Plan- och Miljöbeskrivning, Väg 637, gång

PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING
Gång- och cykelbana, väg 637 Sockenvägen, Söderala. Söderhamns kommun, Gävleborgs län
Vägplan, Granskningshandling 2015-03-18
TRV 2014/72308
Titel: Gång- och cykelbana, väg 637 Sockenvägen, Söderala, Söderhamns kommun, Gävleborgs län.
Vägplan, granskningshandling.
Utgivningsdatum: 2015-03-18
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Gustaf Ohlsson
Projektledare: Gustaf Ohlsson
Distributör: Trafikverket, Region Mitt, Box 417, 801 05 Gävle
Medverkande
Trafikverket
Gustaf Ohlsson, projektledare
Tel: 010-123 71 30
[email protected]
Delprojektledare
Cecilia Engström
Landskap
Per Olsson
MiljöFredrik Borg
Trafikingenjör
Fredrik Jansson
Markförhandlare
Gunilla Åberg
Driftansvarige
Fredrik Skjutare
Vägplanesamordnare Anna-Karin Lang
Kalkyl Anders Westbom
Konsult: WSP
Susann Sandegård, uppdragsledare
Tel: 010-722 51 79
[email protected]
MiljöHelena Dahlberg
Vägprojektör
Kennet Hedin
Geoteknik
David Stenman
Kartor/GIS
Christian Lundberg
Gestaltning/rapport Deniz Ekip
Bitr. UL /kalkyl
David Harrysson
Praktikant
Amanda Stenberg
3
Innehåll
1 Sammanfattning................................................. .............................5
4.1 Måluppfyllelse....................................... .........................25
2 Beskrivning av projektet.................................. .............................7
4.2 Konsekvenser för trafik och trafikanter.......................25
2.1 Nuvarande förhållanden...................... .............................7
4.3 Miljökonsekvenser................................ .........................26
2.2 Behov av förändring............................. ...........................19
4.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått.........................30
2.3 Ändamål och projektmål..................... ...........................19
4.5 Markanspråk och konsekvenser
2.4 Planläggningsprocessen....................... ...........................19
2.5 Natura 2000-områden och
andra riksintressen................................ ...........................20
2.6 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och
miljökvalitetsnormer........................... ...........................20
3 Lokalisering och utformning av motiv.......... ...........................21
4
4 Konsekvenser av förslaget................................ .........................25
3.1 Val av åtgärder samt lokalisering........ ...........................21
3.2 Val av utformning................................. ...........................21
för pågående markanvändning........... .........................32
5 Genomförande och finansiering..................... .........................33
5.1 Formell hantering................................. .........................33
5.2 Överenstämmelse med kommunala planer................34
5.3 Genomförande...................................... .........................36
5.4 Finansiering........................................... .........................36
1. Sammanfattning
Nuvarande förhållanden
Söderala är en tätort cirka en mil väster om
Söderhamn i Gävleborgs län. Orten har cirka
1 000 invånare.
Väg 637, Sockenvägen, är genomfartsväg genom
centrala Söderala och har en viktig funktion för
att nå de målpunkter som ligger längs vägen.
Här finns bland annat småhusbebyggelse, skola,
servicehus, bygdegård och ett flertal mindre
näringsverksamheter
Väg 637 är cirka 3 kilometer lång och vägens
bredd varierar mellan 6 och 8 meter. Vägen
trafikeras av i genomsnitt 890 fordon per dygn
varav cirka 8 procent utgörs av tunga fordon.
Den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/tim.
Utmed en stor del av sträckan saknas gång- och
cykelbana och vägrenarna är smala. Utifrån
rådande förhållanden är trafiksäkerheten och
tillgängligheten låg längs sträckan.
Ändamål och projektmål
Målet med projektet är att:
• Öka trafiksäkerheten för oskyddade
trafikanter utmed väg 637, Sockenvägen.
• Minska bilanvändningen för kortare
resor i området genom att dessa i högre
grad utförs med cykel eller som gående
samt att gynna kollektivtrafiken.
• Öka tillgängligheten längs med och
över väg 637, för oskyddade trafikanter
• Att fordonsförare erhåller ett klart
budskap om vägens karaktär och gestaltning. Därigenom kan trafikanter
lätt anpassa sitt beteende efter rådande
förhållanden.
Val av utformning
Vägplanen omfattar en knappt tre kilometer
lång gång- och cykelbana utmed väg 637, Sockenvägen. Väg 637 ansluter till väg 640 och väg
50 i väster samt till väg 633 i öster.
Gång- och cykelbanan startar i Söderalas västra
del vid hållplats Kinstaby. Här ansluter den
till en befintlig gång- och cykelbana. Efter en
kort sträcka utmed vägens norra sida byter
gång- och cykelbanan till den södra sidan av
Sockenvägen. Gång- och cykelbanan följer sedan Sockenvägen utmed dess södra sida fram
till korsningen vid Åsvägen. Därefter följer
gång- och cykelbanan Sockenvägen på dess
norra sida fram till en anslutning av en mindre
gång- och cykelväg strax öster om Söderalaån,
se plan-/illustrationskartan.
Föreslagen gång- och cykelbana har en generell
utformning med en belagd bredd på cirka 2,50
meter och stödremsa på cirka 0,25 meter. Väg
637 föreslås få en minskad vägbredd till cirka
6 meter, dels för att minska intrånget i närliggande fastigheter dels för att erhålla ett gaturum mer anpassat en tätort och bidra till sänkt
fordonshastighet.
Utmed Sockenvägen finns flera busshållplatser
som påverkas av den nya gång- och cykelbanan.
När gång- och cykelbanan byggs förbättras
möjligheten att röra sig utmed Sockenvägen
och behovet av korta avstånd mellan busshållplatserna minskar.
I samband med nybyggnationen av gång- och
cykelbanan förslås flertalet busshållplatser
utmed sträckan byggas om samtidigt som busshållplatserna Möller och Heden tas bort. Busshållplatserna Sunnanhed och Källbacka behålls
i sina nuvarande lägen och de östgående hållplatserna utformas som kantstenshållplatser.
5
Busshållplatsen Hedbacka vid servicehuset
samt busshållplatsen Söderala kyrka slås ihop
till en busshållplats i anslutning till servicehuset/skolan. Den nya busshållplatsen utformas
som en timglashållplats. Båda busshållplatserna vid Rosenvall utformas som kantstenshållplatser. Här anläggs en upphöjd gång- och
cykelpassage.
Konsekvenser av förslaget
Projektet bedöms bidra till uppfyllelse av de
transportpolitiska målen om tillgänglighet
samt säkerhet, miljö och hälsa.
Anläggandet av den nya gång- och cykelbanan
medverkar inte till storskaliga förändringar i
landskapsbild och kulturmiljö. I största möjliga
mån kommer vägens utseende i vägkanter och
omgivning att kvarstå som det ser ut idag. Den
planerade gång- och cykelbanan har lagts på
den sida av vägen där intrången på bland annat
natur-, kultur- och tomtmark blir minst. Träd
kommer att behöva tas bort, då träd hamnar
inom mark för ny gång- och cykelbana och då
schakt inom trädens rotzoner inte går att undvika.
6
Utmed sträckan har tre biotopskyddade alléer identifierats. En av dessa, bestående av 5
björkar och en stubbe, kommer att tas bort. Två
hålträd som är skyddsvärda enligt trädportalen
berörs inte eftersom de ligger på betryggande
avstånd.
Inga byggnader kommer att lösas in eller rivas.
Befintliga stängselstolpar i sten behöver flyttas
utmed vissa sträckor för att rymma gång- och
cykelbanan, försiktig flytt av stenstolpar ingår
som skyddsåtgärd under byggtiden. Inga fornlämningar tas bort.
Dagvattnet från vägen förändras inte i sammansättning och tas om hand via infiltration
och diken som idag. På två ställen utmed
sträckan anläggs nya infiltrationsdiken för att
minska dagvattnets påverkan på byggnader
som ligger mycket nära Sockenvägen. Anläggandet av gång- och cykelvägen innebär inga
djupa schakter i grundvattennivå. Med planerade skyddsåtgärder under byggtiden är risken
för förorening av grundvattnet liten.
Ingen påverkan på ytvattenförekomsten
Söderhamnsån uppkommer eftersom ingen
breddning eller förstärkning behöver göras i
vattenområdet. Inget tillkommande utsläpp av
vägdagvatten leds till ån.
Alla utom en av de potentiellt förorenade områdena ligger på motsatt sida av vägen där breddning för väg eller gång- och cykelbana kommer
att ske. Ingen information har framkommit
som tyder på att föroreningar finns.
Under byggtiden kommer bullrande och störande arbeten att utföras nära boende och
trafikanter som vistas längs vägen. Byggtiden
beräknas till cirka 6-12 månader, beroende på
när byggnationen kan starta under året.
Genomförande och finansiering
Gång- och cykelbanan är planerad utmed allmän väg och kommer att byggas med Trafikverket som byggherre.
Trafikverket är väghållare för väg 637, Sockenvägen. Gång- och cykelbanan kommer att ingå
i det allmänna vägnätet. Anslutande vägar mot
väg 637 är antingen enskilda eller kommunala.
Någon förändring av väghållningsansvaret planeras ej.
2. Beskrivning av projektet
2.1
Nuvarande förhållanden
Allmänt
Söderala är en tätort cirka en mil väster om
Söderhamn i Gävleborgs län. Här bor cirka
1 000 personer. Se orienteringskarta s.8.
Väg 637, Sockenvägen, är genomfartsväg genom
centrala Söderala och har en viktig funktion för
att nå de målpunkter som ligger längs vägen.
