetter nya centrum (sid 58).
7. Slutredovisning av tillbyggnad av Önnerödsskolan (sid 69).
8. Slutredovisning av Lindbacken bostad med särskild service (sid 71).
9. Slutredovisning av ny- och ombyggnad av Rävlandaskolan (sid 73).
10. Slutredovisning av Hönekulla äldreboende (sid 75).
11. Slutredovisning av ombyggnad av Ekdalaskolan hus C (sid 77).
12. Besvarande av motion om införande av elektroniskt voteringssystem (sid 79).
13. Besvarande av interpellation om hur kan vi hjälpa kommunens tiggare i vinter (sid
83).
14. Besvarande av interpellation om hur kommunen möter en höjning av pensionsåldern (sid 85).
15. Inkomna interpellationer (sid 87).
16. Remittering av inkomna motioner (sid 92).
17. Remittering av inkomna medborgarförslag (sid 96).
18. Ärenden för fullmäktiges kännedom (sid 99).
HÄRRYDA KOMMUN
Maria Kornevik Jakobsson
Ordförande
Lena Magnusson
Sekreterare
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
20ts-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE2
INFORMATION FRÅN FÖRBO AB OM VERKSAMHETEN 2014
Signatur justerande
1
uÄnnype KoMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20t5-02-23
Kommunstyrelsen
ÄneruDE 3
INFORMATION FR,{N KOMMUNENS REVISORER
Kont¿kten och dialogen mellan revisorerna och fullmäktige är mycket viktig
fiir ömsesidig forankring och utbyte av information. Bestämmelser om revisorernas information till fullmäktige och återkommande överläggningar mellan revisorerna och fullmäktiges presidium ingår därflor numera i revisoremas
reglemente och utgör ett viktigt led i att fÌi en bra hantering av ansvarsprövningen i fullmäktige.
Signatur
2
nÄnnvon KoMMuN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20t5-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 4
Dnr 2014K559 623
FÖRSLAG TILL TÖNÄNONEDE RIKTLINJER FÖR SKOLSzuUTS
INOM FÖRSKOLEKIAS S, GRUNDSKOLA OCH GRUNDSARSKOLA
Nuvarande riktlinjer for skolskjuts inom grundskola och grundsärskola fastställdes av kommunfullmäktige i 5 5512012. För att tydliggöra reglema fär
dem som söker skolskjuts har sektorn lor utbildning och kultur sett över riktlinjerna och lämnar lorslag på reviderade riktlinjer.
Förändringamai riktlinjema består av språkliga justeringar, fortydliganden
av mindre art samt två tillägg for anpassning till rådande praxis.
Från sektorn for utbildning och kultur ftireligger skrivelse av den 16 december 2014 samt fürslag till nya riktlinjer lor skolskjuts inom ftirskoleklass,
grundskola och grundsärskola.
Kommunstyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 30/2015)
o
Kommunfullmåiktige upphäver Rihlinj er rt)r skol s þ ut s inom grunds kol a
och grundstirskola antagnai ç 5512012.
a
Kommunfullmäktige fastställer Riktlinj er för s kol sþ ut s inom för s kol e klass, grundskola och grundsrirskola enligt skrivelse av den 16 december
2Ol4 frãtn sektorn for utbildning och kultur.
Signatur
3
HARRYDA
|
KOMMUN
20r4-t2-16
(2)
Dnr 2014K559 623
Sektorn for utbildning och kultur
Rickard Johansson
Kommunstyrelsen
FORSLAG TILL TÖNÄNNRADE RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS
Uppdrag och bakgrund
I samband med att ny skollag inlordes 2010 fastställde kommunfullmäktige nya riktlinjer ftir skolskjuts inom grundskola och grundsärskola i $ 5512012. Skollagens skrivning
är mycket generell och sektorn flor utbildning och kultur loljer därlor hur lagen tillämpats i praktiken genom att lolja vägledande domar. Därflor har Härryda kommuns egen
tillämpning inom skolskjutsområdet justerats i enlighet med rättspraxis. För att tydliggöra reglerna lor dem som söker skolskjuts finns det därlor behov av att revidera riktlinjer lor skolskjuts inom ftirskoleklass, grundskola och grundsärskola.
Reviderade
riktlinjer
I de reviderade riktlinjerna beskrivs grundläggande ftirutsättningar som gäller fiir att ha
rätt till skolskjuts, samt särskilda avsnitt lor grundsärskola, modersmålsundervisning,
vårdnadshavares ansvar samt handläggning och överklagande.
Förändringarna i riktlinjema består av språkliga justeringar, lortydliganden av mindre
art samt foljande tlllägg ftir anpassning till rådande tillämpning. Det gäller rätt till busskort inom Härryda kommun ftir elever som har en vårdnadshavare som är bosatt i annan
kommun. Elever kan även beviljas busskort inom Härryda kommun vid val av skola i
annan kommun. Detta gäller om eleven hade varit berättigad till busskort till anvisad
skola.
I jämlorelse med sex andra närliggande kommuner som redovisas
kommun en något mer generös bedömningav rätt
till
i bilaga har Härryda
skolskjuts.
Ekonomiska konsekvenser
De reviderade riktlinjerna kommer inte att medftira kostnadsforändringar eftersom de
utgår från tidigare tillämpning i Härryda kommun.
Sektorns bedömning
Sektorn ftir utbildning och kultur bedömer att de reviderade riktlinjerna medftir ökad
tydlighet flor dem som ansöker om skolskjuts samt ökad rättssäkerhet i handläggningsprocessen.
4
2 (2)
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har gjorts biläggs ärendet.
Förslag
till beslut
Kommunfullmälctige upphäver riktlinjer antagna i 5 55 /2012.
Kommunfullmåiktigen fastsläller riktlinjer flor skolskjuts inom forskoleklass, grundskola och grundsärskola enligt skrivelse av den 16 december 2014 från sektorn lor utbildning och kultur.
SEKTORN FOR UTBILDNING OCH KULTUR
Olof Olsson
Sektorschef
Bilagor:
Riktlinjer for skolskjuts inom fiirskoleklass, grundskola och grundsärskola
Hãirryda kommun
Jämforelse av riktlinjer for skolskjuts
Barnkonsekvensanalys
i
5
N
v
1 (4)
HÄRRYDA
KOMMUN
Sektorn for utbildning och kultur
2014-12-16 Bilaga I
Riktlinjer ftir skolskjuts inom förskoleklass, grundskola och
grundsärskola i Härryda Kommun
Skolskjuts är transport mellan hemmet och skolan. Skolskjuts kan anordnas mellan
busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser i närheten av elevens hem och skola.
De flesta skolskjutsar sker med bussar i kollektiv linjetrafik. Därutöver fürekommer
även upphandlade skolbussar och skoltaxibilar.
Skollagen anger de grundläggande krav som kommunen måste uppfylla. Rätten till
skolskjuts i Härryda kommun prövas utifrån lag, praxis som uppstått efter domstolsutslag och foljande riktlinjer.
Grundläggande riktlinjer
Rätten till skolskjuts prövas efter att elevens vårdnadshavare har lämnat ansökan till
Härryda kommun. Ansökan prövas enbart om eleven är folkbokflord i Härryda kommun.
l.
Rätten
2.
Förskoleklass likställs i riktlinjerna med klass i grundskola.
till
skolskjuts prövas mellan hemmetr och anvisad skola2. Prövningar kan
även göras enligt punkt 8, 9 och 10.
hänvisas alla skolskjutsberättigade elever i fiirsta hand till att
åka kollektiv linjetrafik med busskort. Där linjetrafik saknas kan kommunen ordna
skolskjuts med upphandlade skolbussar och skoltaxibilar. Plats på befintligt upphandlad skolbuss ersätter rätt till busskort.
3. I Härryda kommun
4.
Rätt till skolskjuts beviljas endast till och från skolan, ej
Undantag kan göras fiir elever inom grundsärskola.
I M"d h"**et
till
eller från fritidshem.
avses elevens folkbokfüringsadress, eller annan vårdnadshavares adress vid växelvis bo-
ende.
2
M"d arwisad skola avses den skola där eleven har sin grundplacering utifrån folkbokñringsadress.
6
2 (4)
5.
För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts till forskoleklass, grundskola eller
grundsärskola utifrån fårdvägens längd ska fårdvägen3 vara:
.
.
.
6.
ftlr elev i fiirskoleklass och i årskurs 1-3, minst 2 kilometer
för elev i årskurs 4-5, minst 3 kilometer
fiir elev i årskurs 6-9, minst
4 kilometer
En elev kan ãlàggas att själv eller med trjälp av vårdnadshavare transportera sig till
busshållplatser eller särskilda uppsamlingsplatser. Längsta gångavstånd från elevens
hem till anvisad uppsamlingsplats är:
' för elev i forskoleklass och i årskurs l-3,2 kilometer
. ftir elev i årskurs 4-5,3 kilometer
. ñr elev i årskurs 6-9,4 kilometer
7.
För att en elev ska vara berättigad till skolskjuts med anledning av tillfällig eller
permanent funktionsnedsättning krävs att funktionsnedsättningen inverkar på elevens möjligheter att pâ egen hand ta sig till skolan. Funktionsnedsättningen ska
styrkas genom läkarintyg.
8. Vid val av annan kommunal skola eller fristående skola inom kommunen erbjuds
skolskjuts i form av busskort, om kraven ftir skolskjuts i öwigt är uppfyllda.
9.
Vid växelvis boende inom Härryda kommun kan rätt till skolskjuts prövas från båda
adresserna. Vid växelvis boende där ena vårdnadshavaren bor utanfor Härcyda
kommun kan skolskjuts beviljas i form av ett busskort som gäller inom Härryda
kommun. Eleven måste i dessa fallvara folkbokftird i Härryda kommun. Vårdnadshavarna måste även ha gemensam vårdnad med ett jämbördigt växelvis boende.
10.
Vid val av skola i annan kommun kan skolskjuts beviljas, i form av busskort inom
Härryda kommun, om eleven hade uppfyllt kraven fiir skolskjuts till anvisad skola.
så kallad karenstida. Rimlig väntetid avgörs utifrån barnets
ålder och eventuella andra omständigheter i det aktuella fallet.
I 1. Väntetid är
tid utöver
Medfardvag avses den kortast användbara gångvägen från hemmet till elevens skola. Fcirdvcig fastställs, genom mätning på digital karta, från mittpunkten av hemmet till mittpunkten i skolfastigheten.
a ¡¿ed karenstid menas den tid det tar ftir eleven att packa ihop och ta sig till busshåll3
plats/uppsamlingsplats.
7
3 (4)
Grundsärskolan
För elever i grundsärskolan gäller även foljande.
12.För elever inskrivna i grundsärskolan kan skjuts till och från fritidshem ersätta skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00
och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar.
i grundsärskolan kan skjuts till och från korttidstillsyn ersätta
skolskjuts till och från skolan. Skjutsarna ska ligga inom tidsintervallet kl. 7:00-8:00
och kl. 15:30-17:00. I annat fall är transporten vårdnadshavarens ansvar.
13. För elever inskrivna
korttidshem,är det att likställa
med elevens hem. Korttidshem handläggs av sektorn ftir socialtjänst medan sektorn
lor utbildning och kultur handlägger skolskjuts.
14. Om eleven regelbundet eller varaktigt vistas på ett
15.
I de fall Härryda kommun inte kan erbjuda en verksamhet som motsvarar elevens
behov i florhållande till dess funktionsnedsättning utan anvisar skola i annan kommun beviljas skolskjuts till och från annan kommun.
inom grundsärskolan kan beviljas skolskjuts vid tre tillfrillen per dag. Det
kan bli aktuellt om kommunen inte har anordnat skola, fritidshem eller korttidstillsyn på lämpligt avstånd från varandra.
16. Elever
Modersmålsundervisning
lor modersmålsundervisningen bedöms enligt
av skjutsform görs av modersmålsansvarig i
grundläggande
Valet
riktlinjerna.
de
Härryda kommun och handläggare inom sektorn ftir utbildning och kultur. Det behövs ingen ansökan fiir skjuts mellan skola och platsen fiir modersmålsundervisningen
17. Färdvägen mellan skola och platsen
18.
I de fall deltagande i modersmålsundervisning medftir att eleven missat sin ordinarie skolskjuts hem kan skolskjuts beviljas från modersmålsundervisningen till hemmet.
Vårdnadshavares ansvar
19. Vårdnadshavare ansvarar
fiir att florbereda barnet i att ãka skolskjuts genom att ta
del av ordningsregler vid skolskjuts som f,rnns på Härryda kommuns webbplats.
20. Vårdnadshavare ansvarar ftir att barnet kommer till och från busshållplats eller särskild uppsamlingsplats vid hemmet på ett betryggande sätt.
2I.Yårdnadshavare ansvarar for att ansöka om skolskjuts på vårterminen fore det läsår
eleven ska börja i florskoleklass, årskurs 4 eller 6 samt vid nyinflyttning. Om inga
lorhållanden ändras gäller beslutet och ansökan behöver enbart göras infiir dessa
årskurser. Undantag görs vid tillfiillig funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet där beslut gäller under aktuell period, dock som längst ett år i taget.
8
4 (4)
22.Yârdnadshavare ansvarar ftir att inkomma med ny ansökan om inte samma florhållanden loreligger som vid tidigare beslut. Exempelvis vid byte av skola, flytt eller
andra ftirändringar.
23.8n administrativ avgift om
100 kronor tas
ut for borttappat eller vårdslöst hanterat
busskort enligt antagen taxa. Denna avgft. betalas av vårdnadshavaren.
Handläggning och beslut i skolskjutsärenden
2a.Uppg)fter om handläggningstider samt ansökningsperiod kommuniceras, på Härryda kommuns webbplats, vårterminen fore det läsår som ansökan gäller.
25. Mätning av flirdvägens längd samt bedömning av trafikforhållanden görs av kommunens trafikingenj örer.
26.Handläggmng av ansökan om skolskjuts vid funktionshinder eller någon annan särskild omständighet görs av handläggare inom sektorn ftir utbildning och kultur.
27. Beslut fattas av ansvarig chef inom sektorn for utbildning och kultur, enligt delegationsordning.
Information om överklagande
Beslut om skolskjuts kan i vissa fall överklagas genom forvaltningsbesvár. Det framgår
så fall av beslutet och medskickad besvärshänvisning.
i
I de fall kommunen avslagit en ansökan om skolskjuts med hänvisning till ekonomiska
eller organisatoriska svårigheter kan beslutet endast överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det kan bli aktuellt i de fall elev valt annan skola än anvisad skola.
Ett överklagande ska vara skriftligt och inkomma inom tre veckor från den dag då sökanden fick ta del av beslutet. Överklagandet lämnas till:
Härryda kommun
Sektorn for utbildning och kultur
Ärende: Överklagande skolskjuts
435 80 MÖLNLYCKE
9
5[åp,iI,3ft
lor utbildning
Sektorn
Rickard Johansson
och kultur
Jämfìirelse av riktlinjer fìir skolskjuts
Nedan visas en jämftirelse av hur sju GR-kommuner bedömer ràIt
till
skolskjuts, i ftiljande
fall:
1. Eleven har en vårdnadshavare boende i annan kommun.
Gemensam vårdnad, 50/50 växelvis boende.
2. Eleven väljer
annan kommunal skola inom kommunen än anvisad skola.
3. Eleven väljer fristående skola inom kommunen
4. Eleven väljer
Kommun/
Fråga
Härryda
I
än anvisad skola.
annan kommunal/fristående skola utanlor kommunen.
3
2
4
kommun om i
ek eller svårighet
Ja, om ingen ek
Lerum
ellerorg
Alingsås
sv
ehet
Ja, inom egen
Ja, om ingen ek
ellerorg
sv
g-
het
om ingen
ek eller org sv ghet
eller org
svåri
t
Ale
Mölndal
Ja,
om
nek
eller org svårighet
Ja, om ingen ek
eller org sv ghet
till fri
till ko
Nej
Ja
ingen ek eller org
svårighet (inom
egen kommun )
Kungälv
Stenungssund
Ja, om ingen ek
eller org svårighet
de,
Ja,
om
eller org
sv
ek
ghet
10
om
N
v
BARNCHECKLISTA
HÄRRYDA
KOMMUN
20t4-12-16
Dnr 2014K559 623
BARNCHECKLISTA FÖR HÄRRYDA KOMMUN
Bamchecklistan skall användas som ett redskap i Härryda kommuns strävan att tillämpa
principerna i FN:s barnkonvention då det bedöms relevant med en särskild
bamkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas ärendet som
bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i ärendet.
1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
X¡u
vilket
nN"j
/Varflor inte?
I och med att reviderade riktlinjer antas kommer det att bli tydligare ftir elever och
deras vårdnadshavare när rätt till skolskjuts fiireligger. Tillägget i riktlinjema kring
växelvis boende medfor en ökad möjlighet flor barn att transportera sig till båda
vårdnadshavare då dessa är bosatta i olika kommuner.
På
sätt?
2. i\r beslutet belyst ur barnets perspektiv?
X¡u
På
vilket
EN.j
sätt?
/Varftir inte?
Sektom har beaktat att barns perspektiv kan vara olika och därlor tydliggiort rätten
som exempel barn med växelvis boende.
Utgångspunkten ftir revideringen av riktlinjerna har varit att skapa ökad tydlighet ftir
barn och deras vårdnadshavare.
till skolskjuts ftir vissa elevgrupper;
3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl.
a. kön,
etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning?
Xru
EN"j
vilket sätt? lVarfor inte?
När lorslaget till nya riktlinjer har arbetats fram har sektorn beaktat
På
likabehandlingsperspektivet och att barn har olika behov av skolskjuts.
4. Har barn och ungdomar ñtt uttrycka
Xru
På
sin mening?
EN"j
vilket sätt? lVarfür inte?
Representanter från Ungdomsforum har tagit del av ftirslaget till reviderade
lor skolskjuts och framftirt sina synpunkter till ansvarig handläggare.
