1. No category

Ämneskatalogen HT 2015
HANDLEDARE OCH FÖRSLAG PÅ UPPSATSÄMNEN
i alfabetisk ordning
CHARLOTTE ALM, docent, universitetslektor särskilt socialpsykologi. Frescati
Hagväg 14, rum 147, tel: 08–16 3684, e-post: [email protected]
Mina forskningsintressen ligger främst inom nedanstående områden men jag har
ett brett psykologiintresse och välkomnar även förslag på andra uppsatsämnen.
1.
2.
3.
4.
Socialpsykologiska fenomen, t ex attribution.
Kriminalitet, missbruk, mental ohälsa, vård/behandling.
Blyghet.
Trafikpsykologiska frågeställningar, exempelvis upplevda risker och
otrygghet i samband med resor.
OVE ALMKVIST, professor i klinisk neuropsykologi. BUP, Handikappinstitutet.
Frescati Hagväg 14, e-post: [email protected]
Två områden finns inom min forskning, där det finns plats för studenter för att
genomföra forskningsuppgifter (C-uppsats, psykologexamensarbete, doktorandstudier).
Alzheimers sjukdom En stor mängd data finns redan insamlade vid Geriatriska
kliniken, Huddinge sjukhus. Dessa data kan användas för att studera olika frågor
av betydelse för diagnostik, differentialdiagnostik, förståelse av demenssjukdomarnas natur etc.
Tre exempel:
1. Vilka samband finns mellan neuropsykologiska testresultat och resultat
från andra kliniska undersökningar (MR, SPECT, EEG, neurokemi etc) hos
personer med misstänkt kognitiv störning?
2. Hur ser förloppet ut vid övergången mellan ett prekliniskt stadium av
Alzheimers sjukdom (demenskriterier är ej uppfyllda) och diagnostiserad
Alzheimers sjukdom?
3. Vilka särskiljande tecken finns vid olika demenssjukdomar?
Funktionella studier av hjärnaktivitet och beteende Ett samarbete pågår
mellan MR-enheten och Geriatriska kliniken vid Huddinge sjukhus, varvid MRteknik utnyttjas för att studera blodflödet i hjärnan när olika mentala uppgifter
utförs. På så vis kan samband mellan hjärnaktivitet och beteende följas, vilket
görs både på friska personer och personer med olika typ av sjukdom. Dessa
studier kan ha framtida klinisk betydelse, men också ge grundläggande
information om förhållandet mellan hjärna och beteende. Två exempel:
–1–
1. Vilken betydelse har graden av viljestyrning för hjärnaktivet vid motorik
med fingrarna?
2. Vilken skillnad finns mellan minnesstörda och friska personer i hjärnaktivering vid olika kognitiva uppgifter?
JOHN AXELSSON, docent i psykologi, Karolinska Institutet, Nobels väg 9, epost: [email protected], hemsida: ki.se/psychology/sleep
Vår forskargrupp vill öka kunskapen och medvetenheten om hur sömnen i det
moderna samhället påverkar vår biologi, kognition, beteende och hälsa. Vi har
ett flertal pågående studier och söker för närvarande studenter som är
intresserade av följande forskningsfrågor.
1. Hur påverkar sömnbrist sociala interaktioner med fokus på samarbete,
kommunikation och hjälpsamhet?
2. Hur uppfattar och reagerar andra personer på oss när vi inte har sovit
ordentligt?
3. Hur påverkar arbetstider empati hos läkare?
4. Hur påverkas kognitiva processer hos läkare när de ska prestera direkt ifrån
uppvaknandet under jourpass?
5. Hur påverkar sömnbrist immunfunktion?
6. Hur sover man innan en planerad operation?
ÖSTEN AXELSSON, FD, Forskare i miljöpsykologi. Frescati Hagväg 9A, rum 206,
tel:08-16 4602, e-post: [email protected]
P Miljöpsykologi - inriktning mot design av stadens offentliga rum med avseende
på hur människor upplever dem.
P Experimentell forskning i laboratorium, samt fältstudier.
P Metodutveckling samt utveckling av mätinstrument inom ämnet.
P Doktorsavhandling - estetisk upplevelse av fotografi.
Handleder gärna studenter med egna idéer och förmåga att ta egna initiativ,
oavsett ämne eller metod.
AZADE AZAD, doktorand. Frescati Hagväg 14, rum 224, tel: 08-16 2017, epost: [email protected]
Mitt avhandlingsämne handlar om flickors normbrytande beteende. Mer specifikt
undersöker jag vad som karaktäriserar flickor som dömts för ett brott och om det
förekommer specifika antisociala beteendemönster hos denna grupp. Avhandlingen inkluderar både kvalitativ data i form av intervjuer med tjejer som begått
brott och kvantitativ data i form av bland annat registeruttag. Det finns alltså
möjlighet för studenter att få ta del av ett kvantitativt så väl som kvalitativt
material som uppslag till ett uppsatsämne. Jag har tidigare varit involverad i flera
–2–
forskningsprojekt som rör barns vittnesmål, däribland barn som varit utsatta för
sexuella och fysiska övergrepp samt barn som bevittnat våld, och kan även
handleda uppsatser som berör dessa ämnesområden.
STEPHAN BARALDI, docent. Frescati Hagväg 8, rum B202, tel: 08-16 3924, epost: [email protected]. Hemsida: www.psychology.su.se/staff/sbi/
Jag handleder uppsatser på B-, C- och Master-nivå, främst med frågeställningar
inom området socialpsykologi/social kognition.
BIRGITTA BERGLUND, professor em i perception och psykofysik. E-post:
[email protected]
Sensorisk perception med kliniska eller miljöpsykologiska tillämpningar.
GUNILLA BERGLUND, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare
KBT, lektor i klinisk psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B210, tel: 08-16 4614, epost: [email protected]
Mina intressen och forskningsområden ligger huvudsakligen inom:
klinisk psykologi särskilt konsekvenser av och behandling efter trauma,
beteendemedicin som jag arbetat länge med inom onkologin
psykometri såsom skalor för utvärdering av terapeutfärdigheter
Studenters egna förslag på ämnen är välkomna.
ANNE H. BERMAN, docent och adjungerad lektor i klinisk psykologi, leg
psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi. Karolinska Institutet,
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning, Norra
Stationsgatan 69, plan 7, 113 64 Stockholm, mobil: 070-4245360, epost: [email protected]
Jag arbetar kliniskt 20% som psykolog och psykoterapeut och 80% som forskargruppsledare och universitetslektor vid Karolinska Institutet. Jag har ca 60
publikationer av olika slag, varav över 30 är peer review artiklar i vetenskapliga
internationella tidskrifter. Jag har handlett ett 20-tal psykologexamensuppsatser.
Under de senaste 15 åren har jag forskat om ämnen inom kriminalitet och
missbruksområdena, på senare år mer och mer om e-hälsointerventioner för
problematiskt alkohol- och drogbruk. Jag har också utvecklat ett frågeformulär
som används i flera olika länder för att identifiera problematiskt drogbruk, Drug
Use Disorders Identification Test, DUDIT. På ett bredare plan är jag ordförande i
svensk beteendemedicinsk förening, www.svenskbeteendemedicin.se och jag
är också styrelsemedlem i International Society of Behavioral Medicine,
www.isbm.info. Sedan 2006 har jag ansvarat för en populär interprofessionell
kurs i tillämpad beteendemedicin i primärvården.
