1. No category

Årsberättelse 2014
- vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv
ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM
TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN
BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
2014
var:
UNI JULI AUGUSTI OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
ANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM
TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN
BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
2014
UNI Aspiranter
JULIvintern
AUGUSTI
OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
ANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM
Nya polisaspiranter
JANUARI I januari fick Polismyndigheten i
TI OKTOBER
DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
Stockholms län 141NOVEMBER
nya polisaspiranter.
MARSBoka
APRIL
JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN
tid för MAJ
pass
JANUARI Under 2014 infördes tidsbokning
BER DECEMBER
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
på alla passexpeditioner i hela länet. Syftet var
att förbättraAUGUSTI
servicen och minska kötiderna
på
UNI JULI
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
de centrala passexpeditionerna dit flest personer
sökte sig. FEBRUARI
Snittväntetiden för ett pass
efter
ANUARI
MARS
APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM
införandet av tidsbokning är 3 minuter och 48
TI OKTOBER
NOVEMBER
sekunder. Det kan jämföras
med att väntetiderna DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
tidigare kunde uppgå till flera timmar under
MARShögsäsong
APRIL
MAJ
JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN
på en välbesökt
passexpedition.
BER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
Under året tog en utredningsgrupp
i
City polismästardistrikt
över länets alla
UNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
MAJ OCH SEPTEMBER Eftersom det var val För att få hålla ett tal eller en demonstration krävs
medborgarskapsutredningar (förutom
ett tillstånd från polisen.OKTOBER
Det var myndighetens NOVEM
både i maj ochMAJ
september fick
året benämningen
gränspolisavdelningens)för
att skapa enMARS APRIL
ANUARI
FEBRUARI
JUNI
JULI AUGUSTI
”supervalåret”. Stockholmspolisen arbetade med tillståndsenhet som hade hand om alla tillstånd
enhetlig bedömning.
EU-valet på våren , Almedalsveckan
mitt i sommaren
i hela Stockholms län.MARS
Under 2014 jobbade
fem
TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
APRIL
MAJ J
och med valet till kommun, landsting och riksdag på extra personer för att klara av alla ärenden. Redan
MARS
APRIL MAJ JUNI JULIhösten.
AUGUSTI
OKTOBER
DECEMBER
JAN
i mitten av maj var 23 281 platser,
som hade
Alla partier och organisationer
ville synas NOVEMBER
Under året öppnades en ny
med
valåret
att
göra,
bokade.
De
mest
attraktiva
genom
torgmöten,
debatter
och
samtal
och
vissa
i Globen.
BER passexpedition
DECEMBER
JANUARI FEBRUARI
MARS änAPRIL
MAJ
JUNI
JULI AUGUSTI O
i Stockholm
var Medborgarplatsen,
partier lockade fler motdemonstranter
åhörare. platserna
Stockholmspolisen
var väl förbereddDECEMBER
längs hela Sergels torg, JANUARI
Mynttorget och Norrmalmstorg.
UNITotalt
JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMBER
FEBRUARI M
utfärdades
445 549
kedjan
från
tillståndsgivning
till
demonstrationer.
Almedalsveckan
hade cirka 2 800 arrangemang.
resehandlingar i länet under 2014.
I polisens uppdrag
ingår JUNI
allt från attJULI
besöka AUGUSTI
ANUARI FEBRUARI MARS APRIL
MAJ
OKTOBER
Under sommarhalvåret kom
även runt 100 000 NOVEM
valstugor till att bevaka demonstrationer och tal och turister till Gotland. Eftersom polisen på Gotland
AVVECKLING NOVEMBER
AV PUST
TI OKTOBER
DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
MARS
MAJ J
se över var det är lämpligt
att göra avspärrningar
hade fullt upp med det
dagliga arbetetAPRIL
kom
FEBRUARI Den 20 februari beslutade
samt om det finns pågående arbeten på platsen de medarbetare som arbetade med Almedalen
MARSrikspolischefen
APRIL
MAJ JUNIPustJULIsomAUGUSTI
DECEMBER JAN
att avrapporteringssystemet
kan ställa till problem.OKTOBER NOVEMBER
mestadels från Stockholmspolisen.
skulle avvecklas under 2014. Pust skulle vara
BER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
ett modernt avrapporteringssystem
som skulle
- brottet mellan stolarna?
hjälpa polisen att även kunna avrapportera ute
UNI JULI
AUGUSTI OKTOBERVåldtäkt
NOVEMBER
DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
OKTOBER Tekniska roteln på länskriminalpolisen hade i oktober en hearing för att synliggöra
på fältet. Till exempel skulle ett snatteriärende
problematiken
kring utredning
av våldtäkter
brottsutsatt och gärningsperson
inte känner NOVEM
i en matbutik
kunna avrapporterasMARS
på en
ANUARI
FEBRUARI
APRIL
MAJ
JUNI
JULIdärAUGUSTI
OKTOBER
varandra. Hearingen ”Våldtäkt - brottet mellan stolarna?” tog upp yrkesrollers ansvar och vad
bärbar dator på plats i butiken där brottet skett.
som kan förbättras JANUARI
för att hjälpa den utsatta,
utan att riskera rättssäkerheten.
hearingen
Men systemet ledNOVEMBER
av dålig funktionalitet och DECEMBER
TI OKTOBER
FEBRUARI
MARSPå APRIL
MAJ J
presenterade Eva von Vogelsang vid Rikspolisstyrelsen en rapport med förslag på hur polisen kan
tekniska problem. Ungefär 4 000 personer inom
MARSStockholmspolisen
APRIL hade
MAJ
JUNI
DECEMBER
JAN
bli bättre på att utreda OKTOBER
våldtäktsfall. Bland annatNOVEMBER
föreslogs det i rapporten att lagen
bör ändras så
utbildats
i Pust ochJULI AUGUSTI
att alla utsatta får rätt till målsägarbiträde.
den numera upplösta införandeorganisationen
BER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
bestod av ett 30-tal medarbetare.
Pust
stängdes nerAUGUSTI
den första oktober och
då hade
UNI JULI
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
Stockholmspolisen registrerat 71 400 ärenden
PRIDE
stockholm
i systemet.FEBRUARI
De äldre avrapporteringssystemen
ANUARI
MARS APRIL
MAJ
JUNI iJULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM
AUGUSTI
Polismyndigheten
RAR och DUR2 är systemen som idag används
Stockholms län deltog
även i år på
TI OKTOBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
för avrapportering.NOVEMBER DECEMBER
Stockholm Pride. Under parollen
- för alla” fannsOKTOBER
myndigheten
MARSINVIGNING
APRILAV MAJ
JUNI JULI”Polisen
AUGUSTI
NOVEMBER DECEMBER JAN
NYTT POLISHUS
på
plats
på
Östermalms
IP
och
deltog
MAJ 400 polisblå ballonger invigde
BER DECEMBER
JANUARI FEBRUARI
JUNI
AUGUSTI
O
att MAJ
få mer kunskap
om deJULI
villkor som
olika
även i Prideparaden. MARS
Både biträdandeAPRIL
Södertäljes nya polishus. Inflyttningen
grupper
i
samhället
lever
under.
Varje
dag
var
länspolismästaren
Ulf
Johansson
och
huset startade i februariOKTOBER
men den
UNI JULItillAUGUSTI
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M
personaldirektören Christer Birgersson deltog i särskilda gäster inbjudna till polisens tält för att
officiella invigningen skedde i maj
diskutera olika frågeställningar
med besökarna. NOVEM
aktiviteterna och
såg veckan
som ett braJULI
tillfälle AUGUSTI
med öppet hus och aktiviteter
för
ANUARI FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
JUNI
OKTOBER
att sprida information om polisens arbete samt
alla besökare.
TI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J
MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN
BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O
ÅRET SOM GÅTT 2014
supervalåret
MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSJUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMOKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ
MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
MBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSJUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMOKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ
sommaren 2014
MARS Aspiranter
APRIL
MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
MBER DECEMBER
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSNya polisaspiranter
JUNI I juni fick Polismyndigheten i
JUNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
Stockholms
län 152 nya polisaspiranter.
NUARI FEBRUARI
MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMNationellt
bedrägericenter
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ
JANUARI Vid årsskiftet 2013/2014
startade ett MAJ
nationellt JUNI
bedrägericenter,
MARS APRIL
JULI AUGUSTI
OKTOBER NOVEMBER
DECEMBER
förstäRkning
mot branden
NBC, vid Polismyndigheten i Stockholms län.
Syftet med centret är att nationellt
förbättra
AUGUSTI Den 31MARS
juli bröt en storAPRIL
skogsbrand MAJ JUNI JULI AUGUSMBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
samordningen av bedrägeriärenden
ut i Västmanland. Stockholmspolisen bistod i i västmanland
JUNI JULI
OKTOBER
NOVEMBER
JANUARI
FEBRUARI
och att AUGUSTI
göra brottsbekämpningen
mer
räddningsarbetet
med 52 poliser.DECEMBER
Polisernas uppgifter var främst
att se till att alla boende
verkligen lämnade
effektiv och strukturerad. I början på
de evakuerande områdena samt att förhindra plundring. Som mest var ett område på 14 700 hektar
NUARI FEBRUARI
MARS
MAJ
JUNI
JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMmars hölls det första videomötet
med APRIL
avspärrat
i samband
med branden.
Räddningsinsatsen
avslutades
officiellt den 11 september.
de brottsförebyggande
funktionernaDECEMBER
i
OKTOBER
NOVEMBER
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ
respektive region/samverkansområde, i
syfte att gemensamt
påbörja
ett nationellt
MARS APRIL
MAJ
JUNI
JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
förebyggande arbete. I NBC:s uppdrag
MBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSingår främst att samordna och
arbeta med
organiserade seriebedrägerier, som olika
JUNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
former av
id-kapningar, fakturabedrägerier
och skimning. Centret fortsätter sin
NUARI FEBRUARI
MARS APRIL MAJ JUNIPopulär
JULI AUGUSTI
OKTOBER NOVEMvardagsstafeTt
verksamhet in i den nya Polismyndigheten
på instagram
2015. NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
OKTOBER
MARS APRIL MAJ
ALKOBOMMAJ
I FRIHAMNEN
MARS APRIL
JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER
SEPTEMBER Den 10 september
startade ett projekt med
automatisk
MBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSalkoholkontroll av förare som kommer
JUNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI
med färjor
till Frihamnen. Alla förare
som
HELA
ÅRET Under 2014 fördes myndighetens Instagramkonto som en stafettpinne mellan olika
lämnar färjorna får köra fram till en av
NUARI FEBRUARI
MARS APRILverksamheter.
MAJ Bland
JUNI
JULIgränspolisen,
AUGUSTI
NOVEMandra rytteriet,
hundenheten,OKTOBER
familjevåldsgruppen i Söderort
och
de sex kontrollstationerna med bommar,
vapenhandläggarna
turades
om
att
berätta
om
sin
vardag
och
svara
på
frågor.
Polisen
i
Stockholm
finns
två
för
tunga
fordon
och
fyra
för
lätta,
OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
sedan
flera
år
tillbaka
i
sociala
medier
och
hade
vid
årsskiftet
cirka
50
Facebooksidor,
cirka
femton
och blåsa i ett mätinstrument. Om
Twitterkonton, tvåOKTOBER
Instagramkonton samt poddradio.
Kontona sköts till största
del av polisen lokalt och
föraren har MAJ
alkohol i utandningsluften
MARS APRIL
JUNI JULI AUGUSTI
NOVEMBER
DECEMBER
har under 2014 fortsatt att öka i popularitet. Totalt har Stockholmspolisen drygt 500 000 följare men
tillkallas personal från polisen, Tullen
når ofta långt många
fler än så. APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSMBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
MARS
eller Kustbevakningen. Projektet
leds av
REINE blev PRISAD FÖR
Motormännens
Helnykterhetsförbund,
JUNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER JANUARI
FEBRUARI
MHF, i samarbete
med polisen, Tullen
och
SIN INSATS PÅ
FACEBOOK
Kustbevakningen.
Vid kommunfullmäktigesNOVEMsammanträde
NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER
i Huddinge måndagen den 9 december
EUROPAS
STÖRSTA BARNAHUS
År 2014
inleddes en satsning
på att stärka
OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
tilldelades Reine
Berglund, yttre
befäl
AUGUSTI I augusti invigdes Europas
det brottsförebyggande arbetet till privatpersoner
i Huddinge, Huddinges demokratipris
största barnahus
på Södermalm.
Barnahus
i Stockholms län.OKTOBER
Det handlar om att märka
gods
MARS APRIL
MAJ
JUNI
JULI AUGUSTI
NOVEMBER
DECEMBER
2014. Reine
fick priset med anledning
Stockholm är ett samarbete mellan
med något form av märk-DNA som polisen och
av sitt engagemang och sina insatser
MBER DECEMBER
JANUARI
FEBRUARI
APRILochMAJ påJUNI
JULI AUGUSStockholmspolisen, åklagarkamrarna
i
sekundärhandeln MARS
(exempelvis pantbanker
Huddingepolisens Facebooksida.
City, Västerort och Söderort, Stockholms
skrothandlare) kan dekretera genom UV-ljus. Syftet
Polisen i Huddinge FEBRUARI
har 28 000 följare
JUNI JULI
AUGUSTI
OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER
JANUARI
läns landsting,
Stockholms stad
samt
är att minska bostadsinbrott och
inbrott i fordon. Tre
på sin Facebooksida. Sidan är ett bra
kommunerna Ekerö, Lidingö, Solna
områden JULI
i Danderyd,AUGUSTI
Lidingö och
och naturligt sätt för polisen
att ha
NUARI FEBRUARI
MARS APRILinbrottsdrabbade
MAJ JUNI
OKTOBER
NOVEMoch Sundbyberg. I Stockholms län får
Tyresö valdes ut för att testa märk-DNA och projektet
en kontakt och dialog med samhället.
polisenNOVEMBER
in cirka 2 000 barnärenden
ska pågå JANUARI
till slutet av 2015. Samtliga
målade polisbilar
OKTOBER
DECEMBER
FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
Det finns flera
goda exempel
på när
varje år. Tillsammans med nämnda
i Stockholms län har utrustats med uv-lampor. Dessa
Facebooksidan
kunnat
samverkanspartners
polisen
MARS APRIL
MAJ ska
JUNI
JULI AUGUSTI
specialficklampor OKTOBER
används för att kontrolleraNOVEMBER
äktheten
hjälpa tillDECEMBER
i operativa
gemensamt arbeta för att barn som utsätts
på olika id-handlingar och för att lättare hitta dnaärenden,
som
MBER DECEMBER
FEBRUARI
JUNI JULI
AUGUSför våld eller övergrepp JANUARI
får ett tryggt,
märkt stöldgods. MARS APRIL MAJ exempelvis
att
samordnat och rättssäkert bemötande.
söka
vittnen FEBRUARI
JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI
eller att söka
NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER
NOVEMefter försvunna
personer.
OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ
AUGUSTI
Märk-DNA
Ordlista
ANDT: Förkortning för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak.
Inkomna ärenden: Inkomna ärenden kan bestå av en eller flera anmälningar, oftast avseende ett eller flera brott, men även andra händelser,
avgränsade i tid och rum, som blir föremål för utredningsåtgärder.
INVIT: Förkortning för Insats mot Vaneförbrytare i trafiken. En kartläggning av människor som vanemässigt begår grova trafikbrott såsom olovlig
körning, rattfylleri under påverkan av alkohol eller droger.
Lagföring: Innebär att en person dömts i tingsrätt som skyldig till brott,
eller meddelats strafföreläggande efter åtalsunderlåtelse.
Personuppklaring: Personuppklaring innebär att en person bundits
till brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller
åtalsunderlåtelse har meddelats. Teknisk uppklaring innebär att en annan
typ av klarläggande beslutats, till exempel att förundersökningen lagts
ned med beslutsgrunden gärningen ej brott, att brott inte kan styrkas, att
den misstänkte är minderårig (under 15 år) eller att brottet är preskriberat.
Att ett brott är tekniskt uppklarat innebär förenklat att polisen arbetat med
ärendet och konstaterat att ingen kan ställas till ansvar för brottet eller att
brott inte kan styrkas.
PUST: Polisens utredningsstöd, ett mobilt utredningsstöd.
Redovisade ärenden: Ärenden som redovisats till åklagare.
LOKUS: LOKUS är en förkortning för ”lokal brottsplatsundersökare”.
En lokus utför brottsplatsundersökningar i samband med mängdbrottslighet, t.ex. inbrott i bostad, andra stölder, fordonsrelaterade tillgreppsbrott
och skadegörelse.
Mumin: Maria Ungdom Motiverande Interventioner. Arbetet bygger på
att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade ska erbjudas vård i direkt
samband med polisens ingripande.
Mängdbrott: Mängdbrott kallas en rad brott som förekommer ofta och
drabbar många människor. Det kan vara stölder, inbrott, skadegörelse
och misshandel. Brottsutredningarna i dessa brott leds i normalfallet av
polisen. Av den totala mängden anmälda brott är majoriteten, ungefär tre
fjärdedelar, mängdbrott.
SMADIT: Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken, är ett myndighetsövergripande samarbete avseende att motivera rattfyllerister att söka
beroendevård.
STAD: STAD står för ”Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem”.
Projektet startade 1995 och finns sedan årsskiftet 2010 inom Centrum för
psykiatriforskning, Stockholm. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention genom att utveckla och
utvärdera metoder inom området.
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
Ordlista (sid. 4) Regionpolischefen har ordet (sid. 6) Vår värdegrund och medarbetarpolicy (sid. 7)
Stockholms län (sid. 8) Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län (sid. 9) Ekonomi
(sid. 11) Årsberättelse och hållbarhetsredovisning (sid. 13) Kommunikation med intressenter (sid. 14)
Polismyndighetens i Stockholms läns bidrag till en hållbar utveckling (sid. 16)
VerksamhetEN
Brottsutveckling (sid. 20) Mål för kärnverksamheten (sid. 22)
Medborgarnas förtroende och trygghet (sid. 31)
MYNDIGHETENS bidrag till en hållbar miljö
Miljöarbete - vi tar ansvar (sid. 34) Myndighetens klimatpåverkan (sid. 36)
myndigheten som arbetsplats
Medarbetarna (sid. 40) Kompetensförsörjning (sid. 46) Vår arbetsmiljö (sid. 48)
Jämställdhet och mångfald (sid. 51) Rättssäkerhet inom polisen (sid. 53)
Måltabell
(sid. 54)
GRI-index
(sid. 55)
PRODUKTION
Utgivare:
Polismyndigheten, polisregion Stockholm
Norra Agnegatan 33-37, 106 75 Stockholm
Diarienummer:
A125.991/2015
Produktion:
Regionskansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys
Kommunikationsavdelningen, polisregion Stockholm
Grafisk form:
Minna Ridderstolpe
Fotografer:
Jimmy Gustafsson, Lars Hedelin
Omslagsfoto:
Hesam Akbari
Grafik:
Minna Ridderstolpe
Tryckeri:
Taberg Media Group AB
Papper:
Omslag: 240 gr Munken Polar
Inlaga: 120 gr Munken Polar
Upplaga:
400 ex.
Utgiven:
Mars 2015
Film:
Jimmy Gustafsson, Robert Haecks, Lars Hedelin och Diggin
Kontakt:
David Eriksson, regionkansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys
[email protected]
Om oss - regionpolischefen har ordet
6
Regionspolischefen har ordet
2014 var ett speciellt år på många sätt. Vårt arbete i Polismyndigheten Stockholms län präglades till stor del av
förberedelser. Vi förberedde oss på något historiskt. En ny
myndighet.
