Kvalitetsrapport 2014-2015 - Stockholms Internationella Hotellskola
Kvalitetsredovisning 2014-2015 Stockholms Internationella Restaurangskola Innehållsförteckning 3.1 Personal 3 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 8 8 8 8 6. Vårt värdegrundsarbete 12 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero 7.5 Utvecklingsområde 2, Interninformation 7.6 Utvecklingsområde 3, Lägesinformation 12 12 12 14 14 15 15 17 18 8. Analys 8.1 Kunskapsresultat 8.2 Värdegrundsresultat 18 19 19 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 20 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1, Arbetsro 10.1.1 Arbetssätt 10.2 Utvecklingsområde 2, Utökad samverkan 10.2.1 Arbetssätt 10.3 Utvecklingsområde 3, Värdegrund i fokus 10.3.1 Arbetssätt 10.4 Utvecklingsområde 4, Interninformation 10.5 Utvecklingsområde 5, Arbetsklimat/engagemang 10.6 Utvecklingsområde 6, Hälsa 21 21 21 21 22 22 22 22 23 23 1. Information om huvudmannen Huvudman för Stockholms Internationella Restaurangskola är Klaragymnasium AB som ägs av AcadeMedia. Förutom Stockholms Internationella restaurangskola hör här även Klara Norra gymnasium, Klara Södra gymnasium, Klara Linköping och Klara Karlstad. Sedan 1januari 2015 ingår Stockholms Internationella Restaurangskola till verksamhetsgrupp Rytmus. 2. Information om vår skola Stockholms Internationella Restaurangskola driver det nationellt utformade Restaurang-‐och livsmedelsprogrammet med inriktningen kök och servering. Skolan har plats för 180 elever i de tre årskurserna uppdelade i två parallella klasser i varje årskurs. Skolan driver en restaurang inom utbildningen. Restaurangen håller öppet för allmänheten för lunch dagligen och middag en kväll i veckan. Skolan startade 2007. Sedan 1januari 2015 ingår Stockholms Internationella Restaurangskola till verksamhetsgrupp Rytmus med verksamhetschef Carin Jugo Andersson. Ansvarig chef för skolan är Rektor Åsa Ersson. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Lärare Skola 9,6 Andel med Elever per pedagogisk heltidstjänst högskoleexamen 89,6 16,0 Organisation Skolledning; Rektor 100 %, Biträdande Rektor 25 % Administratör 50 %, skolkoordinator 50 %, Kökschef, Matsalsansvarig, 8 tjänster yrkeslärare och 7 gymnasielärartjänster (heltid och deltidstjänster). På skolan finns ett elevhälsoteam. Där ingår Skolsköterska, kurator, specialpedagog, syv och skolledning. EHT-‐konferenser hålls varje vecka. Till läsåret 14/15 har organisationen förändrats genom att funktionen biträdande rektor om 25 % har återinförts som tillsammans med rektor och administratör om 50 % utgör skolans ledningsgrupp. Utöver dessa har skolan en 50 % resurs i form av skolkoordinator vars huvuduppgift är elevriktad administration. Skolan har i det närmaste 100 % behöriga lärare och flera lärare har även pågående studier för utökad kompetens. Följande ansvarsfunktioner är fördelade mellan lärarna: ansvar för skolbibliotek, Kök-‐ och restaurangdrift, APL-‐samordning, arbetsmiljö och IT-‐implementering sk. lär-‐spridare. Elevhälsan jobbar i ett team och består av skolsköterska, kurator, studie-‐och yrkesvägledare, specialpedagog och skolledning. Till vårterminen förändrades SYV tjänsten och SYV ingår inte längre i EHT. Skolsköterska och kurator har båda sin anställning hos PR-‐vård. SYV är anställd i koncernen och då specialpedagogtjänsten är vakant ersätts den med inhyrd dito. Inom ramen för avtalet med PR-‐vård har skolan tillgång till skolläkare och psykolog vid två tillfällen per termin, vilket kan utökas vid behov. Inför kommande läsår planeras ett mer nära samarbete med skolläkare tillika skolpsykolog som ska närvara i ett par EHT konferenser per termin. EHT diskuterar även för en plan till kommande läsår att skolläkaren medverkar i något arbetspass för personalen, i syfte att vägleda och stärka det förbyggande och främjande elevhälsoarbetet. Elevhälsoteamet har en gemensam arbetsdag på SIR per vecka, då även EHT-‐konferens hålls. EHT, Rektor och biträdande rektor medverkar. I konferensen tas elevärenden upp som initierats av mentor, lärare eller vårdnadshavare. EHT beslutar åtgärd och fördelar ut ett ansvar i gruppen för ärendet och återkoppling till lärare och mentor. SYV och Specialpedagog arbetar ytterligare en dag per vecka på skolan. Till vårterminen ändrades SYVs tjänst och hen arbetar därefter en dag per vecka på skolan. Teamet arbetar tillsammans för ett närvarande EHT med främjande och förebyggande arbetssätt kring eleven och dess studiesituation och för en förbättrad elevhälsa främst genom individuell rådgivning och samtal, klassrumsbesök och genom att driva skolans friendsgrupp. Friendsgruppens arbete har under året stärkts genom att kurator värvat ett högre deltagande av elever ur åk1 till gruppen och genom deras entusiasm har intresset för vänskapsarbetet som Friends gör ökat på skolan. Skolråd Under året har skolrådsmöten genomförts vid två tillfällen. Från varje klass har två representanter utsetts till rådet där rektor är ordförande. Till nästa läsår ska rådet utökas med lärarrepresentant. Rådet behandlar frågor om arbetsåret, arbetsmiljö och övergripande skolfrågor initierade av skolans alla klasser från klassråd och mentorstider. Rådet protokollförs och protokollet sätts upp på skolans anslagstavla. 