–3–
Aktuella forskningsområden är:
1. e-hälsointerventioner – implementering i vården
2. e-hälsointerventioner – kvalitativa studier
3. Barn till frihetsberövade föräldrar
4. Motiverande samtal
5. Beteendemedicinska frågeställningar
6. MOOCs och andra typer av e-lärande som undervisningsform
Dessa områden spänner över ett brett spektrum och det finns alltid intressanta
frågor att nysta i, både mina förslag och dina. Jag handleder helst psykologexamensuppsatser. Psykologkandidater med forskningsintresse är särskilt
välkomna. Allra bäst är att ta kontakt i god tid.
CLAUDIA BERNHARD-OETTEL, docent, leg psykolog. Frescati Hagväg 14, rum
356, tel: 08-16 3886, e-post: [email protected]
Mitt forskningsområde ligger inom arbets- och organisationspsykologi. Jag
undersöker olika anställningsformer (tillfälliga anställningar, deltidsanställningar)
och deras konsekvenser för individen och organisationen.
Näraliggande ämnen är det psykologiska kontraktet, anställningsotrygghet,
förändringar i arbetslivet, organisationsförändringar, nedskärningar,
anställningsbarhet, anknytning till arbetsmarknaden, utanförskap eller rörlighet
på arbetsmarknaden. Jag är dessutom intresserad av mångfald, sociala
relationer på arbetsplatsen och genusperspektivet inom arbets- och
organisationspsykologi.
Studenterna kan komma med egna idéer, och skriva på svenska eller engelska.
ERIK BERNTSON, docent. Tel: 08-16 3683, e-post: erik.berntson@
psychology.su.se
Min forskning rör anställningsbarhet, vad det är, vad det beror på och vilka
konsekvenser det har för individer och organisationer. I stort är jag intresserad
av arbets- och organisationspsykologi med särskilt intresse för anställningsbarhet, rörlighet, anställningsotrygghet, karriärfrågor, ledarskap.
GUNNAR BOHMAN, universitetslektor (klinisk psykologi, PDT). Frescati Hagväg
8, rum A409, tel: 08-16 2010, e-post: [email protected],
www.psychology.su.se/staff/gbn
KRISTER BOMAN, docent, leg psykolog, forskningsledare. Institutionen för
kvinnors och barns hälsa, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet,
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Q6:05, 171 76 Stockholm. Tel. 08-5177 49 31,
Mobil: 070-788 33 05, e-post: [email protected]
–4–
De psykosociala dimensionerna av allvarlig kronisk sjukdom hos barn representerade av forskning kring barnet och hela familjen - utgör idag en viktig
del av det totala medicinsk-psykologiska omhändertagandet. Det rör sig om ett
forskningsintensivt område, med ett etablerat samarbete mellan forskningsgruppen och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom den
ramen erbjuds handledning i uppsats- och examensarbeten inom klinisk
psykologisk barncancerforskning och psykosocial forskning kring allvarliga
kroniska sjukdomar hos barn och föräldrar/anhöriga. Inom delar av nedanstående ämnen sker samarbete med institutioner över hela landet, liksom
internationellt samarbete med partners utanför Sverige.
Ämnesförslag inom aktuella forskningslinjer:
Psykologisk stödintervention för föräldrar till barn med cancer/övr.
allvarliga sjukdomar (barncancer); utformning, implementering och
utvärdering av kort- och långtidseffekter.
Psykosocial belastning (depression, ångest, PTSD, stressymptom,
utmattningssymptom) hos föräldrar till barn med allvarlig sjukdom;
inklusive longitudinell uppföljning.
Salutogena faktorer (psykiska skyddsfaktorer), som hos föräldrar till
allvarligt sjuka barn befrämjar anpassning till livet efter sjukdomen, och
minskar risken för bestående psykosociala negativa följder.
Inverkan av tidigare psykiskt traumatiska upplevelser på hur föräldrar
reagerar psykologiskt vid ett barns allvarliga sjukdom.
Forskning om nyblivna föräldrar vid screening för medfödd risk för barnet
att utveckla obotbara sjukdomar:
o
o
o
etiska aspekter
föräldrars upplevelse och attityder
psykologiska reaktioner (undersökning av bl.a. förekomst av stress& ångestsymptom).
Sena komplikationer efter behandling för hjärntumör hos barn, nationella
långtidsuppföljningar av hälsa, identitet, kroppsuppfattning och självbild
och upplevelse av erhållen vård/stöd. Föräldrars belastning och upplevelse
av vård/stöd ingår.
Barns upplevelser av sjukdom och behandling vid allvarlig kronisk sjukdom
(barndiabetes, barncancer).
ELISABET BORG, fil.dr, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, tel: 08-16 3869,
e-post: [email protected]
Mina intressen ligger huvudsakligen inom psykofysikens område: Hur förhåller
sig vår upplevda verklighet till den fysiska verkligheten? Hur kan man ”mäta”
upplevelser (speciellt upplevelser som varierar från svaga till starka intensiteter)? Jag är även intresserad av olika tillämpningsområden för psykofysiska
skattningsmetoder (och dessa begränsas endast av fantasin). Exempel på
tillämpningsområden är inom ergonomi, hälsa, idrott, medicin, mm.
Några förslag till uppsatsämnen:
–5–
P En skattningsskala som har fördelarna hos enkla kategoriskalor och samtidigt
kan ge kvotdata har utvecklats av Gunnar och Elisabet Borg, den s.k. Borg
CR100 skalan®. Upplevs den som lättare/svårare att använda än vanliga
procentskattningar? Detta skulle kunna bedömas med hjälp av skattningar av
svarthet (ytor som varierar i grad av svarthet) i en inomindividdesign.
P Är en Borg CR-skala® mindre känslig för s.k. ”context-effekter” (t.ex.
omgivningens påverkan) än de klassiska kvot-skalningsmetoderna såsom
magnitudestimation? Inte mycket undersökt, men vissa motstridiga resultat
finns på upplevd ljudstyrka. Hur ser det ut på upplevd ansträning t.ex.?
P Hur överensstämmer våra föreställningar av intensitetsupplevelser (såsom
exempelvis ”surheten hos en citron”, ”svartheten hos ett svart
sammetstyg”, ”ljudet från en motorsåg”, ”att springa 200 m till bussen”) med
faktiska intensitetsupplevelser av desamma? Kombinara enkät-undersökning
med fält-experiment.
P Borg CR100 skalan har framför allt tagits fram och validerats på sensoriska
material (t.ex. upplevd ansträngning, ljudstyrka, smakstyrka, etc.). Hur
fungerar den på helt andra saker – t.ex. på 1) upplevd svårighet av matematikuppgifter? 2) kvalitetsbedömningar (t.ex. av innehållet i en rapport-text) 3)
upplevd emotionell styrka (när man lyssnar på två olika musikstycken t.ex.?
Eller något helt annat? Med resp. utan penna mellan läpparna…) 4) Något
annat område där det finns dåliga mätskalor som man kan jämföra med…?
P Egna initiativ där det finns behov av förbättrad skattningsmetodik välkomnas!
Jämför befintliga skalor (t.ex. VAS) med det resultat som erhålls med Borg
CR100 skalan®.
P Är förändringen i upplevd känsla av ansträngning vid arbete på cykelergometer beroende av om man har en kontinuerlig stegvist ökande belastning
eller om man presenterar belastningarna i en randomiserad ordning? (man
skulle ju kunna tänka sig det eftersom tröttheten från föregående belastning
adderas till den aktuella s.a.s.). Det första är den typen av arbetsprov som
oftast används kliniskt, den andra typen är den metodologiskt bättre vid
skalkonstruktion. Alltför stora skillnader kan i värsta fall medföra fara för
patienter som använder skalan kliniskt, varför detta behöver studeras.