Övrigt som bör tas hänsyn
riktlinjer
till
11
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
HARRYDA KOMMLIN
Sammanträdesdatum
Sída
20r5-02-23
Kommunstyrelsen
ÄneruDE s
Dnr 2012K5495 214
ANTAGANDE AV DETALJPLAN FOR DEL AV LANDVETTER 2:9
M FL, LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 OCH 3
Sektorn flor samhällsbyggnad har upprättat detaljplan lor Landvetter 2:9 mf7,
Landvetter nya centrum, kvarter 2 och 3. Planen syftar till att möjliggöra
byggnation av tre nya flerbostadshus med totalt ca 100lägenheter i Landvetter centrum, en parkanläggning med dagvattendammar, en marþarkering
samt en lortätning av samhället i anslutning till befintlig service och infrastruktur.
Förslaget har varit utställt i enlighet med 5 kap. 18 $ plan- och bygglagen
(2010:900) under tiden 14 mars - I I april 2014.Inkomna synpunkter redovisas i utlåtande daterat den 9 december 2014. Planftirslaget är ftirenligt med
gällande översiktsplan och gär att lorena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt 3 kap. miljöbalken. Förslaget medfor inte att någon miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds.
Antagandehandlingama stämmer överens med utställningshandlingarna med
undantag av folj ande redaktionella ändringar.
Från sektom for samhällsbyggnad loreligger skrivelse av den l1 december
20t4.
Kommunstyrelsens behandling
(Ks $ 2ll201s)
Yrkanden
att meningen under rubriken "Värme" på sidan 21 i
antagandehandlingen ska ändras så att den får loljande lydelse "Ny bebyg-
Per Vorberg
(M) yrkar
gelse kan anslutas
till fiärrvärme".
Per Vorberg yrkar vidare att kommunstyrelsen loreslår att fullmäktige antar
detaljplan lor del av Landvetter 2:9 m.fl. LANDVETTER NYA CENTRUM,
KVARTER 2 och3 i Landvetter i Härryda kommun.
Signatur
Utdragsbestyrkande
12
HARRYDA KOMMUN
SAM MANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20ts-02-23
Kommunstyrelsen
forts
Propositioner
Proposition
I
- Per Vorbergs öndríngsyrkande
Efter ställd proposition på Per Vorbergs ändringsyrkande finner ordfiiranden att
kommunstyrelsen beslutat bifalla yrkandet.
Proposition 2 - Per Vorbergs yrkande svseende øntagønde av detaljpløn
Efter ställd proposition på Per Vorbergs yrkande avseende antagande av detaljplan flor del av Landvetter 2:9 m. fl. Landvetter nya centrum kvarter 2 och
3 i Landvetter finner ordfüranden att kommunstyrelsen beslutat bifalla yrkandet.
Kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsen beslutar att meningen under rubriken "Värme" på sidan 21
i antagandehandlingen ska ändras så att den für floljande lydelse "Ny bebyggelse kan anslutas till {ärrvärme".
Kommunstyrelsens färslag till beslut i kommunfullmäktige
Fullmäktige antar detaljplan for del av Landvetter 2:9 m.fl. LANDVETTER
NYA CENTRUM, KVARTER 2 och 3 i Landvetter, Härryda kommun.
ILLUSTRATIONSKARTA OCH PLANKARTA TILL ÄNNNUNT
BIFOGAS SEPARAT
Signatur justerande
Utdragsbestyrkande
13
N
v
HARRYDA
I
KOMMUN
2014-t2-ll
(1)
Dnr 2012KS495 214
Sektorn für samhällsbyggnad
Tobias Pålsson
Kommunstyrelsen
ANTAGANDE AV DETÄLJPLAN FOR DEL AV LANDVETTER 2:9 M.FL.
LANDVBTTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 OCH 3
Uppdrag och baþrund
Kommunstyrelsen godkände i $ 154/2003 program für Landvetter centrum och uppdrog åt forvaltningen att upprätta detaljplaner,
Planforslaget innebär att tre nya flerbostadshus med totalt cirka 1 00 lägenheter kan uppftiras i
Landvetter centrum. Planen innefattar även en parkanläggning med dagvattendammar och en
markparkering. Planforslaget innebär en fürtätning av samhället i anslutning till befintlig service och infrastruktur i enlighet med tidigare godkänt program for Landvetter centrum.
Förslaget har varit utställt i enlighet med Plan- och bygglagen 5 kap l8 $ (2010:900) under
tiden 14 mars - I I april 2014. Inkomna synpunkter redovisas i utlåtande daterat den 9 december 2014. Planforslaget är forenligt med gällande översiktsplan och gär att ñrena med en från
allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt Milj<ibalken 3 kap.
Förslaget medlor inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap överträds.
Antagandehandlingarna stämmer överens med utställningshandlingarna med undantag av fülj ande redaktionella ändringar:
- Koordinatkryss har lagts till i grundkarta
- Planbestämmelser gällande störningsskydd har utökats für att inkludera gällande riktvärden.
- Utfartsforbud på füreslagen byggrätt har justerats.
- Bäckens läge på illustrationskarta har justerats für att ej ligga ovanpå befintlig kulvert'
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har giorts och bifogas ärendet.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar detaljplan for del av Landvetter 2:9 m.fl. LANDVETTER NYA
CENTRUM, KVARTER 2 och3 i Landvetter, Härryda kommun enligt loreliggande fürslag.
R SAMHÄLLSBYGGNAD
Håkan J
Michaela Kleman
Verksamhetschef plan och bYgglov
Bilagor:
Antagandehandlingar
14
N
v
BARNCHECKLISTA
HARRYDA
KOMMUN
20r4-12-03
Dnr 2012K5495 214
BARNCHECKLISTA FOR HARRYDA KOMMUN
Bamchecklistan skall användas som ett redskap i Härryda kommuns strävan att till¿impa
principema i FN:s bamkonvention då det bedöms relevant med en särskild
barnkonsekvensanalys under beredningen av ärenden. Checklistan bifogas åirendet som
bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna inarbetas direkt i åirendet.
1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
X¡u
nN"j
vilket sätt? lVarfÌir inte?
Planen möjliggör boende i nära anslutning till skolor och annan befintlig service som
barn och unga har nytta av. En välplanerad stadsmiljö som tillgodoser olika
åldersgruppers behov, samt underlättar för andra trafikslag än motorfordon bidrar till
en tryggare miljö dzir barn och ungdomar kan röra sig självständigt.
På
2. Ar beslutet belyst ur bamets perspektiv?
X¡u
På
IN"j
vilket sàtt? lVarftir inte?
Beslutet att antadetaljplanen innebåir att det som anges i punkt
1
kan genomftiras.
3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl. a. kön,
etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning?
Xru
På
EN"j
vilket sâtt? lVarfür inte?
Detaljplanen innebär inte att barn ges olika förutsättningar utifrån kön, etniskt
ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning. Fysiska miljön utformas
så att tillgänglighetskrav uppSlls.
4.
lHar barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?
X¡u IN.j
På
vilket sätt? lVarftir inte?
Samråd har skett med kommunens barn- och ungdomsråd'
Ovrigt som bör tas hänsyn
till
15
HARRYDA
Antagandehandling
KOMMUN
december 2014
Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m.fl.
LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 och
i Landvetter, Härryda kommun
¡
à
3
rt¡
I
l: [r
-J
i
\
4
,
(
ANTAGANDEHANDLINGAR:
a
a
a
a
Plankarta med bestämmelser
lllustrationskarta
Planbeskrivn ing inklusive genomförandebeskrivning
Utlåtande
163916
HÄRRYDA
Antagandehandling
KOMMUN
december 2014
Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m fl
LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 och
i Landvetter, Harryda kommun
3
PLANBESKRIVNING
Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt
att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen
rättsverkan.
\\
rr
,¡rffi**
Oaersiktskartø
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planförslaget innebär att tre nya flerbostadshus kan uppföras i Landvctter centrum. Planen innefattar även en parkanläggning med dagvattendammar samt en markparkering.
Planförslaget innebär en förtätning av samhället i anslutning
till befintlig
service och en
väl utbyggd infrastruktur. Ytterligare bostäder i Landvetter centrum ger dessutom goda
förutsättningar för framtida utökning av handel och kommunal service.
40
17
17
P lan områ dets øa grän sning,
sett
från
söder
Läge och avgränsn¡ng
Planområdec ligger i Landvetter centrum och gränsar mot befintligt bostadsområde
vid Brattåsvägen i nordväst, mot idrottsplatsen Landevi och ett flerbostadshusområde
vid Brattåsvägen i öst, och i söder mot det flerbostadshus vid torget som uppfördes
2011. Planområdet omfattar ca 2,4 hektar. Huvuddelen av marken inom planområdet
ägs av
Härryda kommun. Resterande yta inom planområdet ägs av Förbo AB samt en
samfâllighet, Landvetter
S
:7.
I
ú
@
-
i-!
Pbngníns
I
Hørrydø kommun riger mørÞen
f
Annøn mørkägøre
Agørfär h ållønden inom p lanområdet.
2
18
4l18
TI
DIGARE STALLN I NGSTAGAN DEN
a
a
G öteù orgs regio n ens
Gemensam strategi
för utveckling
stru kt urþ i ld
av göteborgsreg¡onen.
Härryda kommun har tillsammans med Göteborgs kommun och de elva andra kommunerna i Göteborgsregionens kommunförbund (GR) kommit överens om er strategi
för hur regionen skall utveckl¿s. Man har enats kring en strukturbild som skall ligga till
grund frir den kommunala planeringen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar struktur
som gagnar hela regionen. Härryda kommun ligger längs ett av fem huvudstråk som skall
stärkas genom etableringen av en attraktiv region- och pendeltrafik. Nybyggnation av
till
kollektivtrafikstråk. En förtãtning i Landvetter
centrum är förenlig med ambitionerna bakom strukturbilden då det innebär en vidareuweckling av befintlig bebyggelse i anslutning till utbyggd infrastruktur och befintliga
bostäder skall ske i anslutning
dessa
kollektivtrafikförbindeiser.
3
19
42
19
Översiktsplanen fór Härryda kommun - Öp ZOIZ
!'
A:
ÐÚF
Lt,
l
1,.
(
il
\
r
Et¡
/ã.\
Utdrøg ur þornmunens äaersiktspløn 2012
tr
Gràns
fiir
utaecklingsomnåde
600 na øaståndfrån sttirre kolleþtiutrøfiÞpløts
tr
Planområde
Tätorten Landvetter pekas i kommunens översiktsplan ut som ett av de utvecklingsområden inom vilka kommunens huvudsakliga bostadförsörjning skall ske de kommande åren.
Inom denna gräns skall en del av kommunens tillväxtmål på 1,5 % tillgodoses. Detta
skall ske genom förtâtning av tidigare fritidshusområden, nybyggnation av småhusområden och, som i fallet med den nu aktuella planen; centrumutveckling. Kommunens
översiktsplan pekar särskilt ut zoner inom en radie av ó00 meter från stora kollektivtra-
fikknutpunkter som områden där det är särskilt positivt med bostadsuweckling. Nybyggnation inom dessa zoneÍ är nödvänclig om Göteborgsregionens tankar om bostäder i nära
anslutning till större kollektivtrafikstråk skall förverkligas. Det aktuella planområdet
ligger inom denna zon.I översiktsplanen föreslås att nybyggnation i Landvetter skall vara
mer stadsmässig än befintlig bebyggelse, både i skala och struktur.
4
20
43
20
Grön Plan
(Y
{
Ç
a
a
a
¡t
al
I
I
,-
t >
a
-)
ê
¡
a
\(1, ,
a
a
a
t
Utdrag ur kamrnanens griin kørta. Denna ligger till grand
I
ftir
Grön Pløn och äaersiktsplønen 2012
samband med arbetet med översiktsplanen tog kommunen fram en grön plan där grön-
områden med särskild betydelse tas upp. Dessa s.k. fokusområden âr utvalda utifrån
att de har ett strategiskt bra läge och har en hög kvalité eller en stor potential att bli en
I centrumnära områden i Landvetter handlar det om områden där skötsel
och utveckling av de gröna inslagen ãr viktigt. I samband med utbyggnad av Landvetter
bra grönyta.
centrum kan flera gångstråk utvecklas. Parallellt med dagens parkering på Brattåsvägen
intimare parkstråk för gångtrafik i norr-södergående axel. Etableringen av
detta parkstråk påbörjades i och med kvarter 1 och fortsätter i den nu aktuella detaljplanen, tillsammans med en anlagd park med dagvattendammar i norr.
skapas ett
5
21
44
21
Program
2006 hölls en utställning i Landvetter bibliotek om Landvetters utveckling. Utifrån de
synpunkter som inkom upprättades i augusti 2007 ettprogram för utbyggnad av Landvetter centrum. Planprogrammet redovisade en kornplettering av befintlig centrumbebyggelse med bostäder, både i form av nybyggnation
i
en mer stadsmässig kvarterstruktur
och i form av påbyggnad av befintliga byggnader. Programmet redovisar även en ny
busstermin¿l/resecentrÌlm, ett kulturhus och ett parkeringshus. Vikten av gröna ytor
framhålls också i form av s.k. "fickparker" på ett flertal ställen. Programmet innefattade
ca 180 nya bostäder. Under programsamrådet fördes diskussioner med Västtrafik vilket
ledde
till att resecentret
som först föreslogs ligga vid Brattåsvdgen i stället placerades
närmare motorvägen i anslutning
till idrottshallen. Nytt
samråd hölls angående resecen-
trets nya placering. Kommunstyrelsen godkände 2008-05-26 programmet för Landvetter
centrum och gav i uppdrag åt förvaltningen att upprätta detaljplaner. Detaljplaner för ett
nytt bostadskvarter med handel i bottenvåningen ("Kvarter 1") , ett kulturhus, samt ett
resecentrum har upprättats. Detaljplan för Landvetter Centrum Kvarter 2 och 3 är den
fjärde detaljplanen som upprättas med stöd av programmet.
\\\\'ffis
:
ô
,t
o
-t
q-l:
j.ft
-â
-Je-_:--
Visionsbi I d fdr L anda etter
centrun,
P lanpro gram. 2 0 0
I
6
22
4522
PreT (20t0)
Gällande detaljplaner
För planområdet gäller detaljplan S/93 (antagen 1987-0ó-15) som bla anger garage och
ledningsområde och S-27 (antagen 1974-03-11) som anger idrottsändamål samt bostäder
och kommundelcentrum. Planområdet angränsar i norr
och i söder
till
till S-ó2 (antagen
1978-10-03)
P197 (antagen 2010-10-18).
Bostad sförsörj
n
i
ngsprogram
Landvetter centrum ingår i Härryda kommuns bostadsförsörjningsprogram för perioden
2013-2017, fastställt av kommunfullmäktige 2012-lL-I9.
I Landvetter centrum
planeras
50 bostäder med byggstart 2013-20I+ och ytterligare 50 med byggstart2016.
7
23
46
23
+
:t<:"!
ú'
Pknfirsløg
FÖRUTSÄTTNINGAR
ocH TÖnÄruoRI NGAR
Landvetters framväxt
Landvetter har gamla anor och var på 1500-talet den största byn i det område som nu
Hàrryda kommun och samhället låg vid Västgötavägen som gick mellan Göteborg
och Borås. En järnvägsstation byggdes på 1890-talet och ny bebyggelse placerades runt
à,r
denna. Pâ,I970-talet byggdes riksväg 40 vilket innebar att stationen och kringliggande
nytt centrum
påbörjades norr om denna. Landvetter centrum är karaktäristiskt för hur samhällen
kring Göteborg planerades på ó0- och 70-talet, med låg bebyggelse och tydlig separering
mellan olika funktioner och trafikslag. I ansiutning till centrum byggdes bostadsområden
i form av tät radhusbebyggclse samt flerbostadshus i 3-4 våningar kring gemensamma
gårdar. I Landvetters utkanter byggdes även under 50- och ó0-talet flera fritidshusområden som med tiden har blivit helårsboende.
bebyggelse hamnade söder om vägcn, samtidigt som planeringen för ett
I
4724
Centrumutveckling
till Göteborg
till bli ett helt eget samhälle. Utbyggnaden av Landvetter centrum syftar till att förstärka
De senaste 15-20 åren har Landvetter gått från att vara något av en förort
karaktären av en småstad med fö¡bättrad service, mer centrumnära boende och förbättrade kollektivtrafikförbindelser. Arbetet har påbörjats
i och med Kvarter
1,
Landvet-
ter resecentrum och Landvetter kulturhus. Kv¿rter 1 stod kLart 2012. Huset innehåller
butiker och drygt ó0 bostäder och är ett första steg mot en mer stadsmãssig bebyggelse.
Flytten av bussterminalen till det nybyggda resecentret innebär att boende i centrum får
lättare att utnyttja kollektivtrafiken samtidigt som mark frigörs för nyexploatering.
B efintlig situøtion,
mørkerøt.
me d
p
lønområde
9
25
48
25
Offentlig & kommersiell service
Närmaste skoia är Landvetterskolan som tar emot elever från förskoleklass upp till åk 9.
Här finns även grundsärskola och två särskilda undervisningsgrupper samt fritidshem,
fritidsklubb och LSS-verksamhet- Skolan har för närvarande cirka740 elever. Nordost
om planområdet ligger Lunnaskolan som tar emot 390 elever i årskurserna F-3. Norr om
planområdet ligger Önnerödsskolan med ca 490 elever i årskurserna 4-9. Nâraliggande
äldreboenden är Bygården och Ört." Bygården, som ligger söder om riksväg 40 i gamla
Landvetter centrum. Dessa har tillsammans 30 lägenheter. I ett av kvarteren i föreslagen
detaljplan (Hus 3) möjliggörs även förskola.
I centrumhuset finns tandläkare och vårdcentral.
Byggnationen av Landvetter kulturhus påbörjas under 2013 och kommer att inrymmâ
Landvetter bibliotek, kommunens kulturskoleverksamhet samt samlingslokal för kommundelstãmmor och liknande verksamhet.
I Landvetter centrum finns i övrigt god tillãnglighet till kommersiell service. TVå stora
livsmedelsbutiker är etablerade i dagsläget, såvãl som mindre specialistaffàrer exempelvis
fruktaffär och bageri. För närvarande finns dessutom två restauranger. Tillkommande
bebyggelse utformas på ett sådant sätt att framtida användning för butiker och liknande
verksamhet är möjlig.
