med budget 2015-2017
Planeringsdirektiv med budget 2015-2017 BARN & UTBILDNING ♥ NÄRINGSLIV & ARBETE ♥ HÅLLBAR UTVECKLING Halmstad HALMSTADS KOMMUN Välkommen till den tryckanpassade utgåvan av planeringsdirektiv med budget 2015-2017 från majoritetsgrupperingen – Femklövern+. I år har dokumentet omarbetats och förändrats även grafiskt och skiljer sig därför något från tidigare år. Dokumentet finns i två versioner: en digital och en tryckanpassad. Båda dokumenten har samma innehåll. Den digitala versionen har flera förbättringar som ökar läsbarheten och underlättar när dokumentet läses på exempelvis en surfplatta eller en datorskärm. Det finns exempelvis snabblänkar för att komma till olika delar av dokumentet. Dessutom är sid- och textstorleken optimerad för att läsas på en mindre skärm. Den tryckanpassade utgåvan, som du läser nu, gör sig däremot bäst på papper. Här har de interaktiva elementen, som introducerades i den digitala versionen, tagits bort då de inte fyller någon funktion i ett tryckt dokument. Har du frågor eller funderingar kring dokumentet, innehållet såväl som utseendet är du välkommen att kontakta majoritetens informationssekreterare via epost (andrea. [email protected] ) eller på 035-13 71 20. Skanna QR-koden för länk till digital version OMSLAGSFOTO: Patrik Leonardsson • ENTYPO PICTOGRAMS: Daniel Bruce FOTO: Bildbyrån Matton (s. 18, 42, 48, 58, 63, 64), Patrik Leonardsson (s. 26, 31, 32, 37, 38), Anna Wallefors (s. 52) 2 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara Utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle och en förutsättning både för ekonomisk tillväxt och växande välfärd. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden. Men att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt är inte möjligt. Planeringsdirektiv med budget 20152017 fokuserar på insatser inom tre områden: barn- och utbildning, näringsliv och arbete samt hållbar utveckling. Vi vill att Halmstads kommun ska erbjuda invånarna en bra service och verk- samhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av fyra faktorer: »»De demografiska förändringarna med en stor inflyttning, ett ökat antal personer i de äldre och yngre åldrarna »»En fortsatt alltför hög arbetslöshet »»En svag konjunkturutveckling »»Klimatförändringar Samtidigt är utgångsläget i den här bud- HALMSTADS KOMMUN geten bättre än på länge. Investeringstakten är hög och kommunens nämnder får stora ekonomiska tillskott för att kunna möte den ökande efterfrågan på välfärdstjänster. Framförallt är satsningarna inom barn- och ungdomsnämndens och hemvårdsnämndens ansvarsområden betydande. Satsningarna på utveckling runt om i kommunen fortsätter. Arbetet med utvecklingsprogrammen intensifieras och medel för att fler utvecklingsprogram i våra serviceorter finns. Genom investeringar i konstgräsplaner, idrotts- och lekplatser samt på ridanläggningen i Mickedala skapas förutsättningarna för fler att utöva idrott. Den här budgeten har även en tydlig kulturprägel. Kulturnämnden får medel för att kunna erbjuda fler Halmstadbor kulturupplevelser, anslaget till konstnärlig utsmyckning i samband med ny- och 4 ombyggnad av offentliga lokaler och anläggningar mer än fördubblas och Kulturskolan får medel för att kunna erbjuda fler barn en plats på den kurs de ansökt om. Halmstad är en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Det är med glädje och ödmjukhet vi tar oss an uppgiften att, tillsammans med Halmstads kommuns alla förtroendevalda och medarbetare, fortsätta utveckla vår kommun. Det är det allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla vår verksamhet. I Planeringsdirektiv med budget 20152017 fortsätter vi satsningarna på ett Halmstad där barn och ungdomar får bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, näringslivet stärks och människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. ♥ PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: att fastställa skattesatsen till 20,43 procent, att fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget 2015-2017, att anslaget för partistöd fastställs till 3 730 kkr, varav grundstödet utgör 380,7 kkr, att medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med 5 000 kkr, att medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2015 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, att medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2014 och 2015, att för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över 30 000 kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, att för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte skall försenas, att planåren 2016 och 2017 skall styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, att det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2016 eller 2017 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, 2 425 000 kkr till en total låneskuld på 2 425 000 kkr, att Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 200 000 kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, att Halmstads Fastighets AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 200 000 kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader HALMSTADS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Halmstads kommuns vision.. 7 4.7 Resor & Trafik........................52 1.1 Halmstads kommuns värdegrund............................................... 7 4.8 Trygghet, säkerhet & folkhälsa...............................58 Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet.............8 2.1 Visionsstyrningsmodellen.......8 2.2 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål................9 2.3 Planeringsdirektivets roll i kommunen.............................9 4.9 Uppleva & Göra....................64 Övriga prioriteringar........... 71 5.1 Halmstad – den inkluderande kommunen........................... 71 5.2 Ett strategiskt jämställdhetsarbete....................................73 2.4 Utveckling av organisations kultur och värderingar...........9 Hel- och delägda kommunala bolag.....................................74 2.5 Årets revidering av målen... 10 6.1 Helägda bolag......................74 6.2 Delägda bolag...................... 77 Tre prioriterade områden..... 11 3.1 Barn och utbildning.............. 11 3.2 Näringsliv och arbete............ 11 3.3 Hållbar utveckling – ekologiskt, socialt och ekonomiskt...........................12 Övergripande inriktningar och konkretiserade mål....... 17 4.1 Barn & Utbildning.................18 4.2 Bygga & Bo............................26 4.3 Demokrati & Dialog..............32 4.4 Miljö & Energi.......................38 4.5 Näringsliv & Arbetsmarknad.42 4.6 Omsorg & Stöd......................48 6 6.3 Specifikation av helägda bolags investeringar............. 77 Budget..................................78 7.1 Finansiella mål.......................78 7.2 Skattesats.............................. 80 7.3 Uppräkningsfaktorer........... 80 7.4 Resultatutjämningsreserv.... 80 7.5 Budgetsammanställning....... 81 7.6 Noter......................................84 7.7 Specifikation av anslag.........86 7.8 Specifikation av investeringar.........................93 7.9 Specifikation av vissa driftanslagsförändringar......99 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 1 – Halmstads kommuns vision Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTAD – HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD – KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD – UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet 1.1 HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. ♥ 7 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 2 – Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad – Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007. 2.1 VISIONSSTYRNINGS MODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planerings direktiv med budget. När kommunfull8 mäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel fyra. Utförligare information om mäte talen finns i bilaga 1. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 2 – Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet 2.2 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Övergripande inriktningar antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har styrningen delats upp i nio olika målområden. De övergripande inriktningarna kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på 10-20 år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 2.3 PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagssty relserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 2.4 UTVECKLING AV ORGANISATIONSKULTUR OCH VÄRDERINGAR 2012 inledde kommunen ett kultur- och värderingsprojektet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Målet med projektet var att uppnå en organisationskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagande, ett invånar- och målgruppsfokus samt en integrerad värdegrund. Arbetet har i varierande grad bedrivits på förvaltningar och bolag samt av kommunstyrelsen. Under 2013 och 2014 fanns ett särskilt fokus på ledarskapets roll för organisationskultur och värderingar. Inom ramen för arbetet har ledord 9 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 2 – Visionsstyrningsmodellen, målstyrd verksamhet för vår gemensamma önskvärda kultur tagits fram med bred förankring inom organisationen: Delaktighet, Respekt, Professionalism och Samverkan. Dessa ledord ska vara vägledande för den fortsatta processen. Projektet övergår nu i en driftfas och arbetet ska fortsätta inom respektive avdelning. Vi har lärt oss mycket under resans gång och nu ska dessa lärdomar realiseras i konkreta aktiviteter i syfte att bidra till att uppnå den gemensamma önskvärda kulturen. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet. Varje nämnd och bolagsstyrelse samt förvaltnings- och bolagsledning ska – utifrån verksamhetens uppdrag – integrera kultur- och värderingsaspekterna för att nå de mål som sätts upp i detta planeringsdirektiv och bedriva verksamhet med hög kvalitet för dem kommunen är till för: invånare och andra målgrupper. 2.5 ÅRETS REVIDERING AV MÅLEN I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har målens formuleringar ändrats så lite som möjligt i syfte att skapa en stabilitet i organisationens arbete med målen. En del målvärden och mätetal har dock reviderats utifrån synpunkter från förvaltningar och bolag. 10 I arbetet med planeringsdirektiv med budget 2016-2018 kommer ett mer omfattande arbete med målen att göras. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande inriktningarna ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt. Tanken med texterna är också att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som vi vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Kommunens verksamheter styrs på ett antal olika sätt. Planeringsdirektivet är ett viktigt styrdokument, men det finns även lagar, riktlinjer och uppföljning av verksamheter som reglerar vad som ska göras och i viss mån även hur. ♥ Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värderingar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 3 – Tre prioriterade områden Tre prioriterade områden Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget 2015-2017. 3.1 BARN OCH UTBILDNING Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett hållbart samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben, delta aktivt i samhället och fatta egna beslut. Barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet är viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvar för. Därför är barnen, eleverna och deras utbildning ett av kommunens prioriterade områden även under den här planperioden. Fortsatt fokus på skolans uppdrag Tre år har nu gått sedan den nya skol- lagen trädde ikraft. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Det är med detta i sikte som vi i Halmstads kommun ska bedriva utbildningsverksamhet. 3.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden i kommunen. Halmstad har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi vill förbättra och förenkla för företagare. Syftet är att bidra till att skapa de allra bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv, som i sin tur bidrar till en stabilare arbetsmarknad. Eftersom näringslivet är en så viktig aktör för kommunens utveckling är det även fortsättningsvis ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i årets planeringsdirektiv. 11 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 – Tre prioriterade områden Utmaningar för fler i arbete Under 2014 har trenden vänt. Andelen i arbete ökar både i Sverige som helhet och lokalt i Halmstad. Arbetslösheten bland ungdomarna har också minskat även om siffrorna här är fortsatt höga. Neddragningarna på arbetsmarknaden tenderar att drabba de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden värst. Personer som sägs upp från sina arbeten i en lågkonjunktur tenderar att vara mer sårbara vid framtida lågkonjunkturer. Kommunen måste tillsammans med andra aktörer arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att dessa människor ska kunna försörja sig själva genom arbete. Världen befinner sig i en tid med mycket stora flyktingströmmar. En del av dessa flyktingar kommer till Sverige och Halmstad för att söka trygghet och möjligheten till nytt liv. De människor som söker sig till Halmstad är välkomna hit och är en del av vår kommuns positiva utveckling. Vi kommer aktivt arbeta med att öka integrationen och allas möjligheter till delaktighet i samhället. Men utmaningarna ligger också i den demografiska utvecklingen som bedöms leda till att andelen av befolkningen som är i förvärvsarbetande ålder kommer att minska i förhållande till framför allt andelen äldre personer. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är konsekvensen en risk för brist på arbetskraft inom de närmaste årtiondena. Utmaningarna 12 finns med andra ord både i närtid och på längre sikt. Halmstads näringsliv Ett diversifierat näringsliv med nischade företag, som kan erbjuda unika varor och tjänster, kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Kommunens roll är att underlätta lokal tillväxt genom exempelvis vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt. 3.3 HÅLLBAR UTVECKLING – EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Liksom de flesta länder i väst har Sverige haft en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt de senaste århundradena. Utvecklingen har varit avgörande för skapandet av det välfärdssamhälle vi har idag, men den har samtidigt gett upphov till problem i form av miljöförstöring och sociala ojämlikheter. Att alltför ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till ekologiska eller sociala aspekter av utvecklingen är inte hållbart på sikt. Det är vår övertygelse att Halmstads kommun ska arbeta med att eftersträva en hållbar utveckling utifrån begreppets tre dimensioner ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Därför är hållbar PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 3 – Tre prioriterade områden utveckling ett av våra tre prioriterade områden även i årets planeringsdirektiv. En definition De tre faktorerna i begreppet hållbar utveckling är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten – ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Nyligen kom den femte av IPCC:s1 forskningsrapporter ut. En av rapportens slutsatser är att klimatförändringarna huvudsakligen orsakas av människan. Det är första gången en FN-rapport säger det reservationslöst. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker varför både EU och Sverige har som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det finns fortfarande möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader, men det är bråttom. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut, men har en sak gemensamt – en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter samverkar både internt och med externa aktörer. 1 FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel 13 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 – Tre prioriterade områden Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden. En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna Demokratin vinner vi varje dag. Visser ligen är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna i Sverige högt och engagemanget för samhällsfrågor oförändrat, men engagemanget ser annorlunda ut än tidigare. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via Facebook, bloggar och aktionsgrupper. Det ställer krav på kommunen. Vi behöver möta invånarna i en dialog på likvärdiga villkor där invånarna befinner sig. Ekonomiskt hållbar utveckling I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget. Det hänger samman med den konjunkturåterhämtningen som vi är inne i just nu, menar SKL (Sveriges kommuner och Landsting) i sin senaste prognos över den svenska ekonomins utveckling. Även i Halmstad är utgångsläget bättre än på länge. Detta till trots, är utmaningarna vi har framför oss många och det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete med att sträva efter en god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som förklaras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för oss handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara en långsiktig hållbar lösning för att finansiera kostnaderna i förhållande till de krav som förändringar i befolkningens storlek och ålders sammansättning ställer på kommunen. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL räknat ut att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 13 kronor de närmaste 20 åren2 om ingenting annat görs för att 2 SKL, Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad 2014-11-11 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-525-8. pdf 14 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 3 – Tre prioriterade områden möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kommunala välfärdstjänster. Omprövning Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre, kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver. Det är viktigt att nämnderna arbetar systematiskt med detta. Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har lika stora krav på omprövning som övriga förvaltningar. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader. Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter. 15 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 3 – Tre prioriterade områden Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra invånare att själva bestämma vilken utförare de vill ha är en viktig kvalitetsaspekt. Invånarna vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir en ytterligare dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden i fokus på ett tydligare sätt när invånaren själv får möjlighet att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet. Tidplaner för investeringar Vi vill också betona vikten av att kommunen håller sina tidsplaner vad gäller investeringsbudgeten. Investeringsprojekt ska 16 färdigställas samma år som investeringsanslagen budgetmässigt är utlagda på. Projekt eller andra investeringsbehov som av verksamhetsföreträdare beskrivits som verksamhetskritiska eller akuta ska genomföras de år som medlen äskas och beviljas för. Detta är för oss en trovärdighetsfråga. Investeringsmedel som anslagits för denna typ av åtgärder, men som inte används i tid, kan komma att begäras åter. Taxor Många av kommunens verksamheter finansieras delvis av att den som utnyttjar en tjänst betalar en taxa för densamma. I dag finns ingen tydlig helhetsbild i kommunen av kommunens olika taxor och hur de är uppbyggda. Varje nämnd och bolag ska ha en klar bild över vilka taxor som tas ut inom nämndens eller bolagets verksamhet. I de fall en taxa behöver justeras och kommunfullmäktige är den instans som beslutar om nivån i taxan, så ska ärendet förberedas så att kommunfullmäktige kan ta beslut om det på sitt sammanträde i november. Det skapar en tydlighet både inåt i organisationen och utåt åt de kunder och brukare som betalar avgiften. ♥ PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Övergripande inriktningar och konkretiserade mål De övergripande inriktningarna och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med under de kommande åren. Dessutom redogörs för våra satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de nog- grant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. ”Varför strävar vi efter dessa effekter?” och ”Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på, påverka?” På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas. ♥ ÄÄ OMSORG OCH STÖD ÄÄ BARN OCH UTBILDNING ÄÄ MILJÖ OCH ENERGI ÄÄ UPPLEVA OCH GÖRA ÄÄ BYGGA OCH BO ÄÄ NÄRINGSLIV OCH ARBETE ÄÄ TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA ÄÄ DEMOKRATI OCH DIALOG 17 ÄÄ RESOR OCH TRAFIK HALMSTADS KOMMUN BARN & UTBILDNING Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 18 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING B arn och ungdomar växer upp i en lägger grunden för ett livslångt lärande, en trygg miljö, som både familj och ständig utveckling av den individuella kom- samhälle tar ansvar för. Den trygga petensen. Utbildningen utgår från indivi- miljön uppmuntrar och bidrar till kreativi- dens möjligheter och förutsättningar. Den tet, personligt ansvar, respekt för andra och ger kunskaper, färdigheter och förståelse entreprenörskap. för sammanhang. Halmstad är en av landets främsta utbild- Vuxenutbildningen underlättar en match- ningskommuner med goda resultat och ning mellan den enskildes kompetens och modern pedagogik. Utbildningen ger för- arbetsmarknadens behov. Den enskildes utsättningar för studier och arbete i Sverige önskemål om att främja sin personliga ut- och utomlands. veckling genom nya kunskaper och ny kom- Förskolan, grundskolan samt gymnasiet En personlig utveckling för alla barn och ungdomar Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa alla barn och ungdomar att utvecklas och nå sin fulla potential. Vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut petens bejakas. de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi vill betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På 19 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barneller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in. Barngrupper i förskolan Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Därför kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. Ökningen är särskilt märkbar i de centrala delarna av Halmstad där behovet av förskoleplatser är stort. För att kunna möta behovet av förskoleplatser i centrum har kommunen under 2014 etablerat flera förskolor i paviljong20 er. Barn och ungdomsnämnden får 12,9 miljoner kronor från och med 2015 för helårshyrorna av dessa paviljonger. Vi ser även en fortsatt stor efterfrågan kommande år, och därför får barn och ungdomsnämnden medel för att finansiera ytterligare 34 nya förskoleavdelningar till och med 2017. Därutöver avsätter vi medel för att fram till och med 2017 ersätta minst 17 äldre förskoleavdelningar. Detta i en strävan att öka kvaliteten i kommunens förskolelokaler. Dessutom finns medel i budgeten för att det på sikt ska vara möjligt att varje år ersätta fyra förskoleavdelningar i paviljonger med platsbyggda förskolor. År 2017 innebär detta att ytterligare 25,1 miljoner kronor avsätts för hyror av nya och ändamålsenliga förskolelokaler jämfört med idag. Utöver detta har investeringsmedel dessutom anslagits för förskola i Holm. För att underlätta och påskynda byggnationer av bland annat förskolor i kommunen behöver en så kallad ”Halmstadlinje” tas fram. Denna bör på en övergripande nivå tydliggöra bland annat hur kommunen ska arbeta med Folkhälsomyndighetens allmänna råd vad gäller exempelvis buller, partiklar, ventilation och ytor med mera, samt hur eventuella kompensatoriska åtgärder kan utformas i de fall råd eller rekommendationer inte kan uppfyllas. Kommunchefen får i uppdrag att samordna och leda detta arbete. För att kommunstyrelsen ska få kontroll PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, krävs ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Kattegattgymnasiet Turerna kring Kattegattgymnasiet är många och en lösning borde ha varit på plats redan. I februari i år fattade kommunfullmäktige beslut om ett til�läggsanslag som skulle räcka till en renovering av skolan. Det har dock visat sig att upprustningsbehovet är större än vad som initialt bedömdes. Under första kvartalet 2015 kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om renovering eller nybyggnation. Av den anledningen finns inga ytterligare medel avsatta i den här budgeten. De medel som finns sedan tidigare ligger dock kvar. Beslut om ytterligare medel kommer att tas i planeringsdirektiv med budget 2016-2018. Lärarkarriär Vi ser att den inledda satsningen på förstelärare och lektorer är angelägen att fortsätta. Läraren har en avgörande roll i elevernas utveckling och resultat. Genom satsningen ges skolverksamheten en direkt möjlighet att erbjuda yrkesskickliga lärare att göra karriär inom läraryrket och samtidigt stödja och handleda kollegor och dela med sig av sin kunskap. I Halmstad ska det finnas förstelärare och lektorer i både grundskolan och på gymnasiet. Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. Vi kan dock inte vara nöjda förrän alla elever har nått sin fulla potential. Det finns alltid anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem. Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna ”digital kompetens” under sin utbildning. Därför vill vi att IKT (informations och kommunikationsteknik) i skolan ska vara en självklarhet. Tillgången till modern teknik får inte bli en fråga som avgörs av vilka hemför21 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål hållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla digitala hjälpmedel i tillräcklig omfattning. Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. 22 Jämfört med 2014 års budget rör det sig totalt om 49,6 miljoner kronor år 2015, 75,1 miljoner kronor år 2016 och 103,1 miljoner år 2017. Elevantalet i gymnasieskolan har de senaste åren sjunkit, men nu syns en brytpunkt där en ökning förväntas under planeringsperioden 2015-2017. För dessa förväntade volymökningar kompenseras därför utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med 2,8 miljoner kronor år 2016 och 4,5 miljoner kronor år 2017 jämfört med 2014 års budget. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 5) Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn — där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidigare, samordnade sociala insatser initierats 2016 2017 « « MÅL 2 (av 5) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Antal barn/avdelning Färre än 17,5 barn/avdelning Mäts som ett genomsnitt av antal inskrivna barn vid 4 tillfällen per år. 2. Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor — 23 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 3 (av 5) Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Andel elever som är behöriga till gymnasiet Årlig ökning i jämförelse med föregående år 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 3. Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 2020 Resultat bland de fem bästa kommunerna i landet (vid jämförelse med gruppen större städer). Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år MÅL 4 (av 5) Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 2020 1. Elever som fullföljer gymnasieutbildning Ökning jämfört med (med slutbetyg) inom fyra år. Redovisas föregående år per: »»kommunala skolor »»fristående skolor 2. Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner i gruppen större städer 3. Skolresultat för familjehemsplacerade unga 24 Resultat bland de 15 bästa kommunerna i gruppen större städer. Förbättrade skolresultat jämfört med föregående år PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 5 (av 5) Användandet av IKT1 ska öka i det pedagogiska arbetet. 1 Informations- och kommunikationsteknik MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Andel pedagoger som har: »»PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens) »»IKT-utbildning (via datastudion/Datateket) Ökning jämfört med föregående år 2. Datortäthet »»antal datorer/elev »»antal surfplattor/elev Ökning jämfört med föregående år 25 HALMSTADS KOMMUN BYGGA & BO Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 26 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING K ust, slätt, skog. Naturvärdena är familjebildningar och ger förutsättningar stora och bebyggelsen harmonie- för ett livslångt boende. Boendemiljöerna rar väl med dem. är utformade så att de gynnar ett aktivt Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, es- tetiskt tilltalande och bygger på en god, liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. ibland unik och spektakulär, arkitektur. Behovet av mark – för bostäder, närings- Bostäder, service och arbetsplatser funge- verksamhet och offentlig service – är lång- rar som en helhet. siktigt säkrat genom framsynta och strate- Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelse- giska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. former, det är anpassat till olika åldrar och Utveckling av stråket Marbäck/Simlångsdalen Marbäck och Simlångsdalen med omnejd är populära bostadsområden och det finns planer på att bebygga området i och kring Marbäck ytterligare. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i området är kommunalt vatten och avlopp en nödvändighet. En kommunal vatten- och avloppsledning till Simlångsdalen och Marbäck är en investering i miljön och kan bidra till arbetet med att Halmstads kommun uppnår målen i vattendirektivet. Därför ska etappen till Marbäck byggas och den ska vara klar år 2015. Laholmsbuktens VA har i uppdrag att planera för och genomföra detta. Detta innebär att Gården Ön kan kopplas på det kommunala vatten- och avloppsledningen och får förutsättningar att utveckla sin lägerverksamhet. Ett tydligt kommunalt ansvar för vägar Runt om i kommunen finns ett stort antal vägar med enskilt huvudmannaskap, där huvudmannen i många fall är en vägförening. Eftersom kommunen enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige sköter drift av vägföreningarnas vägar uppfattas det också som om kommunen ska stå för standardhöjningar och ökad service som de boende i områdena önskar. I många fall kan det enskilda huvudmannaskapet också försvåra möjligheterna till förtätning och därmed motverka en hållbar samhällsutveckling. 27 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Att klargöra ansvaret för vägar och områden är en viktig process som kommer att pågå under en lång tid framöver. Arbetet kommer därför behöva ske i etapper och ska leda till att förslag om i vilka kommundelar en förändring till ett kommunalt huvudmannaskap är lämplig. För att möjliggöra att arbetet med huvudmannaskapsutredningarna ska fortsätta, avsätter vi 1 miljon kronor årligen. Landsbygdsutveckling Sambandet mellan en positiv utveckling av kommunens orter och omgivande landsbygd och den attraktiva stadens utbud är belagd, men utveckling sker inte per automatik. För att orterna och landsbygden ska utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter också initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunen stödjer det lokala engagemanget genom att ge ekonomiskt stöd till samhällsföreningar, leda ”Nätverket för samhällsföreningar” samt driva utvecklingsprogram för några orter. Översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet visar på ambitionen att utveckla hela kommunen. Strategin är att skapa ett attraktivt boende och möjligheter till olika boendeformer i serviceorterna. I övrigt ser vi möjligheter till enstaka bebyggelse på landsbygden. Förutsättningar för en god närings28 livsutveckling skapas genom att kommunen planlägger verksamhetsområden i serviceorterna, att bredband med hög uppkopplingshastighet byggs ut och att kommunen, i sina olika funktioner, medverkar aktivt till företagsetableringar. Hållbar utveckling i hela kommunen När Halmstad utvecklas menar vi att det är viktigt att den utvecklingen sker i hela kommunen. Vi fortsätter satsningarna på centrumutveckling både i Halmstads stadskärna och i tätorterna. Stadens hjärta, Framtid Getinge och framtid Oskarström fortsätter enligt plan. Centrumutvecklingsprogram för Vallås och Simlångsdalen är under uppstart. Under 2015 ska ytterligare ett centrumutvecklingsprogram tillkomma. Det innebär att under 2015 kommer totalt sex utvecklingsprogram att rulla (Stadens hjärta, Oskarström, Getinge, Vallås, Simlångsdalen och ett ytterligare). Vi avsätter dessutom pengar i budgeten, så att det ges möjlighet att under 2016 respektive 2017 starta ytterligare ett program per år. Ambitionen är att skapa möjligheter för orterna utanför Halmstad tätort att växa av egen kraft. Genom utvecklingsprogrammen tas ett samlat grepp kring en ort och genom dialog med invånarna tas en gemensam målbild, ambitioner, strategier och åtgärder fram för att utveckla orten. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Utmaningen när en stad växer, ligger i att den ska göra det på ett långsiktigt hållbart sätt – utan att exploatera viktiga naturresurser och utan att öka segregationen och polariseringen i vårt samhälle. Alla kommunens delar måste ges möjlighet att utvecklas på sina villkor och områden byggas så att det blir enkelt att transportera sig och ta del av kommunens service i form av exempelvis förskolor och skolor. Principen när Halmstad växer är att staden och orterna i första hand ska förtätas. En tät struktur där luckor fylls igen eller där befintliga hus byggs på ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Det finns dock ett antal utmaningar när en stad förtätas för att utveckla attraktionskraften för invånarna. Höga bullernivåer går att bygga bort, men vissa platser är direkt olämpliga för exempelvis bostäder eller service i form av förskolor. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor till en utredning om bland annat buller och markföroreningar som ska klargöra förutsättningarna för förtätning och byggnation. Även Halmstads stadskärna utvecklas. Genom ett samfinansieringsavtal med fastighetsägarna genomfördes en ombyggnad av delar av Brogatan under 2013. Näst i turordningen står nu Storgatan. Det är också angeläget att både Lilla torg och området kring Bastionen kan utvecklas till attraktiva mötesplatser. Detaljplanearbete för Lilla torg pågår med en ny byggrätt vid torget och ett bilfritt torg. Vi avsätter nu 20 miljoner kronor för Lilla torg inklusive utredningspengar. Därutöver finns 71 miljoner kronor för ett nytt parkeringshus i kvarteret Svartmunken som beräknas stå klart 2017. Förslaget om utveckling av Lilla torg har kommit fram genom centrumutvecklingsprogrammet Stadens hjärta och är en av åtgärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i centrum. Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet I dagens Halmstad präglas vissa områden av att andelen hyresrätter är stor. Omvänt gäller att det i andra områden inte finns några hyresrätter alls. För oss är det viktigt att det finns valmöjligheter. I alla delar av vår kommun ska det dock vara möjligt att göra boendekarriär och det måste skapas möjligheter för att personer ska kunna bo kvar i det område där man bor. Olika typer av upplåtelseformer i ett område motverkar även segregation, utanförskap och skapar en mer sammanhållen stad. Därför vill vi att nya detaljplaner och de hus som byggs, skapar förutsättningar för en blandad bebygg else. 29 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 2) Andelen bostadsrätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och Andersberg ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt Årlig ökning jämförelse med föregående år MÅL 2 (av 2) Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2019 1. Energianvändning avseende uppvärmning, −2 procentenheter tappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel, verk- årligen jämfört med samhetsel i kWh/m2 A-temperatur, år 2009 års nivå 2. kWh/m2 A-temperatur, år i befintlig byggnation — 3. kWh/m2 A-temperatur, år i nybyggnation — 30 2020 −20 procent jämfört med 2009 års nivå PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 31 HALMSTADS KOMMUN DEMOKRATI & DIALOG Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 32 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING H almstad kännetecknas av tolerans invånare har möjligheter att påverka det och öppna attityder som förhind politiska beslutsfattandet. rar diskriminering, utanförskap och ojämställdhet. Kommunens verksamheter utgår från invånarnas behov och idéer samt utvecklas Invånarna har kunskap om den lokala i aktiv dialog med invånarna på ett tidigt demokratin samt insyn i kommunens stadium i beslutsfattandet. Samarbetet beslutsfattande och verksamheter. Alla med den ideella sektorn är väl utvecklat. En strategisk kommunikation med invånarna Ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att invånarna vart fjärde år får rösta på de politiker som ska representera dem. Det kännetecknas av att ha lika möjligheter till utbildning och tillgång till de tjänster och den service som välfärdssamhället erbjuder. Det handlar också om att ha möjligheten att säga sin åsikt, bli lyssnad på och känna att man har inflytande över beslut som berör en. Framtidens utmaningar inom demokratiområdet ligger bland annat i att främja ett inkluderande samhälle, att stärka gemenskapen och bygga relationer på tillit, tolerans och sammanhållning mellan människor. Här är dialog och kommunikation med invånarna viktiga verktyg. För att det ska vara möjligt att ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om kommande planer och redogör för vilka beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilket sätt det kan komma att påverka den enskilde invånaren. Under 2015 ska det bildas en ny samordnad kommunikationsavdelning på Stadskontoret. Den nya avdelningen ska utveckla kommunens kommunikation och på ett strategiskt och samordnat sätt föra ut kommunens information och föra en dialog med invånarna. För att avdelningen ska få goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag får avdelningen en ökad budgetram. I syfte att främja ett livaktigt demokratiskt samhälle vill vi bland annat att brukar- och invånardialoger används som ett verktyg. Vår målsättning är att alla verksamheter ska arbeta med invånaroch brukardialog på ett systematiskt sätt. 33 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål En viktig utmaning i det arbetet är att se till att just de grupper som annars har svårt att göra sina röster hörda kommer till tals. Ungdomarna är som en sådan grupp varför vi vill att deras deltagande vid den här typen av träffar ökar. I det här arbetet är samhällsföreningarna viktiga och vi vill därför att fler samhällsföreningar som skapar möjligheter för människor att delta i kommunens utveckling bildas. En samordnad service till invånarna En kommun är till för sina invånare och dess verksamhet ska så långt som möjligt vara organinserad utifrån invånarnas behov av hjälp och stöd. Det nya kontaktcenter som kommunen öppnar nästa år får en viktig roll i arbetet med att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. Ungdomarnas roll i demokratin I den senaste LUPP-undersökningen uttryckte ungdomarna i vår kommun att det finns få möjligheter för dem att påverka och föra dialog i frågor som berör dem. Ungdomarna önskar framförallt mer inflytande än de upplever att de har i skolmiljön. Främst vill eleverna ha inflytande över hur de ska arbeta. Av undersökningen framgår också att en majoritet av ungdomarna inte är intresserade av att delta och påverka i frågor som rör kommunen. Av dem som uppger att de inte vill vara med och 34 påverka anger många anledningar som att de inte är intresserade, inte vet hur de ska göra, eller att de inte tror att det spelar någon roll att de deltar. Den här utvecklingen är en utmaning att vända, men är inte unik för Halmstads kommun. Mönstret bekräftas i andra studier om invånarnas deltagande och värderingar. Istället ökar engagemanget för enskilda frågor i samhället. Mindre frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor som rör samhällets utveckling på en mer omfatt ande nivå inte får samma uppmärksamhet. Samtidigt visar studier att unga som hamnar i utanförskap pga. bristande utbildning och arbetslöshet har lägre förtroende för demokratin som system. Det är därför vår skyldighet att arbeta med att öka förståelsen och kunskapen om demokratin och det demokratiska systemets uppbyggnad och de demokratiska värderingarna. Rätten till elevers inflytande beskrivs såväl i skollagen som i läroplanerna. Arbetet med dessa frågor är inget val utan ett lagkrav och en möjlighet att stärka ungdomarnas tilltro till det demokratiska systemet. Vi vill att elever på grundskolor och gymnasieskolor får bättre förutsättningar att påverka i frågor som berör dem. Ett sätt är elevråd, men det viktiga är att det skapas enkla och tydliga former för dialog mellan elever och beslutsfattare. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål En modernare e-förvaltning För att på ett effektivt sätt möta de ökade kraven från invånare, näringsliv och medarbetare måste vi arbeta smartare. Detta kräver att vi tillsammans med invånare och näringsliv drar nytta av ny teknik, nya och olika kompetenser samt organisatoriska möjligheter. I förra årets planeringsdirektiv med budget avsatte vi pengar för att utveckla kommunens arbete med modern e-förvaltning. Den satsningen fortsätter och är angelägen. Utvecklingen av e-tjänster eller digital självservice ska bidra till att vi klarar av de serviceåtaganden som finns, både volymmässigt och kvalitetsmässigt. För att säkerställa att satsningen på digital självservice skapar nytta pågår ett arbete med att höja den digitala kompetensen hos såväl invånare som medarbetare i kommunen. Vi vill att arbetet mot en utökad e-förvaltning ska utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag. I förlängningen tror vi också att e-förvaltning kan leda till ett bättre resursutnyttjande och att investeringarna om totalt 20 miljoner, därefter kan räknas hem på bara ett fåtal år. 35 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 2) Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Nöjd-Inflytande-Index avseende information Över 60 2 Webbinformation Minst 75 procent MÅL 2 (av 2) Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Nöjd-Inflytande-Index avseende helhetsbetyg Över rikssnittet för deltagande kommuner 2015 2. Antal genomförda systematiska brukar- och invånar- Ett genomfört deltagande per deltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) nämnd/bolag 3. Spridning (avseende ålder, kön) på de medborgare Ökad spridning som deltagit i samråd kring översikts- och detaljplaner. 36 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 37 HALMSTADS KOMMUN MILJÖ & ENERGI Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 38 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt att leva miljövän- ter. Vid exploatering tas särskild hänsyn till ligt. Kommunen och dess invånare an- jordbruksmark av högt produktionsvärde. vänder förnybar energi och är ledande i Kommunen utvecklas på ett för människor användningen av energieffektiva produk- och miljön långsiktigt hållbart sätt. Vatten – en livsnödvändighet Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. På många håll i världen råder det brist på vatten, men i Sverige har vi tvärtom vatten i riklig mängd. Vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker till oss alla. Men tillgång till rent vatten är ingen självklarhet, inte ens i Sverige. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Vattnet känner inga administrativa gränser därför är det av största vikt att Halmstads kommun samarbetar med andra aktörer. Naturens egna vattengränser, så kallade avrinningsområden ska vara utgångspunkten för vårt arbete. Därför är det av största vikt att vi fortsätter vårt arbete med att nå de kommunala åtagandena i EU:s vattendirektiv. på det sätt som vi kan. Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser ska prioriteras. I kommunens arbete ska tre frågor prioriteras – de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen ska minska, den totala energianvändningen ska minska och den energi vi använder ska, så långt som möjligt, komma från förnybara energikällor. Klimatförändringarna måste tas på allvar En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna. För att klara klimatutmaningarna krävs att vi alla bidrar Giftfri vardag för barn och ungdomar Vi kommer dagligen i kontakt med olika gifter. Gifterna kommer till stor del från tillverkning och användning av vanliga varor och kemiska produkter. Sedan tidigare har vi gett uppdraget att kartlägga andelen hälsofarliga kemi kalier i barns och ungdomars vardag. De nämnder som i första hand bedöms behöva medverka i kartläggningen var barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden, servicenämnden, teknik- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. 39 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Under 2014 har arbetet med kartläggingen påbörjats. Under 2015 ska detta arbete fortsätta samtidigt som arbetet går in i en ny fas. Vi avsätter medel så att det ska vara möjligt att ta fram ett förslag till gemensam handlingsplan innehållandes verksamhetsmål, kommunövergripande metod, tidplan för arbetets genomförande samt att implementeringen av arbetsmetoden ska kunna påbörja. Vi vill också att arbetet med enkla åtgärder för att minska andelen hälsofarliga kemikalier ska inledas under 2015 samtidigt som handlingsplanen tas fram. Solcellsinvesteringar I arbetet med att möta de ökande klimatförändringarna blir de gröna tekniska lösningarna allt viktigare. HFAB, HEM och fastighetsnämnden har framgångsrikt gjort investeringar i solceller i flertalet fastigheter i kommunen. Vi vill att detta arbete fortsätter och därför finns det två miljoner kronor årligen avsatta för detta ändamål. Vi ser gärna att andra kommunala aktörer tar initiativ till solcellsinvesteringar. Vårt avfall – en utmaning för framtiden Vårt rådande konsumtionsmönster och produktions- och distributionssystem leder till ökande avfallsmängder. Avfallsvolymerna ökar stadigt i takt med BNP. För Halmstads del betyder det att mängden hushållsavfall per invånare beräknas öka med 2-3 procent per år. I Halmstad pågår just nu arbetet med att ta fram ett heltäckande system för återvinning. Utsorteringsgraden för det som hushållen i Halmstad källsorterar är knappt 60 procent idag och andelen matavfall som återvinns genom biologisk behandling är mycket låg. Vi vill att andelen matavfall som sorteras ut ska öka så att tillgången på råvaror till biogas ökar. En ökande andel av den energi som kommunen använder behöver också komma från förnyelsebara energikällor, men vi måste också skapa förutsättningar för invånarna runt om i kommunen att välja klimatsmarta alternativ. För att klara klimat utmaningarna krävs att vi alla bidrar på det sätt vi kan 40 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 2) Halmstads kommun ska uppfylla samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram.1 1 Ramdirektivet för vatten kom 2000. Sedan 2004 finns det implementerat i svensk lagstiftning. MÄTETAL 1. Andel uppfyllda åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram MÅLVÄRDE 2015-2020 2021 Årlig ökning 100 procent MÅL 2 (av 2) Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2020 1. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen. Minst 90 procent årligen 2. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med biogas. — 41 HALMSTADS KOMMUN NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 42 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING H almstad är en strategisk plats utvecklade e-tjänster möjliggör för invå- mellan Oslo och Hamburg. Ett na- nare, besökare och näringsliv att erhålla turligt centrum för det regionala individuellt anpassad information och näringslivets utveckling och tillväxt. Vik- goda möjligheter att sköta ärenden dyg- tiga beståndsdelar är den välutvecklade net runt. järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, Näringslivet är diversifierat. Därför att- den väl fungerande flygplatsen och den raherar arbetsmarknaden människor med moderna IT-infrastrukturen. alla former av kompetens. Attityden till företagande är positiv och Högskolan är, genom samspelet med uppmuntrande – här skapar kommunen kommunen, regionen och näringslivet, en goda förutsättningar för att starta, eta- av motorerna för Halmstads utveckling. blera och driva företag. Kommunen arbe- Det är lätt att få jobb. Kommunen er- tar efter devisen enkelt – snabbt – tydligt bjuder aktiva insatser och individuellt – rättssäkert. stöd, framför allt till ungdomar och per- Halmstads kommun har dessutom utvecklats till en kommun i framkant när soner med funktionsnedsättning, som gör det möjligt att delta i arbetslivet. det gäller den kommunala servicen. Väl- Arbete för ett gott företagsklimat Det finns ett flertal faktorer som behöver utvecklas för att företag som ska starta, verkar i eller vill etablera sig i Halmstad, ska uppleva att vår kommun är en bra plats att vara företagare i. Halmstad kommuns sammantagna näringslivsarbete syftar till att uppnå ett gott näringslivsklimat där företagare känner sig välkomna att starta, driva och etablera företag. Halmstads kommuns näringslivsarbete ska utgå ifrån fem punkter som vi har valt att kalla ”Big five”. Dessa är kortfattat (1) att politiken ska ta ett större ansvar för den strategiska inriktningen i kommunens samlade näringslivsarbete, (2) att kommunens näringslivsbolag HNAB får en tydligare roll när det gäller arbetet med att starta, driva och etablera företag, (3) att det finns en tillståndslots som samordnar kommunens myndighetsarbete, (4) att kontakterna med invånare och företagare präglas av kommunens serviceriktlinje, (5) att kontakterna mellan skola och näringsliv är goda. En viktig faktor i det här arbetet är 43 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål samarbetet mellan olika aktörer. Bra samverkan mellan offentliga verksamheter och marknadens privata aktörer är viktigt för utvecklingen och därför bör kommunen även fortsättningsvis engagera sig i och skapa förutsättningar för olika samarbetskluster. Ett par exempel på etablerade kluster är Innovativ Logistik och Elektronikcentrum i Halmstad. Här samverkar vi bland annat med Högskolan i Halmstad och det privata näringslivet. Viktiga tillväxtområden Inom tjänstesektorn finns transport- och turistnäringen samt den högteknologiska sektorn. Här finns god tillväxtpotential. De gröna näringarna (växtodling, animalieproduktion och skogsbruk) kan bland annat utvecklas genom kompletterande verksamheter som till exempel entreprenad och turism. Tillverkningsindustrin påverkas av konjunktursituationen och globaliseringen. Halmstads optimala geografiska läge och logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn gör att partihandeln (grossist och lager) ökar. Flera stora etableringar av lager har skett de senaste åren. Detaljhandeln beräknas också vara en framtidsbransch. Sammanfattningsvis finns störst utvecklingsmöjligheter inom turist- och servicenäringen, logistik- och transportbranschen samt handeln. Kommunens ambitioner är att ytter ligare vässa etableringsarbetet för att attrahera fler företag, inte minst de 44 kunskapsintensiva. Samtidigt gäller det att ta tillvara på och stödja det befintliga näringslivet för att ge dem bästa möjliga förutsättningar för tillväxt. Fiber för utvecklingens skull Tillgång till en snabb och stabil uppkoppling till internet är en förutsättning för att många av kommunens företagare ska kunna bedriva sina verksamheter och för att invånarna i vår kommun ska kunna hantera sin vardag på ett enkelt och smidigt sätt. Halmstads Stadsnät AB har sedan tidigare i uppdrag att som offentlig aktör ta ansvar för Halmstads kommuns infrastrukturella utbyggnad och tekniska utveckling av bredband. Bolaget har också sedan tidigare i uppdrag att skapa förutsättningar för 90 procent av hushållen, i samtliga tätorter inom Halmstads kommun, att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast 2020. För att detta ska vara möjligt har bolaget fått ett förändrat avkastningskrav. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Under hösten 2014 har det pågått ett arbete med att ta fram en bredbandsstrategi. Strategin tydliggör hur arbetet med ovan nämnda mål ska gå till. För att strategin ska kunna förverkligas, behöver bredbandsfrågorna samordnas. Vi avsätter därför medel till en bredbandssamordnare som ska samordna bredbandsfrågorna inom kommunens verksamheter, verka för att bredbandsstrategin realiseras, agera beställare av stomnät gentemot Halmstads stadsnät och representera Halmstad i det region ala bredbandsforum som Region Halland förväntas förverkliga. Fler jobb Även om arbetslösheten har gått ner det senaste året, står alldeles för många människor utanför arbetsmarknaden. Särskilt hög är arbetslösheten bland unga. Den lyckade satsningen på Ökade livs chanser för unga som påbörjades under förra mandatperioden fortsätter. Syftet med satsningen är att kommunens verksamheter ska hitta nya och innovativa vägar att minska arbetslöshet och utanförskap bland unga människor (se vidare under kapitel 5). En kvalitativ och relevant utbildning är viktigt för anställningsbarheten, men ungdomar behöver inte bara utbildning. En anställning, en ”prova på plats” eller ett sommarjobb kan ge dem en första viktig kontakt med arbetslivet, den refe- rens eller erfarenhet som krävs för att få nästa anställning. Vi gör nu satsningen på sommarjobb permanent och vill poängtera vikten av att kommunens förvaltningar och bolag har beredskap för att kunna ta emot ungdomar för ”prova på platser” eller sommarjobb. ”Prova på platser” är också strategiskt viktiga med tanke på de stora pensionsavgångar som är att vänta de närmsta åren. Kommunen gemensamt med företagen i Halmstad måste se det som ett naturligt inslag i rekryteringsarbetet att det alltid finns tillgång till ett antal praktikplatser, främst för yngre människor. Vi avsätter även medel för att trainee programmet ska kunna fortsätta. Syftet med programmet är att ge unga människor en inblick i hur det är att arbeta inom den kommunala sektorn och därigenom bidra till att säkra den långsiktiga försörjningen av ledar- och specialistbefattningar i Halland och Halmstad. Hållplats 1-90 är en annan lyckad satsning som syftar till att minska utanförskap bland ungdomar. Att insatserna görs i samverkan med arbetsförmedlingen och börjar dag ett av arbetslösheten ser vi som positivt och vi avsätter medel för att verksamheten ska kunna fortsätta. En annan grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd att komma i sysselsättning är ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi avsätter medel för att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 45 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål tillsammans med arbetsförmedlingen ska kunna skapa förutsättningar för att fler ungdomar får en anställning med det stöd de behöver. Medel till anställningar på det lokalkontor för Svenska migrationscentret som ska öppna i Halmstad finns också i budgeten. Totalt rör det sig om tjugo tjänster för personer med funktionsnedsättning. Svenska migrationscentret bygger på en överenskommelse på nationell nivå mellan centret, Arbetsförmedlingen och Riksarkivet. Centret ska vara en samhällsnyttig organisation för dokumentation av migrationsfrågor i hela Sverige och ska göra konkreta insatser för kulturarvet. Kontoret ska till exempel digitalisera historiskt material och genomföra intervjuundersökningar. Kommunen som konsument och arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare kan på olika sätt påverka utvecklingen i samhället. Kommunens organisation är en konsument av varor och en stor kund för många av de företag som verkar i kommunen. Storleken på företaget ska inte vara ett hinder och kommunen ska genom den kommunala upphandlingen göra det möjligt för människor som arbetar i sociala företag att komma ifråga som leverantörer till kommunens verksamheter. Med ett socialt företag menar vi företag som har som ändamål att integrera 46 människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, i samhället och i arbetslivet. Ett socialt företag återinvesterar sina vinster i verksamheten det driver och skapar delaktighet för medarbetarna. Sociala företag binder på så sätt samman sin affärsidé med individens behov av arbete utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man erbjuder varor och tjänster på den ordinarie marknaden. Kommunen är en stor arbetsgivare och i denna roll kan kommunen påverka för såväl den enskilde som för större grupper av medarbetare. Genom en aktiv arbetsgivarpolitik skapas förutsättningar för att Halmstads kommun når uppsatta mål. Med en medveten långsiktig lönepolitisk strategi, med hjälp av önskvärda lönerelationer i var tid, tillgodoses möjligheten att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare med rätt kompetens. Den individuella lönesättningen ska grundas på måluppfyllelse och resultat där skickliga medarbetare som bäst bidrar till verksamhetens mål och utveckling ska uppmuntras. Större lönespridning möjliggör också en lönekarriär inom yrket och därför ska lönespridning användas aktivt av lönesättande chefer. En annan strategisk fråga är att erbjuda attraktiva tjänster. Kunskapen om kommunen som arbetsgivare kan förbättras ytterligare och kommunen ska vara en attraktiv och modern arbetsplats och kunna erbjuda bra villkor för sina anställda. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 3) Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Webbinformation Minst 92 procent 2. Nöjd-Service-Index i Insikt Minst 70 procent MÅL 2 (av 3) Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Kommunpolitikers attityder till företagande Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Näringslivs ranking 2. Kommunala tjänstemäns attityder till företa- Resultat bland de 25 bästa på Svenskt gande Näringslivs ranking MÅL 3 (av 3) Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Ungdomsarbetslöshet Lägre andel arbetslösa ungdomar än rikssnittet 2. Kommunala prova-på-platser (3 mån praktik + 3 mån anställning) Minst 100 ”prova-på-platser” 3. Kommunala sommarjobb Minst 350 sommarjobb 47 HALMSTADS KOMMUN OMSORG & STÖD Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 48 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad lever vi länge. I alla skeden kännetecknar Halmstads insatser för barn, av livet är det möjligt att delta aktivt i unga och äldre. Kommunen garanterar kvaliteten, men samhällslivet på egna villkor. Omsorgen om andra värderas högt. Där- mångfalden av utförare gör det möjligt att för stödjer och uppmuntrar kommunen välja utifrån de personliga önske målen. anhörig- och frivilliginsatser. Lika självklart som det är att kunna välja Moderna och tillgängliga bostäder, personlig omsorg, kvalificerad vård och utförare, lika givet är ett stort inflytande över insatserna. behandling samt varierad service – detta En omsorg med hög kvalitet En mångfald av utförare skapar möjligheter för den enskilde till inflytande över små som stora beslut i vardagen. Självbestämmande är i sin tur en del av en god hälsa. Det är viktigt att den enskilde kan göra det val som passar en i alla skeenden i livet och oavsett om man av olika anledningar har svårare att göra sin röst hörd. En mångfald av utförare inom våra verksamheter är också positivt ur aspekten att det sätter fokus på kvalitet samt på kunden eller brukaren. Att det finns många utförare ställer dock krav på att verksamheterna följs upp, så att de lever upp till de kvalitetskrav som finns i avtalen. Samma krav ska ställas på alla utförare, oavsett om det är kommunen eller någon annan. Den omsorg som Halmstads kommun har ansvar för ska utformas efter den äldres behov och det ska vara tydligt för den äldre och de anhöriga vad kommunen kan hjälpa till med. Halmstads kommun når goda resultat i kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen och kommunen utgår från att socialstyrelsens föreskrifter syftar till att de äldre får god och säker omvårdnad med hög kvalitet. Innebörden av socialstyrelsens planerade nya föreskrifter, som bland annat rör bemanningen på boenden med demenssjuka är oklara. Till dess att dessa föreskrifter kommer, utgår Halmstads kommun ifrån att det är kvaliteten på omvårdnaden som är det viktiga. De ideella krafterna ska tas tillvara Vi anser att frivilligorganisationer har mycket att bidra med och att de vill bidra med att komplettera välfärden. 49 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Med bakgrund till den ekonomiska utvecklingen i samhället och de allt ökande kraven på vad det offentliga ska kunna erbjuda i form av tjänster och service, är det viktigt att den eller de som kan bidra med att komplettera den kommunala servicen med erfarenheter och hjälpinsatser för våra äldre och personer med funktionsnedsättning, får möjlighet att göra det. Det kan röra sig om alltifrån att läsa en bok, anordna aktiviteter på ett äldreboende, gå ut en extra gång med någon av våra gamla, följa med till banken eller gå något annat ärende. Kommunen ska givetvis stå för vården och den grundläggande tryggheten, men om ideella krafter kan bidra därutöver är det viktigt att vi skapar förutsättningar för dem att göra det på sina villkor. Vi fortsätter därför satsningen som på börjades förra året i syfte att främja de ideella organisationernas verksamhet. Demografiska förändringar skapar nya behov De demografiska förändringarna i samhället påverkar hemvårdsnämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter i form av ökade behov inom exempelvis hemtjänsten, hemsjukvården och daglig verksamhet. Nämnderna kompenseras för förväntade volymförändringar. 50 Moderna och ändamålsenliga äldreboenden Flera av kommunens äldreboenden håller inte den standard som vi anser är önskvärd. Vi har dessutom ett antal äldreboenden runt om i kommunen som har en extern hyresvärd. Vi vill sträva efter att hitta lösningar som innebär att samarbete med externa aktörer utvecklas samtidigt som vi vill utveckla våra egna boenden. Vi fortsätter därför att avsätta medel för att skapa förutsättningar för moderna äldreboenden, vilket bland annat innebär ett modernt äldreboende i Harplinge. Vi vill sträva efter att hitta lösningar som innebär att samarbete med externa aktörer utvecklas PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 2) Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Andel nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten Minst 85 procent 2. Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre Minst 84 procent 3. Helhetsbetyg i handikappomsorgens kvalitetsundersökning avseende boende i bostad med särskild service Minst 4,4 4. Andel positiva svar i daglig verksamhets deltagarundersökning Minst 85 procent (avseende personal, trivsel, trygghet, arbete och arbetstid) MÅL 2 (av 2) Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Andel frivilligorganisationer som är nöjda/mycket nöjda med samverkan med kommunens verksamheter Minst 60 procent 2. Antalet samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer Ökning i jämförelse med föregående år 51 HALMSTADS KOMMUN RESOR & TRAFIK Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 52 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt för människor att en välfungerande kollektivtrafik som resa och förflytta sig. Alla invånare har möjliggör ett hållbart samhälle. Trans- goda förutsättningar att röra sig på ett portsystemets utformning, funktion och tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommu- användning medverkar till säkra och nen finns ett väl utbyggt nät av gång- och hållbara godstransporter samt bidrar till cykelvägar. utvecklingskraft i hela kommunen. Halmstad har bra planerade vägar och Transportplanen leder till hållbart resande 2012-03-27 antog kommunfullmäktige ett handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet som sträcker sig fram till 2030, visar den inriktning som Halmstad vill ge sitt arbete med trafikfrågor och hur prioriteringar mellan de olika trafikslagen ska göras. Handlingsprogrammet har tagits fram med grundvärderingen att trafiken ska vara en del i ett hållbart samhälle, ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel samt att väl fungerande transporter för invånare och näringsliv är en förutsättning för ett fungerande samhälle. I första hand ska åtgärderna som genomförs inom ramen för transportplanen gynna persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järnväg och sjöfart. Åtgärderna ska framförallt inriktas på att påverka transportbehov och val av transportsätt samt ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Cykel- och kollektivtrafik för miljöns och säkerhetens skull Cykeln och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med bilen om att vara de primära sätten att ta sig fram. Satsningarna på att bygga ut kommunens cykelvägnät fortsätter därför. Vi anslår 15 miljoner kronor 2015, tio miljoner kronor 2016 och 15 miljoner 2017 till genomförande av cykelplanen. Pengarna ska framförallt gå till att komplettera resterande delar av superstråken och till att fortsätta kompletteringen av huvudstråken i Halmstad. Dessutom vill vi att det inom denna ram byggs ett cykelstråk i Getinge i form av en gång- och cykelväg utmed sträckan Hörsås – brandstationen – Getingeskolan, vilken ska påbörjas under 2015. Sträckan saknar gång och cykelväg idag och skolbarnen går därför utmed vägen 53 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål som ligger i en dold kurva där det kör tung lastbilstrafik. Tanken är också att allt fler passager med bilvägar längs superstråken och huvudstråken ska trafiksäkras. Sedan ett antal år tillbaka åker Halmstadbor som är över 75 år avgiftsfritt på bussar inom Halmstads kommuns gränser under lågtrafik (vardagar klockan 09.30–14.30 samt lördag och söndag klockan 04–24). Från och med 1 juli 2015 ska reformen utökas till att gälla alla Halmstadbor över 70 år. Detta är framförallt en social reform, men självklart kan den även ha positiva effekter på vår miljö. Sedan årsskiftet 2011/2012 är det Region Halland som har ansvar för kollektivtrafiken, men kommunen kan genom samverkan påverka inriktningen på kollektivtrafikens utveckling. Kommunen fortsätter också att planera staden för att stödja kollektivtrafiken. Resecentrum skapar förutsättningar för Halmstads utveckling Halmstad utgör en viktig knutpunkt. Här finns E6:an och Västkustbanan i nordsydlig riktning, samt en sammanstrålning av riksvägar och järnvägar som kopplar samman Halmstad med bl.a. Växjö, Kalmar, Jönköping och Hässleholm. Markarydsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg har Halmstad som ändstation. Det innebär att Halmstad inte bara är en stor målpunkt i sig utan också en 54 bytespunkt för fortsatt regionalt och/ eller interregionalt resande. Det finns ett ökande resbehov med buss att tillfredsställa, varför resandet med region- och fjärrbuss sannolikt kommer att fortsätta öka och även här blir Halmstad en stor bytespunkt. När tunneln genom Hallandsås öppnar 2015 går det att köra fler och snabbare tåg, vilket ger en unik möjlighet att skapa en gemensam arbetsmarknads- och studieregion mellan Skåne och Halland i allmänhet samt Helsingborg och Halmstad i synnerhet. Det genomgående resandet mellan Göteborg och Halmstad ökar kontinuerligt och därmed behovet av ett större utbud. Av denna anledning fortsätter vi satsningen på att utveckla ett resecentrum PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål i Halmstad. Regionbussterminal och stationsbro finns nu på plats och planering pågår för att under 2016 inviga nya stadsbusshållplatser utmed Laholmsvägen i anslutning till järnvägen och regionbussarna. För att kunna förverkliga den avslutande etappen och därmed få ett fullt fungerande resecentrum behövs nationell finansiering. Halmstads resecentrum finns inte med i den nuvarande nationella planen. Försök med avgiftsfri parkering och kollektivtrafik på lördagar Under våren 2014 beslutade teknikoch fritidsnämnden om ett försök med avgiftsfri parkering på lördagar. Enligt beslutet ska det vara gratis att parkera på sju utvalda parkeringsplatser och parkeringshus i blå och gul parkeringszon, mellan 1 november 2014 och 30 april 2015. Syftet med försöket är att undersöka om denna satsning påverkar om Halmstadborna söker sig till stadskärnan för att göra sina inköp eller inte. När försöket med avgiftsfri parkering är klart, kommer vi även att göra ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik inom Halmstads kommun på lördagar. Gatuunderhåll När asfalterade vägar inte lagas eller underhålls i rätt tid riskerar kommunen att få förhöjda kostnader för underhållet. För att den underhållsskuld som finns idag ska minska och att kommunens gatubestånd på sikt ska uppnå sådan standard att dess värde inte reduceras, ökar vi det årliga anslaget till vägunderhåll med fem miljoner kronor. Bättre transportvägar för näringslivet och ökad trafiksäkerhet Godstransporterna är en viktig del i ett hållbart transportsystem. För godstransporterna bygger vår strategi på en ökad prioritering av transporter med järnväg och sjöfart vilka stöds av väginfrastrukturen. Nya verksamhetsområden bör utvecklas med i första hand god tillgänglighet till sjöfart, järnväg alternativ omlastningspunkt till dessa och i andra hand god tillgänglighet till väginfrastrukturen. Samtidigt måste godstransporterna fungera i en allt mer tät och funktionsblandad stad. Både näringsliv, boende och besökare ska erbjudas ett fullgott transportsystem. Södra Infarten Arbetet med att förverkliga Södra infarten enlig transportplanen fortskrider under planperioden. Tidplanen t.o.m. 2017 omfattar utbyggnad av etappen 1 d.v.s. Södra Infarten på sträckan från Villmanstrandsvägen till Montörsgatan samt med anslutning till E6:an med ny trafikplats nr 42 vid Västkustbanan samt ombyggnad av trafikplats 43, d.v.s. nuvarande trafikplats Halmstad Syd vid 55 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål Laholmsvägen. Projektet möjliggör i sin tur en utveckling av såväl Eurostop som ny mark för verksamheter samtidigt som trafiken som passerar Fyllinge kan minska. När ombyggnationen av Södra infarten är klar innebär det att antalet gång- och cykelpassager som binder samman de östra stadsdelarna med Östra stranden utökas från två till fyra. Detaljplanearbete pågår och parallellt med detta ska projekteringsarbete påbörjas 2015. Trafiksäkerhet för barn och ungdomar Många av skolorna i Halmstad är byggda utifrån en annan trafiksituation än den vi har idag. Teknik- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden ska därför prioritera åtgärder som ökar trafiksäkerheten runt skolorna. E6 Högskolan JÄRNVÄG LARSFRID ANDERSBERG La ho lm sv äg UTFÖRS 2016-17 en VÄSTERVALL EUROSTOP VILHELMSFÄLT FYLLINGE HAMNEN ÖSTRA STRANDEN VILLMANSTRAND FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA VÄGSTRÄCKNING FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA GC-VÄG FÖRESLAGEN JÄRNVÄGSSTRÄCKNING KVARTERSMARK 56 UTFÖRS 2016-18 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 3) Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska öka. MÄTETAL 1. Antal resor med kollektivtrafiken (stadstrafik, regionsbusstrafik och tågtrafik) MÅLVÄRDE 2015-2017 2020 Ökning jämfört med föregående år Fördubbling jämfört med 2006 års nivåer MÅL 2 (av 3) Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Nöjd-medborgar-index avseende tillgången Ökning jämfört med föregående år på gång- och cykelvägar 2. Antal km gång och cykelvägar Ökning jämfört med föregående år 3. Antal cyklister som färdats förbi broarnas1 mätstationer Ökning jämfört med föregående år 1 Slottsbron, Österbro, Gamletullsbron, Järnvägsbron, Wrangelsbron MÅL 3 (av 3) Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 2018 1. Energianvändningen i totalt använda MWh Årlig minskning med Minskning med 10 energi 2 procentenheter procent jämfört med jämfört med 2014 nivån 2014 års nivå 57 HALMSTADS KOMMUN TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 58 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING H almstad toppar listan över stä- Matvanornas betydelse för folkhälsan derna bäst att bo i. Halmstadbon tas på allvar. Därför är den mat som serve- säger: ”Jag bor i en kommun som ras i den kommunala verksamheten både är trygg och säker.” näringsriktig och välsmakande. Vi är på väg mot en god hälsa på lika Vi bygger vårt samhälle för människor villkor för hela befolkningen. Skillnader- av människor. Alla goda krafter, inte minst na mellan hälsan i olika grupper eller bo- de ideella inom föreningslivet, kulturen stadsområden är på väg att försvinna. och idrotten, tas tillvara. Klimatanpassningsåtgärder För att skapa förutsättningar för att motverka konsekvenserna av klimatförändringar införs ett särskilt anslag som ska användas till insatser för att minska effekterna av klimatförändringarna. mobbning. Ett aktivt arbete mot mobbning inom såväl för- som grundskola och gymnasiet är en självklarhet. Likaså är det viktigt att föräldrarna har kunskap om och inflytande över barnens vardag. Ibland kanske det är just i hemmiljön som barnet inte känner sig tryggt. För att motverka det vill vi att satsningen på föräldrastödutbildningar fortsätter. Kommunen ska ha ett aktivt arbete mot mobbning Eftersom barn på många sätt är en utsatt grupp i samhället är det extra viktigt att de känner att de har en trygg grundmiljö. Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras och de ska inte vara utsatta för mobbning eller utsätta någon för mobbning. Att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar för att motverka mobbning och utanförskap i skolan är en förutsättning för att skapa en trygg vardag för våra barn och ungdomar. I lagstiftningen finns tydliga direktiv kring det förebyggande arbetet med Matglädje, mathälsa och råvarukvalitet Även maten är viktig för en god hälsa. Därför har vi de senaste åren satsat en miljon kronor årligen på att skapa matglädje runt om i kommunens restaurangkök. Satsningen har varit mycket lyckad med alltifrån goda omdömen från skolelever och vårdtagare till priser och utmärkelser i nationella sammanhang. Under förra mandatperioden tog vi fram nya riktlinjer för måltidsverksamheten. Riktlinjerna klargör att vi så långt 59 HALMSTADS KOMMUN “ Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål som möjligt vill att de råvaror som används i kommunens restaurangkök har ekologiskt ursprung och kommer från lokala producenter. Här är upphandlingen ett viktigt instrument för att lyckas. En ökad andel lokalproducerade produkter skulle öka spårbarheten och minska transporterna. I riktlinjerna fastställs också att maten ska lagas så nära matgästen som möjligt samt att menyn ska följa säsongens råvaror. 60 Barn och unga ska ha inflytande över sin var dag och de ska känna att de respekteras PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 4) Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Nöjd-region-index avseende trygghet Minst 55 2. Antal anmälda våldsbrott Bättre resultat än genomsnitt för riket MÅL 2 (av 4) Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska. MÄTETAL 1. Elever med psykisk ohälsa – Elev socialrapport 2. Antal som enligt LUPP upplever att de haft besvär det senaste halvåret. MÅLVÄRDE 2015 2016 2017 Minskning jämfört med 2014 « « Minskning jämfört med tidigare mätning 61 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 3 (av 4) Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka.1 1 Livsmedel som producerats inom en 15 mils radie från Halmstads kommuns kommungräns faller under definitionen lokalproducerade. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor Ökning jämfört med föregående år MÅL 4 (av 4) Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015-2017 1. Andelen ekologiskt producerade livsmedel i kronor Minst 25 procent årligen 62 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 63 HALMSTADS KOMMUN UPPLEVA & GÖRA Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål 64 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ÖVERGRIPANDE INRIKTNING H almstad är en kommun med puls Halmstads naturtillgångar – kusten, det – en kommun med ett varierat och öppna landskapet, skogarna och vatten- inspirerande utbud av aktiviteter dragen – används för rekreation och upp- och rika möjligheter att utöva kultur och levelser. idrott. Invånare och besökare kan uppleva Halmstad är tack vare sitt fördelaktiga framstående och högklassiga kultur- och läge och ett brett utbud av aktiviteter en idrottsevenemang på lokal, nationell och av Sveriges främsta boende- och destina- internationell nivå. tionsorter oberoende av säsong. Goda livsmiljöer Invånarnas hälsa och välbefinnande är en viktig aspekt i en socialt hållbar utveckling. Hälsan påverkas av de yttre miljöerna, av att boendet är trivsamt och tryggt, att tillvaron är meningsfull genom arbete, studier eller annan sysselsättning, men även av faktorer som upplevelser, hälsosam mat och fysisk aktivitet eller att ha inflytande över sin vardag. Gröna ytor är en central aspekt för välbefinnandet. Vi fortsätter därför satsningen på att rusta upp våra parker. Utöver det satsar vi även fortsatt pengar på att rusta upp lekplatserna runt om i kommunen. Vi gör också en särskild satsning på en temalekplats i Oskarström. Förslaget om en temalekplats har kommit från de boende på orten och är en av åtgärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i Oskarström. Underlag och idéer kring utformningen av temalekplatsen har tagits fram av teknik- och fritidsförvaltningen. Vi avsätter mer pengar till ytterligare trädplantering. Rekreation, motion och upplevelser Förutom goda livsmiljöer är motion och rekreation viktigt i ett rikt liv. Befolkningstillväxt samt ett stort intresse för att utöva olika typer av idrotter gör att idrottsföreningarnas medlemsantal ökar och att föreningarna får nya ibland förändrade eller utökade behov. Vi vill att Halmstad ska vara en kommun där det finns goda möjligheter att utöva idrotter. I årets budget finns därför medel till en konstgräsplan och nytt omklädningsrum på Kärlekens IP samt ett nytt omklädningsrum för brottningsverksamheten i Oskarström. Det finns också pengar till en ny bro över Genevadsån. Vi ser att en permanent bro skulle vara mycket positiv för det rörli65 HALMSTADS KOMMUN “ Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål ga friluftslivet i området, framförallt sommartid men även övrig tid på året. Dessutom skulle övergången bli både tryggare och säkrare än tidigare och underlätta för räddningstjänsten att ta sig ned till stranden om en olycka skulle inträffa. För att ytterligare öka våra stränders attraktivitet ger vi teknik- och fritidsnämnden en ökad ram för att de ska kunna höja skötselnivån på våra stränder så de blir renare och mer välskötta. Mickedala är en viktig anläggning för ridsporten i Halmstad. Vi gör en invest ering i anläggningen för att bättre anpassa den till ridsportens behov för träning och tävling. Vi avsätter också pengar till dränering av ridanläggningen. Vi vill att Halmstads Fältrittklubb ska ges förutsättningar att kunna bedriva sin nuvarande ridskoleverksamhet utan risk för åter kommande störningar på grund av vattensjuka marker. Allt fler människor ser husbilen som ett attraktivt och smidigt transportmedel då de vill uppleva nya platser. För att öka Oskarströms attraktivitet som besöksmål och skapa möjligheter för fler människor att upptäcka inlandets attraktionskraft som besöksmål vill vi att frågan om en uppställningsplats för husbilar utreds. Utredningen ska ge ett kostnadsberäknat förslag på en lämplig plats för uppställning av husbilar. Förslaget om en uppställningsplats för husbilar har framkommit inom ramen för utvecklingsprogrammet ”Framtid Oskarström” 66 Kultur är viktiga pa rametrar i ett liv med hög livskvalitet Kultur för hälsans och livskvaliteten När Halmstads kommuns invånare blir fler, ökar efterfrågan inom alla kommunens verksamheter. Kultur är viktiga parametrar i ett liv med hög livskvalitet och vi är en kommun som har höga ambitioner inom kultur- och upplevelseområdet. För att kulturnämnden ska ha möjlighet att erbjuda ett ökande antal Halmstadbor upplevelser inom kulturområdet ger vi nämnden en volymkompensation om 700 000 kronor årligen under planperioden. En del av dessa medel ska användas till fler riktade insatser mot våra äldre invånare. Vi vill också att pengarna ska användas så att Halmstads kommun kan ta del av den särskilda satsning på delaktighet och nya kulturupplevelser för de äldre som delfinansieras av Statens kulturråd via Region Halland. Vi avsätter också medel så att kulturnämnden ska kunna realisera sin vision om barnrummet ”Någon annanstans” på Stadsbiblioteket. I barnrummet ska PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål våra barn och unga få möjlighet att känna att det finns en trygg och välkomnande plats. En plats där de tillsammans med professionell personal ska ha möjlighet att utbyta tankar och idéer, diskutera sina åsikter eller ge uttryck för sina intressen och sin kreativitet. Utöver en satsning på barnrummet på Stadsbiblioteket finns pengar för en upprustning av barnrummet på biblioteket i Getinge. Det är viktigt med konstnärlig utsmyckning i det offentliga rummet. Vi ändrar därför nuvarande modell för utsmyckning i samband med ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och anläggningar. Istället för en procentuell andel av investeringsanslaget, inför vi ett fast anslag som kulturnämnden disponerar. Anslaget mer än fördubblas och ska följa respektive investering. Fritidsaktiviteter för alla Under 2012 genomförde teknik- och fritidsnämnden en undersökning som tydligt visade att användningen av kommunens sporthallar inte är jämt fördelat mellan könen. Vi vill att alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fritidsaktiviteter oberoende av kön. Detta gäller såväl sport- som kulturoch övriga fritidsaktiviteter. Därför har vi formulerat ett särskilt mål kring att pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar för att utöva sina kultur- och fritidsaktiviteter. Den verksamhet som Kulturskolan bedriver är viktig i utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle. Idag är det längst köer till de ämnen dit många flickor söker sig. Vår ambition är att pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att utöva kultur och idrottsaktiviteter och därför är det särskilt angeläget att motverka denna ojämlikhet i ämnesutbudet. Kulturskolan får därför, även i år ökade anslag för att kunna reducera köerna och erbjuda fler, såväl pojkar som flickor, de ämnen de ansöker om. Halmstad – ett konstcentrum Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning är institutioner som kan exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Mjellby Konstmuseum är en sådan plats. Hallands Konstmuseum ska bli en sådan plats. För att möjliggöra Hallands Konstmuseums förändring behöver lokalerna renoveras och byggas ut. Frågan har utretts gemensamt av Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och AB Hallands Konstmuseum. Parterna är överensomHalmstadskommunochRegion Halland finansierar en tillbyggnad medan Stiftelsen Hallands länsmuseer finansierar bl.a. renoveringen av den befintliga fastigheten. Halmstads kommuns andel av investeringskostnaderna för tillbyggnaden 67 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål uppgår totalt till 33,7 miljoner kronor. Byggnationen ska vara klar 2017. Ändamålsenliga lokaler inom ramen för en spännande gestaltning är ett led i förändringen och utvecklingen av Hallands Konstmuseum. Men det handlar lika mycket om att utveckla verksamhetens innehåll så att den genomsyras av ett inkluderande synsätt, en tillgänglig atmosfär och ett tilltal som tar publikens nyfikenhet och frågor på allvar. Den s.k. community-aspekten ska vara central där samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse. Ett annat engelskt uttryck som används är empowerment – att med verksamheten som redskap ge besökare och samarbetspartners ny kraft och nya möjligheter. För att ge museet möjlighet att utveckla ett sådant arbetsoch förhållningssätt tillförs verksamheten ökade driftmedel. Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet 68 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 1 (av 3) Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Antal besök på: »»Mjellby konstmuseum »»Halmstads konsthall »»Hallands konstmuseum 80 000 2. Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad Ökning MÅL 2 (av 3) Kommuninvånarna ska bli mera nöjda med möjligheterna att utöva kultur- fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter. Minst 71 69 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 4 – Övergripande inriktningar och konkretiserade mål MÅL 3 (av 3) Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2015 1. Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar — 2. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga — 3. Antal barn/unga som deltar i: »»kulturaktiviteter »»idrotts- och fritidsaktiviteter — 4. Föreningsbidrag — 5. Halltider — 70 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 5 – Övriga prioriteringar Övriga prioriteringar Målen som redogörs för i kapitel 4 ska vara vägledande i alla styrelser och nämnders verksamheter, men de särskilda prioriteringar som redogörs för i det här kapitlet är också viktiga. I planeringsdirektiv med budget 20152017 har vi särskilt lyft fram två områden som ska styra planeringen av verk samheternas utformning. 5.1 HALMSTAD – DEN INKLUDERANDE KOMMUNEN En del av kommunens vision handlar om Hemstaden, en plats där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Det betyder att vi vill arbeta för en kom- mun som kännetecknas av tolerans och öppna attityder, samverkan mellan alla goda krafter och ett aktivt stöd till enskilda och grupper som behöver särskilda insatser från kommunen. Genom att vi förhindrar diskriminering, underlättar 71 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 5 – Övriga prioriteringar integration och motverkar utanförskap skapar vi en inkluderande kommun. Behovet av särskilda insatser är inte nytt. Vi har vidtagit ett antal åtgärder under de två senaste mandatperioderna. Nu ser vi en del nya behov, men vi ser också möjligheter att arbeta annorlunda än tidigare. Vi vill fortsatt uppmana förvaltningar och bolag till att arbeta innovativt i samverkan, såväl över de interna gränserna som med andra organisationer, med föreningar, med företag och med enskilda. Det är viktigt att arbetet med att skapa kompletterande extern finansiering fortsätter. Men vi vill också framhäva betydelsen av att anlägga ett större perspektiv på frågorna om inkludering och betona att vi tror på att ett samordnat arbetssätt över förvaltnings- och bolagsgränserna ger förutsättningar för bästa resultat. Kommunstyrelsen har att fastställa verksamhetsmål och noga följa utvecklingen, exempelvis genom delårsrapporteringen, för de i prioriteringen ingående verksamheterna vilka är: »»Områdesbaserat utvecklingsarbete vilket omfattar arbetet med lokala utvecklingsprogram, Nätver ket för demokratiutveckling och den tidigare övriga prioriteringen Urbant utvecklingsarbete »»Ökade livschanser för unga vilket är en utveckling av tidigare prioritering genom ett förtydligande att 72 insatserna ska främja jämlika levnadsvillkor för barn och unga »»Kultur och idrott för ett öppet och inkluderande samhälle vilket är en ny satsning 2015 som från och med 2016 tillförs ytterligare medel »»Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett nytt anslag från och med 2015 som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etableringen av asylboenden i Halmstad. »»Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Här avsätts inget särskilt anslag, men kommunstyrelsen kommer inom sitt tematiska arbete under 2015 att ta fram möjliga åtgärder på såväl kort som lång sikt, vilket inte minst ska inriktas på åtgärder som är möjliga att vidta inom befintliga ramar. Dessutom vill vi, inom de nedan angivna områdena, arbeta på ett sätt som gör att vi skapar mer tid för att utveckla och genomföra idéer genom att förkorta beslutsprocesserna. Därutöver vill vi öka berörda förvaltningars och bolags ansvar för och inflytande på medelsfördelning och resultat. Det gör vi genom att lägga anslaget och därmed beslutanderätten avseende Ökade livschanser för unga, Kultur och idrott för social sammanhåll ning samt Särskilda insatser för etable ring på stadskontoret efter samverkan med berörda förvaltningar och bolag. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 5 – Övriga prioriteringar 5.2 ETT STRATEGISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I dagens och morgondagens samhälle är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång, inte bara på europeisk eller nationell nivå, utan också i våra kommuner och regioner. Halmstads kommun har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet – mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Det betyder att alla kommunens verksamheter ska arbeta för att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. Förutom ovan nämnda deklaration, styrs arbetet även av, de av kommunfullmäktige antagna, riktlinjerna för jämställdhet. Målet är att jämställdhet ska förverkligas inte bara inom kommunen som arbetsplats utan i all kommunal verksamhet och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat: »»en jämn fördelning av makt och inflytande »»samma möjligheter till ekonomiskt oberoende »»lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet »»lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner och intressen »»delat ansvar för hem och barn »»frihet från könsrelaterat våld Varje nämnd och bolagsstyrelse ska därför inom sitt område bevaka och driva jämställdhetsarbetet framåt samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av det aktuella jämställdhetsläget till den egna organisationen och till kommunstyrelsen. ♥ I dagens och morgon dagens samhälle är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång 73 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 6 – Hel- och delägda bolag Hel- och delägda kommunala bolag I föreliggande kapitel redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till procentuell avkastning för perioden 2015-2017. 6.1 HELÄGDA BOLAG Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar RESULTATBUDGET Mkr Halmstads Rådhus AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB AB Industristaden-koncernen Summa resultat efter finansnetto för att planera verksamheten tar detta planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt strävan till avkastning, för perioden 2015-2017. BOKSLUT PROGNOS* 2013 2014 -20,2 -18,8 -11,4 -12,5 -9,3 -13,2 -30,1 -25,2 -1,5 0,0 -72,5 -69,7 BUDGET 2015 -5,6 -13,5 -15,8 -27,6 -0,1 -62,6 PLAN 2016 -8,3 -13,7 -17,3 -28,8 -0,7 -68,8 PLAN Not 2017 -12,5 1. -14,1 2. -17,3 -47,0 3. -0,7 4. -91,6 AVKASTNING % ENLIGT ÄGARDIREKTIV HFAB-koncernen HEM-koncernen Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Bokslut 2013 3,7 7,4 14,6 -9,1 Budget 2014 4,0 7,0 4,0 0,0 Budget 2015 4,0 7,0 4,0 0,0 Plan 2016 4,0 7,0 4,0 0,0 Plan 2017 4,0 7,0 4,0 INVESTERINGSBUDGET (NETTO) Mkr Halmstads Rådhus AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB AB Industristaden-koncernen Delsumma Bokslut 2013 0,0 0,0 7,3 3,5 1,6 12,4 Prognos* 2014 0,0 0,0 5,9 2,4 0,2 8,5 Budget 2015 0,0 0,0 3,9 3,7 0,5 8,1 Plan 2016 0,0 0,0 4,4 0,5 0,5 5,4 Plan 2017 0,0 0,0 1,9 0,5 0,5 2,9 HFAB-koncernen HEM-koncernen Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Delsumma 292,9 137,5 41,2 4,2 475,8 421,0 268,6 56,6 33,6 779,8 255,0 200,0 76,7 30,0 561,7 300,0 107,0 66,7 20,0 493,7 300,0 116,0 73,2 10,0 499,2 Summa 488,2 788,3 569,8 499,1 502,1 *avser helårsprognos per 30 september 2014 74 5. 