Men 2014 innehöll även andra utmaningar. Det var till
exempel riksdagsval och året präglades av operativa uppgifter med lokalt arbete mot såväl synlig som dold brottslighet.
Vi arbetade mot den grova och organiserade kriminaliteten, vi utmanades med perioder av social oro, vi satsade på
att bekämpa den öppna droghandeln genom en synlig och
närvarande polis och vi genomförde insatser mot starka och
slutna kriminella nätverk samt insatser med fokus på särskilt
brottsaktiva individer i utpekade områden.
Under året som gick förberedde vi oss bland annat för att
ta oss an ett arbete med medborgarlöften, kommunpoliser och en - över
hela linjen - närvarande polis i
lokalsamhället. Sakta men säkert
började en bild av vår region i
den nya polismyndigheten växa
fram. Ett tydligt uppdrag inom
ramen av omorganiseringen
har varit att ingripandeverksamheten ska närmare integreras med utredningsverksamheten och närpolisen. Det ledde fram
till förslaget att arbeta i team i de
nya polisområdena som började ta form. Något jag verkligen
tror på är: tillsammans blir vi starkast.
I vårt uppdrag, kärnan i polisens verksamhet - att skydda,
hjälpa och ställa tillrätta, är även långsiktighet och uthållighet
helt avgörande, och året 2014 innebar att bedriva en bra och
effektiv verksamhet trots strikta besparingskrav. Stockholm
utmärks av många aktiviteter som kräver stora resurser.
Därtill har vi en ständig befolkningsökning. En budgetram
innebär alltid prioriteringar och val men under 2014 var det
särskilt påtagligt.
Jag vill rikta ett tack till alla medarbetare för engagerat
arbete under de särskilda förutsättningarna som rådde. Trots
omställningsarbetet som periodvis väckte fler frågor än svar
och som alla varit delaktiga i, har vi lyckats hålla fanan högt
under 2014.
I skrivande stund är vi i mål med själva verksamhetsövergången men vi är långt ifrån klara. Nu tar genomförandet vid,
ett omfattande och viktigt uppdrag, som vi bara kan klara av
om vi gör det tillsammans. Det är många åtgärder kvar. En av
de viktigaste blir att kliva in i den beslutade nya geografiska
indelningen, från att vara åtta polisområden till att bli tre
polisområden och 17 lokalpolisområden.
Ulf Johansson
mars 2015
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
7
Polisensund
värdegr
Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari
2009. Värdegrunden är gemensam för svensk polis
och ska genomsyra all verksamhet med ledorden
engagemang, effektivitet och tillgänglighet.
Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål
- att öka tryggheten och minska brottsligheten.
n och
trygghete
a
k
ö
tt
ppdrag
a
r
drag ä
för vårt u
p
:
m
p
o
u
n
s
e
n
g
se
i
m att vara
Poli
n. V
nde geno
ttslighete
e
ro
ro
b
rt
a
fö
sk
r
min
skapa
nellt och
professio
respekt.
s
nsvar och
a
d
e
r om alla
m
–
ade
och värna
t
if
g
p
p
Engager
u
ar för vår
Vi tar ansv
.
lika värde
ling.
ch utveck
o
t
a
h ständig
lt
su
arbete oc
– för re
m
a
sa
iv
t,
t
a
k
lt
e
Eff
resu
serade på
Vi är foku
g.
dra.
utvecklin
för varan
h
c
o
n
te
e
allmänh
.
liga – för
stödjande
Tillgäng
xibla och
e
fl
,
a
m
sam
Vi är hjälp
Polisens medarbetarpolicy handlar om hur alla
anställda inom polisen ska agera i sitt uppdrag. Den
klargör vilka krav och förväntningar som ställs på var
och en och vilka möjligheter som finns. Det som beskrivs i medarbetarpolicyn utgår från polisens uppdrag
och värdegrund.
Policyn ligger till grund för den interna dialogen om
uppdrag, mål och resultat till exempel i utvecklingssamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Den
är också utgångspunkt vid rekrytering och introduktion av nya medarbetare och för utvecklingen av
medarbetarskap och ledarskap inom polisen.
isen.se
www.pol
PRISER 2014
Trygghetspriset 2014
Märk-DNA-projektet fick ta emot utmärkelsen Årets Säkerhetsrookie
när Security Awards 2014 delades ut på branschmässan
SKYDD i oktober 2014. Projektet är ett samarbete med SSF
Stöldskyddsföreningen, flera försäkringsbolag och leverantörerna av
märk-DNA i Sverige.
Motiveringen lyder: ”Framgång bygger på innovation, mod och
samverkan. Framgång bygger också på strategi och synlighet. Årets
säkerhetsrookie har kombinerat allt detta utifrån det identifierade
behovet och väl avvägda åtgärder. Viljan att nå ett gemensamt mål
trots olika bakgrund och olika förutsättningar och ambitionen att
bidra med något nytt, har på kort tid resulterat i framgångar som på
sikt kan komma många andra till del.”
Närpolisen i Södra Järva och Kista fick i oktober ta emot
Trygghetspriset för sin breda samverkan och förmåga att skapa
trygghet i det offentliga rummet i Hjulsta och Tensta. Priset, som
ges ut av Stockholms stad, delade de med andra lokala aktörer
i områdena. Kärnan i polisens del av priset är att man numera
har tre särskilt utvalda poliser på plats i Hjulsta, som ska arbeta
brottsförebyggande och relationsskapande. Det som juryn sett
som nyskapande i samverkansprojektet
är att polisen lyckats engagera en privat
fastighetsägare som en likvärdig part i det
brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet i området.
Se en film om det trygghetsskapande arbetet i Hjulsta
Årets säkerhetsrookie
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
8
Hallstavik
Stockholms län
Stockholms län är en storstadsregion med cirka 2,2 miljoner invånare. Under ett
antal år har länets befolkning ökat kraftigt och befolkningsökningen i Stockholm utgör 35 procent av den totala ökningen i Sverige. Prognoser visar att
utvecklingen förväntas fortsätta och Stockholms län beräknas
ha cirka 2,5 miljoner invånare år 2023. Stockholms befolkMärsta
ning är relativt ung i förhållande till riket och särskilt invåNORRORT
nare i åldrarna 0–19 år och 30–40 år är fler andelsmässigt än
i Sverige som helhet.
Stockholms län är en attraktiv region att bo i, men en
växande befolkning skapar också nya utmaningar
på många områden så som exempelvis bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur.
Sollentuna
Ekerö
Södertälje
Som huvudstad har Stockholm en unik position
i Sverige. Det politiska styret finns här liksom
SÖDERTÄLJE
huvudkontoren för flera stora företag, kulturinstituJärna
tioner, utländska beskickningar och evenemangsarenor. Allt detta bidrar till Stockholms attraktivitet
men tar också stora polisiära resurser i anspråk för
bevakning samt för att upprätthålla ordning och säkerhet.
ROSLAGEN
Vallentuna
Täby
Solna
VÄSTERORT
Norrtälje
CITY
Gustavsberg
NACKA
SÖDERORT
Saltsjöbaden
Huddinge
Västerhaninge
SÖDERTÖRN
Nynäshamn
Polismyndigheten i Stockholms
län var indelad i åtta
geografiska distrikt.
I Stockholms län finns:
•
•
•
•
•
•
•
cirka 180 olika nationaliteter representerade
Sveriges riksdag och regering
stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser
landets enda tunnelbanenät
flera stora arenor
ambassader
kungahuset
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
9
Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län
Riksdagen fastställer de övergripande målen för polisen och
tilldelar anslag. Regeringen styr polisens verksamhet genom
förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det
årliga regleringsbrevet mål för polisen och olika återrapporteringskrav.
I regleringsbrevet för 2014 står följande:
• Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska
öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat
genom att förhindra att brott begås och att utreda brott i
syfte att möjliggöra lagföring. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
• Förtroendet för polisen ska vara högt och polisen ska vara
synlig och tillgänglig i hela landet.
• Polisens verksamhetsresultat ska förbättras.
• Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt präglas av långsiktighet
och en helhetssyn på verksamheten.
I den polisorganisation som gällde till och med 2014 tolkades
regleringsbrevet av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens
(RPS) dialog med polismyndigheternas länspolismästare
utformade RPS polisens interna styrdokument, planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna, som årligen
reviderades, har tidigare omfattat tre år, men i och med övergången till en polismyndighet 2015 så omfattade de för 2014
enbart 2014.
I planeringsförutsättningarna tilldelade RPS även polismyndigheterna ekonomiska anslag.
Planeringsförutsättningarna låg till grund för Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen,
som utgjorde myndighetens strategiska styrdokument, angavs
de mål och strategier som i huvudsak skulle användas för
att uppfylla polisens uppdrag. Polisstyrelsen beslutade om
myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt
och avdelning hade en egen verksamhetsplan, som utgick från
myndighetens övergripande verksamhetsplan, tillsammans
med lokala behov och prioriteringar.
Några av de lagar och förordningar som styr polisens verksamhet:
Polislagen (1984:387)
Lagen behandlar bland annat polisens uppgifter, hur samverkan med
andra myndigheter ska ske och
vilka befogenheter polisen har.
Polisförordningen (1998:1558)
Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter
om hur en polismyndighet både
lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen reglerar också
vem som har beslutanderätt i olika
frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet.
Polisdatalagen (1998:622)
Lagen behandlar vad polisen får
datorregistrera samt att polisen får
ha ett kriminalunderrättelseregister
och ett DNA-register.
Förvaltningslagen (1986:223)
Lagen innehåller uppgifter om hur
en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete
mellan myndigheter och vad som
räknas som allmänna handlingar
med mera.
Lag om belastningsregister
(1998:620)
Lagen säger att Rikspolisstyrelsen
ska ha ett register över domar och
domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka
som har rätt att få ut information
ur detta register. Generellt sett är
uppgifterna sekretessbelagda.
Lag om misstankeregister
(1998:621)
Lagen säger att Rikspolisstyrelsen
ska ha ett register över personer
som är skäligen misstänkta för
brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få
information från registret. Generellt
är uppgifterna sekretessbelagda.
Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen
(1989:773)
Förordningen, som är utfärdad av
regeringen, innehåller uppgifter
om Rikspolisstyrelsens uppdrag
och skyldigheter. Här finns också
information om vilka tjänstemän
som regeringen tillsätter, vilka stora
enheter som ska ingå i Rikspolis-
styrelsen och vilka tjänster som
Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta.
I förordningen står bland annat att
Rikspolisstyrelsen är polisens förvaltningsmyndighet och som sådan
ska utöva tillsyn över polisen.
Polisutbildningsförordningen
(1999:740)
Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och
elevernas studieförhållande i form
av disciplinpåföljd och avstängning
med mera.
Rättegångsbalken (1942:740)
och Brottsbalken (1962:700)
Reglerar förutsättningarna för den
brottsutredande verksamheten.
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
10
MYNDigHeteNs OrgANisAtiON
regeringen / Justitiedepartementet
rikspolisstyrelsen
Polisstyrelsen
Polismyndigheten i stockholms län
stabsenheter
enheten för
interna utredningar
rättsenheten
länspolismästarens
kansli
Polismästardistrikt
Avdelningar
City
söderort
Västerort
södertörn
roslagen
Norrort
Nacka
södertälje
Medborgarnas representanter – Polisstyrelsen
Före övergången till en nationell polismyndighet 2015 hade
varje länspolismyndighet en polisstyrelse. Polisstyrelsen
bestod av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter
samt två fackliga representanter. Regeringen utsåg ledamöterna och mandatperioden omfattade fyra år. Polisstyrelsen
var medborgarnas representanter och hade som uppgift att
se till att arbetet bedrevs i enlighet med de prioriteringar och
riktlinjer som riksdag och regering hade beslutat om. Under
mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 var
polisstyrelsens ordförande Anna König-Jerlmyr (M) och vice
ordförande var Katarina Berggren (S).
Polismästardistrikt och centrala avdelningar
De enskilda polismyndigheterna leddes av en länspolismästare
med verkställande funktion. Länspolismästaren utsågs av
regeringen efter anmälan från Rikspolisstyrelsen. Polismästardistrikten och avdelningarna leddes av en polismästare/avdelningschef som tillsattes av Rikspolisstyrelsen efter anmälan
från polismyndigheten.
Polismyndigheten i Stockholms län omfattade åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polis-
gränspolisavdelningen
Operativa
avdelningen
Personal- och
utvecklingsavdelningen
länskriminalpolisavdelningen
ekonomiavdelningen
mästardistrikten var indelade i geografiska ansvarsområden,
inom vilka det bland annat bedrevs lokalt brottsförebyggande
arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt
fanns en polisnämnd. Polisnämnderna bestod av nio politiskt
tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet.
De centrala avdelningarna verkade över hela länet och hade
som uppgift att stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde.
Myndighetens tre stabsenheter: enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, var direkt
underställda länspolismästaren.
Polismyndighetens ledning
Polismyndigheten i Stockholms läns ledningsgrupp leddes av
myndighetens länspolismästare och i ledningsgruppen ingick
även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta
polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, kommunikationschefen, chefen för rättsenheten samt funktionsansvariga
för utredning och lagföring och det brottsförebyggande arbetet. Ledningsgruppen sammanträdde i regel varannan vecka.
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
11
Ekonomi
Enligt de planeringsförutsättningar som Rikspolisstyrelsen
angav för 2014 skulle all verksamhet inom polisen bedrivas
effektivt. Respektive polismyndighetsledning ansvarade
för att myndigheten skulle hushålla med tilldelade medel.
Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten skulle
identifieras och genomföras. Genomfört effektiviserings- och
besparingsarbete skulle följas upp.
Årets resultat (mnkr)
Inkomster
Anslag
Intäkter
Summa intäkter
4 968
233
5 201
Kostnader
Personalkostnader
3 752
Övertidsersättning
124
Lokalkostnader
537
Produktionskostnader
613
Avskrivningar
Summa kostnader
Årets resultat
Ingående ackumulerat resultat
Ackumulerat resultat
116
Genomförda besparingsåtgärder samt lägre personalkostnader
än förväntat bidrog till det positiva resultatet, detta trots att
produktionskostnaderna ökade i förhållande till den fastställda
budgeten. De lägre personalkostnaderna berodde främst på
högre frånvaro, långsammare rekryteringstakt samt lägre Spåavgift.1 Omprioritering av besparingsmål avseende arrestbevakning, omkostnader för nya lokaler samt ökade kostnader på
grund av valet bidrog till de högre produktionskostnaderna.
Fördelning av kostnader
Polisen har en personalintensiv verksamhet och därför utgör
personalkostnaderna den största andelen av myndighetens
totala kostnader. Produktionskostnaderna är myndighetens
näst största kostnad och avser samtliga driftkostnader som
genereras för att direkt eller indirekt hantera ett ärende. Dessa
är bland annat provtagningar, tolkningstjänster, teknisk utrustning, rättsintyg, fordon, uniformer, vapen, kommunikationsutrustning, pass och id-kort med mera. 5 142
59
Övertidsersättning 124 mnkr
-22
Avskrivningar 116 mnkr
37
Lokalkostnader 537 mnkr
År 2013 prognostiserade Polismyndigheten i Stockholms län
ett underskott på cirka 260 miljoner kr vid utgången av 2014.
Det prognostiserade underskottet var bland annat kopplat till
att anslagstilldelningen inte fullt ut kompenserade för ökade
pris- och lönekostnader. Länspolismästaren fattade därför
beslut om en rad besparingsåtgärder som avsåg hösten 2013
och hela året 2014. Syftet var att sänka kostnadsnivån för att
få en ekonomi i balans och därmed skapa förutsättningar för
ombildningen till en polismyndighet 2015. Besparingsåtgärderna omfattade restriktiv personalbesättning, lägre övertidskostnader samt återhållsamhet avseende driftkostnader och
investeringar. Myndighetens ekonomiska resultat 2014 blev
59 miljoner mnkr.
Produktionskostnader 613 mnkr
Personalkostnader 3 752mnkr
Myndighetens produktionskostnader:
25%
17%
14%
6%
9%
29%
Ett ingående underskott på -22 mnkr från föregående år resulterade i ackumulerat resultat på 37 mnkr för 2014. I förhållande till de totala kostnaderna är det 0,7 procent, det vill säga
ett litet överskott.
1
Telefon, radio och IT
Fordonsdrift, vapen och uniform
Utredningskostnader
Bevakning
Pass & id-kort
Övriga produktionskostnader
Premie till statliga avtalsförsäkringar.
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
12
Supervalåret tog stora personalresurser i anspråk.
Kostnadsutveckling
Ökningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012 avser
ökat antal anställda samt de sedvanliga kostnaderna i samband med avtalsförhandlingar. Antalet anställda 2012 ökade
bland annat på grund av den särskilda satsningen på civil
kompetens. Under 2013 och 2014 påverkades personalkostnaderna bland annat av besparingskrav.
Antalet större evenemang och kommenderingar har ökat
under de senaste fyra åren, vilket har medfört ökade övertidskostnader. Övertidskostnaderna 2014 påverkades även av
personalbrist, en effekt av besparingsåtgärderna.
Nödvändiga moderniseringar av lokaler med verksamhet
kopplat till andra rättsvårdande myndigheter och hyres-
ökningar bidrog till ökade lokalkostnader under åren 2011
till 2014. Det har framförallt gett effekt under 2014. Även
avskrivningarna har påverkats av de nödvändiga ombyggnationerna.
Produktionskostnaderna för arrest- och rättegångsbevakning
stod för en stor del av kostnadsutveckligen mellan 2011 och
2012. Mellan 2012 och 2013 utmärktes kostnadsökningen
av särskilda händelser, insatser och evenemang samt ökade
kostnader för IT, data och kommunikation. 2014 visar en
liten kostnadsminskning trots besparingar framförallt inom
arrestantbevakning. Detta berodde främst på verksamhetsflytt av telefonväxeln till RPS vilket innebar kostnader i form
av tjänster istället för personalkostnader.
Kostnadsutveckling 2010–2014 (mnkr) samt jämförelse mellan åren
Förändring i mnkr
2010
2011
2012
2013
2014
Personal
10–11
11–12
12–13
13–14
3 565
3 641
3 789
3 777
3 752
76
148
-12
-25
Övertidsersättning
127
102
132
132
124
-25
30
0
-8
Lokalkostnader
474
485
494
512
537
11
9
18
25
Produktionskostnader
511
560
599
616
613
49
39
17
-3
Avskrivningar
103
104
112
117
116
1
8
5
-1
4 780
4 892
5 126
5 154
5 142
112
234
28
-12
Summa
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
13
Årsberättelse och hållbarhetsredovisning
Årsberättelsen ska innehålla uppföljning av nationella och
lokala mål, händelser som påverkat verksamheten, samt den
information om verksamheten som krävs enligt GRI:s (Global
Reporting Initiative) riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
Utöver detta fokuserar hållbarhetsredovisningens innehåll på
de aspekter av verksamheten som myndigheten identifierat
som betydande ur ett hållbarhetsperspektiv. Även det underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att
anpassa innehållet till intressenternas behov av information
om verksamheten.
G3 Resultatindikatorer
& branschspecifika
resultatindikatorer
INFORMATION
INFORMATION
G3 Upplysningar
om hållbarhetsstyrningen
INFORMATION
Standardupplysningar
G3 Upplysningar
om profil
C
Redovisa:
1.1
2.1 - 2.10
3.1 - 3.8, 3.10 - 3.12
4.1 - 4.4 , 4.14 - 4.15
Behövs ej
Redovisa minst tio resultatindikatorer,
och åtminstone en från vardera:
social, ekonomisk och miljöpåverkan
*Branschspecifika tillägg i slutlig version
C+
Redovisningen bestyrkt av utomstående
Redovisningens
tillämpningsnivå
B
Redovisa alla punkter
för nivå C och:
1.2
3.9 - 3.13
4.5 - 4.13, 4.16 - 4.17
Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori
Redovisa minst 20 resultatindikatorer,
och åtminstone en från vardera:
ekonomisk påverkan, miljöpåverkan,
mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar.