3.2 Elever Program Restaurang-‐ och livsmedelsprogrammet Skolan totalt Åk1 45 45 Åk2 55 55 Åk3 49 49 Stockholms internationella restaurangskola är en skola med gott renommé. Många av de elever som söker till skolan har hört talas om eller blivit rekommenderad att söka hit. Det är även den enda restaurangskolan inom tullarna, vilket lockar främst elever från Stockholms kommun och de närmast omkringliggande Stockholmskommunerna. Varje år är det även ett mindre antal elever som söker från andra län än Stockholms län och även från andra delar av landet. Skolan har även elever med annan härkomst med andra modersmål än svenska, som ofta lockats av det internationella perspektivet skolan har. Skolan har plats för 180 elever, 60 per årskurs. Vid skolstarten 2014 togs det in 48 elever i åk 1. Under året har några elever bytt skola eller tagit studieuppehåll och några få elever hoppat av skolan för att gå till yrkeslivet direkt. Totalt hade skolan i juni 2015 149 elever. 4. Viktiga händelser under året Då Restaurang och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram som präglas av tydlig koppling till bransch och yrke är även verksamhetsåret präglat av yrkeshändelser såsom APL-‐ perioder med APL-‐platser i närområdet, övriga Sverige och utomlands. Studieresor och elevresor till APL-‐platser samt tävlingar är centrala händelser i skolans verksamhetsår. Skolan arbetar aktivt för att stärka samverkan med branschen och elevens kunskaper om olika branschområden. T.ex. har under året flera gästföreläsare bjudits in, elever har medverkat i NobelNightcap, i produktionen av matTV, radio, som commis i Bocuse dòr samt flera cateringuppdrag. BBB – ett kvalitetsarbete Under det gångna året har skolan deltagit i projektet BBB, Bra blir bäst. Ett projekt som syftar till förändringsprocesser där alla medarbetare på skolan är delaktiga i ett utvecklingsarbete med att införa nya arbetssätt och rutiner för att förbättra arbetsmiljön, höja kvaliteten och därmed måluppfyllelsen. Vi har utgått från medarbetarnas kompetens och lösningar i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen, att stärka det kollegiala lärandet och att förbättra delaktigheten för alla medarbetare i skolans utvecklingsarbete. De utvecklingsområden som framkom vid kartläggning av verksamheten var; -‐ett behov av nya arbetssätt kring mötesformer ex mitterminskonferenser och personalmöten. Efter förändring av mötesformen har mitterminskonferensen ett större fokus på mentorselevens frånvaro, måluppfyllelse och ev stödbehov. Konferensen är tidsmässigt effektivare och ett lugnare, mindre stressat forum. Förändringen av personalmötet till ett mer strukturerat möte har frigjort tid för pedagogiskt utvecklingsarbete. -‐ökad samverkan mellan ämnen. Under vårterminen har ett tidigare påbörjat arbete kring en röd pedagogisk tråd i yrkesämnen tagits upp och då tid frigjorts för samplanering har det förverkligats, även andra samverkansprojekt har initierats och påbörjats mellan olika lärare. -‐ett förbättrat öppet arbetsklimat/engagemang. BBB har ökat samförstånd och förståelse mellan grupperna men gruppen efterfrågar externt stöd med teambuilding. -‐ strukturförstärkning av medarbetarsamtalen. Dessa är inför nästa läsår lagda i ett årshjul och som kalenderhändelse för förbättrad information. TänkOm Fortbildning i digitala hjälpmedel och datorstödd undervisning för ledning, lärspridare (särskilt utsedda lärare som projektledare) och lärare. Under höstterminen pågick detta utvecklingsarbete som syftade till att implementera It-stöd i undervisningen. Mattelyftet Mattelyftet, fortbildning för matematiklärare inom Klaragymnasium med fokus på bedömning och didaktik. En fortbildningssatsning av Skolverket. Genuslabbet Genuslabbet arbetar för utveckling av en sund arbetsmiljö inom restaurangbranschen med betoning på genusfrågor. Det är ett jämställdhetsarbete tillsammans med företrädare i branschen som startade våren 14 och har fortsatt under detta läsår. Kristina Holmsen är representant och drivande kökslärare från SIR. Tävlingar Elevmedverkan i olika tävlingar lyfter eleven på flera plan; kunskapsmässigt, men också socialt med bransch och andra elever, även från andra restaurangskolor. SIR har också egna interna tävlingar. För åk 1 är Matåkett, en grupptävling i kök en aktivitet att se fram emot och i åk3 har som tidigare år Sir Challenge, en samarbetstävling mellan kök och servering genomförts. Båda mycket lyckade och populära projekt vi ska fortsätta med. I år var intresset ovanligt stort för att medverka. Men intresset är även stort för medverkan i externa tävlingar som ex unga ekokockar och årets kockelev. Tre lag medverkade i regionfinalen av Unga ekokockar.Till kommande riksfinal i september representeras vi åter av ett framgångsrikt tremannalag. Två elever nominerades till finalplats i Årets kockelev, en kvinnlig och en manlig representant. De placerade