6. 7. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 6 – Hel- och delägda bolag Förutsättningar 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20,0 Mkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5§ p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: »»Centrumutvecklingsprojekt som främjar integration och social sammanhållning i kommunens mindre tätorter »»Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning »»Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för Exempel på insatser inom ovanstående tre områden är centrumutvecklingsprogram i Vallås, Simlångsdalen, Oskarström och Getinge, fritids- och idrottsanläggningar i Oskarström, på Kärleken och Linehed samt gruppbostäder och HVB-hem. 2. Halmstads Näringslivs AB:s budgetram har ökats med 0,6 Mkr per år för ökade insatser med ”Shopping i Halmstad” och ”Ung företagsamhet”. 3. Destination Halmstad AB arbetar under åren 2014-2018 med evenemanget ”Ping Pong Power i Halland”, vilket avslutas år 2018 med Bordtennis-VM. Under perioden fram till VM kommer dessutom ett antal internationella arrangemang, till exempel World Cup 2015, att genomföras. I samverkan med föreningar, företag samt kommunens förvaltningar och bolag kommer även olika aktiviteter, inom till exempel skola och äldrevård, att genomföras. Nettokostnaden för evenemanget beräknas till 20,5 Mkr varav 18,0 Mkr finansieras inom bolaget med i huvudsak ökade intäkter. I enlighet med beslut i planeringsdirektiv 2014-2016 finansieras 2,5 Mkr genom en ökad budgetram för bolaget. Genom att bolaget upparbetar finansiering under perioden 2014-2017, kommer budgetramen för år 2018 att ökas med 13,0 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta erbjudandet om att Halmstad 2017 ska vara värdhamn för The Tall Ships Races, världens största kappsegling för stora segelfartyg. Destination Halmstad AB har fått uppdraget att i samarbete med övriga förvaltningar och bolag planera och genomföra uppdraget. Arrangemanget har fokus på ungdomars utveckling och skapar turistekonomisk 75 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 6 – Hel- och delägda bolag omsättning. Erfarenheterna från 2011 visar att arrangemanget var uppskattat av invånare, besökare och näringsliv. Nettokostnaden beräknas till 15,0 Mkr, vilket ökar bolagets budgetram för år 2017. Upparbetade kostnader under perioden fram till genomförandet tillgångsförs och belastar resultatet år 2017. Evenemanget är så stort och innehåller så många olika komponenter att samtliga förvaltningar och bolag ska ta ansvar för genomförandet. 4.AB Industristadens verksamhet avvecklas inte. Bolaget blir en del i kommunens samhällsbyggnadsprocess. 5. HEM-koncernens avkastningsnivå kommer att utredas inför nästa planeringsperiod. 6. Hallands Hamnar Halmstad AB har under perioden 2014-2016 inget avkastningskrav från ägaren på grund av ökade arrendekostnader samt att utvecklingen inom näringslivet påverkat bolaget i stor grad med bortfall av verksamhet och intäkter. Bolagets resultat för perioden 2015-2016 budgeteras till noll kronor. Ambitionen är att bolagets resultat ska öka för att långsiktigt uppnå 76 en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 procent. Avkastningsnivån för 2017 kommer att utredas inför nästa planeringsperiod. 7. I Halmstads stadsnät ABs planerade investeringar ingår även utbyggnad av stomnät på landsbygden enligt Handlingsprogram för bredbandsutveckling i Halmstads kommun 2014 – 2020. För planeringsperioden uppgår investeringen till 2015 13,2 Mkr, 2016 9,1 Mkr och 2017 12,3 Mkr. Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 6 – Hel- och delägda bolag 6.2 DELÄGDA BOLAG Budgetmässig hantering av samtliga delägda bolag sker enligt avtal. Hallwan AB Bolaget är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 procent. AB Hallands konstmuseum, Halmstad Bolaget är samägt med Region Halland och Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 49 procent. Avsikten är att bolaget ska avvecklas under 2015. 6.3 SPECIFIKATION AV HELÄGDA BOLAGS INVESTERINGAR BOLAG Mkr Halmstads Flygplats AB Inventarier, utrustning, material mm, 10/5 år Fordon, 10 år Handbagageröntgen, 10 år Flyg- och miljösäkerhet, 10 år Summa BUDGET 2015 PLAN 2016 3,4 0,6 0,8 2,5 0,5 4,4 0,5 3,9 PLAN 2017 1,4 0,5 1,9 Destination Halmstad AB Halmstad Teater, 10 år Digitala informationsskyltar E6, 10 år Inventarier mm, 5 år Summa 1,0 2,5 0,2 3,7 0,3 0,3 0,2 0,5 0,2 0,5 AB Industristaden-koncernen Värdehöjande renovering, 50 år Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Summa HFAB-koncernen Summa HEM-koncernen Summa Halmstads stadsnät AB Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 255,0 200,0 76,7 30,0 300,0 107,0 66,7 20,0 300,0 116,0 73,2 10,0 SUMMA investeringar (netto) 569,8 499,1 502,1 77 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Budget Under kapitel 7 redovisas dels de finansiella mål som kommunen ska uppnå, dels budgeten för 2014 och plan för 2015 och 2016. 7.1 FINANSIELLA MÅL I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: Resultatet ska vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet ska vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommun ens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om 1,3 procent för år 2015 borde resultatnivån behöva uppgå till ca 40 Mkr för budget året för att nå det finansiella målet. De senaste åren har kommunen emellertid erhållit goda resultat, över 200 Mkr i snitt den gångna femårsperioden samtidigt som inflationen varit låg, och det finansiella målet är uttryckt så att det 78 är över tid som målet ska nås. Femklövern+ har beaktat detta och sätter den resultatmässiga målsättningen för år 2015 till 13 Mkr. Sett över tiden är denna resultatnivå i enlighet med kommunens finansiella målsättning. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar Kommunen vill därför också kunna leva upp till finansiella målsättningar för såväl investeringsvolymerna som den långsiktiga betalningsstyrkan. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, ska över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk begränsning av invest PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget eringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god eko nomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under normalår genomsnittligen kan investera för mellan 300 till 350 Mkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsmedlen höga i genomsnitt, men sett över tiden beräknas målsättningen kunna uppnås för år 2015. Den höga invest eringsnivån innebär dock att kommunen förväntas behöva öka sin upplåning. Kommunen vill kunna leva upp till följ ande finansiella mål för den långsiktiga betalningsstyrkan: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld men exklusive koncernintern nyupplåning, ska inte försämras Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Då Halmstads kommun har en betydande utlåning till de bolag som ingår i koncernbolaget Halmstads Rådhus AB, och då kommunens andel av dessa bolags upptagna lån kan komma att ökas, exkluderas nyupplåningen i måttet på grund av att det i annat fall skulle försämras utan att kommunens långsiktiga betalningsstyrka i egentlig mening försvagas. I Halmstads kommun benämns 79 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget detta soliditetsmått justerad soliditet. I föreliggande planeringsdirektiv med budget beräknas den justerade soliditeten försämras något år 2015 jämfört med prognosen för 2014, vilket innebär att målsättningen i nuläget inte bedöms uppnås. 7.2 SKATTESATS I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,43 procent. 7.3 UPPRÄKNINGS FAKTORER I planeringsdirektivet med budget har samtliga medel för beräknad, avtals mässig, lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år. Den budgetmässiga inflationskompensationen är satt till 1,7 procent för år 2015. Internpriset för el är för år 2015 satt till 74 öre per kWh, inklusive elskatt och 80 övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift, innebärande en sänkning jämfört med föregående år. 7.4 RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Halmstads kommun har i enlighet med kommunallagen reserverat medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka sviktande skatte underlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Vid ingången av 2014 uppgick Halmstads kommuns resultatutjämningsreserv till 520,3 Mkr. Den bedömning som är gjord vid upprättandet av planeringsdirektiv med budget 2015-2017 är att det inte befaras någon konjunkturnedgång under aktuell tidsperiod. Medel i resultatutjämningsreserven bedöms därmed inte kunna användas under budget- och planperioden. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget 7.5 BUDGETSAMMANSTÄLLNING RESULTATBUDGET Belopp i kkr Resultat före avskrivningar Avskrivningar Pensionskostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och utjämning Andra skatter och ersättningar Bokslut 2013 Plan 2016 Plan 2017 Not. -3 630 600 -3 923 746 -4 056 169 -4 229 972 -4 398 010 1. -330 942 -279 572 -361 824 -298 426 2. -4 148 200 -4 449 537 -4 638 595 -4 840 486 -5 058 261 3. 4 252 750 4 386 724 4 562 633 4 766 702 7 850 5 500 1 850 1 850 4 967 730 1 950 4. 6. -251 000 -266 600 Prognos 2014 -256 809 -268 982 Budget 2015 -311 629 -270 797 Finansiella kostnader Finansiella intäkter -16 100 152 800 -9 325 109 464 -4 225 91 819 -6 755 84 725 -13 183 83 904 Resultat efter finansnetto 249 100 42 825 13 483 6 036 -17 859 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Förändring eget kapital 249 100 42 825 13 483 6 036 -17 859 Justering enligt balanskrav: -45 900 -19 200 0 0 0 därav realisationsresultat fastigheter -27 200 -3 500 0 0 0 därav realisationsresultat värdepapper -18 700 -15 700 0 0 0 203 200 23 625 13 483 6 036 -17 859 0 0 0 - - 203 200 23 625 13 483 6 036 -17 859 Nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter 97,4 101,3 101,6 101,5 101,8 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i % av skatter 94,2 99,0 99,7 99,9 100,4 3,3 2,3 1,9 1,6 1,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets res efter balanskravsjusteringar Medel från Resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Finansnettots andel i % av verksamhetens kostnader 5. 7. 81 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget BALANSBUDGET Belopp i kkr Tillgångar Anläggningstillgångar Bokslut 2013 Plan 2016 Plan 2017 6 569 100 6 822 915 7 004 997 7 405 440 7 804 881 därav pensionsmedel Omsättningstillgångar Prognos 2014 Budget 2015 855 700 2 359 400 2 328 775 2 267 886 2 310 318 därav likvida medel 231 000 157 807 53 499 51 426 2 331 616 27 107 S:a tillgångar 8 928 500 9 151 690 9 272 883 9 715 758 10 136 497 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder 1 137 700 1 320 454 1 428 663 1 863 452 därav kortfristig upplåning Låneskuld kommunen S:a skulder Avsatt till pensioner 0 625 000 1 025 000 41 000 40 000 39 000 39 000 1 178 700 1 360 454 1 467 663 1 902 452 39 000 2 338 836 80 200 150 000 78 811 225 000 2 299 836 81 361 83 575 Eget kapital Årets resultat S:a eget kapital 7 420 500 7 669 600 7 712 425 7 725 908 249 100 42 825 13 483 6 036 7 669 600 7 712 425 7 725 908 7 731 944 7 731 944 -17 859 7 714 085 S:a skulder och eget kapital 8 928 500 9 151 690 9 272 883 9 715 758 10 136 497 Ansvarsförbindelser Pensionsskuld Pensionsskuld inkl skatt 1 753 662 1 682 702 1 642 677 1 620 109 2 179 100 2 090 926 2 041 190 2 013 147 1 609 825 2 000 369 Borgensförbindelser 2 345 200 2 345 200 2 345 200 2 345 200 2 345 200 79 312 Nyckeltal Soliditet 85,9 84,3 83,3 79,6 76,1 Soliditet inkl pensionsskuld o skatt 61,5 61,4 61,3 58,9 56,4 Justerad Soliditet * 61,5 61,4 61,3 58,9 56,4 Skuldsättningsgrad i % 13,2 14,9 15,8 19,6 23,1 1,4 0,7 0,3 0,4 0,6 Genomsnittlig räntekostnad i % * Se beskrivning under rubriken Finansiella mål 82 Not. 8. 9. 9. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget FINANSIERINGSBUDGET Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Driftredovisning Årets resultat Avskrivningar Avsättning pension, inkl skatt/ränta Övr ej likviditetspåverkande poster 249 100 251 000 5 000 5 000 42 825 256 809 -1 389 0 13 483 311 629 501 0 6 036 330 942 2 049 0 -17 859 361 824 2 214 0 S:a medel från verksamheten 510 100 298 245 325 612 339 027 346 179 Förändringar fordringar Förändringar skulder 178 600 90 300 -42 568 32 754 -43 419 33 209 -44 505 34 789 -45 617 36 384 S:a fordringar och skulder 268 900 -9 814 -10 210 -9 716 -9 233 Förändring likvida medel drift 779 000 288 431 315 402 329 311 336 946 Investering och finansiering Investeringsnetto, inkl värdepapper Upplåning Amortering lån Utlämnade lån Amortering utlämnade lån -478 100 4 200 -1 100 -187 800 0 -510 624 150 000 -1 000 -91 100 91 100 -493 710 75 000 -1 000 -45 800 45 800 -731 385 400 000 0 -37 700 37 700 -761 265 400 000 0 -13 200 13 200 S:a investering och finansiering -662 800 -361 624 -419 710 -331 385 -361 265 Förändring likvida medel inv & fin -662 800 -361 624 -419 710 -331 385 -361 265 Total förändring likvida medel 116 200 -73 193 -104 308 -2 074 -24 319 46,4 45,5 Belopp i kkr Nyckeltal Intern finansiering av nettoinvesteringar i % 106,7 58,4 66,0 Not. 9. 10. 83 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget 7.6 NOTER 1. Resultat före avskrivningar, eller nettokostnadernas fördelning på nämnd er och anslagsområden, framgår under rubriken ”Specifikation av anslag” 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. 3. Verksamhetens nettokostnad är framräknad enligt följande: a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av anslagsområdenas nettokostnader, inklusive oförutsedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för femåriga lån för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån. c. För att erhålla en rättvisande bild av kommunens kostnader för framtida NOT 3: (Belopp i kkr) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Driftredovisningens nettokostnad (a) Kalkylerad internränta (b) Internt pålägg pensioner (c) Avsättning pensionsskuld, inkl ränta (d) Pensionsutbetalningar (e) Pensioner, individuell del (e) Summa: 84 Bokslut 2013 pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 6,83 procent på utgående pensionsberättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensionsavtalets ram och ska spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställda. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad utifrån den så kallade blandmodellen och avser kostnader, inklusive finansiella kostnader och löneskatter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pen sioner, individuell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebaserade delen i pensionsavtalet. Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 -4 182 400 -4 467 220 -4 651 306 -4 857 964 146 400 130 729 122 239 130 569 154 400 155 936 161 269 166 481 -5 000 1 389 -501 -2 049 -128 600 -131 260 -126 511 -127 360 -133 000 -139 111 -143 785 -150 163 -4 148 200 -4 449 537 -4 638 595 -4 840 486 -5 078 278 145 927 172 516 -2 214 -138 910 -157 302 -5 058 261 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget 4. Skatteintäkter och utjämning. Intäkterna består till största del av kommunens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommunalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämningssystemen. I beloppen ingår också prognostiserade intäkter för fastighetsavgiftsmedel. 5. Andra skatter och ersättningar. Intäkterna består av särskild momsåterbäring samt årligt bidrag från Region Halland om ca 1,3 Mkr avseende sjukvårdsartiklar enligt särskilt avtal.. sioner samt garantipensioner. 9. Ansvarsförbindelse – Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. 10. Upplåning. Under planperioden behöver kommunen nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av planperioden beräknas kommunens skuld uppgå till 1 025 Mkr. 6. Finansiella kostnader består i huvud sak av räntor på prognostiserad upplåning. 7. Finansiella intäkter består i huvud sak av avkastning på räntebärande placeringar, räntebidrag och räntor på utlånade medel till de kommunala bolagen samt borgensavgifter. 8. