Nr DiarieNr Ärendemening Informationsärenden
KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen Tid och plats: Kommunstyrelsen kallas till sammanträde 2015-09-09, 13.15 Kommunhuset 293. Catharina Fredriksson Ordförande Kristina Sköld Sekreterare Nr DiarieNr Ärendemening Sidan/ Föredragning Kommunstyrelsen 9 september Informationsärenden 1 KS.2013.2 Information från ordföranden och kommunchefen 2. KS.2013.83 Information om medborgarundersökningen 2015 Föredragning Niklas Thelin 3. KS.2013.2 Information från räddningstjänsten Föredragning 13.30 4. KS.2013.63 KS.2015.22 Rapport från vård- och omsorgsnämnden kring handlingsplan för ekonomi i balans och åtgärder efter genomlysning av individ och familjeomsorgen Föredragning VON presidium 14.00 5. KS.2015.94 Information nya rutiner för påminnelse- och kravhantering 6 Beslutsärenden 6. KS.2015.84 Svar på remiss: Departementspromemoria Ett gemensamt 7 ansvar för mottagende av nyanlända Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Ärendet överlämnas utan förslag till beslut. 7 KS.2015.92 Svar på remiss: en kommunallag för framtiden 80 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Tillägg: Förtroendevalds rätt till att vara föräldralediga. I övrigt enligt framskrivet förslag. 8. KS.2014.157 Upprustning av Stjärnholmsvägen innan vägsamfällighet tar över ansvaret 94 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 9. KS.2015.95 Höjt insatskapital i Kommuninvest Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Tillägg: Finansieras ur eget kapital. I övrigt enligt framskrivet förslag. 96 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen 10. KS.2015.98 Medfinansiering för Leader Kustlinjen 98 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 11. KS.2015.63 Utredning kring organisatorisk placering av inköp och upphandling 104 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 12 KS.2015.65 Regional bredbandsstrategi 113 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 13 KS.2014.108 Val av ersättare till Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendet är ej behandlat av arbetsutskottet 14 KS.2014.109 Val av ersättare till ombud i Svelands kustvattenvårdsförbund Ärendet är ej behandlat av arbetsutskottet 15 KS.2014.109 Val av ledamot och ersättare till Samkultur Sörmland Ärendet är ej behandlat av arbetsutskottet 16. KS.2013.5 Redovisning av delegationsbeslut 140 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 17. KS.2014.9 Delgivningar Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 146 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 23 september 18. KS.2013.135 Övertag av gästhamnen Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Se beslutsunderlag 19 KS.2015.70 Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen Föredragning Anders Hallin Kl 15.00 Handlingar skickas separat 147 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 20. KS.2015.68 Årsredovisning och ansvarsfrihet för samordningsförbundet RAR 2014 154 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 21. KS.2015.66 Fastställande av 2016 års budget för samordningsförbundet RAR i Sörmland 155 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 22. KS.2015.67 Årsredovisning och ansvarsfrihet 2014 för Sörmlands 158 Kollektivtrafikmyndighet Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 23. KS.2015.96 Förslag till namnbyte och förändring av reglementet för Kommunens handikappråd 161 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 24. KS.2014.162 Ändring av budget 2015 avseende löneöversyn 166 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 25. KS.2014.138 Kommunövergripande integrationsplan Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 168 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen 26. KS.2015.56 Riktlinjer för sponsring och samarbete hos Kultur- och 181 fritid Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 27. KS.2014.23 Svar på motion om god, nyttig och klimatsmart mat inom skolan och vård- och omsorg 188 Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Enligt framskrivet förslag 28. KS.2012.31 Genomgång av balanslistan 193 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson 0155-381 54 Datum Dnr 2015-08-05 KS.2015.94 Kommunstyrelsen Information- Nya rutiner för påminnelse- och kravhantering 1. Sammanfattning Oxelösunds kommun skickar ut mellan 14 – 15 000 kundfakturor per år. De flesta kunder betalar sina skulder i god ordning, men ibland behöver en kund påminnas. Antalet påminnelser har de senaste fem åren mer än fördubblats. Antalet varierar men ligger mellan 30 – 110 påminnelser per månad. Vi kan också se en stor skillnad på fakturamottagarnas betalningsvilja och hur dessa prioriterar bort kommunens fakturor till förmån för andra leverantörer. Om betalning ändå inte erhålles trots påminnelse, nödgas vi gå vidare med indrivning. Indrivning är reglerat i lag liksom de avgifter som är förknippade med processen. Det administrativa arbetet är omfattande och görs inte dagligen. Det medför att påminnelser och krav kan försenas, vilket i sin tur innebär ett väsentligt sämre betalningsutfall. Det försvårar också inkasso- och utmätningsförfarandet när ärenden drar ut på tiden. Dessutom har vi försökt utveckla våra administrativa stödsystem, men det har inte visat de positiva resultat vi förväntat oss. Oxelösunds kommun har i många år haft avtal med olika inkassoföretag avseende inkassoservice och efterbevakning. Detta nya avtal syftar till att överlåta hela påminnelseoch kravhanteringen i ett tidigare skede. En tredje part underlättar oftast relationen mellan oss och kunden när vi inte får betalt. Tillgänglig statistik visar att betalningsvilja och förmåga förbättras väsentligt när tiden mellan förfallodag och påminnelse förkortas. 2. Alternativa förslag Kommunen kan fortsätta som idag och bedriva påminnelse- och kravverksamhet med egen personal och i egen regi. 3. Ärendet Oxelösunds kommun skickar ut mellan 14 – 15 000 kundfakturor per år. Dessa avser framförallt tjänster inom barnomsorg, äldreomsorg och musikskola, men även olika tillstånd och annat. De allra flesta kunder betalar sina skulder i god ordning, men ibland behöver en kund påminnas om att skulden är obetald. Sedan får vi ibland tyvärr ingen betalning trots påminnelse, och då nödgas vi gå vidare med olika former av indrivning av vår fordran. Vår handläggning präglas av kommunens gemensamma bästa för ögonen. De taxor som Kommunfullmäktige fastställt för kommunens tjänster ska faktureras och naturligtvis förväntas kunden betala för dessa. Också med hänsyn till det flertal kunder som sköter sina betalningar har vi därför ingen möjlighet att låta bli ett indrivningsförfarande. Indrivning är reglerat i lag och likaså de olika avgifter som är förknippade med processen. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-05 De mest förekommande avgifterna är: Påminnelseavgift: Inkassoavgift: Kronofogde: KS.2015.94 60 kr 180 kr 600 kr Det administrativa arbetet är omfattande och görs inte dagligen. Det medför att påminnelser och krav kan försenas, vilket i sin tur innebär ett väsentligt sämre betalningsutfall. Det försvårar också inkasso- och utmätningsförfarandet när ärenden drar ut på tiden. Dessutom har vi försökt utveckla våra administrativa stödsystem, men det har inte visat de positiva resultat vi förväntat oss. Antalet påminnelser har de senaste fem åren mer än fördubblats. Antalet varierar men ligger mellan 30 – 110 påminnelser per månad. Vi kan också se en stor skillnad på fakturamottagarnas betalningsvilja och hur dessa prioriterar bort kommunens fakturor till förmån för andra leverantörer. Oxelösunds kommun har i många år haft avtal med olika inkassoföretag avseende inkassoservice och efterbevakning. Detta nya avtal syftar till att överlåta hela påminnelseoch kravhanteringen i ett tidigare skede. En tredje part underlättar oftast relationen mellan oss och kunden när vi inte får betalt. Tillgänglig statistik visar att betalningsvilja och förmåga förbättras väsentligt när tiden mellan förfallodag och påminnelse förkortas. Det går så till att alla påminnelser och krav kommer att skickas ut från det inkassoföretag som vi har avtal med. Detta innebär inga nya avgifter för kunden, eftersom kommunen redan nu debiterar förekommande avgifter. Men vi förväntar oss att vi kommer att få en förbättrad betalningsvilja från våra kunder. Det beror ex.vis på att påminnelser och krav kommer att komma snabbare och på att just insikten att påminnelsen och kravet kommer från ett inkassoföretag medför en förbättring. Det finns också ett behov av att kommunens personal ska slippa de obehagliga personliga situationer som kan uppstå när personal och kunder lätt möts i vardagslivet. Kostnaden för kommunen regleras i avtalet med inkassoföretaget. Den består till största delen av att vi får betala 24 kr i hanteringsavgift per påminnelse, vilket dock ersätter vår tidigare kostnad för kuvert, porto, printning och manuell hantering. I de fall där ärendet även går vidare till inkasso får vi retroaktivt en ersättning på 60 kr per inskickad gäldenär. En del kringliggande kommuner har redan gått över till att sköta sina påminnelser via inkassobolag. Trosa kommun är igång sedan något år tillbaka, och Nyköping och Katrineholm räknar med att gå över till ett samarbete med Intrum Justitia under hösten. Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Ekonomichef Göran Bernhardsson Redovisningschef Ds 2015:33 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända 106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 [email protected] www.fritzes.se ISBN 978-91-38-24319-0 xxx-xx-xx-xxxxx-x ISSN ISSN xxxx-xxxx 0284-6012 915291_Ds-33_omsl_0mm.indd Alla sidor Arbetsmarknadsdepartementet 2015-06-04 09:17 Ds 2015:33 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24319-0 ISSN 0284-6012 Innehåll 1 Sammanfattning.......................................................... 5 2 Förslag till lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.............................................. 7 3 Gällande ordning ......................................................... 9 3.1 Etableringen av vissa nyanlända invandrare ............................ 9 3.2 Mottagande av ensamkommande barn .................................. 13 3.3 Ersättning till individen .......................................................... 17 3.4 Ersättning till kommuner och landsting................................ 19 3.4.1 Ersättning till kommuner för personer i Migrationsverkets mottagandesystem ................... 19 3.4.2 Ersättning till landsting för personer i Migrationsverkets mottagningssystem .................. 20 3.4.3 Ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända invandrare ............................................... 21 3.4.4 Ersättning till landsting för insatser för nyanlända invandrare ............................................... 24 3.5 Kommunernas ansvar i fråga om mottagande av nyanlända ................................................................................. 25 3.6 Den kommunala självstyrelsen och proportionalitetsprincipen ..................................................... 28 3.6.1 Regeringsformen ..................................................... 28 3.6.2 Kommunallagen ....................................................... 31 4 Behov av förändring ................................................... 33 1 Ds 2015:33 4.1 Inledning ................................................................................. 33 4.2 Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat ...................... 34 4.3 Mottagandet av nyanlända är otillräckligt............................. 36 4.4 Erfarenheter från försök att öka mottagandet...................... 38 4.5 Ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet ................... 39 5 Överväganden och förslag ........................................... 41 5.1 En ny lag som leder till att alla kommuner tar ansvar .......... 41 5.2 Lagens målgrupp ..................................................................... 42 5.3 Anvisning ................................................................................ 43 5.4 Sanktioner mot kommunerna bedöms inte nödvändiga ...... 45 5.5 Beslut om anvisning ska inte kunna överklagas .................... 46 5.6 Den kommunala självstyrelsen och proportionalitetsprincipen ..................................................... 47 5.7 Fördelning av mottagandet .................................................... 49 5.7.1 Lagen kompletterar systemet med frivilliga överenskommelser .................................................. 49 5.7.2 Fördelning genom länstal och kommuntal............ 50 5.7.3 Prioritering av anvisningar...................................... 51 5.7.4 Överenskommelser om mottagande av nyanlända ................................................................. 52 5.7.5 Vissa ersättningar till kommunerna ....................... 53 5.8 Kommunersättningarna bör ses över .................................... 54 6 Ikraftträdande ........................................................... 55 7 Konsekvenser ............................................................ 56 7.1 Ekonomiska konsekvenser för staten ................................... 56 7.2 Ekonomiska konsekvenser för myndigheterna .................... 58 7.3 Konsekvenser för kommunerna ............................................ 59 7.4 Övriga konsekvenser .............................................................. 60 2 Ds 2015:33 8 Författningskommentar .............................................. 63 3 1 Sammanfattning Mottagandet av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande i en kommun sker huvudsakligen genom att de nyanlända ordnar sitt boende på egen hand. De som inte ordnar boende på egen hand tas emot i kommuner efter frivilliga överenskommelser mellan kommunen och länsstyrelsen. Det mottagande som dessa överenskommelser leder till är inte tillräckligt för att möta det ökade behovet av kommunmottagande som följer av att allt fler flyktingar och andra skyddsbehövande beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Följden av det otillräckliga mottagandet är långa väntetider på kommunanvisning. Det innebär att många nyanlända blir kvar på anläggningsboenden under långa tidsperioder, vilket försenar etableringen. För att säkerställa att nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd snabbt kan påbörja etableringen på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslås i denna promemoria en ny lag som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. När alla kommuner är med och tar emot nyanlända kommer fördelningen av mottagandet bli mer proportionerligt i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande. Det bedöms leda till förbättrade förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. 5 2 Förslag till lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till en kommun. Målgrupp 2 § Lagen gäller en nyanländ invandrare som har beviljats uppehållstillstånd 1. enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716), 2. med stöd av bestämmelserna i 21 och 22 kap. utlänningslagen, 3. med stöd av bestämmelserna i 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller 4. på grund av anknytning till en nyanländ som avses i 1–3. 3 § Lagen gäller inte barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Anvisning till en kommun 4 § En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. En anvisning innebär att 7 Ds 2015:33 kommunen ska anses vara bosättningskommun för den nyanlände enligt 2 a kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). 5 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om anvisning enligt 4 §. Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn ska också tas till att nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden eller har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska prioriteras. Bemyndigande 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om anvisning enligt denna lag. Överklagandeförbud 7§ Beslut enligt denna lag får inte överklagas. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. 8 3 Gällande ordning 3.1 Etableringen av vissa nyanlända invandrare Etableringsinsatser I lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för vissa i lagen angivna invandrare. Målsättningen med insatserna är att ge nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och att stärka aktivt deltagande i arbets- och samhällslivet. Målgruppen för lagen är nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller andra skyddsbehövande, på grund av synnerligen ömmande omständigheter, på grund av hinder mot verkställighet i vissa fall eller på grund av Sveriges internationella åtaganden. Även personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och tribunalvittnen omfattas. Anhöriga till dessa nyanlända omfattas också om de har ansökt om uppehållstillstånd inom sex år från det att den person som den anhörige har anknytning till först togs emot i en kommun. Anhöriga omfattas dock inte om den person som den anhörige har anknytning till är svensk medborgare vid tidpunkten för den anhöriges ansökan om uppehållstillstånd. Lagen gäller även för nyanlända som saknar föräldrar i landet och har fyllt 18 men inte 20 år när uppehållstillstånd beviljas och som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar eller andra skyddsbehövande, på grund av synnerligen ömmande omständigheter, på grund av hinder mot verkställighet i vissa fall eller på grund av Sveriges internationella åtaganden. Arbetsförmedlingen har till uppgift att samordna etableringsinsatser enligt lagen och att vara stödjande och 9 Ds 2015:33 pådrivande i förhållande till berörda parter. Kommunerna har bl.a. ansvar för att tillhandahålla samhällsorientering, utbildning i svenska för invandrare (sfi) och övrig grundläggande service till nyanlända som kommer till kommunerna. Så snart den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra etableringssamtal. Vid samtalet ska en kartläggning göras av den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Det framtida boendet ska också omfattas (Se 2 och 2 a §§ förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare). Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan för den nyanlände. Av 3 § förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare framgår att för den som har uppehållstillstånd vid inresan till Sverige ska planen upprättas senast två månader från dagen för inresan i landet, eller från dagen för det första etableringssamtalet. För den som beviljas uppehållstillstånd efter inresan gäller att planen ska upprättas senast två månader från dagen för beslutet om uppehållstillstånd. Ett undantag gäller från de tidsgränser som angetts för det fall den nyanlände inte har tagits emot i en kommun utan fortfarande vistas på anläggningsboende efter beviljat uppehållstillstånd. I ett sådant fall ska en etableringsplan inte upprättas förrän den nyanlände blir kommunmottagen och då senast inom en månad från kommunmottagandet, se 3 a §. Om det finns särskilda skäl får planen upprättas senare, dock senast ett år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. De nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan på grund av att de ännu inte tagits emot i en kommun kan ges möjlighet att delta i sfi genom kommunens försorg. Kommuner som tillhandahåller sfi under sådana förutsättningar har rätt till viss ersättning enligt förordningen (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandare som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden. En översikt över kommunernas rätt till ersättning m.m. finns i avsnitt 3.4. 10 Ds 2015:33 Etableringsplanen ska vara individuell och ska innehålla insatser för att underlätta och påskynda etableringen. Den ska utformas med utgångspunkt i den kartläggning som gjorts under etableringssamtalet och hänsyn ska tas till den nyanländes familjesituation och hälsa. Planen ska minst innehålla utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Planen får omfatta högst 24 månader och ska som regel motsvara verksamhet på heltid. Det finns i vissa fall möjlighet till förlängning av planen. Planen upphör att gälla när tiden för etableringsplanen har löpt ut eller när den nyanlände har haft ett förvärvsarbete på heltid i minst sex månader. Den kan också upphöra när den nyanlände påbörjar en utbildning på högskolenivå för vilken han eller hon erhåller studiemedel eller när den nyanlände utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete under vissa förutsättningar. Mottagande för bosättning I förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare framgår att ansvaret för bosättning av nyanlända som omfattas av etableringslagen är delat mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna. Migrationsverket lämnar prognoser över hur många personer som beräknas beviljas uppehållstånd under de kommande åren. Utifrån det fastställer Arbetsförmedlingen efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal). Länsstyrelserna ska med länstalet som riktvärde träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända (kommuntal). Länsstyrelserna ska hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om kommuntalen. När länstalen fastställs och vid överenskommelser om kommuntal ska utgångspunkten vara förutsättningarna för förvärvsarbete. Det ska också säkerställas att det finns kapacitet för att ta emot personer med särskilda behov av vård eller rehabilitering. 11 Ds 2015:33 Arbetsförmedlingen ska vid behov anvisa bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan och som inte anvisas av Migrationsverket (se nedan). Anvisningen ska avse en kommun som har en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande för bosättning. Även andra som ingår i den nyanländes hushåll omfattas av anvisningen. En nyanländ som bosatt sig på egen hand och har behov av hjälp med bosättning ska anmäla detta till Arbetsförmedlingen inom sex månader från den dag då han eller hon beviljades uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska ta ställning till den nyanländes behov av bosättning utifrån vad som framkommit vid etableringssamtalet och förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd. Den nyanlände som bor i eget boende får enbart anvisas bosättning i en annan kommun än den som han eller hon bor i och anvisningen ska utgå från arbetsmarknadsskäl. Migrationsverket anvisar bosättning i en kommun till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716), s.k. kvotflyktingar och till nyanlända som inte har rätt till en etableringsplan enligt etableringslagen, t.ex. på grund av prestationsförmåga som understiger 25 procent av heltid. Även i dessa fall ska en anvisning avse en kommun som har en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande för bosättning. Fördelningsmodell Länstalen som Arbetsförmedlingen tar fram i samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket utgår från en fördelning som främst baseras på arbetsmarknadens förutsättningar. Utöver det beaktas andra variabler, t.ex. folkmängd och demografiska förutsättningar. Som komplement till länstalen tas även ett planeringstal fram. Planeringstalet utgör en prognos över hur mottagandet av de nyanlända som bosätter sig på egen hand förväntas fördela sig per län. I planeringstalet inkluderas även ensamkommande barn och anhöriga som beviljas uppehållstillstånd. En viss omfördelning mellan län kan ske efter att länstalen beräknats enligt den första fördelningen. För 2013 omfördelades en 12 Ds 2015:33 viss andel utifrån historiskt mottagande av nyanlända, och 2014 gjordes en omfördelning utifrån antal personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i respektive län. Utöver det görs även vissa andra manuella justeringar. Frivilliga överenskommelser om mottagande av nyanlända Systemet för mottagande av nyanlända bygger på frivilliga överenskommelser mellan länsstyrelserna och kommunerna. Länsstyrelserna ska även verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända. Målsättningen är att antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna om mottagande ska motsvara det beräknade behovet av anvisningsbara platser, dvs. länstalet. Länsstyrelserna arbetar utifrån regionala förutsättningar men överenskommelsearbetet är likartat i hela landet och genomförs genom dialog med kommunerna. I flera län används regionala fördelningsmodeller för att fördela länstalen på kommunnivå. Där sådana regionala fördelningsmodeller finns utgör de utgångspunkt i dialogen med respektive kommun. Överenskommelsen tecknas utifrån en av länsstyrelserna gemensamt framtagen mall. I överenskommelsen anges antalet anvisningsbara platser och ofta även mottagande av nyanlända som bosätter sig på egen hand och anhöriga. Det förekommer att avtal är sifferlösa. Överenskommelsen gäller som regel under ett kalenderår, men kan revideras vid behov. Många kommuner tecknar överenskommelser som gäller tillsvidare, med minst årliga dialoger om antalet platser. 3.2 Mottagande av ensamkommande barn I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) finns bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till vissa utlänningar som befinner sig i Sverige. Lagen gäller utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 13 Ds 2015:33 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Lagen omfattar inte barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd, och som inte vistas på en anläggning, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. Enligt lagen har Migrationsverket huvudansvaret för mottagandet av utlänningar som omfattas av punkterna 1 och 2 ovan, och ska för detta ändamål driva förläggningar. Kommunerna har enligt lagen befogenhet att anordna boenden för ensamkommande barn. I 1 § femte stycket anges att de barn som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare, ska anses som ensamkommande barn. Alla ensamkommande barn som omfattas av lagen ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket svarar för att bistånd lämnas enligt LMA. Migrationsverket har enligt 3 § andra stycket möjlighet att anvisa ensamkommande barn till en kommun. Det är i ett sådant fall kommunen som ska anordna boendet för barnet. När Migrationsverket har anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden i kommunen har ansvaret för att utreda barnets behov och att besluta om lämpligt boende för barnet. Boendet kan vara antingen ett särskilt boende för ensamkommande barn eller någon annan form av boende som efter utredning anses som lämpligt, t.ex. ett familjehem eller hos en anhörig 1. Den anvisade kommunen ansvarar för att barnets stödoch hjälpbehov tillgodoses under tiden barnets ansökan om uppehållstillstånd prövas eftersom barnets behov av hjälp anses ha uppkommit i den kommunen. Det finns dock möjlighet för en 1 Prop. 2005/06:46, s. 49. 