Användarhandledning
Användarhandledning - Klimatkalkyl version 3.0 Dokumenttitel: Användarhandledning Klimatkalkyl version 3.0 Skapat av: Susanna Toller, Sofia Nyholm Foto framsida: Michael Erhardsson Dokumentdatum: 2015-04-14 Ärendenummer: TRV 2015/13467 Publiceringsdatum: 2015-04-14 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller 2 Innehåll 1. Bakgrund och syfte ................................................................................................ 4 2. Modellens uppbyggnad och utseende. ..................................................................5 2.1 Flikar i Klimatkalkyl version 3.0................................................................. 6 3. Uppdatera klimatkalkylen ................................................................................... 17 3 1. Bakgrund och syfte Transportsystemet använder energi och påverkar klimatet dels genom utsläpp från trafiken, dels genom utsläpp från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Trafikverket har utvecklat modellen Klimatkalkyl, för att på ett effektivt och konsekvent sätt kunna beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Klimatkalkyler ska användas som beslutsunderlag, som underlag för rapportering och som underlag för förbättringsarbete. Från åtgärdsbeskrivning och genom hela den fysiska planläggningsprocessen. Modellen ska också användas vid uppföljning av ett projekts klimatprestanda i form av upprättande av klimatdeklaration när investeringsprojektet öppnat för trafik. I Trafikverkets styrande riktlinje TDOK 2015:00071 står när och för vilka investeringsprojekt klimatkalkyler ska upprättas med hjälp av modellen Klimatkalkyl. Modellen är baserad på metodik för livscykelanalys (LCA) och använder emissionsfaktorer tillsammans med en investeringsprojektets projektspecifika resursanvändning eller typåtgärders resursschabloner för att beräkna energianvändning (primärenergi) och klimatbelastning (det vill säga emissioner av koldioxidekvivalenter). Med typåtgärder menas här anläggningsdelar eller byggdelar som investeringsprojekt är uppbyggt av. Utgångspunkten är att samma underlag som används i ekonomiska kalkyler2 ska användas för upprättandet av klimatkalkyler. Modellen finns i sin helhet och detaljerat beskriven i rapporten ”Klimatkalkyl version 3.0 – beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv”3. Denna användarhandledning ska utgöra ett stöd vid upprättandet av klimatkalkyler i modellen Klimatkalkyl version 3.0. Handledningen kommer att uppdateras kontinuerligt i takt med att modellen och arbetssättet uppdateras. 1 Trafikverket, 2015, Riktlinje Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. TDOK 2015:0007. 2 Trafikverket, 2013. Kalkylblock samt struktur för underlagskalkyl, väg och bana. TDOK 2011:183. 3 Trafikverket, 2015, Klimatkalkyl version 3.0 – Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektivTRV 2015/13467. 4 2. Modellens uppbyggnad och utseende Modellverktyget Klimatkalkyl version 3.0 är en Excel-fil som kan laddas ner på trafikverket.se/klimatkalkyl. Modellen består av ett antal flikar som man använder för att navigera i modellen. Gulmarkerade fält i modellen är sådana som användaren ska eller kan fylla i vid upprättandet av en klimatkalkyl, figur 1. Figur 1. Modellens uppbyggnad. Klimatkalkyler baseras på samma underlag som ekonomiska kalkyler. Liksom ekonomiska kalkyler är klimatkalkyler i tidiga skeden övergripande, men förfinas och utvecklas under projektets gång. För att motsvara detaljeringsgraden som finns i underlaget från kostnadskalkyler är modellens indataflikar uppdelade i två. Den ena fliken (Indata Kalkylnivå 1 & 2) ska användas för beräkning med hjälp av ett antal typåtgärderna för vilka schabloner finns framtagna. Den andra fliken (Indata Kalkylnivå 3) ska används för beräkningar utifrån projektspecifik data och vid upprättande av deklarationer. Det är endast i de två indataflikarna som användaren anger information om investeringstgärden för att kunna upprätta en komplett klimatkalkyl. Dessutom finns det flikar i modellen som beskriver resultatsammanställning, emissionsfaktorer, sammansatta emissionsfaktorer och underlag för resursschabloner. 