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar särskild löneskatt, avser intjänande av pensionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskilda och kompletterande ålderspen85 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget 7.7 SPECIFIKATION AV ANSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Anslag 010 Kommunfullmäktige Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* 2013 2014 11 514 12 494 Budget 2015 13 835 Plan 2016 13 135 Plan 2017 13 135 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Intäkter Nettokostnad/Anslag 214 11 300 214 12 280 218 13 617 218 12 917 218 12 917 SUMMA KOMMUNFULLMÄKTIGE 11 300 12 280 13 617 12 917 12 917 Bokslut Budget* 2013 2014 37 430 38 904 Budget 2015 31 532 Plan 2016 31 532 Plan 2017 31 532 KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 031 Stadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 291 Skogsförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag 86 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 632 36 798 0 38 904 0 31 532 0 31 532 0 31 532 Bokslut Budget* 2013 2014 136 779 136 341 Budget 2015 151 271 Plan 2016 152 571 Plan 2017 156 018 6 003 1 200 4 045 653 5 153 651 3 676 446 7 226 749 65 576 71 203 42 708 93 633 40 354 110 917 40 070 112 501 40 722 115 296 Bokslut Budget* 2013 2014 1 061 1 132 Budget 2015 1 134 Plan 2016 1 134 Plan 2017 1 134 3 65 3 65 3 66 3 66 3 66 1 225 -164 852 280 852 282 852 282 852 282 Bokslut Budget* 2013 2014 107 898 93 586 Budget 2015 98 091 Plan 2016 102 996 Plan 2017 134 621 13 168 13 981 14 463 11 450 17 134 11 714 22 579 14 549 41 718 27 011 103 123 4 775 81 966 11 620 83 637 14 454 89 461 13 535 113 999 20 622 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget Anslag 370 Kollektivtrafik Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 371 Färdtjänst Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* 2013 2014 7 378 6 179 Budget 2015 11 779 Plan 2016 14 479 Plan 2017 14 479 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 378 0 6 179 0 11 779 0 14 479 0 14 479 Bokslut Budget* 2013 2014 26 205 26 114 Budget 2015 26 114 Plan 2016 26 114 Plan 2017 26 114 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 26 205 0 26 114 0 26 114 0 26 114 0 26 114 SUMMA KOMMUNSTYRELSE 146 195 176 730 195 078 198 443 208 325 BYGGNADSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 31 780 33 957 Budget 2015 33 567 Plan 2016 33 393 Plan 2017 33 307 Intäkter Nettokostnad/Anslag Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BYGGNADSNÄMND SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 201 Kontorsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag 275 58 271 57 235 49 124 23 82 13 24 181 7 599 25 392 8 565 25 824 7 743 25 824 7 569 25 824 7 483 7 599 8 565 7 743 7 569 7 483 Bokslut Budget* 2013 2014 15 917 22 351 Budget 2015 19 551 Plan 2016 19 493 Plan 2017 19 443 4 1 1 0 1 0 0 0 0 0 12 365 3 552 15 942 6 409 16 213 3 338 16 213 3 280 16 213 3 230 Bokslut Budget* 2013 2014 33 014 16 603 Budget 2015 16 771 Plan 2016 16 559 Plan 2017 16 477 547 50 547 61 448 48 259 25 182 20 33 893 -879 16 933 -330 16 771 0 16 559 0 16 477 0 87 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Anslag 202 Städ- och måltidsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* 2013 2014 242 603 228 669 Budget 2015 282 245 Plan 2016 288 582 Plan 2017 295 696 1 229 240 1 303 240 1 365 240 1 452 240 1 522 240 Intäkter Nettokostnad/Anslag 242 679 -76 228 669 0 282 245 0 288 582 0 295 696 0 Anslag 203 IT-service Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 107 781 112 077 Budget 2015 114 538 Plan 2016 118 669 Plan 2017 125 382 Därav avskrivningar Därav internränta 22 865 963 31 719 1 469 23 143 1 331 24 894 1 522 28 858 1 698 Intäkter Nettokostnad/Anslag 110 061 -2 280 112 077 0 114 538 0 118 669 0 125 382 0 Anslag 204 Kommuntransport Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 30 046 36 731 Budget 2015 43 038 Plan 2016 44 231 Plan 2017 45 841 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SERVICENÄMND FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA FASTIGHETSNÄMND 88 4 589 228 5 103 322 4 831 355 5 242 302 5 841 275 29 442 604 36 731 0 43 038 0 44 231 0 45 841 0 922 6 079 3 338 3 280 3 230 Bokslut Budget* 2013 2014 71 488 72 414 Budget 2015 72 958 Plan 2016 72 927 Plan 2017 72 830 253 40 207 29 289 40 282 38 214 28 56 780 14 708 56 850 15 564 57 385 15 573 56 854 16 073 56 757 16 073 Bokslut Budget* 2013 2014 577 382 582 666 Budget 2015 571 133 Plan 2016 584 420 Plan 2017 587 897 111 913 82 114 117 386 75 498 158 968 68 186 168 391 72 048 170 481 73 436 569 093 8 289 571 637 11 029 575 304 -4 171 588 591 -4 171 592 068 -4 171 22 997 26 593 11 402 11 902 11 902 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* 2013 2014 410 084 371 570 Budget 2015 368 124 Plan 2016 376 333 Plan 2017 379 482 28 638 18 696 30 259 17 526 35 546 17 748 38 092 18 709 40 472 19 560 Intäkter Nettokostnad/Anslag 146 891 263 193 115 453 256 117 117 713 250 411 117 755 258 578 117 797 261 685 SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 263 193 256 117 250 411 258 578 261 685 NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 186 095 200 971 Budget 2015 194 505 Plan 2016 200 313 Plan 2017 205 224 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA NÄMND. FÖR LAHOLMSB. VA KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta 28 115 14 623 30 406 16 693 31 572 15 714 33 173 16 722 34 674 17 522 186 048 47 194 150 6 821 186 947 7 558 192 088 8 225 197 434 7 790 47 6 821 7 558 8 225 7 790 Bokslut Budget* 2013 2014 129 362 127 161 Budget 2015 128 567 Plan 2016 127 105 Plan 2017 124 887 2 885 693 3 108 654 3 141 634 2 872 580 1 383 234 Intäkter Nettokostnad/Anslag 11 875 117 487 10 135 117 026 10 307 118 260 10 307 116 798 10 307 114 580 SUMMA KULTURNÄMND 117 487 117 026 118 260 116 798 114 580 89 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget BARN- & UNGDOMSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 641 Grundskola och barnomsorg 2013 2014 2015 2016 2017 Kostnader 1 637 896 1 672 405 1 749 160 1 780 203 1 816 194 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Vht 649 Kulturskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BARN- & UNGDOMSNÄMND UTB- & ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta 6 692 1 834 8 476 1 646 8 849 1 597 9 339 1 643 9 555 1 646 157 367 143 040 144 448 144 448 144 448 1 480 529 1 529 365 1 604 712 1 635 755 1 671 746 Bokslut Budget* 2013 2014 24 600 25 465 Budget 2015 26 555 Plan 2016 26 458 Plan 2017 26 369 200 47 229 46 270 47 271 49 281 50 3 452 21 148 3 275 22 190 3 331 23 224 3 331 23 127 3 331 23 038 1 501 677 1 551 555 1 627 936 1 658 882 1 694 784 Bokslut Budget* 2013 2014 234 842 228 800 Budget 2015 236 085 Plan 2016 237 970 Plan 2017 240 149 332 68 480 87 653 113 688 122 720 129 Intäkter Nettokostnad/Anslag 112 240 122 602 101 357 127 443 102 139 133 946 102 139 135 831 102 139 138 010 Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 69 202 67 573 Budget 2015 67 579 Plan 2016 67 579 Plan 2017 67 579 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 651 Gymnasieskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 607 66 595 2 440 65 133 2 440 65 139 2 440 65 139 2 440 65 139 Bokslut Budget* 2013 2014 466 036 441 684 Budget 2015 451 613 Plan 2016 452 296 Plan 2017 451 171 7 712 2 013 6 939 1 494 6 967 1 264 6 393 1 100 5 390 945 Intäkter Nettokostnad/Anslag 101 954 364 082 81 891 359 793 83 283 368 330 83 283 369 013 83 283 367 888 Anslag 661 Vuxenutbildning Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 66 344 68 557 Budget 2015 68 917 Plan 2016 68 650 Plan 2017 68 380 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA UTB- & ARBETSMARKNADSN. 408 101 422 77 468 79 407 75 350 60 18 153 48 191 20 116 48 441 20 458 48 459 20 458 48 192 20 458 47 922 601 470 600 810 615 874 618 175 618 959 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* 2013 2014 735 654 716 963 Budget 2015 725 248 Plan 2016 728 141 Plan 2017 727 715 1 548 365 1 611 316 1 603 287 1 526 268 1 536 262 Intäkter Nettokostnad/Anslag 134 061 601 593 112 450 604 513 114 362 610 886 114 362 613 779 114 362 613 353 SUMMA SOCIALNÄMND 601 593 604 513 610 886 613 779 613 353 HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Bokslut Budget* Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 1 096 953 1 117 422 1 118 569 1 121 753 1 127 976 5 106 1 348 5 518 1 086 5 795 977 5 964 956 5 680 851 Intäkter Nettokostnad/Anslag 136 859 960 094 131 719 985 703 133 294 985 275 133 294 988 459 133 294 994 682 SUMMA HEMVÅRDSNÄMND 960 094 985 703 985 275 988 459 994 682 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND Anslag 800 Miljö- & hälsoskyddskontor Kostnader Bokslut Budget* 2013 2014 22 157 24 598 Budget 2015 24 627 Plan 2016 24 644 Plan 2017 24 682 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA MILJÖ/HÄLSOSKYDDSNÄMND RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta 106 26 128 23 125 21 174 27 236 34 12 917 9 240 13 684 10 914 13 917 10 710 13 917 10 727 13 917 10 765 9 240 10 914 10 710 10 727 10 765 Bokslut Budget* 2013 2014 80 511 80 597 Budget 2015 80 911 Plan 2016 80 600 Plan 2017 80 558 3 787 1 295 4 834 1 238 5 070 1 078 5 141 1 059 5 420 1 098 Intäkter Nettokostnad/Anslag 11 262 69 249 10 875 69 722 11 060 69 851 11 060 69 540 11 060 69 498 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 69 249 69 722 69 851 69 540 69 498 91 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget ÖVRIGT Bokslut Budget* 2013 2014 Resultatbalanser, löneavtal, oförutsett e Kostnader/intäkter -130 663 13 944 Resultatbalans 12 048 Nettokostnad/Anslag -130 663 25 992 Budget 2015 123 367 123 367 Plan 2016 280 690 280 690 Plan 2017 448 325 448 325 SUMMA ÖVRIGT 25 992 123 367 280 690 448 325 Bokslut Budget* 2013 2014 6 100 1 700 0 7 800 Budget 2015 0 Plan 2016 0 Plan 2017 0 0 0 0 PROGNOS Prognostiserade budgetavvikelser Prognosticerad budgetavvikelse, nämnder Prognosticerad budgetavvikelse, övrigt Nettokostnad/Anslag SUMMA PROGNOS -130 663 0 7 800 SUMMA NÄMNDSREDOVISNING 4 182 400 4 467 220 4 651 306 4 857 964 5 078 278 SUMMA EXKL ÖVRIGT & PROGNOS 4 313 063 4 433 428 4 527 939 4 577 274 4 629 953 I ovanstående nämndsramar ingår inte löneavtalsutfall för år 2015 och framåt. Dessa ligger under posten övrigt. * Avser reviderad budget. 92 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget 7.8 SPECIFIKATION AV INVESTERINGAR Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor E-förvaltning, 5 år Ärende-och diariesystem, 5 år Informationstavla vid E6, 10 år HR/IT-projekt, 7 år TOTALT BUDGET 2015 20 000 12 000 Summa Stadskontor 5 000 500 -1 200 1 000 5 300 PLAN 2016 PLAN 2017 3 000 3 000 0 1 000 2 200 30 000 5 000 10 000 35 600 2 000 5 000 23 200 15 000 20 000 8 000 60 000 1 000 25 000 3 700 35 000 1 000 2 200 55 000 5 000 24 800 Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Förändringsarbeten, kommersiella fastigheter Underhållsanslag, komponentavskrivning, från drift till investering Äldreboende, 60 pl, 120 000 Äldreboende, Soldalen, Hemgården, Almgården Förskolor, 6 avd nya, färdiga 2017 34 800 Förskolor, 7 avd ersättning, färdigställda 2016 40 600 Förskolor, 2 avd ersättning, färdigställda 2017 11 600 Förskolor, 4 avd ersättning av paviljonger, färdigställda 2017 28 200 Förskolor, 4 avd ersättning av dåliga lokaler, årligt anslag Förskolor, minst 8 avd (från plan 2014-2016) Steningeskolan, F-5 (inkl 4 fsk.avd.) 50 000 Förskola i Holm 13 000 Kattegattgymnasiet (med Byggskolan, Nissaskolan) 188 000 Investeringar till lokaleffektivisering Hallands konstmuseum, tillbyggnad Hallands konstmuseum, större hörsal Södra infarten etapp I (Ekonomietapp III) Centrumutvecklingsprogram Stadens Hjärta Resecentrum Närhet Halmstad (Transportplan), hållplatser Wrangelsgatan (Transportplan) 20 300 Oskarström, centrumutveckling 4 000 Nytt Parkeringshus 71 000 Fylleåleden genomförande av resterande etapper Lilla Torg, ombyggnad 20 000 Ombyggnad av Nymansgatan för BUF och FK Klimatanpassningsbehov och översvämningsåtgärder Kulturskolan, utredning Utbildningslokaler och körgård, i stället för på Kattegatt, utredning Grundskoleutbyggnad 135 000 Getinge, utredning ombyggnad/anpassning skola, mötesplats och bibliotek Gullbrandstorpsskolan omb för hem- och konsumentkunskap, utredning Översyn av samtliga lokaler inom daglig verksamhet, utredning Utredning Bastionen 1 000 2 200 0 0 5 000 11 600 5 000 21 000 1 000 5 000 15 000 5 000 3 000 10 000 3 000 2 500 35 000 6 000 300 300 9 600 23 200 23 200 30 000 1 000 70 000 24 000 2 000 5 000 1 000 10 000 66 000 10 000 6 000 6 000 55 000 900 300 500 300 93 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Uppställningsplats för husvagnar i Oskarström, utredning Hamninvestering - Oljekajen Hamninvestering - Kaj 700 Hamninvestering - Markarbete Kattegatt, etapp III Hamninvestering - Nissanterminal ombyggnad, överföring Hamninvestering - Ombyggnad bulkterminal. överföring Hamninvestering - Marköverbyggnad Hamninvestering - Övrigt i bulkterminalprojektet Hamninvestering - Bankpålning bakom bef och ny kaj Hamninvestering - Ny kajdel 2x50 meter Hamninvestering - Förstärkning av kaj 800 Förberedelse exploateringskostnad Fastighetsförvärv Fastighetsförsäljning Markberedning, expl.omr bostäder Gator och belysning, expl.omr bostäder Parkanläggningar, expl.omr bostäder Försäljningsintäkter, expl.omr bostäder Markberedning, expl.omr industri Gator och belysning, expl.omr indust Parkanläggningar, expl.omr industri Försäljningsintäkter, expl.omr industri Markberedning, expl.omr övrigt Gator och belysning, expl.omr övrigt Parkanläggningar, expl.omr övrigt Försäljningsintäkter, expl.omr övrigt Summa Samhällsbyggnadskontor TOTALT BUDGET PLAN PLAN 2015 2016 2017 100 10 000 -10 000 10 000 14 000 -14 000 14 000 7 500 7 500 8 800 8 800 8 200 8 200 32 000 16 000 16 000 4 000 4 000 28 000 14 000 14 000 38 000 19 000 19 000 24 000 24 000 100 100 100 20 000 20 000 20 000 -5 000 -5 000 -5 000 10 700 6 700 6 000 17 100 9 100 26 000 8 000 9 000 6 000 -73 180 -55 680 -63 280 5 550 5 050 3 600 24 050 18 750 10 500 1 650 2 450 900 -17 500 -11 000 -11 000 11 800 6 700 1 000 3 275 775 1 750 750 -15 500 -2 000 -5 000 204 295 394 395 385 820 SUMMA KOMMUNSTYRELSE 209 595 397 395 385 820 SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Oförutsedda investeringsbehov (vid vht med sluten redovisning) Summa Servicekontor 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Anslag 202 Städ- och måltidsservice Maskiner och utrustning, 5 år Summa Städ- och måltidsservice 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Anslag 203 IT-service Datorutrustning, 3 år Summa IT-service Anslag 204 Kommuntransport Tunga transportmedel Summa Kommuntransport SUMMA SERVICENÄMND 26 470 20 570 23 600 26 470 20 570 23 600 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 35 470 29 570 32 600 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Arbetsmaskiner, 5 år Summa Fastighetskontor TOTALT BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 100 100 100 100 100 100 Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Underhållsanslag, komponentavskrivning, från drift till investering 39 200 39 200 39 200 Ventilationsåtgärder, årligt anslag 2 000 2 000 2 000 Energisparåtgärder, mindre åtgärder 500 500 500 Energisparåtgärder, remdrivna fläktar byts till direktdrivna 2 000 2 000 Miljöåtgärd, utbyte armaturer med kvicksilverlampor 8 000 4 000 4 000 Förvaltningsfastigheter, Förändringsarbeten, årligt anslag 4 000 4 000 4 000 Förändringsarbeten, åtgärder för funktionshindrade 250 500 500 Förändringsarbeten, kök 500 500 Solvärmelösningar, kommunala lokaler 2 000 2 500 2 500 PCB-sanering 2 000 PCB-sanering, myndighetskrav 2016 (Kattegatt och Sannarpshallen) 6 000 3 000 2 000 Larm, inbrott/brand 500 500 500 Förebyggande skadegörelse 250 500 500 Brandskydd, skolor 500 500 500 Brandskydd, 6 boenden, socialförvaltningen 1 500 Anpassning köksstandard i gruppbostäder, statliga krav 3 000 1 500 500 500 Ändrad inriktning, gruppbostad Snöstorp 5 000 Fotbollsarena, upprustning 75 000 25 000 Utomhusmiljö/lekplatser, skolor och förskolor, BUF 3 000 3 000 3 000 Förskoleutbyggnad, ersättning dåliga lokaler (tot 45 mkr) 45 000 20 000 Förskolor, konstruktionsfel, akuta 7 000 Kattegattgymnasiet (med Byggskolan, Nissaskolan) -100 000 100 000 Frennarps byskola 9 500 Brunnsåkerskolan, virkesförråd 500 500 Utrustning storkök, SM 1 000 1 000 1 000 Avloppsanläggning, krav Miljö och Hälsa 500 500 Fettavskiljare, krav TK/VA 500 500 500 Utbyggnad av tränings- och aktivitetslokal i Oskarstöm 4 500 Akustikåtgärder/Skötbord 750 750 750 Gården Ön, vattenförsörjning 1 200 Kärlekens IP omklädningsrum 3 900 Skolidrottsplatser 3 000 Funktionsanpassning av stallbyggnad Mickedala 400 Samlokalisering fastighetskontoret Södra Vård 45 000 10 000 Samordning IT-uppkoppling kommunens lokaler 1 000 1 000 1 000 Inlastning Stora salong, Halmstads teater 2 000 Summa Förvaltningsfastigheter 31 550 98 850 158 950 SUMMA FASTIGHETSNÄMND 31 650 98 950 159 050 95 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext TOTALT BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 1 600 8 500 4 600 1 000 500 1 500 500 1 000 2 500 3 000 1 700 8 500 4 700 1 000 500 1 500 1 000 1 000 2 500 3 000 1 500 2 000 6 000 10 000 4 000 2 000 500 500 3 000 2 000 1 000 500 1 700 8 500 4 800 1 000 500 1 500 1 500 1 000 2 500 3 000 TEKNIK- och FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Maskiner/Instrument/utrustning, 6 år Beläggningsförnyelse, komponentavskrivning, från drift till investering Gator och Parker - Ramanslag, genomsnitt 25 år Bulleråtgärder 4T Stråk Offentlig belysning Belysningsstolpar Armaturer förnyelse, energikostnadsbesparing Trädplanteringar Lekplatsförnyelse Motionsspår Förnyelse idrottsanläggningar Kärlekens IP, 11- manna konstgräsplan Cykelplan 2010 (Transportplan) Trafiksäkra korsningar m m (Transportplan) Skydd av vattentäkters tillrinningsområden, kommunala gator Trafiknätsanalys, trafiksäkerhetsåtg enl KF Parkeringsverksamhetsinvesteringar (intäktsfin) Halmstad Arena, läktarstolar, ljuda, belysning, ny matchklocka Halmstad Arena Bad, teknisk upprustning Linehedsparken, amfiteater (lärlingsproj.) Trygghet, säkerhet, folkhälsa - genomförande Bro över Genevadsån, Gullbranna 3 000 Mickedala ridhus, markdränering dagvatten Investeringar i Mickedalas ridanläggning 3 000 Temalekplats/ mötesplats, Oskarstöm Beläggningsförnyelse, utökning Utveckling av enenemangsytor Summa Gator, parker och idrott 4 000 1 000 500 500 3 000 1 200 1 500 1 500 1 000 5 000 5 000 5 000 500 1 000 1 000 66 900 65 900 52 500 SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 66 900 NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet VA-anslag, 33 år Summa VA-verksamhet 72 000 57 000 57 000 72 000 57 000 57 000 SUMMA NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA 72 000 57 000 57 000 KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Inköp av konst, hela kommunen "Någon annanstans" - Stadsbibliotekets barnrum Konstnärlig utsmyckning Inventarier, 10 år Summa Kulturförvaltning 250 1 400 1 500 800 3 950 250 250 1 500 500 2 250 1 500 500 2 250 SUMMA KULTURNÄMND 3 950 2 250 2 250 2 000 15 000 4 000 2 000 1 000 500 65 900 2 000 15 000 500 2 500 52 500 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext TOTALT BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 4 500 4 500 3 500 700 2 275 4 500 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Årligt anslag inventarier, 10 år Inventarier, Steningeskolan Inventarier fsk, ersättningsavdelningar, 7 avd 2016, 2 avd 2017 Inventarier fsk, 6 avd 2015, 13 avd 2016 och 15 avd 2017 Inventarier fsk, 2014-2015, främst paviljonger Inventarier fsk, Örjansskolans Annex Inventarier, ombyggnad Frennarps byskola Inventarier till Stenstorpsskolans paviljong Summa Grundskola och barnomsorg Anslag 649 Kulturskola Inventarieanslag, 