Här finns bland annat småhusbebyggelse, skola,
Bild 1. Gaturum ( sektion 0/280).
servicehus, bygdegård och ett flertal mindre
näringsverksamheter. Väg 637 ansluter till väg
640 och väg 50 i väster samt till väg 633, Ljusnevägen, i öster. Se översiktskartan s. 9.
tillgängligheten emellanåt låg längs sträckan.
Vägen är inte rekommenderad för farligt gods.
Trafikförhållanden och olycksstatistik
Väg 637 är cirka 3 kilometer lång och vägens
bredd varierar mellan 6 och 8 meter. Vägen
trafikeras av i genomsnitt 890 fordon per dygn
varav cirka 8 procent utgörs av tunga fordon.
Den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/
tim. En stor del av sträckan saknar gång- och
cykelbana och vägrenarna är smala. Utifrån
rådande förhållanden är trafiksäkerheten och
Busslinje 64 som går mellan Vallvik och Holmsveden trafikerar Söderala och väg 637. Enligt
tidtabellen för 2014 går cirka tjugo turer om
dagen under vardagar och cirka tio turer på
lördagar och söndagar i vardera riktningen. Det
finns åtta stycken busshållplatser belägna längs
med Sockenvägen; Kinstabron-Marmavägen
Möller, Sunnanhed, Källbacka, Heden, Hedbacka, Söderala kyrka samt Rosenvall. Hållplatserna Kinstabron-Marmaverken och Heden är
endast placerad i den västra körriktningen mot
Marmaverken. Kinstabron-Marmaverken har
en hållplats i den östra körriktningen men den
Bild 2. Söderala Bygdegård till höger i bilden.
(sektion 0/810)
Bild 3. Busshållsplats Söderala kyrka
(sektion 2/180).
7
Söderala
Orienteringskarta
Söderala
Karta 1. Orienteringskarta. Söderalas läge i Gävleborgs län
8
±
±
Orienteringskarta
Söderala
Karta 2. Orienteringskarta. Söderalas läge i Söderhamns kommun
Gång- och cykelbanan
ansluter till befintlig via
passage
Rv50
Vä
g6
4
0
Busshållplats
Sunnanhed behålls
Busshållplats
Källbacka behålls
SÖD
ERA
LA
Vä
g6
3
7S
oc
ke
nv
Busshållplats
Heden
slopas
äg
en
Busshållplats
Hedbacka
slopas
Busshållplats
Kyrkan
slopas
Väg633
Ljusnevägen
Busshållplats
Kinsta Möller
slopas
Ny busshållplats
som ersätter
hållplatserna
Hedbacka och Kyrkan
Gång- och cykelbanan
ansluter till befintlig
Busshållplats Rosenvall behålls
Ny upphöjd passage
Gång och cykelbanan byter sida
via passage
Översiktskarta
Ny gång- och cykelbana Söderala
0
250
500
±
1 000 Meter
Ny gång- och cykelbana
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
9
är placerad utmed väg 640. Ytterligare två linjebussar trafikerar Söderala och väg 637, dock
väldigt begränsat. Busslinje 61 mellan Mohed
och Söderhamn kör endast tre gånger om dagen två dagar i veckan, varje helgfri tisdag och
fredag. Busslinje 66 mellan Söderhamn och
Ljusne trafikerar Söderala två gånger om dagen
förutom under sommarmånaderna då den endast går en gång om dagen.
10
utfarter på vägen. Många boenden, skolbarn
och näringsidkare är beroende av vägen för att
komma till sina fastigheter och att nå målpunkter efter vägen.
Det är oklart hur effektiv utformningen är, men
under vinterhalvåret då vägbanan är snötäckt
har den inga fördelar då det inte går att skilja
ytorna.
Boendemiljö och hälsa
Landskaps- och gatubild
Bebyggelse och markanvändning
Bostadshusen ligger nära vägen och trafiken är
relativt gles men vägens utformning lockar till
högre hastighet än 50 km/tim som idag är den
högsta tillåtna hastigheten.
Väg 637 kantas av småhusbebyggelse längs båda
sidorna där tomterna angränsar till vägområdet. Enstaka byggnader ligger mycket nära
vägen och flera av fastigheterna har direkta
Utmed delar av vägsträckan finns en gångbana
för oskyddade trafikanter avskild genom heldragen linje. Utmed en kortare del finns också
en upphöjd asfaltering som saknar stödkant.
Söderala består av flera små byar som ligger
nära varandra och är en anrik jordbruksbygd
med ett flackt och öppet landskap som till
största del består av ängar, åkrar och hagar.
Planområdet präglas av Ljusnanåsen, odlingslandskapet och bebyggelsen. Längs vägen ligger
hus och trädgårdar varvat med en del verksamheter. Många lövträd ramar in vägen. I området
finns äldre bebyggelse varvat med nyare villor.
Bild 4. Äldre bebyggelse nära vägen.
(sektion 1/670)
Bild 5. Stenstolpar och trädalléer är ett vanligt
inslag längs vägmiljön. (sektion 1/750)
Bild 6. Utblick från vägen över betesmark
(sektion 1/160).
Naturmiljö
Utmärkande för naturmiljön är odlingslandskapet i anslutning till Ljusnanåsen och de många
lövträden i form av solitärer, rader eller alléer
längs vägen. Vägen kantas även av trädgårdar
och mindre naturytor med buskar och träd
mellan väg samt odlings- och betesmark. Se
naturmiljökarta på nästa sida.
Planområdets östra del ingår i naturvårdsprogram, Söderalaslätten, som omfattar den flacka
och låglänta jordbruksslätten mellan Söderala
och Ålsjön. Ur naturvårdssynpunkt anses det
angeläget att upprätthålla jordbruksdriften på
dessa marker. Naturvårdsprogrammet har klass
Bild 7. Vägkant och björkallé (sektion 1/200)
3, högt naturvärde enligt skalan 1; högsta naturvärde, 2; mycket högt naturvärde och 3; högt
naturvärde.
Det finns två stora träd cirka 30 meter söder
om väg 637 som är skyddsvärda enligt uppgift i Trädportalen. Det är två stora lönnar
som utgörs av hålträd, med ID 1039396 och
ID 1039393. Trädportalen är en samlingsplats
för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen
är utvecklad och drivs av Art Databanken på
uppdrag av Naturvårdsverket.
I övrigt finns det många träd nära vägen, inom
ett avstånd av tre meter enligt utförd inmätning. Se bilder 7-9. Träden utgörs framför allt
Bild 8. Gaturum med lönnar (sektion 0/200)
av björkar och lönnar. Ett flertal av dessa är
placerade som rader eller alléer. Alléer omfattas av ett generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11
§ i miljöbalken. Som allé räknas lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består
av minst fem träd längs en väg eller det som
tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet
landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd (förordning 1998:1252, om
områdesskydd enligt miljöbalken m.m.). Vidare
anges i 8 § i samma förordning att bestämmelserna inte gäller mark- eller vattenområden i
omedelbar anslutning till bebyggelse. Enligt
Jordbruksverkets stödkriterier (SJVFS 2008:17,
bilaga 1) definieras en allé som en anläggning
Bild 9. Allé med lönnar (sektion 0/230)
11
Rv50
Vä
g6
4
0
SÖD
ERA
LA
Vä
g6
3
7S
oc
äg
en
ra
de
Sö
Väg633
Ljusnevägen
ke
nv
ä
lab
cke
n
Naturmiljökarta
Ny gång- och cykelbana Söderala
0 12
250
500
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
±
1 000 Meter
Ny gång- och cykelbana
Vattendrag
Trädportalen
Sumpskogar
Naturvårdsprogram
Yttre skyddsområde
för vattentäkter
av minst sju träd som ursprungligen är planterade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel
eller dubbelsidig. Enligt definitionerna ovan
finns tre alléer längs väg 637, två med björkar
och en med lönnar. Utöver alléerna finns flearader av träd som inte bedöms vara alléer på
grund av trädens ålder eller placering nära bebyggelse.
I utkanten av planområdet, cirka 70 meter söder om vägen i västligaste delen av planområdet, finns en av Skogsstyrelsen utpekad sumpskog, på cirka fyra hektar. Området beskrivs
som en mosseskog där tall är det dominerande
trädslaget. Området är dikat. Se Naturmiljökarta bredvid.
Bild 10. Klippt vägkant (sektion 2/180)
Vägkanterna utgörs mestadels av kortklippt
gräs, se bild 10. Vid platsbesök fanns inga
tecken till artrik flora. Inga uppgifter om artrika vägkanter finns längs Sockenvägen enligt Trafikverkets register. Inga uppgifter om
rödlistade arter finns. Vägen kantas av många
stenstolpar som är täckta av skorplavar. Vilka
arter som finns och i vilken omfattning har inte
inventerats.
I öster korsas vägen av Söderalaån (eller
Bergaån/Söderhamnsån som den också kal�las) som går i en trumma under vägen. Se bild
11. Ån har enligt en naturinventering utförd
i järnvägsprojekt för sträckan Söderhamn
– Kilafors, friskt strömmande vatten. I
vattensystemet finns öring och utter.
Bild 12. Äldre bebyggelse nära vägen.
(sektion 1/620)
Bild 11. Söderalaån (sektion 2/840)
Bild 13. Stenstolpar (sektion 2/250)
13
Rv50
Vä
g6
4
0
SÖD
ERA
LA
Vä
g6
3
7S
oc
äg
Kulturmiljökarta
Ny gång- och cykelbana Söderala
0
14
250
500
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
±
1 000 Meter
Väg633
Ljusnevägen
ke
nv
en
Ny gång- och cykelbana
^
Fornlämning
Fornlämning
Riksintresse
kulturmiljövård
Bevarandeplan
odlingslandskapet
Kulturmiljö
Hela planområdet ligger inom riksintresse för
kulturmiljövård, Söderala centralbygd. Dessutom ligger området inom bevarandeplan för
odlingslandskapet, Söderalaslätten. Det som
karaktäriserar Söderalaslätten och Söderala
centralbygd är bland annat bymiljöer med stora
hälsingegårdar och många fornlämningar i det
flacka odlingslandskapet. Inom planområdet
finns flera äldre välbevarade timmerhus och lador med stenramper. Längs vägen finns många
välbevarade stenstolpar. Se bild 13. Karaktären
skiljer sig åt i den äldre centralare delen av
Sockenvägen och nyare delar i utkanterna mot
öster och väster. Vid skolan finns modernare
villaområden.