sig på fjärde och femte plats. Nomineringar och priser Jonathan Gille-‐ serveringselev i åk3 nomineras till årets Gulddrake och vinner första pris, och 6 ytterligare elever i åk2 får priser i olika klasser. NNC Under fyra år har SIR stått värd för maten på årets efterfest-‐ Nobel Night Cap. Så även detta år som hölls på Handelshögskolan i Stockholm. Arrangemanget kräver mycket extra tid och nattarbete, men är eftertraktat bland åk 3 då det är ett särskilt eget arrangemang som bara sker den 10 december i Stockholm. Arbetslaget har till nästa läsår beslutat att ta en paus från NNC och inte delta 2015. Julbord Ett stort temaarbete för alla elever med flera ämnen i samverkan. En vecka i december är schemabrytande för SIRs egna julbord. Alla klasser deltar i förberedelser, tillagning, dekorering och service. Då vi inte deltar i NNC kommande år finns möjlighet till förlängning av julbordet. Beslut tas i början av höstterminen. Temadagar Åk 1 har schemabrytande tema studier i hållbarhet under tre dagar i januari. Studierna innehåller workshops med föreläsningar, praktisk tillämpning och ekologisk mat. Kompetensutveckling Förutom TänkOm har yrkeslärarna deltagit i fortbildning i hållbarhet med bl.a. föreläsningar och utställningar under tävlingsdagarna Unga ekokockar i september i Växjö. 5 av yrkeslärarna deltar för att få inspiration inför arbete med åk2 års temadagar i januari. Under läsåret har ett kompetenshöjande pedagogiskt utvecklingsarbete i ämnet professionellt lärande bedrivits i lärarlaget på ett antal arbetspass. Arbetet har utgått från boken ”det professionella lärandets kraft” av Helen Timperley. Arbetssättet har varit bokcirkel och efterföljande gruppvisa diskussioner utifrån givna frågeställningar och egna erfarenheter. Arbetet har mynnat ut i att lärarna under kommande läsår ska formulera individuella lärardeklarationer för att belysa sin profession för lärande. APL-utveckling Vid två tillfällen, en heldag och en halvdag i maj månad har SIR handledning i APLutveckling av skolverkets representanter, ett utvecklingsarbete i syfte att stärka systematiken av APL över året. Moment som dokumentation, information till elev och vårdnadshavare, kartläggning av platser och handledare samt kommunikation under APL och uppföljning av elevens lärande under APL har granskats av lärargruppen. Ett arbete av revidering har påbörjats, vilket ska återupptas vid kommande läsårsstart. EHT-kartläggning och samarbete med skolläkare Inom BBB har en kartläggning av EHT påbörjats. Två möten med skolläkare har genomföts under våren för att planlägga det främjande förebyggande arbetet inom elevhälsa. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 § skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 § ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 § framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 § framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Enhetens kvalitetsarbete utgår från ett gemensamt utvärderingsarbete vid läsårets slut och resultatet från intervjuer, medarbetar-‐ och elevenkät. Eleverna ges möjlighet att analysera NKI resultatet för klassen och skolan, ta fram nya prioriterade arbetsmål i grupper och klassvis på mentorstid. Medarbetarna analyserar på samma sätt NMI resultatet. Utifrån elev-‐ och medarbetaranalyser av enkäterna läggs grunden för kommande läsårs prioriterade arbetsmål på både elev-‐ och medarbetarnivå vad gäller undervisningsmiljö och arbetsmiljö i stort. De prioriterade arbetsmålen tas fram vid gemensamma arbetsdagar i juni och tas åter upp i augusti då arbetet med att ta fram för läsåret olika arbetssätt för förbättringar av de prioriterade målområdena startar i kollegiet. Läsåret 14/15 har enheten tagit fram tre gemensamma arbetsmål. Dessa är gemensamma för både elev-‐och medarbetare; Studiero, lägesbeskrivning och interninformation. Ett övergripande mål är att skapa arbetsro för såväl personal som elever. Vårt systematiska kvalitetsarbete planeras av huvudman och arbetet sker på enhetsnivå med uppföljning och utveckling av utbildningen. Arbetet genomförs av personal och elever och utgår från resultatet av årets NMI och NKI undersökningar. Följande årshjul visar läsårets kvalitetsarbete i ett flöde. APL I yrkesprogram ska eleven ges möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande, APL, i minst 15 veckor, under sin gymnasietid. PÅ Stockholms Internationella Restaurangskola är APL läsåret 14/15 totalt 20 veckor, fördelad enligt följande: Åk2 - 4 veckor, 100p Åk3 - 16 veckor i två perioder, 370p APL-‐samordnare har i sitt uppdrag att söka APL-‐platser och skapa kontakt med handledare på platsen, beskriva syfte och mål, kartlägga arbetsplatsen och upprätthålla löpande kontakt med arbetsplats och handledare. Eleverna i åk2 erbjuds 4 veckors APL under vårterminen. Läsåret 14/15 utökades perioden från 3 till 4 veckor och med krav på jämn fördelning mellan servering och kök. Detta i syfte att underlätta för eleven att senare i åk2 göra sitt val av utgångsinriktning. Men också för att eleven tidigare ska få en mer övergripande