14 Ds 2015:33 kommun som beslutat om att barnet ska placeras i en annan kommun att överlåta ärendet om barnet till den andra kommunen efter överenskommelse, se 2 a kap. socialtjänstlagen. När Migrationsverket anvisar ensamkommande barn till en kommun ska barnets bästa tjäna som utgångspunkt för arbetet. Enligt förarbetena till bestämmelserna är det bästa för ett ensamkommande barn att snabbt bli anvisad till en kommun som ordnar boende och ger barnet det stöd det behöver. 2 En kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn anses ha bättre förutsättningar att förbereda mottandet. En anvisning ska därför som regel ske till en kommun med överenskommelse. Mottagande bygger på frivilliga överenskommelser mellan staten och kommunerna. Om det inte finns någon ledig plats i en kommun med överenskommelse anses det bättre för barnet att anvisas till en kommun utan överenskommelse än att bli kvar i ankomstkommunen. Migrationsverkets anvisning sker i omedelbar anslutning till barnets ankomst till Sverige. Närmare om anvisning av ensamkommande barn Den 1 januari 2014 infördes möjligheten för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn även till kommuner som inte har överenskommelser om mottagande. Principerna för fördelning av anvisningsbara platser mellan kommunerna liksom rutiner för anvisning utformas av Migrationsverket i samarbete med berörda myndigheter och aktörer. Länsstyrelserna tar fram fördelningstal för respektive län utifrån det platsbehov som Migrationsverket beräknar i anslutning till sina prognoser. Fördelningstalen fastställer hur många platser en kommun förväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Länsstyrelserna träffar sedan överenskommelser med kommunerna om mottagande. Överenskommelsen tecknas mellan kommunen och Migrationsverket, och Migrationsverket anvisar till de överenskomna platserna. 2 Prop. 2012/13:162, s. 25. 15 Ds 2015:33 Anvisning till en kommun sker enligt något av följande fyra steg som anger i vilken turordning Migrationsverket ska anvisa en kommun att ordna mottagandet för ett ensamkommande barn: 1. 2. 3. 4. Anvisning till en kommun dit barnet anses ha viss anknytning, t.ex. där en släkting bor. Anvisning till kommun med överenskommelse och som har anmält en ledig plats. Anvisning till kommun med eller utan överenskommelse 1. kommuner utan överenskommelse, 2. kommuner med överenskommelse vars mottagande inte startat, eller 3. kommun med mottagande lägre än kommunens fördelningstal Anvisning till samtliga kommuner. Modellen för anvisningar är framtagen av Migrationsverket i samarbete med länsstyrelserna och i dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt med Barnombudsmannen. Under 2014 gjorde Migrationsverket 7 060 anvisningar, fördelade på de olika stegen för anvisning enligt följande 3: Steg 1: 2 818 anvisningar (40 procent) Steg 2: 2 263 anvisningar (32 procent) Steg 3: 1 600 anvisningar (23 procent) Steg 4: 379 anvisningar (5 procent) I vilken omfattning Migrationsverket behöver använda den utvidgade möjligheten att anvisa till en kommun (steg 3 och 4) beror på flera faktorer, bl.a. hur många ensamkommande barn som ansöker om asyl i landet och hur många överenskomna platser som finns lediga och har rapporterats in av kommunerna till Migrationsverket. 3 Källa: Migrationsverket 16 Ds 2015:33 3.3 Ersättning till individen Ersättning under tiden ansökan om uppehållstillstånd prövas I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. regleras frågor om bistånd till vissa utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Bistånd lämnas under förutsättning att utlänningen är registrerad vid en förläggning (8 §). Rätten till bistånd gäller också efter det att uppehållstillstånd har beviljats om utlänningen inte anvisats eller har kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. För utlänningar som inte vistas på förläggning gäller rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. Bistånd lämnas i form av logi, bostadsersättning, särskilt bidrag och dagersättning. Utlänningar som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en förläggning. Den som ordnar sitt boende själv kan i särskilda fall få bidrag till bostadskostnad (bostadsersättning) som uppgår till 350 kronor per månad. För att bostadsersättning ska lämnas krävs att utlänningen har beviljats arbetstillstånd eller undantag från skyldigheten att inneha arbetstillstånd eller har fått eller erbjudits en anställning om minst tre månader och måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har möjlighet att erbjuda anläggningsboende. Om utlänningens familj flyttar med kan ersättning utgå med 850 kronor per månad. Ett särskilt bidrag kan lämnas för annat angeläget behov som en utlänning har. Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Även viss hälso- och sjukvård samt tandvård ska täckas av ersättningen. Ersättningens storlek varierar från 19 till 71 kronor per dag för vuxna ensamstående, beroende på om fri mat ingår i inkvarteringen. Barnfamiljer får även dagersättning per barn, och här varierar storleken beroende på bl.a. barnets ålder. Ersättning efter uppehållstillstånd Den som beviljats uppehållstillstånd, ingår i målgruppen för etableringsuppdraget och deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan har rätt till etableringsersättning och under vissa 17 Ds 2015:33 förutsättningar även etableringstillägg och bostadsersättning. Frågor om ersättning regleras i förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare. Etableringsersättningen uppgår till 308 kronor per dag och utgår fem dagar per vecka. Ersättningen blir lägre vid deltagande på deltid. Etableringstillägg utgår med 800 kronor per månad för varje hemmavarande barn som inte har fyllt 11 år och med 1 500 kronor per månad för barn som har fyllt 11 men inte 20 år. Sådan ersättning kan lämnas för högst tre barn. Bostadsersättning lämnas till den som är ensamstående utan hemmavarande barn för den bostad där han eller hon är bosatt och folkbokförd. Ersättningen kan som mest utgå för den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 men inte 5 700 kronor. En nyanländ som medverkar till upprättandet av en etableringsplan och som inte har rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har också rätt till etableringsersättning. Sådan ersättning uppgår till 231 kronor per dag fem dagar per vecka. Nedsättning av ersättningen kan ske vid viss frånvaro från aktiviteter som ingår i en etableringsplan. Etableringsersättningen får inte lämnas för samma tid som en nyanländ erhåller vissa förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Arbetsförmedlingen prövar frågor om etableringsersättning och Försäkringskassan prövar frågor om etableringstillägg och bostadstillägg. Försäkringskassan ansvarar för utbetalningen av samtliga ersättningar. Nyanlända som bor kvar i anläggningsboende efter att uppehållstillstånd har beviljats har som nämnts ovan kvar samma ersättningar som under tiden de är asylsökande till dess att de blir kommunmottagna. En nyanländ som inte har rätt till etableringsersättning enligt etableringslagen eller bistånd enligt LMA och som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt, se 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 18 Ds 2015:33 3.4 Ersättning till kommuner och landsting 3.4.1 Ersättning till kommuner för personer i Migrationsverkets mottagandesystem För personer i Migrationsverkets mottagandesystem har kommuner rätt till statlig ersättning enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. och förordning (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Ersättning för asylsökande ensamkommande barn En kommun som träffat en överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn får en årlig ersättning på 500 000 kronor. En kommun har rätt till ersättning för kostnader för transport av ensamkommande barn till den kommun som anvisats av Migrationsverket. För asylsökande ensamkommande barn lämnas ersättning för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453). För en överenskommen plats får kommunen 1 600 kronor per dygn. För en belagd plats inom en överenskommelse får kommunen ytterligare 300 kronor per dygn. En kommun som inte har en överenskommelse får 1 900 kronor per dygn för vård i hem för vård eller boende eller ersättning för faktiska kostnader om barnet vistas i familjehem. Kommunen har rätt till ersättning för faktiska kostnader för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga under förutsättning att kommunen flyttar barnet från den överenskomna platsen och uppger att de har en ledig överenskommen plats. Ersättningarna lämnas även för barn mellan 18 och 21 år om vården påbörjats före 18 års ålder. Kommunen har även rätt till ersättning för god man och stödinsatser av förebyggande karaktär. Ersättning för förskola och skola för asylsökande Kommunen får ersättning för skola och barnomsorg för asylsökande barn. Ersättning lämnas med schablonbelopp som för 19 Ds 2015:33 2015 är 39 100 kronor per år för barn i förskola, 31 900 per år för en elev i förskoleklass, 62 600 kronor per år för en elev i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola och 71 100 per år för en elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Ersättningen betalas med ett belopp som för varje påbörjad fyraveckorsperiod utgör en tiondel av det angivna beloppet. Efter särskild prövning får Migrationsverket betala ersättning för barn eller elever med behov av extra stöd. Ersättning för utbildning i svenska för invandrare Enligt förordningen (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden har en kommun rätt till en schablonersättning för kostnader för utbildning i svenska för invandrare. Ersättning lämnas för nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd men fortfarande vistas i Migrationsverkets anläggningsboende. Den nyanlände ska också omfattas av etableringslagen, dock utan begränsning till viss ålder. Kommunen har rätt till ersättning med ett engångsbelopp om 7 000 kronor per deltagare i utbildningen. 3.4.2 Ersättning till landsting för personer i Migrationsverkets mottagningssystem Ett landsting kan få ersättning för en genomförd hälsoundersökning av en asylsökande som vid tiden för hälsoundersökningen var registrerad i Migrationsverkets mottagningssystem. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp, för år 2015 är beloppet 2 060 kronor, och betalas ut en gång per person. Ersättningen ska täcka kostnader för hälsoundersökning med hälsosamtal, samt eventuella tolkkostnader i samband med undersökningen. Landstinget får även ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård samt tandvård till asylsökande. Ersättningen består av ett visst fastställt schablonbelopp som betalas ut per kvartal. Schablonbeloppet varierar beroende på personens ålder, för 2015 från 3 545 kronor för personer 0-18 år till 5 335 kronor för 20 Ds 2015:33 personer fyllda 61 år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård samt landstingets kostnader för till exempel tolk, hjälpmedel, sjuktransport eller sjukresa i samband med vården. Landstingen har även rätt till sjukvårdskostnader som överstiger 100 000 kronor. 3.4.3 Ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända invandrare Kommuner som tagit emot skyddsbehövande eller vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till ersättning enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Grundersättning Kommuner som har tecknat en överenskommelse om mottagande av nyanlända får en grundersättning på fem prisbasbelopp per år, vilket 2015 innebär 222 500 kronor. Schablonersättning Kommunen får en schablonersättning för varje nyanländ person som tas emot. Schablonersättningen avser kommunens kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola och fritidshem, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För 2015 är schablonersättningen 83 100 kronor för personer upp till 64 år och 52 000 kronor för personer över 65 år. Schablonersättningen betalas ut i omgångar under en tvåårsperiod och om den nyanlända flyttar får den nya kommunen återstoden av ersättningen. Prestationsbaserad ersättning En kommun som i förhållande till sin folkmängd tagit emot fler nyanlända föregående år jämfört med medianvärdet för samtliga 21 Ds 2015:33 kommuner, har rätt till prestationsbaserad ersättning för varje nyanländ som tas emot under innevarande år. Den tredjedel av de ersättningsberättigade kommunerna som haft det högsta mottagandet i förhållande till sin folkmängd får 15 000 kronor per mottagen nyanländ, nästa tredjedel får 10 000 kronor per mottagen nyanländ och den sista tredjedelen får 5 000 kronor per mottagen nyanländ. Kommuner som via anvisning tar emot nyanlända från anläggningsboende eller kvotflyktingar får 15 000 kronor per mottagen nyanländ. Förutsättningen för att få ta del av prestationsbaserad ersättning är att kommunen har tecknat en överenskommelse om mottagande. Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Eftersom etableringsersättningen betalas ut i efterskott har den kommun som en nyanländ först tas emot i rätt till ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd. För nyanlända som har anvisats från ett anläggningsboende är ersättningen 7 500 kronor för den som är över 20 år. För nyanlända som är över 20 år och har bosatt sig på egen hand är ersättningen 4 000 kronor. För personer under 20 år är ersättningen 3 000 kronor oavsett boende. Ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård För personer som har en sjukdom eller funktionsnedsättning vid mottagandet, får kommunen även ersättning för ekonomiskt bistånd och stöd och hjälp i boendet enligt socialtjänstlagen (2001:452). För denna grupp får kommunen även ersättning för kostnader som sammanlagt överstiger 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod och avser insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, bostadsanpassning enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. och kostnader för hälso- och sjukvård. 22 Ds 2015:33 Ersättning till landsting Landstingen har rätt till en schablonersättning för hälsoundersökning som görs inom tolv månader från att en person tagits emot i en kommun. Under 2015 uppgår ersättningen till 2 060 kronor per hälsoundersökning. Landstingen har även rätt till ersättning för kostnader för hälsooch sjukvård till flyktingar och andra skyddsbehövande som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning vid mottagandet under förutsättning att vårdbehovet bedöms vara minst tre år och kostnaderna överstigit 60 000 under en 12-månadersperiod. Ersättning för mottagande av ensamkommande barn med uppehållstillstånd Kommuner får även ersättning för mottagande av ensamkommande barn, dvs. barn som kommer utan vårdnadshavare före 18 års ålder. Ersättning för ensamkommande barn betalas ut enligt tre olika ersättningsformer som längst till och med barnet nått 21 års ålder. För ensamkommande barn som tas emot får kommunen en schablonersättning på 30 000 kronor. Kommunen ersätts utöver schablonen med 1 900 kronor per dygn för belagd plats inom särskilt överenskomna platser och med 1 600 kronor per dygn för plats som inte är belagd. För platser utöver de överenskomna platserna får kommunen ersättning för faktiska kostnader för familjehemsboende eller boende och vård i hem för vård och boende enligt socialtjänstlagen samt vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Kommunen kan dessutom få ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd till ungdomar som går i gymnasieskolan. Ersättning för vissa hyreskostnader Kommuner kan få ersättning på upp till 12 000 kronor för hyreskostnader som uppstått innan en nyanländ flyttat in i en bostad. Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel. 23 Ds 2015:33 Ersättning för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan Länsstyrelsen disponerar medel som får lämnas till kommuner och kommunalförbund för insatser för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet för mottagande av nyanlända. Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel. Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Länsstyrelsen disponerar medel som får lämnas till flyktingguider och familjekontakter som syftar till att underlätta etablering i samhället, skapa nätverk, stödja språkinlärning eller ge socialt stöd till ensamkommande barn. Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel. 3.4.4 Ersättning till landsting för insatser för nyanlända invandrare Ett landsting har rätt till ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård för nyanlända om det gäller en sjukdom eller ett funktionshinder som den nyanlände hade när han eller hon först togs emot i en kommun, om vårdbehovet bedöms vara i minst tre år och de sammanlagda vårdkostnaderna överstiger 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod. Ersättning med 2 060 kronor per person betalas för hälsoundersökning som görs inom tolv månader från kommunmottagandet. Landsting kan också, efter ansökan till Migrationsverket, få ersättning för betydande särskilda kostnader för insatser för personer eller familjer som har särskilda behov eller extraordinära kostnader, som t.ex. vårdinsatser. Ersättning lämnas i mån av tillgång på medel. 24 Ds 2015:33 3.5 Kommunernas ansvar i fråga om mottagande av nyanlända Kommunerna har en central och viktig roll i etableringen av nyanlända. Viktiga kommunala uppgifter och ansvarsområden av särskild betydelse för nyanländas etablering är bostadsförsörjning, sfi, annan vuxenutbildning, skola, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, andra insatser för barn och ungdomar samt insatser inom det sociala området och praktisk hjälp till nyanlända i samband med bosättning. 4 Bostadsförsörjning Det kommunala åtagandet i fråga om bostadsförsörjning baseras i allt väsentligt på kommunallagen (1991:900) och socialtjänstlagen (2001:453). En utgångspunkt för bostadspolitiken är att bostaden är en social rättighet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostader till rimliga kostnader. Förverkligandet av denna målsättning förutsätter aktiva insatser av kommunerna. Planoch bygglagen (2010:900) ger kommunen ett grundläggande ansvar för planeringen av markanvändningen i kommunen som också är av betydelse i sammanhanget. Kommunallagen ger kommunerna rätt att engagera sig i verksamheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller medlemmar. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Plan- och bygglagen ger kommunen ett allmänt ansvar för användningen av mark och vatten samt för bebyggelseutvecklingen inom kommunens område. I detta ligger också ett ansvar för att goda boendemiljöer skapas. 5 Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer planera 4 5 Prop. 2009/10:60, s. 52. Prop. 2000/01:26, s. 14 f. 25 Ds 2015:33 för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Det innebär bl.a. att kommunen i riktlinjerna ska ta hänsyn till det nationella målet för bostadsmarknaden som omfattar långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Även det integrationspolitiska målet ska beaktas liksom ansvaret på den regionala nivån för integration och bosättning för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. 6 Av 5 § följer att en kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens bostadförsörjningsplanering som regeringen begär. I 6 § anges att om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar uppgifter om hänsyn till relevanta mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen, så får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Utbildning i svenska och samhällsorientering Enligt skollagen (2010:800) är kommunerna skyldiga att erbjuda sfi till alla folkbokförda personer över 15 år som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge (22 kap.). Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlända anmält sig till sfi hos kommunen. Enligt etableringslagen och lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska kommunerna erbjuda samhällsorientering. Det gäller för nyanlända 6 Prop. 2012/13:178, s. 16. 26 Ds 2015:33 som har beviljats uppehållstillstånd enligt vissa grunder i utlänningslagen (2005:716). Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. I 2§ förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare anges att samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, hur samhället är organiserat, och praktiskt vardagsliv. I förordningen finns vidare bestämmelser om hur utbildningen ska utformas och genomföras. Socialtjänstlagens bestämmelser om ansvarsfördelning mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp Som grundprincip enligt socialtjänstlagen (2001:453) gäller att den kommun där den enskilde vistas har det yttersta ansvaret för att han eller hon får stöd och hjälp (2 kap. 1 § och 2 a kap. 1 §). Principen gäller dock inte oinskränkt. Om det står klart att en annan kommun har ansvaret för den enskildes stöd och hjälp ansvarar vistelsekommunen endast i akuta situationer (2 a kap. 2 §). Sådana situationer kan omfatta akuta vård- och stödinsatser, hjälp att arrangera en hemresa eller ett tillfälligt boende för den som utsatts för hot. 7 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen ska i stället bosättningskommunen ansvara för det stöd och hjälp som den enskilde behöver. Enligt 2 a kap. 3 § avses med bosättningskommun den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller den kommun som den enskilde har sin starkaste anknytning till om det är en annan kommun än den där han eller hon är stadigvarande bosatt eller om den enskilde inte har någon stadigvarande bostad. Det är således bosättningskommunen som ansvarar för att utreda behovet av, besluta om, verkställa och finansiera de stöd och hjälpinsatser som den enskilde behöver. Så länge en kommun är bosättningskommun ansvarar kommunen för 7 Prop. 2010/11:49, s. 37. 27 Ds 2015:33 den enskildes behov, oavsett om han eller hon vistas i kommunen eller inte. Det anges ingen allmän definition i socialtjänstlagen av vad som menas med bosättningskommun. Vägledande för bedömningen av bosättningskommun är den kommun som den enskilde har starkast anknytning till. Om en enskild har ett stadigvarande boende kan man utgå ifrån att han eller hon har starkast anknytning till den kommunen, och att detta är den kommun där den enskilde är folkbokförd. Om folkbokföring saknas av någon anledning bör den enskilde i stället anses ha starkast anknytning till den kommun där han eller hon borde vara folkbokförd med tillämpning av bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) och den praxis som utvecklats i anslutning till lagen. Om en enskild inte har ett stadigvarande boende, vilket framförallt gäller hemlösa, men även de som flyttar mellan tillfälliga boenden, ska den kommun till vilken den enskilde i övrigt har starkast anknytning anses vara bosättningskommun. Även i denna fråga kan ledning sökas i folkbokföringslagen. Som övriga omständigheter bör exempelvis beaktas var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattning han eller hon själv har i fråga om sin anknytning till olika kommuner. 3.6 Den kommunala självstyrelsen och proportionalitetsprincipen 3.6.1 Regeringsformen I regeringsformen finns flera bestämmelser som har betydelse för den kommunala självstyrelsen. I 1 kap. 1 § anges att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. I 1 kap. 7 § regeringsformen anges att det i riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter kommunerna har finns i kommunallagen (1991:900) och i speciallagstiftning. I 8 kap. 2 § första stycket 3 regeringsformen anges att föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den 28 Ds 2015:33 kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden. Riksdagen har dock möjlighet att enligt 8 kap. 3 § första stycket regeringsformen bemyndiga regeringen att genom förordning meddela föreskrifter såvida dessa inte avser annan rättsverkan av brott än böter, skatt, utom tull på införsel av varor, eller konkurs eller utsökning. Särskilda bestämmelser för kommunerna finns i 14 kap. regeringsformen. I 1 och 2 §§ anges bl.a. att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar och att kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. På samma grund sköter även kommunerna de andra angelägenheter som bestäms i lag. Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter enligt 14 kap. 4 § regeringsformen. I 14 kap. 3 § regeringsformen behandlas inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Bestämmelsen innebär att en regelmässig prövning av de kommunala självstyrelseintressena ska göras under lagstiftningsprocessen med tillämpning av en proportionalitetsprincip. Enligt bestämmelsen bör inskränkningar i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem. Någon formellt fastlagd definition av vad som avses med kommunal självstyrelse finns inte men den närmare innebörden av bestämmelserna om kommunal självstyrelse belystes i förarbetena. Av förarbetena till den tidigare lydelsen av regeringsformen (SFS 1974:152, omtryckt i SFS 2003:593) framgår att det varken ansågs lämpligt eller möjligt att en gång för alla dra orubbliga och preciserade gränser i grundlag kring en kommunal självstyrelsesektor och att arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun i ganska vid omfattning i stället måste kunna ändras i takt med samhällsutvecklingen. Det uttalades vidare att det var av grundläggande betydelse för kommunernas kompetens att de utöver sina särskilda åligganden hade en fri sektor inom vilken de kunde ombesörja egna angelägenheter och att det inom detta område fanns utrymme för en kommunal initiativrätt. Det anfördes även att denna initiativrätt kunde sägas bilda en kärna i den kommunala självbestämmanderätten som borde komma till klart uttryck i regeringsformen (prop. 1973:90 s. 190). 