Topografì och landskapsbild
Planområdet âr förhållandevis plant med en maximal nivåskillnad på ca 1 m. Marken
längs Agnebäcken ár lägst belägen. Agnebäcken rinner genom planområdets östra del och
fortsätter söder om Brattåsvägen, Härkeshultsvägen och vidare söderut mot Landvettersjön. Planområdet består mestadels av redan hårdgjorda ytor, grusade ytor och anlagda
gräsytor. I anslutning
till planom¡ådet ligger Landvitikullen
som är en trädbevuxen höjd
med biwis exponerat berg. Sprängningar har utförts på södra sidan och berget âr poröst
och bedöms ha förhållandevis låg hållfasthet.
Större delen av planområdet utgörs idag av parkering, i form av garagelängor för Förbos
hyresgäster, markparkering i anslutning till dessa samt en grusad parkering norr om
Brattåsvägen. I planområdets östra del ligger idag en grusad fotbollsplan som har ersatts
med en ny idrottsanläggning i Norra Önneröd.
t0
2626
49
.rtt
I t'
I
ffI r
t
l'
a
¡'
I
a
d.
a
Gestaltningsftirslagfi)r hus I settfnån befintlig gångurig ld.ngs Brøttåsatigen i aäst. Bilden redoaisar inga mørkarbeten, t ex om.dragning ûa a¡ig, gtingoüg eller föresløget bullerskydd, utøn shall i första hand, redoaisa tänkt
bebyggelseskala.
BEBYGGELSE
Bostäder
Planen innebär att området kan bebyggas med ett flerbostadshus i fem våningar , ett
bostadshus ifyravåningar,och ett bostadshus i tre våningar. Femvåningshuset (Hus 1)
utformas som ett tydligt kvarter med indragen takvåning.
Det är önskvärt att
så
mycket som möjligt av
till-
kommande bebyggelses parkeringsbehov tillgodo-
't
inom kr.artersmark. I hus 1 möjliggörs nedfart
till nedsänkt parkeringsgarage via en körbar yta
öster om kvarteret. Denna yta bör vara enkelriktad
ses
I
I
för att undvika genomfartstrafik och utformningen
bör anpassâs till den omgivande parken. En andra
våning
i
gzraget nås ifrån lokalgata söder om kvar-
teret,
/
Principskiss, nedfart gø'røge Hus
I
il
27
5027
\
--Hi*Þ
t
I
ì:**
,(ú/
\
J
7,
:fondevigoton
r'
,r2
./
,'/
Fdresløgen bebyggelse, vy
från atister
Ambitionen är âtt fyravåningshuset och uevåningshuset (Hus 2 och 3 ovan) utformas
som lamellhus som i skala och gestaltning påminner om Förbos befintliga bebyggelse
längs Brattåsvägen.
¡
\
*l
rt
) ¡D
,: Föreslagen
¡
m',ork-
parkering I
tr
(
a
Rv. t
).
a
e?
.l
I
\
Filresløgen bebyggelse, uy
från
äster
l2
28
5128
tl
1
x
lt
þ1.
10:00
þ1.
þ1. 14:00
12:00
Solstudier 21 december
rll
,
t,
I
I
þ1.
07:00
þ1.
l0:00
þ1. 18:00
Solstudier 16 aprìl
Solstudier
Ovan redovisas översiktliga solstudier för det aktuella planområdet och hur föreslagen
bebyggelse påverkar solförhållanden för befintlig bebyggelse norr om planområdet.
Örr".rt" raden visar solförhållandet då solen har sin lägsta bana, vid vintersolståndet i
december. Solen gfu dã upp strax före nio på morgonen och ned vid halv fitra . Nedre
raden visar en vârdag i april. Av bilde¡na frarr'gâr att nytillkommen bebyggelse skuggar
befintlig villabebyggelse ett par timmar på morgonen förutsatt att solen står tillrâckligt
hOgt f<;r att komma över befintlig centrumbebyggelse. Vid 11-12 står solen rakt söderut
och bostadskvarteren skuggar i huvudsak parkområdet i norr.
t3
29
5229
2
Utforznning øa p ør k stråk,
fdr mark(COWI201J)
ur fiirfrågningsunderløg
projektering, Ka.
I
Fortsrittning aa pørkstnåket i ønslutning till hus 1 ges liknand.e nzørkltebøndling.
a'1ffi0
KV. I
Förskola
Planen möjliggör även anvãndning för förskola i hus
3
Grönska
Att frãmja god tillgänglighet till grönska är speciellt viktigt i centrala lägen för att erbjuda en attraktiv boendemiljö där människor trivs. Planförslaget inkluderar ett grönstråk i
öster och en park med dagvattendammar i norr. Parkstråket i öster får karaktären av en
en intim stadspark med grusade ytor, gott om möblering och en vattenränna som ingår
i planområdets dagvattensystem. I stråket kommer skulpturer som tidigare bl.a. stått vid
Landvetter bibliotek att placeras. Stråket blir en del av ett sammânhängande grönstråk
från Landvetter centrum till Gallhålans naturreservat. Parken norr om Brattåsvägen får
en mer naturlig karaktär med större gröna ytor och trädgrupperingar. Parkområdet kommer också att innehålla dagvattendammar.
t4
5330
30
I
ttrt
_ --. a¡?
¡; s
'g&
5¡n
ag
J
l
{
t
r¡a
tÐ
t&
.O
loo
lil
I
tôG
LANDVETTER
gt
ùl
\,
tß
ì.o
lat
\øö
' l"i*
¡a
f¡dr.ô!e"
3r
I
*s
¡
c
*
¡'¡r r: rì, ¡Ð $;,a.r
,z
td
ù
!æ
t
';. ¿it
,4
ltõ,
¡arÉ
¡TÐ
att
:.
t"¡
,rt? ; r¡[
l2ì9
fóßd-rìgshm
.¡
r'Þ
.,,.o
'O
I
a:
.\.
it
.
ôlt
I
t
Utdrøg ar geoteþnirk utredning (Rørnböll 201j).
Skrffirøt
ontråde ùör inte utnyttjas
fl'r
l)yggnøtion pgø risþ
fl:r
rnarktdttningar.
MARK
Geoteknik
I
samband med byggnâtionen av Landvetter centrum har en rad geotekniska utredningar
utförts. Vattenbyggnadsbyrån genomförde 1970 en översiktlig grundundersökning i
samband med upprâttândet av en stadsplan för centrumområdet. Denna undersökning
kompletterades 1973 av Göteborgs Förorter. GF- Konsult utförde ytterligare geoteknisk
utredning 2004 dfu yrlagren i bäcken närmast bäcken bedömdes vara tjalfarliga, flytbenägna (silt och sand) och mycket sättningskänsliga. tJtredningen visar att kulverteringen
av Agnebäcken har inneburit att grundvattennivåer som tidigare låg på mellan 0,2 m till
1,5
m under markytan har sänkts med upp
till 1,5 m. Risken
för ytterligare grundvatten-
sänkning vid en eventuell exploatering bedöms vata liten eftcrsom området har varit väl
t5
31
5431
dränerat och grundvattennivån har stabiliserats för rådande f<;rhållanden under en lång
tidperiod.
I
samband med detta planarbete har en geoteknisk undersökning utförts i november 2013
av
a
Norconsult. Följande fältundersökningar har gjorts:
Trycksondering i fyra punkter för klarläggande av jordlagrens mäktighet och
relativa fasthet.
Vingsondering i 2 punkter för bestämning av lerans odränerade skjuvhållfasthet
a
Störd provtagning med skruvprovtagare i 4 punkter för klarläggande av jord
lagrens sammansättning. Fria vatten¡or i provta gningshålen uppmättes.
a
Osrörd provtagning med kolprovtagare
i 1 punkt för bestämning
av jordlagrens
egenskaper i laboratorium.
Planområdet är ett område med älv- och svämsediment på ett lerlager. Sedimenten är
löst lagrade. De organiska jordarna i sedimenten har relativt stor mäktighet. Sedimenten bedöms vara tjälfarliga, flytbenägna (silt och sand) och mycket sättningskänsliga (de
organiska jordarna). Leran kan vara mycket lös och klassas som kvicklera. Leran är också
sättningskãnslig. Totalstabiliteten bedöms vara betryggande. Marken inom planområdet är mycket sãttningsbenägen. Ytterligare markbelastningar kan leda till relativt stora
sättningar under lång tid. Större uppfyllnad som kan orsaka marksättningar skall därför
i möjligaste mån undvikas eller övervägas noga. Vid detaljprojektering får övervâgas om
lättfyllning behöver tillgripas utanför pålade byggnader för att minska riksen för skadliga
sãttningar.
För planerad bostadsbebyggelse inom planområdet bör ftiljande rekommendationer
beaktas:
Marken närmast Agnebäcken bör inte utnyttjas för byggnation p.g.a. risk för marksättningar som orsakats av de mäktiga organiska jordarna.
Byggnader kan grundläggas med stödpålar
med hänsyn
till
fast botten. Pålningsarbeten skall utföras
till relativt mäktig silt, de organiska jordarna
och kvickleran. Pålningsarbe-
ten med exempelvis slagna betongpålar kan orsaka problem i omgivningen så som hc;j-
ning av portryck, sättningsskador och instabila schakter.
t6
32
55
32
Byggnader med små laster och mindre känsliga för sättningar, t ex friggebodar, kan
grundläggas med platta på mark. Relativt stora marksättningar kan inte uteslutas.
Schaktarbeten måste planeras noga och utföras mycket försiktigt med hänsyn
till
sedi-
mentens sammansättning och egenskaper.
I planområdets norra del planeras en parkanläggning där bl. a. dagvattendammar ingår.
Dammarnas djup är små, mindre än 1 m med planerad släntlutning flackare än 1:3. Totalstabiliteten för dammarna bedöms därför vara tillfredsställande. Med eventuellt större
schaktdjup för t. ex. dagvattendammar skall totalstabiliteten kontrolleras genom stabili-
tetsberäkningar.
För att säkerställa stabiliteteten i anslutning tíll dagvattendammar och diken inom föreslaget parkområde har detaljplanen utformats med planbestämmer gällamde maxbelast-
ning, maximal släntlutning och djup för planerade dagvattendammar. Vidare regleras
grundlãggning av planerad bebyggelse.
Radon
Radonmätning har inte gjorts. Enligt kommunens radonriskkarta, reviderad 200ó ligger
planområdet inom låg- eller normalriskområde för r¿don.
GATOR OCH TRAFIK
Riksväg 40
Soder om planområdet ligger riksväg 40, som är den huvudsakliga trafikförbindelsen
mellan Göteborg och Borås. Riksväg 40 är av riksintresse för kommunikationer enligt
3
kap i miljöbalken. Föreslagen detaljplan bedöms ej påverka detta riksintresse.
t7
33
56
33
t1
Gatunät
rÊ
Väster om den nya bebyggelsen omvandlas Lande-
vigatan
till
en stadsgata med
trottoar och parkering
på båda sidor, samt cykelbana
pä,
!å'r
den vãstra sidan.
Landevigatan får efter ombyggnad en totalbredd på
20 m enligt nedanstående skiss. Cykelbanan fortsät-
.t
ter norrut och går igenom det planerade parkområ-
1ì¡11f!
deti norr. IJtfart frän garage i hus 1 och inlastning
sker från körbar yta i parkstråk samt via lokalgata
söder om huset. Ett gångstråk löper genom det
planerade srönstråket i
ltì
1
:{5?l
öster.
l#;i:i"{;!:i,r'#';l:;i
bebyggehc.
Viss trafikökning väntas
till följd
av planerad be-
byggelse och har varit en utgångspunkt för planarbetet och tillhörande bullerutredning.
Trafikökningen bedöms dock vara rimlig. Resultatet av bullerutredningen har legat till
grund för planbestämmelser för ny bebyggelse och föreslagna åtgärder för befintliga hus
längs Brattåsvägen. Brattåsvägen och Landevigatan föreslås utformas som en lågfartsgata
med stadskaraktär och förhoppningen är att detta skall leda till lägre hastigheter ãn i
dagslãget.
'.8:::
tffi
I
fi tilliliilÏijllll[
mt
m
n
li
Gångbono
3m
Parkering
Kõrbono
Z,Sm
6,5 m
Porkering Cykelbono
2.5m
2m
Tronoor
J.5 m
KV. I
Seþtion Løndeuigøtan
t8
34
57
34
1.
B
efintlig mørkpørÞering
plntser
efintliga park eringsgørøge, ca 50 platser
3. P ørk eringsy ta, gru sp lan
cø 50
2.
B
f0 platser.
4. Föreiløgen ny parkering,
cø 100 pløtser
ca
;lr
s
Parkering
Delar âv plânområdet utgörs idag av markparkcring och parkerings gatage. Sammanlagt
rör det sig om ca 50 markparkeringar och 50 garageplatser som är förþrda parkeringar
för boende i flerbostadshusen vid Brattåsvägen. Norr om Brattåsvägen används även en
grusad yta i anslutning till fotbollsplanen som parkeringsyta. Befintlig boendeparkering
ersätts på föreslagen markparkering på gamla fotbollsplanen norr om Brattåsvãgen. Parkeringen på grusplanen ersätts inte, utan förutsätts i fortsättningen kunna ske på be-
t9
35
58
35
fintlig centrumparkering. Ambitionen är att tillkommande
bebyggelses parkeringsbehov
skail tillgodoses med parkerings gara,ge inom kvartersmark.
Kollektivtrafìk
Landvetter har goda kollektivtrafikförbindelser. Från Landvetter resecentrum går i dags-
ligetfyra busslinjer: linje 511 som trafikerar sträckan Partille-Landvetter, Röd Express
som trafikerar sträckan Landvetter-Göteborg-Liila Varholmen, linje ó11 som trafikerar
sträckan Bollebygd - Mölnlycke, linje ó16 som trafikerar sträckan Râvlanda - Landvetter
och linje ó20 som trafikerar sträckan Sandsbacka-Eskilsby-Björröd-Landvetter. Motorvãgshållplatsen (Landvettermotet) tratikeras dessutom av linjerna 101 sträckan Göte-
borg-Borås och linje 330 som trafikerar sträckan Kinna-Sätilla-Göteborg. Dessa hållplatser ligger båda inom 300 m från planområdet och ger goda möjligheter för boende
före slagna bos täder att utnytti a
i
kollektivtrafiken.
TEKNTSK FÖRSÖRJNTNG
BEF- FJÂNNVÄfr1T,
8EFStir-mvntuM
o
_.;-.;
.x 1
BEF
t]¡6VAITilÚ}ô6
BTF.
tr
BEf. VA6(Æ{r
NY
PLI€SIAIM
NY
0I6VATI0{[ÛS6
IJY
D¡GI/ATIENfÍ¡II6, TRITÏ
8EE IIIXå¡G [email protected]
NY vÀ6
MY ASfÁTfYIA
NYTT ITJS
-
I'IY VATITIIYTA
sIRö¡f,T
t
Princìpshiss
D øga attenli)snin g, p ørk
stråk
Dagvatten
Dagvatten skall tas omhand i enlighet med kommunens dagvattenpolicy, främst genom
lokalt omhändertagande, Idag finns ett dagvattensystem med brunnar, ledningar och en
kulverterad bäck i området. Exploatering av området ger en ökning av dagvattenflödet
20
36
s9
36
som bör fôrdröjas innan avleclning
till befintlig
bäck sker En dagvattenutredning har
urförrs ¿v Ramböll Sverige AB och har förutom det akruella planområdet (omnämnt
delområde I i utredning) även studerat en er,-entuell utbyggnad väster om L¿ndevigatan.
(delområde 2 i utredning)- Detta område ingår ej i programmet och ha¡ inte studerats i
detalj vad gäller utformning eller exploateringsgracl. Syftet ha¡ endast varit att säkerställa
tiliräcklig dimensionering
av dagvattenhanteríngen
i nu föreslagen detaljplan,
även
vid en
eventuell utbyggnad väscer om Landevigatan. Dagvattenhanrering skall ingå som en del
i utformningen av parkstråket i planområdets östra clel. Dagvatten tes från bãckkulver-
tering och pumpas via tr,r;ckledning till park i planområdets syd<ístra del. Därifrån skall
dagvartnet rinna med självfall till dammar i norr, varefter vattnet ansluts till befintlig
kulr,'ertering.
Avfall
IJtrymmen för sorterin g av avfall i flera fraktioner ska anordnas inom fastigheten, i anslutning till uppställningsplats för hämtningsfordon. Lruymmen ska vara dimensionerade
for hämtning veckovi.s och erbjuda god tillgänglighet samt god arbetsmiljö för hämtningspersonalen.
EI
Härryda Energi AB srarar fór elförsörjningen i området'
Värme
kan
Ny bebyggels€{*znsrurâs till fjärrr-drme.
Vatten och avlopp
Ny bebyggelse ska ansluta till kommunalt dricksvatten, spillvatten och
dag
'.*atten.
Tele
Framtida ledningsdragning förutsätts kunna ske i vägmark.
Fiber
Framtida ledningsdragning förutsãtts kunna ske i vägmark'
2l
6037
STÖRNINGAR
Risk
Riksväg 40 âr utpekat som en primärled för farligt gods. Minsta avståndet melian föreslagen bebyggelse och avfart från riksväg 40 är ca 210 m. Ingen risk för påkörning bedöms
föreligga. Enligt den kartering Statens räddningsverk gjorde för riksvãg 40 2008 förekommer heller inga transporter av giftiga gaser klass 2.3 pävdgen. Risken för en
oþka
med farligt gods på riksväg 40 som kan beröra föreslagen bebyggelse bedöms därför ligga
på en tolererbar nivå, och ingen ytterligare riskutredning har bedömts vara nödvändig.
Längs Härkeshultsvägen, väste¡ om planområdet, ligger en bensinstation. Denna ligger
utanför det riskhanteringsavstånd på 150 m som Länssryrelserna i Skåne Stockholm och
Västra Götalands län föreslår i sin publikation Risþbøntering i detøl,jpløneprlcessen (201106-17). Publikationen ligger till grund för Harryda kommuns bedömning av riskanalys
och någon ytterligare riskutredning bedöms därför inte vara nödvändig.
j
L..