B+
A
A+
Samma krav som för nivå B
Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori
Redovisa varje kärnindikator I G3 och
varje branschspecifik* indikator med
hänsyn till väsentlighetsprincipen
genom att antingen a) redovisa
indikatorinformation eller b) förklara
skälen för att inte redovisa
Redovisningen bestyrkt av utomstående
Urval av innehåll – Väsentlighetsanalys
Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014 – är myndighetens sjunde hållbarhetsredovisning. Redovisningen omfattar verksamhetens mål och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Denna redovisning följer GRI:s riktlinjer
för B-nivå. I GRI-tabellen på sidan 55 anges de indikatorer
som redovisas i hållbarhetsredovisningen. I och med det att
polisen omorganiserades till en enad polismyndighet vid årsskiftet 2014/2015 så var verksamhetsåret 2014 Polismyndigheten i Stockholms läns sista år. Detta innebär att en stor del av
den verksamhet som beskrivs i årsberättelsen inte är organiserad på samma sätt 2015 som den var 2014. Även om myndighetens olika verksamhetsområden fortfarande finns kvar i den
nya enade polismyndigheten så benämns de i årsberättelsen i
tidsformen dåtid.
Redovisningen bestyrkt av utomstående
Syftet med redovisningen är att förmedla en helhetsbild av
myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat.
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
14
Kommunikation med intressenter
Intressentanalys
Polismyndigheten i Stockholms län använde sin årsberättelse
och hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att kommunicera med myndighetens intressenter och skapa förståelse för
verksamheten. Myndigheten hade många intressenter som
påverkade och påverkades av polisens verksamhet. Alla länets
invånare påverkades av myndighetens brottsförebyggande
och trygghetsskapande uppdrag och myndigheten strävade
efter att anpassa sin verksamhet till medborgarnas behov. Ett
gott samarbete med medborgarna är även en förutsättning
för en effektiv brottsutredande verksamhet. Eftersom olika
grupper i samhället påverkas olika mycket och på olika sätt av
polisens arbete är analysen av intressentgrupperna betydelsefull. Exempelvis hörde ungdomar, och framför allt unga män,
till de mest brottsutsatta grupperna. Riksdagen, regeringen
och Rikspolisstyrelsen hörde till de mest inflytelserika intressentgrupperna för myndigheten. Även medarbetarna var en
viktig intressentgrupp då deras engagemang och kompetens
var avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt
uppdrag.
iNtresseNter
Måluppfyllelse
Ansvarsfull förvaltning
av medel
återrapportering
länspolismästarmöten
resultatdialog
leVerANtörer
Affärsrelationer
leverantörer av varor
och tjänster
Chefssamråd
Chefssamråd fanns i alla polismästardistrikt i Stockholms
län och var ett komplement till de lokala brottsförebyggande
råden. Vilka aktörer som deltog i de olika distriktens chefssamråd skiljde sig något åt beroende på de lokala behoven. I
chefssamråden träffade polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom kommun- eller stadsdelsdirektörer och chefer för kommunala förvaltningar. De aktörer som fanns med i
alla chefssamråd var polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, brandförsvaret, kommuner (till exempel socialtjänst
och skola), landstinget och Storstockholms Lokaltrafik (SL).
Även andra aktörer kunde delta, såsom företrädare för Svenskt
Näringsliv, lokala företag och lokala organisationer.
polisen.se
Växeln
receptioner
Personliga möten
social media
trygghetsundersökningar
trygghet
rättsäkerhet
insyn i verksamheten
service (tillstånd, pass
och id-kort)
Assistans
KOMMUNiKAtiONsVägAr
brANsCHOrgANisAtiONer
svenska bussbranschens riksförbund
svenska
taxiförbundet
OffeNtligA
OrgANisAtiONer
statliga myndigheter
stockholms läns
landsting
Kommuner i länet
samverkan
samverkan
samverkan
Projekt
samverkan
Chefssamråd
iDeellA
OrgANisAtiONer
brottsofferjourer
Djurrättsorganisationer
Kvinnojourer
idrottsföreningar
invandrarföreningar
rädda barnen
Kris och bris
Avtalsuppfyllnad
Avtal
leveranser
beställningar
Exempel på intressentdialoger som fördes av Polismyndigheten i Stockholms län:
förVäNtNiNgAr
KrAV
MeDbOrgAre
brottsoffer
lagöverträdare
besökare i länet
Ungdomar
Vittnen
UPPDrAgsgiVAre
regeringen
rikspolisstyrelsen
Intressentdialog
Polismyndigheten i Stockholms län förde ständigt intressentdialoger med de interna och externa intressenterna i syfte att
ta reda på deras syn på verksamheten.
Projekt
samverkan
MeDArbetAre
fackförbund
Poliser och civila
Chefer
Påverkansmöjlighet
trygghet
rättsäkerhet
samverkan
Personaltidning
intrapolis (intranät)
Arbetsplatsträffar
enskilda medarbetarsamtal
Medarbetarundersökning
intressentdialoger
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
15
Myndighetens hemsida
Via polisens hemsida kan allmänheten få information om
polisens organisation och hur de kan kontakta polisen. Där
finns information om aktuella projekt och händelser, både på
nationell och lokal nivå. Det går även att anmäla vissa brott.
På hemsidan finns också information om hur olika regler ser
ut, till exempel regler kring vinterdäck och reglerna kring
utdrag ur belastningsregistret. Där finns även information om
ansökan om pass och nationella id-kort.
Sociala medier
Myndigheten har i dag cirka 60 sidor/kanaler på Facebook,
Twitter och Instagram med drygt 260 000 följare. Närmare
200 administratörer skriver på sidorna och de flesta av dem är
poliser i yttre tjänst. Många olika delar av myndighetens verksamhet finns representerade i de sociala medierna, allt ifrån
närpolisområden till hundenheten, sjöpolisen och bedrägeriroteln. Syftet med myndighetens närvaro i sociala medier
är att komma nära allmänheten och skapa engagemang och
förståelse för polisens verksamhet samt att öka möjligheten
till dialog med allmänheten. Det är också ett effektivt sätt att
nå ut med brottsförebyggande information och efterfråga tips
och vittnesuppgifter.
mallar för samverkansavtal mellan polis och kommun. Målsättningen med pilotprojektet var tydligare ramar och en ökad
enhetlighet i samarbetet mellan kommun och polis samt att
öka det lokala engagemanget. Ambitionen är att en förbättrad
samverkan ska leda till ökad trygghet och minskad brottslighet i lokalsamhället.
Pilotprojektet resulterade i att de fyra pilotkommunerna/
stadsdelarna som ingick, Stockholm (Stadsdelsförvaltningarna Spånga –Tensta och Bromma), Botkyrka kommun,
Södertälje kommun och Region Gotland undertecknade ett
samverkansavtal med hjälp av den nya avtalsmallen. Inom
ramen för projektet har också en handbok för avtalsarbetet
mellan polis och kommun tagits fram.
Medborgardialoger och medborgarlöften
Under 2014 påbörjades ett nationellt projekt för att ta fram så
kallade så kallade medborgarlöften i 13 av landets kommuner.
Två av länets kommuner, Södertälje och Nykvarn, ingick i
projektet som är en vidareutveckling av samverkansöverenskommelserna mellan polis och kommun.
Samverkansavtal
”Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna.
Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och
organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten.”
3 § Polislagen
För att ta fram medborgarlöften har både polis och kommun
arbetat med att involvera medborgarna och medarbetarna
för att ta reda på vad de upplever som problem i sin kommun.
Detta har gjorts genom medborgardialoger där polisen mött
medborgarna i olika forum och genom trygghetsenkäter som
medborgarna fyllt i.
I Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan för
2014 står det att myndigheten inom ramen för det brottsförebyggande arbetet ska skapa överenskommelser för samverkan
mellan polis och kommuner i Stockholms län.
Arbetet med medborgardialoger och medborgarlöften har gett
polisen inblick i vad medborgarna anser vara viktigt för att
öka deras trygghet. Det har också gett medborgarna möjlighet
till inflytande över hur polisen ska arbeta i deras närområde.
Under 2014 bedrev myndigheten tillsammans med fyra kommuner ett pilotprojekt för att utveckla samverkan och utarbeta
Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län
16
Polismyndigheten i Stockholms läns
bidrag till en hållbar utveckling
Det är genom kärnverksamheten som polisen har störst
möjlighet att bidra till en hållbar utveckling. Polisens huvudintressenter, medborgarna, är beroende av polisiär närvaro i
samhället. Polisens främsta uppgift är att skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten
och öka tryggheten.
I enlighet med polisens uppdrag arbetade
myndigheten under 2014 för att:
• Minska brottsligheten och öka tryggheten.
• Bedriva en rättssäker och enhetlig verksamhet.
• Minska våldsbrottsligheten.
• Klara upp fler mängdbrott.
• Försämra förutsättningarna för att bedriva organiserad
brottslighet.
• Identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell
livsstil.
• Bedriva ungdomsutredningar skyndsamt och effektivt.
• Bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken
minskar.
• Bidra till att minska tillgången på och användningen av
narkotika i samhället.
• Öka förmågan att bemöta och stödja brottsoffer.
• Bedriva ett systematiskt miljöledningsarbete för att bidra
till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen och
en miljömässigt hållbar utveckling.
Ovanstående uppdrag utgör polisens främsta utmaningar,
men de utgör även polisens största möjligheter att bidra till en
hållbar samhällsutveckling.
Måluppföljning, intern styrning och kontroll
Inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll
har myndigheten varje år genomfört en riskanalys vid
polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Riskanalysen har bland annat innefattat en bedömning av huruvida
arbetet bedrivs enligt prioriteringarna i Rikspolisstyrelsens
planeringsförutsättningar. Resultatet av arbetet med andra
prioriterade mål och åtaganden har följts upp på samma sätt.
När förhållanden påträffats som bedöms utgöra risker för att
arbetet inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt eller för att
verksamhetsmålen inte kommer att nås har handlingsplaner
upprättats. Förhållanden som bedömts utgöra verksamhetsrisker har beaktats i myndighetens verksamhetsplanering inför
kommande år.
Titel
17
Vår verksamhet
18
Vår verksamhet
19
Verksamheten
Under 2014 arbetade Polismyndigheten i Stockholms län
långsiktigt för att minska brottsligheten och öka tryggheten
i länet. I första hand gjorde myndigheten detta genom att
utveckla den brottsförebyggande och den brottsutredande
verksamheten.
En viktig utgångspunkt för det brottsförebyggande arbetet var
åtgärder mot ungdomskriminalitet, bland annat att förhindra
nyrekrytering av unga till kriminella nätverk. Ett annat viktigt inslag har varit att förbättra samverkan med andra samhällsaktörer. Myndigheten har också haft som målsättning att
öka allmänhetens förtroende för polisen genom engagemang
i lokalsamhället.
Polismyndigheten i Stockholms län har under 2014 arbetat
mycket med att öka kostadsmedvetenheten för att kunna nå
målet med en budget i balans. Det gav ett gott resultat och
målet uppnåddes.
I inledningen av 2014 beslutade biträdande länspolismästaren att myndigheten under året skulle arbeta för att antalet
ärenden som redovisades till åklagare skulle öka jämfört
med 2013. Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG)
beslutade om sex åtgärder i syfte att nå målet. Åtgärderna var
delvis lokala och delvis avsedda att ske i samverkan mellan
distrikt och avdelningar. De lokala insatserna handlade om
att öka antalet inkomna så kallade egeninitierade ärenden (till
exempel narkotika- och trafikbrott), införande av veckovis
uppföljning på gruppnivå i utredningsverksamheten, införande av forum för polisiära förundersökningsledare samt att
lägga fokus på tidiga utredningsåtgärder genom att optimera
planeringen av helgtjänstgöring.
Samverkansåtgärderna handlade bland annat om att i samverkan arbeta med vaneförbrytare och att minska den ärendebalans som vanligtvis uppstår under sommarmånaderna.
Under sommaren reviderades de 19 besluten angående
utredning och lagföring från 2013 och utifrån detta fattade
länspolismästaren 13 UL-beslut, som ersatte de tidigare
besluten. Bland de 13 UL-besluten ingick beslut om att rikta
särskild uppmärksamhet mot de ärenden som berör barn och
ungdomar där de lagstadgade tidsfristerna överskridits och
där anledningen till överskridandet troligen hos hos polisen. Ett annat beslut rörde att polismästardistrikten och de
brottsutredande avdelningarna skulle formulera mål avseende
förverkande av brottsvinster.
Vår verksamhet
20
Brottsutveckling
För att kunna minska brottsligheten och öka tryggheten är
det viktigt att veta hur brottsligheten ser ut och hur tryggt
det känns att bo och vistas i ett område. Det anmäls cirka 1,4
miljoner brott varje år i Sverige och ungefär 30 procent anmäls
i Stockholms län. Brottsutvecklingen ser olika ut för olika typer
av brott. Från 1995 fram till 2011 ökade de anmälda våldsbrotten med drygt 50 procent i Stockholms län. De senaste åren har
det skett en minskning. Stöldbrotten (tillgreppsbrott exkl. rån)
minskade med knappt 10 procent under perioden 1995–2014.
Det är biltillgreppens och bilinbrottens kraftiga minskning
som styrt den utvecklingen. De övriga stöldbrotten ökade och
den ökningen har skett de senaste fyra åren. Polisens arbete
mot narkotikabrott syns i en mycket tydlig ökning av antalet
anmälda narkotikabrott. Av de övriga brotten har även bedrägerierna ökat kraftigt. Då folkmängden ökat under samma period
ger anmälda brott per 100 000 invånare en rättvisare bild av
brottsligheten som sådan och underlättar också jämförelser av
geografiska områden med olika stora folkmängder. Brottsligheten mätt i anmälda brott per invånare är högre i Stockholm än
i övriga Sverige.
Att den anmälda brottsligheten ökat innebär inte automatiskt
att den faktiska brottsligheten har ökat. Antalet anmälda brott
påverkas bland annat av människors benägenhet att anmäla
brott. Varför, vad och hur människor anmäler brott skiftar till
exempel över tid när samhällsattityder förändras. För att få
en uppfattning om hur brottsligheten utvecklas krävs att man
även ser till andra indikatorer på brottslighet utöver anmälningsstatistiken.
Antal anmälda brott per 100 000/invånare
Händelser i samhället
Kommer
inte till
polisens
kännedom
Kommer
till polisens
kännedom
16
15000
12
10000
8
5000
4
Stockholm
Hela landet
Ej bearbetade
ärenden
Bearbetade
ärenden
Ej redovisade
till åklagare
Redovisade
till åklagare
% Andel utsatta för brott mot enskild person
20
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Brottsliga
händelser
ÄRENDEN
Andelen utsatta personer har minskat sedan 2006, och under
samma period har andelen anmälda händelser (anmälningsbenägenheten) ökat. Dessa siffror kommer från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU).
20000
Källa: NTU 2015
Ej brottsliga
händelser
Figuren ovan är en framställning av förhållandet mellan
händelser i samhället och de uppgifter som registreras och
hanteras av polisen. Den andel brott som inträffar, men inte
kommer till polisens kännedom, kallas dold brottslighet
och kommer inte med i statistiken. Det är viktigt att vara
medveten om att detta fortfarande är brott som har begåtts
och personer som har blivit utsatta. Dessa brott kan i vissa
fall fångas med hjälp av andra datakällor, som till exempel
enkät- eller telefonundersökningar om medborgarnas utsatthet för brott. Andra viktiga datakällor som rör den faktiska
brottsligheten är sjukvårdens uppgifter om personer som sökt
vård med anledning av våld samt dödsorsaksregistret. I viss
mån kan uppgifter även hämtas från undersökningar som rör
medborgarnas erfarenhet och upplevelse av rättsväsendet och
allmänhetens förtroende för polisen.
25000
0
INKOMNA TILL POLISEN
0
2006
2007
Källa: NTU 2015
2008
2009 2010
Stockholm
2011 2012
Hela landet
2013
2014
Vår verksamhet
21
I den får ett antal slumpvis utvalda personer svara på frågor
om olika aspekter av utsatthet för brott och otrygghet. I detta
fall har de svarat på om de har varit utsatta för brott och i vilken utsträckning de i så fall har anmält detta brott. Resultatet
visar att vi anmäler allt mer av det vi utsätts för. Men vi utsätts
inte för mer, utan snarare kanske mindre än för fem år sedan.
Detta innebär att den anmälda brottsligheten ökat under samma period som personers utsatthet minskat. Detta är logiskt
utifrån det faktum att anmälningsbenägenheten ökar. Genom
att belysa brottsutvecklingen med hjälp av olika datakällor
ökar möjligheten att diskutera i hur stor grad utvecklingen av
anmälda brott är en återspegling av den faktiska brottsutvecklingen eller om den är påverkad av till exempel förändringar i
anmälningsbenägenheten eller myndighetens eget arbete. Utifrån dessa datakällor framträder inte en bild av att utsattheten
Fenomen
Förtroende för rättsväsendet
Anmälningsbenägenhet
Trygghetsundersökningar
Utsatthet för brott
och brottsligheten ökar, utan snarare att den minskar. Människor uppger ökad trygghet, ett högt förtroende för polisen och
en högre anmälningsbenägenhet. Detta är viktigt att ha med
sig när polisens arbete och resultat studeras och utvärderas.
Om fokus endast läggs på polisens statistik över anmälda brott
kan den ökade anmälningsbenägenheten ge sken av en ökad
brottslighet. De alternativa källorna beskriver troligen brottsligheten bättre än polisens register över anmälningar. Uppgifter från polisen bör snarare tolkas som beskrivningar som
lämpar sig för analys av myndighetens arbetsbelastning och
resultat än som beskrivningar av brottslighetens omfattning
och utveckling. Det paradoxala är att även om utsattheten och
brottsligheten minskar så ökar belastningen på polisen genom
att allt fler vänder sig till polisen då de har utsatts för ett brott.
Datakälla
Utveckling
Nationella SOM-undersökningar, Stockholms
stads trygghetsundersökning
Högt förtroende för polisen jämfört med de andra aktörerna i rättsväsendet. Samstämmiga uppgifter från de
bägge undersökningarna.
NTU
Anmälningsbenägenheten ökade från 24 procent 2006
till 31 procent 2013.
NTU, Stockholms stads trygghetsundersökning
Otryggheten minskar enligt både NTU och Stockholms
stads trygghetsundersökning.
NTU, Stockholms stads trygghetsundersökning, ULF
Utsattheten verkar vara stabil (Stockholms stad och ULF)
eller till och med minska (NTU).
Skador
Dödsfall
Narkotikamissbruk
Sjukvårdsdata
Enligt dödsorsaksstatistiken är trenden för antalet
dödade genom övergrepp av annan person minskande
sedan 1997.
Dödsorsaksstatistik
Enligt dödsorsaksstatistiken är trenden för antalet
dödade genom övergrepp av annan person minskande
sedan 1997.
CAN
Alltsedan millennieskiftet har läget varit relativt oförändrat bland skolungdomar och yngre vuxna, både vad gäller
att prova och att använda narkotika mer regelbundet.
Narkotikaerfarenheter bland vuxna är vanligare bland
män än bland kvinnor och vanligare i storstadsområden
än i glesbygdsregioner.