branschkunskap. Eleverna placeras av APL-‐samordnare och underrättas om plats och kontaktuppgifter till handledare före jullovet. Därefter har eleven i uppgift att själv kontakta sin handledare för att få tider och övrig information om sin kommande APL-‐period. På liknande sätt sker arbetet och informationen när det gäller APL i åk3. Åk3 är på APL två längre perioder, 8 veckor/period, under sitt sista läsår. Skolan erbjuder även APL utanför Stockholmsregionen. Läsåret 14/15 har elever varit på APL förutom i Stockholm även i Åre, London och Paris. Anskaffning, och kontakt sker på samma vis som lokala APL-‐platser, och varje plats besöks av APL-‐samordnare inför och under perioden av samordnare eller annan medarbetare. Till dessa platser ansöker eleverna liksom de gör till läsårets studieresa till Italien. APL-‐samordnare tillsammans med mentorer väljer deltagande elever utifrån närvaro och personlig mognad, men också utifrån att en elev ska ges förutsättningar att lyckas och utvecklas personligen, liksom att tillskansa sig fördjupade yrkeskunskaper. Dialog med vårdnadshavare sker i processen. De elever som önskar blir tilldelade en plats i någon av dessa attraktiva aktiviteter. APL-utvecklare Under året har skolverket inrättat APL-‐utvecklande projekt möjligt för skolorna att söka bidrag från. Stockholms Internationella Restaurangskola har under året ansökt om bidrag för att utveckla det systematiska årliga APL arbetet samt för utveckling av bedömning av APL. Skolan beviljades detta och har under våren haft stöd av APL utvecklare under 1,5 dag. Som kompetensutveckling deltog yrkeslärare. Arbetet har startat med att synliggöra APL uppdraget och de riktlinjer som är satt för att stärka systematiken av APL över året. Moment som dokumentation, information till elev och vårdnadshavare, kartläggning av platser och handledare samt kommunikation under APL och uppföljning av elevens lärande under APL har granskats av lärargruppen. Ett arbete av revidering har påbörjats, vilket ska återupptas vid kommande läsårets start. Målet är en stärkt systematik, bättre handledarkontakt och stärkt bedömningsförfarande av APL. Programråd Lokalt programråd Det lokala programrådet består av skolledning, branschföreträdare, lärare och elevrepresentanter. Rådet har möten två ggr per läsår med syfte att skapa samverkan skola-‐ arbetsliv och ge möjlighet till informationsutbyte. Rådet har haft två möten under året.Det finns svårigheter att få branschföreträdare att delta i programrådsmöten. Som en åtgärd planerar skolan att nästa läsår bjuda in tidigare elever från skolan som nu är i branschen. Tidigare elever har en positiv bild av skolan och nära till utbildningsfrågorna och ser en tydlig koppling skola-‐bransch. Regionalt programråd Stockholms kommuner och landsting, SKL håller regionala programrådsmöten inom olika gymnasieprogram. SIR medverkar i programrådet för stockholms läns restaurangskolor och har deltagit med skolledning och lärarepresentanter vid två av de fyra träffarna. Fokus har varit frågor kring APL, genusfrågor och programstruktur. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyn används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans – lärare, rektor, huvudman – träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. I maj 2015 genomfördes verksamhetsuppföljning, en form av tillsyn, på skolan. Tillsynen genomfördes av verksamhetschef och kvalitetsansvarig för SIR. Verksamhetsuppföljningen innefattar för gymnasieskolan och programmet relevant dokumentation, intervjuer med rektor, lärare och med elevgrupper från olika årskurser. Verksamhetsuppföljningen återkopplas till rektor och en handlingsplan för förbättringsområden upprättas. Förbättringsområden som interngranskningen kommit fram till är bla krav på: -‐ plan för förbättrad studiero för elever, stärkta rutiner för återkoppling EHT till mentor, transparens i kalender och arbetstidsscheman och förbättringsarbete inom samverkan och arbetsmiljö. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Inkomna klagomål utreds enligt skolans fastställda rutin i planen för arbete vid diskriminering och kränkande behandling. EHT utreder situationen, tar beslut om åtgärd och tillser ansvarig ur teamet utifrån sakfrågans art. Den specifika situationen tas upp och analyseras med berörda elever i enskilda samtal med rektor, mentor, och kurator alt skolsköterska. En incident under vårterminen har lett till att EHT har tydliggjort rutiner för varning av en elev. Under läsåret har inga klagomål elller anmälan om kränkande behandling inkommit skolan. 6. Vårt värdegrundsarbete I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft. Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta personligt ansvar. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro för utbildning till restaurangbranschens ”Morgondagens Mästare”. Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande. Vår vision -‐ att utbilda till framgång och till morgondagens mästare ska genomsyra verksamhetens alla delar. Med ledorden ”Stolthet i yrket, Inspiration och bildning samt relationer och trygghet”-‐ ska stöd av närvarande pedagoger, utmanande ledarskap och fokus på lärandet skapa en trygg kultur på vår skola. Genom att arbeta med metoderna involverande, varierat och formativt med branschnära, kreativt och målinriktat arbetssätt förstärks elevernas lärande och bildning i sitt framtida yrke. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan (ej inklippt än) bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Restaurang-‐ och livsmedelsprogram met Skolan totalt Andel Andel elever med Genomsnittlig elever examen för elever betygspoäng för Genomsnittlig med med avgångsbetyg elever med betygspoäng för examen om minst 2500 avgångsbetyg om elever med inom poäng minst 2500 poäng examen tre år 2013/1 2014/15 2013/1 2014/15 2013/1 2014/15 2013/1 4* ** 4* ** 4* ** 4* 90,9 90,9 93,6 93,6 14,1 14,1 14,5 14,5 14,6 14,6 14,7 14,7 76,1 76,1 AcadeMedia Gymnasium Riket *SIRIS 86,8 88,5 84,3 -‐ 13,9 14,0 13,6 -‐ 14,6 14,5 14,6 -‐ 68,3 71,4 Andel elever med examen för e lever med avgångsbetyg om minst 2500 p oäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. **Intern insamling För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Genomströmning på tre år Population Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Resultat som redovisas Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Endast andel med examen inom tre år Finns det någon grupp elever som inte ingår? Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Nej Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-‐) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov-‐betyg ENGENG05 MATMAT01a SVESVE01 Stockholms Int. Restaurangskola totalt AcadeMedia Gymnasium Summa antal betyg 34 41 34 Andel lägre 2,9% 0% 11,8% 109 32 080 4,6% 9,6% Andel lika Andel högre 85,3% 11,8% 82,9% 17,1% 41,2% 47,1% 70,6% 61,1% 24,8% 29,4% B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola AcadeMedia Gymnasium 67% 71% 82% 80% 92% 90% 47% 61% 74% 71% Resultatet visar att det finns två områden eleverna på SIR upplever i lägre grad än elever i Academedia i stort. Dessa är upplevelsen att behandlas med respekt och arbetsro. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat -‐ undervisningskvalitet och studiero. Då våra lokaler på Alströmergatan i dagsläget inte möjliggör en optimal förutsättning för att skapa arbetsro så är det långsiktiga målet naturligtvis en förändring av lokalerna. Inför arbetsåret 14/15 har vi dock upprättat följande kortsiktiga arbetsmål inom utvecklingsområdet studiero: Restaurangen på Alströmergatan Här vill vi skapa arbetsro genom att -‐ Fortsätta arbetet med att tydliggöra de överenskomna ordningsreglerna. -‐ Förlägga en gemensam schemalagd elevlunch på restaurangen innan eller efter avslutat restaurangpass. Skolan på Sysslomansgatan Vi vill skapa fler förutsättningar för arbetsro i lektionssammanhang och i kringutrymmen för elever genom att; -‐ det skapas förändring i yta elevcafé där eleverna i första hand ska ha sin uppehållsyta, så utrymmet med datorer tydligare anvisas som arbetsyta för eleverna.-‐det skapas fler mindre utrymmen för arbete i grupp eller enskilt. – det köps in skärmar för möjlighet till avskärmning i klassrummet vid prov och enskilda uppgifter. Studiero Reflektion och diskussion har förts på arbetspass om ledarskapet i klassrummet för att belysa utvecklingsområdet studiero, och i syfte att eleverna ägnar sig åt rätt saker under skoldagen. Auskultationer har genomförs parvis mellan lärarna samt av rektor för att bl.a belysa olika förhållningssätt av ledarskapet. Genom diskussioner och erfarenhetsutbyten belyses olika sätt att utöva ledarskap i klassrummet. Strävan efter samsyn samt att stärka mandatet att leda, lyfts fram. Medarbetarna har tagit fram följande exempel på förändringar och förstärkningar av arbetssätt för förbättrad studiero; -‐ en revidering av ordningsregler och policys. Eleverna medverkar i arbetet att ta fram och diskutera regler och policys på mentorstid. T.ex. diskuteras i klasser om den samsyn laget har att hålla stängd dörr under lektionens 15 minuters genomgång. Detta för att undvika att genomgången störs av sena ankomster. Läraren släpper då in sena elever efter genomgången. En del elever ifrågasätter regeln, men samtycker, och förstår det stöd i arbetsro det medför, då syftet förklarats av sin lärare. -‐ Ett annat exempel som stärker studiero är ett inkluderande arbetssätt. Lärarna jobbar aktivt med konkret struktur kring lektionen; skriver start, avslut och paustider på tavlan. Elever som har särskilda behov av struktur känner sig då tryggare och kan fokusera på uppgiften. -‐ En utveckling av studiepassen, med specialpedagogiskt stöd bidrar också till förbättrad studiero. Studiepass är en obligatorisk lektion då eleverna med individuellt lärarstöd får möjlighet att ägna sig åt de specifika uppgifter hen behöver förstärkning i. Det skapar trygghet för eleven att veta att hen får individuellt stöd på skoltid. Trots detta arbete visar NKI ett fortsatt lågt resultat för studiero. Den har minskat från 50 % till 47 % nöjda elever. Även den under våren genomförda undervisningsutvärderingen visar på ett behov av nya arbetssätt för att stärka elevernas studiero. Undersökningen visar även att det finns en variation mellan var och när eleverna upplever studiero under skoldagen, främst beroende på hur väl lärarna bedriver ledarskap i klassrummet. Till kommande läsår är därför studiero åter ett av läsårets prioriterade utvecklingsområden. 