---..
'|
Austå.n d ti ll
hc n
'
1
i n stati
o
n
r
ttlt(,,1. i'l'tJt0l
t
27
6t
38
38
Buller
Gällande riktvärden
Boverket har tagit fram följande allmänna råd för att förtydliga tillâmpningen av de av
Riksdagen antagna riktvärdena i samband med nybyggnad ¿v bostäder Q008:l, "Buller
planering
-
Plønera
fär
bostøder
i ornr,åden
utsattu,
f;r
baller
i
från aøg- och spå,rtrøfik")
Den slutliga bebyggelsen utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls
> Att 55 dB(Ð ekvivalentnivå utomhus uppfylls vid fasad och uteplats.
>
vid uteplats i anslutning till bostad
' Att 70 dB(Ð maximalnivå uppfylls
uppfylls inomhus
' Att 30 dB(Ð ekvivalentnivå
nattetid uppfylls.
' Att 45 dB(Ð maximalnivå inomhus
Om rikwärden ej uppfylls kan det i vissa fall vara motiverat med avsteg. Avsteg bör kunna övervägas i centrala delar av städer vid kompletteríng med ny tätare bebyggelse, till
exempel ordnad kvartersstruktur där förutsâttningar för goda kollektivtrafikförbindelser
finns. Utifrån detaljplanens förslag till lokalisering och utformnin g av ny bebyggelse i
centrala delar av Landvetter tätort och med närhet till Landvetter resecentrum
bedöms ett sådant avsreg vara tillämpbart på detaljplanen. Denna bedömning har samråtts med Länsstyrelsen vid sammanträde 20L3-02-25 och Lánsstyrelsen delar kommunens bedömning.
Avsregsprincipen innebär att om den ekvivalenta ljudnivån vid någon f¿sad överstiger 55
dBA skall lägenhetern vãra genomgående och i minst hälften av bostadsrummen skall
fönster då kunna öppnas mot sida med högst 50 dB(A). Där det inte är tekniskt möjligt
att klara 50 dBA utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det kunna accepteras upp till 55 dB(Ð vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dB(Ð
bör dock alltid uppfyllas för flertølet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Fasadoch fönsterkonstruktion skall utformas med hänsyn till ljudnivåkraven för inomhusbuller
i BBR. Ãven uteplars skall vara orienterad mot tyst sida, och placerad på ett sådant sätt att
den maximala ljudnivån ej överstiger 70
dB(Ð'
23
39
6239
I
D
Møximal bullemiaå (dBA) 2 m ou-øn mark
Eþuiaalent ballernìaå (dBA) 2 nt oaøn mørþ
I
t
/7
,(
Kvl
,/
'(
)
)
{(
<.?
\
à\
â\
Møxirual hallerniaå (dBA) aån 3
Ekaiuølent ballernia,å (dBA) uån 3
l¡.':.xi,r.
,
,
I'
__ ,
40.0 dB (A)
1s.0 dB (A)
so.o dB
(A)
ss.0 dB
(A)
I.600dB(A)
6s.o dB (A)
I,
loo dB (A)
I'
f
' rs.o dB (A)
I
I
I
I
'
'
.
'
600 dB
tA)
65.0 dB
(A)
lo.o
dB (A)
?s.0 dB (A)
I
I
I'
I'
-
so,o dB (A)
sso dB (A)
eo.o dB fA)
es.o dB (A)
Utdrøg ur bullerutredning (COWI 2014)
74
40
6340
Bullerutredning för föreslagen detaljplan
På uppdrag av}Jdrryda kommun utförde
COWI inför samrådet
en bullerutredning för
det aktuella planområdet. Utredningen visade på ekvivalenta bullervärden vid fasad mot
trafik i intervallet 55-60 dB(Ð för den mest bullerstörda byggnaden inom planområdet
(hus 1). Vid ekvivalent bullernivå 55-ó0 dB(Ð vid fasad mot trafik bör alltså enligt ovanstående avstegsfall den ekvivalenta bullernivån vid tystlljuddämpad sida uppgå till högst
45-50 dB(A). Minst hälften av bostadsrummen och uteplats bör.dessutom vändas mot
denna tysta/ljuddämpade sida. För resterande bebyggelse inom planområdet bedömdes
riktvârdet om 55 dB(Ð klaras på byggnadernas alla sidor. Bullerutredningen visar att all
föreslagen bebyggelse har möjlighet till uteplâts där maximala bullernivån understiger 70
dB(Ð, förutsatt att
dessa ej förläggs
Ny bebyggelse - Hus
Hus
1
vid fasad mot lokalgata.
I
beräknas erhålla en bullernivå vid fasad mot lokalgata om 55-ó0 dB(A) ekv, vilket
innebãr att en ljuddämpad sida om högst 50 dB(Ð skall klaras för att Boverkets riktlinjer
skalt uppfytlas. Istället visar bullerutredningen att nivåerna på denna sidan ligger i intervallet 50-55 dB(Ð för samtliga våningsplan. Även om riktlinjerna ger ett visst utrymme
för att ett fåtal lägenheter kan ligga i detta intervall, så rör det sig här om allt för många
lägenheter.
För att studera åcgdrder för att få ned bullernivån på gårdssidan har tidigare bullerutredning kompletterats. Huvudsakliga bullerkällan på denna sida är bullret från riksväg
40, men på grund av vägens höjdläge kommer det mesta bullret rakt västerifrån trots att
vägen iigger närmare rakt söderut. Den nytillkomna bullervallen i anslutning till avfartsrampen söder om planområdet har alltså förhållandevis liten effekt på bullersituationen
inom planområdet. Vägbullret påverkar gårdssidan av Hus 1 på två sätt: dels direkt för
den översta våningen och dels via reflektioner inne på gården och i bakomliggande bebyggelse för de lägre våningarna.
För att förbättra bullersituationen på gårdssidan föreslås darfc;r två åtgärdet. Örr.ttt"
våningen skall utföras med ett utskjutande skärmtak in mot gården och våning 1-4 skall
utföras med ett material som reducerar de reflektionseffekter som uppstår inne på gården.
I
den beräkningsmodell som används
i bullerutredningar (Nordisk
berdÞningsmodell
fär
angtrøfihbuller, røpport 4653. Nøtura,årdsaerþet 1996) kan fasadmaterial sättas som ântingen
reflekterande eller absorberande.
25
644141
I
/./1'
HUS 2
Oaøn alnster: Princip
Ouøn höger: kompletrering øv ballerutredning
(cowl20r3)
I llusf.røtionen oisør berøknøde e þaioø lentø ba llerniu,ier
fiir Hus 2 om g'årdssidøn fiirses rued ett reflektionsdärnp ønde
fasødr'vøteri ø1. Rikta tirden fiir b u llerdtimp ø d sidø
uån I-4. Likulird.iga niaå.er erb,ålls tiaen aid
uppfylls
d.en kpartersutformning rcnt redoai¡øs i bullerutredning
(se illastrøtion sid. 24) sømt på illustrøtionskørta.
fir
fiir
bullersþdrmning, Has
Med ett utskjutønde tøk in rnot gården skilrn¿as
dire k ta e r þ øn de ba ll er
r ef-le kt erøt
b
a II e
r
från ri k sa a g 4 0. In dir
r e du c erø s
ru.
e
d
e
e
kt
1
/
t t l,j a dab sorb erøn d e
føsødnr.øteriø1.
bullerutredningen har ett reflekterande material förutsatts- Ovanstående bild redovisar en kompletterande bullerutredning där gårdsfasaden på Hus I har
istâllet har givits absorberande egenskaper. En sådan f¿sadutformning bidrar till att redu-
I tidigare version
av
cera de reflektionseffekter som uppstår mellan motstående vàggar. Resultatet ar attvân 4
och nedåt klarar Boverkets rikwärde om bullerdämpad sida, 45-50 dB(Ð.
Fasader som har en ljudabsorberande effekt kan åstadkommas på olika sätt. Exempel âr
en oregelbunden fasad, klâdd med exempelvis trãribbor, en genomsläpplig fasad med
bakomliggande ljudisolering eller fasader kledda med växtlighet eller annat absorberande
material.
Wckød/oregelbunden
føsød
g
o Genornshipplig føsad
o
m.ed bakomliggønde
o
o Sudisohring
Føsød klødd med øbsorb era.n de ru,a
t
teriø I,
ex atixtlìghet.
o
tr
o
o
g
tr
o
q
o
E
o
g
o
LO
42
65
42
rl
|l
ra
ì
ì
rl
ì
ìn
lt
l?
I ¡tl
I
I
fl
Exerupel på føsøder som med ra.tt utformning shalle
kunn a fungerø øbsor b erand e.
För Hus 1 beräknas riktvärdena frjr ekvivalent och maximal bullernivå inomhus uppfyllas
förutsatt att det utförs med en fasadkonstruktion som dämpar minst 40 dB(Ð.
Skärmtak Hus
I
Tidigare nãmnda beräkningsmodell ger inte utrymme för berâkningar med horisontella
skärmar, vilket gör det svårt att experimentellt visa på ett skärmtaks effekt på fasadvãrdet vid våning 5. Kommunen gör dock bedömningen âtt ett utskjutande tak över den
indragna femte våningen har en påverkan på bullernivån, och att den ekvivalenta bullernivån vid fasad mot gården blir lägrc än vad som redovisas på bullerutbredningskartorna.
Denna bedömning delas av bullerkonsulten (COWI) som gör uppskattningen att nivån
sänks med 2-3 dBA ekv med denna åtgärd. Detta gäller alla lägenheter mot gården på
hus 1, förutom en eller två lägenheter i nordöstra hörnet. På grund av deras orientering
till bullerkällan kan dessa Ìägenheter
i
ett fasadvärde
som ligger kring 50-51 dB(Ð ekv. Kommunen anser dock att eftcrsom flertalet lägenheter (ca 48 av 50) uppfyller riktlinjerna och det inte â¡ tekniskt möjligt att ytterligare
förhållande
även med denna åtgärd ha
27
43
6643
reducera bullernivån vid fasad för denna del av byggnaden, så bör dett¿ vara acceptabeltSammantaget innebär detta att även lägenheter på våning 5 uppfyller Boverkets riktlinjer
om bullerdämpad sida.
Nybebyggelse-Hus2&3
För Hus 2 och 3 (has 3 ¿t 4 i bullerutredning,
se
illustration sid 25) beräknas huvudregeln
uppfyllas förutsatt att uteplatser inte lokaliseras mot lokalgatan. Rikwärdena inomhus
b
eräkn as uppfyllas förutsatt s tandard
fa
sader.
I hus 3 möjliggörs användning för förskola. För undervisningslokaler finns inga rydliga
riktvärden liknande de för nybyggnation av bostäder som Boverket tagit fram. Praxis har
dock blivit att riktvärden enligt nedan ska klaras.
a
Ekvivalentnivå inomhus
lo dB(A)
a
Maximal ljudnivå inomhus
45 dB(Ð
a
Ekvivalentnivå på vistelseytor
5s dB(A)
Eftersom hus J klarar rikwärdet för fasadbuller för nybyggnation för bostâder (55 dBA)
riktvärde för den vistelseyta som föreslås norr om huset. (Se
bullerkarta sid. 25) Inomhusnivåer klaras liksom för bostadsändamål förutsett en stanså klaras även ovanstående
dardfasad.
För att säkerställa att riktvärden uppnås utformas planen med följande bestâmmelse gällande störningsskydd:
Bostødshus skall utformøs
så.
att Boaerþets riktaørden
fir
buller inomhus uppn,ås. Bostrider
sknll utforrnøs så att rninst hrilften øa boningsrantnten orienttrøs
sidø.
Minst
en bølkong/uteþløts
pløcerøs siå øtt Booerþets
till
rnlt tyst/ljaddrirnpød
aørje bostød eller gemensørn ateþla,ts skø atftirøs eller
riktlinjer om buller aid atepløts
uppn,å.s.
För att säkerställa bullerreducerande utformning av Hus 1 utformas planen med följande
bestämmelser gällande störningsskydd och utformning:
Gårdssid,ø øu bostødsshus sþall hø føsad med reflektionsd,ärnpønde
utþrmning eller
egenskøp. G,årdssidø øa bostødsbus skøll utfiirøs med skrirmtøþ eller ønnøn motsaøra.nde
teþnisþ ldsning sorn innebtir øtt Boaerþets riktlíwjer om ballerutirde
uå.ning
aid.
føsød uppnås
fär
5.
28
44
6744
Befintlig bebyggelse
Planförslaget inkluder¿r också ett bullerskydd mot befintlig småhusbebyggelse vid
Brattåsvägen. Den ekvivalenta bullernivån för våning
I
beräknas sänkas med ca 2 dB(Ð
dB(Ð. För våning 2 beräknas den ekvivalenta bullernivån sänkas rned I-2 dB(Ð
ca 57 dB(Ð. Den maximala builernivån beräknas sänkas under 70 dB(Ð för våning I
och i stort sett för våning 2.
till
till
ca 53
Detaljplanen utformas med en bestämmelse om att bullerskydd skall uppföras i anslut-
ning till befintlig bebyggelse vid Brattåsvägen:
Bullerskydd, med lligstø höjd
2,t m skall appfärøs
För befintlig flerbostadshusbebyggelse vid Brattåsvägen (Förbos flerbostadshus) berâknas
bullernivåerna i stort vara oförändrade jämfört med nollalternativet.
KONSEKVENSER
Avvägningar
en
l¡gt M i ljöbalken
Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra
allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3.Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken
kapitel 5 överskrids
M
i
ljökonsekvensbeskrivning och
M
i
l¡öbedöm ning enligt
M KB
-fórordn ingen
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättâs "om
detaljplanen innebâr betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark
och vatten och andra resurser". Detaljplanen omfattar ett mindre område centralt i ett
samhälle med utbyggd infrastrukrur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och
kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs darf<;r inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och
omfartas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Nâtura
2000 eller verksamhetcr enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljObedcimning av planen behövs därför inte. Samråd med Länsstyrelsen har skett 2011-05-15.
Länsstyrelsen delar kommunens bedömning.
29
45
6845
HÄLSA OCH SAKERHET
Brandförsvar
Vâgarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon.
Flerbostadshusen kommer att uppföras i enlighet med Räddningstjänstens krav på utrymning och framkomlighet enligt BBR (Boverkets byggregler). Bost¿dsområdet ligger
uranför 10 minurers insatstid för Räddningstjänstens stegfordon. Ucrymningen från
femvåningshuset (Hus 1) skall kunna ske utan hjãlp av Räddningstjänstens stegmateriel.
Kraven ska säkerställas i bygglovKapaciteten och tillgängligheten
till
det befintiiga brandvattennätet är god, brandvatten-
post finns väster om föreslagen bebyggelse, inga ytterligare brandposter ska anläggas.
Miljömål
Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad
klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljc;.
Uppvärmningen av planerad bebyggelse ska ske genom förnyelsebar energi genom möjligheten att ansluta befintlig bebyggelse
till fjärrvärmeanläggning. Med områdets
cen-
trala läge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för mânga att utnyttja kollektiv-
trafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter.
G EN O M FÖNRTTI OEBESKRIVN
I
NG
En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska,
ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgãrder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen.
Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att
den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.
ORGAN I SATORISKA FRAG OR
Tidplan
Granskning skedde under tiden 14 mars 2014 räknas anta planen i februari 2015.
11
april 2014. Kommunfullmäktige be-
30
46
6946
Genomförandetid
Planens genomförandetid är
l0
âr, med
början då detaljplanen vinner laga kraft. llnder
genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att fäbygga i enlighet med planen
Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan âtt fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning
för förlorad byggrätt.
Huvudmän
Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet.
Planens genomförande åvilar följande ansvariga:
Hârryda kommun
- ¿llmän platsmark
- vatten- och avloppsnät inom planområdet
Fastighetsägare
- kvartersmark
Härryda Energi AB
- elförsörjning
Fastighetsägare
Härryda kommun är ägare till Landvetter 2:10, 2:15,3:t67,4:t24 sa:mt 4:7. Förbo AB är
dgarc till Landvetter Z:9.Inom planen finns även en sarnfällighet, Landvetter s:7, med
ändamål dike.
FASTI G H ETSRATTS
LI
GA FRÄGO
R
Fastighetsbildning
Hdrryda. kommun ska vara ägare av den allmänna platsmarken. Fastighetsbildningen ska
ske för att bilda lämpliga fastigheter för bostäder och centrumbebyggelse. FIur denna
fastighetsbiidning ska ske och vilken ersättning som ska betalas ska bestämmas i ett exploateringsavtal som ska upprättas innan planen vinner Tagakraft.
3l
47
7047
Fastighetskonsekvenser
Då viss utbyggnad av centrumbebyggelse kommer ske på befintlig parkering ska den nya
parkeringsytan färdigställas innan den nuvarande parkeringen tas bort. Denna fråga ska
lösas med ett exploateringsavtal.
Andrad markanvändning redovisas nedan.
Ny
Føstighet
ønaandning
Nuuørønde ønaändning
Ungefärlig
ørea
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
LANDVETTER
i hum
2:10
Lokalgata
Idrottsändamål
30
2:10
Park
Idrottsändamå1
230
2:10
Parkering
Idrottsändamål
510
2:15
Park
Park
30
2:9
Bostad
Parkering/gaîage
1480
Z;9
Lokalgata
Parkering/gzrage
260
2:9
Park
Parkering/garzge
ó50
i:1ó7
Lokalgata
Lokalgata
490
4:124
Bostad
Idrottsändamål
2690
4:124
Parkering
Idrottsändamål
2060
4:124
Lokalgata
Idrottsändamål/park
1070
4:124
Park
Idrottsändamål
190
4:7
Lokalgata
Lokalgata
++0
4:7
Bostad
Lokalgata
150
4:7
Park
Idrottsändamål
1110
S:7
Lokalgata
Lokalgata
100
S:7
Park
Park
510
TEKNISKA FRÄGOR
Vatten och avlopp
Pl¿nområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp.
32
48
7148
Dagvatten
Dagvatten skall omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policy
om lokalt omhändertagande av dagvatten.
Elförsörjning
Härryda Energi AB svarar för områdets elförsörjning.