Bild 14. Befintlig milsten/vägmärke. (sektion
2/655).
RAÄ-nr
Objekt
Söderala 13:1
Byggnad
Söderala 14:1
Hög
Söderala 15:1
Vägmärke
Söderala 19:1
Hög
Söderala 20:1
Hög, uppgift om
Söderala 21:1
Fyndplats
Söderala 355:1
Blästbrukslämning
Söderala 356:1
Blästbrukslämning
Söderala 57:1
Vägmärke
Söderala 38:1
Stensättning
Läge i förhållande till
Sockenvägen
Förstörd, plats för hölada där
Öster om Söderalaån, ett
endast en uppfartsramp av ste- tjugotal meter från Socknar återstår
envägen
Längs Hammarvägen,
Högens sydvästra del är avcirka 30 meter från Sockschaktad
envägen
Borttagen enligt Fornsök (men Nära Sockenvägen och
ett vägmärke finns idag på un- infarten till Villavägen,
gefär samma plats)
på norra sidan
Norra sidan av vägen, ca
Förstörd
30 meter från vägen
Södra sidan av vägen, ca
Lämningen har inte återfunnits
15 meter från vägen
Fyndplatsen utgörs av en vind
Söder om vägen i en
på Kinsta 4:2
byggnad nära vägen
Slaggförekomst inom 80*20
Söder om vägen, ca 70
kvadratmeter
meter från vägen
Slaggförekomst inom 70*50
Söder om vägen, ca 40
kvadratmeter
meter från vägen
Intill väg 55 väster om
Förstörd
Sockenvägen
Ligger inom yta för tillfälTydlig hög, ca 8 m i diameter ca
ligt nyttjande i området
0,5 m hög. Omringad av träd.
sydöstra del
Status
Tabell 1. Fornlämningar
15
Inom 70 meter från väg 637 finns det tio fornlämningar eller områden med fornlämningar,
se tabell 1. Flera av dessa har redan förstörts
eller tagits bort. Vägmärke 15:1 är enligt RAÄ
borttaget men på ungefär samma plats finns ett
vägmärke/milsten idag, se bild 14.
Grundvatten och dagvatten
Ett av de nationella miljömålen är grundvatten
av god kvalitet. Som ett led i att uppnå detta
miljömål har SGU kartlagt alla geologiska
formationer med nationell betydelse för vattenförsörjningen. Denna kartläggning omfattar
bland annat grundvattentillgångar som bedöms
som viktiga för nuvarande och framtida vattenförsörjning.
Enligt kartläggningen är Ljusnanåsen (även
kallad Söderalaåsen) som löper under Sockenvägen, en sådan grundvattenförekomst. Åsen
har klassats med högsta skyddsvärde, 1A. Det
innebär att åsen har hög kapacitet (potentiellt
grundvattenuttag större än 25 liter per sekund)
samt att det finns få andra grundvattenområden i närheten och högt befolkningstryck.
Ljusnanåsen sträcker sig i nordväst-sydöstlig
riktning och når Östersjön strax söder om
Söderhamn. Längs sidorna överlagras den av
skyddande ler- och siltlager. Åsmaterialet utgörs främst av sand.
16
I anslutning till åsen finns två av Söderhamns
kommuns vattentäkter, Kinstaby vattentäkt
samt Ålsjöns vattentäkt. Huvudman är Söderhamn Nära. Kinstaby vattentäkt ligger knappt
två kilometer väster om Söderala. Ålsjöns
vattentäkt ligger cirka 300 meter nedströms
planområdet i sydöstlig riktning. Söderhamn
Nära har påbörjat ett arbete med att utöka vattenskyddsområdena till att omfatta hela Ljusnanåsen. Enligt uppgift från Söderhamn Nära
får 90 procent av befolkningen i Söderhamns
kommun sitt vatten från Söderalaåsen.
Förekomsten av privata vattentäkter i form
av grävda eller borrade brunnar kommer att
inventeras i samband med byggskedet. På illustrationskartorna visas förekomster av brunnar
enligt SGU:s brunnsinventering. Boende längs
Sockenvägen ingår i det kommunala dricksvattennätet.
Grundvattnet under vägen kan påverkas av
föroreningar som följer med dagvatten och infiltrerande nederbörd. Det kan exempelvis utgöras av ämnen från vägen, fordon eller annan
verksamhet som pågår i anslutning till vägen.
Vid olyckor mellan fordon kan farliga ämnen
frigöras och spridas. Spridningen varierar i
olika jordar. I täta jordar såsom lera är spridningen liten medan genomsläppliga jordar
såsom grus eller sand har hög spridningsfaktor.
Vägen är inte utpekad för transport av farligt
gods. Genom att bilarna håller en hög hastighet
där gående och cyklister befinner sig på vägen
finns risk för olyckor.
Idag finns endast ett fåtal diken längs vägen.
Dagvattnet från Sockenvägen rinner idag till
vägens diken eller ut i vägkanterna och avdunstar eller infiltrerar i marken. Eftersom trafikmängderna är relativit låga anses miljöbelastningen från vägdagvattnet vara litet.
Förorenad mark
Enligt förstudien finns fyra potentiellt förorenade områden i närheten av Sockenvägen, se
tabell 2, karta och bilder på nästa sida. Tre av
dessa objekt ligger på norra sidan av Sockenvägen. Endast Söderalatvätten ligger på vägens
södra sida och därmed på samma sida som
gång- och cykelbanan. Se bild 15.
Enligt information från Söderhamns kommun
har en miljöteknisk markundersökning utförts
vid den före detta bensinmacken. Resultaten
från undersökningen visar att marken inte är
förorenad av petroleumkolväten. Cisterner och
pumpar har tagits bort från platsen vilket innebär att det inte finns risk för spill eller läckage.
Vid övriga områden har inga miljötekniska
markundersökningar utförts. Enligt inspektionsrapporter från Söderhamns kommun finns
inget som tyder på föroreningsrisk från nuvarande verksamhet vid den mekaniska verkstaden eller Söderalatvätten. Eventuell förorening
från tidigare verksamhet är okänd. Inga uppgifter om att betning vid Söderala kvarn har förekommit har kommit kommunen tillhanda.
Enligt Trafikverket finns inga uppgifter om
eventuell förekomst av tjärhaltig asfalt i befintlig väg. Inga undersökningar är kända.
Bild 15. Söderala tvätteri (sektion 2/600)
Förorenat område
(objekt)
Eric Ellgrens Verkstad
AB
SPIMFAB-objekt
Kvarn i Söderala
Söderalatvätten
Bransch (f.d. verksamhet)
Verkstadsindustri, ev
med halogenerade
lösningsmedel
Bensinmack
Betning av säd och plantor
Kemtvätt, lösningsmedel
Fastighet
Kinsta 4:27
Kinsta 4:36
Heden 5:5
Orsta 1:8
Tabell 2. Förorenade områden
Bild 16. Söderalakvarn (sektion 1/720)
Bild 17. Ellgrens mek (sektion 0/560)
17
Rv50
Vä
g6
4
0
SÖD
ERA
LA
Vä
g6
3
7S
oc
äg
Förorenade områden
Ny gång- och cykelbana Söderala
0
18
250
500
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
±
Väg633
Ljusnevägen
ke
nv
en
Ny gång- och cykelbana
*
#
Förorenade områden
Riskklass 1; 2; 3; 4
*
#
Förorenade områden
Ej ännu riskklassad
1 000 Meter
2.2
Behov av förändringar
Utmed väg 637, Sockenvägen ligger flera målpunkter i orten, här finns förskola, skola (lågoch mellanstadiet), servicehem, butiker och
restauranger. Sockenvägen är den naturliga
livsnerven genom orten, men för oskyddade
trafikanter finns ingen säker gång- och cykelväg för att röra sig genom samhället.
Idag har en kort sträcka mellan Åsvägen och
Tvärvägen gång- och cykelbana i form av en
upphöjd asfaltskant som saknar kantstöd. Den
upphöjda asfaltskanten övergår sedan till en
heldragen linje fram till Klockarvägen. Därefter
får de oskyddade trafikanterna använda sig av
vägkanten för att nå målpunkter, besöka vänner
eller ta rekreationspromenader.
2.3
Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att skapa ett trafiksäkert, tryggt och tilltalande stråk för oskyddade trafikanter.
Målet med projektet är att:
• Öka trafiksäkerheten för oskyddade
trafikanter utmed väg 637, Sockenvägen.
• Minska bilanvändningen för kortare
resor i området genom att dessa i högre
grad utförs med cykel eller som gående
samt att gynna kollektivtrafiken.
• Öka tillgängligheten längs med och
över väg 637, för oskyddade trafikanter.
• Att fordonsförare erhåller ett klart
budskap om vägens karaktär och gestaltning. Därigenom kan trafikanter
lätt anpassa sitt beteende efter rådande
förhållanden.
2.4
Planläggningsprocessen
När Trafikverket planerar och bygger vägar
börjar arbetet med en lagstyrd planläggningsprocess. Den har fram tills årsskiftet 2012/2013
varit indelad i olika skeden; idéskede, förstudie,
eventuellt en vägutredning (tas fram om flera
alternativ återstår efter förstudien) samt arbetsplan.
Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Ett av huvudsyftena med
den nya lagstiftningen är att infrastrukturplaneringen ska förenklas och att det blir en
sammanhållen process som ska ta mindre tid i
anspråk.
