Plan- och Miljöbeskrivning, Väg 637, gång
PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING Gång- och cykelbana, väg 637 Sockenvägen, Söderala. Söderhamns kommun, Gävleborgs län Vägplan, Granskningshandling 2015-03-18 TRV 2014/72308 Titel: Gång- och cykelbana, väg 637 Sockenvägen, Söderala, Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Vägplan, granskningshandling. Utgivningsdatum: 2015-03-18 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Gustaf Ohlsson Projektledare: Gustaf Ohlsson Distributör: Trafikverket, Region Mitt, Box 417, 801 05 Gävle Medverkande Trafikverket Gustaf Ohlsson, projektledare Tel: 010-123 71 30 [email protected] Delprojektledare Cecilia Engström Landskap Per Olsson MiljöFredrik Borg Trafikingenjör Fredrik Jansson Markförhandlare Gunilla Åberg Driftansvarige Fredrik Skjutare Vägplanesamordnare Anna-Karin Lang Kalkyl Anders Westbom Konsult: WSP Susann Sandegård, uppdragsledare Tel: 010-722 51 79 [email protected] MiljöHelena Dahlberg Vägprojektör Kennet Hedin Geoteknik David Stenman Kartor/GIS Christian Lundberg Gestaltning/rapport Deniz Ekip Bitr. UL /kalkyl David Harrysson Praktikant Amanda Stenberg 3 Innehåll 1 Sammanfattning................................................. .............................5 4.1 Måluppfyllelse....................................... .........................25 2 Beskrivning av projektet.................................. .............................7 4.2 Konsekvenser för trafik och trafikanter.......................25 2.1 Nuvarande förhållanden...................... .............................7 4.3 Miljökonsekvenser................................ .........................26 2.2 Behov av förändring............................. ...........................19 4.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått.........................30 2.3 Ändamål och projektmål..................... ...........................19 4.5 Markanspråk och konsekvenser 2.4 Planläggningsprocessen....................... ...........................19 2.5 Natura 2000-områden och andra riksintressen................................ ...........................20 2.6 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer........................... ...........................20 3 Lokalisering och utformning av motiv.......... ...........................21 4 4 Konsekvenser av förslaget................................ .........................25 3.1 Val av åtgärder samt lokalisering........ ...........................21 3.2 Val av utformning................................. ...........................21 för pågående markanvändning........... .........................32 5 Genomförande och finansiering..................... .........................33 5.1 Formell hantering................................. .........................33 5.2 Överenstämmelse med kommunala planer................34 5.3 Genomförande...................................... .........................36 5.4 Finansiering........................................... .........................36 1. Sammanfattning Nuvarande förhållanden Söderala är en tätort cirka en mil väster om Söderhamn i Gävleborgs län. Orten har cirka 1 000 invånare. Väg 637, Sockenvägen, är genomfartsväg genom centrala Söderala och har en viktig funktion för att nå de målpunkter som ligger längs vägen. Här finns bland annat småhusbebyggelse, skola, servicehus, bygdegård och ett flertal mindre näringsverksamheter Väg 637 är cirka 3 kilometer lång och vägens bredd varierar mellan 6 och 8 meter. Vägen trafikeras av i genomsnitt 890 fordon per dygn varav cirka 8 procent utgörs av tunga fordon. Den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/tim. Utmed en stor del av sträckan saknas gång- och cykelbana och vägrenarna är smala. Utifrån rådande förhållanden är trafiksäkerheten och tillgängligheten låg längs sträckan. Ändamål och projektmål Målet med projektet är att: • Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter utmed väg 637, Sockenvägen. • Minska bilanvändningen för kortare resor i området genom att dessa i högre grad utförs med cykel eller som gående samt att gynna kollektivtrafiken. • Öka tillgängligheten längs med och över väg 637, för oskyddade trafikanter • Att fordonsförare erhåller ett klart budskap om vägens karaktär och gestaltning. Därigenom kan trafikanter lätt anpassa sitt beteende efter rådande förhållanden. Val av utformning Vägplanen omfattar en knappt tre kilometer lång gång- och cykelbana utmed väg 637, Sockenvägen. Väg 637 ansluter till väg 640 och väg 50 i väster samt till väg 633 i öster. Gång- och cykelbanan startar i Söderalas västra del vid hållplats Kinstaby. Här ansluter den till en befintlig gång- och cykelbana. Efter en kort sträcka utmed vägens norra sida byter gång- och cykelbanan till den södra sidan av Sockenvägen. Gång- och cykelbanan följer sedan Sockenvägen utmed dess södra sida fram till korsningen vid Åsvägen. Därefter följer gång- och cykelbanan Sockenvägen på dess norra sida fram till en anslutning av en mindre gång- och cykelväg strax öster om Söderalaån, se plan-/illustrationskartan. Föreslagen gång- och cykelbana har en generell utformning med en belagd bredd på cirka 2,50 meter och stödremsa på cirka 0,25 meter. Väg 637 föreslås få en minskad vägbredd till cirka 6 meter, dels för att minska intrånget i närliggande fastigheter dels för att erhålla ett gaturum mer anpassat en tätort och bidra till sänkt fordonshastighet. Utmed Sockenvägen finns flera busshållplatser som påverkas av den nya gång- och cykelbanan. När gång- och cykelbanan byggs förbättras möjligheten att röra sig utmed Sockenvägen och behovet av korta avstånd mellan busshållplatserna minskar. I samband med nybyggnationen av gång- och cykelbanan förslås flertalet busshållplatser utmed sträckan byggas om samtidigt som busshållplatserna Möller och Heden tas bort. Busshållplatserna Sunnanhed och Källbacka behålls i sina nuvarande lägen och de östgående hållplatserna utformas som kantstenshållplatser. 5 Busshållplatsen Hedbacka vid servicehuset samt busshållplatsen Söderala kyrka slås ihop till en busshållplats i anslutning till servicehuset/skolan. Den nya busshållplatsen utformas som en timglashållplats. Båda busshållplatserna vid Rosenvall utformas som kantstenshållplatser. Här anläggs en upphöjd gång- och cykelpassage. Konsekvenser av förslaget Projektet bedöms bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen om tillgänglighet samt säkerhet, miljö och hälsa. Anläggandet av den nya gång- och cykelbanan medverkar inte till storskaliga förändringar i landskapsbild och kulturmiljö. I största möjliga mån kommer vägens utseende i vägkanter och omgivning att kvarstå som det ser ut idag. Den planerade gång- och cykelbanan har lagts på den sida av vägen där intrången på bland annat natur-, kultur- och tomtmark blir minst. Träd kommer att behöva tas bort, då träd hamnar inom mark för ny gång- och cykelbana och då schakt inom trädens rotzoner inte går att undvika. 6 Utmed sträckan har tre biotopskyddade alléer identifierats. En av dessa, bestående av 5 björkar och en stubbe, kommer att tas bort. Två hålträd som är skyddsvärda enligt trädportalen berörs inte eftersom de ligger på betryggande avstånd. Inga byggnader kommer att lösas in eller rivas. Befintliga stängselstolpar i sten behöver flyttas utmed vissa sträckor för att rymma gång- och cykelbanan, försiktig flytt av stenstolpar ingår som skyddsåtgärd under byggtiden. Inga fornlämningar tas bort. Dagvattnet från vägen förändras inte i sammansättning och tas om hand via infiltration och diken som idag. På två ställen utmed sträckan anläggs nya infiltrationsdiken för att minska dagvattnets påverkan på byggnader som ligger mycket nära Sockenvägen. Anläggandet av gång- och cykelvägen innebär inga djupa schakter i grundvattennivå. Med planerade skyddsåtgärder under byggtiden är risken för förorening av grundvattnet liten. Ingen påverkan på ytvattenförekomsten Söderhamnsån uppkommer eftersom ingen breddning eller förstärkning behöver göras i vattenområdet. Inget tillkommande utsläpp av vägdagvatten leds till ån. Alla utom en av de potentiellt förorenade områdena ligger på motsatt sida av vägen där breddning för väg eller gång- och cykelbana kommer att ske. Ingen information har framkommit som tyder på att föroreningar finns. Under byggtiden kommer bullrande och störande arbeten att utföras nära boende och trafikanter som vistas längs vägen. Byggtiden beräknas till cirka 6-12 månader, beroende på när byggnationen kan starta under året. Genomförande och finansiering Gång- och cykelbanan är planerad utmed allmän väg och kommer att byggas med Trafikverket som byggherre. Trafikverket är väghållare för väg 637, Sockenvägen. Gång- och cykelbanan kommer att ingå i det allmänna vägnätet. Anslutande