29 Ds 2015:33 Principen om kommunal självstyrelse har fått en tydligare markering i nuvarande bestämmelser i 14 kap. 2 § regeringsformen där det, som nämnts, anges att kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse och angelägenheter som bestäms i lag på den kommunala självstyrelsens grund. I förarbetena anförs att tydliggörandet inte innebar att den kommunala självstyrelsen utvidgades. Det skulle även i fortsättningen vara möjligt att föreskriva skyldigheter för kommuner och landsting i speciallagstiftning, i de fall detta motiverades av vikten att åstadkomma en reglering som gav likvärdig service för invånarna, oberoende av var de var bosatta. I dessa fall måste dock, anfördes det vidare, den föreslagna proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § regeringsformen beaktas (prop. 2009/10:80 s. 211). Beträffande införandet av proportionalitetsprövningen vid inskränkning av kommunal självstyrelse anförde regeringen (prop. 2009/10:80 s. 212–213) att det inte var ovanligt att den kommunala självstyrelsen i lagstiftningsärenden ställdes mot andra intressen och att det ibland uppstod en omfattande diskussion kring kommunernas krav på en lokal eller regional bestämmanderätt och nationella krav på en enhetlig reglering. Det ansågs viktigt i sådana sammanhang att den kommunala självstyrelsen blev föremål för ingående överväganden. Bestämmelser om proportionalitetsprövning ansågs därför fylla en viktig funktion till skydd för den kommunala självstyrelsen. Regeringen anförde att proportionalitetsprövningen därvid borde innefatta en skyldighet att undersöka om det ändamål som regleringen avsåg skulle kunna uppnås på ett för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt. Det framhölls att det huvudsakliga syftet med bestämmelserna var att åstadkomma en ordning som innebar att intresset av kommunal självstyrelse under beredningen av lagförslag regelmässigt ställdes mot de intressen som låg bakom lagförslaget. Regeringen anförde också att av bestämmelsens fakultativa utformning framgick det att riksdagens bedömning när det gäller konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen inte kunde blir föremål för lagprövning i efterhand. 30 Ds 2015:33 3.6.2 Kommunallagen Kommunallagen innehåller grundläggande bestämmelser om kommunerna och deras kompetens. Principen om kommunal självstyrelse finns i 1 kap. 1 §. Där anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting och att dessa på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter. Enligt 2 kap. 1 § får kommuner och landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Denna reglering brukar benämnas kommunernas allmänna eller generella kompetens. Av bestämmelsen framgår även att den allmänna kompetensen begränsas av att en angelägenhet måste bäras upp av ett till kommunen eller till dess medlemmar knutet intresse för att kunna bli föremål för kommunens omvårdnad (lokaliseringsprincipen). Av 2 kap. 2 § framgår dessutom att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika (likställighetsprincipen), såvida det inte finns sakliga skäl för något annat. Det framgår av 2 kap. 4 § att det finns särskilda föreskrifter om kommunernas befogenheter och skyldigheter på vissa områden. Vid sidan av kommunallagen finns ett stort antal lagar som innehåller bestämmelser om kommunernas befogenheter och skyldigheter på olika områden, exempelvis socialtjänstlagen (2001:453) samt plan- och bygglagen (2010:900). 31 4 Behov av förändring 4.1 Inledning Bland riksdagspartierna och i samhället i stort finns en bred uppslutning bakom Sveriges migrationspolitik med en rättssäker asylprocess baserad på internationella konventioner och juridiska riktlinjer. Konflikter runt om i världen leder till att många människor söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Av det följer ett ökat behov av kommunmottagande. Sveriges kommuners sammanlagda mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga har ökat kraftigt de senaste åren men är ändå långt ifrån tillräckligt. Majoriteten av de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd bosätter sig på egen hand, ofta redan under asyltiden. Av dem som ordnar sitt boende själva är det många som flyttar in hos anhöriga eller bekanta. Mottagande av nyanlända som inte bosätter sig på egen hand regleras i dag genom frivilliga överenskommelser. Överenskommelserna kan betraktas som avsiktsförklaringar som kommunerna varken är förpliktigade att teckna eller att följa. Nuvarande system kan därför varken säkerställa att alla kommuner tecknar en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller att överenskommelsen leder till ett mottagande som motsvarar överenskommelsen. Systemet saknar därmed möjlighet att säkerställa att det frivilliga mottagandet blir tillräckligt. Riksrevisionen 8 har i sin granskning av de statliga insatserna för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna dragit slutsatsen att det finns utrymme för att effektivisera mottagandet. Bland annat framhöll Riksrevisionen behovet av 8 Nyanländ i Sverige - Effektiva insatser för ett snabbt mottagande, RiR 2014:15. 33 Ds 2015:33 reformer för att få fler nyanlända med uppehållstillstånd att snabbare lämna Migrationsverkets mottagningssystem och anvisas en plats för bosättning i en kommun. Regeringens bedömning av och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser överlämnades till riksdagen i december 2014. 9 Regeringen instämde i allt väsentligt i Riksrevisionens övergripande bedömning. I syfte att skapa ett långsiktigt hållbart och flexibelt system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända aviserade regeringen att boendeplanering inom asylmottagandet, liksom organisationen vid mottagande av nyanlända, ska ses över. Regeringen aviserade även i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) en översyn som ska leda till förslag som ger ett långsiktigt hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända. Enligt budgetpropositionen ska översynen bl.a. leda till förslag som säkerställer att kommunernas mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande motsvarar behovet, så att dagens situation, där många som beviljats uppehållstillstånd tvingas vänta alldeles för länge på en kommunplats, kan undvikas. För att hantera det ökade behovet av mottagande som beräknas under de kommande åren krävs dock förändringar redan innan den aviserade utredningen har genomförts och lämnat sina förslag. 4.2 Mottagandet av nyanlända är ojämnt fördelat Tabellerna nedan (4.1 och 4.2) visar hur många nyanlända som anvisats respektive bosatt sig på egen hand mellan 2010 och 2014. 9 Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända, Rskr 2014/15:31. 34 Ds 2015:33 Tabell 4.1 Antalet kommunmottagna som anvisats respektive bosatt sig på egen hand 10 åren 2010–2014 Egenbosatta 2010 8 229 2011 6 661 2012 11 101 2013 26 625 2014 37 240 Anvisade 6 983 7 030 7 690 7 874 8 596 Totalt 15 212 13 691 18 791 34 499 45 836 Källa: Migrationsverket Av de nyanlända som blev kommunmottagna under 2014 bosatte sig drygt 80 procent på egen hand i en kommun. Under perioden 2010–2014 har i genomsnitt 70 procent av de nyanlända bosatt sig på egen hand och 30 procent har bosatt sig efter anvisning. Tabell 4.2. Andel kommunmottagna som anvisats respektive bosatt sig på egen hand 11 åren 2010–2014, procent 2010 2011 2012 2013 2014 genomsnitt Egenbosatta 54 49 59 77 81 70 Anvisade 46 51 41 23 19 30 Totalt 100 100 100 100 100 100 Antal 15 212 13 691 18 791 34 499 45 836 - Källa: Migrationsverket Både mottagandet av personer som bosätter sig på egen hand och som bosätter sig efter anvisning är ojämnt fördelat över Sveriges kommuner. I de tio kommuner där flest nyanlända bosatt sig på egen hand under perioden 2010–2014 rör det sig om 31–58 nyanlända per 1 000 invånare 12. I exempelvis Södertäljes fall motsvarar detta drygt 3 800 personer. De kommuner som har haft 10 Statistiken bygger på uppgifter som avser kommunmottagna enligt ersättningsförordingen. Till egenbosatta räknas asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som på egen hand ordnat boende i en kommun – antingen redan under tiden som asylsökande eller i samband med att personen fått uppehållstillstånd. Som egenbosatta räknas här även ”anhöriga” och ”övriga” enligt Migrationsverkets redovisningsgrupper. Till anvisade räknas asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som har bosatt sig i en kommun efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Till anvisade räknas även kvotflyktingar. Ensamkommande barn särredovisas inte i tabellerna. Könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig för alla år. 11 Se föregående not. 12 Befolkningen 1 november 2014. 35 Ds 2015:33 lägst mottagande av egenbosatta har tagit emot några enstaka personer. De kommuner som har ett högt mottagande av anvisade personer i förhållande till folkmängden är förhållandevis små sett till befolkningsstorlek. Sorsele, med en befolkning på knappt 2 600 personer och ett mottagande på 213 personer, är den kommun som tagit emot flest nyanlända efter anvisning i förhållande till sin storlek. 4.3 Mottagandet av nyanlända är otillräckligt Bosättningsanvisningar till nyanlända i anläggningsboende under 2014 Vid utgången av 2013 bodde ca 6 000 personer som hade anmält behov av bosättningshjälp från Arbetsförmedlingen i anläggningsboende 13. Under 2014 begärde ytterligare 14 000 personer boende i anläggningsboende hjälp med bosättning. Under året fick 5 500 personer i gruppen en anvisning varav 1 300 tackade nej till anvisningen och ordnade boende på egen hand. Ytterligare 7 500 avbröt sitt bosättningsärende och ordnade boende på egen hand. Vid utgången av 2014 väntade ca 7 000 personer i anläggningsboende på anvisning enligt Arbetsförmedlingens statistik. Bosättningsanvisning under 2014 till nyanlända som inte bor i anläggningsboende Utöver de som bodde i anläggningsboenden fanns 4 500 personer som bosatt sig på egen hand som hade begärt hjälp med bosättningsanvisning vid utgången av 2013. Under 2014 tillkom 5 000 personer. Sedan 2014 är bosättningshjälp för personer som bosatt sig på egen hand behovsprövad och enbart ca 200 i denna grupp fick en anvisning under 2014. Under 2014 anvisade Migrationsverket kommunplats till 1 900 kvotflyktingar och 80 nyanlända med särskilda behov och utan rätt 13 Avsnittet baseras på statistik från Arbetsförmedlingen. 36 Ds 2015:33 till etableringsplan. Migrationsverket anvisade därutöver 7 060 ensamkommande barn. Behovet av anvisningsbara platser under kommande år är större än tillgången Vid utgången av 2014 bodde ca 9 600 personer med uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsboende i väntan på att tas emot för bosättning i en kommun. 14 Migrationsverket bedömer att antalet kommer att öka till 10 900 personer vid utgången av år 2015 och till 13 600 personer vid utgången av år 2016. Utöver dem som finns kvar på anläggningsboendena vid årets slut beräknas 9 500 personer under 2015 och 12 900 under 2016 lämna anläggningsboendena innan de anvisas en kommun. Denna grupp har behov av hjälp med bosättning men bosätter sig på egen hand i takt med att väntetiderna ökar. Antalet personer som kommer att anvisas från anläggningsboenden beräknas vara 8 200 under 2015 och 9 000 under 2016. Antalet personer som beräknas anvisas är därmed långt under det antalet som är kvar i anläggningsboenden vid årets slut och det antal som väntat på kommunplacering men lämnat anläggningsboendet och ordnat boende på egen hand innan de fått en anvisning. När det frivilliga mottagandet inte motsvarar behovet uppstår ett underskott av anvisningsbara platser som leder till att personer blir kvar i anläggningsboenden i stället för att bli kommunmottagna. Det innebär att etableringsprocessen för dessa nyanlända fördröjs och försvåras. Underskottet medför dessutom att nyanlända ger upp och ordnar boende på egen hand, vilket ofta resulterar i att de flyttar till kommuner som redan har ett högt mottagande av nyanlända. 14 Anledningen till att antalet är fler än utgående bosättningsärenden hos Arbetsförmedlingen är bl.a. att det finns personer som fått uppehållstillstånd som ännu inte hunnit bli registrerade hos Arbetsförmedlingen. En annan förklaring är att ett bosättningsärende avslutas hos Arbetsförmedlingen när det är avklarat, d.v.s. när en person tackat ja eller nej. Därefter kan det ta viss tid innan den som tackat ja flyttar till kommunen och innan den som tackat nej flyttar ut från anläggningsboendet. Ytterligare ett antal personer har inte rätt till etableringsplan och kan då bo på anläggningsboende utan att finnas med i Arbetsförmedlingens statistik. 37 Ds 2015:33 4.4 Erfarenheter från försök att öka mottagandet Åtgärder för att stimulera kommunernas mottagande Flera åtgärder har vidtagits de senaste åren i syfte att stimulera kommunerna att öka det frivilliga mottagandet av nyanlända till en nivå som motsvarar behovet. Olika typer av ekonomiska styrmedel har använts. Ett exempel är att starten av etableringstiden för personer på anläggningsboende numera påbörjas först efter att den nyanlände är kommunmottagen. Förändringen innebär att de nyanlända som tas emot i kommunerna ännu inte har påbörjat sin etableringstid och att de därmed har rätt till etableringsersättning under upp till två år. För kommunen innebär det att risken för att behöva betala ut ekonomiskt bistånd till en nyanländ som inte längre har rätt till etableringsersättning minskar. En annan ekonomisk stimulans är den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna som trädde i kraft 2014. 15 Samtidigt infördes en möjlighet för kommuner att få ersättning för hyreskostnader som uppstår i väntan på att en nyanländ flyttar in i en bostad. Under 2014 anslogs även en förstärkning av de medel för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan, som länsstyrelserna fördelar till kommunerna. Nationella samordnare för kommunalt flyktingmottagande I januari 2014 utsåg regeringen två nationella samordnare för kommunalt flyktingmottagande, Gunnar Hedberg (M) och Lars Stjernkvist (S). Samordnarna skulle genom dialog och spridning av goda exempel motivera kommunföreträdare att öka flyktingmottagandet. Efter att ha besökt samtliga län och träffat ledande företrädare för ungefär 250 kommuner var samordnarnas övergripande slutsats att ett jämnare ansvarstagande för flyktingmottagandet, mellan län och mellan kommuner inom län, skulle möjliggöra både ett större och bättre mottagande. I sin slutrapport föreslog samordnarna ett antal åtgärder för att nå ett 15 Ersättningen beskrivs i avsnitt 3.3 38 Ds 2015:33 jämnare mottagande, bl.a. en lagstiftad skyldighet för kommunerna att ha beredskap för mottagande av nyanlända. 16 Erfarenheter från den utvidgade möjligheten att anvisa ensamkommande barn Sedan den utvidgade möjligheten till anvisning av mottagandet av ensamkommande barn infördes den 1 januari 2014 sker mottagandet utan de väntetider som uppstod tidigare. Många kommuner och länsstyrelser vittnar om positiva erfarenheter av lagändringen eftersom de allra flesta kommunerna nu delar på ansvaret. 17 Mottagandet grundas på överenskommelser i första hand vilket leder till bra planeringsförutsättningar för kommunerna och lagändringen har lett till att antalet överenskomna platser ökat. En stor del av mottagandet av ensamkommande barn sker via anvisning till en kommun där det finns en person som barnet har någon form av anknytning till. Den kritik som har framförts om tillämpningen av lagstiftningen har främst berört anvisning utifrån anknytning. Kommuner är kritiska till att anvisning på grund av anknytning görs utan att beakta huruvida boendet kan ordnas hos den person barnet har anknytning till. En annan kritik är att kommuners mottagande p.g.a. anknytning inte räknas av under innevarande år vid fördelning av ensamkommande barn enligt övriga kriterier. 4.5 Ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet Bedömning: För att förbättra etableringen i samhället bör bosättning av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga ske snabbare och fördelningen mellan kommunerna vara mer proportionerlig i förhållande till arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande. För att uppnå detta bör alla kommuner vara med och ta ansvar för mottagandet. 16 17 Samordnarna överlämnade en slutrapport till regeringen i november 2014 (A2104/232/IU) En kommun saknar ännu överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. 39 Ds 2015:33 Skälen för bedömningen: Enligt Migrationsverkets prognoser kommer ett stort antal personer att söka asyl i Sverige under de kommande åren. Givet läget i de ursprungsländer de asylsökande förväntas komma ifrån beräknas ett stort antal personer beviljas uppehållstillstånd och kommer därmed att vara i behov av bosättning i en kommun. Nuvarande mottagande av nyanlända som inte bosätter sig på egen hand bygger på att kommuner frivilligt erbjuder sig att ta emot nyanlända och vidtar åtgärder som möjliggör ett mottagande. Kommuner som i sin planering av bostadsförsörjning inte i tillräcklig utsträckning har beaktat ansvaret för etablering och bosättning av nyanlända kan därmed hävda att de inte har möjlighet att ta emot nyanlända. Trots flera förändringar som syftat till att stimulera kommunerna att frivilligt ta emot fler nyanlända beräknas antalet anvisningsbara platser bli långt ifrån tillräckligt under de kommande åren. När det frivilliga mottagandet är lägre än behovet uppstår långa väntetider i anläggningsboenden som fördröjer den nyanländes etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Väntetiden leder också till att fler nyanlända ger upp och ordnar sitt boende själva, vilket ofta resulterar i att de flyttar till kommuner som redan har ett högt mottagande av nyanlända. Väntetiden leder därför till att den ojämna fördelningen av mottagandet i landets kommuner förstärks. En konsekvens av det befintliga systemet är därmed att mottagandet huvudsakligen sker i kommuner där de nyanländas landsmän bor, och inte nödvändigtvis i kommuner med bäst förutsättningarna för utbildning eller etablering på arbetsmarknaden. Nuvarande regler kan varken säkerställa att kommunerna tar emot nyanlända i den omfattning det behövs i dag eller att de har en beredskap för att möjliggöra ett mottagande på längre sikt. Systemet för mottagande av nyanlända behöver förändras så att det främjar en effektiv etableringsprocess för nyanlända. För att uppnå det måste väntetiderna i anläggningsboenden minska. Detta förutsätter att alla kommuner är med och bidrar till att nyanlända ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt i Sverige. 40 5 Överväganden och förslag 5.1 En ny lag som leder till att alla kommuner tar ansvar Förslag: En ny lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ska införas. Skälen för förslaget: Enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa invandrare (bosättningsförordningen) får Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anvisa vissa nyanlända invandrare plats för bosättning i en kommun. En anvisning får dock göras endast till en kommun som har träffat en överenskommelse om mottagande och som godtar anvisningen i det enskilda fallet. Många kommuner avböjer anvisningar för att det inte finns tillgängliga bostäder i kommunen. För att uppnå ett mottagande som motsvarar behovet och är proportionerligt fördelat i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande bör en kommun kunna anvisas att ta emot nyanlända oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. En sådan ordning berör den kommunala självstyrelsen och måste därför regleras i lag. Med hänsyn till att målgruppen bör omfatta nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd passar frågan ur ett systematiskt perspektiv inte särskilt väl in i någon befintlig lag. Det bör därför införas en ny lag som reglerar mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. En inskränkning av den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 § regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I avsnitt 5.6 redovisas övervägandena i detta avseende. 41 Ds 2015:33 5.2 Lagens målgrupp Förslag: Lagen ska omfatta en nyanländ som har beviljats uppehållstillstånd 1. enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen, 2. med stöd av bestämmelserna i 21 och 22 kap. utlänningslagen, 3. med stöd av bestämmelserna i 12 kap. 18 § utlänningslagen, eller 4. på grund av anknytning till en nyanländ som avses i 1–3. Lagen ska inte gälla barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Skälen för förslaget: Målgruppen för den föreslagna lagen bör omfatta samma målgrupp som gäller för lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med den skillnaden att någon begränsning till viss ålder inte bör göras eftersom alla åldersgrupper har lika stort behov av bosättningshjälp. Även nyanlända som är över 65 år bör därför omfattas av den föreslagna lagen. Även nyanlända som har nedsatt prestationsförmåga och därför inte får del av etableringsinsatser bör av samma skäl omfattas. Nyanlända under 18 år som saknar föräldrar eller annan ställföreträdare anvisas med stöd av lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och bör därför inte ingå i målgruppen för den nu föreslagna lagen. 42 Ds 2015:33 5.3 Anvisning Förslag: En kommun ska vara skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. En anvisning ska innebära att kommunen ska anses vara bosättningskommun för den nyanlände enligt 2 a kap. 3 § socialtjänstlagen. Regeringen bemyndigas att bestämma vilken eller vilka myndigheter som i enskilda fall får besluta om anvisning. Vid fördelning av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet av nyanlända. Hänsyn ska också tas till att nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden eller har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen ska prioriteras. Skälen för förslaget: Till skillnad från en anvisning av ett ensamkommande barn medför en anvisning av övriga nyanlända enligt nuvarande bestämmelser ingen skyldighet för kommunen att ta emot den som anvisas. Nuvarande regler i kombination med att antalet nyanlända som beviljats uppehållstillstånd ökar leder till att väntetiderna i anläggningsboenden blir allt längre. För att målsättningen att etableringen av nyanlända ska ske snabbare än i dag ska nås måste väntetiderna i anläggningsboenden kortas väsentligt. En kommun som anvisas en nyanländ bör därför vara skyldig att ta emot honom eller henne för bosättning. Det bör inte vara möjligt för kommuner att avvisa en anvisning. Genom en skyldighet för kommunen att acceptera en anvisning kommer förutsättningarna för en snabb etablering förbättras avsevärt. Förändringen kommer att bidra till ett mottagande som är mer proportionerligt i förhållande till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande. Det innebär att resurserna i landets alla kommuner kommer att användas för att främja nyanländas etablering på ett bättre sätt än i dag. En anvisning av ensamkommande barn enligt gällande bestämmelser innebär att barnet ska anses vistas i den anvisade kommunen. Eftersom anvisning enligt detta förslag kommer att avse nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd bör i stället 43 Ds 2015:33 kommunen anses vara bosättningskommun. På så sätt blir det tydligt att den anvisade kommunen ansvarar för skola, barnomsorg och annan service den nyanlände har behov av. Det blir också tydligt att den nyanlände bör tas emot i den anvisade kommunen i syfte att bosätta sig där. Ansvaret för kommunen bör således inträda redan vid tidpunkten för anvisningen. Eftersom den föreslagna lagen syftar till att bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet genom ett gemensamt ansvar och en mer proportionerlig fördelning av mottagandet bör det inte vara möjligt för kommunen att fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda en nyanländ som anvisats till kommunen boende i en annan kommun. En sådan möjlighet skulle kunna motverka den föreslagna lagens positiva effekt på de nyanländas etableringsförutsättningar. En sådan ordning skulle dessutom kunna leda till att en nyanländ tackar ja till en anvisning till en kommun men i praktiken erbjuds boende i en helt annan kommun. Det skulle skapa en osäkerhet för den nyanlände som inte är godtagbar. Den möjlighet som den enskilde har att själv välja bostadsort såväl innan som efter beviljat uppehållstillstånd bör inte påverkas av möjligheten till anvisning. För den enskilde kan förutsättningarna för en god etablering uppstå i en annan kommun än den kommun som anvisats att ta emot den nyanlände. Att begränsa möjligheten att bosätta sig på egen hand riskerar att begränsa dessa nyanländas förutsättningar för etablering i arbets- och samhällslivet. Den som omfattas av den nu föreslagna lagen bör därför även fortsättningsvis kunna tacka nej till en anvisning och ordna boende på egen hand. Vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för anvisningar bör regleras i förordning. En utgångspunkt bör vara att den nuvarande fördelningen av ansvaret för anvisning inte bör förändras när den nya lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare införs. Det innebär att Arbetsförmedlingen liksom i dag bör anvisa personer som ingår i den föreslagna lagens målgrupp och omfattas av etableringslagen med undantag för vidarebosatta s.k. kvotflyktingar. Migrationsverket bör liksom i dag ansvara för att anvisa kvotflyktingar, ensamkommande barn och personer vars prestationsförmåga är så låg att de inte omfattas av etableringsuppdraget. Regeringen har aviserat en översyn av 44 Ds 2015:33 mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända som bl.a. ska leda till förslag som ger ett långsiktigt hållbart och flexibelt system för mottagande av nyanlända. Som ett resultat av översynen kan ansvaret för bosättning av nyanlända komma att förändras i framtiden. För att förutsättningarna för etableringen ska bli så bra som möjligt bör hänsyn tas kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och det sammantagna mottagandet när fördelning av anvisningarna görs. För att säkerställa att processen för bosättning och mottagande av nyanlända enligt den föreslagna lagen fungerar ändamålsenligt bör en prioritering inom målgruppen också kunna göras. Anvisningar av nyanlända med uppehållstillstånd som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar bör prioriteras. Nyanlända som bosatt sig på egen hand bedöms ha bättre förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Det motiverar att anvisningar till denna grupp bör komma i fråga först när det finns förutsättningar för kommunerna att ta emot fler nyanlända som anvisas. 