GUNNAR BORG, professor emeritus vid Avdelningen för perception och
psykofysik. E-post: [email protected], [email protected]
Generell metodik för bestämning av styrkan i upplevelser
En ny skattningsmetodik (Category-Ratio-skalor, ”CR-Scales”) finns utarbetad,
som möjliggör bestämningar av direkta nivåer vid ett visst tillfälle och i en viss
situation (en bestämd position i det subjektiva dynamiska variationsområdet
från ”Min” till ”Max”) samt förändringar med stimulusintensitet eller tid. Detta
med parametrisk statistik. Metodiken tillämpas för bestämningar av de flesta
typer av upplevelser, såsom vanliga sensoriska förnimmelser av ljud, smak
o.s.v., kliniska symtom och känsloupplevelser.
Av aktuellt intresse är granskning av befintlig metodik för bestämning av smärta
samt experiment med jämförelse av den vanliga VAS-metodiken med CR-skalametodiken. Psykofysiologiska experiment pågår med bestämning av andfåddhet
–6–
och andnöd i relation till muskeltrötthet m.m. hos friska och patienter (i samarbete med KI-KS) med KOL (många rökare). Exempel på andra experiment är
bestämning av sötman hos viner samt elitprestationer i idrott, ”typ” simhopp,
backhoppning o.s.v.
Några studier utförs i samarbete med min dotter Elisabet.
PER CARLBRING, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk
psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B403, tel: 08-16 3920, 070-666 7 666, epost: [email protected]
Jag har ett stort intresse för tillämpad psykologi. Se min hemsida för publikationslista samt aktuell förteckning över de mer än 100 uppsatser (både
kvantitativa och kvalitativa) jag hittills handlett: www.carlbring.se
Just nu pågående projekt:
P Prokrastinering (att skjuta upp saker)
P Virutal reality (Oculus Rift)
P Finns det negativa effekter av psykologisk behandling/psykoterapier?
P Challenger – vår mobiltelefonapplikation mot social fobi.
P Cogntive bias modification
P Diagnostik
Kom förbi så kan vi förutsättningslöst diskutera dina intressen och se om vi
tillsammans kommer fram till ett spännande och roligt uppsatsprojekt!
SVEN Å CHRISTIANSON, professor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum
B212, tel: 08-16 3957, e-post: [email protected]
Minne och emotion, våldsbrott och vittnesmål.
Förslag till uppsatsämnen:
1. Kognitiv intervjuteknik i samband med förhör av barn/vuxna.
2. Minnen från traumatiska upplevelser.
3. Simulerad glömska hos gärningsmän.
4. Kvinnor som dömts för mord/dråp.
5. Vad gärningsmän minns och berättar om dödligt våld.
6. Beteendekonsistens hos gärningsmän som begår sexuella övergrepp.
7. Vad barn minns och berättar om bevittnat våld.
8. Barn och ungdomar minnen och berättelser om sexuella övergrepp.
9. Internet-initierade sexuella brott och grooming.
10.Gärningsmannaprofilering.
Studenter med ett allmänt intresse av vittnesmål i samband med våldsbrott är
välkomna att diskutera egna idéer om uppsatsämnen.
–7–
STINA CORNELL KÄRNEKULL, doktorand i kognitiv psykologi. Rum 212,
Frescati Hagväg 9A, tel: 08-16 2430, e-post: stina.cornell.karnekull@
psychology.su.se
Mitt forskningsområde handlar om episodisk luktminne och glömska över tid,
samt hur perceptuella, semantiska och kontextuella faktorer påverkar
minnesprestationen. Jag kan handleda uppsatser i minnespsykologi, t.ex.
ansiktsminne, luktminne och verbalt minne.
LILIANNE ENINGER, docent, universitetslektor. Frescati Hagväg 8, rum B302,
tel: 08-16 3963, e-post: [email protected]
Mitt område är i huvudsak utvecklingspsykologi. Områden som jag forskar eller
har forskat inom inkluderar hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter och
kopplingar till tidigt temperament, utveckling av och samband mellan olika
kognitiva funktioner (arbetsminne, inhibition, intelligens), socioemotionell
utveckling, känslomässig reglering och anknytning.
LAURA FERRER-WREDER, docent, universitetslektor (utvecklingspsykologi).
Frescati Hagväg 14, rum 232, tel: 08-16 3898, e-post: [email protected], www.psychology.su.se/staff/lferr
I am a developmental psychologist. I welcome interested students to contact me
to discuss supervision of their papers/projects. My current research interests are
in the following areas:
Applied developmental science and positive youth development.
Prevention science.
Child, adolescent, and young adult development.
Self and identity development.
Research design, implementation, and evaluation of school and community
supported interventions.
Culture, gender, and the development and dissemination of interventions.
Positive youth development interventions.
Prevention of problem behaviors.
Sustainability of intervention outcomes.
University/community alliances.
HÅKAN FISCHER, professor i humanbiologisk psykologi, prefekt. Frescati
Hagväg 14, rum 136, tel: 08-16 2357. [email protected]
Min forskning bedrivs inom ramen för emotionspsykologi, kognitionspsykologi
och neurovetenskap. Jag har ett speciellt intresse för hur åldrande, personlighet
och kön påverkar hjärnans funktion vid olika typer av emotionella och kognitiva
uppgifter.
–8–
Det finns möjligheter för studenter att skriva uppsatser inom ramen för olika
projekt som involverar;
Igenkänning av minne av emotionella ansiktsuttryck
Igenkänning och minne av emotionella röster
Ansiktsminne
Emotionellt bildminne
Olika frågor kan här ställas gällande hur kön, personlighet, ålder och kognitiv
kapacitet påverkar både hjärnfunktion och beteende.
Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer om uppsatsområden. Jag
handleder gärna både C- och D-uppsatser samt psykologexamensuppsatser. Ring
eller skriv mail till mig så kan vi diskutera olika idéer för uppsatsen.
ANN FRIDNER, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, universitetslektor.
Frescati Hagväg 14, rum 243, tel: 08-16 3842, e-post: ann.fridner@
psychology.su.se
Min forskning ger plats för studenter att genomföra forskningsuppgifter inom
ramen för masteruppsatser.
Forskningsuppgifter finns inom projektet HOUPE – Health and Organisation
among University hospital Physicians in Europe. Projektet syftar till att undersöka
arbetsmiljö inkluderande forskning/undervisning/klinik, arbetsrelaterad stress
och utbrändhet, hälsobeteenden, suicidtankar bland läkare.
Andra forskningsuppgifter finns i ett projekt om allmänläkare där det finns goda
möjligheter att skriva om olika teman, tex vad predicerar sjuknärvaro, motivation/stöd i arbetet, vad predicerar arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos läkare och
vad skyddar, vad motiverar läkare att stanna kvar i specialiteten och vad
hindrar mm. Vad har genus och etnicitet med frågeställningarna att göra?
MARIE GUSTAFSSON SENDÉN, fil.dr och forskare på Avdelningen för kognitiv
psykologi, Frescati Hagväg 14, tel: 08-16 3946, e-post: [email protected]
Socialpsykologi: t.ex attityder, stereotyper, värderingar. Jag är särskilt intresserad av kommunikationen och språkets roll när det gäller socialpsykologiska
fenomen, t.ex hur stereotyper blir associerade med värderingar, eller hur ordval
påverkas av olika situationer och motivation. Jag har förslag på ämnen inom
området – kontakta mig gärna för mer information.