Projektet gång- och cykelbana genom Söderala
har påbörjats enligt den gamla planeringsprocessen med framtagande av en förstudie och
sedan fasats över till den nya processen i och
med framtagande av vägplan.
19
2.5
Natura 2000-områden och andra
riksintressen
Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård, Söderala centralbygd, enligt 3
kap 6 § Miljöbalken, se avsnitt Kulturmiljö.
Planområdet berör, eller gränsar inte till något
Natura 2000-område.
Strandskydd
Det är strandskyddat område 100 meter längs
med Söderalaån enligt sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808).
2.6
Miljöbalkens allmänna
hänsynsregler och
miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer om god status för yt- och
grundvatten har fastställts under 2009 av Vattenmyndigheterna enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som baseras på EU:s
ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Målsättningen är att MKN ska ha uppnåtts till 2015.
MKN har fastställts för definierade vattenförekomster av ytvatten (d.v.s. sjöar eller vattendrag) och grundvatten. Ytvatten omfattas av
MKN för god ekologisk och god kemisk status,
medan grundvatten omfattas av MKN för god
kemisk och god kvantitativ status.
Inom planområdet finns en ytvattenförekomst.
Denna är Söderhamnsån SE679803-155831
(även kallad Bergaån och Söderalaån). Söder-
hamnsån uppnådde måttlig ekologisk status
och god kemisk status (om man undantar
kvicksilver) 2009. Medelvattenflödet är 0,41
kubikmeter per sekund enligt SMHI:s vattenwebb. Se bild 19.
En grundvattenförekomst finns inom planområdet, Växbo/Mohed SE680551-154711
(Ljusnanåsen). Förekomsten hade en otillfredsställande kemisk grundvattenstatus 2009.
Miljökvalitetsnormen för bekämpningsmedel
överskrids. Bedömningen är att god kemisk
grundvattenstatus kan uppnås först 2021. Den
kvantitativa statusen i grundvattenförekomsten
är god.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt
bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Idag finns det miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften,
olika parametrar i vattenförekomster, olika
kemiska föreningar i fisk- och musselvatten
samt omgivningsbuller. I detta projekt är bara
miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten
relevanta.
Bild 18. Broläget Söderalaån (sektion 2/840)
20
Bild 19. Söderalaån (sektion 2/840)
3. Lokalisering och
utformning med motiv
3.1
Val av åtgärd samt lokalisering
Förstudie
Trafikverket tog fram en förstudie enligt gamla
planeringsprocessen under 2011. Syftet med
förstudien var att belysa hur Trafikverket i
samråd med kommunen och de boende kan
skapa ett trafiksäkert, tryggt och tilltalande
stråk för oskyddade trafikanter.
Förstudien tittade också övergripande på utformning och genomförbarhet som ett beslutsunderlag inför eventuell fortsatt planering.
I förstudien föreslogs att en ny gång- och cykelbana anläggs utmed den södra sidan av väg 637,
Sockenvägen med start från väg 633, Ljusnevägen i öster till korsningen med väg 640 och
väg 50 i väster. Föreslaget innebar gång- och
cykelbana upphöjd med kantsten i de centrala
delarna av Söderala och med heldragen linje
med pollare resterande del.
Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen att byggande av en ny gång- och cykelbana genom Söderala ej kan antas medföra en
sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6
kap 5 § miljöbalken.
Vägplan
Trafikverket beslutade att gå vidare med framtagande av vägplan för en ny gång- och cykelbana genom Söderala 2014-02-03. Då projektet
ej antagits medföra en betydande miljöpåverkan tas ingen MKB (miljökonsekvensbeskrivning) fram utan miljökonsekvenserna beskrivs i
en miljöbeskrivning som inarbetas i vägplanen.
Under arbetet med vägplanen har en mer detaljerad utformning av gång- och cykelbanan
arbetats fram som grundar sig på förslaget i
förstudien. Vissa ändringar har dock gjorts.
I förstudien föreslogs gång- och cykelbanan
placeras utmed den södra sidan av Sockenvägen fram till Ljusnevägen i öster. I vägplanen
föreslås gång- och cykelbanan istället byta sida
i anslutning till Åsvägen och fortsätta utmed
vägens norra sida och ansluta till befintlig
gång- och cykelbana som mynnar ut mot Sockenvägen strax öster om bron över Söderalaån.
Placering och utformning av passager och
busshållplatser har också ändrats utifrån förslaget i förstudien.
I förstudien föreslogs gång- och cykelbanan
utformas med kantsten i de centrala delarna av
orten. Eftersom det inte finns något befintligt
dagvattensystem som kan ta emot det dag-
vatten som samlas utmed kanstenen så blir det
här en kostsam lösning. Gång- och cykelbanan
byggs i samma plan som vägbanan och avskiljs
från vägbanan på annat sätt, se förslaget nedan.
3.2
Val av utformning
Övergripande utformning
Vägplanen omfattar en knappt tre kilometer
lång gång- och cykelbana utmed väg 637, Sockenvägen. Väg 637 ansluter till väg 640 och väg
50 i väster samt till väg 633 i öster.
Gång- och cykelbanan startar i Söderalas västra
del. Här ansluter den till en befintlig gång- och
cykelbana på vägens norra sida, i anslutning
till busshållplatsen Kinstabron/Marmavägen.
Efter en kort sträcka utmed vägens norra sida
byter gång- och cykelbana till den södra sidan
av Sockenvägen via en passage i höjd med pizzerian, ungefär vid sektion 0/135. Gång- och
cykelbanan följer sedan Sockenvägen utmed
dess södra sida fram till korsningen vid Åsvägen, ungefär vid sektion 2/660, se plan-/illustrationskartan. Här byter gång- och cykelbanan
sida via en passage. Gång- och cykelbanan
följer sedan Sockenvägen på dess norra sida
fram till en anslutning av en mindre gång- och
cykelväg strax öster om Söderalaån, ungefär
vid sektion 2/860.
21
Gång- och cykelbanan föreslås ligga på den
södra sidan för att bättre ansluta mot befintliga
målpunkter såsom äldreboende, restaurang,
pizzeria och kyrka. Intrånget i närliggande
fastigheter bedöms också bli mindre till följd av
befintliga markförhållanden.
Typsektioner
Föreslagen gång- och cykelbana har en generell
utformning med en belagd bredd på cirka 2,50
meter och stödremsa på cirka 0,25 meter.
Väg 637 föreslås få en minskad vägbredd till
cirka 6 meter, dels för att minska intrånget i
närliggande fastigheter dels för att erhålla ett
gaturum mer anpassat en tätort och bidra till
sänkt fordonshastighet.
Bild 20. Ett förslag av gcm-stöd
22
Gång- och cykelbanan föreslås avskild med
hjälp av pollare och målad heldragen linje
utmed större delen av sträckan, samt med
gcm-stöd (se bild 20) kombinerat med pollare
i de centrala delarna av Söderala, ungefär från
sektion 1/800 till sektion 2/500, se plan-/illustrationskartan. Uppehåll i raden med gcm-stöd
görs vid väganslutningar, utfarter etc. Gcmstöden ska vara utformade så att de släpper igenom vägdagvattnet för avrinning i slänt.
Ungefär vid sektion 2/840 – 2/850 passerar
gång- och cykelbanan befintlig vägbro över
Söderalaån. Här föreslås gång- och cykelbanan
smalnas ner till en bredd om cirka 2,25 meter.
Det säkerställer att både väg samt gång- och
cykelbana får plats på befintlig vägbro. Befintligt vägräcke på vägens norra sidan byts mot ett
räcke anpassat för gång- och cykeltrafik.
Ungefär vid sektion 2/260-2/335 passerar
gång- och cykelbanan en trång passage med
kyrkogårdens staket på ena sidan och bostadsfastigheter på andra sidan. Redan idag har kyrkan problem med att staketet trycks sönder av
snömassor vid snöröjning. För att säkerställa
att problemen inte förvärras föreslås att den
generella sektionen för väg samt gång- och
cykelbana smalnas. Vägen smalnas av till en
bredd om cirka 5 meter. Gång- och cykelbanan
smalnas av till en bredd om cirka 1,5 meter
och blir därmed enbart avsedd för gångtrafik.
Avsmalningen innebär att ett större intrång
på närliggande bostadsfastigheter (som delvis
ligger betydligt lägre än vägen) och kyrkogård
med staket, kan undvikas.
Gång- och cykelbanan följer befintlig väg.
Plan- och profilstandard
Vid framtagande av vägplanen har det antagits att befintlig hastighetsbegränsning om 50
km/h utmed Sockenvägen sänks till 40 km/h
i framtiden. Söderhamns kommun beslutar
om ändring av högsta tillåtna hastighet inom
tättbebyggt område och Länsstyrelsen beslutar
utanför tättbebyggt område.
Vägen har längslutningar som varierar mellan
0 % och 2,5 % medan kortare sträckor i början
(sektion 0-0/250 och 0/088-0/144) har lutningar mellan 3 och 3,8 %. Gång- och cykelbanans sidolutning är 1,5 %, och lutar åt samma
håll som körbanan för att dagvattnet ska kunna
rinna av och ner i vägkanten.
Korsningar och anslutningar
Gång- och cykelbanan kommer att passera elva
vägutfarter utmed sträckan samt flertalet utfarter från intilliggande fastigheter. Alla utfarter
anpassas till gång- och cykelbanan i samband
med byggnation.
Kyrkvägen har idag två anslutningar mot
Sockenvägen. I planen föreslås att den västra
anslutningen stängs för fordonstrafik och upprätthålls enbart för gång- och cykeltrafik. Den
östra anslutningen breddas för att klara dubbelriktad trafik. Kyrkvägens utfart får en bättre
utformning i sin anslutning mot Kyrkovägen
och fordonstrafiken som passerar över gångoch cykelbanan samlas till ett ställe.