5.4 Sanktioner mot kommunerna bedöms inte nödvändiga Bedömning: Sanktioner bör inte införas i lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Skälen för bedömningen: Lagen föreslås innebära att kommuner ska vara skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning inom kommunen oavsett om kommunen har en överenskommelse om detta eller inte. En fråga som bör övervägas i sammanhanget är om det finns behov av sanktioner för den kommun som av någon anledning inte lever upp till denna skyldighet. Det förslag som nu lämnas har stora likheter med anvisning av ensamkommande barn enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. I det lagstiftningsärendet ansåg regeringen att det inte fanns något som tydde på att det skulle finnas ett behov av sanktioner. Vidare anförde regeringen att den reglering som föreslogs inte borde utformas på ett sätt som går utöver vad som är 45 Ds 2015:33 nödvändigt med hänsyn till syftet med lagstiftningen (prop. 2012/13:162 s. 20). Ett syfte med den föreslagna lagen är att mottagandet av nyanlända ska ske snabbare än vad som är fallet i dag. Det skulle därför kunna anses finnas ett behov av sanktioner för den kommun som inte tillräckligt snabbt uppfyller sin skyldighet. Under den dialog som fördes under 2014 mellan regeringens samordnare för flyktingmottagande och kommunerna har det emellertid framkommit att många kommuner anser att ett gemensamt ansvar för mottagandet är nödvändigt för att etableringen av nyanlända ska fungera på bästa sätt. Med hänsyn till detta och i övrigt finns det för närvarande inget som tyder på att mottagande efter anvisning inte kommer att ske i kommunerna på det sätt som föreslås. Det kan heller inte anses nödvändigt med hänsyn till syftet med lagen att i nuläget föreslå sanktioner. I det fall den föreslagna lagen inte får avsedd effekt bör sanktioner övervägas. 5.5 Beslut om anvisning ska inte kunna överklagas Förslag: Beslut enligt denna lag ska inte kunna överklagas. Skälen för förslaget: Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Den lag som nu föreslås har till syfte att främja etableringen av nyanlända invandrare. För att nå detta syfte krävs att bosättningsprocessen snabbas på och att mottagandet av nyanlända fördelas mer proportionerligt mellan kommunerna. En förutsättning för ett snabbt mottagande är att såväl kommunen som den nyanlände kan förlita sig på att myndigheternas anvisning gäller. En möjlighet för kommunen att överklaga ett beslut om anvisning skulle kunna leda till att kommunmottagandet fördröjs orimligt länge, vilket skulle vara till stor nackdel för den enskilde eftersom hela etableringsprocessen fördröjs. Om ett beslut att en viss kommun ska ta emot en nyanländ skulle vara överklagbart riskerar den nyanlände att bli kvar vid anläggningsboendet under lång tid tills beslutet vinner laga kraft alternativt tvingas flytta om ett överklagande bifalls. Systemet för fördelning av mottagandet (se avsnitt 5.7) innebär att kommunen kommer att känna till antalet personer som kommer 46 Ds 2015:33 att behöva tas emot i kommunen under det kommande året. På så sätt kan kommunen planera och skapa förutsättningar för sitt mottagande. Av dessa skäl bör ett beslut om anvisning inte kunna överklagas av kommunen. Den föreslagna lagen bör inte medföra någon skyldighet för den nyanlände att flytta till den kommun som anvisats. Detta innebär att den nyanlände inte heller bör kunna överklaga ett beslut om anvisning. 5.6 Den kommunala självstyrelsen och proportionalitetsprincipen Bedömning: Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den och är därmed godtagbar vid beaktande av proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Skälen för bedömningen: Proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § regeringsformen innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Vid proportionalitetsbedömningen ska dels en analys göras av de konsekvenser förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels ska en avvägning göras mellan de kommunala självstyrelseintressena och de nationella intressena som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Det förslag som nu lämnas innebär inte att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna förändras. Däremot kommer förslaget medföra att mottagandet omfördelas mellan kommunerna. Av de nyanlända som blivit kommunmottagna under senare år (se avsnitt 4.2) har 70 procent av de kommunmottagna bosatt sig på egen hand. Mottagandet av nyanlända som bosätter sig i kommunen på egen hand kan kommunen inte styra över. Den föreslagna lagen innebär en skyldighet för kommuner att ta emot nyanlända som anvisas. Anvisning för mottagande av nyanlända sker i dag men bara till kommuner som tecknat 47 Ds 2015:33 överenskommelse om mottagande och som vid anvisningstillfället godtar anvisningen. Förslaget innebär att den eller de myndigheter som regeringen bestämmer kan anvisa nyanlända till en kommun oberoende av om den har träffat en överenskommelse. Det medför att kommunernas handlingsutrymme påverkas på så sätt att det kommunala självstyret inskränks. För kommuner som redan har överenskommelser om mottagande och som frivilligt tar emot nyanlända i relativt hög omfattning innebär förslaget i praktiken inte någon större förändring. Kommuner som har ett högt mottagande av nyanlända som bosätter sig på egen hand har i praktiken tagit emot ett stort antal nyanlända oavsett omfattningen på kommunens överenskommelse. För dessa kommuner kommer förslaget inte leda till ett högre mottagande. Intentionen är att kommuner som i dag tar emot få nyanlända ska kunna ges ett större ansvar för mottagandet. I kommuner som har överenskommelser men ändå tar emot förhållandevis få nyanlända som anvisas till kommunen eller kommuner som inte alls tar emot nyanlända som anvisas till kommunerna kommer förändringen därför att bli större. Länsstyrelserna har allt sedan etableringsreformen trädde i kraft gjort stora ansträngningar för att förmå alla kommuner att ta emot nyanlända. Regeringens nationella samordnare (se avsnitt 4.4) har också haft i uppgift att genom bl.a. dialog med kommunerna främja mottagandet av nyanlända. I januari 2014 införde regeringen ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommunerna i syfte att stimulera mottagandet. Dessa och andra åtgärder har emellertid inte varit tillräckliga för att tillgodose behovet av mottagande i kommunerna. Förslaget möjliggör ett snabbare kommunmottagande och en utjämning av mottagandet mellan kommunerna. En avvägning mellan det starka allmänna intresset av att förbättra förutsättningarna för nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden i syfte att bli självförsörjande och vikten av att den kommunala självstyrelsen inte inskränks ytterligare leder i detta fall till slutsatsen att det allmänna intresset väger över. Inskränkningen av den kommunala självstyrelsen bedöms därmed inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Den skyldighet som den föreslagna lagen innebär bedöms alltså som godtagbar även vid beaktande av proportionalitetsprincipen i 14 kap. 3 § regeringsformen. 48 Ds 2015:33 5.7 Fördelning av mottagandet 5.7.1 Lagen kompletterar systemet med frivilliga överenskommelser Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om anvisning enligt lagen. Bedömning: Det nu gällande systemet med länstal och frivilliga överenskommelser bör behållas när den nya lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare införs. Skälen för förslaget och bedömningen: Närmare föreskrifter om anvisning bör regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter. Den nuvarande ordningen som gäller för beräkning av länstal och frivilliga överenskommelser enligt bosättningsförordningen bör gälla även i fortsättningen. Det finns både vilja och kapacitet i majoriteten av landets kommuner att ta ansvar för mottagandet av nyanlända. De frivilliga överenskommelserna bedöms bidra till att skapa goda planeringsförutsättningar för kommunerna. Kommunernas handlingsutrymme och möjligheter att anpassa sin verksamhet efter lokala förutsättningar säkerställs och uppmuntras. Detsamma gäller möjligheterna till regionalt samarbete eller samarbete mellan enskilda kommuner. Bristerna i det nuvarande systemet med frivilliga överenskommelser om mottagande är främst att det inte säkerställer ett mottagande som motsvarar behovet. Det befintliga systemet med överenskommelser och frivilligt mottagande har bortsett från det, stora förtjänster och bör därför kvarstå även vid införande av den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. 49 Ds 2015:33 5.7.2 Fördelning genom länstal och kommuntal Bedömning: När länstalet fastställs bör även kommuntal som anger fördelning av mottagandebehovet på kommunnivå fastställas. När länsoch kommuntal fastställs bör arbetsmarknadssituation och folkmängd beaktas. Även annat mottagande bör beaktas. Läns- och kommuntal bör fastställas i förväg för ett år i taget. Vid stora förändringar av mottagandebehovet bör läns- och kommuntalen kunna revideras under innevarande år. Skälen för bedömningen: När den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare införs bör Arbetsförmedlingen även fortsättningsvis, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av mottagandebehovet i varje län (länstal). I det nuvarande systemet baseras kommuntalen på de frivilliga överenskommelserna. I det system som bör gälla när den föreslagna lagen införs bör det i stället fastställas en fördelning på kommunnivå (kommuntal) som inte baseras på överenskommelser. Detta bedöms vara en förutsättning för att den föreslagna lagen ska leda till en tillräcklig mottagningskapacitet och därmed bidra till snabbare etablering. Kommuntalen bör, på samma sätt som länstalen, fastställas av Arbetsförmedlingen efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket. Kommuntalen bör sedan ligga till grund för dialoger som syftar till att kommuntalen fylls med överenskomna platser i så stor utsträckning som möjligt (se vidare under avsnitt 5.7.4). För att de nyanländas förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället ska bli så bra som möjligt bör arbetsmarknadssituation och folkmängd beaktas när läns- och kommuntalen fastställs. För att den föreslagna lagen ska bidra till ett mer proportionerligt fördelat mottagande bör dessutom annat mottagande i kommunen beaktas när läns- och kommuntalen fastställs. Förslaget bör ge kommunerna de planeringsförutsättningar som behövs för att de ska kunna tillhandahålla de bostäder som behövs för att ta emot det antal nyanlända som motsvarar kommuntalen. 50 Ds 2015:33 Läns- och kommuntal bör därför fastställas i förväg för ett år i taget. Läns- och kommuntal som varierar under året skulle försvårara planeringsarbetet i kommunerna. Migrationsverkets prognos som ligger till grund för läns- och kommuntalen och revideras vid flera tillfällen under ett år. När mottagandet inte motsvarar behovet ökar väntetiderna i anläggningsboenden och fler personer blir kvar i boendena vid utgången av året utan att kunna påbörja sin etablering. En viss utgående balans kommer att kunna accepteras även i det nya systemet. Läns- och kommuntalen bör därför enbart revideras under innevarande år om prognosen för mottagningsbehovet förändras betydligt. 5.7.3 Prioritering av anvisningar Bedömning: Vid fastställande av läns- och kommuntal bör den närmare prioriteringen av anvisningar bestämmas. Utgångspunkten bör vara möjligheten att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig bosättningsprocess. Skälen för bedömningen: Kommunernas möjligheter att bygga upp den mottagandekapacitet som krävs kommer att ske successivt. Berörda myndigheter bör därför ha möjlighet att bestämma den närmare prioriteringen av anvisningar enligt den föreslagna lagen. Prioriteringen bör tydliggöra hur många nyanlända, utöver dem med uppehållstillstånd som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar, som kommunerna kommer att anvisas att ta emot under nästkommande år. De fastställda läns- och kommuntalen bör bestå under hela året. I praktiken bör det innebära att det på förhand anges hur stor del av kommuntalet som avser anvisningar av den prioriterade gruppen och hur stor del som avser anvisningar av nyanlända som bosatt sig på egen hand. Vid förändringar som är så stora att kommuntalen revideras under innevarande år bör även fördelningen mellan grupperna kunna förändras. I normalfallet bör dock antalet nyanlända i de båda grupperna, i likhet med läns- och kommuntalen, ligga fast för ett år i taget. 51 Ds 2015:33 Nuvarande regler som gäller för anvisning av nyanlända som ordnat boende på egen hand regleras i förordning och bör upphävas när den föreslagna lagen införs. Eftersom få i gruppen har fått bosättningsanvisningar enligt nuvarande bestämmelser innebär förslaget enbart en marginell förändring. När mottagningskapaciteten i landets kommuner har byggts upp och nyanlända som bosatt sig på egen hand kan anvisas med stöd av den föreslagna lagen kommer det att medföra ökade möjligheter till bättre boende även för denna grupp. 5.7.4 Överenskommelser om mottagande av nyanlända Bedömning: Länsstyrelsen bör träffa överenskommelser med kommuner inom länet om anvisningsbara platser för bosättning av nyanlända som avses i lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Kommuntal bör efter överenskommelser mellan kommuner kunna omfördelas mellan kommuner inom länet. Om de överenskomna platserna inte motsvarar länstalet bör de kommuner vars mottagande inte motsvarar kommuntalet kunna få anvisningar till dess att kommuntalet nås. Skälen för bedömningen: För att skapa bästa möjliga förutsägbarhet för kommunerna bör anvisningar enligt den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare så långt som möjligt utgå från frivilliga överenskommelser. Kommuntalen bör ange det antal nyanlända som respektive kommun bör ta emot under ett år. Kommuntalen bör ligga till grund för länsstyrelsernas dialog med kommunerna. Dialogen syftar till att kommunerna ska teckna överenskommelser om att tillhandahålla anvisningsbara platser. Genom att läns- och kommuntal tas fram av Arbetsförmedlingen i samverkan med Migrationsverket och länsstyrelserna kan myndigheternas samlade kunskaper tillvaratas. Det skapas utrymme för att få samsyn kring hur olika variabler som används för fördelningen ska beaktas. Ett viktigt syfte är att minimera de anvisningar som görs utanför överenskommelserna. 52 Ds 2015:33 Bedömningen är att förutsättningarna för det skapas om fördelningen tas fram i en process som ger flexibilitet i och legitimitet för det underlag som länsstyrelsen kommer att använda för att få till stånd frivilliga överenskommelser med de enskilda kommunerna. Kommuntalen bör kunna omfördelas mellan kommuner i ett län efter överenskommelser mellan kommunerna. Om en kommun t.ex. samråder med en annan kommun om att ha ett högre mottagande än sitt kommuntal och därmed möjliggör för en annan kommun att ha ett mottagande som är lägre än sitt kommuntal bör det vara möjligt. Möjligheten till omförhandling kommunerna emellan kan leda till att fördelningen påverkas av andra faktorer än de som Arbetsförmedlingen, i samråd med Migrationsverket och länsstyrelserna har beaktat vid fastställandet av kommuntalen. Om de överenskomna platserna inte motsvarar kommuntalen kan de kommuner vars mottagande inte motsvarar kommuntalet få anvisningar tills dess att kommuntalet nås. I det fall det skett omfördelningar mellan kommuner bör anvisning kunna ske upp till det kommuntal som gäller efter omfördelning. 5.7.5 Vissa ersättningar till kommunerna Bedömning: Migrationsverket bör, till en kommun som har anmält en anvisningsbar plats inom en överenskommelse, lämna ersättning för kommunens hyreskostnader till dess att en nyanländ som omfattas av den föreslagna lagen flyttar in. Anvisningsersättningen inom den prestationsbaserade ersättningen bör omfatta nyanlända som anvisas med stöd av den föreslagna lagen. Skälen för bedömningen: Enligt den lag som föreslås i denna promemoria bör en kommun kunna anvisas att ta emot ett visst antal nyanlända personer varje år. För att fullgöra denna skyldighet behöver kommunen tillgängliggöra bostäder som nyanlända kan erbjudas. Staten bör finansiera de hyreskostnader kommunen har från det att kommunen anmäler en anvisningsbar plats inom en överenskommelse tills dess att en nyanländ flyttar in. Enligt nuvarande regler ersätts kommunerna för tomhyror med högst 53 Ds 2015:33 12 000 kronor per bostad och i mån av tillgång på medel. För att staten ska ersätta kommunerna för dessa kostnader fullt ut bör dessa begränsningar tas bort när den nya lagen införs. Enligt nuvarande regler får en kommun som tar emot en person som anvisas från anläggningsboende eller tas emot som kvotflykting, utöver övriga ersättningar, 15 000 kronor per mottagen person. Detta motsvarar den grupp som bör prioriteras i den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända. Eftersom den föreslagna lagens målgrupp även inkluderar nyanlända som bosatt sig på egen hand, som kommer att anvisas när förutsättningar finns, bör anvisningsersättningen omformuleras så att den ges till kommuner som tar emot nyanlända med stöd av den föreslagna lagen oavsett vilken del av målgruppen de tillhör. 5.8 Kommunersättningarna bör ses över Bedömning: Alla kommuner ska vara med och bidra för att nyanlända ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt. En översyn av kommunersättningarna eller andra typer av statsbidrag som ökar kommunernas förutsättningar för att erbjuda bra etablering av nyanlända bör göras i syfte att förslag ska kunna presenteras i budgetpropositionen för 2016. Skälen för bedömningen: Kommunersättningar för flyktingmottagande regleras i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Den ersättning kommunen i huvudsak får är en schablonersättning på för närvarande 83 100 kronor per person som ännu inte fyllt 65 år. Ersättningen syftar till att täcka kommunens kostnader för mottagande. Förändringar av kommunersättningarna eller övriga statsbidrag som behövs för att kommunerna ska kunna erbjuda ett bra mottagande när den föreslagna lagen införs bör hanteras i budgetpropositionen för 2016. 54 6 Ikraftträdande Förslag: Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2016. Skälen för förslaget: Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga. 55 Ds 2015:33 7 Konsekvenser 7.1 Ekonomiska konsekvenser för staten I denna promemoria går det inte att redovisa antalet personer som kommer att anvisas med stöd av den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Antalet är beroende både av antalet nyanlända och av de antaganden som myndigheterna kommer att göra när läns- och kommuntalen fastställs. I detta avsnitt redovisas uppgifter om antalet under 20162018 givet ett antal antaganden samt Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens prognoser från april 2015. Under denna tidsperiod är bedömningen att enbart den prioriterade gruppen, d.v.s. nyanlända som vistas vid anläggningsboende samt kvotflyktingar kommer att anvisas. De uppgifter som använts och de antaganden som har gjorts presenteras i tabellen nedan. Tabell 7.1 Antalet nyanlända som beräknas anvisas med stöd av den föreslagna lagen 2016, halvårseffekt 2017 2018 Nyanlända med PUT i anläggningsboende vid årets slut 6 800 10 900 3 400 Antal som avbryter under året enligt aktuell prognos 6 450 15 700 9 200 Antal som skulle ha anvisas med nuvarande regler 4 500 9 000 9 000 Summa 17 750 35 600 21 600 Avbryter innan de får en anvisning -3 550 -7 120 -4 320 -888 -1 780 -1 080 Tackar nej till anvisning 56 Ds 2015:33 Kvar vid årets slut kvotflyktingar Summa -2 663 -5 340 -3 240 950 1 900 1 900 11 600 23 260 14 860 De antaganden som gjorts är att 20 procent kommer att avbryta innan de får en anvisning, att 5 procent kommer att tacka nej till den anvisning de får och att antalet nyanlända som inte hunnit anvisas under året blir 15 procent. Givet dessa antaganden och den aktuella prognosen skulle antalet som anvisas med stöd av den föreslagna lagen vara 11 600 under andra halvåret 2016 och 23 260 under 2017 och 14 860 under 2018. Under 2014 var den summerade målgruppen beräknad på detta sätt 22 610 personer varav 9 600 var kvar i anläggningsboende vid årets slut, 7 510 hade avbrutit och bosatt sig på egen hand innan de fått en anvisning, 5 500 bosätts efter anvisning och 1 300 tackade nej till en anvisning. Det innebär att 33 procent avbröt, 6 procent tackade nej och 42 procent var kvar i anläggningsboende vid utgången av året. Eftersom den nya lagen kommer att leda till att väntetiderna minskar avsevärt är bedömningen att andelen som avbryter bosättningsärendet och ordnar boende på egen hand kommer att minska. De ekonomiska konsekvenserna för staten består i de ökade kostnader som förslaget beräknas medföra för tomhyror och ersättning vid mottagande efter anvisning. Kostnader för tomhyror har beräknats utifrån antagandena att 2,1 personer bor i varje hushåll och att kommunerna kommer att söka ersättning för två månadshyror för 25 procent av dem som anvisas. Den genomsnittliga hyreskostnaden antas vara snitthyran i riket 2013 som var 5 479 kronor per månad. Hyran har sedan räknats fram med KPI. Givet antagandet om antalet personer som kommer att anvisas kan de ökade kostnaderna för tomhyrorna uppskattas till 16 miljoner kronor 2016 och 2017 och 21 miljoner kronor 2018. Utöver detta tillkommer kostnader till följd av att fler personer anvisas när den nya lagen införs. Kommunerna får anvisningsersättning på 15 000 kronor för alla som anvisas. Kostnadsökningen har beräknats på en volymökning där de som enligt Migrationsverkets prognos beräknas få en anvisning genom det frivilliga mottagandet räknas av från den grupp som beräknas få en anvisning när den nya lagen införs. Utöver det har det beaktats 57 Ds 2015:33 att den prestationsbaserade ersättningen till kommuner som har ett högt mottagande kommer att minska något när fler anvisas till andra kommuner. Sammantaget uppskattas kostnadsökningen till 71 miljoner kronor 2016, 143 miljoner kronor 2017 och 59 miljoner kronor 2018. 7.2 Ekonomiska konsekvenser för myndigheterna Länsstyrelsen kommer att behöva intensifiera sitt förhandlingsarbete med kommunerna för att kommuntalen i så stor utsträckning som möjligt ska motsvaras av överenskommelser om anvisningsbara platser. Det kommer även att krävas insatser för att informera om det nya regelverket och att stödja kommunerna. Länsstyrelsernas resurser kan därmed behöva ses över inför budgetpropositionen för 2016. Det system som används för att länsstyrelserna ska hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om överenskommelserna kommer att behöva vidareutvecklas. De kommuntal som Arbetsförmedlingen föreslås ta fram ska avse både nyanlända som anvisas av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Myndigheterna behöver därför utveckla ändamålsenliga strukturer och verktyg för att dokumentera överenskommelser om anvisningsbara platser och anvisningar från de båda myndigheterna. Länstalen baseras i dag på en fördelningsnyckel som Arbetsförmedlingen har utarbetat i samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket. Fördelningen ska i det föreslagna systemet, utöver de variabler som används idag, ta hänsyn till övrigt mottagande vilket till viss del görs redan i dag. Dessutom ska fördelningen göras på kommunnivå. Varken fördelningen på kommunnivå eller de tillkommande variablerna bedöms påverka den resursåtgång som uppgiften kräver hos Arbetsförmedlingen på något betydande sätt. Förslaget innebär inte någon förändring av den målgrupp som Migrationsverket har bosättningsansvar för. De ökade kostnader förslaget leder till för Migrationsverket kommer att handla om att vara med och bygga upp de strukturer och verktyg som krävs för 58 Ds 2015:33 tillämpningen av lagstiftningen. Detta bedöms rymmas inom myndighetens anslag. För Arbetsförmedlingen kommer förslaget att leda till att fler nyanlända anvisas inom myndighetens bosättningsansvar. Resursåtgången per anvisad bedöms dock bli lägre när kommunen inte har möjlighet att säga nej till en anvisning. Med nuvarande regler behöver Arbetsförmedlingen ofta anvisa en och samma person till fler kommuner innan en kommun till slut tackar ja till anvisningen. Dessutom kommer Arbetsförmedlingens arbete med att upprätta bosättningsunderlag till personer som bosatt sig på egen hand att förändras. Under år då nyanlända som bosatt sig på egen hand inte är inkluderade i kommuntalen kommer Arbetsförmedlingen inte att behöva upprätta några bosättningsunderlag för gruppen. Sammantaget är bedömningen att de resurser Arbetsförmedlingen behöver för att klara bosättningsuppdraget inte kommer att förändras i någon betydande omfattning. Bedömningen är att både uppbyggnaden av myndighetsgemensamma strukturer och verktyg samt de administrativa resurser som kommer att krävas när den nya lagen införs ryms inom myndighetens anslag. 