7.5 Utvecklingsområde 2, Interninformation Interninformation har varit ett gemensamt utvecklingsområde utifrån både NMI och NKI. Organisatorisk internformation Vid läsårets början skapades en informationsgrupp i syfte att förbättra interninformationen på skolan. Gruppens uppgift var att ta fram effektiva arbetsmetoder för en förbättrad interninformation. -‐Informationsgruppen har under året arbetat med utveckling av information på skolans plattform schoolsoft. Särskilt har kursinformation, lägesinfo och skolinformation förbättrats. Gruppen har tagit fram riktlinjer och minimikrav för lärarna att hålla sig till i sitt administrativa arbete. -‐All personal har tillgång till en delad SIR-‐kalender i outlook. Den har underlättat informationsflödet, inte minst mellan de två skolenheterna och inneburit tidsvinst på personalmöten då organisatorisk information lagts i kalendern. Till en början var kalendergenomgång en punkt på personalmöten. Dock togs även denna punkt bort i slutet av året då kalendergenomgång lagts på allas individuella ansvar. -‐fast veckotid för restaurangmöten införs, men då inte alla lärare kunnat delta pga undervisning förändras tiden under året och läggs växelvis varannan vecka på två olika tider. -‐ Yrkeslärarna initierar under våren en gemensam fikastund per vecka på restaurangen och bjuder in alla medarbetare till besök. Resultat Genom förändringar i informationsflödet har tid frilagts från arbetspass och personalmöten. Tiden som har frilagts har kunnat användas för pedagogisk utveckling och skolutvecklande projekt. Restaurangmöten har blivit mer frekventa under läsåret. Möjligheterna till spontana mötestider har förbättrats. Elevinriktad interninformation En förbättrad interninformation gynnar elevernas möjlighet att påverka sina resultat genom att veta från vem och var information kan hämtas All kursinformation och skolriktad information ska läggas på schoolsoft Resultat Skolan har under året ändrat kommunikationskanalerna vad gäller kursinformation som tidigare gått både via skolans facebook, sms och schoolsoft till att endast hänvisa till schoolsoft, i syfte att lotsa eleverna till endast en informationskanal. Arbetet med att lägga ut kursinformation på schoolsoft är dock fortfarande ojämnt mellan lärarna, vilket eleverna visar som en brist i sin utvärdering. 7.6 Utvecklingsområde 3, Lägesinformation Lägesinformation har varit ett gemensamt utvecklingsområde utifrån NKI. Tätare lägesbeskrivning ger snabb återkoppling till eleven om dess kunskapsinhämtning och möjliggör tidigare åtgärder för förbättrade studieresultat. Arbetssätt -‐ Eleverna erbjuds tätare ämnessamtal med innehåll av reflektion med ämneslärare och mentor -‐ Lärarlaget ska utveckla och förbättra informationen på plattformen schoolsoft. Under läsåret har informationen i matriser utarbetats i schoolsoft. Det har ingått i den så kallade minimilistan som alla lärare tilldelats i sitt uppdrag. Som komplement till denna minimilista har lärarna haft ämnessamtal med sina elever löpande på ordinarie schematid. Mentorerna har även i bokade utvecklingssamtal haft möjlighet att utifrån den i schoolsoft ämnesvisa informationen samtala kring aktuell studiesituation med sina elever. För att eleverna ska få förbättrad möjlighet till information om sina studier och förbättrad delaktighet har utvecklingssamtalen både höst och vår varit förlagda på en schemabrytande resursdag. Resultat Vi har inte nått vårt mål att eleverna finner all kursinformation i alla kurser på schoolsoft, vilket de vittnar om i sin utvärdering. Här har svaret på påståendet: ”Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet.” gått från 61 % nöjda elever (håller med i påståendet) till 58 % nöjda (håller med). 8. Analys På Stockholms Internationella Restaurangskola är flertalet elever nöjda med sin utbildning till ett framtida restaurangyrke, relationen till lärarna och undervisningen. Eleverna känner stolthet för sin skola. Skolan kännetecknas av att vara en liten skola med trygg miljö. Lärarna visar stort engagemang för skolan, utbildningen och eleverna. 