EKONOMISKA FRÄGOR
Kommunens ekonom¡
Kommunens kostnad för planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i samband
med ansökan om bygglov.
ADMINISTRATIVA FRÄGOR
Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft.
Mölnlycke i december 2014
SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD
Planenheten, Mark- & Bostadsenheten
La,l fu,rl
on
Verksamhetschef fcir
Planarkitekt
Karl Falck
Mark- & Exploateringsingenjör
Plan & Bygglov
33
49
72
49
HARRYDA
KOMMUN
Antagandehandling
9 december 2014
Sektorn för samhällsbyggnad
Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m.fl.
LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 OCh 3
i Landvetter, Härryda komrnun
Utlåtande
Detaljplanen har varit utställd lor granskning i enlighet med PBL 5 kap $ 18 (2010:900)
under tiden 14 mars - 11 april 2014. Antagandehandlingama överensst?immer med
utställningshandlingama, med undantag für vissa redaktionella åindringar. Dessa inkluderar en ändring av illustrationskartan för att visa ett mer realistiskt lage ftir bäck längs
parkområdet, samt en justering av utfartsförbud längs norra fasaden av Hus 1.
Förslaget är filrenligt med gällande översiktsplan och gâtr att ftirena med en från allmän
synpunkt lamplig anvåindning av mark- och vattenresurser enligt Miljöbalken kap 3.
Förslaget medftir inte att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kap 5 överträds.
Nedanstående yttranden har sammanfattats om ei annat anges.
YTTRAN
D
E FRAN LÄNSSTYRELS EN, dAtETAt 201 4.0448
Ynrandet återges i sin helhet.
Bedömning enligt 12 kap
I
$
PBL
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap l0 $
PBL och nu kända ñrhållanden att planen kan accepteras och därlor inte
kommer att prõvas av Länsstyrelsen om den antas.
Motiv ftir bedömningen
Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att
skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt
miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med h2insyn till människors hälsa eller
säkerhet eller till risken ñr olyckor, översvämning eller erosion.
Synpunkter på förs lagshandlingen
De synpunkter som tidigare framftirts i ärendet har i allt väsentligt beaktats. Länsstyrelsen ser gàrna attplanbestämmelsen förtydligar vad som är tyst respektive ljuddämpad
I (8)
50
7350
sida. "Bostäder skall utformas så att minst halften av boningsrunrmen orienteras mot
tyst (max 45 dBA ekvivalentnivå vid fasad) eller åtminstone ljuddämpad sida (max 50
dBA ekvivalentnivå vid fasad.)
Kommentar: Infòr antagandetförtydligas planbestcimmelsen enligt Länsstyrelsens synpunkter.
YTTRAN DE FRAN LANTMÄTE RIET, dAtE rAt 2O1 443.25
Koordinatkryss saknas i plankartan.
Under rubriken "Begränsningar av markens bebyggelse" finns enyta¡¡s¡ "*"-tecken.
Om det åir planft)rfattarens mening att denna yta inte skall Ë bebyggas enligt Zindamål
"BCS" bör detta framgå tydligare. Bestämmelsen kan tolkas så att inget byggnadsfÌirbud mot "BCS" füreligger.
Kommentør: Koordinatlcryss lciggs till plankarta. Àndamåt BCS gciller ävenfòr yta
msrkerad med " + "-tecken-
YTTRAN
D
E FRAN
P
ENS I ONÄNSNAO ET, dAtErAt 20 1 4.03.25
Pensionärsrådet har inget att erinra
Kommentar: Yttrande noteras.
YTTRANDE FRAN EON SVERIGE AB, dAtErAt 2014.04.0I
Eon bedriver verksamhet i anslutning till planområdet i form av en panncentral samt
f,ärrvärmeledningar inom och utanftlr planområdet. Panncentralen klarar gällande
gränsvåirden för buller vid nåirmaste bostad. (Brattåsvägen 27) Planfürslagets bebyggelse uppfÌirs på längre avstånd än mãþunkten, vilket borde innebåira att gränsvärden
fÌir buller inte överskrids vid den nya bebyggelsen heller.
E.ON är positiva till planforslaget och möjligheten att ansluta nya kunder tillfiärrvärmenätet. Bolaget vill dock inte drabbas av kostnader fìir sþddsåtgåirder som kan
komma att krävas till följd av att bebyggelse uppförs enligt plânfiirslaget. I planhandlingen måste det därftlr framgå att exploatören ansvarar för att huset uppförs så att gällande gränsvärden avseende buller och utsläpp inte riskerar överskridas och att E.ON
Värme inte har något kostnadsansvar beträffande sådana krav på skyddsåtgärder som
kan riktas mot verksamheten till följd av nya bebyggelsen.
Inom planområdet har E.ON en överforingsledning för fiärrvärme. Ledningens läge bör
framgå i plankartan. Ledningen ingår i ett pågående ft)rrättningsärende. Föreslaget läge
2(8)
5151
74
på träd på illustrationskartan är olämpligt och ej forenligt med ledningens befintliga
läge. Innan arbete påbörjas skall exploatören ta del av anvisningar gällande arbete i nåirheten av fi ärwärmeledningKommentar: Yttrande noteras. Kornmunen delar E.ONs bedömning att bebyggelse som
uppförs i enlighet med planen ej kommer att utsciltas þr bullernivåer som överstiger
grillande riknörden till följd av verlçsamheten i panncentralen. Det finns därför ingen
grundför lvav gentemot E.ON på ytterligare sþddsilgarder. Trädens kige på illustrationskartan tir endost en fi)reslagen placering och kommer att detal.jshtderos i samband
med utbyggnaden av parken. Eventuell ledníngstlytl eller markarbeten i anslutning till
befintliga ledningar sker i samråd med E.ON. Ledningars läge redovisas inte på
plankarta.
YTTRANDE FRAN RADET FöR FUNKTIONSHINDERFRAGOR, dAtETAt
2014-0447
Det är angeläget att anlägga handikapparkeringar i nära anslutning till hus och service
samt att tillgtingligheten blir bra avseende nivåskillnader och markbeläggning. Gångvägar bör utformas så att de blir tydliga och tillgängliga fiir alla. Entréer till centrumhus,
service och eventuell förskola ftirses med automatiska dörröppnare. Parken utformas
utifran de fem sinnena, "sinnenas trädgård" I flerbostadshusen ãir det önskvärt att några
av lägenhetema anpassas fiir personer med funktionsnedsättning.
Kommentar : Yttr ande noteras. Synpunkter gdllande allmänpl atsmark har v idarebeþrdrats till kommunens trafikverkamhet och synpunkter gcillande byggnodens utformning
till exploatören.
YTTRANDEN FRAN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB, daterat 20144409 samt 2014-04-10
Vattenfall har inget att erinra.
Kommentør: Yttrande noteras
YTTRANDE FRAN RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGöTEBORG, dAtETAt
2014-04-16
Räddningstjänsten har inget att erinra mot fi)rslaget.
Kommentar: Yttrande noteras.
3(8)
52
75
52
SYNPUNKTER FRAN SAKÄGARE
Nedans tående yttranden har sammanfattats
Ägaren till Landvetler 3:244, skrivelse inkommen 20144,4'04
Fastighetsägaren önskar veta vad ft)reslagen pumpstation skall placeras och hur denna
skall utformas. Redovisning av hur ökad mopedtrafik på den planerade gång- och cykelbanan kommer påverka bullersituationen för befintliga fastigheter på Brattåsvägen
saknas.
Kommentar: Pumpstation placeras på område markersl med Natur i plankarta, iförItingningen av fi)reslaget parkstråk. Pumpstationen placeras i höid med Landvetter
3:243 och utformas som en nedsänV anläggning, inte som en byggnad. Huvudsakliga
bullerkrillanrt)r planområdet och omlvingliggandefastigheter ör riksvcig 40. Eventuell
öloúng ov cykel- och mopedtrafik inom planområdet bedöms inte innebcira att riktvörden fiir buller överslcrids.
Ägaren till Landvetter 3:219, skrivelse inkommen 2014-04'08
Föreslaget 5-våningshus sta¡ för nära befintligt hus och innebär stora negativa konsekvenser ftir fastigheten. Husens ñnster och altaner har utformats under forutsättning att
det skall finnas en öppen yta i riktning mot det planerade huset eftersom insynen är som
minst och avskildheten är som störst i den riktningen. Planerade 5-våningshuset ñr oerhört god insyn tangt in i vårt hus på över och undervåningen. Insyn sträcker sig inte bara
till närmaste rum, utan hela huset. Grundtanken med bostadsområdet vid Brattåsvägen
var att inget hus skall finnas intilliggande med fönster riktade mot detta. Stor håinsyn bör
tas till detta i utformningen av detaljplanen. Skulle planen bifallas kan ej altanen utnyttjas som tidigare. Det ftireslagna huset innebåir att altan ej nås av sol på morgonen. Huset
bör placeras på längre avstånd från Landvetter 3:2t9 och bör ej ha mer än 3 våningar.
Kommentar: Planjtirslaget har justerats sedan samrådet med htinsyn till de argument
somfastighetsägarenframför. Ytterligare justeríngar kan innebära att bostadsförsöriningen i centrala Landvelter inte klaras. FArtc;tning i Landvetter centrum cir i linie med
kommunens översiktsplan och det av kommunstyrelsen godkrinda planprogrammet från
2008.
Ägarna
ti I I La
ndvette¡ 3=242, 3:243, 3:245, s krive lse
i
n
ko m me
n
2O1 4 -04'1 1
Fastighetsägarna har synpunkter på den föreslagna dagvattenhanteringen i området, och
påpekar att befintlig kulvert har svämmat över 2 av de senaste 8 åren och att denna inte
klarar av att hantera dagens dagvattenmåingd. Eftersom dagvattenutredningen ft)rutsätter
att befintlig kulvert skall finnas kvar, förefaller det osannolikt att den fiireslagna bäcken
4(8)
53
7653
I
bara kan vara ett prydnadsvattendrag och kan placeras ovanpå befintlig kulvert. De
översvämningar som har skett 2ir på grund av attvatten har tryckts upp ur brunn i nordvästra hörnet av området och det är tveksamt om den röjning av bäcken som har giorts
nedströms innebär att flödet ökar tillräckligt. Föreslagna bäcken måste dimensioneras
fÌir att också avhjälpa det höga vattentrycket från bäcken vid tider med mycket nederbörd. Avståndet mellan föreslagen bebyggelse och befintligt område ?ir mycket smalt
och om bäcken tar ännu mer plats åin i illustrationen blir konsekvensen att parken separeras i två mindre parker. Befintligt bostadsområde är anpassat efter de lokala ftirutsättningama till skillnad från den föreslagna bebyggelsen som behäller de räta linjema från
bostäderna vid torget. Hus 3 är för långt alternativt inte anpassat till de omgivande husen.
I den geotekniska undersökningen framgår att sättningsproblem har noterats i området,
att pålning kan orsaka problem i omgivningen, samt att markuppfullnad bör begränsas.
Fastighetsägarna vill ha ett ñrbydligande av om det är kommunen eller entreprenör/byggherre som bär det ekonomiska ansvaret om ytterligare sättningsproblem intrãiÊ
far till friljd av nybyggnation, om skador uppkommer till följd av pålningsarbeten eller
om vaffenskador uppkommer till ñljd av markuppfullnad.
Kommenlar
Dagvatten:
Enligt utfrirda bertiloùngar ska dagvatten jör tillkommande ytorfördröjas och infiltrer as I o kalt v ia dagvatt e ndamma rna. B erökn ingarna utgår Ji.ån avrinning från o beby ggd
naturmark, vilket ¿r vril tilltaget eftersom området idag inte cir naturmark och drirmed
har ett högre utflöde av dagvatten cin hos naturmark. I bercikningarna anvdnds och dimensíoneras dagvattenanläggningarnaftir ett 2}-årsregn med en regnintensitet på I0
minuter och ettflöde på 2 I/s per heWar. Dessutom lciggs en sdkerhelsmarginal på 25
procent till, vilket ytterligare ökar dimension på dagvattendamman Att dimensionerna
för vrirsta scenarion med ihållande regn iflera dagar eller veckor är inte samhrillsekonomiskt möjligt varken hcir eller í andra delar av kommunen.
Befintliga dagvattenledningar i delområde ett ska läggas om, vilket kommer att medfÒro
att den kulverterade bcicken avlastas- Delar av dagvattnet i delområde ett fõreslås i
kommande planarbetert)r delområde Nå att avledas mot den nya dagvattendammen i
delområde nå ßtrilletft)r att ledas direkt till utloppetJör den kulverterade bäcken. I
samband med att delområde nå byggs ut kommer riven VA-ledningar víd Bratlåsvrigen i
delområdet att bytas ut.
I detaljplanens illustrationskarta rir inte alla placeringar exakta eller definitiva. Placeringen av b¿icken cirfelillustrerad i detaljplanen och kommer att cindras till antagandet.
Vi cir medvetna om ljwbrunnar, närhet till hus och befintlig kulvert. Bdcken ska placeras öster om befintlig kulvert.
5(8)
54
77
54
Det cir dagvattendammarna, inte böcken, som dimensioneras /ör att kunna avlasta kulverten-
I kommande detaljprojektering av VA-ledningarfrir
delområde två utreds dimensioner-
ing och avledning av dagvattnet ytterligare.
Geo telcnis kn
föruts ät tningar :
Utfrån de rekommendationer som anges i den geotel*tiska utredningen begrtinsar planen uppfyllnad i pdrkområdet. I samband med bygglovskedet utförs ytterlîgare geotekniska utredningar och vid pålning ska kontrollmðtningar göras rtir berrirda och nrirliggande byggnader. Erscittningfiir eventuella skador ska betalas av exploatören.
B
ebyggels ens utþrmning :
Denfi)reslogna bebyggelsen utgör enþrtsrittning på den lcvartersslruHur som påbörmed kommunens översiktsplan och det av kommunstyrelsen godldnda planprogrammetfrån 2008. En anpansning till omgivande bebyggelse
har gjorts genom en leigre byggnadshöjd och en placering som bedöms varø på ett tillröckligt avstånd till befintlig bebyggelse.
jats i och med kvarter I rir í linje
Ägarna till Landvelter 3:22O, skrivelse inkommen 201443-1'l
Föreslagen bebyggelse är for hög och placerad fiir nära befintlig bebyggelse. Fastighetens vålrde kommer att påverkas. Befintlig altan och trädgärd vetter åt ftireslagen bebyggelse, vilket leder till obehaglig k?insla av att känns sig betraktad. Fastigheten kommer
inte att nås av solen under morgnama. Det föreslagna femvåningshuset bör placeras
låingre bort och ha fÌirre våningar.
Kommentar: Se kommentar till yttrandefrån Landvetter 3:219
SYNPUNKTER SOM lffARSTAR FRAN SAMRADET
Ägare till Landvetle¡ 3:222,3:221 och 3:223, yttrande inkommet 2013-0716
Fastighetsägama önskar veta om befintlig grönska längs dessa fastigheter kommer att
tas bort. Marken har använts av fastighetsägama och håir finns rabatter och en trädridå
som skapar naturligt insynsskydd. Fastighetsàgama undrar även om befintlig kulvert
skall brytas upp och ersättas med ett öppet dagvattendike, var gång- och cykelbanan
skall placeras i fÌirhållande till befintliga fastigheter, samt om kommunen kommer plantera en högre häck för att ftirhindra direkt insyn.
6(8)
55
78
55
Kommentar: Ambitíonen ör att befintliga tröd så långt det dr möjligt skall bevaros.
Befintlíg kulvert ligger lwar och en ytliggande bcick anlciggs ovanpå denna. Exakta utformningen av parken (t ex buskar och häckar) regleras inte i planen men kommunen
delar uppfattningen att en lcimplig placering av cykelbana vore på brickens östra sida,
mot parken, och inte mot befintliga bostadshus.
Boende på Norra Stommen 203, yttrande inkommet 2013-08-18,
En hundrastgård med tunnor för hundbajs bör inkluderas i parkområdet. Förtätning i
Landvetter innebär att fürre områden där hundar kan springa lösa finns tillgängliga.
Kostnaden skulle bli lägre om en hundrastgård anordnades i samband med anläggandet
av parken-
Kommentør: Synpunkt noteras. På kommunstyrelsens möte den 3 september 2012 avslogs en motion grillande hundrastplats med hrinvisning till att det intefinns plats i budgeten. Ett sådant anvrindande regleras dock inte i detaljplanen och detfinns inget som
hindrar ett sådant anvöndande iframtiden inom parkmarken.
Boende på Linbanevägen 36. yttrande inkommet2013-08-14,
Boende undrar vilka planer som finns for Landevi och om bostadsbyggnation kommer
att ske även här. Landevi används av skolan och bör rustas upp med gummibanor.
Kommentar: Detfinns inga planer i dagslciget på bostadsbebyggelse på Landevi eftersorn idrottsplatsenfuller en viktigfunhionJör skolorna i Landvetter. För nörvarande
finns inga konlveta planer på ombyggnation av Landevi, menfi)r att inte omöjliggöra
detta justeras plangränsen i öster något. Andringen påverkar inte parkeringsytan i områdets östra del. Förslag om utformning med gummibanor har vidarebeþrdrats till
kommunens kultur- och fritidsverks amhet.
övnICe SYNPUNKTER
Boe nde på Brunör'tevägen 7, Landvetter, skrivelse in kom men 2O1 444-1
1
Mötet i Landvetter Bibliotek annonserades inte i Härryda-Posten, utan endast på hemsrdan- Personal på biblioteket kände inte till mötet. Planhandlingar fanns ej tillgängliga
ftir hemlån. Arkitekturen på fÌireslagen bebyggelse åir inte vacker. Istället bör en arkitekttävling hållas. Genom planområdet går en kritisk vattenled för stora regnvattenmängder som leds till Landvettersjön. Befintliga byggnader har fått sättningsskador på
grund av detta. Mindre bostadsyta med pålade konstruktioner bör väljas. Större vattendammar med parkliknande omgivning skulle vara mer passande.