7.3 Konsekvenser för kommunerna Kommunerna kommer att få full kostnadstäckning för hyreskostnader som avser tiden från det att kommunen har anmält en anvisningsbar plats inom en överenskommelse tills dess att en nyanländ hinner flytta in. Nyanlända är efter inflyttning själva betalningsansvariga för sina hyreskostnader. När de blivit kommunmottagna har de rätt till statlig etableringsersättning, precis som i dag. Nyanlända som har barn kan ha rätt till statligt bostadsbidrag och de som inte har barn kan i stället få tillägg för bostadskostnaderna via etableringsersättningen. Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen bedöms dock inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den och är därmed godtagbar vid beaktande av proportionalitetsprincipen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen (se vidare avsnitt 5.6). 59 Ds 2015:33 De långa väntetiderna i det nuvarande systemet leder till en förstärkning av den ojämna fördelningen av mottagandet, där vissa kommuner står för en betydande andel av mottagandet. I princip alla nyanlända blir för eller senare kommunmottagna. Förslaget kommer att korta väntetiderna och leda till en mer proportionerlig fördelning av mottagandet men innebär på sikt inte att fler personer blir mottagna i landets kommuner än vad som varit fallet utan föreslagen lag. Förslaget innebär att nyanlända som i dag är inskrivna i Migrationsverkets mottagandesystem snabbare kommer att tas emot i kommunerna vilket t.ex. innebär att vissa investeringar kan behöva göras. Det kan i sin tur leda till ökade kostnader för kommunsektorn. Kommunersättningarna för flyktingmottagandet eller andra typer av statsbidrag bör ses över i syfte att förslag ska kunna presenteras i budgetpropositionen för 2016. Den mer proportionerliga fördelningen kan minska kostnader i vissa kommuner för t.ex. förskola och skola som följer av ett mycket högt och ibland svårförutsett mottagande. Samtidigt kan vissa kommuner komma att behöva förstärka sitt bostadsbestånd. Den utvidgade anvisningsmöjligheten innebär utöver det ingen förändring i förhållande till kommuners åtaganden gentemot nyanlända som bosätter sig i kommunen själva eller tas emot i kommunen frivilligt. De merkostnader kommunerna har för att ta emot nyanlända ersätts av staten via schablonersättningen och anvisningsersättningen. 7.4 Övriga konsekvenser Förslaget kommer att ha en återhållande effekt på väntetiderna i anläggningsboenden vilket påverkar utgifterna på utgiftsområde 8 Migration. Effekterna på utgiftsområde 8 kommer att hanteras i budgetpropositionen för 2016. Eftersom förslaget syftar till att korta väntetiderna för personer som annars hade blivit kvar i anläggningsboenden har förslaget viss betydelse för landstingen. För personer som befinner sig i mottagandesystemet får landstingen en schablonersättning per kvartal på 3 545 kronor för personer upp till 18 år, 4 200 kronor för 60 Ds 2015:33 personer upp till 60 och 5 335 kronor för personer över 61 år. Motsvarande ersättning finns inte för nyanlända som har blivit kommunmottagna. För personer som är kommunmottagna finansieras sjuk- och hälsovård av landstingen själva med vissa undantag. Hur stor ersättning landstingen får i schablonersättning är beroende av det totala antalet personer i Migrationsverkets mottagandesystem. Även om den föreslagna lagen kommer att viss återhållande effekt på antalet tyder de aktuella prognoserna på att det antalet kommer att öka under de kommande åren. Det bedöms inte vara rimligt att ersätta landstingen för regeländringar som förändrar antalet personer i mottagandesystemet. Principen att landstingen får ersättning för personer som befinner sig i mottagandesystemet men inte för personer som är kommunmottagna bör gälla även fortsättningsvis. Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för organisationer. Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för varken små eller stora företag. Förslaget kommer att ha positiv effekt för de nyanlända vars väntetider i anläggningsboenden minskar. Detta kan leda till snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhället och därigenom bidrar förslaget till att uppnå de integrationspolitiska målen. Långa väntetider är lika skadliga för kvinnor som för män, flickor och pojkar. Förslaget bedöms vara bra för såväl kvinnor som män och bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för jämställdheten. Med kortare tid i anläggningsboende förväntas barnen snabbare kunna etablera sig i en mer permanent situation med skola och vänner. 61 8 Författningskommentar Förslaget till lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 1§ I paragrafen anges lagens innehåll. 2§ I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Av första stycket framgår målgruppen för lagen som överensstämmer med målgruppen för lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare med den skillnaden att för den nu föreslagna lagen gäller ingen begränsning till viss ålder. Punkt ett avser en person som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 4 eller 6 § utlänningslagen. I 5 kap. 1 § föreskrivs att uppehållstillstånd ska beviljas för flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. I 5 kap. 2 § föreskrivs en rätt till uppehållstillstånd för utlänningar som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). Härmed avses de vidarebosatta personer som överförs till Sverige i samarbete med FN:s flyktingorgan, UNHCR, och som kommer direkt till Sverige från ett annat land, ofta ett flyktingläger. De har som regel permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten till Sverige och bosätts genom Migrationsverkets försorg direkt i en kommun. 63 Ds 2015:33 I 5 kap. 4 § föreskrivs att uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden i vissa situationer ska beviljas om det inte föreligger synnerliga skäl. I 5 kap. 6 § föreskrivs att uppehållstillstånd får beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Punkt två avser personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd enligt 21 kap. utlänningslagen. Bestämmelsen omfattar även de vittnen och deras anhöriga som i enlighet med 22 kap. och efter framställan från en internationell tribunal eller domstol har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Punkt tre avser personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen på grund av verkställighetshinder, t.ex. för att det finns skälig anledning att anta att utlänningen skulle vara i fara att straffas med döden, eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning om han eller hon återvänder till sitt hemland. Punkt fyra avser nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd grund av anknytning till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av de bestämmelser som anges i punkterna ett till tre. Uppehållstillstånd på grund av anknytning ska under vissa förutsättningar ges till en utlänning som är anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, den s.k. anknytningspersonen. De anhöriga som kan få uppehållstillstånd på grund av anknytning är bl.a. medlemmar ur kärnfamiljen, dvs. make, sambo och ogifta barn under 18 år till anknytningspersonen, se 5 kap. 3 § utlänningslagen. 3§ I paragrafen föreskrivs ett undantag från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Lagen gäller inte för barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från sina föräldrar eller annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarna ställe, eller som står utan sådan 64 Ds 2015:33 ställföreträdare efter ankomsten till Sverige, dvs. ensamkommande barn. 4§ I paragrafen anges att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning och att kommunen då ska anses vara bosättningskommun. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. I och med anvisningen uppstår således en skyldighet för kommunen att ta emot den nyanlände för bosättning. Några särskilda krav på typ av bosättning ställs inte. Det är upp till kommunen att avgöra hur skyldigheten ska fullgöras i ett enskilt fall. Anvisningen innebär att kommunen ska anses vara bosättningskommun enligt 2 a kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). Detta innebär att den kommun som den nyanlände anvisats till ansvarar för stöd och hjälp till den nyanlände även om hon eller han vistas i en annan kommun. Ansvaret som bosättningskommun medför också en skyldighet att utreda behovet av, besluta om, verkställa och finansiera de stöd- och hjälpinsatser som den enskilde kan behöva. 5§ I paragrafen anges att den eller de myndigheter som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om anvisning enligt 4 §. Av andra stycket framgår de principer som ska styra fördelningen av anvisningar mellan kommunerna. Förutsättningarna för en snabb arbetsmarknadsetablering för den nyanlände ska vara en utgångspunkt. Vidare ska det sammantagna mottagandet för kommunen beaktas och kommunens befolkningsmängd. En nyanländ som är registrerad och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboende eller har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska prioriteras när anvisningar beslutas. Av detta följer att nyanlända som bor i eget boende kan anvisas först när det enligt kommunernas planering finns förutsättningar att ta emot nyanlända som redan är kommunplacerade. 65 Ds 2015:33 Något krav på den nyanlände att acceptera en anvisning till viss kommun ställs inte enligt paragrafen. Om den nyanlände skulle tacka nej till anvisningen följer av 8 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. att rätten till bistånd enligt den lagen upphör. Detta innebär att den nyanlände inte längre har rätt till bl.a. logi, dvs. att bo kvar i anläggningsboendet. Därmed tillhör den som tackat nej till en anvisning inte längre målgruppen för lagen och han eller hon har inte möjlighet att få en ny anvisning till en annan kommun. 6§ I paragrafen ges ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om anvisning enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.7. 7§ Av paragrafen framgår att beslut som fattas med stöd av lagen inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 5.5. 66 Departementsserien 2015 Kronologisk förteckning 1.Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 23.Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. S. 2.Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 24.Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning. Ju. 3.Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. S. 25.Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. Ju. 4.Brottmålsprocessen – en konsekvens analys. Ju. 26.Avskaffande av systemet med etableringslotsar. A. 5.Uppbörd av böter. Ju. 27. Gränsöverskridande informations utbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. Genomförande av det nya CBE-direktivet. Ju. 6.En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7.Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8.Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. S. 9.Ett reformerat bilstöd. S. 10.Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. Ku. 11.Res lätt med biljett. N. 12.Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13.Ändringar i lagen om kontroll av skyd dade beteckningar på jordbrukspro dukter och livsmedel. N. 14. Statliga utställningsgarantier. En översyn. Ku. 15.Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16.Avlägsnande av vrak. Ju. 17.Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18.Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. S. 19.Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S. 20. Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. S. 21.Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. N. 22. Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. S. 28.Bidrag för glasögon till barn och unga. S. 29.Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. A. 30.Genomförande av EU:s direktiv om penningförfalskning. Ju. 31.Framtidens filmpolitik. Ku. 32.Anknytningskravet i skuldsaneringslagen. Ju. 33.Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. A. Departementsserien 2015 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Näringsdepartementet Avskaffande av systemet med etableringslotsar. [26] Res lätt med biljett. [11] Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. [29] Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. [33] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Finansdepartementet Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. [21] Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Socialdepartementet Justitiedepartementet Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. [3] Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.[6] Brottmålsprocessen – en konsekvensanalys. [4] Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.[8] Uppbörd av böter.[5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Ett effektivare förbud vid bristande kredit prövning. [24] Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. [25] Gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. Genomförande av det nya CBE-direktivet. [27] Genomförande av EU:s direktiv om penningförfalskning. [30] Anknytningskravet i skuldsaneringslagen. [32] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. [10] Statliga utställningsgarantier. En översyn. [14] Framtidens filmpolitik. [31] Ett reformerat bilstöd. [9] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [17] Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. [18] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. [20] Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. [22] Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. [23] Bidrag för glasögon till barn och unga. [28] 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-06-30 KS.2015.92 Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Tillägg: Förtroendevalds rätt till att vara föräldralediga. I övrigt enligt framskrivet förslag. Svar på remiss: En kommunallag för framtiden 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Godkänna förslag till remissvar daterat 2015-06-30. 2. Sammanfattning Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 2015. Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till utredningen har också knutits en expertgrupp med representanter från kommuner och Sveriges Kommuner och Landsting. Betänkandet – som består av två delar – omfattar drygt 1100 sidor utgör en genomlysning av hela kommunallagen. Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner, landsting och regioner för synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Förslaget innebär ett antal ändringar rörande Organisation EU-rätt Medlemskap i kommunen Anslagstavlan Samt revisionen I betänkandet redovisas att utredningen tittat på frågan om att möjliggöra delegering av beslutanderätt från nämnd till annan än anställd och föreslår att det inte ska införas. Utredningen har inte fått uppfattning om vilka problem dagens regler innebär samt vilka verksamheter som berörs. I kommunens remissvar påpekar vi därför att frågan bör utredas vidare. Samt att i Oxelösund är konsulter verksamma inom både bygglov och socialtjänst. Dessa konsulter får enligt nuvarande lagstiftning inte fatta beslut på delegation. De aktuella verksamheterna är hårt belastade och rekrytering av personal är svårt. En möjlighet att delegera beslutanderätt till annan än anställd skulle underlätta för verksamheterna att klara sina uppdrag. Beslutsunderlag Förslag till remissvar daterat 2015-06-30. Sammanfattning av betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-30 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Finansdepartementet Susanna Shaibu Kanslichef KS.2015.92 1(1) Kommunstyrelsens kontor OXL2 621 v 1.0 200703-13 Handläggare Susanna Shaibu 0155-381 14 [email protected] Datum Dnr 2015-06-30 KS.2015.92 Regeringskansliet [email protected] Remissvar: En kommunallag för framtiden Ert Dnr Fi20115/1581 8.3.7 Delegering av beslutanderätt till annan än anställd Oxelösunds kommun vill att möjligheten för nämnd att delegera beslutanderätt till annan än anställd utreds vidare. I kommunen har vi idag konsulter som är verksamma inom bygglov och socialtjänst. Dessa verksamheter är hårt belastade och rekrytering av personal är svårt. En möjlighet att delegera beslutanderätt till annan än anställd skulle underlätta för verksamheterna att klara sina uppdrag. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2015-02-24 1 (11) Juridiska avdelningen Helena Linde Anna Lindström En kommunallag för framtiden Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 20151. Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner,landsting och regioner. Remisstiden utgår den 30 oktober. Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till utredningen har också knutits en expertgrupp om 22 personer (däribland SKL). Utredaren har också under arbetets gång besökt arbetsutskottet vid tre tillfällen. SKL har bjudit in till tre remisskonferenser; dels en den 24 juni i Stockholm (som också kommer att webbsändas) samt ytterligare två efter sommaren, den 21 augusti i Malmö respektive en den 1 september i Stockholm. Betänkandet – som består av två delar – omfattar drygt 1100 sidor utgör en genomlysning av hela kommunallagen. Utredningsförslaget innebär sammanfattningsvis följande: Organisationsfrågor 1. Styrelsens ställning stärks Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. 2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd en annan nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. 3. Utrymmet för beställar -utförarnämnder förtydligas Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet att besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till nettoanslag. 4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslås. Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden 2018–2022. Enligt förslaget ska fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se 2015-02-24 fullmäktige, men som inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta ska klargöras ska att alla partier ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete, pågående ärenden och administrativt stöd i övrigt. 5. Program om mål och riktlinjer En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål och riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har införts och trätt i kraft. I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas till all sådan verksamhet som kommunen eller landstingen själv bedriver – men som också kan bedrivas av privata utförare. Enligt förslaget ska det i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp. 6. Instruktion för direktören Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning. Direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. 7. Delegation Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera beslutanderätt till sina presidier. 8. Bisysslor I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen om skyldigheten för den som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet. Det ska också i lagen finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i lagen om offentlig anställning. 9. Bemanning i bolagsstyrelser Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annan än partipolitisk grund. Hur ledamöter ska utses ska regleras i särskilda riktlinjer. 2 (11) 2015-02-24 EU-rätt, konkurrens och marknader 1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas Det ska förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller om inte annat följer av reglerna om statsstöd. 2. Tjänster av allmänt intresse – i förhållande till kompetensen Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag. 3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt I kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning. 4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts till den verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016. Utvidgat medlemskap 1. Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen eller landstinget. 2. En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem Ideell förening ska vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där. 3. Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås få medlemskap… En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i kommunen eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan unionsmedborgare också ska kunna lämna medborgarförslag. … och rösta i kommunala folkomröstningar Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att en unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska folkbokföras där, också ska kunna delta i kommunala folkomröstningar. 3 (11) 2015-02-24 Laglighetsprövning 1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut med hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna för resultatutjämningsreserver. Den begränsning i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning för vissa budgetbeslut ska tas bort. Nuvarande prövningsgrunder ska behållas men förtydligas och redigeras språkligt. 2. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft. Anslagstavlan digitaliseras 1. Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller kommunalförbunds webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut justerats. Där ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Den fysiska anslagstavlan ska utgå. 2. Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska anslås på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla. 3. Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder får anslås på anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också för annan information som skull meddelats på en fysisk anslagstavla. 4. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den utsträckning de bestämmer publicera justerade protokoll som förts vid ett sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag eller annan författning, dvs. främst regler om sekretess och skydd för personuppgifter. Det ska på anslagstavlan upplysas om hur man överklagar beslut enligt kommunallagen. 5. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats. 6. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. 7. Nuvarande skyldighet att lämna en kungörelse till varje ledamot och ersättare ska benämnas som en skyldighet att kalla var och en av dessa till sammanträde. 4 (11) 2015-02-24 8. Skyldigheterna att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden och tillkännage justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra. 9. Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt ska tas bort. 10. I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. 11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas. 12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av utredningens förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om sammanträden ska ske på de kommunala anslagstavlorna och inte i ortstidning. Ledamöterna ska på valfritt sätt kallas till sammanträdena. 13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med anledning av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla. Tillkännagivanden om samordningsförbundens sammanträden och justerade protokoll ska ske på en för samordningsförbundet egen webbaserad anslagstavla. I förbundsordningen ska regleras på vilken webbplats som samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs. på en egen eller på någon av de samverkande kommunernas eller landstingens. 14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller upphäva en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets anslagstavla enligt bestämmelserna i kommunallagen. Revision 1. Beredningsansvaret för revisorernas budget Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda förslaget till budget för revisorer. 2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och fullmäktigeberedningar. 3. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den politiska minoriteten. 4. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. Nu föreslås motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslås därmed inte heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige. 5. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd 5 (11) 2015-02-24 ordning Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning till frågan om ansvarsfrihet. 6. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den inskränkningen föreslås nu tas bort. 7. Begreppsjustering Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning. Lagteknisk översyn 1. En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås. Det innebär fyra nya kapitel; ett för de anställda, ett för medborgarna. Ett om kommunal samverkan och ett om överlämnande av kommunala angelägenheter. 2. Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en förtroendevald inte längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs i en annan kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att uppdraget ska upphöra automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde som inträffar efter det att valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja möjligheten att besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för återstoden av mandattiden. 3. Tidigare tillträde efter omval och extraval Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett omval, ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträda vid en tidigare tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet eller sammanräkningen avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i och med att omvalet, extra valet eller sammanräkningen har avslutats, upphör vid den tidpunkt de nyvalda förtroendevalda tillträder sina uppdrag. 4. Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem. Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör bestå av minst fem ledamöter och lika många ersättare. 5. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevalda Det ska uttryckligen framgå att nämnden till en nämndberedning får välja även andra än förtroendevalda. 6. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar föreslås Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör ändras i vissa begränsade avseenden. 7. Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas på 6 (11) 2015-02-24 webbplatsen Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslås införas. 8. Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i kommunen En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid får benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor för valbarhet som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen. Utöver borgarråd får kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet. 9. Enhetlig reglering för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i fullmäktige närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten. 10. Istället för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöter i fullmäktige knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen höjs så att endast Stockholms kommun träffas I kommuner med över 600 000 röstberättigade ska antalet fullmäktigeledamöter bestämmas till minst 101. 11. Terminologin i kommunallagen justeras. a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå. b. Vissa begrepp föreslås moderniseras; c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning , d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla, e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen (!) f. vunnit laga kraft föreslås ersättas med fått laga kraft , och g. vård föreslås ersättas med skötsel . h. Begreppen föreskrifter , lag eller annan författning och kungöra bör användas mer stringent. i. Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer stringent, bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna . Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel Första kapitlet anger grunderna för den kommunala verksamheten och tar upp de mest grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny bestämmelse om att beslutanderätten utövas av valda församlingar tillförs kapitlet. En hänvisning till regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in. Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, eller hänvisningar till bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala principer. Bestämmelser som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet. 7 (11) 2015-02-24 Tredje kapitlet handlar om organisation och verksamhetsformer för kommuner och landsting tillsammans en översikt av kommunala organ och verksamhetsformer. Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda. Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel. Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Även bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter ska finnas i detta kapitel. Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt som tidigare. Sjunde kapitlet är nytt och behandlar de anställda. Där finns de nya bestämmelserna om direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för de anställda och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till detta kapitel. Det ska också finnas en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna om skyldighet för anställda att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorer samt om bisysslor för anställda. Bestämmelserna om partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare blir kvar i kapitel sju. I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om medborgarnas möjligheter att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter, rösträtt, medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan, mötesoffentlighet, handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll, kommunala föreskrifter, insyn och information. Kapitlet föreslås innehålla de materiella bestämmelserna eller hänvisningar till de materiella bestämmelserna som reglerar dessa frågor. I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om kommunalförbund och gemensam nämnd. I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar samt till privata utförare, som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2015. I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag, genom att bestämmelserna om budget kommer först, därefter regler om bl.a. hantering av över- och underskott och slutligen hanteringen av räkenskaperna. I revisionskapitlet samlas bestämmelserna om den kommunala revisionen. Bestämmelserna om revisionens uppgifter placeras före bestämmelserna som reglerar hur revisorerna väljs. Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller för övriga förtroendevalda. I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som hänger samman med det utvidgade medlemskapet. Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den. Hänvisningen i bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 § KL om den allmänna 8 (11) 2015-02-24 kommunala kompetensen ska ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 §§ i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna till kommunallagens delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 § miljöbalken, 12 § lagen om skydd mot olyckor, 14 § livsmedelslagen, 15 § lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26 § lagen om brandfarliga och explosiva varor, 6 § lagen om kontroll av ekologisk produktion och 9 § lagen om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de ändras och hänvisningar görs till den nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lagen om vissa kommunala befogenheter till nuvarande 6 kap. 33 § KL ska avse 6 kap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningar till juridiska personer enligt nuvarande 3 kap. 16–18 b §§ KL ska ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i den föreslagna kommunallagen. 9 (11) 2015-02-24 Övergångsbestämmelser Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla. Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda förtroendevalda ska tillträda sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad sammanräkning, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten för dem att framställa förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet. Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 juli 2017 och gälla till den 31 december 2022. Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala 10 (11) 2015-02-24 indelningsdelegerade och lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och övriga följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018. 11 (11) 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Maria Malmberg Datum Dnr 2015-08-20 KS.2014.157 Kommunstyrelsen Upprustning av Stjärnholmsvägen innan vägsamfällighet tar över ansvaret 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Alternativ 1. Sjärnholmsvägen upprustas med asfalt till en maximal kostnad av 1 385 000 kr. Alternativ 2. Stjärnholmsvägen upprustas med fyllning utan asfalt till en maximal kostnad av 550 000 kr. 2. Kostnaden tas på exploateringskontot för området. 2. Sammanfattning Ny detaljplan i Stjärnholmsområdet innebär att vägen går från kommunalt huvudmannaskap till enskilt huvudmannaskap. Det innebär att samfälligheten i området tar över ansvaret för vägen. Samfälligheten vill inte ta över vägen i dess nuvarande skick utan vill att den rustas upp innan övertagandet. Kommunstyrelseförvaltningen avser att rusta vägen och har tagit in offert på asfaltering respektive upprustning med fyllning och utan asfalt. Pris enligt offert för väg med asfalt är 1 254 931 kr. Pris enligt offert utan asfalt är 498 639 kr. Kommunstyrelsen behöver ta ställning till omfattningen av upprustningen. Kostnader för vägen tas från exploateringskontot som har intäkter och kostnader kopplad till bland annat försäljningar av mark i området och detaljplaner. På grund av eventuella oförutsedda händelser är det lagt en buffert mot det offererade priset i alternativen som finns i beslut . Beslutsunderlag * Kartbild Charlotte Johansson Kommunchef Maria Malmberg Mark- och exploateringsstrateg Beslut till: * Mark- och exploateringsstrateg, för åtgärd Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, för kännedom Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson 0155-381 54 Datum Dnr 2015-08-04 KS.2015.95 Kommunstyrelsen Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen Tillägg: Finansieras ur eget kapital. I övrigt enligt framskrivet förslag. Höjt insatskapital i Kommuninvest 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Oxelösunds kommun betalar in särskild medlemsinsats till Kommuninvest upp till den högsta nivån redan 2015. 2. Sammanfattning Föreningsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening fastställde 2015-04-16 nya stadgar där det framgår att medlemsinsatsen ska uppgå till 900 kr per invånare för kommunmedlemmar senast 2018. Det finns dock en möjlighet att fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten genom en extra insats redan 2015. Oxelösunds kommuns insatskapital uppgår i dagsläget till 5 682 tkr, vilket motsvarar 492 kr per invånare. Den högsta nivån för kommunmedlemmar är 900 kr per invånare, vilket för Oxelösunds del motsvarar 10 395 tkr. Resterande del att betala blir därmed 4 713 tkr. Likvidmässigt måste detta betalas senast 2015-12-31. Kommuner som önskar betala in en ökad medlemsinsats måste lämna en bindande anmälan till Kommuninvest senast 2015-10-31. 3. Alternativa förslag Kommunen kan avvakta med besked och inbetalning till senare år. I så fall kommer vi att få en ny förfrågan under 2016 o.s.v. ända fram till slutet av 2018 då detta höjda insatskapital enligt Kommuninvests nya stadgar skall vara reglerat i vilket fall. 4. Ärendet För att klara EU:s nya kapitalkrav samt säkra kommunsektorns finansiering krävs en kraftig förstärkning av Kommuninvests kapitalbas. Föreningsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening fastställde 2015-04-16 därför nya stadgar. I dessa stadgar framgår att medlemsinsatsen ska uppgå till 900 kr per invånare för kommunmedlemmar senast 2018. Det finns dock en möjlighet för medlemmarna att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemsskapet genom en extra insats redan 2015. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Fördelen är bl.a. att medlemmen inte längre är skyldig att erlägga den årliga insatsen som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta får då till allt större del behållas av medlemmen. Erhållen ränta Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-04 KS.2015.95 kommer då att förbättra kommunens finansnetto positivt. Dessutom är det en stor fördel för Kommuninvests anseende att kunna visa upp en hög grad av uppslutning till kapitalfrågan, vilket på gynnar oss som låntagare i Kommuninvest. Oxelösunds kommuns insatskapital uppgår i dagsläget till 5 682 tkr, vilket motsvarar 492 kr per invånare. Den högsta nivån för kommunmedlemmar är 900 kr per invånare, vilket för Oxelösunds del motsvarar 10 395 tkr. Resterande del att betala blir därmed 4 713 tkr. Likvidmässigt måste detta betalas senast 2015-12-31. Kommuner som önskar betala in en ökad medlemsinsats måste lämna besked till Kommuninvest senast 2015-10-31. Denna anmälan är bindande. Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommuninvest Ekonomichef Göran Bernhardsson Redovisningschef Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Beteckning 2015-07-30 Kommunstyrelseförvaltningen Charlotte Johansson Telefon 0155-38 101, 070-567 10 88 [email protected] Leader Sörmlandskusten 2014-2020 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut. 1. Godkänna medfinansiering av Leader Sörmlandskusten med 200 tkr per år fördelat på betalningsperioden 2016-2022.. 2 200 tkr avsätts i budget årligen för betalningsperioden för Leader Sörmlandskusten med start 2016, att beakta i MBB-processen för 2016-2018. 3. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna medfinansieringsintyg för Leader Sörmlandskusten. 2. Sammanfattning Jordbruksverkets urvalsprocess är nu slutförd och 48 områden i Sverige har blivit prioriterade att bilda Leader-områden. Leader Sörmlandskusten i vilket Oxelösunds kommun ingår, är ett av de områden som blivit prioriterade. Totalt har 34 300 000 kr blivit reserverat för Leader Sörmlandskusten. Eftersom en stor del av 2015 har passerat föreslås betalningsperioden bli 2016-2022. Detta beslutas av styrelsen för Leader Sörmlandskusten. Leader Sörmlandskusten bestod ursprungligen av kommunerna Oxelösund, Nyköping,Södertälje, och Trosa kommun. I denna programperioden har Salem tillkommit. Oxelösunds kommuns ska lämna ifrån sig ett medfinansieringsintyg för programperioden samt utse en representant i styrelsen för den ideella föreningen Sörmlandskusten som avses bildas för Leader Sörmlandskusten. I ansökan till Jordbruksverket anges att styrelsen skall bestå av femton representanter varav de fem ingående kommunerna utser var sin representant. En representant från Oxelösund har utsetts innan det konstituerande mötet för den nya styrelsen för Leader Sörmlandskusten som äger rum den 26 augusti 2015. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum Beteckning 2015-07-30 3. Ärendet Inför den nya programperioden har ett nytt område bildats för Lokalt ledd utveckling med stöd av Leadermetoden. Området består av tidigare Leader Kustlinjen med kommunerna Nyköping, Oxelösund och Trosa samt Leader Södertälje landsbygd. I området ingår även Salems kommun. Den totala befolkningen inom det nya Leaderområdet uppgår till 178 540 personer.Exklusive de två större tätorterna, Nyköping och Södertälje, är folkmängden som direkt kommer att beröras av utvecklingsinsatser, 73 856 personer.Kuststräckan av landskapet Södermanland – ”Sörmlandskusten” – begränsas av två storstadsområden. I norr av Storstockholm och i söder av den fjärde storstadsregionen Norrköping/Linköping, båda starka arbetsmarknader och tillväxtområden. Inom vårt område finns två större tätorter, Nyköping och Södertälje som också kännetecknas av stark tillväxt. Även landsbygdsområdet inom Sörmlandskusten har goda förutsättningar att utvecklas med ett ökat boende och nya företag. Dock finns behov av utvecklingsinsatser inom service och kommunikationer.Den pågående utbyggnaden av bredband är av grundläggande betydelse för landsbygdens utveckling och behöver påskyndas och ges nya resurser.Den pågående planeringen av snabbjärnväg (Ostlänken) från Järna till Linköping sträcker sig till största delen genom området och kommer på sikt att bli en motor i utvecklingen i kombination med den befintliga flygplatsen vid Skavsta. Även hamnen i Oxelösund är en viktig länk i transportkedjan med en stark utvecklingspotential. I det strategiska arbetet fokuseras på fyra insatsområden med det övergripande målet att skapa fler arbetstillfällen. Dessa insatsområden är: 1. Skapa fler arbetstillfällen genom att utveckla de gröna näringarna och den lokala matproduktionen 2. Strategisk mångfald 3. Utveckla modeller för boende och service på landsbygden 4. Skapa fler arbetstillfällen genom att utveckla turismen Förutom dessa insatsområden (som är beskrivna till sitt innehåll i vår strategi) kommer vi även att tillämpa horisontella mål som kommer att genomsyra våra insatsområden. Dessa horisontella mål är: 1. Hållbar utveckling 2. Ungas delaktighet 3. Jämlikhet Även dessa horisontella mål finns närmare beskrivna i strategidokumentet. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum Beteckning 2015-07-30 LAG är Leaderområdets styrelse som kommer att bestå av 15 personer, varav 5 vardera skall representera offentlig, ideell och privat sektor med geografisk spridning över området och med en jämlik fördelning mellan män och kvinnor. Styrelsens viktigaste uppgift, förutom att leda organisationens arbete, är att ta ställning till inkommande projektansökningar och göra ett lämpligt urval med hänsyn tagen till de fastställda insatsområdena. Till sin hjälp kommer styrelsen att ha ett antal urvalskriterier som underlag för en poängsättning av projekten. Hela urvalsprocessen kommer att vara transparant och möjlig att följa. Leader Sörmlandskusten kommer, liksom tidigare, att vara en ideell förening vars medlemmar är ett omfattande partnerskap med representation från föreningar och organisationer verksamma inom Leaderområdet. I samband med bildandet av föreningen, som beräknas ske vid en konstituerande stämma den 26 augusti, kommer förutom val även beslut om stadgar för föreningen och en rad övriga organisatoriska frågor.De tidigare föreningarna, Leader Kustlinjen och Södertälje Landsbygd, kommer att likvideras så snart allt arbete från föregående programperiod är slutfört. 4. Ekonomiska konsekvenser Oxelösunds kommuns medfinansiering beräknas bli 200 tkr per år under perioden 2016-2020.Jordbruksverket har nu meddelat att Leader Sörmlandskusten ingår bland de områden som prioriterats. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att beslut om finansiering fattas inom ramen för detta ärende. Beslutsunderlag: 1. Fördelning av medfinansiering under perioden 2016-2020 redovisas i bilaga. 2. Medfinansieringsblankett 3. Jordbruksverket – krav på medfinansiering Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Ekonomichef (F Å) Kommunchef (F K) Kultur- och fritidschef (F K) Mark- och exploateringsstrateg (F K) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Bilaga 3 Sida 1 av 1 2015-04-21 Krav på medfinansiering Ni ska till ansökan om att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling bifoga blanketten – Medfinansieringsintyg för att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling Den här blanketten använder ni för att intyga att leaderområdet har tillräcklig medfinansiering och likviditet för ett smidigt genomförande. Er reserverade budget ska medfinansieras med 33 procent övrig offentlig medfinansiering. För att räkna ut medfinansiering per år delas summan som anges i meddelandet med 7 år. Av dessa ska ni styrka att det finns minst 75 procent övrig offentlig medfinansiering i pengar av 2016 års medfinansiering från era offentliga aktörer. Övriga 25 procent av medfinansieringen kan medfinansieras i pengar, offentliga resurser eller offentlig medfinansiering som projekten ordnat själva. Den faktiska övriga offentliga medfinansieringen i pengar ska betalas ut årligen till LAG i förskott för att säkerställa LAG-pott. Leaderområdet fördelar själva ut summan mellan de offentliga aktörerna inom leaderområdet. Jordbruksverket kommer att kontrollera summan av inskickade medfinansieringsintyg för att kunna godkänna leaderområdet. Avsiktsförklaring Jordbruksverket rekommenderar att ni använder blanketten - Avsiktsförklaring – leaderområde för lokalt ledd utveckling programperioden 2014-2020. Denna blankett ska inte skickas in till Jordbruksverket utan behållas på leaderkontoret. Avsiktsförklaringen visar att de offentliga aktörerna avser att medfinansiera leaderområdet hela programperioden. Medfinansieringsintyg för att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014–2020 Bilaga nr Använd den här blanketten för att intyga övrig offentlig medfinansiering till leaderområdet. Den ifyllda blanketten är en bilaga till ansökan om att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014– 2020. Med detta intyg åtar undertecknad finansiär sig att under 2016 medfinansiera leaderområde (leaderområdets namn) med organisationsnummer Medfinansieringen i pengar är minst: kronor som ska betalas ut årsvis i förskott. Finansiär Undertecknad finansiär åtar sig att medfinansiera med det angivna beloppet SJV FPMB 12:25 2015-05 Organisation, namn och adress Datum Organisationsnummer Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande Anvisning till blanketten Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder leaderområdena för att intyga övrig offentlig medfinansiering i pengar för år 2016 från sina offentliga aktörer. Leaderområdets tilldelade budget ska medfinansieras med 33 procent övrig offentlig medfinansiering. För att räkna ut årlig medfinansiering delas summan som anges i meddelandet om prioritering utsänt i april, med 7 år. Krav är minst 75 procent faktisk medfinansiering i pengar. Övriga 25 procent av medfinansieringen kan medfinansieras i pengar, offentliga resurser eller via övrig offentlig medfinansiering via projekten men behöver inte intygas i förväg. Faktisk medfinansiering i pengar ska betalas ut årligen till LAG i förskott för att säkerställa tillräcklig LAG-pott. Leaderområdet fördelar själva ut summan mellan de offentliga aktörerna inom leaderområdet. Jordbruksverket kommer att kontrollerar summan av inskickade medfinansieringsintyg för att kunna godkänna leaderområdet. Jordbruksverket kommer att ställa krav på att minst 75 % av den offentliga medfinansieringen betalas in årsvis i förskott till leaderområdet under hela programperioden. När ska du skicka in ansökan? Medfinansieringsintyget ska skickas in som en bilaga till Ansökan om att starta ett leaderområde inom lokalt ledd utveckling. Detta stöd går att söka till och med den 31 december 2015. Så här fyller du i blanketten Fyll i namn och organisationsnummer för leaderområdet. Ange den summa pengar som medfinansiären minst ska betala in i förskott för 2016. Finansiären undertecknar och fyller i övriga kontaktuppgifter och skickar den i original till leaderområdet. Vi rekommenderar starkt att ni även använder blanketten - Avsiktsförklaring avseende leaderområdet för lokalt ledd utveckling 2014-2020. Denna blankett ska inte skickas in till Jordbruksverket utan arkiveras på leaderkontoret. Vart ska du skicka ansökan? Leaderområdet ska skicka medfinansieringsintyget i original som en bilaga till Ansökan om att starta leaderområde för lokalt ledd utveckling 2014-2020 till: Jordbruksverket Enheten för lokalt ledd utveckling 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se/lokaltleddutveckling 1(7) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Datum Dnr 2015-08-19 KS.2015.63 Kommunstyrelsen Utredning kring organisatorisk placering av inköp och upphandling 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna utredningen 2. Inköpsverksamheten stannar inom kommunens organisation 2. Sammanfattning Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133 har kommunchefen fått i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad avser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner. Utifrån uppdraget har vi valt att koncentrera oss på 3 alternativ: Fortsätta i egen regi. Någon form av sammanslagning med till exempel Trosa/Gnesta Någon form av sammanslagning med Nyköping Vår slutsats i utredningen är att vi skall hålla fast vid ett lokalt inköpskontor i Oxelösund och att samtidigt utöka och utveckla redan befintliga samarbeten. Vi bedömer att det kommer att vara väldigt viktigt att befinna sig nära de lokala användarna och det lokala näringslivet. Det blir lättare bedriva rätt inköpsverksamet som passar Oxelösunds kommun. Om vi fortsätter att bedriva inköpsverksamhet i Oxelösunds kommun har vi fortfarande möjligheten att samverka redan idag har vi möjlighet att komma åt större volymer genom samverkan med övriga närliggande kommuner. Det är redan etablerade samarbete som funnits i många år. Vi medverkar i två olika nätverk. Dels ett som avser hela Sörmland där samtliga kommuner medverkar. I detta forum diskuteras upphandlingsfrågor men vi gör också gemensamma upphandlingar på så sätt har vi möjlighet att komma åt större volymer genom samverkan. Även gemensamma utbildningar arrangeras som till exempel i entreprenadjuridik för både upphandlare och personal från verksamheten. Förutsättningarna i omvärlden kan dock förändras till exempel att organisationsformen inköpscentraler slår igenom och blir ett framgångsrikt sätt att bedriva inköpsverksamhet på. Fortsätter vi att bedriva inköpsverksamhet i egen regi i Oxelösund har vi fortfarande möjlighetet att byta inriktning på inköpsverksamheten i framtiden utifrån hur omvärlden utvecklas. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 KS.2015.63 3. Ärendet 3.1 Bakgrund Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133 har kommunchefen fått i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad avser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner. Utifrån uppdraget har vi valt att koncentrera oss på 3 alternativ: Fortsätta i egen regi. Någon form av sammanslagning med tex Trosa/Gnesta Någon form av sammanslagning med Nyköping Inköpsenheten genomför samtliga upphandlingar åt kommunen, Oxelö Energi och Kustbostäder. Bevakar och avropar ifrån SKL Kommentus upphandlingar och avtal. Samarbetar med de andra kommunerna i Sörmland och Landstinget Sörmland i olika upphandlingar Arbetar med support och utbildning/information åt verksamheterna när de genomför sina direktupphandlingar. För tillfället är det 2.0 tjänster på avdelningen. I genomsnitt har det gjort ca 25 upphandlingsärenden per år under de senaste 5 åren. Inköpsenheten genomför samtliga upphandlingar åt våra helägda kommunala dotterbolag Kustbostäder AB och Oxelö Energi AB. Under 2016 kommer de båda personer som finns på Inköpsenheten att gå i pension. Utöver politikernas utredningsuppdrag är detta också en anledning att titta över Inköpsenhetens organisering i framtiden. 3.2 Metoder Inköp har gjort en SWOT-analys av inköpsverksamheten, detta har även gjorts av de kommunala bolagen och av koncernlednings - gruppen. Utifrån detta material har vi gjort en sammanfattning av de olika analyserna se bilaga 3. Utöver detta har vi också samlat in en hel del artiklar i olika media som har handlat om inköpsverksamheten. Vi har också på inköpsträffar när länets kommuner regelbundet träffas i inköpsfrågor fört frågan om inköpsverksamhetens organisering på tal. 3.3 Omvärldsanalys I kontakt med andra närliggande kommuner är trenden att man ökar resurserna på sina inköpsavdelningar. Förstärker, utökar och utbildar. Även ute på avdelningarna förstärker man med speciella avropare, inköpsansvariga. Ett annat spår i upphandlings Sverige är att försöka få till avtal med små volymer för att kunna underlätta för mindre lokala leverantörer. Kommunerna satsar mer resurser på uppföljning av befintliga avtal och avtalstrohet i syfte att spara pengar. Vilket också är lättare att göra i en mindre organisation. 3(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 KS.2015.63 En annan tydlig trend kring den framtida inköpsorganisationen är att inköpsprocessens fokus flyttas från själva inköpsprocessen till mer omfattande förstudier, behovs- och marknadsanalyser samt uppföljning av leverans och avtal. Åsikterna bland inköparna i upphandlingssverige går i dag isär om en inköpsverksamhet för att vara effektiv och kompetent skall bygga på organiserad samverkan eller en liten organisation. 