vägar mot väg 637 är antingen enskilda eller kommunala. Någon förändring av väghållningsansvaret planeras ej. 2. Beskrivning av projektet 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Söderala är en tätort cirka en mil väster om Söderhamn i Gävleborgs län. Här bor cirka 1 000 personer. Se orienteringskarta s.8. Väg 637, Sockenvägen, är genomfartsväg genom centrala Söderala och har en viktig funktion för att nå de målpunkter som ligger längs vägen. Här finns bland annat småhusbebyggelse, skola, Bild 1. Gaturum ( sektion 0/280). servicehus, bygdegård och ett flertal mindre näringsverksamheter. Väg 637 ansluter till väg 640 och väg 50 i väster samt till väg 633, Ljusnevägen, i öster. Se översiktskartan s. 9. tillgängligheten emellanåt låg längs sträckan. Vägen är inte rekommenderad för farligt gods. Trafikförhållanden och olycksstatistik Väg 637 är cirka 3 kilometer lång och vägens bredd varierar mellan 6 och 8 meter. Vägen trafikeras av i genomsnitt 890 fordon per dygn varav cirka 8 procent utgörs av tunga fordon. Den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/ tim. En stor del av sträckan saknar gång- och cykelbana och vägrenarna är smala. Utifrån rådande förhållanden är trafiksäkerheten och Busslinje 64 som går mellan Vallvik och Holmsveden trafikerar Söderala och väg 637. Enligt tidtabellen för 2014 går cirka tjugo turer om dagen under vardagar och cirka tio turer på lördagar och söndagar i vardera riktningen. Det finns åtta stycken busshållplatser belägna längs med Sockenvägen; Kinstabron-Marmavägen Möller, Sunnanhed, Källbacka, Heden, Hedbacka, Söderala kyrka samt Rosenvall. Hållplatserna Kinstabron-Marmaverken och Heden är endast placerad i den västra körriktningen mot Marmaverken. Kinstabron-Marmaverken har en hållplats i den östra körriktningen men den Bild 2. Söderala Bygdegård till höger i bilden. (sektion 0/810) Bild 3. Busshållsplats Söderala kyrka (sektion 2/180). 7 Söderala Orienteringskarta Söderala Karta 1. Orienteringskarta. Söderalas läge i Gävleborgs län 8 ± ± Orienteringskarta Söderala Karta 2. Orienteringskarta. Söderalas läge i Söderhamns kommun Gång- och cykelbanan ansluter till befintlig via passage Rv50 Vä g6 4 0 Busshållplats Sunnanhed behålls Busshållplats Källbacka behålls SÖD ERA LA Vä g6 3 7S oc ke nv Busshållplats Heden slopas äg en Busshållplats Hedbacka slopas Busshållplats Kyrkan slopas Väg633 Ljusnevägen Busshållplats Kinsta Möller slopas Ny busshållplats som ersätter hållplatserna Hedbacka och Kyrkan Gång- och cykelbanan ansluter till befintlig Busshållplats Rosenvall behålls Ny upphöjd passage Gång och cykelbanan byter sida via passage Översiktskarta Ny gång- och cykelbana Söderala 0 250 500 ± 1 000 Meter Ny gång- och cykelbana © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 9 är placerad utmed väg 640. Ytterligare två linjebussar trafikerar Söderala och väg 637, dock väldigt begränsat. Busslinje 61 mellan Mohed och Söderhamn kör endast tre gånger om dagen två dagar i veckan, varje helgfri tisdag och fredag. Busslinje 66 mellan Söderhamn och Ljusne trafikerar Söderala två gånger om dagen förutom under sommarmånaderna då den endast går en gång om dagen. 10 utfarter på vägen. Många boenden, skolbarn och näringsidkare är beroende av vägen för att komma till sina fastigheter och att nå målpunkter efter vägen. Det är oklart hur effektiv utformningen är, men under vinterhalvåret då vägbanan är snötäckt har den inga fördelar då det inte går att skilja ytorna. Boendemiljö och hälsa Landskaps- och gatubild Bebyggelse och markanvändning Bostadshusen ligger nära vägen och trafiken är relativt gles men vägens utformning lockar till högre hastighet än 50 km/tim som idag är den högsta tillåtna hastigheten. Väg 637 kantas av småhusbebyggelse längs båda sidorna där tomterna angränsar till vägområdet. Enstaka byggnader ligger mycket nära vägen och flera av fastigheterna har direkta Utmed delar av vägsträckan finns en gångbana för oskyddade trafikanter avskild genom heldragen linje. Utmed en kortare del finns också en upphöjd asfaltering som saknar stödkant. Söderala består av flera små byar som ligger nära varandra och är en anrik jordbruksbygd med ett flackt och öppet landskap som till största del består av ängar, åkrar och hagar. Planområdet präglas av Ljusnanåsen, odlingslandskapet och bebyggelsen. Längs vägen ligger hus och trädgårdar varvat med en del verksamheter. Många lövträd ramar in vägen. I området finns äldre bebyggelse varvat med nyare villor. Bild 4. Äldre bebyggelse nära vägen. (sektion 1/670) Bild 5. Stenstolpar och trädalléer är ett vanligt inslag längs vägmiljön. (sektion 1/750) Bild 6. Utblick från vägen över betesmark (sektion 1/160). Naturmiljö Utmärkande för naturmiljön är odlingslandskapet i anslutning till Ljusnanåsen och de många lövträden i form av solitärer, rader eller alléer längs vägen. Vägen kantas även av trädgårdar och mindre naturytor med buskar och träd mellan väg samt odlings- och betesmark. Se naturmiljökarta på nästa sida. Planområdets östra del ingår i naturvårdsprogram, Söderalaslätten, som omfattar den flacka och låglänta jordbruksslätten mellan Söderala och Ålsjön. Ur naturvårdssynpunkt anses det angeläget att upprätthålla jordbruksdriften på dessa marker. Naturvårdsprogrammet har klass Bild 7. Vägkant och björkallé (sektion 1/200) 3, högt naturvärde enligt skalan 1; högsta naturvärde, 2; mycket högt naturvärde och 3; högt naturvärde. Det finns två stora träd cirka 30 meter söder om väg 637 som är skyddsvärda enligt uppgift i Trädportalen. Det är två stora lönnar som utgörs av hålträd, med ID 1039396 och ID 1039393. Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av Art Databanken på uppdrag av Naturvårdsverket. I övrigt finns det många träd nära vägen, inom ett avstånd av tre meter enligt utförd inmätning. Se bilder 7-9. Träden utgörs framför allt Bild 8. Gaturum med lönnar (sektion 0/200) av björkar och lönnar. Ett flertal av dessa är placerade som rader eller alléer. Alléer omfattas av ett generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § i miljöbalken. Som allé räknas lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd (förordning 1998:1252, om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.). Vidare anges i 8 § i samma förordning att bestämmelserna inte gäller mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Enligt Jordbruksverkets stödkriterier (SJVFS 2008:17, bilaga 1) definieras en allé som en anläggning Bild 9. Allé med lönnar (sektion 0/230) 11 Rv50 Vä g6 4 0 SÖD ERA LA Vä g6 3 7S oc äg en ra de Sö Väg633 Ljusnevägen ke nv ä lab cke n Naturmiljökarta Ny gång- och cykelbana Söderala 0 12 250 500 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan ± 1 000 Meter Ny gång- och cykelbana Vattendrag Trädportalen Sumpskogar Naturvårdsprogram Yttre skyddsområde för vattentäkter av minst sju träd som ursprungligen är planterade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Enligt definitionerna ovan finns tre alléer längs väg 637, två med björkar och en med lönnar. Utöver alléerna finns flearader av träd som inte bedöms vara alléer på grund av trädens ålder eller placering nära bebyggelse. I utkanten av planområdet, cirka 70 meter söder om vägen i västligaste delen av planområdet, finns en av Skogsstyrelsen utpekad sumpskog, på cirka fyra hektar. Området beskrivs som en mosseskog där tall är det dominerande trädslaget. Området är dikat. Se Naturmiljökarta bredvid. Bild 10. Klippt vägkant (sektion 2/180) Vägkanterna utgörs mestadels av kortklippt gräs, se bild 10. Vid platsbesök fanns inga tecken till artrik flora. Inga uppgifter om artrika vägkanter finns längs Sockenvägen enligt Trafikverkets register. Inga uppgifter om rödlistade arter finns. Vägen kantas av många stenstolpar som är täckta av skorplavar. Vilka arter som finns och i vilken omfattning har inte inventerats. I öster korsas vägen av Söderalaån (eller Bergaån/Söderhamnsån som den också kal�las) som går i en trumma under vägen. Se bild 11. Ån har enligt en naturinventering utförd i järnvägsprojekt för sträckan Söderhamn – Kilafors, friskt strömmande vatten. I vattensystemet finns öring och utter. Bild 12. Äldre bebyggelse nära vägen. (sektion 1/620) Bild 11. Söderalaån (sektion 2/840) Bild 13. Stenstolpar (sektion 2/250) 13 Rv50 Vä g6 4 0 SÖD ERA LA Vä g6 3 7S oc äg Kulturmiljökarta Ny gång- och cykelbana Söderala 0 14 250 500 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan ± 1 000 Meter Väg633 Ljusnevägen ke nv en Ny gång- och cykelbana ^ Fornlämning Fornlämning Riksintresse kulturmiljövård Bevarandeplan odlingslandskapet Kulturmiljö Hela planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård, Söderala centralbygd. Dessutom ligger området inom bevarandeplan för odlingslandskapet, Söderalaslätten. Det som karaktäriserar