5 2.1 Flikar i Klimatkalkyl version 3.0 2.1.1 Instruktion I fliken finns en kort instruktion som övergripande beskriver modellens tillämpning och de olika flikarnas innehåll. 2.1.2 Indata kalkylnivå 1 & 2 Denna flik används när klimatkalkylen ska baseras på investeringsprojektets ingående typåtgärder. Överst i de gulmarkerade fälten fylls allmän information om projektet i. Här finns möjlighet att välja underhållsdistrikt och anpassa beräkningarna av klimatbelastning och energianvändning för vägunderhåll efter geografiskt läge, figur 2. Figur 2. Övergripande projektinformation. 6 I den gulmarkerade kolumnen under rubriken Indata fyller användaren i mängd av ingående typåtgärder för att definiera projektets omfattning, exempelvis 10 km motorväg 6 körfält. Mängden anges i den enhet som defineras i kolumnen Enhet. I kolumnen Typåtgärd står först typåtgärder som är gemensamma för väg och järnväg och följs sedan av typåtgärder för väg och järnväg. Typåtgärder för vägoch järnväg kan kombineras i samma klimatkalkyl. Genom att klicka på ”+” längst till vänster om en typåtgärd visas metadata för typåtgärden, figur 3. Figur 3. Mängd ingående typåtgärder i ett investeringsprojekt. 7 När en typåtgärd expanderas, som beskrivs ovan, visas en enkel illustration samt en skriflig beskrivning med de väsentligaste tekniska specifikationerna. När typåtgärden har expanderats kan vissa parametrar anpassas specifikt till den aktuella typåtgärden. De resursposter som kan anpassas utgör de mest betydande och de som antas kunna variera mellan olika investeringsprojekt. Om en modifikation görs gulmarkeras automatiskt cellen med typåtgärdens namn. Detta för att tydliggöra när projektspecifik data använts även när typåtgärden inte är expanderad. Användare kan också här välja att för vägar definiera en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) som modellen använder vid beräkning av beläggningsunderhållet, figur 4. Figur 4. Epanderad vy för typåtgärd, visar metadata och anpassningsbara resursposter. 8 Kolumner och diagram i den högra delen av fliken uppdateras automatiskt när indata ändras. Kolumnerna visar klimatbelastning och energianvändning. Diagrammen högst upp i indatafliken visar endast klimatbelastning. I det vänstra diagrammet visas det totala utsläppet för byggfasen för hela projektet. Diagrammet är uppdelat på de fem mest betydande typåtgärderna och övrigt. I det högra diagrammet visas det årliga utsläppet uppdelat på Bygg & reinvestering och Drift & underhåll, figur 5. Figur 5. Resultatredovisning. 9 2.1.3 Flikar med underlagsinformation för varje typåtgärd I modellen finns resursschabloner för beräkningarna i en separat flik för varje typåtgärd. Dessa flikar har samma namn som typåtgärderna i fliken ”Indata Kalkylnivå 1 & 2”. I kolumnen Beskrivning står vilka aktiviteter, komponenter och resurser som ingår i resursschablonen och i kolumnen Medelvärde står de mängder som används som default i beräkningarna. Det är ett medelvärde av de resursschabloner som anges i kolumnerna längst till höger och som är hämtade från specifika projektunderlag. Högst upp i kolumnerna står underlagets metadata. I kolumnen Projektspecifik importeras eventuella projektspecifika anpassningar från fliken ”Indata Kalkylnivå 1 & 2”. I kolumnen Teknisk livslängd atår vilka livslängder som används i beräkningarna. Informationen hämtas från flikarna för sammansatta emissionsfaktorer där de också kan ändras vid behov (se nedan). Nedanför resursschablonerna för byggande står resursschablonerna för drift och underhåll. Flikarna för resursschabloner för typåtgärder är låsta för redigering. De är synliga i modellen för att det ska vara möjligt att granska underlaget för beräkningarna, figur 6. Figur 6. Underlagsinformation för typåtgärder 10 2.1.4 Indata kalkylnivå 3 Denna flik används när klimatkalkylen ska baseras på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser och vid upprättandet av klimatdeklaration. Projektspecifika mängder kan fyllas i både i kolumnen Utgångsläge och och kolumnen Utfall. Utgångsläge fylls i när man i ett projekt tagit fram detaljerade