Vår verksamhet
22
Mål för kärnverksamheten
Brottsförebyggande arbete
ÎÎAndelen resurstimmar i yttre tjänst ska öka jämfört med
2013.
En av polisens allra viktigaste uppgifter är att förebygga brott.
Det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas med långsiktighet och med fokus på ungdomars kriminalitet. Polisen ska
verka för ökad samverkan med kommuner och andra viktiga
samhällsaktörer. Polisen ska genom synlighet och tillgänglighet på platser där det behövs och på tider när det gör skillnad
minska utsattheten för brott. För att effektivt arbeta med synlighet som metod arbetade Polismyndigheten i Stockholms
län utifrån en synlighetsstrategi.
Polismästardistrikten har utifrån den lokala problembilden
och synlighetsstrategin formulerat åtaganden för det lokala
brottsförebyggande arbetet.
Fler mängdbrott ska klaras upp
ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna
ärenden totalt ska öka jämfört med 2013.
Myndigheten uppnådde inte andelsmålet för 2014 då andelen
ärenden redovisade till åklagare minskade från 12,0 till 11,2
procent. De flesta människor som utsätts för ett brott drab-
bas av ett så kallat mängdbrott, till exempel tillgreppsbrott,
bedrägeri eller skadegörelse. Myndigheten har fokuserat på
att utveckla förmågan att utreda dessa brott. Särskild uppmärksamhet har riktats mot våld i offentlig miljö och inbrott
i bostad. Tillgreppsbrott (exklusive i butik) är den vanligaste
och största brottskategorin och har därför en stor påverkan på
det totala utredningsresultatet. Under 2014 ökade flera typer
av tillgreppsbrott, främst cykelstöld, stölder utan inbrott och
fickstölder.
I Stockholms län har antalet invånare, utbudet av näringsställen och genomströmningen av människor ökat kraftigt
under senare år. Detta har medfört att stöldligor av olika slag,
såväl svenska som utländska, är verksamma i länet. Stölder i
en storstad är mycket svåra att utreda och det är ofta svårt att
binda en gärningsman till brottet. Till följd av en allt större
andel svårutredda brott har andelen ärenden redovisade till
åklagare minskat.
Mängdbrott begås i stor utsträckning av så kallade vaneförbrytare. En överenskommelse träffades i december
2012 mellan länspolismästaren och Åklagarmyndighetens
kammarchefer avseende hanteringen av vaneförbrytare i
länet. Överenskommelsen innebar bland annat att polis och
åklagare i samverkan ska utreda och fatta beslut angående all
Synlighet
Antal
2013
Antal
2014
Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom
synlighet*
2 146 426
2 046 583
Antal resurstimmar, brottsförebyggande arbete genom
synlighet**
28,2%
Andel ärenden redovisade till åklagare av
% inkomna ärenden totalt
20
16
12
27,7%
*Arbetade resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst (för poliser).
**Andelen resurstimmar, brottsförebyggande verksamhet i yttre tjänst av det
totala antalet resurstimmar (för poliser).
8
4
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 12,1 procent (uppnåddes inte)
2014
Vår verksamhet
23
brottslighet gällande 393 utpekade vaneförbrytare (personer som förekommer i minst fem öppna brottsärenden). När
insatsen avslutades i augusti 2014 var 364 personer av de 393
avförda från förteckningen. Den 28 augusti 2014 beslutade
länspolismästaren om en ny insats mot vaneförbrytare som ett
komplement till den nationella insatsen mot så kallade livsstilskriminella. En utvärdering av insatsen kommer att göras
under våren 2015.
Inbrottsstöld i bostad
ÎÎAntalet inbrottsstölder i permanentbostad ska minska.
ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna
ärenden beträffande inbrottsstöld i bostad ska öka med
15 procent jämfört med utfallet för 2013.
ÎÎ90 procent av brottsoffer utsatta för inbrott i permanentbostad ska vara nöjda eller mycket nöjda med polisens
bemötande.
Myndigheten lyckades inte nå målet att minska antalet
inbrottsstölder i permanentbostad. Under 2014 ökade antalet
inbrott i permanentbostad med 10 procent. Under året genomfördes insatser vars syfte bland annat var att stoppa inbrottsligor i de mest trafikerade internationella hamnarna. Insatserna
har bland annat resulterat i att stora mängder stöldgods har
beslagtagits och ett flertal personer gripits.
Antal anmälda inbrott i permanentbostad
Myndigheten uppnådde inte uppsatt andelsmålvärde för 2014
avseende redovisade ärenden för inbrottsstöld i bostad. I
många fall är det svårt att knyta en gärningsman till brottsplatsen för denna typ av brott. Myndigheten har under 2014
genomfört insatser för att stoppa inbrottsligor. Dessa insatser
har resulterat i att stöldgods beslagtagits. Dock har ärendena
inte kunnat redovisas som uppklarade i statistiken eftersom
det inte gick att bevisa att personerna gjort sig skyldliga till
inbrotten, utan endast att de befattat sig med stöldgodset och
därmed gjort sig skyldiga till häleri.
För att följa upp myndighetens mål avseende polisens
bemötande av personer som utsatts för inbrott har polismyndigheten under tidigare år genomfört en telefonundersökning
med slumpvis utvalda personer som utsatts för inbrott under
perioden januari till mars. Undersökningarna visade att målet
på 90 procent uppnåddes mycket väl då 95 procent av de
tillfrågade var mycket nöjda eller ganska nöjda med polisens
bemötande. Målsägarna hade också ett högt förtroende för
polisen och majoriteten var nöjda eller mycket nöjda med den
information de fått av polisen. Även om polismyndigheten
inte har genomfört en motsvarande undersökning under 2014,
visar de kontakter med brottsoffer och uppföljningar som
myndigheten löpande gjort att nöjdheten med polisens bemötande fortfarande är hög.
Se filmen ”Tänk som en tjuv”, framtagen i samarbete mellan polisen och Samverkan mot brott.
Inbrottsstöld i bostad andel ärenden
% redovisade till åklagare av inkomna ärenden
6
8000
6000
4
4000
2
2000
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 6 000 (uppnåddes ej)
2014
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 4,5 procent (uppnåddes inte)
2014
Vår verksamhet
24
Våldet ska minska
Polisen ska förebygga och beivra brottslighet som riktar sig
mot människors liv och hälsa. Polisen ska ha en hög närvaro
på platser och tider där risken för våldsbrott är stor.
ÎÎAntalet misshandelsbrott utomhus (exklusive ärenden
där brottsoffret är i åldern 0–14 år) ska minska jämfört
med 2013.
ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna
ärenden beträffande misshandel utomhus (exklusive
ärenden där brottsoffret är i åldern 0–14 år) ska öka med
15 procent jämfört med utfallet för 2013.
Antalet misshandelsbrott utomhus minskade med nära 6 procent (536 anmälda brott) under året och därmed uppnåddes
målet. Samverkan har skett med ordningsvakter, kommunernas alkoholhandläggare, socialtjänsten och Åklagarmyndigheten. I samverkan med STAD och andra aktörer i enlighet
med ANDT-strategin har olika insatser genomförts i länet.
Som exempel kan nämnas regelbunden tillsyn av krogar och
restauranter inom ramen för ansvarsfull alkoholservering och
att polispersonal som påträffat narkotikapåverkade ungdomar
erbjudit dem vård enligt Mumin-modellen.
Antal anmälda misshandelsbrott utomhus (ej 0 – 14 år)
Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna
ärenden beträffande misshandel utomhus minskade år 2014,
vilket innebar att myndighetens mål inte uppnåddes. Denna
brottstyp är svårutredd bland annat eftersom de inblandade
ofta är påverkade av alkohol eller droger. Dessutom tillkommer den så kallade storstadsfaktorn, det vill säga en stor
befolkning och ett brett utbud av nöjesliv och krogar vilket
bidrar till anonymitet. Utredningsbarheten för våldsbrott har
förändrats under de senaste åren. Enligt Brå har det skett en
allmän minskning av toleransen mot att utsättas för brott. Det
är troligt att detta leder till att en större andel mindre allvarliga och mer svåruppklarade brott anmäls. Stockholmspolisen
bedriver också ett aktivt arbete med att förebygga våldsbrott,
vilket kan leda till att lättuppklarade brott förebyggs i större
utsträckning samtidigt som benägenheten att anmäla mindre
allvarliga men svåruppklarade brott har ökat. Ytterligare en
faktor som kan kopplas till ökningen av svåruppklarade brott,
särskilt när det gäller olaga hot, är den tekniska utvecklingen,
främst inom olika typer av sociala medier.
%
12000
25
10000
8000
20
6000
15
4000
10
2000
0
Misshandelutomhus
utomhus
0 –14
år) andel
ärenden
redovisade
Misshandel
(ej(ej
0-14
år) andel
ärenden
redovisade
åklagareavavinkomna
inkomna
ärenden
tilltillåklagare
ärenden
5
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 10 000 (uppnåddes)
2014
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 19,2 procent (uppnåddes inte)
2014
Vår verksamhet
25
Hatbrott
ÎÎMinska mörkertalet och öka anmälningsbenägenheten
avseende hatbrott.
ÎÎ90 procent av tillfrågade brottsoffer som utsatts för
hatbrott ska vara nöjda eller mycket nöjda med polisens
bemötande.
Hatbrott kan ha olika karaktär och det är motivet som avgör
vad som är ett hatbrott. Hatbrotten kännetecknas av att
brottsoffret blir utsatt på grund av faktorer så som exempelvis
hudfärg, ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
Gemensamt för hatbrotten är att de är ett resultat av bristande
respekt för mänskliga rättigheter och strider mot ett demokratiskt samhälles grundläggande värderingar om allas lika
värde.
För att följa upp myndighetens mål om hur brottsoffer för
hatbrott upplevt polisens bemötande genomfördes under 2014
en brottsofferundersökning med 20 personer som utsatts för
hatbrott under 2013 och 2014 deltog. Av de intervjuade uppgav 13 personer att de sammantaget var ganska eller mycket
nöjda med polisens bemötande.
Brott i nära relation
Brott i nära relation innebär ofta att kvinnor och barn utsätts
för våld i en miljö där tryggheten borde vara som störst. Det
är därför angeläget att dessa brott ägnas särskild uppmärksamhet.
Andelen redovisade ärenden till åklagare beträffande brott i
nära relation minskade år 2014, vilket innebär att myndighetens mål inte uppnåddes. För de brottstyper som ingår i brott
i nära relation redovisades 16 procent till åklagare. Denna
brottstyp består av ett sextiotal brottskoder för vilka redovisningen till åklagare varierar. Högst är redovisningen för
ärenden där kvinnor och barn är inblandade. Under 2014 var
andelen ärenden redovisade till åklagare gällande fullbordad
våldtäkt inomhus mot flicka under 15 år 33 procent, grov
kvinnofridskränkning 24 procent och grov fridskränkning
mot flicka under 18 år 24 procent. Slutsatsen är att myndighetens arbete med ärenden där kvinnor och barn utsatts för våld,
i hög grad redovisas till åklagare.
Flera rapporter2 pekar på att det finns ett antal olika faktorer
som påverkar möjligheten till personuppklaring vid brott
i nära relationer. Dessa är bland annat huruvida det finns
vittnesuppgifter som stödjer målsägandens berättelse, att
målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras
samt att den misstänkte medger brottet till någon del. I syfte
att förbättra polisens arbete mot brott i nära relationer ska all
personal, från de som vidtar de inledande åtgärderna till de
som utreder brotten, arbeta efter Rikspolisstyrelsens handbok om brott i nära relation samt de åtgärdskort som finns på
polisens intranät.
Brott i nära relationer, andel ärenden redovisade
% till åklagare av inkomna ärenden
25
ÎÎAndelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna
ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka med
15 procent jämfört med utfallet för 2013.
20
15
10
5
0
2010
Källa: VUP
2
Brå 2008:25, polisens utredning av våld mot kvinnor i nära relation; Rapport UC Göteborg
ÅM: Tvångsmedelsanvändning och beslutsfrister m.m. vid vålds och sexualbrott i nära relation
och barn; RPS 2010:9 Polismyndighetens handläggning av ärenden om mäns våld mot kvinnor
2010:9).
2011
2012
2013
Målvärde: 22,3 procent (uppnåddes inte)
2014
Vår verksamhet
26
Grova våldsbrott3
Brottsuppklaringen av grova våldsbrott är av stor vikt för alla
berörda, dessutom påverkar den känslan av trygghet hos den
enskilde och förtroendet för polisen.
i Södertälje. Fokus har under 2014 varit på att kartlägga
och bekämpa den ekonomiska brottslighet som bedrivs av
kriminella organisationer.
ÎÎPolisen ska förbättra och utveckla handläggningen av
grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten.
Ungdomars brottslighet ska vara i fokus
Under 2014 har arbetet mot grova våldsbrott skett i enlighet
med polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott
(PUG). Den kriminalpolisiära beredskapsorganisationen kallas
in vid grövre brott, som till exempel mord, allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning eller grovt rån. Beredskapsorganisationen består av en insatschef och fyra utredare. I sitt arbete har
myndigheten ökat samverkan med Åklagarmyndigheten och
andra polismyndigheter.
Myndigheten har under året arbetat utifrån polisens ungdomsstrategi där arbetsmetoder för samtliga verksamhetsområden avseende ungdomar samlats. I strategin beskrivs
till exempel polisens medverkan i stödcentrum för unga
brottsoffer, medling och sociala insatsgrupper.
Organiserad brottslighet ska bekämpas
Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället
och påverkar i någon utsträckning alla delar av myndighetens
verksamhet.
ÎÎPolisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva
grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige.
Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet ska
vara i fokus.
Polismyndigheten i Stockholms läns hade ungdomskoordinatorer i distrikten, som hade i uppdrag att samordna
underrättelser avseende ungdomar, vara kontaktperson för
samverkan inom det egna distriktet och inom myndigheten
samt verka för ett nära samarbete med personal inom ungdomsverksamhet.
I slutet av december kom den så kallade supermandrogen
som är en variant av ecstacy. Unga människor fick sätta livet
till efter att ha intagit drogen. I syfte att rädda liv gick polisen ut i media och på sociala medier och varnade för drogen.
Samverkansforum har byggts upp mellan olika myndigheter
vilket resulterat i framgångsrik brottsbekämpning bland annat
Insats Fenix
Länskriminalens underrättelserotel gjorde
2012 en fördjupad lägesbild av fyra områden
i Stockholm där brottsligheten anses vara
samhällshotande. Efter en beredning till den
Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG)
togs ett beslut om en förstärkning till Södra
3
Järva med 29 poliser varav åtta utredare, kallad
Insats Fenix. Insatsen riktar sig till området
Södra Järva i Stockholm och består av två
delar. Den ena delen av insatsen förstärker det
befintliga närpolisområdet genom att arbeta
brottsförebyggande med tydligt fokus på
Med grova våldsbrott avses våldsbrott med lägst ett års fängelse i straffskalan.
samverkan. Den andra delen arbetar hämmande
mot den grupp av individer som tydligt står för
kriminaliteten i området. Insatsen planeras att
fortgå till december 2015.
Vår verksamhet
27
Trafiken ska bli säkrare
Polisen ska bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken
minskar.
av kör- och vilotider och genomförde 918 tillsyner av farligt
gods. För Stockholms del innefattar dessa mål även Gotland.
ÎÎDet åligger respektive distrikt och avdelning4 att formulera åtaganden inom trafikområdet. Verksamheten ska
bedrivas på en fortsatt hög och jämn nivå inom myndigheten, med hänsyn tagen till lokal problembild för
området.
Myndigheten har både nationellt och lokalt bedrivit trafiksäkerhetsarbete bland annat genom hastighets- och nykterhetskontroller. Myndigheten har även deltagit i den Europeiska trafikpolisorganisationen TISPOL:s internationella trafikinsatser,
där trafikkontroller skett vid samma tidpunkter i alla TISPOL:s
medlemsländer.
Myndigheten har även arbetat med det nationella målet för antal
kontroller beträffande yrkestrafik. Kontrollnivåerna är fastställda av EU och innebär kontroll av kör- och vilotider på väg
(75 270 arbetsdagar), och kontroll av farligt gods (910 kontroller). Totalt ägnade myndigheten 82 362 arbetsdagar åt kontroll
Myndigheten har under året arbetat med INVIT och SMADIT.
Målsättningen har varit att, genom kontroller och andra åtgärder, få förare som upprepade gånger kört bil under påverkan av
alkohol eller droger att motiveras till att söka beroendevård.
Trafikmål
Målområde
2012
jan–dec
2013
jan–dec
2014
jan-dec
Målvärde
2014
4 340
4 055
2 639
minskat
36
30
40
4 304
4 025
2 599
76 293
77 616
82 362
75 270
914
982
918
910
Trafiksäkerhet
Antalet dödade och skadade i trafiken
Dödade
Skadade
Kontrollera yrkeschaufförers
kör- och vilotid på väg (inkl. Gotland)
Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland)
Källa: STRADA, START2
4
Exklusive personal- och ekonomiavdelningarna samt länskriminalpolisavdelningen.
Vår verksamhet
28
Missbruket av narkotika ska bekämpas
Narkotikamissbruket och narkotikabrottsligheten är högt
prioriterad med särskilt fokus på att motverka ungdomars
missbruk.
ÎÎDen uppdagade narkotikabrottsligheten ska ligga på en
fortsatt hög och jämn nivå inom myndigheten. Särskilt
fokus ska riktas mot dels överlåtelse och dels narkotikabrott med misstänkt under 18 år.
Antal anmälda narkotikabrott
30000
20000
10000
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Myndigheten har fortsatt sitt arbete för att tillgången på och
användandet av narkotika ska minska. Fokus har legat på
överlåtelsebrott och missbruk hos ungdomar. Myndigheten
har arbetat aktivt med olika samverkanspartners i syfte att
minska narkotikabruket bland ungdomar. En central del
i polisens arbete mot narkotika är att ge de personer som
rapporteras för narkotikabrott möjlighet att få hjälp med sitt
missbruk. Polisen har haft motiverande samtal med unga
vuxna för att de ska uppsöka vård i enlighet med Muminmodellen (Maria Ungdom Motiverande Intervention). Modellen innebär att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade
erbjuds vård i direkt samband med polisens ingripande.
Under hösten 2014 besökte en delegation från Hongkong
Polismyndigheten i Stockholms läns narkotikasektion för att
studera sektionens arbetsmetodik och Mumin-modellen.
2014
Målvärde: 22 250 (uppnåddes)
Projekt Träffa rätt
Under 2014 startade Polismyndigheten i
Stockholm projektet Träffa rätt. Enkätstudier och
erfarenheter från bland annat Maria Ungdom
visar att unga kvinnor och unga män missbrukar
narkotika i ungefär samma omfattning. Men
den egna statitiken visar att polisen har svårare
att upptäcka de unga kvinnornas missbruk.
Därför har polisen i Stockholm startat ett
projekt för att jämna ut skillnaderna – ”Träffa
rätt”. Målet för projektet är att, i enlighet
med polisens likabehandlingsplan, hitta en
större andel av de unga kvinnor som använder
narkotika så att de kan erbjudas vård i ett
tidigare skede.
Under 2014 har projektet bland annat tittat på
hur arbetsmetoder, personalsammansättning
och arbetet med underrättelser kan påverka
resultaten.
Under hösten 2014 tilldelades projektet också
medel från Vinnova för att göra en förstudie i
ämnet.
Vår verksamhet
29
Narkotikabeslag på Stockholms Central.