Jag undervisar och handleder också inom genusområdet – t.ex när det gäller
ledarskap och organisationer. Har uppslag till ämnen även här.
–9–
STEPHAN HAU, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut. Frescati Hagväg 8,
rum B405, tel: 08-16 4615, 072-202 4001, e-post: stephan.hau@
psychology.su.se
Mina intressen ligger inom klinisk psykologi och socialpsykologi. Utöver
nedanstående forskningsområden går det alltid bra att även skriva om
konceptuell forskning och om alla andra tema som har anknytning till klinisk
psykologi.
Depression, ångststörningar
Drömmar, experimentell drömforskning, mardrömmar
PTSD
Trauma
Identitetsprocesser i gruppsammanhang
Utbildningsforskning (t.ex. psykoterapeutisk identitetsutveckling,
procedural kunskap, etc.)
I ett personligt samtal kan vi diskutera dina intressen och föreställningar om
uppsatsskrivande!
JOHNNY HELLGREN, docent, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 360, tel: 08-16 1388, e-post:
[email protected]
Mina forskningsintressen ligger främst inom området MTO (människa, teknik och
organisation) och berör ämnen som mänskliga felhandlingar, säkerhet, olyckor,
attityder, värderingar och ledarskap i samband med säkerhet samt säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i organisationer. Även fenomen som organisationsförändringar samt rekrytering och urval ligger inom mitt intresseområde.
ÅKE HELLSTRÖM, professor em. Frescati Hagväg 14. Tel: 08-653 10 53 eller
070-7135509, e-post: [email protected]
Områden och specifika ämnesförslag:
1. Estetisk perception: Sambandet mellan upplevd vackerhet (av t.ex. musik,
konst, arkitektur, bruksföremål) och modernitet, komplexitet, mm. Upplevelse av musik- och konststilar.
2. Social perception: Hur påverkar fysiska karakteristika (t.ex. hår, glasögon,
skägg, kläder, prydnader) bedömningen av yrke, personlighet, lämplighet
för ett jobb, etc.?
3. Färgperception: Hur uppkommer de s.k. subjektiva färgerna, som produceras av svartvit stimulering i vissa tidsmönster (”pattern induced flicker
colors”)?
4. Tidsperception: Vilka faktorer påverkar vår uppfattning om ett tidsintervalls längd?
5. Vad händer när vi jämför två stimuli, och varför blir det systematiska fel?
Inverkan av pauslängd, höger/vänster-placering, personlighet, mm.
– 10 –
6. Hur påverkas preferenser och andra jämförelser av alternativens ordningsföljd? Ger t.ex. frågan “vilket är intressantast, fotboll eller tennis?”
ett annat resultat än frågan “vilket är intressantast, tennis eller fotboll?”
7. Perception av humor: Vilka egenskaper hos en situation, bild, historia etc.
gör att den uppfattas som rolig? Olika slag av humor, olika preferenser för
humor.
Studenter är välkomna att komma med egna förslag inom perception eller
psykofysik, med gränsområden.
AGNETA HERLITZ, professor, leg psykolog. Äldrecentrum, Sabbatsbergs
sjukhus. Tel: 08-690 58 23.
Könsskillnader i intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen:
1. Finns det könsskillnader i minnesfunktioner?
2. Hur relaterar könsskillnader i verbala uppgifter, visuospatiala uppgifter,
och minnesuppgifter till olika begåvningsprofiler?
Könshormon och våra intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen:
1. Varierar den intellektuella prestationen över menstruationscykeln?
2. Hur påverkas våra intellektuella prestationer av östrogen och
testosteronnivåer?
Det friska och sjuka åldrandet Förslag till uppsatsämnen:
1. Vilka intellektuella uppgifter särskiljer bäst den friske äldre från den
demenssjuke äldre?
2. Har äldre personer med vanföreställningar (delusional disorder) nedsatta
minnesfunktioner?
Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen.
LENNART HÖGMAN, fil.dr. Frescati Hagväg 8, rum A302, tel: 08-16 3830, epost: [email protected]
Hur påverkar sömnbrist, empatiska och emotionella reaktioner?
Hur tolkar vi och och hur snabbt kan vi uppfatta olika typer av
ansiktsuttryck?
Hur aktiveras prefrontalloberna vid kortvariga exponeringar av emotionella
stimuli.
Hur styrs uppmärksamheten av ansiktsemotioner?
Vilka stimulusegenskaper får oss att närma oss eller söka oss bort?
Hur påverkar tryptofan- eller tyrosinfattig kost igenkänning av
ansiktsemotioner?
Vilken roll spelar ålder och kön hos sändare och mottagare vid
igenkänning av ansiktsemotioner?
Andra ämnesförslag inom kognition, perception och emotionsområdena
välkomnas.
– 11 –
MARIANNE JAKOBSSON, fil.dr, Avdelningen för arbets och organisationspsykologi, enheten för risk-, social- och beslutsforskning, leg psykolog, ingenjör,
e-post: [email protected], [email protected]
Jag har handlett uppsatser inom organisationspsykologi (anställningsbarhet,
commitment, impression management) beslutsfattande, socialpsykologi,
personlighetspsykologi (svartsjuka, personlighet) samt kognition (bedömning/
beslutsfattande) samt någon uppsats med anknytningsteoretisk ansats.
Min avhandling handlar om: Beslut med medium till långvariga konsekvenser:
Beslutsprocesser och strukturer. Individuella respektive organisatoriska beslut.
Min undervisning har skett inom socialpsykologi, utvecklingspsykologi samt ao.
MARKUS JANSSON-FRÖJMARK, docent, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum
C415b, tel: 08-16 3923, e-post: markus.jansson-frojmark@ psychology.su.se
Mitt forskningsintresse ligger inom ramen för klinisk psykologi, framför allt med
tonvikt på utveckling av teoretiska modeller och behandling av insomni.
Möjliga uppsatsämnen inom sömnområdet kan t.ex. vara:
1. Psykologiska faktorer vid diverse sömnstörningar (t.ex. insomni,
hypersomni och mardrömmar)
2. Psykologisk behandling vid insomni
3. Insomni hos barn och ungdomar
4. Stress/utbrändhet och insomni
5. Utvärdering av formulär för patienter med sömnstörning
Mina forskningsintressen ligger främst inom insomni men jag välkomnar även
förslag på uppsatsämnen inom områden såsom smärta, depression, bipolär
sjukdom, ångest, stress och utbrändhet. MAARIT JOHNSON, docent, universitetslektor, personlighetspsykologi. Frescati
Hagväg 14, rum 334, tel: 08-16 2012, e-post: [email protected]
Min forskning rör sig kring frågor om självkänsla/självattityder och hur dessa
tillsammans med andra personlighetsegenskaper har betydelse för sårbarhet
eller robusthet när det gäller stress och hälsa. Mitt projekt är en utvidgning av
den traditionella synen på självkänslans roll som buffert och fokuserar på
dynamiska behovsbaserade uttryck av självvärde och deras konsekvenser för
beteende och välbefinnande. Jag har utvecklat skalor som kan tillämpas på flera
områden (sport, ekonomi, arbetspsykologi, ledarskap, kliniska studier). Dessa
mäter:
1) inre (bas) självkänsla och yttre (förvärvad) självkänsla;
2) relationsberoende och prestationsberoende (betingad) självkänsla.