Söderalaslätten och Söderala centralbygd är bland annat bymiljöer med stora hälsingegårdar och många fornlämningar i det flacka odlingslandskapet. Inom planområdet finns flera äldre välbevarade timmerhus och lador med stenramper. Längs vägen finns många välbevarade stenstolpar. Se bild 13. Karaktären skiljer sig åt i den äldre centralare delen av Sockenvägen och nyare delar i utkanterna mot öster och väster. Vid skolan finns modernare villaområden. Bild 14. Befintlig milsten/vägmärke. (sektion 2/655). RAÄ-nr Objekt Söderala 13:1 Byggnad Söderala 14:1 Hög Söderala 15:1 Vägmärke Söderala 19:1 Hög Söderala 20:1 Hög, uppgift om Söderala 21:1 Fyndplats Söderala 355:1 Blästbrukslämning Söderala 356:1 Blästbrukslämning Söderala 57:1 Vägmärke Söderala 38:1 Stensättning Läge i förhållande till Sockenvägen Förstörd, plats för hölada där Öster om Söderalaån, ett endast en uppfartsramp av ste- tjugotal meter från Socknar återstår envägen Längs Hammarvägen, Högens sydvästra del är avcirka 30 meter från Sockschaktad envägen Borttagen enligt Fornsök (men Nära Sockenvägen och ett vägmärke finns idag på un- infarten till Villavägen, gefär samma plats) på norra sidan Norra sidan av vägen, ca Förstörd 30 meter från vägen Södra sidan av vägen, ca Lämningen har inte återfunnits 15 meter från vägen Fyndplatsen utgörs av en vind Söder om vägen i en på Kinsta 4:2 byggnad nära vägen Slaggförekomst inom 80*20 Söder om vägen, ca 70 kvadratmeter meter från vägen Slaggförekomst inom 70*50 Söder om vägen, ca 40 kvadratmeter meter från vägen Intill väg 55 väster om Förstörd Sockenvägen Ligger inom yta för tillfälTydlig hög, ca 8 m i diameter ca ligt nyttjande i området 0,5 m hög. Omringad av träd. sydöstra del Status Tabell 1. Fornlämningar 15 Inom 70 meter från väg 637 finns det tio fornlämningar eller områden med fornlämningar, se tabell 1. Flera av dessa har redan förstörts eller tagits bort. Vägmärke 15:1 är enligt RAÄ borttaget men på ungefär samma plats finns ett vägmärke/milsten idag, se bild 14. Grundvatten och dagvatten Ett av de nationella miljömålen är grundvatten av god kvalitet. Som ett led i att uppnå detta miljömål har SGU kartlagt alla geologiska formationer med nationell betydelse för vattenförsörjningen. Denna kartläggning omfattar bland annat grundvattentillgångar som bedöms som viktiga för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Enligt kartläggningen är Ljusnanåsen (även kallad Söderalaåsen) som löper under Sockenvägen, en sådan grundvattenförekomst. Åsen har klassats med högsta skyddsvärde, 1A. Det innebär att åsen har hög kapacitet (potentiellt grundvattenuttag större än 25 liter per sekund) samt att det finns få andra grundvattenområden i närheten och högt befolkningstryck. Ljusnanåsen sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning och når Östersjön strax söder om Söderhamn. Längs sidorna överlagras den av skyddande ler- och siltlager. Åsmaterialet utgörs främst av sand. 16 I anslutning till åsen finns två av Söderhamns kommuns vattentäkter, Kinstaby vattentäkt samt Ålsjöns vattentäkt. Huvudman är Söderhamn Nära. Kinstaby vattentäkt ligger knappt två kilometer väster om Söderala. Ålsjöns vattentäkt ligger cirka 300 meter nedströms planområdet i sydöstlig riktning. Söderhamn Nära har påbörjat ett arbete med att utöka vattenskyddsområdena till att omfatta hela Ljusnanåsen. Enligt uppgift från Söderhamn Nära får 90 procent av befolkningen i Söderhamns kommun sitt vatten från Söderalaåsen. Förekomsten av privata vattentäkter i form av grävda eller borrade brunnar kommer att inventeras i samband med byggskedet. På illustrationskartorna visas förekomster av brunnar enligt SGU:s brunnsinventering. Boende längs Sockenvägen ingår i det kommunala dricksvattennätet. Grundvattnet under vägen kan påverkas av föroreningar som följer med dagvatten och infiltrerande nederbörd. Det kan exempelvis utgöras av ämnen från vägen, fordon eller annan verksamhet som pågår i anslutning till vägen. Vid olyckor mellan fordon kan farliga ämnen frigöras och spridas. Spridningen varierar i olika jordar. I täta jordar såsom lera är spridningen liten medan genomsläppliga jordar såsom grus eller sand har hög spridningsfaktor. Vägen är inte utpekad för transport av farligt gods. Genom att bilarna håller en hög hastighet där gående och cyklister befinner sig på vägen finns risk för olyckor. Idag finns endast ett fåtal diken längs vägen. Dagvattnet från Sockenvägen rinner idag till vägens diken eller ut i vägkanterna och avdunstar eller infiltrerar i marken. Eftersom trafikmängderna är relativit låga anses miljöbelastningen från vägdagvattnet vara litet. Förorenad mark Enligt förstudien finns fyra potentiellt förorenade områden i närheten av Sockenvägen, se tabell 2, karta och bilder på nästa sida. Tre av dessa objekt ligger på norra sidan av Sockenvägen. Endast Söderalatvätten ligger på vägens södra sida och därmed på samma sida som gång- och cykelbanan. Se bild 15. Enligt information från Söderhamns kommun har en miljöteknisk markundersökning utförts vid den före detta bensinmacken. Resultaten från undersökningen visar att marken inte är förorenad av petroleumkolväten. Cisterner och pumpar har tagits bort från platsen vilket innebär att det inte finns risk för spill eller läckage. Vid övriga områden har inga miljötekniska markundersökningar utförts. Enligt inspektionsrapporter från Söderhamns kommun finns inget som tyder på föroreningsrisk från nuvarande verksamhet vid den mekaniska verkstaden eller Söderalatvätten. Eventuell förorening från tidigare verksamhet är okänd. Inga uppgifter om att betning vid Söderala kvarn har förekommit har kommit kommunen tillhanda. Enligt Trafikverket finns inga uppgifter om eventuell förekomst av tjärhaltig asfalt i befintlig väg. Inga undersökningar är kända. Bild 15. Söderala tvätteri (sektion 2/600) Förorenat område (objekt) Eric Ellgrens Verkstad AB SPIMFAB-objekt Kvarn i Söderala Söderalatvätten Bransch (f.d. verksamhet) Verkstadsindustri, ev med halogenerade lösningsmedel Bensinmack Betning av säd och plantor Kemtvätt, lösningsmedel Fastighet Kinsta 4:27 Kinsta 4:36 Heden 5:5 Orsta 1:8 Tabell 2. Förorenade områden Bild 16. Söderalakvarn (sektion 1/720) Bild 17. Ellgrens mek (sektion 0/560) 17 Rv50 Vä g6 4 0 SÖD ERA LA Vä g6 3 7S oc äg Förorenade områden Ny gång- och cykelbana Söderala 0 18 250 500 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan ± Väg633 Ljusnevägen ke nv en Ny gång- och cykelbana * # Förorenade områden Riskklass 1; 2; 3; 4 * # Förorenade områden Ej ännu riskklassad 1 000 Meter 2.2 Behov av förändringar Utmed väg 637, Sockenvägen ligger flera målpunkter i orten, här finns förskola, skola (lågoch mellanstadiet), servicehem, butiker och restauranger. Sockenvägen är den naturliga livsnerven genom orten, men för oskyddade trafikanter finns ingen säker gång- och cykelväg för att röra sig genom samhället. Idag har en kort sträcka mellan Åsvägen och Tvärvägen gång- och cykelbana i form av en upphöjd asfaltskant som saknar kantstöd. Den upphöjda asfaltskanten övergår sedan till en heldragen linje fram till Klockarvägen. Därefter får de oskyddade trafikanterna använda sig av vägkanten för att nå målpunkter, besöka vänner eller ta rekreationspromenader. 2.3 Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att skapa ett trafiksäkert, tryggt och tilltalande stråk för oskyddade trafikanter. Målet med projektet är att: • Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter utmed väg 637, Sockenvägen. • Minska bilanvändningen för kortare resor i området genom att dessa i högre grad utförs med cykel eller som gående samt att gynna kollektivtrafiken. • Öka tillgängligheten längs med och över väg 637, för oskyddade trafikanter. • Att fordonsförare erhåller ett klart budskap om vägens karaktär och gestaltning. Därigenom kan trafikanter lätt anpassa sitt beteende efter rådande förhållanden. 2.4 Planläggningsprocessen När Trafikverket planerar och bygger vägar börjar arbetet med en lagstyrd planläggningsprocess. Den har fram tills årsskiftet 2012/2013 varit indelad i olika skeden; idéskede, förstudie, eventuellt en vägutredning (tas fram om flera alternativ återstår efter förstudien) samt arbetsplan. Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att infrastrukturplaneringen ska förenklas och att det blir en sammanhållen process som ska ta mindre tid i anspråk. Projektet gång- och cykelbana genom Söderala har påbörjats enligt den gamla planeringsprocessen med framtagande av en förstudie och sedan fasats över till den nya processen i och med framtagande av vägplan. 19 2.5 Natura 2000-områden och andra riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård, Söderala centralbygd, enligt 3 kap 6 § Miljöbalken, se avsnitt Kulturmiljö. Planområdet berör, eller gränsar inte till något Natura 2000-område. Strandskydd Det är strandskyddat område 100 meter längs med Söderalaån enligt sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808). 