mängduppgifter, men innan byggskedet. Dn typiska situationen är ett bygghandlingsskede. Utfall fylls sedan i när man har uppgifter om den faktiska resursanvändningen i projektet. Exempel när byggskedet närmar sig slutet eller i samband med framtagande av en klimatdeklaration. Genom att använda kolumnerna Utgångsläge och Utfall finns möjlighet att jämföra energianvändning och klimatpåverkan mellan mängder. Varje resurspost har en expanderbar nivå som nås genom att klicka på ”+” längst till vänster vid varje resurs. Där redovisas allt underlag till beräkningar av utsläpp av klimatgaser och energianvändning. För utgångsläget hämtas dessa från sammansatta emissionsfaktorer. För utfallet kan egna data anges i de gulmarkerade cellerna för alla redovisade parametrar. Egna angivna data används för beräkningen av utsläpp och energianvändning i Utfall. Resultat för utsläpp av klimatgaser redovisas på samma sätt som för kalkylnivå 1 och 2 högst upp i indatafliken och uppdateras automatiskt vid ändringar, figur 7. Figur 7. Indata kalkylnivå 3 11 2.1.5 Resultatsammanställning Fliken Resultatsammanställning presenteras i rapportformat. En rapport för kalkylnivå 1 & 2 och en rapport för kalkylnivå 3. Överst i rapporterna står den information som fyllts i rutorna för projektinformation i flikarna ”Indata kalkylnivå 1 & 2” och ”Indata kalkylnivå 3”. Resultaten för både klimat och energi presenteras med samma uppdelning som i indataflikarna och både i tabell- och diagramform. I rutan med projektinformation finns en gulmarkerad ruta med rubriken Analysperiod, där kan en tidsperiod fyllas i för vilken utsläpp och energianvändning ska beräknas. Om en analysperiod fylls i summeras resultatsammanställningen för Bygg, Bygg/Reinvestering och Drift och Underhåll för den tid angivna tiden, figur 8. Figur 8. Resultatsammanställning kalkylniå 1 & 2 och kalkylnivå 3. 12 Rapportformatet har även anpassats till behov av underlag till Samlad Effektbedömning (SEB) och till regler, PCR, för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, för vägar4 och järnvägar5. Därför redovisas även tabeller med resultat i de enheter som behövs för båda dessa användningsområden. Energianvändning är default i GJ . För redovisning i SEB ska GWh användas. Resultatet visas i GWh genom att välja energienhet i Kolumn F och O, Rad 65, figur 9. Figur 9. Ändra energienhet för redovisning till SEB. Resultatsammanställning i EPD-format I de gällande regelverken för certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er ska den beräknade miljöbelastningen redovisas per kilometer och år med separat redovisning av bygg och reinvestering, drift och underhåll. Resultatsammanställningen enligt EPD-format är därför uppdelat på följande sätt: 4 5 Bygg, totalt för projektet per kilometer Bygg/reinvestering, per kilometer och år Drift och underhåll, per kilometer och år Totalt, per kilometer och år PCR 2013:20 Highways (except elevated highways), streets and roads (Version 1.02) PCR 2013:19 Railways (Verision 1.03) 13 Bygg, totalt: Under den här rubriken visas den totala energianvändningen och klimatbelastningen (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från all resursanvändning per kilometer i projektet. Bygg/reinvestering: Här redovisas energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från samma aktiviteter som för Bygg, totalt, men uttryckt per kilometer och år baserat på angivna livslängder för alla komponenter som ingår i modellen. Det speglar alltså en årligt belastning från en anläggning som bibehåller sin funktion baserat på att komponenter byts ut med olika frekvens utifrån deras angivna livslängder. Drift och underhåll: Här visas årlig energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från drift av komponenter (exempelvis fläktar, belysning, växelvärme etc) som ingår i typåtgärder, samt beläggningsunderhåll och vinterväghållning för en kilometer väg. Totalt: Här visas den totala summan av Bygg/reinvestering och Drift och underhåll per km och år. 2.1.6 Egna noteringar I fliken finns plats för användaren att göra egna noteringar. 