Andel anmälda narkotikabrott med misstänkt under 18 år
% av totalt antal anmälda narkotikabrott
15
Andel anmälda narkotikaöverlåtelsebrott
% av totalt antal anmälda narkotikabrott
15
10
10
5
0
5
2010
2011
Källa: VUP, STATUS
2012
2013
Målvärde: 12 procent (uppnåddes)
2014
0
2010
Källa: VUP
2011
2012
2013
Målvärde: 12 procent (uppnåddes inte)
2014
Service
Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten. Polisens grad av tillgänglighet, bemötande och utförande
påverkar allmänhetens uppfattning om hur väl polisen fungerar.
Den genomsnittliga svarstiden för 112-samtal låg på 14,9 sekunder och myndigheten uppnådde därmed målet att svarstiden inte
skulle överstiga 15 sekunder.
ÎÎFörbättrad service till samtliga kunder som ansöker om
resehandlingar.
ÎÎGenomsnittliga svarstiden på 112-samtal ska inte överstiga
15 sekunder.
Under 2012 införde Polismyndigheten i Stockholms län tidsbokning via internet för ansökan om resehandling och under
2014 slutade myndigheten med drop-in-tider för denna typ av
ärenden. Väntetiden vid ansökan om resehandling minskade
2014 med en minut jämfört med 2013.
Målområde service
2012
2013
2014
Målvärde
jan – dec
jan – dec
Jan – dec
2014
Väntetid för att
ansöka om pass
(webbokning)
02:16
03:32
02:32
Genomsnittsliga svarstiden
på 112-samtal
(sekunder)
15,0
Se en film om att man ska ansöka pass i tid.
13,1
14,9
Källa: NEMO-Q (pass), länskommunikationscentralen (112-samtal)
<15 sek
Vår verksamhet
31
Medborgarnas förtroende och trygghet
Enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar
tycks anmälningsbenägenheten ha ökat sedan 2005. En
bidragande faktor till den ökade anmälningsbenägenheten
är troligen att allmänheten har ett relativt högt förtroende
för polisen. Ett högt förtroende är viktigt för att polisen ska
kunna föra en god dialog med medborgarna kring polisens
arbete i lokalsamhället.
SOM-institutet5 vid Göteborgs universitet genomför årligen
undersökningar avseende allmänhetens förtroende för olika
samhällsinstitutioner och yrkesgrupper, däribland polisen.
Förtroendet för polisen har under hela mätperioden rankats
högt. Förtroendet var något högre under 1980-talet och första
hälften av 1990-talet men en tydlig minskning av förtroendet för polisen inträffade 1996–1997. Sedan dess har dock
nivåerna varit relativt stabila. I den senaste mätningen är
sjukvården den samhällsinstitution som flest medborgare har
ett stort förtroende för. De samhällsinstitutioner som näst flest
medborgare har stort förtroende för är polisen och universitet/
högskolor. Även Brottsförebyggande rådets senaste trygg-
hetsundersökning (Brå 2015:1) visar på ett högt och stabilt
förtroende för polisen.
När det gäller oro för att utsättas för brott visade resultaten av
Stockholms stads trygghetsundersökning 2014 att majoriteten
av Stockholms vuxna befolkning inte oroat sig för att utsättas
för brott under de senaste tolv månaderna. Andelen medborgare som oroar sig för att utsättas för brott i Stockholms stad
är lägre 2014 (16 procent) jämfört med 2008 (18 procent).
Utsattheten i Stockholms stad har inte förändrats nämnvärt
mellan mätningarna 2008 och 2014.
Andelen personer som i den nationella trygghetsundersökningen uppger att de själva utsatts för brott har minskat sedan
undersökningen inleddes, men i den senaste undersökningen
kan en liten ökning av andelen utsatta jämfört med de senaste
åren ses. Andelen som är oroliga eller otrygga har minskat
sedan 2005 och nivån har inte förändrats sedan föregående år.
Andel vars otrygghet påverkar livskvaliteten
Andel med stort förtroende för polisens sätt att
% bedriva sitt arbete
%
100
20
80
16
60
12
40
8
20
4
0
2006
2007
Källa: NTU 2015
5
2008
2009 2010
Stockholm
SOM står för Samhälle Opinion Medier.
2011 2012
Hela landet
2013
2014
0
2006
2007
Källa: NTU 2015
2008
2009 2010
Stockholm
2011 2012
Hela landet
2013
2014
Vårt bidrag till en hållbar miljö
32
Under 2014 miljöcertifierades ekonomiavdelningen och Södertälje
polismästardistrikt enligt miljöledningsstandarden ISO 14001.
Vårt bidrag till en hållbar miljö
33
Myndighetens
bidrag till en hållbar miljö
Polismyndigheten i Stockholms län var en stor myndighet
med en komplex och omfattande verksamhet som påverkade
miljön både direkt och indirekt. Direkt genom de resurser
myndigheten förbrukade, det avfall som genererades och
de utsläpp av växthusgaser som tjänstefordonen och resor i
tjänsten gav upphov till. Indirekt påverkade myndigheten
miljön genom att sätta goda exempel, deltaga i myndighetsnätverk och arbeta med att utreda miljöbrott.
Myndigheten strävade alltid efter att ligga i framkant med
sitt miljöarbete. Bland annat resulterade detta i att myndigheten 2014 blev den första polismyndigheten i Sverige som
certifierade delar av sin verksamhet enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001.
Vårt bidrag till en hållbar miljö
34
Miljöarbete – vi tar ansvar
Miljöledning
Miljömål
Polismyndigheten i Stockholms län arbetade aktivt för att
ständigt förbättra det systematiska miljöarbetet och minska
verksamhetens negativa miljöpåverkan.
Myndighetens övergripande miljömål var satta utifrån de
betydande miljöaspekterna. För verksamhetsåren 2012–2014
hade myndigheten följande övergripande miljömål:
• Miljökompetensen hos myndighetens anställda ska ständigt höjas till en högre nivå.
• Mängden osorterat avfall ska minska.
• Elförbrukningen ska minska och energieffektiviteten ska
öka.
• Koldioxidutsläppen från myndighetens verksamhet ska
minska.
• Miljöhänsyn ska beaktas vid upphandling och inköp.
• En strategi för hur lokaler/kontor kan miljöanpassas ska
tas fram.
Milstolpar i myndighetens miljöledningsarbete
• 2002 beslutade dåvarande länspolismästare att polismyndigheten i Stockholms län skulle införa ett miljöledningssystem.
• 2005 beslutades myndighetens första miljöpolicy.
• 2006 anställdes en miljösamordnare för att arbeta med
att implementera och utveckla miljöledningsarbetet.
En miljöorganisation med miljöombud vid distrikt och
avdelningar byggdes upp.
• 2007 tilldelades alla medarbetare filmen En obekväm
sanning. Filmen utgjorde diskussionsunderlag vid
arbetsplatsträffar där förslag till åtgärder för att minska
myndighetens negativa miljöpåverkan togs fram.
• 2010 genomfördes en omfattande miljöutredning där
myndighetens miljöpåverkan kartlades.
• 2013 färdigställde myndigheten en interaktiv miljöutbildning för myndighetens medarbetare.
• 2014 certifierade myndigheten delar av verksamheten
enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO
14001.
I handlingsplanen för miljöarbete, som var tänkt att löpa över
tre år, men som upphörde i och med övergången till en sammanhållen polismyndighet, återfanns även detaljerade mål
som preciserade vilka åtgärder som skulle vidtas för att uppnå
de övergripande målen. Utifrån de detaljerade miljömålen
tog distrikt, avdelningar och stabsenheter fram egna lokala
miljömål som följdes upp centralt.
Certifiering enligt ISO 2014
Under 2012 beslutades att delar av myndigheten skulle miljöcertifieras och 2014 certifierades ekonomiavdelningen och
Södertälje polismästardistrikt enligt miljöledningsstandarden
ISO 14001.
Vårt bidrag till en hållbar miljö
35
Energianvändning
Både offentlig och privat verksamhet måste energieffektiviseras för att vi ska kunna ställa om till ett samhälle som
är oberoende av fossila bränslen. Polismyndigheten i Stockholms län arbetade med att effektivisera energianvändningen
bland annat genom att kontinuerligt ersätta strömbrytare med
rörelsedetektorer i gemensamma utrymmen. Myndigheten
försökte följa upp energianvändningen. Detta visade sig
vara mycket svårt. Trots omfattande arbetsinsatser på central
och lokal nivå hade statistiken för energianvändning stora
brister. Myndigheten hade cirka 200 olika hyresavtal med
närmare 100 olika hyresvärdar. I vissa hyreskontrakt ingick
verksamhetsel6 i lokalhyran medan det i andra fall fanns ett
separat el-abonnemang. Vanligtvis ingick uppvärmning och
klimatkyla i hyreskontrakten. I de lokaler där energikostnaden ingick i hyreskontraktet var myndigheten beroende av att
hyresvärden lämnade ut den information om energianvändning som efterfrågades. I många fall där myndigheten delade
fastighet med andra verksamheter saknades separata mätare
för energianvändning. Detta innebar att hyresvärden endast
kunde redovisa schablonsiffror, baserade på procentuell
ytfördelning i fastigheten. På grund av detta kan statistik för
Polismyndigheten i Stockholms läns energianvändning inte
redovisas.
Myndigheten medverkade i nätverket HyLok (Statliga hyresgäster för energieffektivisering av lokaler). HyLok drivs av
Energimyndigheten och har som uppgift att stötta statliga
myndigheter i arbetet med energieffektivisering.
Miljöutbildning
Ett av Polismyndigheten i Stockholms läns övergripande miljömål var att miljökompetensen hos myndighetens anställda
ständigt skulle förbättras. Under hösten 2013 lanserade
myndigheten en webbaserad interaktiv miljöutbildning.
Vid utgången av 2014 hade cirka 43 procent av de anställda
genomgått utbildning med godkänt resultat.
Tjänsteresor - sträcka och koldioxidutsläpp
Färdmedel
Sträcka (km)
Koldioxid-
Koldioxidutsläpp (kg)
utsläpp (kg)
2010
2011
2012
2013
2014
2010
2011
2012
2013
2014
357 821
319 354
269 729
223 859
216 031
67 986
60 677
51 249
44 100
41 046
Flyg
1 002 307
1 059 671
1 321 072
1 164 137
1 229 450
140 607
139 732
186 212
158 313
172 118
Tåg
287 250
242 312
508 483
458 149
290 249
2
1
1
1
1
1 647 378
1 621 337
2 099 284
1 846 145
1 737 744
208 595
200 410
237 462
202 414
215 178
Egen bil
Totalt
Källa: Resestatistik från RPS
El som används för verksamhet i lokaler, till exempel för belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl/frys, spis, disk-, tvätt- och andra
hushållsmaskiner.
6
Vårt bidrag till en hållbar miljö
36
Myndighetens klimatpåverkan
Polismyndighetens i Stockholms läns största klimatpåverkan
kom från utsläpp från myndighetens tjänstefordon och resor i
tjänsten med flyg, tåg och egen bil. För att minska koldioxidutsläppen utbildade myndigheten medarbetare i sparsam körstil och verkade för införandet av sparsam körning i polisens
utryckningsutbildning. Myndigheten strävade även efter att
öka andelen miljöbilar och att öka andelen tjänsteresor med
tåg, kollektivtrafik och cykel istället för flyg- och bil.
kg
10000
Utsläpp av kväveoxider (NOx) från tjänstefordon i kg/år (exkl. båtar)
8000
6000
kg Utsläpp av svaveloxider (SOx) från tjänstefordon i kg/år (exl. båtar)
35
Etanol
30
Diesel
25
Bensin
20
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Diesel
0
Etanol
Drivmedelsförbrukning för myndighetens fordon (exkl. båtar)
%
2500000
Diesel30
2000000
Bensin
25
1500000
20
1000000
15
500000
10
Bensin
Diesel
Etanol
Källa:
Leverantörsstatisk
från
Shell, OKQ8
och Statoil. Omvandlingsfaktorer
Myndigheten
förbrukade
1 480m3
gas (biogas/naturgas)
under 2014 vilket är
för en
energianvändning
frånm3Svenska
Petroleum
Institutet
(SPI) Omvandlingsminskning från 868
under 2012.
Källa:
Leverantörsstatisk
från Shell,
OKQ8för
ochkoldioxidutsläpp
Statoil. Omvandlingsfaktorer
för energianvändning från Svenska
faktorer
från Naturvårdsverket.
Petroleum Institutet (SPI) Omvandlingsfaktorer för koldioxidutsläpp från
Naturvårdsverket.
Diesel
Etanol
Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil.
Omvandlingsfaktorer från Trafikverket
Etanol35
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Bensin
Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil.
Omvandlingsfaktorer från Trafikverket
0
Bensin
5
Bensin
3000000
Diesel
10
2000
liter
Etanol
15
4000
0
De miljöfordon som uppfyllt kraven för utryckningsbilar har i
första hand varit flexifuel-bilar som kan drivas med både etanol och bensin. De senaste åren har medarbetare i yttre tjänst
upplevt funktionsproblem med dessa bilar när de tankats med
etanol. Bilarna har därför i större utsträckning tankats med
bensin. Detta ledde till att myndigheten under 2014, efter flera
års minskning, ökade utsläppen av koldioxid från tjänstefordonen.
Andel miljöbilar*
5
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
*Andelen miljöbilar, enligt definition i SFS 2009:1, av den totala person*Andelen
miljöbilar,
enligt definition i SFS 2009:1,
bilsparken
(inklusive
minibussar).
av den totala personbilsparken (inklusive minibussar).
Vårt bidrag till en hållbar miljö
37
Energianvändning i gigajoule för myndighetens
fordon (exkl. båtar) uppdelat på drivmedelsslag
Bensin (etanol-
Diesel miljöklass 1
Etanol (bensinblandning 15%
sommarhalvår och
25% vinterhalvår
Totalt
blandning 5%)
2007
68 165
5 651
3 338
77 153
2008
63 205
9 794
6 314
79 312
2009
53 486
14 656
15 375
83 517
2010
50 557
15 836
17 566
83 959
2011
47 958
19 344
15 471
82 774
2012
39 572
26 275
14 674
80 521
2013
37 315
29 841
9 609
76 765
2014
37 253
34 583
5 556
77 392
Myndighetens fordon 2014
59 lastbilar
3 bussar
1 002 personbilar
9 båtar
78 motorcyklar
Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer
för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI).
Koldioxidutsläpp och färdsträcka för
myndighetens fordon (exkl. båtar)
Koldioxidutsläpp i kilogram
Kilometer
2007
5 470 291
27 404 218
2008
5 462 401
28 530 966
2009
5 274 514
30 746 213
2010
5 186 664
31 081 675
2011
5 151 329
30 571 080
2012
5 090 071
30 431 359
2013
5 076 804
28 937 229
2014
5 332 881
27 530 912
Källa: Leverantörsstatisk från Shell, OKQ8 och Statoil. Omvandlingsfaktorer för
koldioxidutsläpp och sträcka (l/km) från Naturvårdsverket.
Drivmedelsförbrukning, energianvändning
och koldioxidutsläpp från myndighetens båtar
År
Bensin
Diesel
(liter)
(liter)
Energianvändning
genom
drivmedelsförbrukning
(gigajoule)
Koldioxidutsläpp från
drivmedelsförbrukning
(kg CO2/liter)
2011
4 459
2012
3 158
177 589
6 412
461 064
174 690
6 170
451 165
2013
4 459
187 266
6 750
488 763
2014
3 415
160 519
6 409
435 040
Myndigheten anställde under 2014 fem nya arkivarier för att göra
det enorma jobbet med att avsluta och hantera alla handlingar som
myndigheten har samlat på sig genom åren.
Vår arbetsplats
38
Vår arbetsplats
39
Myndigheten som arbetsplats
Alla medarbetare har ett ansvar för verksamheten och ska
medverka till att polisen genomför sitt uppdrag att öka
tryggheten och minska brottsligheten. För att vi ska vara
framgångsrika i vårt uppdrag är det viktigt att medarbetarnas
förmågor och kompetenser tas tillvara. Två viktiga beståndsdelar i detta är ledarskap och medarbetarskap. Medarbetaren
ska ha en tydlig bild av sin roll i organisationen, både som
individ och som en del i en grupp. Resultaten är i slutändan
beroende av de enskilda medarbetarnas insatser och hur väl vi
tillsammans arbetar mot våra mål.
Verksamhetsåret 2014 var Polismyndigheten i Stockholms
läns sista år och vid årsskiftet övergick myndigheten, tillsammans med Sveriges övriga 20 länspolismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium,
till en enad polismyndighet. Ett stort antal nationella projekt
kopplade till omorganisationer har genomförts under året och
många av myndighetens medarbetare har medverkat i dessa.
Kommunikation och dialog har varit viktiga verktyg för att
skapa förståelse för omorganisationen och minska otryggheten som en stor förändring som denna kan medföra.
Vår arbetsplats
40
Medarbetarna
Antal anställda
Vid utgången av 2014 hade Polismyndigheten i Stockholms
län 7 230 anställda.7 Det är en ökning med 600 anställda
jämfört med 2008 och en ökning med ungefär 100 anställda
jämfört med 2013. Under 2014 tilldelades myndigheten 293
nya polisaspiranter, vilket innebar att den negativa trenden
med minskat antal poliser vände. Även antalet civilanställda
ökade under 2014 efter att ha minskat under 2013.
Med anställd avses person som avlönas med månadslön, inklusive tjänstlediga.
Definition tillsvidareanställda: anställda med anställningsform tillsvidare
anställning, provanställning, lönebidragsanställning, interna vikariat samt
tidsbegränsade chefsanställningar.
7
8
Av de civilanställda var 1 554 st (95 %) tillsvidareanställda8,
vilket är en procentenhet lägre än förgående år. Av myndighetens civilanställda hade 87 st (5 %) någon form av visstidsanställning.
Andelen kvinnor (av totalt antal anställda) har ökat med
två procentenheter sedan 2008 och utgjorde 41 procent vid
utgången av 2014. Andelen kvinnor av poliserna har ökat tre
procentenheter till 33 procent. Motsvarande andel för civilanställda var 69 procent, vilket är två procentenheter mindre
Anställningsform
Datum
Total antal anställda
Poliser totalt
Civila totalt
Andel poliser
kvinnor
Andel civila
kvinnor
Total andel
kvinnor
2008-12-31
6 622
5 153
1 469
30%
71%
39%
2009-12-31
6 861
5 354
1 507
30%
71%
39%
2010-12-31
7 194
5 697
1 497
31%
71%
39%
2011-12-31
7 226
5 667
1 559
32%
70%
40%
2012-12-31
7 322
5 586
1 736
32%
70%
41%
2013-12-31
7 118
5 502
1 616
33%
69%
41%
2014-12-31
7 230
5 589
1 641
33%
69%
41%
608
436
172
3 procentenheter
-2 procentenheter
2 procentenheter
Skillnad mellan
2008 och 2014
Källa: Palasso
Antal anställda fördelat på kärnverksamhet, ledning och stödverksamhet samt andelen kvinnor i respektive kategori
Poliser
Saknar kodning
Kärnverksamhet
Ledning
Stödverksamhet
Totalt
Källa: Palasso
Civila
Totalt
Antal (andel)
Andel kvinnor
Antal (andel)
Andel kvinnor
Antal (andel)
Andel kvinnor
230 (4%)
30%
10 (1%)
60
240 (3%)
31%
4 270 (76%)
35%
953 (58%)
68%
5 223 (72%)
41%
835 (15%)
25%
56 (5%)
70%
891 (12%)
27%
254 (5%)
31%
622 (38%)
71%
876 (12%)
59%
5 589 (100%)
33%
1 641 (100%)
69%
7 230 (100%)
41%
Vår arbetsplats
41
jämfört med 2008. Ökningen av andelen poliser som är kvinnor är resultatet av ett aktivt och målinriktat arbete i samband
med rekrytering av polisaspiranter.