2.6 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer om god status för yt- och grundvatten har fastställts under 2009 av Vattenmyndigheterna enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Målsättningen är att MKN ska ha uppnåtts till 2015. MKN har fastställts för definierade vattenförekomster av ytvatten (d.v.s. sjöar eller vattendrag) och grundvatten. Ytvatten omfattas av MKN för god ekologisk och god kemisk status, medan grundvatten omfattas av MKN för god kemisk och god kvantitativ status. Inom planområdet finns en ytvattenförekomst. Denna är Söderhamnsån SE679803-155831 (även kallad Bergaån och Söderalaån). Söder- hamnsån uppnådde måttlig ekologisk status och god kemisk status (om man undantar kvicksilver) 2009. Medelvattenflödet är 0,41 kubikmeter per sekund enligt SMHI:s vattenwebb. Se bild 19. En grundvattenförekomst finns inom planområdet, Växbo/Mohed SE680551-154711 (Ljusnanåsen). Förekomsten hade en otillfredsställande kemisk grundvattenstatus 2009. Miljökvalitetsnormen för bekämpningsmedel överskrids. Bedömningen är att god kemisk grundvattenstatus kan uppnås först 2021. Den kvantitativa statusen i grundvattenförekomsten är god. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Idag finns det miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. I detta projekt är bara miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten relevanta. Bild 18. Broläget Söderalaån (sektion 2/840) 20 Bild 19. Söderalaån (sektion 2/840) 3. Lokalisering och utformning med motiv 3.1 Val av åtgärd samt lokalisering Förstudie Trafikverket tog fram en förstudie enligt gamla planeringsprocessen under 2011. Syftet med förstudien var att belysa hur Trafikverket i samråd med kommunen och de boende kan skapa ett trafiksäkert, tryggt och tilltalande stråk för oskyddade trafikanter. Förstudien tittade också övergripande på utformning och genomförbarhet som ett beslutsunderlag inför eventuell fortsatt planering. I förstudien föreslogs att en ny gång- och cykelbana anläggs utmed den södra sidan av väg 637, Sockenvägen med start från väg 633, Ljusnevägen i öster till korsningen med väg 640 och väg 50 i väster. Föreslaget innebar gång- och cykelbana upphöjd med kantsten i de centrala delarna av Söderala och med heldragen linje med pollare resterande del. Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen att byggande av en ny gång- och cykelbana genom Söderala ej kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 5 § miljöbalken. Vägplan Trafikverket beslutade att gå vidare med framtagande av vägplan för en ny gång- och cykelbana genom Söderala 2014-02-03. Då projektet ej antagits medföra en betydande miljöpåverkan tas ingen MKB (miljökonsekvensbeskrivning) fram utan miljökonsekvenserna beskrivs i en miljöbeskrivning som inarbetas i vägplanen. Under arbetet med vägplanen har en mer detaljerad utformning av gång- och cykelbanan arbetats fram som grundar sig på förslaget i förstudien. Vissa ändringar har dock gjorts. I förstudien föreslogs gång- och cykelbanan placeras utmed den södra sidan av Sockenvägen fram till Ljusnevägen i öster. I vägplanen föreslås gång- och cykelbanan istället byta sida i anslutning till Åsvägen och fortsätta utmed vägens norra sida och ansluta till befintlig gång- och cykelbana som mynnar ut mot Sockenvägen strax öster om bron över Söderalaån. Placering och utformning av passager och busshållplatser har också ändrats utifrån förslaget i förstudien. I förstudien föreslogs gång- och cykelbanan utformas med kantsten i de centrala delarna av orten. Eftersom det inte finns något befintligt dagvattensystem som kan ta emot det dag- vatten som samlas utmed kanstenen så blir det här en kostsam lösning. Gång- och cykelbanan byggs i samma plan som vägbanan och avskiljs från vägbanan på annat sätt, se förslaget nedan. 3.2 Val av utformning Övergripande utformning Vägplanen omfattar en knappt tre kilometer lång gång- och cykelbana utmed väg 637, Sockenvägen. Väg 637 ansluter till väg 640 och väg 50 i väster samt till väg 633 i öster. Gång- och cykelbanan startar i Söderalas västra del. Här ansluter den till en befintlig gång- och cykelbana på vägens norra sida, i anslutning till busshållplatsen Kinstabron/Marmavägen. Efter en kort sträcka utmed vägens norra sida byter gång- och cykelbana till den södra sidan av Sockenvägen via en passage i höjd med pizzerian, ungefär vid sektion 0/135. Gång- och cykelbanan följer sedan Sockenvägen utmed dess södra sida fram till korsningen vid Åsvägen, ungefär vid sektion 2/660, se plan-/illustrationskartan. Här byter gång- och cykelbanan sida via en passage. Gång- och cykelbanan följer sedan Sockenvägen på dess norra sida fram till en anslutning av en mindre gång- och cykelväg strax öster om Söderalaån, ungefär vid sektion 2/860. 21 Gång- och cykelbanan föreslås ligga på den södra sidan för att bättre ansluta mot befintliga målpunkter såsom äldreboende, restaurang, pizzeria och kyrka. Intrånget i närliggande fastigheter bedöms också bli mindre till följd av befintliga markförhållanden. Typsektioner Föreslagen gång- och cykelbana har en generell utformning med en belagd bredd på cirka 2,50 meter och stödremsa på cirka 0,25 meter. Väg 637 föreslås få en minskad vägbredd till cirka 6 meter, dels för att minska intrånget i närliggande fastigheter dels för att erhålla ett gaturum mer anpassat en tätort och bidra till sänkt fordonshastighet. Bild 20. Ett förslag av gcm-stöd 22 Gång- och cykelbanan föreslås avskild med hjälp av pollare och målad heldragen linje utmed större delen av sträckan, samt med gcm-stöd (se bild 20) kombinerat med pollare i de centrala delarna av Söderala, ungefär från sektion 1/800 till sektion 2/500, se plan-/illustrationskartan. Uppehåll i raden med gcm-stöd görs vid väganslutningar, utfarter etc. Gcmstöden ska vara utformade så att de släpper igenom vägdagvattnet för avrinning i slänt. Ungefär vid sektion 2/840 – 2/850 passerar gång- och cykelbanan befintlig vägbro över Söderalaån. Här föreslås gång- och cykelbanan smalnas ner till en bredd om cirka 2,25 meter. Det säkerställer att både väg samt gång- och cykelbana får plats på befintlig vägbro. Befintligt vägräcke på vägens norra sidan byts mot ett räcke anpassat för gång- och cykeltrafik. Ungefär vid sektion 2/260-2/335 passerar gång- och cykelbanan en trång passage med kyrkogårdens staket på ena sidan och bostadsfastigheter på andra sidan. Redan idag har kyrkan problem med att staketet trycks sönder av snömassor vid snöröjning. För att säkerställa att problemen inte förvärras föreslås att den generella sektionen för väg samt gång- och cykelbana smalnas. Vägen smalnas av till en bredd om cirka 5 meter. Gång- och cykelbanan smalnas av till en bredd om cirka 1,5 meter och blir därmed enbart avsedd för gångtrafik. Avsmalningen innebär att ett större intrång på närliggande bostadsfastigheter (som delvis ligger betydligt lägre än vägen) och kyrkogård med staket, kan undvikas. Gång- och cykelbanan följer befintlig väg. Plan- och profilstandard Vid framtagande av vägplanen har det antagits att befintlig hastighetsbegränsning om 50 km/h utmed Sockenvägen sänks till 40 km/h i framtiden. Söderhamns kommun beslutar om ändring av högsta tillåtna hastighet inom tättbebyggt område och Länsstyrelsen beslutar utanför tättbebyggt område. Vägen har längslutningar som varierar mellan 0 % och 2,5 % medan kortare sträckor i början (sektion 0-0/250 och 0/088-0/144) har lutningar mellan 3 och 3,8 %. Gång- och cykelbanans sidolutning är 1,5 %, och lutar åt samma håll som körbanan för att dagvattnet ska kunna rinna av och ner i vägkanten. Korsningar och anslutningar Gång- och cykelbanan kommer att passera elva vägutfarter utmed sträckan samt flertalet utfarter från intilliggande fastigheter. Alla utfarter anpassas till gång- och cykelbanan i samband med byggnation. Kyrkvägen har idag två anslutningar mot Sockenvägen. I planen föreslås att den västra anslutningen stängs för fordonstrafik och upprätthålls enbart för gång- och cykeltrafik. Den östra anslutningen breddas för att klara dubbelriktad trafik. Kyrkvägens utfart får en bättre utformning i sin anslutning mot Kyrkovägen och fordonstrafiken som passerar över gångoch cykelbanan samlas till ett ställe. Vägen mot Norrbyn , som ansluter Sockenvägen i höjd med skolan, kommer att byggas om genom att befintlig utfart stängs och en ny utfart anläggs vinkelrätt mot Sockenvägen strax öster därom. Utfarten får en bättre utformning i sin anslutning mot Sockenvägen och det medger att Söderhamns kommun kan anlägga en gångväg mellan den nya busshållplatsen och skolan med en god passagemöjlighet. I vägplanen föreslås fem passager över