3.4 Sammanfattning swotanalyser Oxelösund-kvar i egen regi Styrkor : Utifrån de gjorda SWOT-analyserna kan man sammanfatta de olika styrkorna och svagheterna med att ha kvar inköpsverksamheten i egen regi enligt nedanstående. Utifrån Närhet/tillgänglighet till personer i verksamheterna och i bolagen och till lokal information Hög servicegrad genom närheten till bolagen och verksamheterna Närhet till det lokala näringslivet Korta beslutsvägar Enklare för politiken att påverka och styra upphandlingsverksamheten när den finns i vår egen regi. Upphandlingarna kan anpassas till lokala behov hos verksamheterna. Vi har ett unikt upphandlingssamarbete med våra bolag. Närhet och tillgänglighet till de lokala politikerna, verksamheterna och våra bolag. Vi finns nära de vi jobbar med och för. Möjlighet att vara med på HBV:s ramavtal via Kustbostäder. Svagheter: Sårbarheten vid eventuell frånvaro hos personal, sjukdom, ledigheter. Svårare att rekrytera och behålla kompetent personal. Vi har begränsad spetskompetens. Svårigheter att vid vissa upphandlingar erhålla bra priser beroende på mindre volymer. Gnesta /Trosa alternativet Utifrån de gjorda SWOT-analyserna kan man sammanfatta de olika styrkorna och svagheterna med att driva inköpsverksamheten i ett samarbete med Trosa kommun/Gnesta kommun. Styrkor: Fler gemensamma upphandlingar. Skulle kunna bli lokalt placerade beroende på hur den nya organisationen ser ut. Täcka upp för varandra vid frånvaro. Gemensamma styrdokument. 4(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 KS.2015.63 Svagheter Politiken har en stor påverkan på det lokala upphandlingsarbetet. Skillnader mellan kulturerna i de olika kommunerna. Mer byråkrati. En gemensam nämnd av något slag. Uppföljning Måste det finnas en gemensam inköpscentral? I så fall behövs budget, uppföljning osv. Var ska dessa representanter sitta? Gemensam arbetsplats. Utökat antal anställda. Nyköping Utifrån de gjorda SWOT-analyserna kan man sammanfatta de olika styrkorna och svagheterna med att driva inköpsverksamheten i ett samarbete med Nyköpings kommun. Styrkor: Minskad sårbarhet Lättare att utveckla organisationen och driva utvecklingsarbete. Gemensamma styrdokument/riktlinjer och policys. Finns ett befintligt samarbete påbörjat. Gemensam servicenämnd finns. Svagheter: Risken är att vi försvinner och tappar vår identitet. Blir nedprioriterade i Nyköping. Svårare för politiken att påverka och styra upphandlings -verksamheten när den inte längre finns i vår regi. Tappar vår lokala förankring. Svårt att hålla samma höga servicegrad som idag p gr av närheten och tillgängligheten till bolagen och verksamheterna försämras. I en större organisation är arbetssättet mer uppdelat mellan upphandlarna och verksamheten vilket ställer högre krav på planeringen av de administrativa tjänsterna. Verksamheterna kan välja andra vägar att göra vissa upphandlingar vilket kan medföra att lagen om offentlig upphandling LOU åsidosätts. Långa beslutsvägar Skild politisk samsyn mellan våra kommuner. Handläggningstiderna för upphandlingsprocessen förlängs. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Vår slutsats i utredningen är att vi skall hålla fast vid ett lokalt inköpskontor i Oxelösund och att samtidigt utöka och utveckla redan befintliga samarbeten. Vi bedömer att det kommer att vara väldigt viktigt att befinna sig nära de lokala användarna och det lokala näringslivet. Det blir lättare bedriva rätt inköpsverksamet som passar Oxelösunds kommun. 5(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 KS.2015.63 Om vi fortsätter att bedriva inköpsverksamhet i Oxelösunds Kommun har vi fortfarande möjligheten att samverka redan idag har vi möjlighet att komma åt större volymer genom samverkan med övriga närliggande kommuner. Det är redan etablerade samarbete som funnits i många år. Vi medverkar i två olika nätverk. Dels ett som avser hela Sörmland där samtliga kommuner medverkar. I detta forum diskuteras upphandlingsfrågor men vi gör också gemensamma upphandlingar på så sätt har vi möjlighet att komma åt större volymer genom samverkan. Även gemensamma utbildningar arrangeras som till exempel i entreprenadjuridik för både upphandlare och personal från verksamheten. Det andra nätvärket som vi är med i omfattar kommunerna i Östra Sörmland (Nyköping, Trosa och Gnesta) här förs också diskussioner kring inköpsfrågor och görs gemensamma upphandlingar. Lämpliga gemensamma upphandlingar är sådana där specifika krav och villkor för den enskilda kommunens verksamheter inte behöver ställas. Se exempel nedan. Gemensamma upphandlingar som genomförs i olika konstellationer i Sörmland är: Livsmedel, Resebyråtjänster, kontorsmaterial, begagnade möbler, parkeringsbevakning, tvätttjänster, mindre entreprenadarben för gata och VA, papper, plast och städkem mm, avloppspumpar, VA-material och kemikalier för avloppsreningsverket. Kommentus är SKLs inköpssambete där vi redan i dag med på ett flertal stora ramavtal som tex drivmedel, eldningsolja, fordon, läromedel och vägmärken. Dessutom har vi succesivt utökat samarbetet med Landstinget gällande upphandlingar för bland annat sjukvårdsmaterial och vaccin. Detta är samarbeten som hela tiden utvecklas och blir mer omfattande Befintliga etablerade nätverk fyller en viktig funktion där gemensamma upphandlingar, utbildningar, utbyte av nyheter, erfarenheter och upphandlingsunderlag utgör viktiga delar för deltagarna. En större organisation kan inte tillgodogöra sig utbytet i nätverken bättre än en mindre varför synergieffekterna i det avseendet inte kan påräknas. Frågan om att besitta spetskompetens är viktig i dag och kommer att bli än viktigare i framtiden Vi ser det som svårt även om vi går samman med andra kommuner att få heltäckande spetskompetens. Det här området är så stort och komplext så att oavsett om vi har kompetensen själva eller tillsammans med flera andra kommuner så är vi fortfarande för små. Nödvändig kompetens kan redan i dag inhandlas externt vid behov vilket vi redan gör i dag tex när våra upphandlingar överklagas. Vi anlitar i sådana fall experter från SKL Kommentus. De samarbeten som vi dag har med Landstinget Sörmland och övriga kommuner ger oss också möjlighet att ta del av spetskompetens inom olika områden. I den lilla kommunen är det svårare att rekrytera och behålla kompetent personal. Det här är den lilla kommunens dilemma. Inköpare är idag ett bristyrke och risken finns att personer som kommer hit går vidare till större arbetsplatser efter några år. En ny upphandlare kan dock se Oxelösund som attraktiv just därför att kommunen är liten. Möjligheter finns att få arbeta brett och över många områden. Sårbarheten vid eventuell frånvaro hos personal, sjukdom, ledigheter är ett annat dilemma som den lilla kommunen har. I Oxelösund finns en väl fungerande inköpsverksamhet om vi kan rekrytera duktig personal och intresse finns att komma hit och arbeta med upphandlingsfrågor samtidigt som vi utökar redan etablerade samarbeten finns möjligheter att minska risken för sårbarhet. Men det går inte att lämna några garantier saker kan inträffa som kan göra att vi hamnar i en sårbar situation. Som tidigare nämnts så kommer nuvarande inköpare att gå i pension under 2016. Det finns dock i nuläget intresse från externt och internt håll som bedöms som hållbart för att 6(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 KS.2015.63 vi ska kunna fortsätta bedriva inköp från Oxelösund. Viktigt är att vi så tidigt som möjligt kan börja anställa och skola in dessa. Kompetensförstärkning av befintlig personal inom ekonomienheten är en framkomlig väg för att begränsa sårbarheten och samtidigt öka servicen till verksamheterna vid tex direktupphandlingar, vilka beräknas öka i omfattning eftersom beloppsgränsen för denna typ av upphandling har höjts från 271 000 till 505 800 kr. Förutsättningarna i omvärlden kan dock förändras tex att organisationsformen inköpscentraler slår igenom och blir ett framgångsrikt sätt att bedriva inköpsverksamhet på. Fortsätter vi att bedriva inköpsverksamhet i egen regi i Oxelösund har vi fortfarande möjlighetet att byta inriktning på inköpsverksamheten i framtiden utifrån hur omvärlden utvecklas. En annan förändring i omvärlden är att den nya regeringen har aviserat förändringar i lagstiftningen kring upphandlingar vilket skall leda till förenklingar i upphandlingsprocessen. Dessutom har den nya regeringen aviserat att en upphandlinsmyndighet kommer att bildas vilket säkerligen också kommer att leda till förändade förutsättningar för hur upphandlingsverksamheten kommer att bedrivas i framtiden. Under omvärldsavsnittet redogjorde vi också för den trend som handlar om att inköpsprocessen håller på att utökas genom tex avtalsuppföljning och inköpsanalys. Här finns stora möjligheter att lokalt utöka samarbetet med Ekonomifunktionen och via ekonomisystemet bli bättre på avtalsuppföljning. Ett sådant närmare samarbete underlättas också av att de båda funktionerna finns på plats i Oxelösund. En sådan utökad uppföljning av tecknade avtal i kombination med att få verksamheterna att i högre utsträckning vara avtalstrogna och inte handla från leverantörer som vi inte har avtal med, kan innebära en kostnadsbesparing på upp till 10 % av de påverkbara kostnaderna. En annan sak som bör beskrivas är Inköpsenhetens organisatoriska placering förutsatt att Inköpsverksamheten stannar inom Oxelösunds kommun. För närvarande sorterar Inköpsenheten under ekonomienheten. Förslaget i framtiden är att denna organisering fortgår. Det finns en nära koppling till ekonomienheten vilket kommer att förstärkas om vi utvecklar inköpsverksamheten genom att skapa strukturer och rutiner för förbättrad avtalsuppföljning via tex ekonomisystemet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-08-19 Beslut i Kommunstyrelsen 2014-11-05 § 133 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Magnus Pettersson Ekonomichef 7(7) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-19 Inköpschef (FK) Ekonomichef (FÅ) KS.2015.63 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014-11-05 Ks § 133 Dnr KS.2014.106 Översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning ur ett långsiktigt perspektiv Kommunstyrelsens beslut 1. Godkänna rapporten. 2. Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner. Uppdraget ska återredovisas till halvårsskiftet 2015. Sammanfattning Fullmäktige har i budget 2014 gett Kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översiktlig översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning utifrån långsiktiga behov. Koncernledningen har med hjälp av hela kommunens chefsgrupp processat ärendet och kommit fram till att den viktigaste organisatoriska frågan för att öka kommunens attraktivitet, service och bemötande är ”en väg in” för kommuninvånaren/kunden. För att utreda denna fråga föreslås en förstudie under hösten 2014 finansierad genom de extra medel kommunstyrelsen har till sitt förfogande. En ansökan är gjord och planeras att behandlas på kommunstyrelsen 2014-09-09. I övrigt finns primärt inget behov av en förändrad organisation annat än i form av smärre justeringar. Sådana justeringar pågår inom berörda förvaltningar/nämnder. I övrigt så är det verksamhetsutveckling och förfining av viktiga processer och genomlysningar av delar av verksamheten som är det riktigt viktiga för att kunna möta framtiden och för att använda resurserna på ett så kvalitativt och effektivt sätt som möjligt. Behovet av utvecklig varierar men är på vissa håll stort och risken är att fokus förloras om man riktar in sig på en förändrad organisation. Det skapar både oro och otrygghet och gagnar vare sig kommuninvånare eller medarbetare. I fråga om bemanning kan både personalomsättning och kommande pensionsavgångar anses ligga på normala nivåer. Vad gäller socialsekreterare och sjuksköterskor har omsättningen varit alltför stor och åtgärder behöver vidtas för att stärka Oxelösunds kommun som en attraktiv arbetsgivare för dessa grupper. Beslutsunderlag Bilaga statistik bemanning Tjänsteskrivelse översyn ver 2 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014-11-05 Dagens sammanträde Framskrivet förslag Godkänna rapporten. Förslag 1. Dag Bergentoft (M) föreslår följande tillägg: Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner. Solweig Ericsson Kurg (FP) instämmer. 2. Ordföranden föreslår följande tillägg: Uppdraget ska återredovisas till halvårsskiftet 2015. Beslutsgång 1. Ordföranden frågar om Dag Bergentofts (M) tilläggsförslag 1 och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. 2. Ordföranden frågar om sitt eget tilläggsförslag 2 och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. ______ Beslut till: Charlotte Johansson (FÅ) Henny Larsson (FÅ) Magnus Petersson (FÅ) Irene Bengtsson (FÅ) Peter Rasmussen (FÅ) Conny Zetterlund (FÅ) Elisabeth Bäckman-Steninger (FÅ) Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-08-20 KS.2015.65 Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Regional bredbandsstrategi 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Oxelösunds kommun ställer sig bakom regional bredbandsstrategi ”Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland”. 2. Sammanfattning För att stimulera utbyggnadstakten av både fast och mobilt bredband i länet har Regionförbundet och Länsstyrelsen i Sörmland tagit initiativ till att arbeta fram en länsstrategi som skall kunna utgöra ett stöd för kommunerna att förverkliga ambitionen att 90 % ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år 2020. Oxelösund har mycket goda geografiska förutsättningar och har kommit långt i bredbandsutbyggnaden. Kommunen kommer endast att delta i vissa delar av arbetet då utvecklingsbehovet är mindre än på andra håll i länet. Kommunen ställer sig bakom strategin och vill bidra till övriga länets utveckling. Beslutsunderlag ”Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland”. Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Regionförbundet Sörmland Håkan Franzén, Oxelö Energi, för kännedom Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland Februari 2015 Förord För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga för att kunna kommunicera och fungera effektivt. I takt med att digitala tjänster påverkar och blir allt mer betydelsefulla i våra liv har bredband blivit viktig infrastruktur i det digitala samhället. Konsekvensen av att ha dåligt, eller inget bredband, leder till digitalt utanförskap. Vi vill se till allas möjligheter att använda digitala tjänster och därigenom ge alla lika villkor för möjligheterna att ta del av information, tjänster och kommunikation. Vår vision för bredband i Sörmland är därför att alla skall ha tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är tillgängliga för olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt och att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. Vår ambition på kort sikt är att inte bara undanröja de hinder som försvårar och fördyrar utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturer utan att även så långt det är möjligt aktivt engagera oss i frågan genom att samarbeta med olika aktörer. Efter bästa förmåga och tilldelade ekonomiska resurser skall vi fortsätta att medfinansiera och stödja utbyggnad av bredband i kommersiellt svaga områden för att sträva efter ett digitalt innanförskap för alla i Sörmland. In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen men också med utbyten med närliggande kommuner och län som är framgångsrika inom området. 2 Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................................. 4 2 De digitala tjänsternas allt större betydelse ........................................................................ 5 3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge ......................................................................................... 7 4 Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla .................................................... 13 5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång .................................................. 14 6 Vem gör vad ......................................................................................................................... 22 6.1 Sörmlands kommuner ................................................................................................. 22 6.2 Regionförbundet Sörmland ........................................................................................ 23 6.3 Länsstyrelsen ................................................................................................................ 24 6.4 Aktiviteter ..................................................................................................................... 25 6.5 Uppföljning ................................................................................................................... 25 3 1 Inledning Tillgång till bredbandsinfrastruktur och därmed digitala tjänster är en viktig fråga för tillväxt, näringsliv, landsbygd, medborgare och i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt regeringens bredbandsstrategi skall utbyggnaden i första hand ske genom marknadens försorg och staten skall bidra där marknadens aktörer saknar förutsättningar för att verka. För att skapa förutsättningar för bredbandsutbyggnaden är kommuner, länsstyrelser och regionförbund nyckelaktörer och engagemanget därifrån är många gånger avgörande för att få infrastruktur på plats. Detta både för att skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer att investera i fast och mobil infrastruktur för bredband men även för att på olika sätt medverka till utbyggnad i områden som är av minst kommersiellt intresse. Merparten av kommunerna i Sörmland har tidigare tagit fram lokala strategier och handlingsplaner för bredbandsutbyggnaden. Sedan en tid tillbaka samarbetar länsstyrelsen i Södermanland och regionförbundet Sörmland kring utbyggnaden av såväl fast- som mobilt bredband i regionen/länet. Under år 2014 beslutade vi att ta fram en regional bredbandsstrategi med målsättningen att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden samt att ligga till grund för handlingsplaner och utbyggnadsåtgärder i länet. För detta arbete anlitades konsultföretaget A-focus som har lett arbetet. Förutom löpande möten och avstämningar med ansvariga personer på regionförbundet och Länsstyrelsen har representanter från samtliga kommuner i Sörmland varit aktivt involverade. Befattningshavare som har inkluderats i processen har varit kommunstyrelsens ordförande, kommunchefer, näringslivssamordnare samt IT och bredbandsansvariga. 4 2 De digitala tjänsternas allt större betydelse Digitala tjänster påverkar allt fler aspekter av våra liv. Det är inte längre bara enklare bastjänster som e-post, meddelandetjänster och telefoni utan även e-handel, informationssökning, sociala nätverkstjänster och myndighetskontakter. Till detta kommer ett allt större utbud och konsumtion av audiovisuella tjänster. I takt med att samhället blir allt mer digitalt påverkas också allt fler viktiga områden som är av stor betydelse i människors liv. Det är inte bara enskilda individer som berörs av denna utveckling utan även företagen och det offentliga. För nästan alla företag har digitala tjänster på kort tid utvecklats till en nödvändighet för kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter, men också för olika former av affärsmöten via videokonferens. Även för myndigheter, skola, vård och andra offentliga organ är digitala tjänster av allt större betydelse och redan idag används de för undervisning på distans och i hemsjukvården. Grundläggande faktorer som rätten till utbildning, arbete och vård berörs i allt större utsträckning. De digitala tjänsterna påverkar snart sagt alla aspekter av våra liv. Digitala tjänster påverkar Hur vi interagerar med andra människor Hur vi arbetar Hur vi bedriver företag Hur vi har kontakt med offentliga organisationer Hur kommuner bedriver sin verksamhet Hur landstinget bedriver sin verksamhet Hur våra bilar och andra prylar fungerar 5 Bilden nedan visar på internets utveckling med avseende på vad nätet används till för ändamål. Inledningsvis när internet blev allmänt populärt runt år 2000 var de vanligaste användningsområdena e-post och hemsidor. Då gick det ännu utmärkt att ansluta sig till internet med modem via telejacket, en tjänst som idag är obsolet. Sedan dess har internet ökat i popularitet både hos användarna och hos dem som tillhandahåller tjänsterna – oavsett om de är globala företag som Apple och Google eller om de är den lokala handlaren i byn – alla är där. Historik och prognos med avseende på vilka digitala tjänster internet används till Ur användarens perspektiv är det användningsområdena som attraherar, vad man kan göra med hjälp av tjänsterna på internet. Att kommunicera, bli underhållen, göra affärer, kontakta myndigheter etc. För svenskarna är internet redan idag den främsta informationskällan både när det gäller nyheter, politik, kultur och underhållning. På lite längre sikt går så gott som alla digitala tjänster, kommunikation och mediadistribution, via internet - inklusive det mesta av tv och radio samt även samhällskritiska tjänster som trygghetslarm och kommunikation med 112tjänster. Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. Betydelsen av en väl fungerande internetanslutning via bredband ökar med antal tjänster och tillämpningar och utvecklingen i den riktningen går mycket snabbt. Utan bra bredband kan användarna inte ta del av allt detta. Att ha dålig eller ingen anslutning till internet är att vara i digitalt utanförskap, vilket har konsekvenser för individen men också för samhället i de fall då individer inte är digitalt nåbara. Det gör i sin tur att bredband är en fråga som har stor betydelse för ett antal områden som är av stor vikt för regionen och dess olika kommuner. Vilka av nedanstående områden som är av störst betydelse 6 varierar naturligtvis något från kommun till kommun, men alla berörs i hög grad av de flesta av områdena. Av denna anledning är tillgången på bra bredband, både fast och mobilt, av stort intresse för oss. Bredband har betydelse för: tillväxt och förutsättningar att bedriva företag att attrahera arbetskraft till en kommun individers möjlighet att utbilda sig bra vård och omsorg hur attraktivt det är att bosätta sig i regionen att bedriva effektiv offentlig verksamhet regionenens attraktivitet som turistmål 3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge Sedan i början av 2000-talet har infrastruktur för bredband successivt byggts ut i stora delar av Sverige. Bredband har kunnat erbjudas genom nyetablering av fiber, mobilnät som har uppgraderats och byggts ut med 3G och därefter 4G, teknikuppgradering av fasta nät som initialt byggdes för andra syften, exempelvis kopparnätet och kabel-tv-näten. Generellt i Sverige råder det betydande skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika kommuner, så är även fallet i Sörmland. Vissa kommuner har kommit längre i utbyggnaden av t ex fiber och andra har av olika skäl bättre täckning och kapacitet i mobilnäten. Givet den snabba utvecklingen av användarnas behov står dock samtliga kommuner i länet inför fortsatta utmaningar avseende utbyggnaden av infrastruktur för bredband. Fast bredbandsinfrastruktur Den fasta bredbandsinfrastrukturen ansluter i huvudsak bostäder och arbetsställen. Vad som användarna uppfattar vara bra bredband varierar över tiden. Grundkraven är att bredbandet ska vara tillräckligt snabbt för att inte vara hämmande för de digitala tjänster man avser att använda det för. Det skall också ha en stabilitet som motsvarar dess betydelse för individerna eller verksamheten och det skall finnas att tillgå till en rimlig kostnad. Utvecklingen avseende hur och till vad internet används har medfört en succesiv förändring av användarnas krav på bredbandens hastighet och tillförlitlighet. Nedanstående bild visar utvecklingen av olika hastigheter på det fasta bredbandet. 7 Nationell ökad efterfrågan på bredband i allt högre hastigheter, PTS 2014 Bredband på upp till 10 Mbit/s som tidigare ansågs vara en fullt tillräcklig bandbredd för de allra flesta användarna minskar successivt och har i princip halverats i antal under de senaste fem åren. Trenden är att om ytterligare fem år kommer ytterst få ha fast bredband på hastigheter under 10 Mbit/s – om de kan välja. För de fasta infrastrukturerna har den utvecklingen ökat efterfrågan på fiber, framförallt på bekostnad bredband via det gamla kopparnätet, så kallat xDSL. 8 Fast bredbandsanslutning, Svensk telemarknad fram till första halvåret 2014, PTS Fast bredband via fiber är den infrastruktur som kan erbjuda högst hastighet och tillväxten av fiber är en direkt följd av den ökade användningen av internet till allt mer bandbreddskrävande tillämpningar. Bredband via kopparnätet (xDSL) har tekniska begränsningar att erbjuda de höga hastigheter som allt fler användare efterfrågar och tappar därför marknadsandel. Bredband via kabel-tv har ingen större tillväxt i antal anslutningar men hastigheterna i dessa nät blir allt högre i och med uppgradering av den tekniska utrustningen i nätet och fiber närmare kabel-tv fastigheterna. En fortsatt utbyggnad av fiber för fast bredband är en förutsättning för att användandet av digitala tjänster inte skall hämmas av bredband som är otillräckligt för användarnas behov. De nationella målen är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år 2010. Från de mätningar som PTS gör avseende detta kan vi se att det finns mycket utbyggnad kvar att göra i Sörmland innan de nationella målen är nådda. Värt att notera är att regeringens mål bara avser fast bredband, men användarnas efterfrågan finns naturligtvis även på mobilt bredband. 