Vägen mot Norrbyn , som ansluter Sockenvägen i höjd med skolan, kommer att byggas om
genom att befintlig utfart stängs och en ny utfart anläggs vinkelrätt mot Sockenvägen strax
öster därom. Utfarten får en bättre utformning
i sin anslutning mot Sockenvägen och det medger att Söderhamns kommun kan anlägga en
gångväg mellan den nya busshållplatsen och
skolan med en god passagemöjlighet.
I vägplanen föreslås fem passager över Sockenvägen för oskyddade trafikanter utmed
sträckan.
• Ungefär vid sektion 0/020 förlängs
befintlig gångbana några enstaka meter
österut, passerar Sockenvägen och ansluter till en ny gångbana som anläggs
upp till busshållplatsen Kinstabron/
Marmavägen.
• Ungefär vid sektion 0/135, i höjd med
pizzerian, föreslås en gång- och cykelpassage i plan.
• Ungefär vid sektion 1/950 föreslås en
gång- och cykelpassage i plan i samband med den timglasutformade busshållplatsen vid servicehuset/skolan.
• Ungefär vid sektion 2/490 föreslås en
upphöjd gång- och cykelpassage i samband med Rosenvalls busshållplats.
• Ungefär vid sektion 2/660 föreslås en
gång- och cykelpassage i plan vid korsningen med Åsvägen i samband med att
gång- och cykelbanan byter från södra
till norra sidan av Sockenvägen.
Geologi och geoteknik
En geoteknisk undersökning har utförts inom
ramen för vägplanen. Planområdet gränsar till
Ljusnanåsen och jorden består till mestadels
av sand och annat åsmaterial. Vissa inslag av
lerhaltiga jordar har återfunnits i planområdets
östra delar.
Dagvatten
Vid tre fastigheter utförs mindre åtgärder för
att avhjälpa befintliga dagvattenproblem, där
dagvatten samlas intill byggnader som ligger
väldigt nära vägen. Åtgärderna innebär att dagvattnet samlas upp i brunnar och leds via ledningar till befintliga diken för att infiltrera.
Kollektivtrafik
Utmed Sockenvägen finns flera busshållplatser
som påverkas av den nya gång- och cykelbanan.
När gång- och cykelbanan byggs förbättras
möjligheten att röra sig utmed Sockenvägen
och behovet av korta avstånd mellan busshållplatserna minskar.
I samband med nybyggnationen av gång- och
cykelbanan förslås flertalet busshållplatser
utmed sträckan byggas om samtidigt som busshållplatserna Möller och Heden tas bort.
23
Busshållplatsen Kinstabron/Marmavägen behålls i sitt nuvarande läge men justeras för att
förbättra bussens angöring.
Busshållplatserna Sunnanhed och Källbacka
behålls i sina nuvarande lägen. Hållplatser för
trafik som färdas österut och som passeras av
gång- och cykelbanan utformas som kantstenshållplatser utan bussficka, där gång- och cykelbanan samt busshållplatsens plattform samsas
om samma utrymme och bussen stannar på
vägbanan. Med kanstenshållplatser kan fordon
i motsatt färdriktning passera när buss stannat
på hållplatsen.
Busshållplatsen Hedbacka vid servicehuset
samt busshållplatsen Söderala kyrka slås ihop
till en busshållplats i anslutning till servicehuset/skolan. Den nya busshållplatsen utformas som en timglashållplats, se figur 1. Med
en timglashållplats stoppas fordonstrafiken
upp från båda håll när en buss stannat på hållplatsen. Det ger en sämre framkomlighet för
fordonstrafiken men en mer säker trafikmiljö
för oskyddade trafikanter som kan korsa gatan
utan risk för passerande fordon. Avsmalningen
bidrar också till sänkt hastighet för fordonstrafiken även när ingen buss angör hållplatsen.
Figur 1: Skiss på timglashållplats vid servicehemmet/skolan. (sektion 1/940)
24
Båda busshållplatserna vid Rosenvall utformas
som kantstenshållplatser. Här föreslås också en
upphöjd gång- och cykelpassage.
Belysning
Gång- och cykelbanan föreslås på samma sida
om vägen som befintlig belysning, med undantag för en kortare sträcka från Rosenvalls
busshållplats, sektion 2/490 och fram till korsningen med Åsvägen, sektion 2/660. Här står
fyra belysningsstolpar på vägens norra sida
medan gång- och cykelbanan föreslås följa vägens södra sida. Dessa fyra belysningsstolpar
föreslås byta sida så att gång- och cykelbanan
får en god belysning hela vägen.
Vid gång- och cykelbanans föreslagna passager
föreslås förstärkt belysning, jämfört med vägbelysningen i övrigt, för att synliggöra oskyddade trafikanter samt framhäva passagerna.
Belysningsstolpar placeras på respektive vägsida före passage i vägens färdriktningen för god
vertikal belysning. Armaturer utförs med vitt
ljus samt anpassade för belysning av passager.
Beläggning
Beläggningen på gång- och cykelbanan föreslås
utgöras av asfalt.
4. Konsekvenser av förslaget
4.1
Måluppfyllelse
Överensstämmelse med de transportpolitiska
målen
Projektet bedöms bidra till uppfyllelse av de
transportpolitiska målen om tillgänglighet
samt säkerhet, miljö och hälsa.
En ny gång – och cykelbana förbättrar förutsättningarna att välja gång och/eller cykel som
färdmedel, tillgängligheten och tryggheten
för de oskyddade trafikanterna i Söderala ökar
samt att projektet bidrar till barns möjlighet att
själva på ett säkert sätt använda transportsystemet.
Projektet bidrar till en ökad trafiksäkerhet som
kan minska antalet omkomna och allvarligt
skadade i vägtrafiken samt ger möjlighet för
fler att gå eller cykla vilket kan bidra till att begränsa klimatpåverkan.
Överensstämmelse med ändamål och projektmål
Ändamålet och projektmål redovisas i kapitel
2.3.
När gång- och cykelbanan genom Söderala har
anlagts har de boende fått en möjlighet att på
ett trafiksäkert sätt förflytta sig inom orten för
att gå i skola, arbeta, besöka restauranger och
få rekreation.
Antalet busshållplatser utmed sträckan minskar men möjligheten att på ett trafiksäkert sätt
nå kvarvarande hållplatser ökar. Ett färre antal
busshållplatser ger snabbare turer och kan öka
bussens attraktivitet.
Gång- och cykelbanan ger en ökad möjlighet
att välja gång eller cykel som färdmedel vid
resor.
Idag består flertalet av de befintliga busshållplatserna enbart av en skylt i vägkanten. Projektet bygger om de busshållplatser som gångoch cykelbanan berör, samt en ny busshållplats
centralt placerad mellan skola, kyrka och servicehus. De nya busshållplatserna utformas med
förhöjd kantsten vilket ger bättre tillgänglighet,
säkerhet och bekvämlighet för resenärerna.
Genom att minska ner vägbredden samt förse
vägen med hastighetssänkande åtgärder såsom
avsmalningar och en upphöjd passage så förändras vägens karaktär. Den nya utformningen
ger trafikanter en bättre möjlighet att anpassa
sitt beteende så det passar in i en tätortsmiljö.
Placeringen av gång-och cykelbanan är vald så
att påverkan på närliggande fastigheter totalt
sett blir så liten som möjligt.
4.2
Konsekvenser för trafik och
trafikanter
Den nya busshållplatsen vid servicehuset/
skolan utformas som en timglashållplats, övriga busshållplatser utformas som kantstenshållplatser utmed vägbanan. Båda typerna av
utformning innebär att bussen stannar i vägbanan och stoppar upp trafiken. Utformningen
minskar intrånget i närliggande fastigheter och
sänker hastigheten på vägen men ger minskad
framkomlighet för fordonstrafiken.
En ny gång- och cykelbana genom Söderala
förbättrar avsevärt möjligheten för oskyddade
trafikanter att på ett trafiksäkert sätt nyttja infrastrukturen för att röra sig i samhället.
25
4.3
Miljökonsekvenser
Miljöbeskrivningens avgränsning och metodik
Vägplanens miljöbeskrivning fokuserar på de
miljöaspekter där de mest betydande negativa
konsekvenserna uppstår av projektet. Dessa
är påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, landskaps- och gatubild, intrång i boendemiljön,
grundvatten och dagvatten, hushållning med
naturresurser, masshantering/förorenad mark
och påverkan under byggtiden. Övriga miljöaspekter påverkas mindre eller gynnas av projektet och behandlas inte vidare. Motiv till avgränsning framkommer i tabell 3. Avgränsade
miljöaspekter
Miljöbeskrivningen innefattar ett influensområde (område som påverkas av projektet)
som sträcker sig utanför vägområdet för den
planerade gång- och cykelbanan. För att nämna
exempel kommer tillfälliga arbeten under
byggtiden, såsom schaktarbeten och transporter, att leda till störningar utanför det absoluta
närområdet. Influensområdets storlek varierar
för olika aspekter och är beroende av graden av
störning.
De bedömningsgrunder som ligger till grund
för bedömningarna av miljöpåverkan utgörs
26
Avgränsad miljöaspekt
Luft
Klimat
Hälsa, buller och vibrationer
Barriäreffekter
Friluftsliv och rekreation
Risk och säkerhet
Motiv till avgränsning
Luftkvaliteten är god längs nuvarande vägar. Projektet påverkar
inte utsläppen till luft mer än tillfälligt under byggtiden. Trafikflödena längs Sockenvägen är låga vilket innebär att utsläpp från
trafiken inte bidrar till att miljökvalitetsnormerna överskrids.