7(8)
56
79
56
Kommentør: Mötet i annonserades i Göteborgs-Posten 2014-03-14 och personal pa
biblioteket inþrmerades Ìnnan mötet. Planhandlingarfanns ej tillgtingligaþr hemlån
men harfunnits tillgringliga på kommunens hemsida. Den byggnadsgestaltning som
redovisas i planhandlingarna är endastförslag. På den mark som ej ögs av kommunen
väljs arkitekt av byggherren, på övrig mark knn en markanvisningstdvling vara aktuell.
I planen regleras att gntndläggning av byggnader slcnll ske med pålar eller annan motsvarande teløisk lösning samt att markuppfyllnad inte/är ske på sådant sätt att riskför
ytterligare risk för scittningar fòreligger.
SAKÄGARE SOM INTE FATT SINA SYNPUNKTER TILLGODOSEDDA
Landvetter 3:219
Kristoffer Joñansso n, Klara Hertram
Landvetter 3:220
Lisa Nejdel
Landvetter 3:221
Robert Johnsson
Landvetter 3:222
Mikael Anefors
Landvetter 3:223
Fredrik Jonasson
Landvetter 3:242
Björn Svensson, Christína Svensson
Landvetter 3:243
Anders Larsson, .Ase Nilsson
Landvetter 3:241
Henrik Johansson, Kristi na Ellisson
Landvetter 3:245
Amanda Jofiansso n, Daniel Johansson
Boende Brattàsvägen Pia Liliedahl
Mölnlycke 20141209
SEKTORN FÖR SAMHÄTTSEYCGNAD
Planenheten
Verksamhetschef för Plan
& Bygglov
Planarkitekt
8(8)
57
80
57
HARRYDA KOMMUN
SAM MANTRADESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
20r5-02-23
Kommunstyrelsen
ÄneruDE 6
Dnr 2013K5416 251
EXPLOATERINGSAVTAL LANDVETTER NYA CENTRLIM
Sektom for samhällsbyggnad har upprättat forslag till exploateringsavtal med
Förbo AB lor genomförande av del av detaljplanen fiir Landvetter nya centrum kvarteret 2 och 3. Exploateringsavtalet avser kvarteret 2. Förbo AB är
markägare och exploatör till kvarteret 2, som omfattar totalt cirka 82Lägenheter. Exploateringsavtalet reglerar bland amat exploatörens kostnader lor
utbyggnad av gator och öwiga allmänna anläggningar, vilka är en ffirutsättning lor kvarterets utbyggnad. Avtalet reglerar vidare mindre marköverforingar mellan parterna for en ändamålsenlig fastighetsbildning, utbyggnad av
befintliga parkeringsplatser, upplåtelse av lägenheter lor servicebostäder och
flyktingar samt kommunens rätt till lormedling av bostädema genom den
kommunala bostadskön.
Kvarteret 3 inom detaljplanen Landvetter îya centrum ägs av Härryda kommun.
Från sektorn lor samhällsbyggnad floreligger skrivelse av den 12 december 2014.
Ko mmunstyrelsens fìi rsla g till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 221201s)
Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal mellan Håirryda kommun
och Förbo AB enligt foreliggande florslag.
Signatur
j
58
N
\?'
HÄRRYDA
1 (1)
KOMMUN
2014-r2-t2
Dnr 2014K5416 251
Sektom ftir samhällsbyggnad
Kristina Englund
Kommunstyrelsen
EXPLOATERINGSAVTAL LANDVETTER NYA CENTRUM
Uppdrag och bakgrund
Sektorn for samhällsbyggnad har upprättat ftirslag till exploateringsavtal med Förbo AB
för genomft)rande av del av detaljplanen för Landvetter nya centrum kvarteret 2 och3.
Exploateringsartalet avser kvarteret2. Förbo AB är markägare och exploatör till kvarrcrèt2, som omfattar totalt cirka 82 lägenheter. Exploateringsaltalet reglerar bland annat exploatörens kostnader ftir utbyggnad av gator och övriga allmänna anläggningar,
vilka är en förutsättning för kvarterets utbyggnad. Avtalet reglerar vidare mindre marköverfüringar mellan parternalor en ändamålsenlig fastighetsbildning, utbyggnad av
befintliga parkeringsplatser, upplåtelse av lägenheter für servicebostäder och flyktningar samt kommunens rätt till förmedling av bostäderna genom den kommunala bostadskön.
Kvarteret 3 inom detaljplanen Landvetter nya centrum ägs av Hänyda kommun.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom något
bamperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner exploateringsar,tal mellan Hänyda kommun och Förbo
AB enligt ftireliggande förslag.
Under ftjrutsättning att kommunfullmäktige godkänner exploateringsaltalet uppdrar
kommunstyrelsen át samhallsbyggnadschef Håkan Jacobsson och mark- och bostadschef Kristina Englund att underteckna ar'talet.
SEKTORN
R SAMHÄLLSBYGGNAD
d1
Håkan J
Samhälls
Bilagor:
Exploateringsavtal
Lägeskarta
59
HARRYDA
KOMMUN
Avrar*
\lØ-2C\ut
Mellan Förbo AB, Box 161,435 24Mölnlycke, ägare till fastigheten Landvetter 2:9, nedan
kallad exploatören, och Härryda kommun, 435 80 Mölnlycke ágare till fastigheterna
Landvetter 4:7 och4:124, nedan kallad kommunen, träffas foljande
EXPLOATERINGSAVTAL
I
ORIENTERING
1.1
Grund fìir avtalet
Till grund for detta avtal ligger detaljplan fiir Landvetter 2:9 m.fl. Landvetter nya centrum
kvarter 2 och 3. Detaljplanen beräknas antas av kommunfullmäktige 2015-02-23.
1.2
Exploateringsområde
Inom detaljplanen ftir Landvetter 2:9 mfl avses två exploateringsområden. Kvarter 2 (söder
om Brattåsvägen) ägs och exploateras av Förbo AB. Kvarter 3 (norr om Brattåsvägen) ägs och
exploateras av Härryda kommun Exploateringsområdena utgör vid avtalets tecknande del av
fastigheterna Landvetter 2:9, 4:7 och 4:124.
1.3
Avtalets innehåll
Detta avtal reglerarbl a marköverlåtelse, byggnation av ca 82 st hyreslägenheter r
flerbostadshus, ersättning for allmåinna anläggrnngar, ftirmedling av bostäder mm med
anledning av genomfürandet av Förbos exploaterin g av kv arteret 2.
2
MARKÖVERLÅTELSE MM
2.1
Överlåtels efürklarin g
Exploatören överlåter med full äganderätt områdena som detaljplaneläggs som
allmänplatsmark på fastigheten Landvetter 2:9 till kommunens fastigheter Landvetter 4:7 och
4:124, totalt ca 930 kvm. Området är markerat med röd kantfärg på kartbilaga 1.
60
Cal3O kvm kvartersmark fi)r bostad skall överfloras från Landvetter 4:7 och 4:124
Landvetter 2:9. Området är markerat med blå kantfärg på kartbilaga 1.
tlll
Marköverlåtelsen skall ske genom fastighetsreglering mellan exploatörens fastighet
Landvetter 2:9 sarrfikommunens fastigheter Landvetter 4:7 och4:724, se vidare punkten 2.7.
Bâdaparterna accepterar mindre awikelse från angiven areal utan krav på ersättning.
2.2
Köpeskilling
Ingen köpeskilling skall erläggas med anledniîgav ovanstående marköverlåtelser
2.3
Tillträde
Tillträde till markområdet sker då detta avtal blivit grltigt i enlighet med punkten 6.1
2.4
Markens skick
Parterna, som har erinrats om sin undersökningsplikt avseende markområdenas skick,
ftirklarar sig härmed godtaga skicket av marken samt avstår med bindande verkan från alla
anspråk mot andra parten på grund av fel eller brist i markens skick.
2.5
Servitut, nyttjanderättrpantrâtt mm
Markområdena överlåtes fütt från penninginteckningar.
Nya servitut till formån flor fastigheten Landvetter 2:9, belastande fastigheterna Landvetter
4;7 och4:124, skall bildas i samband med lantmäteriflorräthringen lor marköverforingen ovan.
Då framtida fastighetsgräns skall placeras i fasadliv skall Landvetter 2:9 ha rätt att beträda
kommunens fastigheter Landvetter 4:7 och 4:124lor framtida drift och underhåll av fasad,
balkonger och dylikt. Upplåtelsen sker utan ersättning. Om framtida drift och underhåIl av
upplåtet markområde fordyras beroende av servitutsrätten bekostas fürdyringen av ägaren till
Landvetter 2:9.
Fastigheten Landvetter 2:9 (vástrabyggrätten i kvarteret 2) skall ha rätt att angöra fastigheten
dess norra del. I det fall angöring med tunga fordon kommer att ske över kommunens
allmänplatsmark þark) skall parkområdet anpassas med bärighetshöjande åtgärder
dimensionerade fiir beräknad trafikering.
i
2.6
Stämpelskatt
Parterna betalar sina respektive med överlåtelsen forenad stämpelskatt samt övriga lagfarts-
och inteckningskostnader.
61
\o/ç
2.7
L
antmäterifürrättnin g
Kommunen ansöker om den lantmäteriflorrättning som krävs med anledning av
marköverlåtelsen. Kostnaden delas lika mellan exploatören och kommunen.
Exploatören biträder härmed kommunens ansökan.
Slänträtt
2.8
Kommunen medges härmed utan sârskild ersättning rà.tt att, i samband med utbyggnad av
gator och andra allmänna anlaggnngar i anslutning till exploatörens tillhörande
markområden, anordna och bibehålla erforderliga slänter inom områdena. Vid framtida
arbeten inom släntområdena, utflorda av kommunen, ansvarar kommunen lor återställning av
områdena efter utflort arbete-
4e kap
2.9
jordabalken
I övrigt gäller flor överlåtelsen vad som i 4 kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om köp av
fast egendom.
3
BYGGOBJEKTET
3.1
Byggobjektet
Exploatören avser att upplora ca 82 hyreslägenheter i flerbostadshus med byggstart 2015 i
enlighet med Härryda kommuns bostadsforsörjningsprogram.
3.2
Parkeringsplatser
Kvartersmarken skall utformas så flerbostadshusen har minst 0,8 bilplatser/lägenhet.
Parkeringsbehovet lor hyresgäster inom tillkommande hyreslägenheter inom kvarter 2 skall
anordnas i parkeringsgarage nedsänkt inom kvartersmark.
Befintliga parkeringsplatser (ca 80 st) till Förbos befintliga hyresgäster inom fastigheten
Landvetter 2:9 skall flyttas till nytt läge, se området markerat med orange kantfZirg på
kartbilaga 1. Parkeringsplatserna anläggs och bekostas i sin helhet av Härryda kommun.
Förbo skall genom särskilt upprättat avtal om lägenhetsarrende blocklorhyra
parkeringsplatsen av Härryda kommun till hyresgäster inom Förbos befintliga bostadsbestånd.
Förbo har därefter rätt att hyra ut enstaka p-platser till befintliga hyresgäster.
62
\rc
^n
I
3.3
Utökad tillgänglighet
Tillg¿ingligheten flor funktionsnedsatta skall särskilt beaktas så att onödiga nivåhinder
undviks, t ex höga trösklar (även vid balkong), nivåskillnader i entréer och dylikt.
Utformningen av WC/dusch skall särskilt beaktas och ftirses med tvättbänk I20 cm, 90 cm
dörröppning samt ha god ytstandard och funktionalitet. Klädkammare skall fiirses med 90 cm
dörröppning. Entréer skall kunna nås med bil. Flerbostadshusens entrédörrar och eventuella
dörrar från trapphus/hiss till eventuell loftgång skall vara utrustad med automatisk
dörröppnare-
4
ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR
4.1
Utbyggnad av gator och allmänna anläggningar inom området
Härryda kommun skall bygga ut erforderliga gator och andra allmänna anläggningar på
allmänplatsmarken i enlighet med detaljplanen ft)r Landvetter 2;9 m.fl. Landvetter centrum
kvarter 2 och3.
4.2
Gatukostnadsers ätfnin g
Exploatören är skyldig att ersätta kommunen ftir de faktiska kostnaderna med anledning av
den utbyggnad av fiir området erforderli ga gator och annan allmåinplatsmark som kan
håinforas till exploatörens exploatering. Härryda kommun fakturerar exploatören dä gatan àr
fZirdigutbyggd och kan användas ftir dess ändamål.
Beräknade kostnader enligt ovan uppgår totalt
till
ca 5 370 000 kronor
i2014 ärs
kosûaadsnivå.
Exploatören bygger själv ut anläggningar inom kvartersmark.
4.3
Utbyggnad av dricksvatten och spillvatten
Kommunen bygger ut de vatten- och spillvattenledningar som krävs for exploateringen.
Kommunen kommer att upprätta och anvisa I lorbindelsepunkt for va{e kvarter med
flerbostadshus (totalt 2 st). Förbindelsepunkt anvisas i tomtgräns.
Exploatören skall erlãgga anläggningsavgift ftir vattentjänster
lorbindelsepunkt ¿ir skriftligen anvisad.
4.4
till
kommunen då
Dagvattenhantering
Dagvatten skall normalt omhändertas i enlighet med kommunens policy om lokalt
omhändertagande av dagvatten. Då kvarteret 2 och 3 är beläget i Landvetter centrum är
möjligheten for lokalt omhändertagande inte möjlig.
63
ñ-
En samordning for kvarteren inom Landvetter centrum åir nödvändig ftir bebyggelsenHåirryda kommun kommer att utfora dagvattenanläggningar gemensamma flor Landvetter
centrums tillkommande byggnation. Kostnader lor kommunens dagvattenanläggningar som
kan hänloras till utbyggnad av kvarter 2, skall bekostas av exploatören.
Förbos del vid beräknade totala kostnader ftir dagvattenanläggningen uppgår
kronor.
4.5
till 1 160 000
Bullersþdd
I och med en ökad bebyggelse och därmed ökad trafikmängd på Brattåsvägen skall befintliga
fastigheter forses med bullerskydd. Bullerskyddet skall bekostas av ägarna till kvarteret2 och
3 gemensamt då bullerskyddet är en ftirutsättning fiir att kvarteren skall kunna bebyggas.
Kostnadsberäkning av byggnation av bullerskyddet ingår i materialet flor gatukostnader
redovisade i bilaga 2 och innefattas i beloppet angivet i punkten 4.2 om
gatuko sûrads ersättnin g.
4.6
Sophantering, hämtkompost
Utrymme ftir sophantering och källsortering skall finnas. Utrymme skall utformas så att det
foljer gällande lagstiftning fõr arbetsmiljö och renhållning samt gällande avfallsfloreskrifter.
Området skall iordningställas lor brukande av sk matavfall till biogas genom anordnande av
undermarksbehållare. Detaljutformning skall ske i samråd med Håirryda kommuns vatten- och
avfallsenhet.
4.7
Fjärrvärme
Exploatören avser att ansluta ny bebyggelse till befintligt fiärrväirmenät som finns utbyggt i
området. I det fall befrntlig fiärrvärmeledning i områdets västra del behöver flyttas eller
skyddas med anledning av exploatörens byggnation åligger dessa eventuella åtgärder
exploatören.
4.8
Mark utanftir exploateringsområdet
Mark utanftir exploateringsområdet ñr inte nyttjas som upplags- eller uppställningsplats.
4.9
Skador inom vägområde eller annan anläggning
Exploatören äger ej rätt att utfora grävarbeten utanfiir tomtgräns. I det fall exploatören eller
dennes entreprenör utfür grävarbeten utanftir tomtgräns och skador inom vägområde eller
annan anläggning uppstår, kommer kommunen att återställa skadan på exploatörens
bekostnad. Kommunen fakturerar i ett sådant fall exploatören då skadan åtgärdats.
64
5
OVRIGT
5.1
Upplåtelse av bostäder
till flyktingar
Exploatören skall genom tecknande av hyresavtal upplåta två lägenheter i västra byggrätten
och en lägenhet i östra byggrätten av den storlek som kommunen bestämmer (totalt 3
lägenheter) till Hänyda kommun, sektorn for socialdänsten. Härryda kommun har úärefter rätt
att upplåta hyresrätterna i andra hand till av kommunen utsedd flykting/flyktingfamilj.
Härryda kommun ansvarar for lägenheten gentemot exploatören (hyresvärden). Hyresavtalet
skall tecknas med kommunen innan lägenheterna ftirmedlas genom kommunens lägenhetskö i
enlighet med punkten nedan.
5.2
Upplåtelse av servicebostäder
Exploatören skall upplåta 8 lägenheter och I gemensamhetslokal till Härrydakommun,
sociala sektorn, med râtt att utse hyresgäst. Bostadslägenhetema skall uppmäta ca 35 kvm,
gemensamhetslokalen (innehållande kök och sällskapsrum) skall uppmäIa ca 70 kvm.
Upplåtelsen sker genom separat avtal.
5.2
Förmedling av bostäder
Exploatören kommer att uppftira totalt 82 hyreslägenheter i flerbostadshus inom
detaljplaneområdet. Samtliga lägenheter skall i lorsta hand formedlas genom Håinyda
kommuns lägenhetskö. Exploatören forbehåller sig rätten till sedvanlig prövning av
hyresgästerna.
5.3
Õverlåtelse av avtalet
Exploatören har inte rãtt atl överlåta detta avtal
5.4
till
annan part.
Tvist
Kommunen für bestämma om eventuell tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän
domstol eller genom skiljedom enligt svensk lag om skiljemän.
65
6
VILLKOR
6.1
Avtalets giltighet
Detta avtal är endast glltigt under fiirutsätkring:
att avtalet godkänns av kommunfullmäktige i Härryda kommun senast 2015-02-23
samt
att avtalet godkåinns av Förbo ABs styrelse senast 2015-01-19
samt
att detaljplanen fiir Landvetter 2:9 m.fl. Landvetter centrum kvarter 2 och 3 vinner laga kraft.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Mölnlycke 2015För Härryda kommun
Håkan Jacobsson
Samhällsbyggnadschef
v.JLç-t^Mffir2Ðl[- v--r6
För Förbo AB
Peter Granstedt
VD
?ea
Vea-seoq
Kristina Englund
Mark- och bostadschef
Styrelsens ordlorande
Bevittnas:
Bevithras:
g,*tl&
o
66
-v
Vxwø1>^4* 1
L* wU ;T\ET ¡..e, 4:! ¿t : tZ1
15
l:277
3:276
3:275
/
3t271
S:42
2:1s
fðeoa Ag
SçAt-+'
3:270
lJoao
3:269
(-.-------.;
=_ì\
15754
--t
ít
I
3:241
3:242
+754
,
218
3:2'19
\
+57 24
Pr
I
I
-5r-
È
o
o
-l
l
a
0e
=€__ ,/
o
o
o
4:7
I
I
I
I
I
+5721
67
Ljoest^Ër^
a.p¿ ø*ÎEV-tËbsftüíAL
ço'eao ,¡ (-"1^t,D \je,JlEZ L "
q
t
.l
.