Av myndighetens 7 230 anställda arbetade 72 procent med
myndighetens kärnverksamhet och 12 procent med stödverksamhet. Det var 12 procent som hade någon form av chefs-
funktion med personalansvar. Av myndighetens chefer var 27
procent kvinnor, vilket är samma nivå som föregående år. Av
de tre procent som saknade kodning var majoriteten tjänstlediga för att arbeta på annan polismyndighet. Noterbart är att
58 procent av de civilanställda arbetade inom myndighetens
kärnverksamhet.
Antal anställda, samt andel kvinnor per polismästardistrikt, avdelning och stabsenhet 31 december
Total
Distrikt/ avdelning
Poliser
Civila
Totalt
antal
Andel
kvinnor
Totalt
antal
Kvinnor
Män
Andel
kvinnor
Totalt
antal
Kvinnor
Män
Andel
kvinnor
1 455
44%
1 189
440
749
37%
266
203
63
76%
Söderort
706
39%
606
200
406
33%
100
74
26
74%
Västerort
748
39%
639
216
423
34%
109
76
33
70%
Roslagen
508
54%
307
107
200
35%
201
166
35
83%
Norrort
457
47%
381
156
225
41%
76
57
19
75%
Nacka
260
39%
222
79
143
36%
38
23
15
61%
Södertörn
602
43%
496
179
317
36%
106
78
28
74%
Södertälje
264
36%
224
64
160
29%
40
30
10
75%
Stabsenheterna
53
58%
18
8
10
44%
35
23
12
66%
Ekonomiavdelningen
53
53%
6
0
6
0%
47
28
19
60%
Gränspolisavdelningen
460
40%
232
56
176
24%
228
130
98
57%
Länskriminalpolisavdelningen
719
40%
542
180
362
33%
177
106
71
60%
Operativa avdelningen
729
27%
604
115
489
19%
125
80
45
64%
81
44%
81
36
45
44%
0
0
0
0%
135
61%
42
18
24
43%
93
65
28
70%
7 230
41%
5 589
1854
3 735
33%
1 641
1 139
502
69%
City
P/Ekobrott
Personal- och utvecklingsavd.
Totalt
Källa: Palasso
Vår arbetsplats
42
Föräldraledighet
Under 2014 tog totalt 1 917 personer ut någon form av föräldraledighet9, vilket är en ökning med 116 personer jämfört
med föregående år. Kvinnorna som varit föräldralediga tog i
genomsnitt ut 32 procent av sin årsarbetstid i föräldraledighet
medan motsvarande siffra för männen var tolv procent. Skillnaden i uttag av föräldraledighet har ökat mellan kvinnor och
män. Skillnaden mellan kvinnor och män är större för poliser
än för civila.
Under 2014 hade myndigheten totalt 6 003 årsarbetskrafter .
I december 2014 hade 182 medarbetare delpension och 404
medarbetare var utlånade till andra polismyndigheter.
10
medelåldern 43 år, en minskning med två år i förhållande
till 2008 och en minskning med ett år jämfört med 2013.
Orsakerna till att medelåldern har sjunkit sedan 2008 är att de
stora årskullarna födda på 1940-talet har börjat gå i pension,
samtidigt som rekryteringen av unga polisaspiranter ökade
markant fram till 2010.
Rörlighet
Under 2014 bytte 247 poliser grundplacering till annat polisdistrikt eller avdelning inom Polismyndigheten i Stockholms
län och motsvarande siffra för civilanställda var 120.
Nyanställningar
Medelålder
Vid utgången av 2014 var medelåldern för poliser 43 år, en
minskning med ett år jämfört med 2008, men oförändrat
jämfört med 2013. Bland myndighetens civilanställda var
VAB ej inräknat.
Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete.
Tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro samt föräldraledighet och vård av barn är
borträknad. Korrigering för semester, kortare sjukfrånvaro övertid och kompensationsledighet görs inte. Definition enligt ESV 2008:3.
Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet.
9
10
Medelåldern för de 343 nyanställda poliserna var 30 år och
för de 223 nyrekryterade civilanställda var medelåldern 31
år. Av de nyanställda var 215 poliser och 135 civila under 30
år. Av de nyanställda var 25 civilanställda och två poliser
över 49 år. De övriga var mellan 30-49 år. I personalkategorin
civilanställda ingår även ungdomar som anställts tillfälligt
under sommarperioden. I personalkategorin poliser ingår
såväl polisaspiranter som poliser rekryterade från andra
polismyndigheter.
Antal anställda som var föräldralediga 2014, uppdelat på poliser och civilanställda samt andel kvinnor och män
Poliser
Antal anställda som
varit föräldralediga
Föräldraledighet
i förhållande till
årsarbetstid
Civila
Alla anställda
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
607
961
1568
243
106
349
850
1067
1917
32%
12%
20%
33%
13%
26%
32%
12%
21%
Källa: Palasso
Närvaro redovisat i årsarbetskrafter (åa)
Årsarbetskraft
Totalt antal åa
Poliser antal åa
Civila antal åa
Antal åa per
anställd
Antal åa per
anställd polis
Antal åa per
anställd civil
2011-12-31
6 151
4 838
1 313
0,85
0,85
0,84
2012-12-31
6 205
4 754
1 451
0,85
0,85
0,84
2013-12-31
6 157
4 689
1 568
0,84
0,84
0,86
2014-12-31
6 003
4 649
1 354
0,83
0,83
0,84
Källa: Palasso
Vår arbetsplats
43
Avslutade anställningar
Totalt avslutade 454 medarbetare sin anställning under 2014.
Den främsta anledningen till att civilanställda avslutade sin
anställning var ”annan avgångsorsak”. Detta beror bland
annat på att sommaranställda ungdomar och andra personer
med tidsbegränsade anställningar ingår i statistiken. För både
poliser och civilanställda var övergång till annan polismyn-
dighet och pensionsavgångar de främsta avgångsorsakerna.
Medelåldern för de civilanställda som avslutade sin anställning var 40 år och för poliser var medelåldern 48 år. Av de
som slutade var 33 poliser och 80 civilanställda under 30 år,
69 civilanställda och 121 poliser var över 49 år, resterande var
30 till 49 år.
Intern rörlighet
Ålderstruktur
Poliser
Ålder
Totalt
Civila
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
237
331
568
172
74
246
814
30-49
1 162
2 201
3 363
577
287
864
50-64
451
1 170
1 621
379
134
4
33
37
11
1 854
3 735
5 589
1 139
-29
65 Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Poliser
259
198
185
339
302
247
4 227
Civila
73
63
57
103
77
120
513
2134
Procent
5%
4%
3%
6%
5%
5%
7
18
55
502
1641
7 230
Källa: Palasso
Intern rörlighet avser anställda som byter arbetsplats (grundplacering) inom myndigheten.
Källa: Palasso
Antal nyanställda 2014
Poliser
Extern rekrytering
Från annan polismyndighet
Summa rekrytering
Totalt
Civila
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
103
192
295
147
75
222
250
267
517
15
33
48
1
0
1
16
33
49
118
225
343
148
75
223
266
300
566
Källa: Palasso
Antal avgångar 2014
Orsak
Poliser
Civila
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
14
39
53
83
53
136
189
Avgång med pensionsersättning
5
27
32
15
0
15
47
Avgång sjukpension
1
2
3
2
1
3
6
Avgång ålderspension
7
35
42
18
8
26
68
Avliden
0
5
5
3
2
5
10
Övergång till annan polismyndighet
42
79
121
11
2
13
134
Totalt
69
187
256
132
66
198
454
Annan avgångsorsak
Källa: Palasso
Vår arbetsplats
44
Sjukfrånvaro
Myndigheten hade som mål att sjukfrånvaron inte skulle
överstiga 4,0 procent under 2014. Målet uppnåddes inte
eftersom den totala sjukfrånvaron, det vill säga både långtidsoch korttidssjukfrånvaro, uppgick till 4,1 procent, vilket var
samma nivå som föregående år.
timmars sjukfrånvaro11, vilket gav ett frisktal på 70 procent.
Frisktalet låg därmed en procentenhet högre än föregående år.
Av myndighetens 7 230 anställda hade 5 049 haft maximalt
tre sjukfrånvarotillfällen som sammanlagt inte översteg 40
Långtidssjukfrånvaron (frånvaro längre än 60 dagar) låg på
samma nivå som föregående år, 2,0 procent och även korttidsfrånvaron (frånvaro mindre än 60 dagar) låg på samma nivå
som föregående år 2,1 procent. Poliser hade en lägre sjukfrånvaro än civilanställda.
Centrogruppens definition för att räknas som frisk. Centrogruppen är ett rådgivande organ som företräder större centrala myndigheter med regional verksamhet.
Centrogruppens olika nyckeltal har arbetats fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna.
11
Fördelning av den totala sjukfrånvaron i procent
Ålder
– 29
30–49
50 –
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
2006
2,6
1,3
1,9
6,8
2,5
4,2
11,3
6,1
7,8
2007
3,1
1,8
2,4
6,9
2,1
4,1
10,8
4,9
6,9
2008
3,0
1,1
2,0
5,8
2,2
3,6
9,7
5,1
6,8
2009
2,8
1,5
2,1
5,7
2,3
3,7
9,6
5,3
6,8
2010
2,7
2,0
2,3
4,9
2,0
3,2
8,5
5,0
6,3
2011
2,4
1,9
2,1
4,7
1,8
3,0
6,6
3,7
4,8
2012
3,4
2,3
2,8
5,0
2,1
3,3
6,6
4,3
5,2
2013
4,0
1,7
2,9
5,5
2,4
3,7
6,6
4,5
5,3
2014
3,4
2,2
2,8
5,8
2,4
3,8
6,1
4,5
5,1
Källa: Palasso
Sjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro och andel långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron i procent
2012
2013
2014
Sjukfrånvaro
Långtidssjukfrånvaro
Andel långtidsjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
Långtidssjukfrånvaro
Andel långtidsjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
Långtidssjukfrånvaro
Andel
långtidsjukfrånvaro
Kvinnor
5,2
2,7
51,9
5,6
2,9
51,7
5,6
2,9
51,7
Män
2,9
1,3
43,5
3,0
1,4
44,5
3,1
1,4
45,7
Totalt
3,9
1,9
48,2
4,1
2,0
48,6
4,1
2,0
49,0
Källa: Palasso
Vår arbetsplats
45
Kvinnor som är 50 år eller äldre hade fortfarande den högsta
sjukfrånvaron. I åldersgruppen 30–49 år fanns den största
skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Kvinnornas sjukfrånvaro var i denna åldersgrupp mer än dubbelt
så stor som männens. Frånvaron för män under 29 år ökade
mest, men den kategorin har även lägst total frånvaro.
Sjukfrånvaron var oförändrad för poliser jämfört med 2013
och civilanställda hade något lägre sjukfrånvaro. Jämfört med
2013 var civilanställda män under 29 år, och civilanställda
kvinnor mellan 30–49 år, de kategorier där sjukfrånvaron
ökade mest. De kategorier för vilka sjukfrånvaron minskade
mest i jämförelse med 2013 var civila kvinnor över 50 år och
civila kvinnor under 30 år.
Sjukfrånvaro poliser (fördelning av den totala ackumulerade sjukfrånvaron i procent)
Ålder
–29
30–49
50–
Totalt poliser
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Totalt
2006
2,4
0,5
6,4
2,4
11,3
5,4
6,7
3,4
4,3
2007
2,1
1,2
6,4
2,0
10,8
8,4
6,6
2,9
4,0
2008
2,6
0,8
5,0
1,9
9,7
4,8
5,5
2,9
3,7
2009
2,0
1,3
5,1
2,1
9,3
5,1
5,5
3,2
3,9
2010
1,8
1,6
4,4
1,8
8,5
4,8
4,8
2,8
3,5
2011
1,9
1,7
4,2
1,6
5,9
3,9
4,2
2,4
3,0
2012
3,0
1,9
4,3
1,8
5,7
4,3
4,4
2,7
3,3
2013
3,1
1,1
4,9
2,1
5,0
4,5
4,7
2,8
3,5
2014
2,44
1,42
5,07
2,06
5,04
4,49
4,72
2,84
3,46
Källa: Palasso
Sjukfrånvaro civila (fördelning av den totala ackumulerade sjukfrånvaron i procent)
Ålder
–29
30–49
50–
Totalt poliser
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Totalt
2006
2,9
3,1
7,7
3,2
11,3
10,5
8,9
5,6
7,9
2007
4,5
3,6
8,1
3,0
10,8
7,6
8,8
4,4
7,5
2008
4,0
2,3
7,3
3,7
9,7
8,0
8,1
4,9
7,1
2009
5,0
2,5
6,8
3,7
9,7
6,5
8,0
4,5
6,9
2010
4,8
3,5
6,1
3,7
8,5
6,6
7,0
4,5
6,2
2011
3,9
2,9
5,6
3,0
7,2
2,7
6,1
2,9
5,1
2012
4,0
3,4
6,3
4,6
7,5
4,9
6,4
4,4
5,8
2013
5,1
3,9
6,4
4,3
8,2
4,6
6,9
4,3
6,1
2014
5,06
6,11
7,17
4,69
7,25
4,98
6,93
4,96
6,3
Källa: Palasso
Vår arbetsplats
46
Kompetensutveckling för piketenheten i Stockholm.
Kompetensförsörjning
Utveckling av ledarskap
Myndighetens chefer ska ha goda förutsättningar för att utöva
sin funktion. Därför har polisens chefs- och ledarcenter sedan
2007 utbildat myndighetens direkta, indirekta och strategiska
chefer.
Ledarskapsutbildningar
Polisens chefs- och ledarcenter erbjuder utbildningsprogram för både befintliga chefer och medarbetare som är på
väg in i en chefsroll eller på väg till nästa ledarskapsnivå.
Utbildningsprogrammen är riktade mot direkt, indirekt och
strategisk ledarskapsnivå.
Chefsintroduktion
Sedan 2010 har myndigheten erbjudit Stockholms chefsintroduktion för medarbetare som nyligen påbörjat eller är på
väg in i en ledande befattning på direkt nivå. Introduktionen
vänder sig även till den som är helt ny på sin funktion som
projekt- eller processledare eller har liknande uppdrag samt
andra med behov av chefsintroduktionen. Under 2014 har 141
medarbetare genomgått chefsintroduktionen.
Ledarskapsutbildningar på olika nivåer
Direkt ledarskap – utövas av den som är chef eller
arbetsledare för underställd personal utan att ha annan chef
eller arbetsledare under sig. Under 2014 utexaminerades 80
medarbetare vid myndigheten i det direkta ledarskapet, PCD.
Indirekt ledarskap – omfattar chefer som leder andra
chefer. Under 2014 utexaminerades 33 chefer vid myndigheten i det indirekta ledarskapet, PCI.
Strategiskt ledarskap – myndighetens ledning och funktionsansvariga som arbetar långsiktigt med fokus på övergripande beslut.
Vår arbetsplats
47
Satsning på kvinnor samt civila som chefer
Som en del i myndighetens jämställdhetsarbete genomförde
Polismyndigheten i Stockholms län en satsning för att stärka
och uppmuntra civilanställda medarbetare och kvinnor i yttre
tjänst. Efter ett ansökningsförfarande utsågs 30 medarbetare
att delta i satsningen som bland annat innehöll tre dagars
utbildning på internat samt sex dagars chefsintroduktion.
Chefsförsörjningsplan/chefsstöd
Polismyndigheten i Stockholms län planerade sin chefsförsörjning utifrån en chefsförsörjningsplan för att säkerställa
en långsiktigt hållbar chefsförsörjning. Planens syfte var att
ge en överblick över antalet chefer på respektive chefsnivå,
vid vilken tidpunkt tidsbegränsade chefsförordnanden gick ut
samt antalet identifierade potentiella chefer.
En mentorspool bildades i myndigheten under 2011 och vid
utgången 2014 bestod poolen av 50 chefsmentorer till samtliga chefsnivåer.
heten och personal vid poliskontor i särskilt utsatta områden.
En större satsning på personal i yttre tjänst inleddes under
2014. Satsningen omfattade drygt 30 grupper.
Avlastning
Polismyndigheten i Stockholms län erbjöd psykosocialt stöd
till medarbetare som utsatts för påfrestande händelser i sitt
arbete. Stödet utgörs i första hand av avlastningssamtal.
Avlastningssamtal är ett strukturerat samtal som genomförs
i grupp eller enskilt och leds av den närmaste chefen eller en
utbildad handledare i krisstöd. Samtalet har tydliga regler
och följer en mall med genomgång av fakta, varseblivningar
och tankar. Syftet med samtalet är bland annat att underlätta
normalisering av egna reaktioner samt bedöma om ytterligare
individuellt stödbehov föreligger. Samtalen sker i viss omfattning även med anställdas anhöriga, exempelvis i de fall då
den anställde har utsatts för allvarliga hot.
Yrkeshandledning
Polismyndigheten i Stockholms län började med yrkeshandledning hösten 2006. Sedan dess har drygt 5 400 medarbetare
deltagit i yrkeshandledning. Totalt påbörjade drygt 60 grupper, med sammanlagt cirka 600 medarbetare, yrkeshandledning under 2014. Behovet av yrkeshandledning har ökat,
framför allt hos grupper som arbetar med ärenden där barn är
inblandade så som familjevålds- och barnpornografigrupper.
Behovet har även ökat hos personal inom ingripandeverksam-
Kompetensutveckling
Under verksamhetsåren 2013-2014 användes den nationella
metoden för kompetensplanering när kompetensförsörjningsplaner togs fram. Myndigheten har följt lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (SFS 1974:981) när en
medarbetare har haft önskemål om tjänstledighet för studier.
I Polismyndigheten i Stockholms län har verksamhetens
behov styrt kompetensutvecklingens omfattning och det har
inte funnits särskilt avsatta medel för kompensförsörjning på
individnivå.
Timmar ägnade åt utbildning
Andel av arbetstiden ägnad åt utbildning
Civilanställda
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
45 762
22 782
68 544
Civilanställda
3,0%
3,1%
3,0%
Polischefer
414
1 210
1 624
Polischefer
2,0%
2,4%
2,3%
Poliser
150 627
371 290
52 1917
Poliser
6,6%
7,3%
7,1%
Totalt
196 803
395 283
592 086
Totalt
5,1%
6,8%
6,1%
Källa: COPS
Källa: COPS. Polisaspiranternas tid redovisas inte eftersom syftet med praktiktjänstgörningen är utbildning.
Vår arbetsplats
48
Vår arbetsmiljö
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är arbetsgivaren ansvarig
för medarbetarnas arbetsmiljö. Polismyndigheten i Stockholms läns chefer var ansvariga för att förebygga ohälsa och
olycksfall i det dagliga arbetet genom att systematiskt undersöka, leda, planera och följa upp verksamheten samt vidta
åtgärder för att eliminera eller minska riskerna för detta.
Inom polisen har även medarbetarna ett ansvar för en god
arbetsmiljö genom att bland annat följa gällande föreskrifter
och direktiv, bära rätt skyddsutrustning och påpeka eventuella risker i arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet
ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och
utsedda skyddsombud.
Som stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet har det inom
Polismyndigheten i Stockholms län, funnits lokala arbetsmiljöhandläggare samt arbetsmiljöspecialister på myndighetsnivå. Även externa stödresurser som företagshälsovård
har funnits. Under året har myndighetens arbetsmiljöhandläggare och de som arbetar med arbetsmiljöfrågor haft ett
arbetsmiljönätverk med bland annat utbyte av kunskap och
information.