Projektet främjar cykling vilket är positivt ur miljösynpunkt och
för uppfyllande av miljökvalitetsmål avseende klimat. Projektet
är inte känsligt för höga flöden eller översvämningar.
Anläggandet av en gång- och cykelbana påverkar inte störningar
från trafikeringen av vägen. Att fler kan välja att gå eller cykla,
tillsammans med åtgärder för att sänka hastigheten är ett led
för att minska störningarna och samtidigt uppmuntra till bättre
hälsa. Inga beräkningar av befintliga bullernivåer har genomförts
inom projektet.
Planerad gång- och cykelväg utgör en tryggare yta att vistas på
för gående och cyklister. Barriäreffekten minskar med projektet.
Ett av syftena med projektet är att underlätta och skapa en trafiksäkrare väg för barn och boende. Gång- och cykelvägen blir
positiv för det rörliga friluftslivet i området.
Sockenvägen upplevs som otrygg idag på grund av trafiken och
hastigheten. Den är inte angiven för farligt gods. Projektet syftar
till att öka trafiksäkerheten. Genom att separera gång- och cykelbanan från vägen och minska vägbredden blir säkerheten bättre.
Vägen förutsätts få en minskad hastighet från dagens 50 km per
timme till 40 km per timme i framtiden.
Tabell 3: Avgränsande miljöaspekter
bland annat av underlag såsom kommunala
planer, tekniska utredningar, samråd, miljökvalitetsnormer, miljömål, riktvärden, förekomst av riksintressen och skyddsvärda områden.
Intrång i boendemiljön
Gång- och cykelbanans utbredning innebär att
mark tas från befintliga gångbanor där sådana
finns samt att del av vägbanan övergår till gångoch cykelbana. Men utmed vissa delar innebär
det också ett intrång i närliggande fastigheter.
Staket, buskar och/eller häckar kommer att
påverkas av den nya gång- och cykelbanan.
Intrången bedöms dock som små. Hur många
kvadratmeter som behöver tas i anspråk för
respektive fastighet redovisas i fastighetsförteckningen och bedömd effekt på trädgårdsanläggningar och träd visas i illustrationskartan.
Landskaps- och gatubild
Anläggandet av den nya gång- och cykelbanan
medverkar inte till storskaliga förändringar i
landskapsbilden. I största möjliga mån kommer
vägens utseende i vägkanter och omgivning
att kvarstå som det ser ut idag. Breddningen
utgörs av gång- och cykelbanans bredd på upp
till cirka 2,5 meter, men där delar av det tas
från ursprunglig vägbredd när vägen smalnas
av. Vägytan kommer att delas upp i två delar
med olika funktion med hjälp av gcm-stöd och
pollare. Inga rivningar av byggnader kommer
att utföras.
Den planerade gång- och cykelbanan har lagts
på den sida av vägen där intrången på bland
annat natur-, kultur- och tomtmark blir minst.
Ett flertal träd behöver tas bort, då schakt inom
trädens rotzoner inte går att undvika. Enstaka
träd som tas bort påverkar ofta upplevelsen av
gaturummet mindre än om flera träd i grupp
tas bort samtidigt. Förhållandet gäller även
trädens storlek där ett nedtaget grovt träd ger
större påverkan än ett yngre träd. Här kommer
även träd som står i rader att behöva tas bort,
både äldre och yngre träd.
Naturmiljö
Den planerade gång- och cykelbanan påverkar
inte naturlandskapet eller jordbruket i
omgivningarna. Ingen jordbruksmark tas i
anspråk. Därmed påverkas inte Söderalaslätten
som ingår i naturvårdsprogrammet. Träd eller
grupperingar av träd som står inom planerat
vägområde måste tas bort.
Av de biotopskyddade alléerna kommer en allé
med björkar att behöva tas bort. Allén utgörs
av fem gamla björkar och en stubbe, ursprungligen sex träd. Kvarvarande fem träd är i relativt dåligt skick och har sannolikt uppnått
eller uppnår snart maxålder. På grund av sin
höga ålder och relativt stor andel död ved har
dessa björkar ett visst naturvärde som försvinner från platsen. En allé som utgörs av åtta
medelålders lönnar med välutvecklade kronor
kan bevaras, likaså en allé med medelålders
björkar placerade mellan vägen och en
parkeringsyta. För markering av alléer, se
illustrationskartan samt PM Naturvärden.
Några trädrader kommer att behöva tas bort.
Dessa utgörs av en blandrad med sex unga lövträd utav björk, rönn och lönn, samt en trädrad
med fem unga och äldre björkar (tas bort delvis). Fler dungar med mindre träd coh andra
enstaka träd och buskar/häckar kommer också
att behöva tas bort.
De två hålträden som är skyddsvärda enligt
trädportalen berörs inte eftersom de ligger på
betryggande avstånd. Sumpskogen i västra utkanten av planområdet berörs inte.
Några av de stenstolpar som finns längs med
väg 637 kommer att behöva flyttas i samband
med anläggandet av gång- och cykelvägen, se
illustrationskartan. Både stolpar som påverkas
direkt av byggnationen och närliggande stolpar
27
kan behöva flyttas för att stolpraden ska hållas
intakt och följa parallellt utmed vägen. Stenstolparna flyttas i samråd med fastighetsägaren
och länsstyrelsen.
Förekommande skorplavar som sitter ytligt på
stenstolparna kan vara känsliga för ytslitage
vid flytt samt av förändringar som exempelvis
skuggning och solljusinstrålning som kan bli en
följd om de placeras i annan riktning mot solen
än på tidigare plats.
Ingen breddning av gång- och cykelbanan sker
i anslutning till Söderalaån.
Kulturmiljö
Planerade åtgärder är inte av sådan art att de
påverkar riksintresset eller bevarandeplanen.
Inga byggnader kommer att lösas in eller rivas.
Stängselstolparna i sten kommer att behöva
flyttas utmed vissa sträckor för att rymma
gång- och cykelbanan. I Sockenvägens centrala
delar bevaras karaktären av en ålderdomlig väg
genom att inte öka vägbredden eller påverka
kringliggande byggnader.
De flesta fornlämningarna ligger på sådant avstånd att de inte påverkas av en utbyggnad av
gång- och cykelbanan. Den enda fornlämning
som ligger nära är Söderala 15:1 och utgörs av
ett före detta vägmärke/milsten. Nuvarande
vägmärke ligger cirka 0,8 meter från den planerade gång- och cykelbanans släntfot och kan
behållas intakt.
En fornlämning i form av en stensättning, Söderala 38:1, ligger inom planerat område för
tillfälligt nyttjande under byggtiden, se bild 21.
En fornlämning, Söderala 11:1, ligger i anslutning till område för tillfälligt nyttjande under
byggtiden. Den kunde ej återfinnas vid platsbesök och antas därmed vara förstörd.
Bild 21. Fornlämning vid yta för tillfälligt nyttjande. (sektion 2/900)
28
Grundvatten och dagvatten
Påverkan på grundvattnet förändras inte
mycket på grund av gång- och cykelbanans
tillkommande. Dagvattnet kommer att släppas
ut i vägslänterna för att infiltrera ned i marken.
Inget dagvatten kommer att ledas via ledning
till Söderalaån. Gång- och cykelbanan ger inget
ökat tillskott av dagvatten eller en förändring i
dess sammansättning.
Vid tre fastigheter utförs mindre åtgärder för
att avhjälpa befintliga dagvattenproblem, där
dagvatten samlas intill byggnader som ligger
mycket nära vägen. Åtgärderna innebär att dagvattnet samlas upp i brunnar och leds via ledningar till befintliga diken för att infiltrera.
Risken för olyckor som kan orsaka läckage
av farliga ämnen minskar när hastigheten på
vägen minskar och gående och cyklister kan
separeras från biltrafiken. Vägen är inte rekommenderad för transport av farligt gods. Miljöbelastningen från dagvattnet förväntas bli så
lågt att det inte motiverar någon reningsåtgärd.
Ingen schakt kommer att ske på sådana djup att
det påverkar grundvattnet. Endast ytlig schakt
är aktuell. Risken för förorening av grundvattnet under byggtiden är liten med normalt förkommande skyddsåtgärder. Eventuella brunnar
skyddas under byggtiden så att de inte skadas.
Hushållning med naturresurser
Byggande av gång- och cykelbanan innebär att
material till vägfyllning, drivmedel och vägbeläggning måste köpas in och transporteras.
Masshantering/förorenad mark
Schakt i befintliga väg- eller fyllnadsmassor
innebär risk för spridning av damm och föroreningar.
Endast Söderalatvätten av de fyra potentiellt
förorenade områdena ligger på den sida av
vägen där breddning för gång- och cykelbana
kommer att ske. Det finns inga indikationer enligt information från kommunen som tyder på
att förorening finns där gång- och cykelvägen
placeras. Detta undersöks vidare i byggskedet.
Inga förundersökningar tyder på att det finns
föroreningar som har påverkat vägområdet i
övrigt men det kan finnas risk att fyllningsmassor med okänt ursprung kan vara förorenade
eller har blivit utsatta för utsläpp av exempelvis drivmedel.
Trafikverkets riktlinjer för återanvändning,
återvinning och hantering av rivningsmaterial
kommer att följas.
Påverkan under byggnadstiden
Under byggtiden kommer bullrande och störande arbeten att utföras nära boende och
trafikanter som vistas längs vägen. Byggtiden
beräknas till cirka 6-12 månader, beroende på
när byggnationen kan starta under året.
Byggmaskiner och transportfordon kommer
periodvis att medföra inskränkningar för vägtrafiken och mindre omvägar längs Sockenvägen. Tillfälliga omläggningar av färdvägar för
gående, cyklister, bussar och bilar kan innebära
trafikstörningar även utanför vägområdet.