3:2
2
,..n
]
¿:12â
r-.ll
5
.
-%
ìt
ii
- ''.. '"it
ii
'. .
.,
. '¡,
E
I'
Ì
l!
ì..
\ìr
l',
I
l
û
,{þ
:
I
Scale 1 : 4,839
Utskrift från SHBs Webbkarta l-iårryda kom mun, Sektorn för SarnhállsbYggnad
Kartrêdovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot besiut Í lantmâterihandlingar.
Tuesday, December 09, 20'14 11:5ô AM
68
I
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
HÄRRYDA KOMMUN
Sida
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ÄnenDE z
Dnr 2012K546 052
SLUTREDOVISNING AV TILLBYGGNAD AV ÖNNENÓISSTOTEN
Från sektom for teknik och forvaltningsstöd fiireligger slutredovisning av
den l5 december 2014 avseende tillbyggnad av Önnerödsskolan.
Utgifterna har uppgått
till21
124
tk
och visar ett överskott på 5 606 tl<r
Kommunstyrelsens lÌirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 341201s)
Kommunfullmfütige godkänner slutredovisningen.
Signatur
69
HARRYDA
KOMMUN
20r4-r2-r5
Dttr 2012K546 052
Sektorn flor teknik och lorvaltningsstöd
Göran Thorsson
Kommunstyrelsen
SLUTREDOVISNINC ÖNNNNöUSSTOT-AN TILLBYGGNAD
Uppdrag och bakgrund
Beslut
Kommunfullmäktige beslutade i $ 140/201I och $ 180/2012 att uppdra åt kommunstyrelsen attbyggatill Önnerödsskolan med undervisningslokaler for 150 elever. För projektet anslogs 26 730 tl<r.
Genomfiirande
Planering och projektering skedde under våren 2012 och entreprenaden upphandlades i
maj samma år. Arbetena påbörjades i juni samma år och byggnaden var klar lor inflyttning i soÍtmaren 2013.
Ekonomi
Utgifterna har uppgått tlll 21 124 t\.r och underskrider således de budgeterade med
5 606 tkr. Underskridandet florklaras främst av en osedvanligt gynnsam upphandling
och att projektet hade låga oftirutsedda kostnader.
Barnkonsekvensanalys
En bamkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant
i ärendet eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen.
SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD
Sektorschef
Bj
Tf. Funktionschef
70
g,qnnyoe
SAM MANTRADESPROTOKOLL
KOMMLTN
Sida
Sammanträdesdatum
20t5-02-23
Kommunstyrelsen
Äner.lDE
I
Dnr 2012K5476 287
SLUTREDOVISNING AV LINDBACKEN BOSTAD MED SÄRSKILD
SERVICE
Från sektorn for telcrik och lorvaltningsstöd foreligger slutredovisning av
den 15 december 2014 avseende Lindbacken bostad med särskild service.
Utgifterna har uppgått
till
4 938 tk¡ och visar ett överskott på 390 tkr.
Kommunstyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 3sl201s)
Kommunfirllmäktige godkänner slutredovisningen.
71
N
v
HÄRRYDA
1
KOMMUN
2014-t2-t5
(l)
Dnr 2012K5476 287
Sektorn lor teknik och lorvaltningsstöd
Göran Thorsson
Kommunstyrelsen
SLUTREDOVISNING LINDBACKEN BOSTAD MED SÃRSKILD SERVICE
Uppdrag och bakgrund
Beslut
Kommunfullmäktige beslutade i 5 I40l20ll och $ 18012012 att uppdra åt kommunstyrelsen aftbyggabostad med fyra lägenheter med sárskild service. För projektet anslogs
5 328 tkr.
Genomforande
Planering och projektering skedde under våren-sommaren20l2 och entreprenaden
upphandlades i november saÍìma år. Arbetena påbörjades i december 2012 och byggnaden var klar for inflyttning i juni 2013.
Ekonomi
Utgifterna har uppgått
390
till
4 938 tkr och underskrider således de budgeterade med
tkr
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen.
SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD
Per-
Sektorschef
72
HÄRRYDA KOMMUN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 9
Dnr 20l2KSl37 287
SLUTREDOVISNING AV NY- OCH OMBYGGNAD AV RAVLANDASKOLAN
Från sektorn ftir teknik och ftirvaltningsstöd fiireligger slutredovisning av
den 15 december 2014 avseende ny- och ombyggnad av Rävlandaskolan.
Utgifterna har uppgått tlll77 784 tkr och visar ett underskott på 284 tkr.
Kommunstyrelsens fürslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 36t20rs)
Kommunfullmäktige godkánner slutredovisningen.
Signatur
Utdragsbestyrkande
73
HÄRRYDA
KOMMUN
20r4-r2-r5
Dnr 2OI2KSI37 287
Sektorn lor teknik och ftirvaltningsstöd
Göran Thorsson
Kommunstyrelsen
SLUTREDOVISNING RÄVLANDASKOLAN NY- OCH OMBYGGNAD
Uppdrag och bakgrund
Beslut
Kommunfullmäktige beslutade i ç 20112009, $ 140/2011 och $ 18012012 att uppdra åt kommunstyrelsen att utftira en upprustning av Rävlandaskolan. Projektet omfattade nybyggnad av
senaredelen (hus C) och matsalen (hus B) samt ombyggnad av gamla skolan (hus A) till bibliotek och lokaler for kulturskolan. För projektet anslogs 77 500 tkr.
Genomfiirande
Hus C och A
Planering och projektering skedde under 2010 och entreprenaden upphandlades i januari 201 1
Arbetena med hus C påbörjades i februari sanìma år och byggnaden var klar for infl¡tning i
maj 2012. Arbetena med hus A påböq'ades i juni 2012 ochvar klara i december samma år.
Hus B
Planering och projektering skedde under vären20l2. Entreprenaden upphandlades i september
2012 och arbetena påbörjades i oktober saÍrma år. Matsalen stod klar fiir inflyttning i maj 2013
Ekonomi
Utgifterna har uppgått
B
till77
784 tkl och överskrider således de budgeterade med 284
tkr
arnkons elcvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet eftersom något barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkånner slutredovisningen.
TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTOD
Sektorschef
Tf
74
HÄnnyne KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 10
Dw 2012K5369 052
SLUTREDOVISNING AV HÖNEKULLA ÄTPRBBOENDE
Från sektom for teknik och ftirvaltningsstöd loreligger slutredovisning av
den 15 december 2Ol4 avseende Hönekulla äldreboende.
Utgifterna har uppgått tlll 73 429 tkr och visar ett överskott pã 3 561 tkr.
Kommunstyrelsens fìirslag tiII beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 3712015)
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen.
S¡gnatur
ragsbestyrkande
75
HARRYDA
KOMMUN
20t4-r2-r5
Dnr 2013KS369 052
Sektorn flor teknik och ftirvaltningsstöd
Göran Thorsson
Kommunstyrelsen
SLUTREDOVISNING HÖNEKULLA ÄLDREBOENDE
Uppdrag och bakgrund
Beslut
Kommunfullmäktige beslutade i $ 186/2008 och S 20112009, att uppdra åt kommunstyrelsen attbygga äldreboende med 40 lägenheter vid Hönekulla by. Projektet omfattade,
lorutom äldreboendet, lokaler flor Rehab, hemtjänsten och hemsjukvården. För projektet anslogs 76 990 tkr.
Genomfi)rande
Planering och projektering skedde under hösten 2008 och våren 2009 och entreprenaden upphandlades i juni 2009. Arbetena påbörjades under hösten samma år och byggnaden var klar flor inflyttning i april 201I.
Ekonomi
Utgiftema har uppgått tlll73 429 tkr och underskrider således de budgeterade med
3 561 tkr. Underskridandet fiirklaras främst av att entreprenaden handlades upp i ett
gynnsamt läge.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet eftersom något
barnperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäkfige godkänner slutredovisningen.
SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD
Per-Arne Larsson
Sektorschef
Tf.
76
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL
HÄRRYDA KOMMUN
Sammanträdesdatum
Sida
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ÄneruDE
11
Dnr 2013K369 052
SLUTREDOVISNING AV OMBYGGNAD AV EKDALASKOLAN
HUS C
Från sektorn for teknik och ftirvaltningsstöd loreligger slutredovisning av
den 12 december 2014 avseende ombyggnadav Ekdalaskolan hus C.
Utgifterna har uppgått
till 3 168 tkr och visar ett underskott på 168 tkr.
Kommunstyrelsens fÌirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ 38/201s)
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen.
Signatur
77
HÄRRYDA
I
KOMMUN
2014-t2-r2
(1)
Dnr 2014K5747 289
Sektorn lor teknik och fürvaltningsstöd
Göran Thorsson
Kommunstyrelsen
SLUTREDOVISNING OMBYGGNAD EKDALASKOLAN HUS C
Uppdrag och bakgrund
Beslut
Kommunfullmäktige beslutade i $ 180/2012 altuppdra åt kommunstyrelsen att utftira
ombyggnadsarbeten på Ekdalaskolan. Ett syfte med projektetvar att tillskapa takkupor
på hus C flor att skapa en bättre miljö och ett bättre inomhusklimat på vindsvåningen.
För projektet anslogs 3 000 tkr.
Genomfiirande
Planering och projektering skedde under vintern 2012-2013 och entreprenaden upphandlades i mars 2013. Arbetena påbörjades i april och byggnaden var klar for inflyttning i augusti 2013.
Ekonomi
Utgifterna har uppgått
tkr.
till 3 168 tkr och överskrider således
de budgeterade med 168
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant
i ärendet eftersom något
bamperspektiv inte gör sig gällande i frågan.
Förslag
till beslut
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen.
SEKTORN FÖR TEKNIK OCH FÖRVALTNINGSSTÖD
Sektorschef
ts
Tf. Funktionschef
78
FIARRYDA KOMMI-IN
SAM MANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
20r5-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 12
Dnr 2014KS94 008
MOTION OM INFÖRANDE AV ELEKTRONISKT VOTERINGSSYSTEM
Kommunfullmäktige beslutade i ç 2ll20l4 till kommunstyrelsen remittera
motion från Reine Wahlberg (SD) och Sebastian Johansson (SD) angående
inflorskaffande av elektroniskt voteringssystem.
Motionärema foreslår att det i samband med byggnationen av den nya fullmäktigesalen i Landvetters kulturhus installeras ett elektroniskt voteringssystem. Motionärerna loreslår vidare att systemet bygger pà att varje ledamot
har en knappdosa fiir att begära ordet, begära replik, votera och så vidare.
Kommunfullmåiktiges presidium har under planeringen av Landvetter kulturhus diskuterat lokalen där fullmäktige kommer attha sina möten och i detta
sammanhang även diskuterat möjligheten att inftira elektroniskt voteringssystem. Kommunfullmäktiges presidiums slutsats är att ett elektroniskt voteringssystem bör bygga på en integrering tillsammans med en app for distribution och läsning av sammanträdeshandlingar.
Förvaltningen fortsätter attfoljautvecklingen av system for elektronisk votering och kommer så fort som möjligheten ges att ta upp frågan med fullmäktiges presidium igen.
Kommunstyrelsens ftirslag till beslut i kommunfullmäktige
(Ks $ a0l201s)
Fullmäktige avslår motionen med hänvisning
ber 2014 från sektorn lor administrativt stöd.
Signatur
till
skrivelse av den 17 decem-
Utdragsbesty¡kande
79
HARRYDA
r (2)
KOMMUN
2014-12-17
Drtr 2OI4KS94 008
Sektorn flor administrativt stöd
Mats Dalmyr
Kommunstyrelsen
MOTION ANGÅENDE INFÖRANDE AV ELEKTRONISKT
VOTERINGSSYSTEM
Uppdrag och bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade i S 2Il20l4 till kommunstyrelsen remittera motion från
Reine Wahlberg (SD) samt Sebastian Johansson (SD) angående inftirskaffande av
elektroniskt voteringssystem.
Motionärerna floreslår att det i samband med bygget av den nya fullmäktigesalen i
Landvetter kulturhus installeras ett elektroniskt voteringssystem. Ett system som bygger
pâ att varje ledamot har en knappdosa fi)r attbegãra ordet, begära replik, votera och så
vidare.
Sektorns yttrande
Det pågår ett arbete med att digitalisera hanteringen av sammanträdena i kommunen.
Under 2013 infordes läsplattor till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fiir distribution och läsning av sammanträdeshandlingar.
Under 2015 kommer läsplattor att inforas även lor ftiljande politiska organ:
o
o
o
o
Fullmäktige
Fullmäktigesberedningar
Revisorerna
Miljö- och bygglovsnämnden
Förvaltningen har inhämtat information från flera kommuner som använder elektroniskt
voteringssystem, vilket beskrivs närmare nedan.
System med knappdosa
Elektroniskt voteringssystem med knappdosa finns som mobil lösning eller fast monterat i bänkarna i mötessalen. Detta system används av de flesta av vidtalade kommuner.
Vissa kommuner har sammanträdeshandlingar i pappersformat medan andra har handlingarna i iPad.
Svstem i iPad
Elektroniskt voteringssystem i iPad är en nyare form av system som används via en
applikation (app). Appen har inftirts i några kommuner och landsting, bland annat Göteborgs stad och Västerås stad. I nämnda kommunexempel sker i nuläget hantering
sammanträdeshandlin gar i pappersform och votering sker i iPad. Förvaltningen har tagit
80
2 (2)
del av demonstrationer av denna t1p av app och konstaterar att den har florutsättningar
att ftirenkla och effektivisera möten. Distribution och läsning av sammanträdeshandlingar ingår inte i appen utan sker i separat app, exempelvis pdf expert. Det innebär att
ledamoten skall växla mellan tvâ appar i en iPad under pågående sammanträde.
Samråd med kfp
Kommunfullmäktiges presidium (kþ) har under planeringen av Landvetter kulturhus
diskuterat lokalen där fullmäktige kommer attha sina möten och i detta sammanhang
även diskuterat möjligheten att inftira elektroniskt voteringssystem. Kfp:s slutsats är att
ett elektroniskt voteringssystem bör bygga på en integrering tillsammans med app lor
distribution och läsning av saÍtmanträdeshandlingar.
Sektorns bedömning
Förvaltningen fortsätter att ftilja utvecklingen av system ftir elektronisk votering och
kommer så fort som möjligheten ges att ta upp frågan med fullmäktiges presidium igen.
Barnkonsekvensanalys
En barnkonsekvensanalys har bedömts vara relevant i ärendet, eftersom ärendet är av
administrativ karaktär.
Förslag
till
beslut
Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning
2014 frãtn sektorn ftir administrativt stöd.
till
skrivelse av den 17 december
SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD
Karina Djurner
Kommunchef
Magnusson
Kanslichef
81
iiOMMUN
Komrrrunsryrelsen
20r{ -02-
I0
D[[lsr
lDlsfþplånb€teclsr
Motion angående införskaffande av ett elektroniskt
oteringssystem.
20t3-01-20
An kommunfullmäktiges möten kan vara långa och röriga är välkänt för de flesta, ofta beroende
på vilka beslut som ska fàttas. Det är sarntidigt viktigt att alla får göra sin röst hörd i en fulländad
demokrati.
Allt tler kommuner har de sista åren infon elektroniska voteringssystem
av olika skä1. Systemen
bygger på att varje ledamot har en knappdosa där man begär ordet, begär replik, voterat osv.
Dessa system har flera fórdelar som verkar både tidsbesparande och ger god ordning pä
sammant¡ädet. Upprop och voteringar far bara någon minut vilket är en tidsbesparing på lång sikt.
Arbetet för presidiet och tjänstemännen minskar. Ofta kombineras systemet med en projektorduk
där ledamöter och åskådare kan
se
talarlistan. Man ser vem som har ordet och återstående talartid
för denne. Vid voteringar kan man se resultatet direkt pä dukenFörutom praktiska lördelar med elektroniskt voteringssystem hnns fordelar som kan gynna
demokratin. En enskild ledamot som har en egen åsikt kan vid elektronisk votering ha lättare att
avstå, eller rentav ha en awikande åsikt än partilinjen. Detta kan man se i riksdagen emellanåt och
det är hedervärt ur demokratisk s¡'nvinkel'
De f'lesta är nog överens om att det är lättare att föra fram en awikande åsikt där rnan avlägger sin
röst genom en knapptryckning än vid en "uppropsvotering".
Sverigedemokraterna föres lår kommunfu llmä ktige
bes luta
:
turhus installeras ett
- att det i samband med bygget av den nya fulhnäktigesalen i
elektroniskt voteringssYstem
Wahlberg (SD)
Sebastian J
)
82
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRADES PROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ÄneruDE 13
Dnr 2014KS756 008
INTERPELLATION OM HUR KAN VI HJALPA KOMMUNENS
TIGGARE I VINTER
Från Ing-Marie Samuelsson (S) fiireligger interpellation till kommunstyrelsens
ordforande om hur kan vi hjälpa kommunens tiggare i vinter.
Fullmäktige beslutade i $ 5/2015 medge att interpellationen für ställas.
83
-'.-)f ¿ a ::-'
Ç <'
: -=' l
ì;
Interpellation
T¡ll KS ordförande
Hur kan vi hjälpa kommunens tiggare i vinter?
Tiggeri är inget nytt i Sverige däremot har det skett en ökníng de senaste åren. En stor andel av
ökningen kommer från EU-länder där minoriteter diskrimineras. Många är romer från länder såsom
Rumänien eller Bulgarien, där de utsätts för diskriminering och fattigdom.