– 12 –
Frågor som är lämpliga för uppsatser kan röra sig om följande problematik:
1. Hur olika slags betingad självkänsla relaterar till depression, utmattning,
sömnproblem, och fysiska symptom (kan även undersökas i patientgrupper
tex fibromyalgia, reuma).
2. Betydelsen av olika slags betingad självkänsla för narcissism
3. Självkänsla (betingad/obetingad) och mindfulness.
4. Kompetensbaserad och/eller relationsbaserad självkänsla relaterad till olika
arbetslivsvariabler, eller till arbetsstress / hemstress / kön.
Studier kan handledas som studerar implicita (IAT test) aspekter av självkänsla i
relation till inre, yttre självkänsla och olika betingad självkänsla. Även studier om
responsbias är av intresse (Flera studier på mitt område fordrar kunskaper i
regressionsanalys.)
FREDRIK JÖNSSON, docent. Frescati Hagväg 14, rum 320, tel: 08-16 3876, epost: [email protected]
Jag handleder på regelbunden basis, så du är varmt välkommen att höra av dig
till mig om du vill skriva uppsats på kandidat- eller masternivå. Om inte jag själv
har tid så brukar någon av doktoranderna i gruppen kunna ta sig an uppgiften.
Du behöver inte ha bestämt dig för handledare för att ta kontakt.
Vi har i forskargruppen alltid flera pågående projekt som huvudsakligen
fokuserar på olika aspekter av minne, metaminne (vad vi själva tror om vår egen
minnesfunktion) och lärande.
Jag uppdaterar oftare informationen på mina hemsidor än här i ämneskatalogen,
så besök gärna nedanstående hemsidor:
Forskargruppens hemsida:
www.psychology.su.se/forskning/forskningsomraden/kognitivpsykologi/forskning/memory-and-metacognition-lab
Personlig hemsida: www.psychology.su.se/staff/fjn/
HANNA KUSTERER, fil.dr vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 332, telefon: 08-16 3912, e-post:
[email protected]
Jag forskar och handleder uppsatser på alla nivåer inom social- och arbets-/
organisationspsykologi, gärna med genusperspektiv. Min avhandling handlar om
stereotyper och föreställningar kring män och kvinnor som chefer. Jag använder
både kvalitativa och kvantitativa metoder.
PIA LANGEMAR, fil kand. Tel: 08-662 06 52, e-post: pia_langemar@
hotmail.com
Jag handleder kvalitativa uppsatser i varierande ämnen. Välkommen med
förslag!
– 13 –
MARIA LARSSON, professor, Dr. Med. Vet., Frescati Hagväg 9A, tel: 08-16
3937, e-post: [email protected]
Förslag till uppsatsämnen:
Självbiografiska luktminnen
1. Skiljer sig luktaktiverade minnen från visuellt och verbalt aktiverade minnen
med avseende på (a) antalet genererade minnen, (b) emotionalitet, och (c)
tydlighet?
2. Är självbiografiska minnen aktiverade av lukt i högre grad beskrivna som
specifika unika händelser i jämförelse med verbalt och visuellt aktiverade
minnen?
3. Finns det könsskillnader i självbiografiska luktminnen?
Luktsinnesfunktioner hos blinda
4. Har blinda bättre luktsinnesfunktioner i jämförelse med seende (som
kompensation för sensoriskt handikapp)?
Lateralisering och luktminne
5. Varierar episodisk luktminnesprestation under bilaterala och unilaterala
testbetingelser?
6. Hur ser relationen mellan kön, lateralitet och luktminne ut?
Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen inom
lukt och kognition.
PETRI LAUKKA, docent. Frescati Hagväg 14, rum 133, tel: 08-16 3935, e-post:
[email protected], www.psychology.su.se/staff/pela/
Mina forskningsintressen kretsar kring emotioner samt musikpsykologi. Bland
pågående projekt kan följande nämnas:
(a) tvärkulturell kommunikation av känslor i tal och musik,
(b) musikens funktioner och användningsområden,
(c) individuella skillnader i igenkänning av känslouttryck, och
(d) studier av neurala mekanismer involverade i igenkänning av känslouttryck.
Jag kan handleda uppsatser om det mesta som har någon koppling till områdena
emotionspsykologi eller musikpsykologi.
PETER LILLIENGREN, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, vik.
universitetslektor. Frescati Hagväg 8, rum B410, tel: 08-16 3909, e-post:
[email protected], www.psychology.su.se/staff/peli/
Jag har ett särskilt intresse för kliniska tillämpningar av affektteori och
anknytningsteori, forskning kring gemensamma och specifika faktorer i olika
psykoterapiformer samt försök till integration mellan olika skolinriktningar på
psykoterapiområdet.
– 14 –
MARIA LINDAU, MD, universitetslektor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum
C210, tel: 08-16 2016, e-post: [email protected],
www.psychology.su.se/staff/mlinda
Min egen forskning är dels klinisk, och handlar om relationen mellan hjärna och
beteende vid mild kognitiv störning och olika typer av demenssjukdomar,
däribland Frontotemporal lobär neurodegeneration och Alzheimers sjukdom, dels
inriktad på kognitiv struktur och klassisk balett.
Jag handleder i neuropsykologi, studier med psykodynamisk inriktning,
behandlingsstudier, trafikmedicinska studier, studier av psykologiska aspekter på
konstnärlig utövning/scenkonst och idrottsmedicin, intervjuundersökningar,
enkätundersökningar och i viss mån kvalitativa studier.
Egna uppslag till uppsatsämnen välkomnas också.
PETRA LINDFORS, professor. Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 14,
rum 324. Tel: 08-16 3893, e-post: [email protected]
Petra Lindfors kan åta sig något handledningsuppdrag, på avancerad nivå
(magister/master, psykologprogrammet) där studenten har intresse av att gå in
och delta i något aktuellt forskningsprojekt kring stress, hälsa och välbefinnande
och skriva uppsats inom ramen för ett pågående forskningsprojekt. För mer
information om Petras forskningsintressen, se www.psychology.su.se/staff/pls/
THOMAS LINDGREN, vik universitetslektor (personlighetspsykologi och klinisk
psykologi). Frescati Hagväg 12B, rum 237, tel: 08-16 3841, e-post:
[email protected], www.psychology.su.se/staff/tholi
Jag har arbetat huvuddelen av mitt yrkesliv som psykolog, kliniskt och med
organisation och min forskningsinriktning följer i spåren av detta. Ett fokus har
varit testmetodik, särskilt personlighetstest. Vad mäter egentligen individuella
testmetoder och hur förhåller sig olika typer av testmetoder till varandra? Hur
och i vilken utsträckning är testresultat generaliserbara? Sådana frågor berör
inte bara testmetodik, utan även de konstrukt som testmetoderna avser mäta,
liksom konstruktens teoretiska underbyggnad.
Test kan också användas till mer än att avgränsat mäta något. När man mäter
något, gör man också något med det man mäter. Test kan t ex få betydelsen att
vara en tredje part i en bedömningsrelation, som en empatiguide och /eller som
en operationalisering av hur det är. Den som blir bedömd kan inkluderas i en
ömsesidig valideringsprocess. Sådan användning av test är exempel på vad som
har kommit att kallas kollaborativ- eller psykoterapeutisk testbedömning. Jag har
intresserat mig särskilt för denna kollaborativa eller terapeutiska dimension av
bedömning, vid diagnostik, behandlingsplanering, utvärdering-uppföljning och i
urval.