De tre vanligaste aktiviterna där tillbud och arbetsskador uppstår
2013
2014
Ingripande mot person
330
342
Utryckning
214
207
Bilpatrull
203
187
Arbetsskador och tillbud
Den största andelen anmälda arbetsskador och tillbud i myndigheten skedde i den operativa verksamheten. Under verksamhetsåret 2014 upprättades 342 anmälningar i samband
med ingripande, 207 anmälningar i samband med utryckning,
samt 187 anmälningar i samband med bilpatrullering.
De vanligaste orsakerna till arbetsskador och tillbud var
under verksamhetsåret 2014 brottslig handling med 252
anmälningar och brister eller fel i utrustning med 246 anmälningar. Under året anmäldes 222 arbetsskador och tillbud
med organisatoriska eller sociala orsaker vilket är en ökning
på 37 procent jämfört med året innan då 162 anmälningar
med dessa orsaker upprättades.
Under 2014 minskade det totala antalet anmälda arbetsskador i myndigheten till 1 201 anmälningar jämfört med 1 400
anmälningar under 2013. Även antalet anmälda tillbud minskade från 1 140 under 2013 till 1 078 under 2014. I myndighetens webbaserade system för dokumentation av arbetsskador
och tillbud kan medarbetarna göra en gemensam tillbudsanmälan för flera personer vilket kan ge missvisande siffror.
1500
Antal tillbud och arbetskador
1000
500
Källa: LISA
0
2010
2011
Tillbud
Arbetsskador
2012
2013
2014
Vår arbetsplats
49
Uppföljning
Uppföljning av arbetsskador och tillbud i myndigheten har
gjorts genom styrkort, som redovisats för myndighetens
administrativa ledningsgrupp, och den centrala samverkansgruppen (CSG) efter respektive avslutat tertial. Styrkorten
har talat om hur många ärenden med arbetsskador och tillbud
som varit öppnade, påbörjade eller avslutade i respektive
polismästardistrikt.
Antal anmälda arbetsskador och olycksfall samt sjukdomar och ohälsa i arbetet
Distrikt/ avdelning
Arbetsskador
2012
Arbetsskador
2013
Arbetsskador
2014
Olycksfall i
arbetet
2012
Olycksfall
i arbetet
2013
Olyckfall
i arbetet
2014
Sjukdom
eller annan
ohälsa i
jobbet
2012
Sjukdom
eller annan
ohälsa i
arbetet
2013
Sjukdom
eller annan
ohälsa i
arbetet
2014
City
321
318
342
183
196
206
124
101
122
Söderort
233
282
141
90
77
69
139
195
64
Västerort
173
205
191
119
128
116
43
63
63
Roslagen
32
39
53
22
24
29
5
9
13
Norrort
62
68
47
37
37
24
23
28
22
Nacka
42
38
42
33
23
26
4
14
14
Södertörn
78
84
88
44
54
49
29
24
34
Södertälje
65
45
64
52
31
42
8
13
23
Stabsenheterna
3
0
4
1
0
0
0
0
3
Ekonomiavdelningen
2
0
0
0
0
0
1
0
0
Gränspolisavdelningen
35
51
39
21
25
25
8
16
12
Länskriminalpolisavd.
40
52
39
29
34
17
7
10
15
Operativa avdelningen
137
138
124
94
97
81
29
31
30
Länskommenderingar*
35
63
20
28
46
11
7
17
9
Personal- och utvecklingsavd.
4
8
4
1
2
0
2
3
3
SPT-utbildning
2
9
3
2
8
3
0
1
0
1 264
1 400
1 201
756
782
698
429
525
427
Total
* inklusive länskommenderingar och SPT-utbildning Källa: LISA
Vår arbetsplats
50
Samverkansavtal
Polismyndigheten i Stockholms län hade ett samverkansavtal och målsättning med avtalet var att uppnå en god
arbetsmiljö genom att skapa förutsättningar för delaktighet,
arbetsglädje, effektivitet och ständig utveckling. I samverkan
ingick kontinuerlig dialog, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Myndigheten hade flera nivåer
av samverkansgrupper för samverkan mellan arbetsgivaren
och de fackliga organisationerna. På myndighetsnivå fanns
en central samverkansgrupp (CSG) för övergripande frågor.
Vid respektive distrikt och avdelning fanns en distriktssamverkansgrupp (DSG) och lokala samverkansgrupper (LSG).
Arbetsplatsträffar (APT) utgjorde en viktig del av samverkanssystemet. Genom dessa gavs de anställda direkt möjlighet att påverka sina arbetsförhållanden och utvecklingen av
verksamheten. Frågor som togs upp på APT kunde beröra
flera arbetsgrupper. I sådana fall lyftes frågan till LSG eller
till DSG. Frågor som berörde flera polismästardistrikt eller
avdelningar lyftes till CSG.
Lönesamtal och lönesättande samtal
Inom polisen utgör utvecklingssamtalen ett underlag för lönesamtal och lönesättande samtal. Varje medarbetare ska veta
på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra
Antal och andel fackligt anslutna kvinnor
545 ej organiserade
???%
för att påverka sin lön. Det är därför viktigt med en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare.
Under 2014 informerades 4 776 poliser om ny lön efter att
lönerevisonen avgjorts i lönenämnd. 1 501 civilanställda
medarbetare ingick i 2014 års lönerevison och av dessa hade
1 101 lönesamtal, 360 lönesättande samtal och 40 löneförhandling.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalet är ett planerat och strukturerat samtal
mellan chef och medarbetare som ska hållas en gång per år.
Syftet med utvecklingssamtalet är att utifrån ett längre perspektiv planera verksamhetens och medarbetarens utveckling. Utvecklingssamtal behandlar måluppfyllelse, målfokusering och förutsättningar för att nå målen. Under samtalet
ska utvecklingsbehov identifieras och diskuteras, liksom i
förekommande fall, förutsättningar för att prövas som chef
eller gå vidare till en högre chefsfunktion. De åtaganden som
blir resultatet av utvecklingssamtalet ska dokumenteras och
följas upp. Det är både en rättighet och en skyldighet att aktivt
delta i utvecklingssamtalet.
Antal och andel fackligt anslutna män
652 ej organiserade
15,4%
???%
2 448 fackligt anslutna
Totalt antal anställda kvinnor ???
Facklig tillhörighet oavsett kön
17% ej organiserade
84,6%
3 585 fackligt anslutna
83% fackligt anslutna
Totalt antal anställda män 4 237
Ej fackligt anslutna
Ej fackligt anslutna
Fackligt anslutna
Fackligt anslutna
Ej fackligt anslutna
Fackligt anslutna
Vår arbetsplats
51
Jämställdhet och mångfald
Tillsammans med diskrimineringsfrågor ingick mångfaldsfrågor som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och
självutvärderingen för riskanalys vid polismästardistrikt,
avdelningar och stabsenheter. Arbetet med att främja jämställdhet och mångfald, samt att motverka alla former av
diskriminering samordnades av personal- och utvecklingsavdelningen.
För att mäta jämställdheten inom myndigheten används
Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex (JÄMIX). Ur indexet
valde myndigheten att följa upp nyckeltalen jämställdheten i
ledningsgrupper och lika karriärmöjligheter för kvinnor och
män. Dessa följdes upp kvartalsvis på distrikts- och avdelningsnivå. Myndigheten gjorde även egna kartläggningar av
jämställdhet och mångfald. Vid utgången av 2014 var drygt
700 personer med utländsk bakgrund anställda vid myndigheten, vilket utgjorde cirka tio procent av myndighetens
totala antal anställda. Under 2014 anställde myndigheten 283
nya polisaspiranter. Av dessa var 98 (35 %) kvinnor och 33
personer (12 %) av annan etnisk bakgrund än svensk.
Polisstyrelsen bestod 2014 av tolv valda ledamöter samt länspolismästaren, av dessa var tio kvinnor och tre män. Polisstyrelsens tretton suppleanter bestod av sex kvinnor och sju
män.
Tillsammans med diskrimineringsfrågor ingick mångfaldsfrågor som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och
självutvärderingen för riskanalys vid polismästardistrikt,
avdelningar och stabsenheter. Arbetet med att främja jämställdhet och mångfald, samt att motverka alla former av
diskriminering samordnades av personal- och utvecklingsavdelningen.
Ökad mångfald för socialt hållbar utveckling
För att systematisera jämställdhetsarbetet påbörjade myndigheten implementering av polisens nya likabehandlingsplan
för 2014–2016. Under 2014 prioriterades arbete inom områdena jämställdhet i arbetsledande funktioner, jämställdhet
i ledningsgrupper och fortsatt samarbete med Samhall. En
särskild ledarskapssatsning, initierad av länspolismästaren,
genomfördes för kvinnor i yttre tjänst samt för civilanställda
kvinnor och män. Trettio medarbetare valdes ut för att deltaga
i satsningen.
Polisstyrelsen bestod 2014 av tolv valda ledamöter samt länspolismästaren, av dessa var tio kvinnor och tre män. Polisstyrelsens tretton suppleanter bestod av sex kvinnor och sju
män.
Åldersstruktur och könsfördelning i
Polisstyrelsen och myndighetens ledningsgrupp
män
Polisledningen
Polisstyrelsen
Kvinnor
25-29
92-52
Män
30-39
93-03
40-49
94-04
50-59
95-05
60-69
96-06
70-75
57-07
12
21 11
11 10
01
9
Källa: Palasso
8
7
6
5
4
3
2
1
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
Vår arbetsplats
52
Myndighetsövergripande mångfaldsinsatser
Stockholm Pride
Stockholmspolisen fanns på plats under Pridefestivalen 2014.
Polismyndigheten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen,
studenter från Polishögskolan, hatbrottsgruppen i Stockholm
samt Gaypolisföreningen medverkade. Rikspolisstyrelsen
samordnade polisens medverkan i Pride Park vars syfte var
att sprida bilden av att ”Polisen är till för alla”. De ämnen
som polisen kommunicerade var bland annat information
kring polisutbildning och rekrytering, den brottsförebyggande och utredande verksamheten kopplad till hatbrott och
polisens legitimitet i samhället.
Myndigheten samordnade polisens deltagande i paraden.
Ett femtiotal medarbetare, bland andra representanter från
ledningen deltog i polisens sektion.
Långsiktiga rekryteringsinsatser
För att öka mångfalden och andelen anställda med annan
etnisk bakgrund än svensk har myndigheten under 2014
organiserat flertalet rekryteringsträffar. Några exempel är
lokala rekryteringsträffar, SACO-mässan och de muslimska
familjedagarna i Älvsjö där budskapet varit att uppmuntra
personer med annan etnisk bakgrund än svensk att söka
polisutbildning och anställning inom polisen.
Anställning av personer med funktionshinder
Myndigheten har sedan 2009 samarbetat med Samhall AB.
Samarbetets syfte är att skapa möjligheter för personer med
funktionsnedsättningar, som medför arbetshandikapp, att
komma ut i arbetslivet. Genom samarbetet har personer
med funktionshinder fått en tidsbegränsad anställning inom
myndigheten. Detta har sedan gett de berörda en möjlighet
att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Samarbetet
är en del i myndighetens strävan att återspegla mångfalden
i samhället och att öka antalet anställda medarbetare med
funktionshinder.
Samarbetet med Samhall har varit mycket uppskattat och har
väckt stort intresse både inom myndigheten och hos andra
arbetsgivare. Inom ramen för samarbetet har totalt 52 perso-
ner anställts och av dessa har 16 personer fått en anställning
inom myndigheten, varav elva personer har fått tillsvidareanställning.
Kränkande särbehandling och trakasserier
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot
enskilda arbetstagare på ett sätt som kan leda till att dessa
ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en arbetstagare
eller arbetssökandes värdighet och som har koppling till kön,
könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.
Myndigheten har varit tydlig med att kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inte får
förekomma och har tillämpat Rikspolisstyrelsens nationella
policy mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Fokus har legat på att förebygga sådana händelser
genom den dagliga dialogen mellan chef och medarbetare,
samt diskussioner vid arbetsplatsträffar och utbildningar.
Myndigheten har varit skyldig att utreda enskildas upplevelser av trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
särbehandling och vid behov vidta de åtgärder som behövs.
Detta följer av diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets
föreskrifter.
Myndigheten hade, som stöd för chefer och arbetsledare, en
checklista som skulle användas då kränkande särbehandling
och trakasserier uppdagats. Checklistan gav anvisningar om
hur ärendet skulle hanteras, från den tidpunkt då en anmälan
inkom fram till det att ärendet var färdigbehandlat. Myndigheten har också haft ett flertal utbildningstillfällen avseende
kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningen har riktat sig till såväl etablerade chefer
som medarbetare som är på väg in i ett framtida ledarskap.
Vår arbetsplats
53
Lean
2012 fattade dåvarande länspolismästare Carin Götblad ett
beslut om ett treårigt uppdrag; Polismyndigheten i Stockholms län skulle med hjälp av Lean effektivisera mängdbrottshanteringen. Ett Lean-kansli bestående av fyra personer
inrättades vid personal- och utvecklingsavdelningen och
polismästardistrikten bidrog med lokala personalresurser som
utbildades i Lean. En styrgrupp, bestående av samtliga polismästare, tog fram en vision för uppdraget ”Nöjda medborgare, stolta medarbetare” och formulerade effektmål utifrån de
principer som uppdraget vilade på. I början av uppdraget låg
fokus på att utbilda och att coacha Lean-resurserna i sina uppdrag. Lean-mentorerna spenderade mycket tid i distrikten och
på avdelningarna, dels med coachning, dels med att förankra
uppdraget i olika ledningsgrupper. Lean-kansliet har tagit
fram två utbildningar, en femdagars utbildning för coacher
och en tvådagars utbildning för chefer och ledare. Totalt har
cirka 150 personer, både chefer och medarbetare, genomgått
utbildningarna. Flera grupper har infört tavlor för daglig
styrning och stående möten. Värdeflödesanalyser (VSM) har
använts flitigt inom myndigheten för att lära mer om olika
processer och för att förbättra processerna och deras flöden.
Förutom mängdbrottsflöden har även rekryteringsprocessen,
vapenlicensprocessen och passprocessen (i City polismästardistrikt) kartlagts med hjälpt av VSM. Även länskommunikationscentralen (LKC) har gjort en omfattande översyn av sin
verksamhet och flöden men hjälp av Lean.
Rättssäkerhet inom polisen
Allmänhetens förtroende är avgörande för att Polisen ska
kunna klara upp brott och öka tryggheten. Det följde således
av 4 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) att anställda inom
polisen ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De anställda ska vidare uppträda hövligt, hänsynsfullt
och med fasthet, samt iaktta självbehärskning och undvika
vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.
Under år 2014 kom det in 1 605 arbetsrättsliga ärenden till
enheten för interna utredningar (CU). Myndigheten lämnade
över 24 disciplinärenden till personalansvarsnämnden (PAN).
Därutöver yttrade sig myndigheten i åtta ärenden som avsåg
eventuella skiljanden från anställningen. PAN meddelade
myndighetens anställda varning i elva fall och löneavdrag i
tre ärenden. Tre av myndighetens anställda avskedades.
Måltabell
54
Måltabell 2014
Uppföljning av årsutfall av mål i myndighetens verksamhetsplan 2014
Nationellt eller myndighetens mål (N/M)
2012
jan–dec
2013
jan-dec
2014
jan-dec
13,6%
12,0%
11,2%
%enheter -0,8
-7%
Förändring jan-dec 2013-2014
Ärenden totalt
Andel ärenden redovisade till åklagare
î
Inbrottsstöld i bostad
Andel redovisade ärenden i
inbrottsstöld i bostad
4,6%
3,9%
3,9%
%enheter -0,0
0%
M
Antal inbrottsstölder i bostad
6 160
5 905
6 489
584
10%
ì
î
N
Våld i offentlig miljö
M
Anmälda misshandelsbrott utomhus
10 492
9 308
8 772
-536
-6%
î
N
Andel redovisade ärenden misshandel
utomhus
17,4%
16,7%
15,1%
%enheter -1,6
-10%
î
18,9%
19,4%
15,9%
%enheter-3,5
-18%
î
4 340
36
4 055
30
2 639
40
-1 416
10
-35%
33%
î
ì
Brott i nära relationer
N
Andel redovisade ärenden Brott i nära
relationer
Trafiksäkerhet
N
Antalet dödade och skadade i trafiken*/
varav dödade*/
N
Kontrollera yrkeschaufförers kör- och
vilotider på väg (inkl. Gotland)
76 293
77 616
82 362
4 746
6%
ì
N
Tillsyner av farligt gods (inkl. Gotland)
914
982
918
-64
-7%
î
ì
î
î
Narkotika
M
Antalet uppdagade narkotikabrott
25 569
24 121
25 505
1 384
6%
M
Andelen misstankar mot unga upp till 18 år
11,0%
14,0%
12,7%
%enheter -1,3
-9%
M
Andelen anmälda överlåtelsebrott
14,5%
12,9%
9,9%
%enheter -3,0
-23%
Service
M
Väntetid för att ansöka om pass webbokning (minuter)
02:16
03:32
02:32
M
Genomsnittsliga svarstiden på 112-samtal
(sekunder)
15,0
13,1
14,9
1,8
14%
3,9%
4,1%
4,1%
%enheter 0,0
0%
ì
Sjukfrånvaro
Den totala sjufrånvaron (%)
*/ preliminär siffra eftersom döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken.
Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer.
En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras.
Källor: IT-VUP, RAR och PUST via HOBIT/STATUS, STORM, START2, STRADA, NEMOQ och länskommunikationscentralen
IT-VUP ärendehantering preliminärt utfall av anmälda brott 2014.
ì
M
GRI-index
55
GRI-index
GRIindikator
Sidhänvisning
Notering
Uttalande om vision och strategi avseende hållbarhet
1.1
6-7
Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter
1.2
16
Namn
2.1
Framsida
Primära produkter, tjänster, varumärken
2.2
19-31
Organisationsens operativa struktur
2.3
9-10
Huvudkontorets adress
2.4
5
Länder där verksamhet bedrivs
2.5
8
Sverige
Ägarförhållanden
2.6
9-10
Polismyndigheten i Stockholms län lydde
under Sveriges riksdag och regering.
Marknadsbeskrivning
2.7
8
Organisationens storlek baserat på antalet anställda, nettoomsättning,
produkter
2.8
8,11-12, 41-42
Väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek,
struktur och ägarskap
2.9
Erhållna utmärkelser under redovisningsperioden
2.10
Strategi och analys
Om myndigheten
Inga väsentliga förändringar under rapporteringstiden.
7
Redovisningsprinciper
Rapportperiod
3.1
2014-01-01 till 2014-12-31
Datum för senaste rapport
3.2
2014-03-29
Rapportcykel
3.3
13
Kontaktuppgifter för frågor om rapporten
3.4
5
Process för att bestämma rapportinnehåll
3.5
13
Avgränsningar i rapporten
3.6
13
Begränsningar i rapportens omfattning
3.7
11
Grunder för rapporten som påverkar jämförbarhet
3.8
Förekommer ej
Mätmetoder och grunder för beräkningar
3.9
Redovisas löpande i hållbarhetsredovisningen
Förklaringar av effekten av förändringar av information som lämnats i
tidigare redovsiningar och skälen för sådanna förändringar
3.10
Diagram för utsläpp av NOx visar fel värden för
år 2007 och 2009 i 2011 års årsberättelse
Västentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts
i redovisningen
3.11
Inga förändringar
Förteckning över var upplysningar finns i rapporten
3.12
Granskning av denna hållbarhetsredovisnings policy och nuvarande
praxis för extern försäkran av rapporten
3.13
5, 55-57
Redovisningen omfattar hela verksamhetsområdet 2014.