14 2.1.7 Emissionsfaktorer I fliken Emissionsfaktorer anges de emissionsfaktorer (effektsamband) för material och energiresurser som används för beräkningarna. Emissionsfaktorerna beskriver sambandet mellan användningen av en viss resurs och de potentiella effekter i form av växthusgasutsläpp och energianvändning som detta får uppströms i systemet. Emissionsfaktorerna som används i Klimatkalkyl är beslutade av Trafikverket som effektsamband. Om man vill räkna på användning av material med lägre specifika utsläpp av klimatgaser och/eller lägre primärenergianvändning kan projektspecifika modiferingar göras i den gulmarkerade kolumnen Projektspecifikt värde. Ändringar av emissionsfaktorer får genomslag i samtliga beräkningarna i modellen. Om ändringar görs i emissionsfaktorer krävs en systematisk hantering av den enskilda användaren för för att ändringarna ska kunna spåras och kvalitetssäkras, figur 10. Figur 10. Beslutade emissionsfakorer och projektspecifika emissionsfaktorer. Några av de resursrelaterade effektsambanden härrör från databasen Ecoinvent. Dessa effektsamband får endast användas av organisationer som har användarlicens. Vad gäller de resultat som presenteras för emissioner per typåtgärd i indatafliken får dessa dock användas utan några sådana restriktioner. 15 2.1.8 Sammansatta emissionsfaktorer I flikarna för sammansatta emissionsfaktorer (Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JVG) visas de sammansatta emissionsfaktorerna för vägrespektive järnvägsobjekt som används i modellen. Raderna kan expanderas genom att klicka på ”+”-tecknet till vänster. Då visas underlaget till de sammansatta emissionsfaktorerna. I kolumnen Livslängd definieras komponenternas och aktiviteternas livslängder. Om man vill räkna med andra livslängder eller annanuppbyggnad av typåtgärder, kanmodiferingar göras i den gulmarkerade kolumen Mängd egen. Ändringar får genomslag i beräkningarna för den aktuella typåtgärden. Om ändringar görs här krävs en systematisk hantering av den enskilda användaren för för att ändringarna ska kunna spåras och kvalitetssäkras, figur 11. Figur 11. Sammansatta emissionsfaktorer som används i modellen. 16 3. Uppdatera klimatkalkylen Vid varje uppdatering av ett projekts ekonomiska underlaget finns det skäl att uppdatera klimatkalkylen eftersom ny och mer detaljerad information kan ha tillkommit. I takt med att det ekonomiska underlaget förbättras kan projektets klimatkalkyl på detta sätt förbättras. Dets tår i TDOK 2015:0007 när klimatkalkylen ska uppdateras.. Det första steget vid uppdatering av klimatkalkylen är att justera de indata som angivits i fliken ” Indata Kalkylnivå 1 & 2” utifrån det nya kostnadsunderlaget. I takt med att den fysiska planläggningsprocessen fortskrider blir kunskapen om den aktuella investeringsprojektet större och det kan finnas tillräckligt underlag för att göra mer projektspecifika justeringar. Det kan handla om att antingen justera resursanvändning eller om att justera de emissionsfaktorer som används. Genom att minska resursanvändningen eller använda produkter med lägre energianvändning och klimatbelastning kan hela projektets energi- och klimatprestanda förbättras, Klimatkalkyl är utvecklad för att kunna kvantifiera dessa förbättringar. Om man har vet vilken produkt som ska användas i projektet och känner till dess miljöbelastning genom exempelvis en tredjepartsgranskad miljövarudeklaration kan det vara motiverat att ändra modellens emissionsfaktor till produktspecifika (se avsnitt 2.1.4 och 2.1.6). I vissa fall kan det även vara motiverat att ändra på de defaultvärden som modellen använder för att beräkna typåtgärders eller resurseras energianvändning och klimatbelastning utifrån resursanvändningen och emissionsfaktorerna. Det kan exempelvis handla om livslängd för olika komponenter, eller antagen dimensionering. Dessa ändringar görs i så flikarna för sammansatta emissionsfaktorer eller direkt i fliken Indata Kalkylnivå 3. (se avsnitt 2.1.4 och 2.1.7). Om ändringar görs krävs en systematisk hantering av den enskilda användaren för för att ändringarna ska kunna spåras och kvalitetssäkras. 17 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
© Copyright 2024