Sockenvägen för oskyddade trafikanter utmed sträckan. • Ungefär vid sektion 0/020 förlängs befintlig gångbana några enstaka meter österut, passerar Sockenvägen och ansluter till en ny gångbana som anläggs upp till busshållplatsen Kinstabron/ Marmavägen. • Ungefär vid sektion 0/135, i höjd med pizzerian, föreslås en gång- och cykelpassage i plan. • Ungefär vid sektion 1/950 föreslås en gång- och cykelpassage i plan i samband med den timglasutformade busshållplatsen vid servicehuset/skolan. • Ungefär vid sektion 2/490 föreslås en upphöjd gång- och cykelpassage i samband med Rosenvalls busshållplats. • Ungefär vid sektion 2/660 föreslås en gång- och cykelpassage i plan vid korsningen med Åsvägen i samband med att gång- och cykelbanan byter från södra till norra sidan av Sockenvägen. Geologi och geoteknik En geoteknisk undersökning har utförts inom ramen för vägplanen. Planområdet gränsar till Ljusnanåsen och jorden består till mestadels av sand och annat åsmaterial. Vissa inslag av lerhaltiga jordar har återfunnits i planområdets östra delar. Dagvatten Vid tre fastigheter utförs mindre åtgärder för att avhjälpa befintliga dagvattenproblem, där dagvatten samlas intill byggnader som ligger väldigt nära vägen. Åtgärderna innebär att dagvattnet samlas upp i brunnar och leds via ledningar till befintliga diken för att infiltrera. Kollektivtrafik Utmed Sockenvägen finns flera busshållplatser som påverkas av den nya gång- och cykelbanan. När gång- och cykelbanan byggs förbättras möjligheten att röra sig utmed Sockenvägen och behovet av korta avstånd mellan busshållplatserna minskar. I samband med nybyggnationen av gång- och cykelbanan förslås flertalet busshållplatser utmed sträckan byggas om samtidigt som busshållplatserna Möller och Heden tas bort. 23 Busshållplatsen Kinstabron/Marmavägen behålls i sitt nuvarande läge men justeras för att förbättra bussens angöring. Busshållplatserna Sunnanhed och Källbacka behålls i sina nuvarande lägen. Hållplatser för trafik som färdas österut och som passeras av gång- och cykelbanan utformas som kantstenshållplatser utan bussficka, där gång- och cykelbanan samt busshållplatsens plattform samsas om samma utrymme och bussen stannar på vägbanan. Med kanstenshållplatser kan fordon i motsatt färdriktning passera när buss stannat på hållplatsen. Busshållplatsen Hedbacka vid servicehuset samt busshållplatsen Söderala kyrka slås ihop till en busshållplats i anslutning till servicehuset/skolan. Den nya busshållplatsen utformas som en timglashållplats, se figur 1. Med en timglashållplats stoppas fordonstrafiken upp från båda håll när en buss stannat på hållplatsen. Det ger en sämre framkomlighet för fordonstrafiken men en mer säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter som kan korsa gatan utan risk för passerande fordon. Avsmalningen bidrar också till sänkt hastighet för fordonstrafiken även när ingen buss angör hållplatsen. Figur 1: Skiss på timglashållplats vid servicehemmet/skolan. (sektion 1/940) 24 Båda busshållplatserna vid Rosenvall utformas som kantstenshållplatser. Här föreslås också en upphöjd gång- och cykelpassage. Belysning Gång- och cykelbanan föreslås på samma sida om vägen som befintlig belysning, med undantag för en kortare sträcka från Rosenvalls busshållplats, sektion 2/490 och fram till korsningen med Åsvägen, sektion 2/660. Här står fyra belysningsstolpar på vägens norra sida medan gång- och cykelbanan föreslås följa vägens södra sida. Dessa fyra belysningsstolpar föreslås byta sida så att gång- och cykelbanan får en god belysning hela vägen. Vid gång- och cykelbanans föreslagna passager föreslås förstärkt belysning, jämfört med vägbelysningen i övrigt, för att synliggöra oskyddade trafikanter samt framhäva passagerna. Belysningsstolpar placeras på respektive vägsida före passage i vägens färdriktningen för god vertikal belysning. Armaturer utförs med vitt ljus samt anpassade för belysning av passager. Beläggning Beläggningen på gång- och cykelbanan föreslås utgöras av asfalt. 4. Konsekvenser av förslaget 4.1 Måluppfyllelse Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Projektet bedöms bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska målen om tillgänglighet samt säkerhet, miljö och hälsa. En ny gång – och cykelbana förbättrar förutsättningarna att välja gång och/eller cykel som färdmedel, tillgängligheten och tryggheten för de oskyddade trafikanterna i Söderala ökar samt att projektet bidrar till barns möjlighet att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet. Projektet bidrar till en ökad trafiksäkerhet som kan minska antalet omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken samt ger möjlighet för fler att gå eller cykla vilket kan bidra till att begränsa klimatpåverkan. Överensstämmelse med ändamål och projektmål Ändamålet och projektmål redovisas i kapitel 2.3. När gång- och cykelbanan genom Söderala har anlagts har de boende fått en möjlighet att på ett trafiksäkert sätt förflytta sig inom orten för att gå i skola, arbeta, besöka restauranger och få rekreation. Antalet busshållplatser utmed sträckan minskar men möjligheten att på ett trafiksäkert sätt nå kvarvarande hållplatser ökar. Ett färre antal busshållplatser ger snabbare turer och kan öka bussens attraktivitet. Gång- och cykelbanan ger en ökad möjlighet att välja gång eller cykel som färdmedel vid resor. Idag består flertalet av de befintliga busshållplatserna enbart av en skylt i vägkanten. Projektet bygger om de busshållplatser som gångoch cykelbanan berör, samt en ny busshållplats centralt placerad mellan skola, kyrka och servicehus. De nya busshållplatserna utformas med förhöjd kantsten vilket ger bättre tillgänglighet, säkerhet och bekvämlighet för resenärerna. Genom att minska ner vägbredden samt förse vägen med hastighetssänkande åtgärder såsom avsmalningar och en upphöjd passage så förändras vägens karaktär. Den nya utformningen ger trafikanter en bättre möjlighet att anpassa sitt beteende så det passar in i en tätortsmiljö. Placeringen av gång-och cykelbanan är vald så att påverkan på närliggande fastigheter totalt sett blir så liten som möjligt. 4.2 Konsekvenser för trafik och trafikanter Den nya busshållplatsen vid servicehuset/ skolan utformas som en timglashållplats, övriga busshållplatser utformas som kantstenshållplatser utmed vägbanan. Båda typerna av utformning innebär att bussen stannar i vägbanan och stoppar upp trafiken. Utformningen minskar intrånget i närliggande fastigheter och sänker hastigheten på vägen men ger minskad framkomlighet för fordonstrafiken. En ny gång- och cykelbana genom Söderala förbättrar avsevärt möjligheten för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert sätt nyttja infrastrukturen för att röra sig i samhället. 25 4.3 Miljökonsekvenser Miljöbeskrivningens avgränsning och metodik Vägplanens miljöbeskrivning fokuserar på de miljöaspekter där de mest betydande negativa konsekvenserna uppstår av projektet. Dessa är påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, landskaps- och gatubild, intrång i boendemiljön, grundvatten och dagvatten, hushållning med naturresurser, masshantering/förorenad mark och påverkan under byggtiden. Övriga miljöaspekter påverkas mindre eller gynnas av projektet och behandlas inte vidare. Motiv till avgränsning framkommer i tabell 3. Avgränsade miljöaspekter Miljöbeskrivningen innefattar ett influensområde (område som påverkas av projektet) som sträcker sig utanför vägområdet för den planerade gång- och cykelbanan. För att nämna exempel kommer tillfälliga arbeten under byggtiden, såsom schaktarbeten och transporter, att leda till störningar utanför det absoluta närområdet. Influensområdets storlek varierar för olika aspekter och är beroende av graden av störning. De bedömningsgrunder som ligger till grund för bedömningarna av miljöpåverkan utgörs 26 Avgränsad miljöaspekt Luft Klimat Hälsa, buller och vibrationer Barriäreffekter Friluftsliv och rekreation Risk och säkerhet Motiv till avgränsning Luftkvaliteten är god längs nuvarande vägar. Projektet påverkar inte utsläppen till luft mer än tillfälligt under byggtiden. Trafikflödena längs Sockenvägen är låga vilket innebär att utsläpp från trafiken inte bidrar till att miljökvalitetsnormerna överskrids. Projektet främjar cykling vilket är positivt ur miljösynpunkt och för uppfyllande av miljökvalitetsmål avseende klimat. Projektet är inte känsligt för höga flöden eller översvämningar. Anläggandet av en gång- och cykelbana påverkar inte störningar från trafikeringen av vägen. Att fler kan välja att gå eller cykla, tillsammans med åtgärder för att sänka hastigheten är ett led för att minska störningarna och samtidigt uppmuntra till bättre hälsa. Inga beräkningar av befintliga bullernivåer har genomförts inom projektet. Planerad gång- och