– 15 –
TORUN LINDHOLM, professor. Frescati Hagväg 14, rum 220. E-post:
[email protected]
Min forskning är inriktad på socialpsykologiska frågeställningar, ofta tillämpade i
rättsliga, medicinska och akademiska sammanhang. Jag har forskat bland annat
kring hur vittnen till brott uppfattar förövare och offer i brottssituationer beroende på faktorer som etnicitet och kön, och hur sådana faktorer kan avgöra rättspsykiatriska bedömningar och bedömningar av vittnens trovärdighet.
Jag har också forskat minnets påverkbarhet, framförallt hur vi kan minnas
sådant som aldrig inträffat, så kallade falska minnen och hur falska och korrekta
minnen skiljer sig åt. Jag arbetar också med projekt kring faktorer som påverkar
vår tendens till konformitet, samt kring fenomenet stereotyphot, dvs när
negativa stereotyper om den egna gruppen gör att man presterar sämre.
Studenter intresserade av följande områden är välkomna att diskutera uppslag
för en c-uppsats.
1. Kan man minnas ett brott som man inte sett? Gör man oftare sådana
misstag om den misstänkte är stereotypt förknippad med brottet?
2. Hur bedömer man misstanke om våld mot barn inom vården? Spelar
etnisk bakgrund hos den misstänkte någon roll? Hur minns man sina egna
bedömningar och fakta i fallet efteråt?
3. Finns det egenskaper som skiljer korrekta och felaktiga minnen?
4. Kan människor avgöra om ett vittnes minne är felaktigt eller korrekt?
Spelar det någon roll om vittnet talar sitt eget modersmål? Om det är en
kvinna eller en man? Kan man träna sig på att bli bättre på att göra
bedömningar av om ett minne är korrekt eller inte?
5. Påverkas människors minne för en brottshändelse av inställningen hos den
man beskriver händelsen för, s k ”audience tuning”?
6. Påverkas kvinnors vilja till ledarskap av stereotyphot? Kan man i så fall
motverka detta?
LENA LÅSTAD, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 335a, tel: 08-16 3906, e-post:
[email protected], www.psychology.su.se/staff/lels/
Min forskning är inriktad mot arbets- och organisationspsykologi, och mitt
avhandlingsarbete handlade om anställningsotrygghet och anställningsotrygghetsklimat. Studerande som är intresserade av att skriva om
anställningsotrygghet är välkomna att höra av sig till mig. Jag handleder också
inom ämnen som organisationskultur och organisationsklimat, samt stress och
stresshantering. Jag handleder både kvalitativa och kvantitativa uppsatser, men
under höstterminen 2015 kommer jag främst att handleda kvalitativa uppsatser.
– 16 –
FERNANDO MARMOLEJO-RAMOS, Postdoc, Division of perception and
psychophysics. E-mail: [email protected]
Research interests in psychology: Language comprehension, text comprehension,
embodiment of language and emotions, cross-modal (multisensory) perception
(processing).
Specific research project at SU: Cross-modal (multisensory) perception
(processing) between vision and touch.
Examples of research questions (Masters students): How the recall of novel 3D
shapes can be affected by the order in which the shapes are previously explored
(vision > touch vs touch > vision)? What’s the role of language in such crossmodal processing? How could emotions play part in the process?
MALIN MATTSON, fil.dr. Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Epost: [email protected],
www.psychology.su.se/staff/mama
MARIKA MELIN, fil dr. Forskare avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 346, tel: 08-16 3879, e-post:
[email protected]
Tar inga nya handledningsuppdrag HT 2015 – VT 2016.
CHRISTIN MELLNER, forskare på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 329, e-post: [email protected]
Tar inga nya handledningsuppdrag HT 2015 – VT 2016.
HENRY MONTGOMERY, professor emeritus. Tel: 08-16 3825, e-post:
[email protected]
Att lyssna på meningsmotståndaren
Demokrati förutsätter att det finns olika åsikter som tävlar med varandra. Det
hör till demokratins väsen att människor försöker vinna terräng för sina åsikter
och övertyga andra om att man har rätt. Men en välfungerande demokrati
förutsätter också att man lyssnar på meningsmotståndaren och tar hans eller
hennes argument på allvar. Hur kan man organisera ett samtal mellan meningsmotståndare så att deltagarna lyssnar på varandra? Uppsatsämnet avser att
utföra ett experiment där meningsmotståndare i en politiskt kontroversiell fråga
får i uppgift att diskutera med varandra. Olika möjligheter att styra samtalet
prövas. Effekten av denna styrning på hur man uppfattar och tar till sig meningsmotståndares åsikter undersöks och hur man ser på denne som person. Vi utgår
från teorier inom social kognition såsom attributionsteori och balansteori.
– 17 –
TIMO MÄNTYLÄ, professor i kognitiv psykologi. Frescati Hagväg 14, rum 120,
tel: 08-16 2008, [email protected]
Utöver mitt allmänna intresset för grundläggande kognitionspsykologiska frågor
handlar min forskning om relationen mellan sk. högre kognitiva funktioner med
fokus på beslutsfattande, metakognition och kognitiv kontroll. Ett nära relaterat
projekt handlar om "multitasking" och dess relation arbetsminne och exekutiva
kontrollfunktioner.
Förslag på uppsatsämnen: Individuella skillnader i multitasking. Högre kognitiva funktioner under menstruationscykeln. Effekter av datorspel på intelligens, spatial förmåga och exekutiva funktioner. EWA MÖRTBERG, docent, medicine doktor, leg psykolog, leg psykoterapeut,
specialist i klinisk psykologi och neuropsykologisk diagnostik. Frescati Hagväg 8,
rum B411, tel: 08-16 3858, e-post: [email protected]
Jag är intresserad av klinisk psykologi och psykoterapiforskning och särskilt
experimentella behandlingsstudier. Min egen forskning har primärt varit inriktad
på området social ångeststörning (social fobi) och t.ex. studier av behandlingseffekter, prediktorer och mediatorer för utfall, personlighet och allians. För
närvarande planeras ett forskningsprojekt avseende depressionsbehandling där
effekterna av beteendeaktivering och kombinationen av antidepressiv
medicinering och beteendeaktivering jämförs.
Välkommen att kontakta mig för diskussion av dina uppsatsideér!
MATS NAJSTRÖM, fil.dr, leg psykolog, leg psykoterapeut. Frescati Hagväg 8,
rum B211, tel: 08-16 4219, e-post: [email protected]
Uppsatsämnen kan erbjudas inom följande områden:
Omedvetna processer med ursprung i subliminal perception
Personlighetspsykologi
Kognitiv psykologi
Anknytningsteori
Intervjumetodik
Studenter är också välkomna att diskutera egna idéer till uppsatsämnen.
MATS E. NILSSON, professor. Frescati Hagväg 9A. E-post: mats.nilsson@
psychology.su.se, tel. 08-164605.
Förslag på uppsatsämnen:
1. Vad gör ljud behagliga eller störande?
2. Vad kännetecknar rogivande ljudmiljöer?
3. Psykoakustiska modeller för upplevelser av ljudkällor (distans, rörelse,
position, etc).
4. Användning och upplevelse av rekreationsområden i relation till olika
miljöfaktorer.