8.1 Kunskapsresultat Kunskapsresultaten har gått upp men vi lyckas fortfarande inte nå 100 % måluppfyllelse för examen. Från 90,9 % till 93 % är däremot glädjande och vi tror att det varit en del specifika satsningar som lett fram till denna ökning. Genom att aktivt jobba med tydliga ordningsregler och samtidigt skapa ett schema som hjälper till att elever inte behöver förflytta sig mellan de olika skollokalerna för mycket har hjälpt eleven att både vara i skolan hela dagarna och också koncentrera sig på sina uppgifter. Även en uppehållsyta för elever att kunna sitta och läsa och umgås tror vi också varit till hjälp att få elever till skolan. Den ökade måluppfyllelsen är också resultat av ett nytänkande kring diagnoser på skolan. Sedan hösten 2014 diagnostiseras elevernas kunskaper vid starten av Sv1, Ma1 och En5. Detta gör att lärarna bättre kan individanpassa sin undervisning utifrån den nya gruppens resultat. Ett mycket viktigt arbete för att få med sig eleverna från början för att stärka eleven i sina studier. Måluppfyllelsen är också resultat av att lärarna blivit än duktiga på att inspirera och uppmuntra eleverna till att sikta mot högre mål samt att nå examen. Detta kan ses som en konsekvens av den dialog vi haft inom kollegiet av ledarskap i klassrummet. Även de auskultationer som genomförs mellan lärarna och strävan efter samsyn och inkluderande arbetssätt anser vi ha bidragit till målen. Många elever har också uttryckt en frustration över dålig kommunikation av information hur det går i de olika ämnena. Detta är också av vikt att få till ännu bättre för att nå fler elever. Vi tror att den gemensamma plattformen Schoolsoft med tillhörande dialog i kollegiet för att alla ska använda plattformen på likartat sätt ytterligare kan stötta elever att nå högre. Eleverna har också erbjuds tätare ämnessamtal med innehåll av reflektion med ämneslärare och mentor. Detta måste dock bli ännu tydligare då elev riskerar att inte nå ett mål. 8.2 Värdegrundsresultat I diskussioner i de olika klasserna kring resultatet av NKI framkommer också att: Eleverna upplever att samverkan mellan lärarna behöver förbättras, utökas och stärkas för att öka samhörigheten inom programmet. De upplever även ibland en tråkig ton mellan lärarna och önskar ett arbetsklimat med förbättrad attityd och därför vill eleverna att faktorer såsom bemötande, respekt och språkbruk ska förbättras. Lärarna upplever att tydlighet i organisation och dokumentation ytterligare behöver förbättras, liksom att arbetet med ett öppnare arbetsklimat behöver stärkas, gärna med en utomstående aktör. Och att en högre grad av engagemang bland personalen behövs. I det nya området i NMI – Hälsa, upplever inte personalen att de får tillräckligt stöd till en hälsofrämjande livsstil av sin arbetsgivare. Vår analys visar att både lärare och elever önskar en utveckling av nya arbetssätt och nya metoder för förbättrad helhetssyn och att skapa en miljö med förbättrad arbetsro. En förbättrad studiemiljö stärker eleven i studier och trivsel som i sin tur säkrar en ökad måluppfyllelse. Samt att det i kommande elev-‐och medarbetarenkät leder till ett bättre omdöme när det gäller arbetsro. Genom att förbättra elevernas möjlighet till studiero ökar deras möjlighet till att nå högre betyg. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse För ökad måluppfyllelse har nya prioriterade arbetsmål tagits fram utifrån NKI, undervisningsutvärdering och elevernas gruppdiskussioner i klasserna. De prioriterade arbetsmålen till det kommande läsåret 15/16 är: Arbetsro – här måste arbetet fortsätta med dialog med elever och personal hur en bra arbetsro ser ut både i och utanför lektioner. Utökad samverkan – för att eleverna ska bli mer motiverade och skolans personal få en större förståelse för helhetssynen på elevernas utbildning. Praktiska och teoretiska ämnen bör närma sig varandra och hitta samverkansytor för att stimulera lusten till lärande och helhetssyn. Värdegrund – Skolkulturen är oerhört viktig för trygghet och trivsel vilket i förlängningen också ger bättre måluppfyllelse. Här behöver vi komma längre och utveckla skolkulturen. Elevhälsoteamets funktion och arbete med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska även genomsyra all personal. Kurators arbete med Friendsgruppen ska vara riktat mot främjande och förebyggande arbete med ett tydligt elevinflytande arbetssätt. Interninformation -‐ Då skolan består av två enheter frånskilda varandra (1km) är det angeläget att stärka informationsflödet mellan dessa enheter. Både för personal och elever. Arbetsklimat/engagemang -‐ Arbetet ska leda till ett större engagemang för skolans arbete med grund i vårt uppdrag och ett bättre arbetsklimat. Med detta hoppas vi öka måluppfyllelsen för våra elever. Hälsa – Detta fokuserar på personalens hälsa för att skapa ett större engagemang och profession. 10. Nya utvecklingsområden De utvecklingsområden som i slutet av läsåret gemensamt tagits fram på utvärderingsdagarna utgår från analysen. För ökad måluppfyllelse har nya prioriterade arbetsmål tagits fram utifrån NKI, undervisningsutvärdering och elevernas gruppdiskussioner i klasserna. De prioriterade arbetsmålen till det kommande läsåret 15/16 är: 10.1 Utvecklingsområde 1, Arbetsro Förbättra arbetsron med mål att kraftigt öka andel elever som håller med i påståendet ”Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan.” 10.1.1 Arbetssätt För förbättring av elevernas arbetsro ska rum skapas i rummen så att den enskilde eleven i högre grad ska finna möjlighet till koncentration. Det ska vi göra genom att skapa tysta zoner med avskärmning i klassrummen, och mindre arbetsytor på olika platser i skolan. Ett