cykelväg utgör en tryggare yta att vistas på för gående och cyklister. Barriäreffekten minskar med projektet. Ett av syftena med projektet är att underlätta och skapa en trafiksäkrare väg för barn och boende. Gång- och cykelvägen blir positiv för det rörliga friluftslivet i området. Sockenvägen upplevs som otrygg idag på grund av trafiken och hastigheten. Den är inte angiven för farligt gods. Projektet syftar till att öka trafiksäkerheten. Genom att separera gång- och cykelbanan från vägen och minska vägbredden blir säkerheten bättre. Vägen förutsätts få en minskad hastighet från dagens 50 km per timme till 40 km per timme i framtiden. Tabell 3: Avgränsande miljöaspekter bland annat av underlag såsom kommunala planer, tekniska utredningar, samråd, miljökvalitetsnormer, miljömål, riktvärden, förekomst av riksintressen och skyddsvärda områden. Intrång i boendemiljön Gång- och cykelbanans utbredning innebär att mark tas från befintliga gångbanor där sådana finns samt att del av vägbanan övergår till gångoch cykelbana. Men utmed vissa delar innebär det också ett intrång i närliggande fastigheter. Staket, buskar och/eller häckar kommer att påverkas av den nya gång- och cykelbanan. Intrången bedöms dock som små. Hur många kvadratmeter som behöver tas i anspråk för respektive fastighet redovisas i fastighetsförteckningen och bedömd effekt på trädgårdsanläggningar och träd visas i illustrationskartan. Landskaps- och gatubild Anläggandet av den nya gång- och cykelbanan medverkar inte till storskaliga förändringar i landskapsbilden. I största möjliga mån kommer vägens utseende i vägkanter och omgivning att kvarstå som det ser ut idag. Breddningen utgörs av gång- och cykelbanans bredd på upp till cirka 2,5 meter, men där delar av det tas från ursprunglig vägbredd när vägen smalnas av. Vägytan kommer att delas upp i två delar med olika funktion med hjälp av gcm-stöd och pollare. Inga rivningar av byggnader kommer att utföras. Den planerade gång- och cykelbanan har lagts på den sida av vägen där intrången på bland annat natur-, kultur- och tomtmark blir minst. Ett flertal träd behöver tas bort, då schakt inom trädens rotzoner inte går att undvika. Enstaka träd som tas bort påverkar ofta upplevelsen av gaturummet mindre än om flera träd i grupp tas bort samtidigt. Förhållandet gäller även trädens storlek där ett nedtaget grovt träd ger större påverkan än ett yngre träd. Här kommer även träd som står i rader att behöva tas bort, både äldre och yngre träd. Naturmiljö Den planerade gång- och cykelbanan påverkar inte naturlandskapet eller jordbruket i omgivningarna. Ingen jordbruksmark tas i anspråk. Därmed påverkas inte Söderalaslätten som ingår i naturvårdsprogrammet. Träd eller grupperingar av träd som står inom planerat vägområde måste tas bort. Av de biotopskyddade alléerna kommer en allé med björkar att behöva tas bort. Allén utgörs av fem gamla björkar och en stubbe, ursprungligen sex träd. Kvarvarande fem träd är i relativt dåligt skick och har sannolikt uppnått eller uppnår snart maxålder. På grund av sin höga ålder och relativt stor andel död ved har dessa björkar ett visst naturvärde som försvinner från platsen. En allé som utgörs av åtta medelålders lönnar med välutvecklade kronor kan bevaras, likaså en allé med medelålders björkar placerade mellan vägen och en parkeringsyta. För markering av alléer, se illustrationskartan samt PM Naturvärden. Några trädrader kommer att behöva tas bort. Dessa utgörs av en blandrad med sex unga lövträd utav björk, rönn och lönn, samt en trädrad med fem unga och äldre björkar (tas bort delvis). Fler dungar med mindre träd coh andra enstaka träd och buskar/häckar kommer också att behöva tas bort. De två hålträden som är skyddsvärda enligt trädportalen berörs inte eftersom de ligger på betryggande avstånd. Sumpskogen i västra utkanten av planområdet berörs inte. Några av de stenstolpar som finns längs med väg 637 kommer att behöva flyttas i samband med anläggandet av gång- och cykelvägen, se illustrationskartan. Både stolpar som påverkas direkt av byggnationen och närliggande stolpar 27 kan behöva flyttas för att stolpraden ska hållas intakt och följa parallellt utmed vägen. Stenstolparna flyttas i samråd med fastighetsägaren och länsstyrelsen. Förekommande skorplavar som sitter ytligt på stenstolparna kan vara känsliga för ytslitage vid flytt samt av förändringar som exempelvis skuggning och solljusinstrålning som kan bli en följd om de placeras i annan riktning mot solen än på tidigare plats. Ingen breddning av gång- och cykelbanan sker i anslutning till Söderalaån. Kulturmiljö Planerade åtgärder är inte av sådan art att de påverkar riksintresset eller bevarandeplanen. Inga byggnader kommer att lösas in eller rivas. Stängselstolparna i sten kommer att behöva flyttas utmed vissa sträckor för att rymma gång- och cykelbanan. I Sockenvägens centrala delar bevaras karaktären av en ålderdomlig väg genom att inte öka vägbredden eller påverka kringliggande byggnader. De flesta fornlämningarna ligger på sådant avstånd att de inte påverkas av en utbyggnad av gång- och cykelbanan. Den enda fornlämning som ligger nära är Söderala 15:1 och utgörs av ett före detta vägmärke/milsten. Nuvarande vägmärke ligger cirka 0,8 meter från den planerade gång- och cykelbanans släntfot och kan behållas intakt. En fornlämning i form av en stensättning, Söderala 38:1, ligger inom planerat område för tillfälligt nyttjande under byggtiden, se bild 21. En fornlämning, Söderala 11:1, ligger i anslutning till område för tillfälligt nyttjande under byggtiden. Den kunde ej återfinnas vid platsbesök och antas därmed vara förstörd. Bild 21. Fornlämning vid yta för tillfälligt nyttjande. (sektion 2/900) 28 Grundvatten och dagvatten Påverkan på grundvattnet förändras inte mycket på grund av gång- och cykelbanans tillkommande. Dagvattnet kommer att släppas ut i vägslänterna för att infiltrera ned i marken. Inget dagvatten kommer att ledas via ledning till Söderalaån. Gång- och cykelbanan ger inget ökat tillskott av dagvatten eller en förändring i dess sammansättning. Vid tre fastigheter utförs mindre åtgärder för att avhjälpa befintliga dagvattenproblem, där dagvatten samlas intill byggnader som ligger mycket nära vägen. Åtgärderna innebär att dagvattnet samlas upp i brunnar och leds via ledningar till befintliga diken för att infiltrera. Risken för olyckor som kan orsaka läckage av farliga ämnen minskar när hastigheten på vägen minskar och gående och cyklister kan separeras från biltrafiken. Vägen är inte rekommenderad för transport av farligt gods. Miljöbelastningen från dagvattnet förväntas bli så lågt att det inte motiverar någon reningsåtgärd. Ingen schakt kommer att ske på sådana djup att det påverkar grundvattnet. Endast ytlig schakt är aktuell. Risken för förorening av grundvattnet under byggtiden är liten med normalt förkommande skyddsåtgärder. Eventuella brunnar skyddas under byggtiden så att de inte skadas. Hushållning med naturresurser Byggande av gång- och cykelbanan innebär att material till vägfyllning, drivmedel och vägbeläggning måste köpas in och transporteras. Masshantering/förorenad mark Schakt i befintliga väg- eller fyllnadsmassor innebär risk för spridning av damm och föroreningar. Endast Söderalatvätten av de fyra potentiellt förorenade områdena ligger på den sida av vägen där breddning för gång- och cykelbana kommer att ske. Det finns inga indikationer enligt information från kommunen som tyder på att förorening finns där gång- och cykelvägen placeras. Detta undersöks vidare i byggskedet. Inga förundersökningar tyder på att det finns föroreningar som har påverkat vägområdet i övrigt men det kan finnas risk att fyllningsmassor med okänt ursprung kan vara förorenade eller har blivit utsatta för utsläpp av exempelvis drivmedel. Trafikverkets riktlinjer för återanvändning, återvinning och hantering av rivningsmaterial kommer att följas. Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer bullrande och störande arbeten att utföras nära boende och trafikanter som vistas längs vägen. Byggtiden beräknas till cirka 6-12 månader, beroende på när byggnationen kan starta under året. Byggmaskiner och transportfordon kommer periodvis att medföra inskränkningar för vägtrafiken och mindre omvägar längs Sockenvägen. Tillfälliga omläggningar av färdvägar för gående, cyklister, bussar och bilar kan innebära trafikstörningar även utanför vägområdet. Uppfyllande av miljömål, miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler Miljömål Biltrafiken har stor påverkan på miljömålen, både avseende energi och utsläpp till luft. Åtgärder som minskar bilanvändningen gagnar flera miljömål. Åtgärder som främjar gång- och cykeltrafik är positiva för miljön och uppfyllandet av miljömålen. Både regionala och lokala miljömål pekar mot en planering och utveckling av bebyggelse och annan samhällsstruktur som gynnar miljöanpassade transporter. Trafiksäkra gång- och cykelbanor samt trygga busshållsplatser är steg i rätt riktning. Miljökvalitetsnormer I detta projekt är miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Växbo/Mohed SE680551-154711 (Ljusnanåsen) relevant. Större delen av planområdet utgörs av väg redan idag och trafiken påverkas inte. Dagvattnet från vägen kommer inte att förändras i sammansättning och tas om hand via infiltration och diken som idag. Anläggandet innebär inga djupa schakter i grundvattennivå. Med vidtagna skyddsåtgärder under byggtiden är risken för förorening av grundvattnet liten. Eftersom trafikmängden är relativt liten, projektet inte påverkar vägtrafiken mer än genom hastighetsänkande åtgärder och vägen inte rekommenderas för farligt gods anses skyddsåtgärder såsom skyddsduk varken kostnadsmässigt eller tekniskt motiverat. Statusen på grundvattenförekomsten kommer inte att förändras med gång- och cykelbanan. Ingen påverkan på ytvattenförekomsten Söderhamnsån SE679803-155831 uppkommer eftersom ingen breddning eller förstärkning behöver göras i vattenområdet. Inget tillkommande utsläpp av vägdagvatten leds till Söderalaån. 29 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Under arbetet med att ta fram vägplanen har Miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt kapitel 2 i miljöbalken beaktats. Trafikverket har genom utredningar och samråd samlat in kunskap som bidragit till att uppnå goda lösningar och skyddsåtgärder för miljön och människors hälsa. Vägplanen och genomförd miljöbeskrivning syftar bland annat till att visa att föreslaget projekt uppfyller de krav som följer av miljöbalkens bestämmelser. Lokaliseringen är knuten till väg 637, Sockenvägen, men gång- och cykelbanan har placerats för att göra minsta möjliga intrång i omgivningen, till exempel på fastigheter, träd, byggnader, staket och Söderalaån. Vägen och gång- och cykelbanan ryms i huvudsak inom befintligt vägområde men visst intrång kommer att ske på fastigheter nära vägen. Vägens bredd minskas ner utmed hela sträckan för att minska intrånget och för att sänka hastigheten. För att säkerställa att tillräckligt skyddsavstånd finns mot staketet som omgärdar kyrkogården smalnas både vägen och gång- och cykelbanan av ytterligare. Vägen läggs på motsatt sida om kända förorenade områden vilket medverkar till att intrång i dessa kan undvikas. 30 I den mån det är tekniskt möjligt och kostnadsmässigt försvarbart föredras miljöanpassade material och produkter i projektet genom krav i bygghandlingsskedet och genom entreprenadspecifika krav i byggskedet. Om skada uppstår, trots skadeförebyggande åtgärder, åtar sig Trafikverket eller entreprenören reparationer och kompensationsåtgärder i enlighet med gällande lagstiftning. 4.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder som fastställs Inga skyddsåtgärder fastställs. Skyddsåtgärder under byggtiden Naturmiljö Träd, buskar och planterade växter som kan behållas ska skyddas under byggtiden. Skyddsområdena ska vara så tilltagna att även större delen av rotsystemen omfattas. Vilket skyddsavstånd som gäller beror av faktorer såsom schaktdjup och vilken typ av byggaktivitet som omger trädet. För stenstolpar som behöver flyttas är det viktigt att dessa placeras i samma riktning (nord/ syd) som i sitt tidigare läge. Hantering av stenstolparna ska ske varsamt, helst för hand och med handskar. Entreprenören informeras om varför en varsam hantering och bibehållen riktning är viktigt. Lämpligen provar man vid detta tillfälle hur hanteringen av stolparna kan ske utan att lavfloran skadas. Vid byte av vägräcke skyddas Söderalaån mot ras av släntmaterial ned i vattnet. Landskaps- och gatubild Släntkrön/fot ska utformas mjuka och avrundade för att ansluta naturligt till omgivande mark. I möjligaste mån ska slänterna täckas med avbaningsmassor från omgivningen, det vill säga mot jordbruksmark och gräsytor används jord från åker och gräsmark för att gynna återetablering. Kompletterande grässådd ska ske mot åker och gräsytor. Vid sådd ska arter som är naturliga i trakten användas. En skötselplan ska upprättas i samband med framtagandet av bygghandlingar. Skötselplanen omfattar bland annat markytor som kräver skötsel och underhåll såsom grässådder. Kulturmiljö Befintliga stenstolpar som berörs av gång- och cykelbanans utbredning flyttas varsamt till lämplig plats i samråd med fastighetsägaren och Länsstyrelsen. Även närliggande stolpar kan behöva flyttas för att stolpraden ska hållas intakt och följa parallellt utmed vägen. För att säkerställa att stenstoplarna inte skadas vid snöröjning bör ett avstånd om minst ca 1,5 meter hållas till asfaltskant. Äldre detaljer i omgivningen som skapar karaktär, såsom staket eller grindstolpar, skyddas under byggtiden. Fornlämningar märks ut innan byggstart. Det gäller även fornlämningar i anslutning till mark som nyttjas enbart under byggtiden. Under arbetets gång, speciellt vid schakt, ska entreprenören vara observant på nya fynd av kulturoch fornlämningar eller spår av sådana. Om sådana påträffas avbryts arbetet och kontakt tas med Länsstyrelsen. Nya fornlämningsfynd skyddas av Kulturminneslagen tills dess att de har utretts av sakkunnig. Intrång i boendemiljön Bostadshus, byggnader, staket, trädgårdsväxter och andra tomtanläggningar, som inte påverkas av byggnationen, skyddas under byggtiden. Dag- och grundvatten Försiktighet med avseende på det skyddsvärda grundvattnet i åsen ska respekteras under byggtiden. Här ingår bland annat att ämnen eller produkter som kan skada grundvattnet, exempelvis drivmedel, kemikalier, avfall, förorenad jord eller vatten inte får hanteras eller förvaras på sådant sätt att det finns risk för förorening av grundvattnet. Under tiden arbeten utförs ska entreprenören vara observant på schaktmassornas lukt och utseende. Om okända misstänkta förorenade massor påträffas ska beställaren omedelbart underrättas och de aktuella massorna får inte transporteras iväg. Eventuell förorenad jord hanteras så att inte föroreningsspridning sker till omgivningen. Krav på hantering av drivmedel, kemikalier, avfall och föroreningar kommer att ställas vid upphandling av entreprenör. I entreprenörens miljöplan ska ingå förebyggande åtgärder för att minska riskerna med förorening av grundvattnet samt åtgärder för omhändertagande av eventuella utsläpp vid olyckor eller liknade. Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas inom projektet. Korta transportavstånd eftersträvas för alla massor. Upplag av massor sker på i planen anvisad plats för tillfälligt nyttjande under byggtiden. Om behov av nya upplagsplatser uppstår under byggtiden får entreprenören göra de samråd eller söka de tillstånd som krävs. Brunnar inventeras inför byggskedet så att de kan lokaliseras och skyddas under byggtiden. Vid arbete i närheten av Söderalaån säkerställs att inte någon form av material tillförs ån, eller att ån på annat sätt påverkas. Inför rivning av asfalt måste undersökning ske om tjärhaltig asfalt förekommer. Detta är viktigt för att hantera och omhänderta asfalten på ett miljöriktigt sätt i enlighet med Trafikverkets rutiner. Förorenad mark/masshantering Vid schakt utanför Söderalatvätten tas markprover för analys av eventuell förekomst av förorening. I övrigt ska beredskap för påträffande av förorening finnas under byggtiden. Övriga skyddsåtgärder Det är mycket viktigt med tydlig direktinformation till boende och näringsidkare längs vägen innan och under byggskedet. Övriga trafikanter måste upplysas via tydliga informationsskyltar. 31 Riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15, ska följas. Riktvärdena begränsar arbetstiderna så att inga arbeten utförs nattetid. Mark som används för etableringsytor och upplag ska återställas. Starkt dammande arbeten åtgärdas genom bevattning eller genom att undvika att utföra dessa under blåsiga förhållanden. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som anges i fastighetägarförteckningens arealberäkning. Vägområde för allmän väg med vägrätt Mark som behövs permanent för vägen och dess väganordningar tas i anspråk med vägrätt. Mark som tas i anspråk med vägrätt är: • Mark för ny gång- och cykelbana. 4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Konsekvenserna för pågående markanvändning bedöms som små. Gång- och cykelbanan följer utmed befintlig väg och har placerats på den sida som bedöms ge minst intrång med hänsyn till topografin. Befintlig vägbana smalnas av för att minimera gång- och cykelbanans intrång i kringliggande fastigheter. Utmed Söderala kyrkogård smalnas både väg samt gång- och cykelbana av ytterligare för att undvika intrång. Busshållplatser utformas som kantstenshållplatser vilket ger mindre intrång jämfört med hållplatser med bussficka. Men tomtmark kommer att tas i anspråk och tomtanläggningar kommer att påverkas, såsom staket, träd och flaggstänger. 