10 år Summa Kulturskola 1 050 1 925 700 170 400 8 745 10 975 200 2 625 7 325 300 300 300 300 300 300 9 045 11 275 7 625 550 550 550 550 500 500 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 200 200 200 200 200 200 SUMMA UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 3 750 3 750 3 700 SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Inventarier, 10 år Summa Social omsorg 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 SUMMA SOCIALNÄMND 1 000 1 000 1 000 SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Inventarier, 10 år Summa Arbetsmarknadsåtgärder Anslag 651 Gymnasieskola Inventarier, 10 år Summa Gymnasieskola Anslag 661 Vuxenutbildning Inventarier, 10 år Summa Vuxenutbildning 97 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget TOTALT BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 1 500 300 1 550 1 500 300 3 350 1 500 300 1 375 4 300 7 475 1 800 3 350 7 475 1 800 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND Anslag 800 Miljö- och hälsoskyddskontor Nytt ärendehanteringssystem anpassat för att klara dagens behov Summa Miljö- och hälsoskyddskontor 0 720 720 170 170 SUMMA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 0 720 170 RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Fordon, enligt fordonsplan, 10 år Inventarier, utrustning, material mm, 10 år Summa Räddningstjänst 5 000 2 000 7 000 4 100 2 000 6 100 5 750 2 000 7 750 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 7 000 6 100 7 750 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Inventarier verksamhet, 10 år Larm-/trygghetstelefoner, 5 år (Larmcentralen) Larminvesteringar, äldreboenden, 5 år Inventarier till ny/ombyggnation, 10 år Summa Äldreomsorg SUMMA HEMVÅRDSNÄMND SUMMA investeringar exklusive Övrigt 443 710 681 385 711 265 BRUTTOREDOVISNING exklusive Övrigt Investeringsinkomster Investeringsutgifter -111 180 -73 680 -84 280 554 890 755 065 795 545 ÖVRIGT Ombudgetering och övrigt Bedömd ombudgetering netto, eventuell prisjustering och övrigt Summa Övrigt TOTALA INVESTERINGAR TOTAL BRUTTOREDOVISNING Investeringsinkomster Investeringsutgifter 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 493 710 730 665 761 095 -111 180 -73 680 -84 280 604 890 804 345 845 375 För varje investeringsprojekt överstigande en total budgeterad utgift på över 30 000 kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen. 98 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget 7.9 SPECIFIKATION AV VISSA DRIFTANSLAGSFÖRÄNDRINGAR BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 KOMMUNFULLMÄKTIGE Anslag 010 Kommunfullmäktige Utbildning av förtroendevalda vid ny mandatperiod, 700 kkr Ökade arvoden för förtroendevalda enligt beslut, samtliga nämnder 700 2 447 2 447 2 447 KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Återgång till 8 mkr satsning för Ökade livschanser för unga från och med 2015 -8 000 -8 000 -8 000 19 924 19 924 19 924 -5 000 -5 000 -4 000 3 400 800 600 2 000 -340 -5 000 -2 000 2 600 800 600 500 4 500 -690 500 300 400 600 300 400 700 300 400 600 300 600 600 -2 200 -110 -2 200 -170 1 800 6 500 1 800 6 500 Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor Kontaktcenter, finansieras inom ram - omfördelning från nämnder & bolag Återföring av tillfällig finansiering av Kontaktcenter - omfördelning till nämnder & bolag Utveckling HR, effektivisering - omfördelning från nämnder & bolag Samordnad kommunikationsavdelning Giftfri vardag för barn och unga Trainee/Morgondagens ledare, permanentande av projekt Medarbetarundersökning, vartannat år Den inkluderande kommunen Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Centrumutvecklingsprogram, drift av program, 5 st 2015, 6 st 2016, 7 st 2017 Centrumutvecklingsprogram, ett nytt varje år Bredbandssamordnare, ny tjänst Hyra stomnät, med avsikt att stadskontoret endast bär kostnad första året Alets naturreservat, utredning Förutsättning & kartläggning för förtätning, bostäder och förskolor, centralorten Kulturstråksutredning Underhållsanslag, ändring av driftbudget till investering Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 Anslag 370 Kollektivtrafik Ökade kostnader för 75+ kort Ökade kostnader för 70+ kort Gratis kollektivtrafik på lördagar, test under hösten 2015 900 800 600 2 000 300 -2 200 -50 1 800 3 300 500 4 500 -1 040 99 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring BYGGNADSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Valförättning, justering av tillfälligt anslag Anslag 201 Kontorsservice Avkastningskrav avskaffas FASTIGHETSNÄMND Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Effekt av Handlingsprogram "Lagen om skydd mot olyckor", ökat resursbehov Underhållsanslag, ändring av driftbudget till investering TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Tillfälligt tilläggsanslag för satsning på ungdomsidrotten upphör 2016 Förbättrad skötsel på kommunens badplatser Ökning av investeringsbidrag för föreningsdrivna anläggningar Örjans vall, ökade driftkostnader på grund av ombyggnad Viss försköning av Bastionen Volymförändring, ökade ytor att sköta Beläggningsförnyelse, ändring av driftbudget till investering Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015 KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning "Någon annanstans" - utveckling av Stadsbibliotekets barnrum Hallands konstmuseum, driftkostnadsökning utöver hyra Anslagsökning Europa och Tjuren, underhåll Omprövning inkl lokaleffektivisering 2015-2017 100 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 -20 -40 -60 -3 000 -3 000 -3 000 250 200 200 400 400 400 -39 200 -39 200 -39 200 1 000 750 500 700 -8 500 -700 700 700 500 -450 -1 000 1 500 750 5 200 -1 000 1 500 750 5 200 1 400 -8 500 -1 400 2 000 -8 500 -2 100 50 500 700 50 600 700 -910 -1 370 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Förskoleavdelningar, ersättning av äldre, nettokostnadsökning (4 st 2015) Förskoleavdelningar som lämnas vid nyproduktion, kostnadsminskning (3 st 2015) Ökad hyra Steningeskolan, inkl förskola, helår 2017 Hyra av förskolepaviljonger Ombyggnad av Frennarps byskola Förstärkning med anledning av verksamhetsutökning Förskoleutbyggnad, ökade hyreskostnader KomTek, ett förändringsverktyg utifrån ett socioekonomiskt perspektiv Ökad personaltäthet grundskola (sv, ma och no-ämnen), 3-årsprojekt upphör 2015 Volymförändring, Förskoleverksamhet Volymförändring, Grundskola och skolbarnomsorg Volymförändring, friskolor Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 Anslag 649 Kulturskola Reducera köer inom Bild & Form och Dans Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Korrigering av personalbudget för enheten ekonomiskt bistånd Utökning lönebidragstjänster för unga med funktionsnedsättning, 5 tj/år i 3 år Överenskommelse - Migrationscenter (för 20 funktionshindrade) Daglig verksamhet, volymförändring Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 Anslag 651 Gymnasieskola Volymförändring Gymnasieskola Sommarkraft, 500 feriejobb, för alla i åk 1 på gymnasiet En väg in, Hållplats 1-90 Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 Anslag 661 Vuxenutbildning Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 1 200 1 200 1 200 -750 -750 12 900 700 7 400 3 000 14 600 700 7 400 13 000 -750 2 300 14 600 700 7 400 25 100 1 200 1 200 1 200 -2 500 -2 500 -2 500 19 700 25 900 32 700 29 500 48 200 69 300 400 1 000 1 100 -6 100 -12 580 -19 060 1 000 -90 1 000 -190 1 000 -290 2 200 2 200 2 200 450 1 200 2 800 -450 450 1 200 5 100 -910 450 1 200 7 700 -1 370 -300 5 200 3 000 -1 600 2 800 5 200 3 000 -3 180 4 500 5 200 3 000 -4 760 -200 -400 -600 101 HALMSTADS KOMMUN Kapitel 7 – Budget Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Nytt HVB-hem för unga med sociala problem och funktionsnedsättning Utveckla stöd till skolgång och kvalitet för barn placerade i familjehem Finansiering av regional missbruksenhet Ökad hyra pga investering i brandskydd till 6 st boende Volymförändring inom social omsorg Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Volymförändring inom hemtjänst och hemsjukvård Volymförändring inom särskilt boende Särskilt boende Sofieberg, 60 pl utökning med anledning av helårsdrift Ökad hyra på grund av ombyggnad av Olsgården Budgetjustering särskilt boende Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 BUDGET 2015 PLAN 2016 PLAN 2017 1 050 4 000 -2 600 2 000 2 500 3 400 1 050 4 500 -5 470 4 000 2 500 3 400 1 050 5 000 -8 340 5 400 2 800 10 200 4 700 16 600 9 000 2 500 7 000 7 000 7 000 450 450 -13 300 -13 300 -13 300 -4 250 -8 150 -12 050 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND Anslag 800 Miljö- och hälsoskyddskontor Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 -30 -50 -70 RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Omprövning inklusive lokaleffektivisering 2015-2017 -300 -640 -980 102 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Bilaga 1 Mätetal i planeringsdirektiv med budget 2015-2017 Uppgifter rapporteras in av ansvariga i samband med delårsrapporteringar/ bokslut i uppföljningssystemet Stratsys. Mer information finns i systemet. BUF: Barn- och ungdomsförvaltningen BRÅ: Brottsförebyggande rådet FK: Fastighetskontoret DHAB: Destination Halmstad AB HEM: Halmstad energi och miljö AB HVF: Hemvårdsförvaltningen HFAB: Halmstads fastighets AB Kolada: En databas för kommun- och landstingsstatistik KUF: Kulturförvaltningen SBK: Samhällsbyggnadskontoret SCB: Statistiska centralbyrån SK: Servicekontoret SKL: Sveriges kommuner och landsting SOC: Socialförvaltningen ST: Stadskontoret TE: Teknik- och fritidsförvaltningen UAF: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Tabeller med mätetalen presentaras på de kommande sidorna. 📖 I HALMSTADS KOMMUN Bilaga 1 MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL MÅL 1 Andel ärenden avseende försko- SOC lebarn där behov av tidiga samordnade sociala insatser finns och där tidiga samordnade sociala insatser initierats Årligen Bedömning görs av SOC MÅL 2 Antal barn per avdelning Tertial Årligt genomsnitt av antal inskrivna barn som mäts vid fyra tillfällen per år Årligen Bygger på den utvärdering som görs av BUF i deras projekt BUF BARN OCH UTBILDNING Kvalitativ utvärdering av barnBUF gruppers storlek och sammansättning vid förskolor MÅL 3 Andel elever som är behöriga till gymnasiet Avser både kommunala och fristående skolor (Mätetal omfattar både egen ökning samt placering i jmf med större städer) »»behöriga till yrkesprogrammen Skolverket Årligen Jämförs med gruppen större städer »»behöriga till estetiskt program Skolverket Årligen Jämförs med gruppen större städer »»behöriga till ekonomi, humanistiska och samhällsvetenSkolverket Årligen skapsprogram Jämförs med gruppen större städer »»behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Jämförs med gruppen större städer Skolverket Årligen Skolresultat för familjehemsplace- SOC rade barn och unga II Årligen Uppgifter rapporteras av SOC PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Bilaga 1 MÄTETAL MÅL 4 KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år (Mätetal omfattar både egen ökning samt placering i jmf med större städer) MÅL 5 »»kommunala gymnasieskolor Skolverket Årligen Jämförs med gruppen större städer »»fristående gymnasieskolor Skolverket Årligen Jämförs med gruppen större städer Skolresultat för familjehemsplacerade unga. SOC Årligen Uppgifter rapporteras av SOC Andel pedagoger som har PIM-utbildning + IKT-utbildning BUF/UAF Årligen Uppgifter rapporteras av BUF/UAF Datortäthet (antal datorer/elev och BUF/UAF antal surfplattor/elev) Årligen Uppgifter rapporteras av BUF/UAF MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL MÅL 1 Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt SCB MÅL 2 Energianvändning avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel, verksamhetsel i kWh/kvm A-temperatur, år FK + HFAB Årligen Uppgifter rapporteras in av FK/HFAB kWh/kvm A-temperatur, år i befintlig byggnation FK + HFAB Årligen Uppgifter rapporteras in av FK/HFAB kWh/kvm A-temperatur, år i nybyggnation FK + HFAB Årligen Uppgifter rapporteras in av FK/HFAB Årligen BARN OCH UTBILDNING Avser både kommunala och fristående skolor men dessa redovisas separat BYGGA OCH BO Ökning i jämförelse med helårsresultat föregående år III HALMSTADS KOMMUN Bilaga 1 MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Nöjd-Inflytande-Index information Kolada U00409 Jämna år Index från SCB:s medborgarundersökning Webbinformation Kolada U00415 Årligen SKL:s undersökning Information för alla Nöjd-Inflytande-Index helheten Kolada U00408 Jämna år Index från SCB:s medborgarundersökningen Antal genomförda systematiska brukar-/invånardeltaganden ST Årligen Uppgifter rapporteras av ST Spridning avseende ålder/kön på de medborgare som deltagit i samråd kring översikts- och detaljplaner SBK Årligen Uppgifter rapporteras av SBK MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL MÅL 1 Andel uppfyllda åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram SBK Årligen Uppgifter rapporteras av SBK. Målet mäts slutligt 2021 MÅL 2 Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen SK Tertial Uppgifter rapporteras in av SK Andel nyinköpta fordon/år som under 3,5 ton som drivs med biogas SK Tertial Uppgifter rapporteras in av SK MILJÖ OCH ENERGI DEMOKRATI OCH DIALOG MÅL 1 MÅL 2 (Fördelat på typ av deltagande) IV PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Bilaga 1 MÅL 1 MÅL 3 MÅL 4 KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Webbinformation Kolada U07434 Årligen Nöjd-Service Index (Insikt) SKL Ojämna SKL:s undersökning av år företagsklimatet, görs 2015 Kommunpolitikers attityder till företagande Svenskt Näringsliv Årligen Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Svenskt Näringsliv Årligen Ungdomsarbetslöshet Arbetsför- Tertial medlingen Avser arbetslösa 18-24 år i relation till registerbaserad arbetskraft Kommunala Prova på-platser UAF Halvår Tre mån praktik + tre mån anställning avses Kommunala sommarjobb Samtliga berörda Årligen Uppgifter rapporteras in av samtliga berörda aktörer i samband med delårsbokslut + bokslut SKL:s undersökning Information för alla. NÄRINGSLIV OCH ARBETE MÅL 2 MÄTETAL V HALMSTADS KOMMUN Bilaga 1 OMSORG OCH STÖD MÅL 1 MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Andel nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten Socialstyrelsen Årligen Avser Socialstyrelsens undersökning Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre Socialstyrelsen Årligen Avser Socialstyrelsens undersökning Jämna år Avser Socialförvaltningens undersökning Helhetsbetyg i handikappomsor- SOC gens kvalitetsundersökning avseende boende i bostad med särskild service Andel positiva svar i daglig verk- UAF samhets deltagarundersökning Avser UAF:s deltagarundersökning (Avser personal, trivsel, trygghet, arbete och arbetstid) MÅL 2 VI Andel frivilligorganisationer som ST är nöjda/mycket nöjda med samverkan med kommunens verksamheter Årligen Egen enkätundersökning Antalet samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer Årligen Uppgifter rapporteras in av SOC/HVF SOC/HVF PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Bilaga 1 MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Antal resor med kollektivtrafiken SBK (stadstrafik, regionsbusstrafik, tågtrafik) Årligen Uppgifter rapporteras in av SBK. Målet mäts slutligt 2020. Ökning ska ha skett från senast kända helårsresultat MÅL 2 Nöjd-Region-Index avseende Kolada tillgången på gång- och cykelvägar Jämna år Index från SCB:s medborgarundersökning Antal km gång- och cykelvägar TE Årligen Uppgifter rapporteras in av TE. Ökning ska ha skett från senast kända helårsresultat Antal cyklister som passerat broarnas1 mätstationer ST Årligen Uppgifter rapporteras in från ST Energianvändning i totalt anSK vända MWh energi, tjänsteresor personbil Årligen Uppgifter rapporteras in från SK. Minskning ska ha skett från senast kända helårsresultat MÅL 3 RESOR OCH TRAFIK MÅL 1 1. Avser Slottsbron, Österbro, Gamletullsbron, Järnvägsbron, Wrangelsbron. VII HALMSTADS KOMMUN Bilaga 1 MÄTETAL KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Nöjd-Region-Index Trygghet Kolada U00405 Jämna år Index från SCB:s medborgarundersökning Antal anmälda våldsbrott BRÅ Årligen Jämförs med riket då resultat för gruppen större städer inte finns att tillgå Elevsocial rapport BUF/UAF/ ST Årligen Målsamordnaren ansvar för urval av underlag i elevsocial rapport. Minskning ska ha skett från senast kända helråsresultat Antal som upplever att de haft besvär det senaste halvåret (LUPP) ST 2015 LUPP genomförs 2015. Jämförelse görs mot senast kända resultat från LUPP MÅL 3 Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor SK Årligen Lokalt producerade: livsmedel som producerats inom 15 mils radie från Halmstads kommungräns. MÅL 4 Andel ekologiskt producerade livsmedel i kronor SK Halvår Uppgifter rapporteras in från SK TRYGGHET, SÄKERHET OCH FOLKHÄLSA MÅL 1 MÅL 2 VIII PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 Bilaga 1 KÄLLA/ INTER- NOTERING ANSVAR VALL Antal besök på Mjellby Konstmuseum KUF Halvår Uppgifter rapporteras in från KUF Antal besök på Halmstads Konsthall KUF Halvår Uppgifter rapporteras in från KUF Antal besök på Hallands Konstmuseum KUF Halvår Uppgifter rapporteras in från KUF Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad Kulturundersökningen (KUF) Årligen Uppgifter rapporteras in från KUF MÅL 2 Nöjd-Region-Index fritidsmöjligheter Kolada U09402 Jämna år Index från SCB:s medborgarundersökning MÅL 3 Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för pojkar och flickor Samtliga berörda Årligen Uppgifter rapporteras in från berörda i samband med delårsbokslut samt bokslut. Utbud kultur, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga TE, KUF, BUF, DHAB Årligen Redovisning av utbud. Uppgifter rapporteras in av berörda Antal barn/unga som deltar i: TE, KUF, »»kulturaktiviteter BUF, »»idrotts- och fritidsaktiviteter DHAB Årligen Redovisning av antal barn. Uppgifter rapporteras in av berörda Föreningsbidrag TE, KUF, SOC Halvår Uppgifter rapporteras in vid delårsbokslut + bokslut av berörda Halltider TE Årligen Uppgifter rapporteras in vid delårsbokslut + bokslut av berörda MÅL 1 UPPLEVA OCH GÖRA MÄTETAL IX HALMSTADS KOMMUN Stadskontoret, 2014
© Copyright 2024