tyst arbetsrum ska skapas med olika utförande på arbetsmöbler som olika sittgrupper och fat boys, avskärmade och med tillgång till hörselkåpor/lurar. Detta rum ska vara till för studier och inte något uppehållsrum. Tydlig skyltning anvisar eleverna vilka ordningsregler som gäller. Skolans ljudmiljö ska förbättras genom ändring av möblemang i skolans stora ytor till fasta möbelgrupper som också främjar aktivt grupparbete. En aktiv närvaro av personal i skolans alla lokaler främjar för en lugnare miljö. Tydliga ordningsregler ska gemensamt tas fram utifrån gruppdiskussioner i klasserna. Dessa ska vara en grund till att främja bra arbetsmiljö på skolan. Tydligt ledarskap i klassrummet ska vara ett genomgående arbetssätt. Genom att förbättra samverkan mellan klassmentorerna och para samman mentorer som kompletterar varandra stärks det individuella lärarledarskapet. 10.2 Utvecklingsområde 2, Utökad samverkan Öka samverkan mellan olika ämnen för att stärka elevens förståelse av sin utbildning och höja motivationen inom olika ämnen. Önskemålet är också att lärarna ska få en bättre förståelse för hela programmets karaktär och innehåll för att lättare motivera eleverna. 10.2.1 Arbetssätt Genom att -‐frilägga tid för planering av samverkan mellan lärarna på arbetspass -‐ att läsårets två förstelärare i sina uppdrag har att främja samverkan och samordna fler samverkansprojekt, och att utveckla IKT och implementera datorstödd undervisning med ett 1-‐1datorprojekt kommer samverkan mellan skolans lärare och olika samverkansprojekt och elevernas måluppfyllelse att öka. 10.3 Utvecklingsområde 3, Värdegrund i fokus Värdegrundande begrepp och handlingar ska belysas i vardagen i alla ämnen. Det gäller bemötande, språkbruk och respekt. Detta för att höja resultaten i NKI och Studiemiljö. 10.3.1 Arbetssätt Värdegrundande begrepp och handlingar ska belysas i vardagen i alla ämnen. Det gäller bemötande, språkbruk och respekt. Ett normkritiskt arbetssätt ska initieras för personalen under hösten utifrån en föreläsning i ämnet i september månad. Skolans kurator har fått utökad tjänst från 20 % till 40 % för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet samt för att utveckla skolans Friendsarbete. Friendsgruppen är från hösten förstärkt med lärarmedverkan utifrån elevernas önskemål. Skolans tidigare försök med fadderverksamhet för ökad trygghet ska från hösten återupptas men i förändrad, förenklad form. Åk2 kommer att vara faddrar för åk1 och eleverna i åk3 ska tillsammans med EHT-‐teamet bjuda in till en fadderlunch under uppstartsveckan. Under lunchen presenterar EHT för sina professioner och sitt gemensamma arbete för en bra elevhälsa samt vägleder faddrar och nya elever genom en trevlig lunch. Interninformation, arbetsklimat/engagemang och hälsa. Dessa är framtagna i ett gemensamt arbete i grupper utifrån resultatet på årets NMI. Arbetet med dessa ska leda till högre nöjdhetstal i kommande NMI undersökning. 10.4 Utvecklingsområde 4, Interninformation Då skolan består av två enheter frånskilda varandra (1km) är det angeläget att stärka informationsflödet mellan dessa enheter. Hälften av personalen och 1-‐2 klasser befinner sig på Alströmergatan dagligen. Eleverna delar sin arbetstid mellan adresserna, medan endast någon enstaka av personalen på Alströmergatan även har Sysslomansgatan som arbetsplats. Det finns därmed inte någon naturlig arena för viktiga spontana möten mellan all personal. All information är hänvisad till bokade möten och telefon-‐och mailkonversation. Målet är att informations-‐ och kommunikationsflödet ska bli enklare och tydligare. 10.4.1 Arbetssätt Medarbetarna har i grupper kommit fram till följande arbetssätt för att förbättra tydligheten i all information: • • • • • begränsa system för information samt förändra och sortera i enhetens interna arkiv av dokument de veckovisa arbetspassen ska vara ämnesfördelade med tydligt avdelade projekt all personal ska i sitt schema ges möjlighet att delta i arbetspass och personalmöten synliggöra handlingsplaner alla medarbetare ska föra delad Outlookkalender 10.5 Utvecklingsområde 5, Arbetsklimat/engagemang Arbetet ska leda till ett större engagemang för skolans arbete med grund i vårt uppdrag och ett bättre arbetsklimat. Detta hoppas vi öka måluppfyllelsen för våra elever. 10.5.1 Arbetssätt Medarbetarna har i grupper kommit fram till följande arbetssätt för att förbättra arbetsklimat/engagemang: • • • Tydliggöra vision och uppdrag Säkerställa uppföljning av kvalitetsarbete och arbetsmål Stärka helhetssyn, laganda och tillit med hjälp av Teambuildingprojekt externt 10.6 Utvecklingsområde 6, Hälsa Arbetet ska leda till ett förbättrat resultat i NMI, bättre hälsa och måluppfyllelse 10.6.1 Arbetssätt har i grupper kommit fram till följande arbetssätt för att förbättra utvecklingsområde 3 -Hälsa: Medarbetarna • Implementera ett hälsoperspektiv i all verksamhet och alla nivåer • • Införa fler hälsofrämjande åtgärder Alla på skolan har ett ansvar att bjuda in till olika aktiviteter som främjar gruppens hälsa och välmående
© Copyright 2024