32 • Stödremsa och slänter till ny gång- och cykelbana. • Mark för nya och ombyggda busshållplatser. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar 4 511 kvadratmeter. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Mark som behövs permanent för väganläggningen men som kan samutnyttjas med annan markanvändning tas i anspråk som med inskränkt vägrätt. Mark som tas i anspråk med inskränkt vägrätt är: • Mark för dagvattenledning och utsläppsdike. Det nya vägområdet med inskränkt vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar 766 kvadratmeter. Tillfälligt markanspråk – nyttjanderätt under byggtiden I vägplanen ges möjlighet att ta mark i anspråk med tillfällig nyttjanderätt som kan nyttjas under byggtiden. Mark som tas i anspråk tillfälligt under byggtiden är: • Mark för etablering och upplag • Mark för arbetsområde Totalt tas 5 582 kvadratmeter mark i anspråk för tillfällig nyttjanderätt under byggtiden. Tiden för tillfälligt nyttjande gäller från byggstart av förberedande arbeten till två månader efter godkänd slutbesiktning. 5. Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Syftet med vägplanen är att: • ge väghållaren tillstånd att bygga vägen (gång- och cykelbanan) • ge möjlighet till markåtkomst • reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. Fastställelseprövning och beslutets omfattning Efter genomförd granskning ska de synpunkter som inkommit sammanställas och kommenteras i ett granskningsutlåtande. Inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket reviderar vägplanen. De fastighetsägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ett nytt kungörande- och granskningsförfarande behöva göras. Vägplanen och granskningsutlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Efter genomförd granskning, eventuella ändringar och Länsstyrelsens yttrande ska s.k. kommunikation enligt förvaltningslagen ske. Det innebär att de som har lämnat synpunker under granskningen och efter eventuella revideringar får ta del av allt det som tillförts ärendet efter granskningen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. Gång- och cykelbanan får börja byggas först sedan vägplanen har vunnit laga kraft. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartan samt de villkor som tas upp i beslutet. Planens rättsverkan Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: • Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. • Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt (se nedan). • Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. • Det är förbjudet att utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnad eller vidta andra åtgärder som kan försvåra användningen av området som enligt vägplanen behövs för vägen. • Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 33 Vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Utöver marknadsvärdesminskningen utgår ersättning för annan skada. Det är en ersättning till fastighetsägare eller rörelseidkare för ökade kostnader eller minskade intäkter som drabbat dem personligen och som är direkt orsakade av markintrånget, t.ex. skördeskador, flyttkostnader och omställningskostnader och för tidig avverkning. Ersättning Trafikverket eftersträvar att i första hand lösa markåtkomsten genom frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Ersättning för markåtkomst utgår enligt expropriationslagens regler. Ersättningen för intrånget ska bedömas på ett rättvist och rättssäkert sätt. Det innebär att lika fall ska behandlas lika och ersättningen ska vara förutsägbar och kunna motiveras utifrån förhållandena på den enskilda fastigheten. Ersättningen ska täcka fastighetens marknadsvärdesminskning, dvs. skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde innan och efter vägbygget ska ersättas. I ersättningen för marknadsvärdesminskningen ingår ersättning för markintrång, staket som rivs, träd som avverkas m.m. Den 1 augusti 2010 gjordes en förändring i expropriationslagen som innebär att Trafikverket ska ersätta fastighetsägaren med ytterligare 25 % på den uppkomna marknadsvärdesminskningen. 34 Ersättningen räknas upp med index och ränta från den dag marken tas i anspråk, till dess att utbetalning sker. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. 5.2 Överenstämmelse med kommunala planer Översiktsplan Söderhamns kommuns översiktsplan från 2006 gäller för Söderala. Här anges att väg 637, Sockenvägen är trafikfarlig ur skolskjutssynpunkt, och att det behövs åtgärder för gång- och cykeltrafikanter. Detaljplan Vägplanen ligger delvis inom planlagt område. En vägplan och en detaljplan får inte strida mot varandra. Gång- och cykelbanan berör fem detaljplaner. För de planer som berörs, samt hantering av detaljplanerna, se tabell 4. Plan Vägplanens beröringspunkter Föreslagen åtgärd - Vägområde berör ”Parkmark/allmän plats” Bedöms som en oväsentlig avvikelse* Byggnadsplan för Bers 1:2, 1966-12-19 2:8 m.fl. - Vägområdet berör ”Område för allmänt ändamål, allmän Bedöms som en oväsentlig plats, vägmark resp. park avvikelse* eller plantering”. Byggnadsplan för del av Prästbordet 1:1, Skale 1:25 m.fl. 1970-05-12 - Vägområdet berör ”allmän plats, vägmark respektive park eller plantering” Bedöms som en oväsentlig avvikelse* Styckningsplan för Orstad 1:1 1945-12-04 - Vägområdet berör mark för fastigheter, bedömda för bostadsändamål. Detaljplan upphävs Söderhamns kommun Vägområdet berör kvartersmark. Marken får inte bebyggas (prickmark). Detaljplanen ersätts med en ny detaljplan som överensstämmer med vägplanen Byggnadsplan Orsta 2:17 och 4:2 m.fl. Antagen/ fastställd/ laga kraft 1966-05-04 Detaljplan för INA 1:16 Fd 2004-06-23 Brandstationen Huvudman för planen * Allmän plats utgörs i detta fall av vägmark respektive park eller plantering. Gränsen mellan vägmark respektive park eller plantering är enligt byggnadplanerna inte avsedd att fastställas och föreslagen gång- och cykelförbindelse bedöms därmed ha en ringa påverkan samt att hänföra till en mindre avvikelse ur plansynpunkt. Tabell 4. Detaljplaner som påverkas av vägplanen. 35 5.3 Genomförande Organisation Gång- och cykelbanan är planerad utmed allmän väg och kommer att byggas med Trafikverket som byggherre. Väghållningsansvar Trafikverket är väghållare för väg 637, Sockenvägen. Gång- och cykelbanan kommer att ingå i det allmänna vägnätet. Anslutande vägar mot väg 637 är antingen enskilda eller kommunala. Någon förändring av väghållningsansvaret planeras ej. Produktion Byggandet av gång- och cykelbanan utmed väg 637 beräknas ske med pågående trafik. Under byggnationen kan det komma att krävas trafiksignaler som endast tillåter trafik i ett körfält samt eventuell tillfälliga trafikomläggningar av trafik och kollektivtrafik. Inför byggskedet görs en mer detaljerad planering. Dispenser, tillstånd, kontroll och uppföljning Strandskydd Det är strandskyddat område 100 meter längs 36 med Söderalaån enligt sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808). Fastställd vägplan upphäver strandskyddet inom planområdet. Biotopskydd Fastställd vägplan medger dispens från generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § Miljöbalken. En biotopskyddad allé av björkar kommer att behöva tas bort. Bostadshus och byggnader Kontrollprogram för vibrationsalstrande arbeten gällande bostadshus och byggnader tas fram inför byggskedet. Närliggande bostadshus och byggnader besiktas före och efter byggskedet. 5.4 Finansiering Samråd 12:6 Vägplanen bedöms kunna medföra påverkan på naturmiljön inom planområdet. Genom fastställelse av planen bedöms samråd enligt miljöbalken kapitel 12 § 6 ha genomförts. Medel till ny gång- och cykelbana i Söderala finns avsatt i Länstransportplanen för regional transportinfrastruktur 2014-2025, region Gävleborg. I nuläget finns 7 miljoner kronor avsatta för byggnation under 2017. Vattenverksamhet Inget arbete inom vattenområde för Söderalaån planeras vilket innebär att anmälan vattenverksamhet inte blir aktuell. Kostnaden för ny gång- och cykelbana genom Söderala uppgår till drygt 15-20 miljoner kronor (prisnivå december 2014). Kostnaden inkluderar byggherrekostnader, anläggningskostnader samt kostnader för projektering och marklösen. Brunnar Brunnar inventeras. Kontrollprogram för närliggande brunnar tas fram inför byggskedet. Status på närliggande brunnar kontrolleras innan, under och efter byggskedet. Förorenad mark Markprover behöver tas för analys av eventuell förekomst av förorening vid Söderalatvätten. Proverna tas innan eller i samband med schakt. 37 Trafikverket, Region Mitt, Gävle. Norra Kungsgatan 1. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket .se
© Copyright 2024