Uppfyllande av miljömål, miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler
Miljömål
Biltrafiken har stor påverkan på miljömålen,
både avseende energi och utsläpp till luft. Åtgärder som minskar bilanvändningen gagnar
flera miljömål. Åtgärder som främjar gång- och
cykeltrafik är positiva för miljön och uppfyllandet av miljömålen. Både regionala och lokala
miljömål pekar mot en planering och utveckling av bebyggelse och annan samhällsstruktur som gynnar miljöanpassade transporter.
Trafiksäkra gång- och cykelbanor samt trygga
busshållsplatser är steg i rätt riktning.
Miljökvalitetsnormer
I detta projekt är miljökvalitetsnormer för
grundvattenförekomsten Växbo/Mohed
SE680551-154711 (Ljusnanåsen) relevant. Större delen av planområdet utgörs av väg redan
idag och trafiken påverkas inte. Dagvattnet
från vägen kommer inte att förändras i sammansättning och tas om hand via infiltration
och diken som idag. Anläggandet innebär inga
djupa schakter i grundvattennivå. Med vidtagna skyddsåtgärder under byggtiden är risken
för förorening av grundvattnet liten. Eftersom
trafikmängden är relativt liten, projektet inte
påverkar vägtrafiken mer än genom hastighetsänkande åtgärder och vägen inte rekommenderas för farligt gods anses skyddsåtgärder
såsom skyddsduk varken kostnadsmässigt eller
tekniskt motiverat.
Statusen på grundvattenförekomsten kommer
inte att förändras med gång- och cykelbanan.
Ingen påverkan på ytvattenförekomsten
Söderhamnsån SE679803-155831 uppkommer
eftersom ingen breddning eller förstärkning
behöver göras i vattenområdet. Inget tillkommande utsläpp av vägdagvatten leds till Söderalaån.
29
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
Under arbetet med att ta fram vägplanen har
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt
kapitel 2 i miljöbalken beaktats. Trafikverket
har genom utredningar och samråd samlat in
kunskap som bidragit till att uppnå goda lösningar och skyddsåtgärder för miljön och människors hälsa. Vägplanen och genomförd miljöbeskrivning syftar bland annat till att visa att
föreslaget projekt uppfyller de krav som följer
av miljöbalkens bestämmelser.
Lokaliseringen är knuten till väg 637, Sockenvägen, men gång- och cykelbanan har placerats för att göra minsta möjliga intrång i
omgivningen, till exempel på fastigheter, träd,
byggnader, staket och Söderalaån. Vägen och
gång- och cykelbanan ryms i huvudsak inom
befintligt vägområde men visst intrång kommer att ske på fastigheter nära vägen. Vägens
bredd minskas ner utmed hela sträckan för att
minska intrånget och för att sänka hastigheten.
För att säkerställa att tillräckligt skyddsavstånd
finns mot staketet som omgärdar kyrkogården
smalnas både vägen och gång- och cykelbanan
av ytterligare.
Vägen läggs på motsatt sida om kända förorenade områden vilket medverkar till att intrång i
dessa kan undvikas.
30
I den mån det är tekniskt möjligt och kostnadsmässigt försvarbart föredras miljöanpassade
material och produkter i projektet genom krav
i bygghandlingsskedet och genom entreprenadspecifika krav i byggskedet.
Om skada uppstår, trots skadeförebyggande
åtgärder, åtar sig Trafikverket eller entreprenören reparationer och kompensationsåtgärder i
enlighet med gällande lagstiftning.
4.4
Skyddsåtgärder och
försiktighetsmått
Skyddsåtgärder som fastställs
Inga skyddsåtgärder fastställs.
Skyddsåtgärder under byggtiden
Naturmiljö
Träd, buskar och planterade växter som kan
behållas ska skyddas under byggtiden. Skyddsområdena ska vara så tilltagna att även större
delen av rotsystemen omfattas. Vilket skyddsavstånd som gäller beror av faktorer såsom
schaktdjup och vilken typ av byggaktivitet som
omger trädet.
För stenstolpar som behöver flyttas är det viktigt att dessa placeras i samma riktning (nord/
syd) som i sitt tidigare läge. Hantering av stenstolparna ska ske varsamt, helst för hand och
med handskar. Entreprenören informeras om
varför en varsam hantering och bibehållen riktning är viktigt. Lämpligen provar man vid detta
tillfälle hur hanteringen av stolparna kan ske
utan att lavfloran skadas.
Vid byte av vägräcke skyddas Söderalaån mot
ras av släntmaterial ned i vattnet.
Landskaps- och gatubild
Släntkrön/fot ska utformas mjuka och avrundade för att ansluta naturligt till omgivande
mark. I möjligaste mån ska slänterna täckas
med avbaningsmassor från omgivningen, det
vill säga mot jordbruksmark och gräsytor
används jord från åker och gräsmark för att
gynna återetablering. Kompletterande grässådd ska ske mot åker och gräsytor. Vid sådd
ska arter som är naturliga i trakten användas.
En skötselplan ska upprättas i samband med
framtagandet av bygghandlingar. Skötselplanen omfattar bland annat markytor som kräver
skötsel och underhåll såsom grässådder.
Kulturmiljö
Befintliga stenstolpar som berörs av gång- och
cykelbanans utbredning flyttas varsamt till
lämplig plats i samråd med fastighetsägaren
och Länsstyrelsen. Även närliggande stolpar
kan behöva flyttas för att stolpraden ska hållas
intakt och följa parallellt utmed vägen.
För att säkerställa att stenstoplarna inte skadas
vid snöröjning bör ett avstånd om minst ca 1,5
meter hållas till asfaltskant.
Äldre detaljer i omgivningen som skapar
karaktär, såsom staket eller grindstolpar,
skyddas under byggtiden.
Fornlämningar märks ut innan byggstart. Det
gäller även fornlämningar i anslutning till mark
som nyttjas enbart under byggtiden. Under
arbetets gång, speciellt vid schakt, ska entreprenören vara observant på nya fynd av kulturoch fornlämningar eller spår av sådana. Om
sådana påträffas avbryts arbetet och kontakt
tas med Länsstyrelsen. Nya fornlämningsfynd
skyddas av Kulturminneslagen tills dess att de
har utretts av sakkunnig.
Intrång i boendemiljön
Bostadshus, byggnader, staket, trädgårdsväxter
och andra tomtanläggningar, som inte påverkas
av byggnationen, skyddas under byggtiden.
Dag- och grundvatten
Försiktighet med avseende på det skyddsvärda
grundvattnet i åsen ska respekteras under
byggtiden. Här ingår bland annat att ämnen
eller produkter som kan skada grundvattnet,
exempelvis drivmedel, kemikalier, avfall, förorenad jord eller vatten inte får hanteras eller
förvaras på sådant sätt att det finns risk för
förorening av grundvattnet.
Under tiden arbeten utförs ska entreprenören
vara observant på schaktmassornas lukt och
utseende. Om okända misstänkta förorenade
massor påträffas ska beställaren omedelbart
underrättas och de aktuella massorna får inte
transporteras iväg. Eventuell förorenad jord
hanteras så att inte föroreningsspridning sker
till omgivningen.
Krav på hantering av drivmedel, kemikalier,
avfall och föroreningar kommer att ställas vid
upphandling av entreprenör. I entreprenörens
miljöplan ska ingå förebyggande åtgärder för
att minska riskerna med förorening av grundvattnet samt åtgärder för omhändertagande av
eventuella utsläpp vid olyckor eller liknade.
Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas inom projektet. Korta transportavstånd
eftersträvas för alla massor. Upplag av massor
sker på i planen anvisad plats för tillfälligt nyttjande under byggtiden. Om behov av nya upplagsplatser uppstår under byggtiden får entreprenören göra de samråd eller söka de tillstånd
som krävs.
Brunnar inventeras inför byggskedet så att de
kan lokaliseras och skyddas under byggtiden.
Vid arbete i närheten av Söderalaån säkerställs
att inte någon form av material tillförs ån, eller
att ån på annat sätt påverkas.
Inför rivning av asfalt måste undersökning ske
om tjärhaltig asfalt förekommer. Detta är viktigt för att hantera och omhänderta asfalten på
ett miljöriktigt sätt i enlighet med Trafikverkets rutiner.
Förorenad mark/masshantering
Vid schakt utanför Söderalatvätten tas markprover för analys av eventuell förekomst av förorening. I övrigt ska beredskap för påträffande
av förorening finnas under byggtiden.
Övriga skyddsåtgärder
Det är mycket viktigt med tydlig direktinformation till boende och näringsidkare längs vägen
innan och under byggskedet. Övriga trafikanter
måste upplysas via tydliga informationsskyltar.
31
Riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets
allmänna råd om buller från byggarbetsplatser,
NFS 2004:15, ska följas. Riktvärdena begränsar
arbetstiderna så att inga arbeten utförs nattetid.
Mark som används för etableringsytor och
upplag ska återställas.
Starkt dammande arbeten åtgärdas genom
bevattning eller genom att undvika att utföra
dessa under blåsiga förhållanden.
På plankartorna framgår befintligt och nytt
vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som anges i fastighetägarförteckningens
arealberäkning.
Vägområde för allmän väg med vägrätt
Mark som behövs permanent för vägen och
dess väganordningar tas i anspråk med vägrätt.
Mark som tas i anspråk med vägrätt är:
• Mark för ny gång- och cykelbana.
4.5
Markanspråk och konsekvenser för
pågående markanvändning
Konsekvenserna för pågående markanvändning bedöms som små. Gång- och cykelbanan
följer utmed befintlig väg och har placerats på
den sida som bedöms ge minst intrång med
hänsyn till topografin. Befintlig vägbana smalnas av för att minimera gång- och cykelbanans
intrång i kringliggande fastigheter. Utmed
Söderala kyrkogård smalnas både väg samt
gång- och cykelbana av ytterligare för att undvika intrång. Busshållplatser utformas som
kantstenshållplatser vilket ger mindre intrång
jämfört med hållplatser med bussficka.