Att romer behandlas illa i alla delar av vàrlden är ingen nyhet. Det nya är, att vi tvingas hjälpa dem.
Nu finns de mitt ibland oss och deras situation kräver av oss att vi tar ställning och att vi agerar
utifrån detta ställningstagande.
I vår kommun har vi ett antal personer som varje dag oavsett väder tigger utanför
vàra affàrer.
Många av dem har varit här en längre t¡d. Vi är många som ger lite av vårt överflöd för att hjälpa
dem och deras anhöriga. Gott och väl! Men det räcker inte när vintern och kylan kommer?
För att förbättra situationen för tiggarna infór vintern samarbetar många kommuner med
frivillighetsorganisationer för att hjälpa dessa utsatta EU - medborgare infor vintern med
sängplatser och mat.
Vi har alla en moralisk skyldighet som medmänniskor, men även kommunen har ett ansvar att
hjälpa människor som vistas här.
Jag vill därfor ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
Vilken beredskap har kommunen för att ordna härbärge och mat för de tiggare som vistas
i
Härryda kommun under víntern?
Mölnlycke den 3 december 2014
/
/
./
//¿,t' /1, rtt J¿ø
lng-\farie Samuelsson
Socíaldemokraterna
84
uÄnnvre KoMMUN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 14
Dnr 2014KS754 008
INTERPELLATION OM HUR MÖTER KOMMUNEN EN HOJNTNG
AV PENSIONSÅLDERN
Från Rickard Joelsson (V) foreligger interpellation till kommunstyrelsens ordflorande om hur möter kommunen en höjning av pensionsåldern.
Fullmäktige beslutade i $ 5/2015 medge att interpellationen fÌir ställas.
Signatur
85
lnterpellation till kommunstyrelsens ordförandeHur möter kommunen en höjning av pensionsåldern?
Det har pratas mycket om att pensionsåldern måste/borde höjas i Sverige.
Utredning på utredning har slagit fast att på grund av att vi lever allt längre
ligger en allmän höjning av pensions åldern inte långt borta in i framtiden.
Samtidigt visar andra siffror på att allt färre orkar arbeta till dagens pensíons
ålder 65 år. De senaste årens ökade sjukskrivningar består till större delen av
kvinnor och personer i 60 årsåldern. Mina frågor till kommunstyrelsens
ordförande blir som följer.
1. Har kommunen någon plan för en framtida
höjning av pensionsåldern för
sin personal med vad allt det innebär?
2. Hur får kommunen fler att orka arbeta till 65 år ?
3. Vilka arbetsmiljö insatser planeras?
4. Behöver fler anställas?
5. Har Kommunen någon plan överhuvudtaget?
6. Om svaret är nej på fråga 5? Ar det inte hög tid att börja Planera?
Rickard Joelsson
Vä nsterpa rtiet
Qi cl .a,,,dt òet(9?q
/å nst-Q-r, /)sre r"t\-
86
HARRYDA KOMMUN
SAM MANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Sida
2015-02-23
ARENDE 15
INKOMNA INTERPELLATIONER
Dnr 2015KS28 008
Från Rickard Joelsson (V) om kommunens politik fÌir barnomsorg.
Dnr 2015KS50 008
Fran Lina Eiserman Ålund (MP) om vad kommunen gör lor att motverka
fråimlingsfientlighet och fìirebygga hatbrott.
Dn¡ 2015KS80 008
Från Lina Eiserman Ä.tun¿ (MP) om hälsokontroll och sjukvård fiir ensamkommande flyktingbam.
Dnr 2015KS81 008
Från Lina Eiserman Á.tund (MP) om att dela ut rena sprutor
till
narkomaner.
Signatur justerande
87
lnterpellation.
Kommunens politik för barnomsorgen h otar
e
yrkesgrupp. Barnomsorgen kryllar av ortrygga anställningar
och helt outbildad personal. Detta skapar naturligtvis också
otrygga barn och föräldrar i Härryda. Barnskötarna flyr
kommunen på grund av att de inte får några fasta tjänster.
Samtidigt är det också ont om Förskolelärare. Resultatet av
det kan vi se i kommunalarbetarförbundets mätningar. Hur
omsorgen sköts av olika outbildade visstidsanställda. Enligt de
tre olika mätningarna visar följande: April 2OL3,33%
September 2013,28,4yo Mars 20L4,33,9yo.1 mars 2OL4 var
det dessutom 39.6% som möter barn och föräldrar som är
anställda på olika vikariat. Allt detta sker på grund av
kommunens vansinniga politik att bara anställa förskolelärare
på fasta
tjänster. Mina frågor till kommunstyrelsens
ordförande är följande:
1. Tycker du
att detta är den barnomsorg vi skall ha?
2. Ger detta trygga barn?
3. Ar detta en bra personal
lítik?
Rickard Joelsson
Vä nste rpa
rtiet
88
lnterpellation
T¡ll
KS
ordf.
'oti:lii
Llj,,)
ae
'ü ¡"
ñ ;r
'.: !
{i
Oroande händelser både i vårt land, ute i Europa och i andra delar av världen
tyder på ett ökat antal så kallade hatbrott där en grupp människor dödar,
förföljer och trakasserar en annan grupp människor. Skrämmande uttalanden
som tyder på stark främlingsfientlighet fårvi dagligdags genom media: press, tv
och radio samtisociala media.
Jag har två frågor:
Vad gör kommunen för att motverka främlingsfientlighet?
Vad gör kommunen för att förebygga hatbrott?
z-afço/26
?rr*Z
,,^^%"^fu^
Miljöpartiet
89
a\varuv^vl
a
Kcni;nunsiyrelsen
2015
-02- 0 I
Interpellation
Till KS ordf
Hepatit C åir en allvarlig smittsam sjukdom som ofta sprids genom till exempel delade sprutor bland
narkomaner. Ett aktivt sätt att hindra smittspridning kan vara att erbjuda nya sprutor till de
narkomaner som finns. Det skulle i så fall varabetydligt billigare änaftbehandla Hepatit C.
Har HÊirryda kommun undersökf om det finns något behov av att dela ut rena sprutor i kommunen?
îz
2o
t
S
ú"o Zvr*:
¿44^
Lina Eiserman Älund
Miljöpartiet de gröna
90
A KOMMIIßI
Kominunstyrelsen
20t5 -02- 0
Interpellation
Till KS ordf-
8cæ
I
Dessa
Härryda Kommun tar emot ensamkommande flyktingbarn fran
har varit utsatta fÌir krig, fürfÌiljelse, usla boendemiljöer, lite mat och troligtvis orent vatten. De har
tvingats fly ftir att rädda sina liv. Såikerligen har de tvingats vara vakna mer åin ett barn skall vara.
Säkerligen har de fått alldeles ftir lite mat och den mat de kanske fått har sannolikt inte varit
tillräckligt nåiringsriktig. De har sannolikt även varit utsatüa fÌir olfüa smittorisker som till exempel
mash tbc, måissling, hepatit, bristsjukdomar eller andra sjukdomar. Både de fusiska och de psykiska
påfretsningama på bamen har varit stora.
Hur såikerställer HZirryda kommun att dessa barn när de kommer till kommr.men fär en
hËilsokontroll och vid behov sjukvård som möjligt?
så
bra
//z ; Ío /J
*-4
'Vlq,¿_-
*uur?¿a,''4
øY*¿
Lina Eiserman Älund
Miljöpartiet de gröna
91
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20r5-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 16
REMITTERING AV INKOMNA MOTIONER
Nedanstående motioner har inkommit.
l.
Dnr 20I4KS6 008
Från Calle Johansson (SD) om filmning av fullmäktiges sammanträden.
2.
Dnr 20l5KS7 008
Från Calle Johansson (SD) om inftirskaffande av en miljöchecklista.
3.
Från Rickard Joelsson
(Ð
Dnr 2015KS27 008
om bekämpa bostadsbristen.
92
I
'
u' L, ,1,:lilí
.-1.
0tf
Motion om filmning av fullmäktiges sammanträden
Härryda kommun har sedan en tid tillbaka spelat in kommunfullmäktiges sammanträden för att ge
medborgarna möjligheten att i efterhand lyssna på debatter och inlägg av vätra ledamöter. Detta är ett bra
initiativ som ftir politiken ett steg närmre medborgarna. Men nu är det dags att ta ytterligare ett steg!
I dagens samhälle räcker det inte med inspelade kommunfullmäktigemöten. Tekniken har gått framåt och
medborgarna har ftljt efter. Vi behöver en mer direkt kommunikation med våra medborgare och möjligheter
for flera att ftilja hur vi som folkvalda fullftljer våra uppdrag. Genom att filma våra sammanträden och
direktsända dem via exempelvis Hàrryda kommuns hemsida öppnar vi ffir en bättre kommunikation,
demokrati och dialog med invånarna. Fullmäktiges ledamöter blir då även mindre anonyma och detta kan i
sig inbjuda till bättre kontakter. Direktsända fullmäktigesammanträden skulle också kunna vitalisera
debatten och få fler ledamöter aktiva.
Jag yrkar
därftr att kommunfullmäktige beslutar:
Att vi i fortsättningen filmar kommunfullm?iktiges sammanträden.
Att filmningen
av fullmäktiges sammanträden ska kunna ses live på webben.
Att
skapa ett digitalt arkiv där kommuninvãnama kan lyssna och titta på samtliga fullmäktigemöten via
nätet.
Johansson(SD)
93
rl
- tt¿ r_
:t.",''",í..
r r.i:"(¿l
! jjL.
ffi.
I rl
¿-)
0titß
Motion om inforskaffande av en miljöchecklista.
Härryda har sedan en tid tillbaka låtit beslut i kommunfullmäktige genomgå en barnkonsekvensanalys innan
besluten tas, detta för att uppmärksamma om besluten påverkar kommunens yngre medborgare. lnitiativet är
bra och det är nu dags att föra det ett steg längre.
På miljöområdet har vi övergripande måI, men eft komplement till de nämnda miljömålen skulle kunna vara
en listning av eventuella miljökonsekvenser i samband med olika beslut analogt med
barnkonsekvensanalysen. En enkel utformning vore att besvara frãgan om det aktuella beslutet har
konsekvenser ft)r miljön. Om så är fallet ges en kort beskrivning av på vilket sätt och om effekterna har
ftiranlett några motåtgärder. En miljöchecklista enligt dessa intentioner skulle öka medvetenheten om olika
besluts miljöpåverkan och stimulera till större eftertanke innan besluten tas.
Med anledning av ovanstående ftreslårjag kommunfullmäktige besluta:
- att den idag praktiserade barnkonsekvensanalysen kompletteras med en motsvarande miljöchecklista som
utvisar om ett visst beslut medflor miljö- eller klimateffekter, i förekommande fall beskrivning av dessa
effekter samt om motåtg2irder vidtagits och i så fall vilka.
Calle Johansson (SD)
94
MOTION TILL KOMMUNFULLMnffIGE;':
BEKAM PA BOSTADSBRISTEN
-i:- : i
Ølsfstl
Ø!"'
!
Det råder stor bostadsbrist ¡ Härryda. Ungdomar får ofrivilligt
bo kvar hemma hos sina föräldrar. Många får stå i kö iflera år
innan de får något erbjudande om en lägenhet. Endasl20%
av nybyggnadsproduktionen är hyresrätter. Detta är alldeles
för lite för att bygga bort bostadsbristen i kommunen.
Vänsterpartiet vill att minst 5L% av nybyggandet skall vara
hyresrätter. Det är nödvändigt att satsa på mindre lägenheter
med en human hyressättning. Ungdomar måste få en rimlig
chans till att börja sitt vuxenliv i kommunen om de så önskar.
Dagens bostadspolitik i kommunen fungerar enbart för dem
med ekonomi för att kunna köpa sin bostad. Så här kan vi inte
ha det ikommunen! Frågan om en bostad får inte vara en
klassfråga. Med stöd av ovanstående yrkar vi att
komm unfulimäktige besiuta r.
1.
Att minst 5t% av nybyggnadsproduktionen är
hyresrätter.
2. Att kommunen gör en extra satsning på mindre
hyresrätter med en rimlig hyra.
ßù, ltarcit ) ö?, (u*o l'¡
yäTLStcl'P.âr.Fd
8.1-
95
SAiIMANTRADESPROTOKOLL
HÄRRYDA KOMMUN
Sammanträdesdatum
Sida
20ts-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 17
REMITTERING AV INKOMNA MEDBORGARFORSLAG
Nedanstående medborgarftirslag har inkommit.
l.
Dnr 2014KS49 009
Från Annette Eiserman-V/ikström om borgerlig drop in-vigsel.
96
Välkommen att lämna ett
medborgarförslag
Tycker du att något borde förändras i Härryda kommun?
Då kan du lämna ett medborgarförslag till kommunfullmäktige.
Vad kan
Vad händer med
ett medborgarförslag handla om?
Du får en bekrãftelse på att vi tagic emot ditt medborgarförslag. lnlãmnade förslag utreds av förvaltningen och sedan
beslutar kommunfullmäktige om de ska införas eller inte.
Handläggningstiden varierar beroende på hur komplicerat
det är. Du får en skriftligt svar på ditt medborgarförslag.
I medborgarförslaget ger du ett konkret förslag på något
som du vill förãndra. Förslaget ska handla om sådant som
kommunen ansvarar för till exempel skola, ãldreomsorg,
kulur- och fricidsverksamhet, gång- och cykelvägar med
mera. Medborgarförslagec får inte handla om myndighetsutövning mot enskild (t ex beviljande av bygglov eller ekonomiskt bistånd) och inte heller ha ett odemokratiskt eller
rasistiskt innehåll.
Fyll i dina kontaktuppgifter och underteckna
Anonyma medborgarförslag hanteras inte, därför måste du
uppge kontaktuppgifter. Förslaget ska också vara undertecknat och försett med nam nfö rtydl igande. Ofu llständiga
uppgifter kan leda till att dítt förslag inte behandlas.
Medborgarförslaget får bara behandla en fråga. Amnen av
olika slag ska inte tas upp i samma förslag.
Vem kan lämna medborgarförslag?
Alla som är folkbokförda i Härryda kommun kan lämna
medborgarförslag. Rätten gäller även barn och ungdomar
samt personer med utlãndsk bakgrund som ännu inte fått
komm u nal röstrátt. Före ningar, fö retag, organ isationer el ler
andra sammanslutningar får dàremot ínte lämna medborgarförslag.
Ditt medborgarförslag blir en offentlig handling
När förslaget kommer in till kommunen blir det en offentlig
handling och diarieförs. Förslaget publiceras på kommunens
webbplats, harryda-se, tillsammans med ditt namn, medan
samtliga kontaktuppgifter du lämnat nedan fìnns med i pro-
tokoll och föredragníngslistor.
ditt medborgarförslag?
Här lämnar du ditt förslag
.
.
Posta det till: Hârryda kommun, Kansliet,
435 80 Mólnlycke.
Lämna det i kommunhuses receptíon vid Råda torg
i Mölnlycke.
Tyvärr kan vi inte ta emoc medborgarförslag via e-post
eftersom det måste fìnnas en namnunderskrift på pappret.
För mer information
Kontakta handlãggare Mats Dalmyr, 031-774 61 58
[email protected]
Läs mer på harryda.se/medborgarforslag
KONTAKTUPPGIFTER
Förnamn+ h-ùlÑç3T€-'
Ø,\tcøvtÄrJ w lKsi¿óûa
?¿?,
Garuadress* t¿ùLt-Aü
posradress* ?.\XBCposrnummer* '{XS V f
rereron a5!'It G.?q E-postadress &vtvlzlte
Errernamn*
o..r.*
Q ls*,
sg
tr9
Underskrift*
Namnförtydligande*
lhh<ØL
*Obligatorisk
uppgift
HARRYDA
KOMMUN
Hárryda kommun . Sektorn för administrativt stód .435 80 Molnlycke 'O3l-774 6l 00 (växel) '[email protected]'se
97
Medbo rgarförslag
¡-IARñYDA
neceÞî¡b
2Aß "aþ ?.7
Här skriver du rubriken på ditt medborgarförslag.
Borgerlig Drop in
- vigsel
Här beskr-iver du ditt medborgarförslzg.
skrivtydl¡gt!
För att underlätta ftjr kommunens invånare att kunna göra den vigseln
som man l2inge talat om men som inte blivit av.
Ordna med kaffeservering i kommunhusets kafeteria, vigsel på garden
om vädret tillåter - ¿umars i det nya vigselrummet. Gåima lättsam
musikunderhållning som trevlig bakgrundshändelse.
Man kan ta med sig partner, ev vittnen, ev familj och hindersprövningsintyget och på plats fä nödvändiga dokument. En trevlig ceremoni kan
avslutas med en kopp kaffe i kafeterian.
Aktiviteten kan gåima samordnas med kyrkoma fìir motsvarande
arrangemang vid samma tidpunkt.
Här motiverar du varför kommunen ska genomföra ditt förslag.
Skrìv tydligt!
Sambolagen och eventuella testamente klarar inte att sþdda bamfamiljen
nåir den ena parten avlider.
Med respekt för ev principer åir nog inte tanken i familjen att katastrofen
ftir den som mist sin livskam¡at skall fiirvåirras av att man inte på bästa
sätt skyddat va¡andra. En vigsel ordnarjuridiken på ett oslagbart sätt.
Glöm inte att fylla i kontaktuppgifter och att underteckna ditt forslag. Anonyma förslag
behandlas inte. Ofullstãndiga uppgifter kan leda till att förslaget inte behandlas.
N
v
HARRYDA
KOMMUN
98
rr:r\'r
'
HARRYDA KOMMUN
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
20r5-02-23
Kommunstyrelsen
ARENDE 18
ÄnnNpBN FÖR FULLMAKTIGES KÄNNEDoM
1.
2.
S¡gnatur
Dnr 20l4KSl97 013
Statistiska uppgifter per den per den 3l oktober 2014
(Handlingar i rirendet skickndes med knllelsen till kommunstyrelsens
sammantrride den 2 februari 2015).
Skrivelse om motion, interpellation och frâga (bifogas denna kallelse)
Utdragsbestyrkande
99