– 18 –
HENRIK NORDSTRÖM, doktorand. Frescati Hagväg 9A, rum 213 (Gösta
Ekmans Laboratorium), tel: 08-16 4804, e-post: henrik.nordstrom@
psychology.su.se
Mitt avhandlingsarbete handlar om emotionella uttryck i tal och musik. Jag
undersöker vad det är som gör att vi kan förstå det emotionella uttrycket i en
röst eller i ett musikstycke samt lik-/olikheter mellan dessa typer av uttryck. Jag
har flera projekt och datainsamlingar på gång som rör detta ämne och som
skulle kunna bli lagom omfattning för ett studentarbete.
JONAS OLOFSSON, docent, bitr universitetslektor. E-post: jonas.olofsson@
psychology.su.se, www.psychology.su.se/staff/jool/
Jag handleder studenter inom ett flertal områden som rör kognitiva, perceptuella
och affektiva fenomen. Min egen forskning rör dels luktsinnets förmåga att väcka
känslor, och dess relation till kognitiva system i hjärnan (främst språk och
minne). Jag använder också registreringar av hjärnvågor för att mäta hur snabbt
hjärnan reagerar på emotionella bildstimuli.
Min filosofi är att uppsatsskrivande studenter ska få möjlighet att göra
välkontrollerade studier med hög vetenskaplig kvalitet, och därigenom få pröva
på hur det är att bedriva forskning. Hör av dig och beskriv vad du är intresserad
av att skriva om.
ANDREAS OLSSON, PhD, forskare vid Klinisk Neurovetenskap, Karolinska
Institutet, Fogdevreten 2a, 171 77 Stockholm, tel: 08-524 824 59, e-post:
[email protected] Personlig websida: www.psych.nyu.edu/
phelpslab/pages/andreas.html
Min forskning använder olika metoder (fMRI, perifer psykofysiologi och beteende)
för att studera frågeställningar inom kognitiv och affektiv neurovetenskap, inlärningsteori och socialpsykologi. Pågående projekt intresserar sig tex för rädsleinlärning och hur denna grundläggande form av inlärning påverkas av sociala
faktorer, såsom grupptillhörighet, mentala attribueringar och personlighetsdrag.
Studenter som önskar mer information kan bekanta sig med tidigare projekt via
min personliga websida (se ovan).
Studenter erbjuds tillfälle att lära sig experimentell design och metod, samt att
skaffa erfarenhet av att utföra egna studier. Examensarbeten kan diskuteras som
delar i befintliga projekt eller som förslag på nya studier.
ANDERS SAND, doktorand i Gösta Ekmans Lab. Frescati Hagväg 9A, rum 213,
tel: 08-16 4804, e-post: [email protected]
Jag vill handleda en student som är intresserad av subliminal priming eller
individuella skillnader i dataspelande och visuella uppgifter. Experimentet som är
planerat handlar om subliminal priming (kan coca cola-reklamen du inte hinner
se, ändå få dig att köpa läsk?). Ett av de vanligaste paradigmen som får effekter
är subliminal priming av stroop-effekten (längre reaktionstid om det finns en
– 19 –
färgkonflikt man ”inte kan se”). Jag vill undersöka om effekten kan förklaras av
individuella skillnader (framförallt gällande skillnader i dataspelande) samt om
den överlever trial-fokuserad analys. Experimentet är designat och pilotat men
jag är öppen för att delar kan ändras efter intresse. Mitt avhandlingsarbete
handlar om rumsligt hörande (dvs något helt annat).
JOHANNA SCHWARZ, PhD, PostDoc, Avdelningen för biologisk psykologi. Epost: [email protected]
Min forskning undersöker hur sömn(brist) och psykosocial stress påverkar
biologi, kognition, och beteende. För en pågående studie söker vi för närvarande
studenter på avancerad nivå som är intresserade av t.ex. följande forskningsfrågor:
Hur påverkar sömnbrist och psykosocial stress kognition (framför allt
arbetsminne)?
Hur påverkar ålder och sömnbrist kognition?
Hur påverkar sömnbrist känslighet mot psykosocial stress?
MARGARETA SIMONSSON-SARNECKI, universitetslektor. Frescati Hagväg 8,
plan 2, tel: 08-16 3705, e-post: [email protected]
Studenter är välkomna med egna förslag för en dialog.
JOHANNA STENGÅRD, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 327, e-post: johanna.stengard@
psychology.su.se, www.psychology.su.se/staff/jost/
Mitt avhandlingsarbete handlar om inlåsning på arbete, dvs att ofrivilligt
ha ”fastnat” på ”fel” arbetsplats och/eller inom ”fel” yrke. Jag undersöker både
vad inlåsningen beror på och vad det får för konsekvenser för individen. Jag
handleder kvantitativa uppsatser inom arbets- och organisationspsykologi.
JOHANNA STÅLNACKE, fil.dr, leg psykolog, civilekonom, Avdelningen för
klinisk psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B406, tel.: 08–16 3802, e-post:
[email protected], www.psychology.su.se/staff/jast/
Jag är intresserad av barnneuropsykologi och neuropsykologisk utredning av
barn. Även särskild begåvning och dess konsekvenser för utveckling och social
anpassning är ett intresseområde.
– 20 –
OLA SVENSON, professor em. i psykologi och forskare vid Decision Research,
Oregon, USA. E-post: [email protected]
Bedömning, beslutsfattande och risk
Om du vill göra en C, D eller psykologexamensuppsats inom något av nedanstående problemområden, så vill vi gärna att du kontaktar oss i början av
terminen. Då får du mer tid att tänka igenom vad som skall göras och planera
ditt uppsatsarbete. På så sätt går det lättare att bli klar till den tidpunkt då
arbetet skall lämnas in. Välkommen att kontakta mig per e-post.
Exempel på frågeställningar som är aktuella:
1. Hur förändras uppfattningen av ett beslut och beslutsalternativen under och
efter en beslutsprocess för olika beslutsfattare?
Vi vet att uppfattningen både om det valda och det icke valda alternativet ändras
beroende på ens eget beslut. Det är till och med så att man kan omvärdera
alternativ så att en egenskap som först var negativ för det valda blir positiv.
Frågeställningen anknyter till differentialpsykologi eftersom man vill se hur olka
personer hanterar olika beslutsprocesser.
2. Hur påverkas uppfattningen av ett beslutsproblem av att man får veta att en
signifikant annan eller expert fattar ett motsatt beslut?
Specielt intressant är det att studera de som håller fast vid ett beslut trots råd
om att välja ett annat alternativ. Hur hanterar man en konlikt mellan expert och
eget beslut- speciellt om experten med fakta kan visa att man har fel?
Frågeställningen anknyter till socialpsykologi och differentialpsykologi.
3. Föreställningar om risker och fakta i vägtrafiken.
När vi och andra diskuterar bilkörning och trafik så baseras diskussionerna och
besluten på vad vi vet och tror om olika faktorers och deras betydelse för t ex
trafiksäkerheten. Tyvärr är många försetällningar om bilkörning och t ex
säkerhet eller restidsvinster felaktiga. Här finns olika problem som man kan
undersöka med referenser till socialpsykologiska och differentialpsykologiska
kunskaper.
4. Risker och riskperception.
En rad olika frågeställningar som t ex hur risker som upprepas accumuleras över
tid, och den som planerar ett arbete här kan liksom ovan föreslå egna ämnen.