GRI-index
Rapporten är inte externt granskad
GRI-index
56
GRIindikator
Sidhänvisning
Notering
Ledningsorganisation
4.1
9-10
Om högsta person i ledningen också är verkställande
4.2
9-10
Antal oberoende, icke-verkställande ledamöter
4.3
10
Mekanismer för aktieägare och anställda att lämna rekommendationer
eller vägledning till det högsta beslutande organet.
4.4
14-15,31
Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och chefer (inklusive avgångsavtal) och organisationens resultat
(inklusive sociala och miljömässiga resultat).
4.5
Myndigheten påverkar inte kompensation för
polisstyrelsen, eftersom denna är politiskt tillsatt.
4.6
Ej tillämplig
4.7
Ej tillämplig
Styrning av verksamheten
Ja
Internt framtagna policyer, värderingar, uppförandekod och principer
relevanta för hållbarhetsprestanda och deras implementeringsstatus.
4.8
7,34
Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrollera hur
organisationen uppmärksammar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (och dit hörande relevanta risker och möjligheter),
samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder
och principer organisationen ansluter sig till och hur dessa följs.
4.9
9-10,16
Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i synnerhet vad
gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana
4.10
Myndigheten utvärderar inte polisstyrelsen
Beskrivning av om och hur organisationen följer försiktighetsprincipen
4.11
Myndigheten tillämpar försiktighetsprincipen
enligt svensk miljölagstiftning
Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer,
principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer
4.12
GRI
Medlemskap i organisationer (t.ex.
branschorganisationer) och/eller nationella/
internationella lobbyorganisationer i vilka
organisationen:
• har en position i styrelsen,
• deltar i projekt eller kommittéer,
• bidrar med en substantiell finansiering utöver
det som medlemskapet kräver, eller
• ser medlemskapet som strategiskt.
4.13
Ej tillämlig
Polisstyrelsen och ledningen utvärderar i första
hand måluppfyllnad.
Kommunikation med intressenter
Viktiga intressenter
4.14
14-15
Princip för indentifiering och urval av intressenter
4.15
14
Metod för dialog och ämnen som har framkommit
4.16
14-15,31
Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med
intressenter och hur organisationen har hanterat dessa områden
och frågor, inklusive hur de påverkat organisationens redovisning.
4.17
14-15,31
Intressentkartläggning genom gruppdiskussioner
vid referensgruppsmöte för årsberättelse 2011.
Ämnen som identifierats som angelägna vid
enkät på myndighetens intranät 2012: PUST, arbetet med brottsoffer, arbetet med effektivisering av utredning och lagförning, det vardagliga
arbetet, Gränspolisen, påfrestningar i arbetet.
GRI-index
57
GRI-tabell
GRIindikator
Sidhänvisning
Direkt energikonsumtion uppdelat på primära energikällor.
Notering: drivmedel
EN3
37
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser
EN16
37
Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser
EN17
36-37
Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd
minskning
EN18
34-36
NOx, SOx, samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ.
EN20
36
Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.
HR4
52-53
Verksamheter för vilka man uppmärksammat att det finns väsentlig risk
för tvångsarbete och obligatoriskt arbete, och åtgärder som vidtagits
för att bidra till avskaffande av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete.
HR7
Notering
Miljöarbete
Arbete för mänskliga rättigheter
Indikatorn är delvis uppfylld. Antal anmälningar av diskriminering och kränkande särbehandling samt vidtagna åtgärder vid dessa
fall redovisas inte, då detta skulle medföra
risk för identifiering av de personer som gjort
anmälningarna.
Indikatorn är delvis uppfylld. Indikatorn är
inte fullt ut tillämpbar på myndighetens
verksamhet. Myndigheten arbetade med att
utreda människohandel och tvångsarbete.
Myndigheten som arbetsplats
Alla anställda, totalt antal och andel uppdelat i åldersgruppen, kön och
region.
LA1
40-41
Personalomsättning, totalt antal och andel uppdelat i åldersgrupper,
kön och region.
LA2
42-43
Andel medarbetare som omfattas av kollektivavtal.
LA4
Samtliga medarbetare omfattas av
kollektivavtal.
Kortaste varselperiod vid organisatoriska förändringar, inklusive huruvida tiden är specificerad i kollektivavtal.
LA5
Det fanns inga generella fastställda lägsta
varseltider vid betydande förändringar i verksamheten, detta avgjordes från fall till fall.
Representation i hälso- och säkerhetskommittéer/-utskott.
LA6
48
Andel skadefall, yrkesrelaterade sjukdomar, frånvarodagar och
totalt antal yrkesrelaterade dödsfall uppdelat på region.
LA7
48-49
Rådgivning till medarbetare vid allvarlig sjukdom.
LA8
Medelantalet utbildningstimmar per år och per anställd uppdelat
på yrkeskategorier.
LA10
Plan för att utveckla anställdas färdigheter och livslångt lärande som
stödjer anställdas fortsatta anställningsbarhet och bistår dem att
hantera karriärslut.
LA11
Andel anställda som får regelbundna utvärderingar avseende deras
prestation och karriärutveckling.
LA12
50
Sammansättning av styrelsen och ledningen samt uppdelning av de
anställda utifrån kön, åldersgrupp, minoritetsgrupp och andra mångfaldsmått.
LA13
51
I myndigheten fanns en checklista för chefer
vars syfte var att förebygga sjukskrivningar
och underlätta rehabilitering.
47
Myndigheten hade inga specifika utbildningsprogram för medarbetare som avslutar sin
anställning.
Statistik för 2014 har ej kunnat erhållas.
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
att leda i
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NYA POLISMYNDIGHETEN
NFÖRINFÖR
2015
2015
2015INFÖR
Den första januari
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
ombildades Rikspolisstyrelsen, de 21
NFÖRlänsmyndigheterna
2015 INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
och Statens kriminaltekniska
den nya Polismyndigheten.
NFÖRlaboratorium
2015tillINFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Tanken var att stärka polisens förmåga att
mot ochINFÖR
utreda brott genom
att ta INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖRingripa
2015
2015
bort de gamla myndighetshindren. Arbetet
NFÖRgjordes
2015
under tvåINFÖR
år på uppdrag av2015
regeringen. INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Cirka 2 500 polisanställda var i olika perioder
NFÖRinvolverade
2015i arbetsgrupper
INFÖRför 2015
INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
att ta fram
beslutsunderlag
och
säkerställa
ombildningen.
NFÖRDe2015
INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
leddes av den särskilde utredaren Thomas
och INFÖR
en genomförandekommitté
NFÖRRolén
2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
med
som
mest
20
medarbetare.
NFÖRArbetet
2015
kunde INFÖR
följas steg för2015
steg på INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
polissamordningen.se.
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
av Intrapolis
NFÖRSmyglansering
2015 INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
OKTOBER I oktober öppnades portarna
NFÖRtill 2015
polisens nya INFÖR
intranät – dock 2015
med samma INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
namn som det gamla, Intrapolis. Under hela
NFÖR20142015
INFÖR
2015
2015
INFÖR
2015 Cheferna
INFÖR
2015
INFÖR och
2015
FEBRUARI
Under februari
hölls chefskonferenser
fick svara
på mentometerfrågor
pågick arbete
med utveckling
och INFÖR
diskutera
olika
frågor
rörande
förändringsarbetet,
på
Polishögskolan
på
temat
”att
leda
i
förändring”.
texter och annat material till
NFÖRframtagande
2015av INFÖR
2015 INFÖR
INFÖR
2015
INFÖR
2015
annat vilka farhågor
de hade.
Leif Hessler från
Målet med2015
konferensernaINFÖR
var att skapa 2015
en ökad bland
nya Intrapolis. Arbetet skedde i samarbete
förståelse hos cheferna i Stockholm och på Gotland personalavdelningen föreläste om hur människor
webbredaktörer
i hela 2015
landet och INFÖR
NFÖRmellan
2015
INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
för förändringsarbetet och ge dem en ökad förmåga påverkas av förändringar och hur forskningen
sakkunniga inom de olika ämnesområdena.
att delge sin2015
personal detta.
att denna 2015
påverkan brukar
följa ett visst
med det INFÖR
nya intranätet är2015
att det ska INFÖR
NFÖRTanken
2015
INFÖR 2015 visat
INFÖR
INFÖR
2015
– Ni är chefer, tänker ni sitta i baksätet och se på utvecklingsmönster, en så kallad förändringskurva.
vara arbetsstödjande, lätt att söka sig fram i och
under detta2015
förändringsarbete
eller i framsätet
och Han
poängterade det
viktiga i attINFÖR
som chef känna 2015
till
NFÖRatt2015
2015 INFÖR
INFÖR
2015
INFÖR
2015
det ska ha enINFÖR
högre grad av interaktivitet.
styra?
Det
senare
kräver
att
ni
kan
fakta
och
fullt
att
alla
reagerar
på
stora
förändringar
men
att
kurvan
ger också chefen en möjlighet att enkelt
NFÖRDet
2015
INFÖR 2015 INFÖR
2015
INFÖR
2015
INFÖR
ut förstår varför
förändringarna
är nödvändiga,
sa ser
olika ut för olika2015
individer. INFÖR 2015
kommunicera direkt med sina medarbetare.
länspolismästare Mats Löfving under konferensen.
NFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
att AVSLUTA EN MYNDIGHET
I och med omorganisationen la personaltidningen Sambandet ner. Under 2014 utkom tidingen med fyra nummer (istället för
NFÖRHÖSTEN
2015Myndigheten
INFÖR
2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
anställde
fem nya INFÖR
åtta) på grund av ekonomiska nerskärningar. Tidningen kom ut för första gången 1989.
arkivarier för att göra det enorma jobbet
NFÖRmed2015
INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
att avsluta och hantera alla handlingar
som
myndigheten
har samlat på2015
sig genom INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖRåren.2015
INFÖR
Totalt fanns det 15 000 hyllmeter med
22
varav INFÖR
10 000 hyllmeter2015
ska bevaras INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖRhandlingar
2015
och resterande gallras. Utöver detta fanns även 6
NFÖR0002015
INFÖR
hyllmeter med
handlingar från2015
den tidigare INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
upphörda Polismyndigheten i Stockholm (1924nu växlar vi spår
NFÖR1994).
2015
INFÖR
2015
Av dessa skulle
5 000 hyllmeter
bevaras. INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
ska vara klart vid utgången av 2015.
NFÖRArbetet
2015
INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
SÄTTER 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
NFÖRMEDBORGARNA
2015 INFÖR
Polisområden innebar geografisk förändring
DAGORDNINGEN
NFÖRNOVEMBER
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015
INFÖR
INFÖRskulle
2015
INFÖR 2015
I den nya Polismyndigheten
SEPTEMBER
I september
kom beslutet att2015
de åtta polismästardistrikten
omorganiseras
ska regionerna arbeta med så kallade
och bilda tre polisområden, Nord, City och Syd, samt att Gotland skulle bli ett eget polisområde.
NFÖRmedborgarlöften.
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Det är en vidareutveckling
Detta skulle ske under 2015, i det så kallade nyläge 2. Polischefer för områdena utsågs och
av de överenskommelser som finns mellan
deras främsta2015
uppgift blev INFÖR
att bygga upp en2015
polisverksamhet
som ska ge fler
poliser näraINFÖR 2015
NFÖRpolis2015
INFÖR 2015 INFÖR
INFÖR
2015
och kommun. När löftena tas fram ska
medborgarna.
och löftena
ska INFÖR
– Att det 2015
är enkelt att komma
i kontakt 2015
med polisen ärINFÖR
avgörande för att
vi
NFÖRmedborgarna
2015 involveras
INFÖR
2015
INFÖR
2015
INFÖR 2015
innehålla det som medborgarna upplever
ska kunna göra ett bra jobb. Polisen ska ha god lokalkännedom och fler
problem. Länspolismästare
Löfving INFÖR
NFÖRsom2015
INFÖR Mats
2015
2015
INFÖR
2015
INFÖR
2015 INFÖR 2015
poliser ska jobba
i yttre tjänst,
nära medborgarna.
Det är hela
syftet med
och Genomförandekommitténs ordförande
omorganisationen. För att komma dit krävs förändringar på olika plan
NFÖRThomas
2015
2015
INFÖRMats
2015
Rolén INFÖR
träffade medarbetare
och INFÖR
som vi måste2015
hantera, sa länspolismästare
Löfving. INFÖR 2015 INFÖR 2015
kommunrepresentanter i Södertälje polishus
NFÖRför2015
INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
att prata om
hur man tar2015
tillvara på INFÖR
Genom sammanslagningen kommer antalet fasta polishus på sikt
medborgares
önskemål 2015
och behov. INFÖR
att kunna bli2015
färre, så attINFÖR
mer resurser kan2015
användas tillINFÖR
yttre
NFÖR 2015
INFÖR
2015 INFÖR 2015
Södertälje och Nykvarn var
polisarbete i lokalsamhället. Klart är dock att varje polisområde
två av de 13 pilotkommuner
kommer att2015
ha en huvudpolisstation
ett antalINFÖR
andra
NFÖR 2015 INFÖR
2015 INFÖR
INFÖR och2015
2015 INFÖR 2015
i landet som arbetade med
kontaktplatser, till exempel mindre polisstationer, medborgarkontor
NFÖR 2015 INFÖR
2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
medborgarlöften
redan INFÖR
och mobila poliskontor.
innan 2015.
NFÖR
2015
fasadskyltar
böts INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
ut inför
NFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
omorganisationen
Inför 2015
FÖRÄNDRING
På jobbet
Repgudar, regn
och krossade rutor
Sidan 20
tema
Tillbakablick
- åren som gick
Sidan 15
f ö r d i g S o m ä r a n S tä l l d i P o l i S m y n d i g h e t e n i S t o c k h o l m S l ä n o c h På g o t l a n d
reportaget
Arbete mot mopeder
och fyrverkerier
Sidan 10
nr 4 december 2014
medARbetARe
Om fRAmtideN
aktUellt
Guide till
NYA iNtRAPOliS
Sidan 10
redaktionen har ordet
Ing-Britt Lindqvist ser till att din anknytning
följer med in i den nya organisationen
Tack och hejdå alla läsare
Sidan 30
och idéer som kommit genom åren och till
Vi skulle ljuga om vi sa att det inte var
alla er som tagit emot oss så bra då vi gjort
lite vemodigt. För det är det. Samtidigt så
reportage eller då vi ringt och ställt frågor.
är det spännande att gå in i något nytt. Om
Utan engagerade medarbetare är det svårt
några dagar är det tack och hejdå till Polismyndigheterna i Stockholms län och på Got- att göra en bra personaltidning. Nu vänder
vi för sista gången riktigt pappersblad i
land och till personaltidningen Sambandet.
Du håller det sista numret i din hand. Så ett Sambandet och går in i 2015 med nya möjligheter och ny energi. Hejdå!
stort tack till er alla! Stort tack för alla tips
Sambandet_nr4.indd 1
2014-12-11 14:26
Nord
City
100
Syd
Gotland
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
IN
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
NFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 1965
INFÖR
Polisen blir
statlig.
2015
INFÖR
rPs inrättas. 550 polisdistrikt blir 119.
2015
INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015JuniINFÖR
2014
redovisning av ig/Ul/
2015
INFÖR
Näpo/l/g/O,
stöd.
Nästan 300 förslag.
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
JuniINFÖR
2014
2015
en grupp får i uppdrag
att ta fram en genom2015
INFÖR
förandeplan utifrån
200 av förslagen.
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015
INFÖR
November
2014
Polisområdeschefer
2015 utses.
INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
November 2014
2015
INFÖR
tillförordnade chefer
för alla organisatoriska
2015
INFÖR
enheter
klara.
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015
INFÖR
December 2014
biträdande polis2015
INFÖR
områdeschefer
utses.
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
Nyår 2014
Verksamhetsövergång
2015
INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
20151990-talet
INFÖR 2015 INFÖR
2015 December
INFÖR
2015 INFÖR
2015
2012
2012
Juni 2013
117 distrikt
blir 21 läns- 2015
enig riksdag
beslutar2015
thomas
rolén utses
beslutar om
2015
INFÖR
INFÖR
INFÖR
2015 rolén
INFÖR
2015
myndigheter
om en sammanhållen
att leda
regioner och
nationell polis.
genomförandehuvudorter.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR
kommittén. 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 Maj
INFÖR
2015December
INFÖR
INFÖR
2014
2013 2015 16
oktober 20132015 INFÖR
Hösten 20132015
rolén beslutar om
Mats löfving utses
rolén beslutar om
Utveckling av kärnverk2015
INFÖR 2015
INFÖR i2015 organisation
INFÖRoch2015 INFÖR
2015
detaljorganisationen.
till regionpolischef
samheten utifrån
region stockholm.
styrning av den nya
roléns arbete.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015Polismyndigheten.
INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Augusti 2014
Juni
2014
Juli 2014
Augusti 2014 2015 INFÖR
2015
INFÖR
2015
INFÖR
2015
INFÖR
2015
Kommunerna
Ulf Johansson utses
redovisning av ig/Ul/
beslut om inplacering
och Nykvarn
Näpo/l/O/g samt stödalla personal.
till biträdande region2015
INFÖR 2015
INFÖR
2015 avINFÖR
2015södertälje
INFÖR
2015
blir pilotområden för
polischef.
förslagen
medborgarlöften.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015
INFÖR
2015september
INFÖR
INFÖR
2015 INFÖR
2015
Augusti 2014
2014
2014 2015 september
september
2014
Alla medarbetare
ett nytt regleringsbrev
beslut om sammanläggbeslut om att dela
verksamhetsning av
lKC stockholm
föreslås. 2015 erbjuds
stockholm
i tre
2015
INFÖR
2015
INFÖR
2015 INFÖR
INFÖR
2015
övergång.
och lKC gotland.
polisområden.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
December 2014
December 2014
2014
December 2014
2015
INFÖR 2015
INFÖR 2015stabDecember
INFÖR
2015Polisområdescheferna
INFÖR
2015
Dan eliasson utses till
Nationella datasystem
inrättas för att
rikspolischef.
börjar implementeras.
säkerställa
redovisar förslag på
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR
verksamhets- 2015 INFÖR
geografisk 2015
övergången.
underindelning.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015
INFÖR 2015December
INFÖR
2015 December
INFÖR
2015 INFÖR
2015
2014
2014
December 2014
December 2014
enhetschefer och chefer
styrmodell och verkregionala ledningsUppdrag till ledningen
2015
INFÖR
INFÖR
INFÖR
2015
för nationella
för region
stockholm i 2015
samhetsplan
klar för2015 gruppen
utses. 2015 INFÖR
avdelningar utses.
Polismyndigheten.
nyläge 1.
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
1 januari 2015
en sammanhållen
svensk2015Ombildningen
2015
INFÖR
INFÖRav2015
INFÖR
2015
INFÖR 2015
svensk polis
verkställs i två
steg, där själva
polis
verksamhetsövergången sker 1 januari 2015 och själva reforgenomförs
under 2015.
2015 INFÖR 2015 INFÖR men
2015
INFÖR
2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Se presskonferensen om den nya Polismyndigheten
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015 INFÖR 2015
Vägen mot Polismyndigheten
Kontakta polisen
Ring SOS Alarm - 112 - i nödsituation
Ring polisen - 114 14 - dygnet runt
När du vill göra en brottsanmälan, tipsa eller har frågor
Anmäl via internet, www.polisen.se
Välj anmälan
www.polisen.se/stockholm