Men tomtmark kommer att tas i anspråk och
tomtanläggningar kommer att påverkas, såsom
staket, träd och flaggstänger.
32
• Stödremsa och slänter till ny gång- och
cykelbana.
• Mark för nya och ombyggda busshållplatser.
Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg
enligt denna vägplan omfattar 4 511 kvadratmeter.
Vägområde för allmän väg med inskränkt
vägrätt
Mark som behövs permanent för väganläggningen men som kan samutnyttjas med annan
markanvändning tas i anspråk som med inskränkt vägrätt.
Mark som tas i anspråk med inskränkt vägrätt
är:
• Mark för dagvattenledning och utsläppsdike.
Det nya vägområdet med inskränkt vägrätt för
allmän väg enligt denna vägplan omfattar 766
kvadratmeter.
Tillfälligt markanspråk – nyttjanderätt under byggtiden
I vägplanen ges möjlighet att ta mark i anspråk
med tillfällig nyttjanderätt som kan nyttjas under byggtiden.
Mark som tas i anspråk tillfälligt under byggtiden är:
• Mark för etablering och upplag
• Mark för arbetsområde
Totalt tas 5 582 kvadratmeter mark i anspråk
för tillfällig nyttjanderätt under byggtiden.
Tiden för tillfälligt nyttjande gäller från byggstart av förberedande arbeten till två månader
efter godkänd slutbesiktning.
5. Genomförande och
finansiering
5.1
Formell hantering
Syftet med vägplanen är att:
•
ge väghållaren tillstånd att bygga vägen
(gång- och cykelbanan)
•
ge möjlighet till markåtkomst
• reglera väghållningsansvaret, det vill
säga fastslå vilka delar i projektet som
ska utgöra allmän väg och väganordning.
Fastställelseprövning och beslutets omfattning
Efter genomförd granskning ska de synpunkter
som inkommit sammanställas och kommenteras i ett granskningsutlåtande. Inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket reviderar vägplanen. De fastighetsägare som berörs
av revideringen kommer då att kontaktas och
får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ett nytt kungörande- och granskningsförfarande behöva göras.
Vägplanen och granskningsutlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Efter genomförd granskning, eventuella ändringar och Länsstyrelsens yttrande ska
s.k. kommunikation enligt förvaltningslagen
ske. Det innebär att de som har lämnat synpunker under granskningen och efter eventuella
revideringar får ta del av allt det som tillförts
ärendet efter granskningen. Därefter begärs
fastställelse av vägplanen. Gång- och cykelbanan får börja byggas först sedan vägplanen har
vunnit laga kraft.
Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer
beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas
till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om
ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas
prövas överklagandet av regeringen.
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartan samt de villkor som tas upp i
beslutet.
Planens rättsverkan
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger
följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga
allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i
beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt (se
nedan).
• Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex.
tillfälliga upplagsplatser. För den mark
eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
• Det är förbjudet att utan tillstånd från
Trafikverket uppföra byggnad eller
vidta andra åtgärder som kan försvåra
användningen av området som enligt
vägplanen behövs för vägen.
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
33
Vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar
i anspråk mark eller annat utrymme för väg
med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger
väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får
rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över
marken eller utrymmets användning under den
tid vägrätten består. Vidare får myndigheten
tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller
utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.
Utöver marknadsvärdesminskningen utgår ersättning för annan skada. Det är en ersättning
till fastighetsägare eller rörelseidkare för ökade
kostnader eller minskade intäkter som drabbat
dem personligen och som är direkt orsakade
av markintrånget, t.ex. skördeskador, flyttkostnader och omställningskostnader och för tidig
avverkning. Ersättning
Trafikverket eftersträvar att i första hand lösa
markåtkomsten genom frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare. Ersättning
för markåtkomst utgår enligt expropriationslagens regler.
Ersättningen för intrånget ska bedömas på ett
rättvist och rättssäkert sätt. Det innebär att lika
fall ska behandlas lika och ersättningen ska
vara förutsägbar och kunna motiveras utifrån
förhållandena på den enskilda fastigheten.
Ersättningen ska täcka fastighetens marknadsvärdesminskning, dvs. skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde innan och
efter vägbygget ska ersättas. I ersättningen för
marknadsvärdesminskningen ingår ersättning
för markintrång, staket som rivs, träd som avverkas m.m. Den 1 augusti 2010 gjordes en förändring i expropriationslagen som innebär att
Trafikverket ska ersätta fastighetsägaren med
ytterligare 25 % på den uppkomna marknadsvärdesminskningen. 34
Ersättningen räknas upp med index och ränta
från den dag marken tas i anspråk, till dess att
utbetalning sker.
Eventuella tvister om ersättningen avgörs i
domstol.
5.2
Överenstämmelse med
kommunala planer
Översiktsplan
Söderhamns kommuns översiktsplan från 2006
gäller för Söderala. Här anges att väg 637, Sockenvägen är trafikfarlig ur skolskjutssynpunkt,
och att det behövs åtgärder för gång- och cykeltrafikanter.
Detaljplan
Vägplanen ligger delvis inom planlagt område.
En vägplan och en detaljplan får inte strida mot
varandra.
Gång- och cykelbanan berör fem detaljplaner.
För de planer som berörs, samt hantering av
detaljplanerna, se tabell 4.
Plan
Vägplanens
beröringspunkter
Föreslagen åtgärd
-
Vägområde berör ”Parkmark/allmän plats”
Bedöms som en oväsentlig
avvikelse*
Byggnadsplan för Bers 1:2,
1966-12-19
2:8 m.fl.
-
Vägområdet berör ”Område
för allmänt ändamål, allmän Bedöms som en oväsentlig
plats, vägmark resp. park
avvikelse*
eller plantering”.
Byggnadsplan för del av
Prästbordet 1:1, Skale
1:25 m.fl.
1970-05-12
-
Vägområdet berör ”allmän
plats, vägmark respektive
park eller plantering”
Bedöms som en oväsentlig
avvikelse*
Styckningsplan för Orstad
1:1
1945-12-04
-
Vägområdet berör mark för
fastigheter, bedömda för
bostadsändamål.
Detaljplan upphävs
Söderhamns
kommun
Vägområdet berör kvartersmark. Marken får inte bebyggas (prickmark).
Detaljplanen ersätts med en
ny detaljplan som överensstämmer med vägplanen
Byggnadsplan Orsta 2:17
och 4:2 m.fl.
Antagen/
fastställd/
laga kraft
1966-05-04
Detaljplan för INA 1:16 Fd
2004-06-23
Brandstationen
Huvudman
för planen
* Allmän plats utgörs i detta fall av vägmark respektive park eller plantering. Gränsen mellan vägmark respektive park eller plantering är enligt byggnadplanerna inte avsedd att fastställas och föreslagen gång- och cykelförbindelse bedöms därmed ha en ringa
påverkan samt att hänföra till en mindre avvikelse ur plansynpunkt.
Tabell 4. Detaljplaner som påverkas av vägplanen.
35
5.3
Genomförande
Organisation
Gång- och cykelbanan är planerad utmed allmän väg och kommer att byggas med Trafikverket som byggherre.
Väghållningsansvar
Trafikverket är väghållare för väg 637, Sockenvägen. Gång- och cykelbanan kommer att ingå
i det allmänna vägnätet. Anslutande vägar mot
väg 637 är antingen enskilda eller kommunala.
Någon förändring av väghållningsansvaret planeras ej.
Produktion
Byggandet av gång- och cykelbanan utmed väg
637 beräknas ske med pågående trafik. Under
byggnationen kan det komma att krävas trafiksignaler som endast tillåter trafik i ett körfält
samt eventuell tillfälliga trafikomläggningar av
trafik och kollektivtrafik. Inför byggskedet görs
en mer detaljerad planering.
Dispenser, tillstånd, kontroll och uppföljning
Strandskydd
Det är strandskyddat område 100 meter längs
36
med Söderalaån enligt sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808). Fastställd vägplan upphäver
strandskyddet inom planområdet.
Biotopskydd
Fastställd vägplan medger dispens från generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § Miljöbalken.
En biotopskyddad allé av björkar kommer att
behöva tas bort.
Bostadshus och byggnader
Kontrollprogram för vibrationsalstrande arbeten gällande bostadshus och byggnader tas
fram inför byggskedet. Närliggande bostadshus
och byggnader besiktas före och efter byggskedet.
5.4
Finansiering
Samråd 12:6
Vägplanen bedöms kunna medföra påverkan på
naturmiljön inom planområdet. Genom fastställelse av planen bedöms samråd enligt miljöbalken kapitel 12 § 6 ha genomförts.
Medel till ny gång- och cykelbana i Söderala
finns avsatt i Länstransportplanen för regional
transportinfrastruktur 2014-2025, region Gävleborg. I nuläget finns 7 miljoner kronor avsatta
för byggnation under 2017.
Vattenverksamhet
Inget arbete inom vattenområde för Söderalaån
planeras vilket innebär att anmälan vattenverksamhet inte blir aktuell.
Kostnaden för ny gång- och cykelbana genom Söderala uppgår till drygt 15-20 miljoner
kronor (prisnivå december 2014). Kostnaden
inkluderar byggherrekostnader, anläggningskostnader samt kostnader för projektering och
marklösen.
Brunnar
Brunnar inventeras. Kontrollprogram för närliggande brunnar tas fram inför byggskedet.
Status på närliggande brunnar kontrolleras
innan, under och efter byggskedet.
Förorenad mark
Markprover behöver tas för analys av eventuell
förekomst av förorening vid Söderalatvätten.
Proverna tas innan eller i samband med schakt.
37
Trafikverket, Region Mitt, Gävle. Norra Kungsgatan 1.
Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90
www.trafikverket .se