MAGNUS SVERKE, professor, forskare vid Avd för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 354, tel: 08-16 1419, e-post:
[email protected]
Handleder uppsatser inom arbets- och organisationspsykologi generellt och i
synnerhet sådana som sammanfaller med mina egna forskningsintressen och projekt. Exempelvis: Organisationsförändringar, konsekvenser av personalneddragningar, anställningsotrygghet och hälsa, tidsbegränsade anställningar,
arbetssituation och arbetsmotivation, arbetsrelaterade attityder, förändringar i
hälso- och sjukvårdens arbetsorganisation, socialt handlande i ideella organisationer, relationer mellan medlemmar och fackliga organisationer, fackets roll i
det flexibla arbetslivet samt skalkonstruktion och validering. Inom flera av dessa
områden finns också förslag på färdiga uppsatsämnen.
– 21 –
ELMERI SYRJÄNEN, doktorand, E-post: [email protected],
www.psychology.su.se/staff/elsy/
Jag är verksam inom affektiv neurovetenskap. Jag är även intresserad av
perception, kognition, och andra psykofysiologiska fenomen. I min forskning
använder jag främst bilder och lukter för att framkalla emotionella responser.
Centrala responser som kan mätas med t.ex. EEG och perifera responser så som
hudkonduktans eller muskelaktivitet.
Denna typ av experimentell forskning har stark fokus på metoder som kommer
att kräva både motivation och tid att sätta sig in i vilket innebär att du som
student får ta ett stort eget ansvar. Om det låter intressant så ta kontakt med
mig så kan vi diskutera lite idéer.
ANDRZEJ WERBART, professor, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg
psykoterapeut, handledare. Frescati Hagväg 8, rum B404, tel: 08-16 3399, 070799 2940, e-post: [email protected], [email protected]
I min forskning studerar jag förändringsprocesser i psykoterapi och utfall av
psykoterapeutisk behandling med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag
undersöker hur patienterna och deras terapeuter ser på det som händer i psykoterapi och hur utfallet blir för olika patientgrupper och terapityper. Studerande
som är intresserade av dessa områden är välkomna att diskutera uppsatsämnen
för C-uppsats, psykologexamensuppsats eller psykoterapeutexamensuppsats.
Några exempel på potentiella uppsatsämnen (HT 2015):
Hur drömmer terapeuterna under utbildning om sina patienter? En intervjustudie.
Hur berättar patienterna efter avslutad psykoanalys om vad som förändrats när
det gäller ”kärlek och arbete” – stöttepelarna för vår mänsklighet enligt Freud?
En jämförelse mellan två grupper av patienter: med anaklitiska personlighetsdrag (problem med relaterande) och med introjektiva personlighetsdrag
Studien bygger på redan insamlat material.
Hur minns patienterna sin KBT behandling tre år efteråt? En intervjustudie.
Rambrott i psykoterapi: En litteraturöversikt och/eller en intervjustudie.
Mentala representationer av själv hos psykodynamiska terapeuter. Skattningar
utifrån Differentiation-Relatedness Scale. Hur stabila är terapeuternas självrepresentationer när de beskriver sig själva i arbete med olika klienter? Studien
bygger på redan insamlat material.
Problem med relaterande (anaklitisk problematik) och problem med självavgränsning (introjektiv problematik) hos unga vuxna i psykoterapi. En reliabilitetsstudie av skattningar enligt ”pattern matching” och en validitetsstudie. Uppsatsen förutsätter att två studenter tränas i bedömningsmetoden och skriver
uppsats tillsammans.
Problem med relaterande och med självavgränsning (anaklitisk och introjektiv
– 22 –
problematik) hos tre grupper av patienter: icke-diagnostiserbara somatiska
besvär, första gångs psykotiska och kroniskt psykotiska patienter. Studien
bygger på redan insamlat material.
Långtidsförändringar i mentala representationer av själv och andra hos unga
vuxna i psykodynamisk psykoterapi. Hantering av den omfattande databasen
förutsätter god förtrogenhet med SPSS.
Blivande terapeuters perspektiv på att delta i forskningsstudier: En kvalitativ
studie med fokusgrupper.
Vad berättar patienterna vid första samtalet? Och vad frågar deras terapeuter
om? En kvalitativ studie utifrån inspelade sessioner.
Terapieffekter mätta med Shedler-Westen Assessment Procedure-200 (SWAP200). Utprovning av denna Q-sort metod på ett redan insamlat intervjumaterial.
Människoteckningar gjorda av tre grupper av patienter: Icke-diagnostiserbara
somatiska besvär, nyinsjuknade i psykos och kroniskt psykotiska patienter: En
jämförelse.
Hur väljer man sin partner: ”Lika dras till lika” eller ”motsatser dras till
varandra”. En intervjustudie.
Vad gör mig ledsen och vad gör mig glad? Förskolebarns tankar om sitt liv.
Barns upplevelser av psykoterapi i olika terapiformer: En intervjustudie.
JOAKIM WESTERLUND, docent, universitetslektor. Tel: 08-16 3856, e-post:
[email protected]
Mina intresseområden är:
1. Tro på paranormala fenomen (telepati, spöken, prekognition, psykokinesi,
upplevelser av märkliga sammanträffanden, föreställningar om att man
ökar sina chanser att vinna på Lotto om man får välja numren själv, att
vissa människor har större benägenhet att ha tur än andra, att skickliga
mäklare kan överlista aktieindex, att orginalföremål är "besjälade" på ett
annat sätt än exakta kopior, osv). Varför folk tror på "konstiga saker" är
ett underutforskat ämne som dock börjar bli mer och mer uppmärksammat, kanske för att det har visat sig kunna säga mycket om hur allas
våra hjärnor normalt sett fungerar.
2. Kognitiva "biases" (Framför allt hur folk gör sannolikhetsbedömningar och
hur dessa påverkas av kognitiv tillgänglighet och representativitet, särskilt
i samband med social kognition. Hur slumpmässiga skeenden uppfattas
och hur "The gamblers fallacy", "The law of small numbers" och "The
hindsight bias" fungerar).
3. Utvärdering av psykologiska testinstrument (t ex personlighetstest).
4. Omedvetna processer (t.ex. "subliminal perception")
Är mest road av experimentella undersökningar med kvantitativa metoder.
Studenter intresserade av något av ovanstående områden är välkomna!
– 23 –
STEFAN WIENS, professor i psykologi med inriktning mot psykofysiologi.
Frescati Hagväg 9A, rum 215. Tel: 08-16 3933, e-post: [email protected]
Emotioner genomsyrar våra liv. De hjälper oss att avgöra vad som är viktigt för
oss, men de kan också ha väldigt distraherande effekter. I mitt labb studerar vi
emotioner i relation till medvetande och uppmärksamhet. Reagera vi på
emotionell stimuli utan att vara medvetna på dem? Kan vi styra vår
uppmärksamhet ifrån emotionella stimuli? I min forskning använder jag
funktionell hjärnavbildning (EEG) och psykofysiologiska mätningar (puls,
ögonrörelse, hudkonduktans) för att besvara dessa frågor. Som student får du
möjlighet att lära dig psykofysiologiska metoder och att genomföra riktiga
experiment.
Mer information finns på www.psychology.su.se/staff/sws
MARIA ÖHRSTEDT, doktorand, Frescati Hagväg 14, plan 3, rum 326, tel
08-16 3892, e-post: [email protected]
Mitt huvudintresse är pedagogisk psykologi med fokus på förutsättningar för
lärande i gymnasial och eftergymnasial utbildning. Mitt avhandlingsarbete är
inriktat på lärande i psykologi på högskolenivå och utgår framför allt från teorier
om lärstrategier och utveckling av begreppsförståelse. Jag handleder gärna
studenter som är intresserade av dessa frågor.
š ›
– 24 –