9 Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, 2013 80% 70% 60% 50% Rikssnitt 40% Rikssnitt 30% 20% 10% 0% Befolkning Arbetsställen Jämförelse av tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s via fiber eller kabel tv år 2013, PTS Den prognos över tillväxten av bredband i Sörmland som gjordes i utredningen ”Bredbandskartläggning Sörmland 2014” visar att om utbyggnaden fortsätter i samma takt som under perioden 2010 – 2012, kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång till fiber år 2020. Det är dock stora skillnader mellan de olika kommunerna i Sörmland och vissa ligger närmare målet än andra. Med ”tillgång till bredband” avses enligt PTS tolkning att infrastrukturen är utbyggd fram till fastigheten. För att bedöma hur stor utbyggnad som återstår mäter PTS även om fiber finns inom drygt 300 meter från fastigheterna. Inom detta avstånd finns fiber till 66 procent av bostäderna och 55 procent av arbetsställena i Sörmland. Det stora flertalet fastigheter som återstår att ansluta med fiber är enfamiljshus som idag i bästa fall har xDSL. Mobil bredbandsinfrastruktur Användandet av internet och digitala tjänster är dock inte avgränsat till hemmet eller arbetsplatsen dit fiber kan nå. Behoven finns där i alla situationer, även när användarna är mobila. Därför är det trådlösa bredbandet minst lika viktigt som det fasta. Det är sällan lika snabbt men har fördelen att det fungerar även utanför hemmet och arbetsplatsen, i bästa fall nästan överallt. Numer ansluts också allt fler terminaler trådlöst oberoende om det är inomhus eller utomhus. Trådlöst bredband kan antingen vara av typen mobilt bredband (4G) eller WiFi. För att möta den ökade efterfrågan på gränslös kommunikation krävs en stor utbyggnad av trådlös access. Eftersom exempelvis pris och kapacitet upplevs som begränsande i mobilnät har 10 efterfrågan på WiFi ökat under senare år. Även om tekniken i första hand är avsedd för inomhusmiljö har den även börjat användas för att erbjuda täckning i gränslandet mellan inomhus- och utomhusmiljö som exempelvis köpcentra, sportarenor och på torg. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning i slutet av 2013 visar att situationen i Sörmland var strax under riksgenomsnittet på flera områden. Av PTS kartläggningen framgår att alla hushåll och arbetsställen i länet täcks av mobilt 4G, åtminstone för mobiltelefonitjänsten utomhus. Beräknad mobiltäckning för telefonitjänsten är dock inte detsamma som att man från sin smartphone kan använda alla de tjänster man önskar. Täckningen varierar för olika tjänster. Datahastigheten i mobilnät är högst närmast basstationen och kan där medge användning av video och andra krävande applikationer. Längst ut från basstationen medger kapaciteten att endast telefoni och meddelandetjänster fungerar. Täckningen för mer bandbreddskrävande tjänster än telefoni och sms är således långt ifrån heltäckande i regionen, sådana täckningskartor saknas dock. En indikation på den generella kvalitén på mobilnäten i Sörmland är den genomsnittliga hastighet som användarna i praktiken mäter upp från sina terminaler. Den informationen kan hämtas från tjänsten bredbandskollen som Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) sammanställer. I jämförelse med ett antal närliggande län erbjuder flera av operatörerna lägre kapacitet i mobilnäten i Sörmland. 11 Medelhastighet mobil nedladdning Mb/s 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Uppmätt medelhastighet i mobilnäten under tidsperioden januari-maj 2014, källa .SE Den uppmätta medelhastigheten i mobilnäten är i huvudsak en konsekvens av hur många mobilbasstationer som mobiloperatörerna har i förhållande till antalet användare. Att hastigheten i mobilnäten i Sörmland är lägre än i andra län är en indikation på att mobilnäten i Sörmland är i ännu större behov av förtätning och förbättring än i många andra län. Därmed inte sagt att användarna är nöjda med mobilnäten i andra län, de har dock anledning att vara mindre missnöjda. Vilka möjliga lösningar som kan bli aktuella för att öka kapaciteten i publika nät för trådlös kommunikation är olika beroende på typen av nät. Mobilnäten behöver framförallt förbättras avseende nätens densitet, det vill säga fler basstationer behöver byggas. WiFi-nät finns i mycket stora antal redan idag men de behöver genom nya affärsmodeller bli publikt tillgängliga på sätt som användarna känner sig trygga med. Även fler nya WiFi-nät i publika miljöer kommer med stor sannolikhet att etableras. Sverige ligger efter inom detta område. Ett illustrerande exempel på det är att Telia i Sverige har färre än 5 tusen publika WiFi och deras motsvarighet i Storbritannien har hela 5 miljoner WiFi. Det finns all anledning att tro på en mycket stark ökning av antalet basstationer för trådlösa nät, oavsett teknisk lösning – 4G eller WiFi. Prognosen från A-focus rapport ”Digitala tjänster - Gemensamma regler ger tillväxt i Europa i rapporten” till Näringsdepartementet 2015 är att antalet basstationer 12 för mobilnät kommer att öka från dagens cirka 20 tusen till 50 tusen år 2030, vilket betyder att också mobilnäten är långt ifrån färdigbyggda. 4 Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla För att möta den samhällsförändring som vi är mitt inne i och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland en vision som eftersträvar att inkludera alla, utan undantag. Alla som är permanentboende i Sörmland Alla som arbetar i Sörmland Alla som bedriver offentlig verksamhet i Sörmland Alla som går i skolan i Sörmland Alla som bedriver näringsverksamhet i Sörmland Alla som är på tillfälligt besök i Sörmland Alla som har fritidshus i Sörmland Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. För att det vackra Sörmland fortsatt ska vara en attraktiv plats att leva, verka och växa i krävs tillgång till bra bredband. Hög kostnad, bristfällig kvalitet eller att det helt enkelt saknas bredband riskerar att hämma utvecklingen av det digitala Sörmland. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Visionen det digitala Sörmland kräver ett långsiktigt arbete för att steg för steg undanröja hinder och vidta åtgärder. Resultat kräver ett nära samarbete mellan marknadens aktörer, kommuner, intresseorganisationer, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att identifiera och adressera hinder samt samordna och öka vårt engagemang i frågor och utmaningar som rör bredband ska vi successivt arbeta oss närmare och närmare att uppnå visionen. Vision Visionen är att alla i Sörmland: har tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är prisvärda - med minsta möjliga skillnad mellan olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt, att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. 13 5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång Visionen innebär att den digitala infrastrukturen i form av fast och trådlöst bredband utvecklas till en samhällsviktig infrastruktur i likhet med exempelvis el, vatten, vägar och järnvägar. I likhet med dessa infrastrukturer kommer bredband att kräva ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. För att tillvarata de möjligheter som IT, internet och bredband medger i samhället presenterades 2009 en nationell bredbandsstrategi med målen att: Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mb/s. Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Med ett tidsperspektiv på tio år identifierades även ett delmål 2015 då 40 procent förväntas ha tillgång till 100 Mb/s. Delmålet är redan uppnått. Bredband är inte ett offentligt ansvar på samma sätt som exempelvis vård, skola och omsorg. I den nationella bredbandsstrategin tydliggörs att det i första hand inte är det offentligas roll att stå för de investeringar som krävs för att användarna ska ha möjlighet att få tillgång till det bredband de vill ha, och behöver. Även om huvuddelen av finansieringen kommer från kommersiella aktörer har kommun, region och staten en avgörande roll för utvecklingen. Nedan beskriver vi några olika förhållningssätt. 14 Inte agera alls På nivån underst i bilden är förhållningssättet att det offentliga inte på något sätt agerar i denna fråga. Investeringar och utbyggnad av bredband genomförs av kommersiella aktörer och drivs av användarnas efterfrågan och betalningsvilja. Utbyggnaden är kringgärdad av regler och tillstånd där det offentliga har en stor roll. Krångliga regler, otydlighet och höga kostnader ökar investeringsriskerna. Med ökade risker minskar möjligheterna att användarnas efterfrågan får genomslag i faktisk utbyggnad. Även i de kommersiellt starkaste områdena i Sverige försöker idag det offentliga underlätta för marknadsaktörer att genomföra investeringar. Därigenom är denna understa nivån ”inte agera alls” ett alternativ som numera tillhör historien Skapa grundförutsättningar – nationell nivå Som ett resultat av den nationella bredbandsstrategin har ett antal nationella initiativ tagits för att skapa bra grundförutsättningar för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum Bredbandsforum bildades 2010 med syftet att främja samverkan kring bredbandsutbyggnaden. Ett av huvudsyftena är att identifiera åtgärder för att skapa grundförutsättningar för utbyggnad av bredband. Företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans hitta lösningar som ökar tillgången till bredband. Forumets styrgrupp består av företrädare för olika företag, organisationer och leds av ansvarig minister. Arbetsgrupper inom bredbandsforum har arbetat med att exempelvis identifiera och undanröja hinder för utbyggnad, robusthet samt stöd till byalag. Det pågående arbetet fokuserar på hur efterfrågan kan samordnas och utbyggnad av fiber till villor. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera infrastruktur för elektronisk kommunikation i den fysiska planeringen och i bygglovsärenden. Elektronisk kommunikation är ett allmänt intresse. Detta innebär att vid planläggning och i bygglovsärenden ska möjligheterna till elektronisk kommunikation vägas mot andra allmänna intressen för att åstadkomma ett från helhetssynpunkt bra resultat. Elektroniska kommunikationer ingår därmed i den grundläggande infrastrukturen för bebyggelse och ska finnas med i kommunernas översiktsplanering. Ändring av svensk lag för att underlätta utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Regeringen arbetar med att införa EU-direktivet om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (2014/61/EU) i svenska lag. 15 Direktivet syftar till att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband för att uppnå målen i den digitala agendan för Europa och berör ett flertal olika infrastrukturägare. Ett av syftena är att kunna utnyttja annan infrastruktur för att underlätta och minska kostnaderna för utbyggnad av bredband. Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast den 1 januari 2016. Skapa grundförutsättningar – lokal nivå Under de kommande åren står vi inför en kraftansträngning i utbyggnad av främst fiber och trådlös infrastruktur. För att lyckas krävs förståelse och samverkan mellan involverade parter. Eftersom utbyggnaden av fiber och trådlöst bredband är lokal och involverar kommuner ur flera olika perspektiv har kommunernas agerande en stor betydelse. Oavsett om det rör sig om utbyggnad av infrastruktur för fast eller trådlöst bredband är den kommunala organisationen och ansvarsområdena involverade på ett flertal olika sätt. Några exempel på sådana områden är beviljande av marktillträde, grävtillstånd, samförläggning i samband med andra infrastrukturprojekt, detaljplaner. Att se till att samtliga sådana områden och beröringspunkter med de som vill investera i infrastruktur för bredband går smidigt och till rimliga kostnader är att skapa goda förutsättningar. Årligen investeras drygt nio miljarder kronor inom elektronisk kommunikation av privata och offentliga aktörer. Under senare år är det främst fiber och mobilnät som stått för de stora investeringarna. Det är inte bara olika tekniker utan även olika geografiska områden som slåss om investeringsmedlen. För att nå Sörmlands vision är det avgörande att regionen skapar bra grundförutsättningar och attraherar en så stor del som möjligt av dessa investeringar. Investeringar i bredbandsinfrastruktur har stora likheter med andra typer av företagsinvesteringar. Det rör sig om kommersiella företag som genom investeringar önskar etablera något som kan ge en skälig avkastning. Liksom för andra investeringsobjekt är inte heller denna riskfri. Utöver exempelvis betalningsvilja, anläggningskostnader och konkurrens påverkar kommunens agerande och bemötande investeringskalkylen. Hur enkel eller besvärlig man är att ha att göra med har betydelse. 16 Telenor har låtit göra en undersökning av förutsättningarna att investera i olika kommuner. Studien är inte heltäckande för alla Sveriges kommuner men visar på viktiga faktorer ur en investerares perspektiv. Mobil Fast Index över förutsättningarna att nätutbyggnad i några kommuner. Källa Nexia DA. Studien redovisar ett index som är en sammanvägning av olika praktiska faktorer. Krångliga regler, långa handläggningstider, hinder och höga avgifter försvårar utbyggnaden. Linköping och Västerås är exempel på kommuner som har betydligt högre tillgång på bra bredband än Eskilstuna och Jönköping. Det beror på att man i både Linköping och Västerås i många år varit aktiva inom detta område och förutom att investera i eget stadsnät har man en välkomnande och öppen attityd till de kommersiella aktörernas investeringar, vilket tabellen ovan visar. Rätt hanterat behöver det inte finnas något motsatsförhållande mellan egna offentliga investeringar i stadsnät och attraktivitet för kommersiella investeringar. För att ytterligare öka intresset att investera i Sörmland kan kommunerna dra nytta av varandra. Genom mer likformade villkor för att investera och en samlad dialog med marknadsaktörerna underlättas förutsättningarna för investeringar. Här har regionförbundet och länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna och samordna dialogen med marknadsaktörerna Bredbandssamordnare Som tidigare beskrivits möter investerare kommunerna ur många olika perspektiv exempelvis strategisk partner, som tillståndsgivare och fastighetsägare. Detta innebär många olika beröringspunkter inom den kommunala organisationen. Det är inte unikt för den här typen av investeringar utan gäller även i många andra fall, därför finns näringslivskontoren i 17 kommunerna. Denna funktion är lika viktig för att stimulera investeringarna i bredband som för andra investeringar från kommersiella aktörer i kommunen. En kommunal bredbandssamordnare har här en viktig funktion som sammanhållande för marknadsaktörernas kontakter med kommunen. I en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna kan möjligheter och hinder identifieras. Utöver att hjälpa marknadsaktörerna i kontakter med kommunen har även bredbandssamordnaren ofta en viktig roll att driva det interna arbetet med bredbandsfrågor inom den kommunala organisationen. Idag är bredbandssamordnare organisatoriskt placerade på olika funktioner i regionens kommuner. Bredbandssamordnaren bör vara placerad på eller ha ett nära samarbete med näringslivskontoret. Placering på kommunalägt stadsnät bör undvikas eftersom möjligheterna agera oberoende och trovärdigt i förhållande till konkurrenter är begränsade. Det är exempelvis inte möjligt att trovärdigt föra diskussioner om strategiskt samarbete eller utbyggnadsplaner för fiber respektive trådlös infrastruktur. Viktiga arbetsuppgifter för bredbandssamordnaren: Underlätta och vägleda investerare i infrastruktur i kontakter med kommunen. Identifiera behovet av mobil och fast bredbandsinfrastruktur i kommunen för offentlig verksamhet, privatpersoner och företag. Kartlägga tillgång till mobil och fast bredbandsinfrastruktur och ha dialog med infrastrukturägare om utbyggnad och investeringar. Samordna kontakter med andra kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen. Bygga bredband – nationell nivå Utöver bra grundförutsättningar kräver bredbandsutbyggnaden betydande investeringar i både trådlös och fast bredbandsinfrastruktur för att möta efterfrågan. Finansiering av bredbandsutbyggnad Årligen investeras drygt nio miljarder kronor på den svenska marknaden för elektronisk kommunikation. Det motsvarar cirka 15 procent av slutkundsintäkterna på marknaden. De totala investeringsbeloppet har varit relativt konstant under många år. Däremot varierar vilka aktörer samt i vilken infrastruktur och till vilka tjänster som investeringarna går till. I dagsläget och för de närmaste åren har de kommersiella aktörerna extra fokus på nyetablering av fiber till enfamiljshus i tätort samt förtätning av antalet basstationer i mobilnäten. Den bidragsfinansierade utbyggnaden har fokus på byanätsprojekt i glesbygd. 18 Årliga investeringar i miljarder kronor 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringar i mobilnät Investeringar i fastnät - marknadens aktörer Investeringar i fastnät - stadsnät Investeringar i fastnät - stöd Investeringar i fast och mobil infrastruktur under perioden 2010-2014. Källa: A-focus Diagrammet ovan visar de totala investeringarna under de senaste fem åren, vilka i genomsnitt har legat på cirka 9,2 miljarder. Marknadens kommersiella aktörer står för 80 procent, stadsnäten för 15 procent och olika former av stöd för 5 procent. Det visar betydelsen av att som region attrahera investeringarna från de kommersiella aktörerna, varav Telia är den största. Ett antal olika uppskattningar har gjorts av vilka investeringar som krävs för att nå de nationella målen om bredbandsutbyggnad. Eftersom de nationella målen inte omfattar utbyggnad av trådlöst bredband omfattar uppskattningarna bara utbyggnaden av bredband för att täcka in permanentboende och arbetsställen. Under år 2014 genomförde EY (Ernst & Young) en undersökning initierad av IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) och Sveriges Kommuner & Landsting (SKL). För att nå de nationella målen uppskattades att ytterligare 50 miljarder kronor behöver investeras i accessnätsfiber. I tillägg till dessa investeringar i accessnätet tillkommer även vissa investeringar exempelvis fiber mellan olika byar och samhällen. Beräkningarna visar att kostnaderna succesivt ökar för att nå de sista procenten av befolkningen och arbetsställena. 19 Investeringar i acessnätsfiber 29 mdkr 40 mdkr 54-60 mdkr Ca 45 mdkr 56% med 100 Mb/s (fiber och kabel-TV enlig PTS, 2013) Genomförda investeringar > 80 % > 90% Nära 100% Framtida investeringar Framtida investeringar i fiber för att nå olika delar av befolkningen i Sverige, EY 23 juni 2014 Vi kan konstatera att med nuvarande investeringsnivåer är det en utmaning att möta efterfrågan av fast bredbandsinfrastruktur. Förutom detta krävs även omfattande investeringar i trådlös infrastruktur som bedöms behöva ökas från nuvarande årliga nivå på drygt tre miljarder kronor. Investeringar kommer i största utsträckning att, direkt eller indirekt, finansieras via användarnas efterfrågan och betalningsvilja. I kontakter med marknadsaktörerna säger de sig märka en ökad betalningsvilja för fiberaccess vilket kan underlätta utbyggnaden. För Sörmland är det viktigt att skapa bra grundförutsättningar för investeringar och föra en aktiv dialog med marknadens aktörer för att attrahera nödvändigt investeringskapital till regionen. Även med en stark efterfrågan kommer områden med höga kostnader och anslutning av betalningssvaga användare vara en utmaning. Utöver marknadsaktörernas investeringar har genom åren olika offentliga stöd tilldelats via exempelvis kommunala investeringar, landsbygdsprogrammet, strukturfonder, PTS och kanalisationsstöd. För tidsperioden 2014 - 2020 finns 3,25 miljarder kronor avsatta i landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband på landsbygden. Däremot omfattar strukturfondsmedel i Östra Mellansverige där Sörmland ingår inte bredband för perioden 2014 - 2020. Utöver EU eller statliga medel kommer det utifrån lokala förutsättningar även finnas behov av kommunala investeringsmedel för att stötta utbyggnaden av bredband. Vilka medel som finns att söka från vilken myndighet och för vilket ändamål har varierat över tiden. Det är därför viktigt att hålla sig informerad om dessa medel och att ha beredskap för kommunal medfinansiering när så behövs. 20 Bygga bredband – lokal nivå Förutom att skapa goda grundförutsättningar kan vi vara mer eller mindre aktivt involverade i utbyggnaden av bredband. Det kan ta sig många olika former med allt ifrån att investera och driva ett eget kommunalt stadsnät till att aktivt stötta byalagsnät eller att ingå samarbetsavtal med en eller flera operatörer. De kommuner och regioner som tar ett aktivt intresse i bredbandsfrågan även på denna nivå är också dom som har bäst fast och mobilt bredband i landet. Vår ambition är att bli en av dom. Som tidigare konstaterats krävs en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna för att skapa bra grundförutsättningar för utbyggnad. Utbyggnadsplaner för mobil och fast bredband bör vara en del av dialogen för att även identifiera områden där det kommersiella underlaget är svagt och kommersiell utbyggnad uteblir. Länsstyrelsen har här med stöd av kommunerna en viktig roll att prioritera och tilldela de stödmedel som finns i landsbygdsprogrammet. De kommuner som investerat och byggt kommunala stadsnät bör utnyttja dessa investeringar för att bidra till konkurrens, utbyggnad av mobil infrastruktur och utbyggnad i kommersiellt svaga områden. Särskilt om trådlöst bredband Under senare år har det i flera kommuner aktualiserats om kommunen själv eller i samarbete med andra ska erbjuda WiFi på allmän plats. I vissa fall erbjuds uppkoppling gratis. Idag finns kommersiella aktörer som erbjuder trådlösaccess via mobilnät och WiFi varför kommunen måste genomföra en noggrann analys innan en eventuell utbyggnad av WiFi. Hur kommunen väljer att agera kan variera stort. Allt från att kommunen upplåter plats för accesspunkter på kommunala fastigheter, tillhandahåller fiber access till accesspunkter, investerar i accesspunkter till att kommunen erbjuder gratis access till internet. Innan ett beslut om att satsa på WiFi måste kommunen analysera om en satsning står i strid med i första hand kommunallagen, statsstödsreglerna eller konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. Några frågor som behöver besvaras och analyseras i förhållande till lagstiftningen. Syftet, varför ska WiFi erbjudas? Hur ser den lokala marknaden ut? Finns risk för snedvridning av konkurrensen? Hur ska tjänsten realiseras? Upphandling eller uppdrag till stadsnät? Hur ska tjänsten finansieras? 21 I Helsingborg har WiFi erbjudits gratis i kommunens lokaler och utomhus i de centrala delarna av Helsingborg. I oktober 2014 påbörjade Konkurrensverket en förstudie för att undersöka om kommunens agerande står i strid med konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. Sammanfattningsvis innebär den ökade efterfrågan från användarna ett stort fokus på utbyggnad av fiber och trådlös infrastruktur under de närmaste åren. 6 Vem gör vad Som beskrivits tidigare är en förutsättning för att nå visionen om ett digitalt Sörmland att samarbetet mellan de olika inblandade fungerar bra. Eftersom arbetet är långsiktigt krävs en öppen dialog om åtgärder och kontinuerliga förbättringar. 6.1 Sörmlands kommuner Kommunerna har en viktig roll för en positiv utveckling. Eftersom förutsättningarna varierar mellan regionens kommuner både i nuvarande tillgång till infrastruktur och förutsättningar för utbyggnad är det av stor vikt att kommunerna tar ställning och dokumenterar hur kommunen ska stödja den regionala strategin. Vilka mål och konkreta aktiviteter krävs i den egna kommunen? Ställningstagande, mål och aktiviteter bör dokumenteras i en kommunal bredbandsstrategi. Eftersom efterfrågan utvecklas och behov förändras krävs en återkommande utvärdering av status, mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland. För att attrahera investeringar behöver kommunerna kontinuerligt, i dialog med investerare och andra kommuner, arbeta med att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden av alla former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur. Villkoren för utbyggnad ska vara tydliga och icke diskriminerande. Harmoniserade villkor och processer innebär att investerare kan värdera investeringar i hela Sörmland snarare än i enskilda kommuner. Genom samarbete mellan kommunerna under regionförbundets ledning kan kommunerna verka för att harmonisera villkor för utbyggnad. Redan idag pågår samverkan mellan kommuner för att gemensamt hitta lösningar för utbyggnad i gränstrakter mellan kommunerna. En samverkan som bör fortsätta och systematiseras. 22 Sammanfattningsvis ansvarar kommunerna för att: ta ställning och dokumentera hur kommunen ska stödja den regionala strategin, mål och aktiviteter i en kommunal bredbandsstrategi. Återkommande utvärdera om kommunens agerande strävar mot regionens vision om ett digitalt Sörmland. arbeta aktivt för att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden av alla former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur. ha tydliga och icke diskriminerande villkor och regelverk som påverkar offentliga och privata aktörers utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. verka för att i regionen harmonisera villkor för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. ha en bredbandssamordnare med arbetsuppgifter och organisatorisk placering enligt strategin. medverka i en regional samordningsgrupp med uppdrag att bereda och förankra strategiska bredbandsfrågor i regionen och fungera som kompetensresurs i regionen. 6.2 Regionförbundet Sörmland Som tidigare konstaterat är samverkan en viktig faktor för att lyckas med strategin. Samverkan krävs både för beslutsfattande och operativt arbete. Regionförbundet har här en viktig uppgift att bistå kommunerna i deras arbete och facilitera den regionala samverkansgruppen för bredbandssamordnare i regionen. Sörmland har stor samverkan och utbyte med närliggande regioner. På liknande sätt som samverkan inom regionen bidrar till att attrahera investeringsmedel och underlätta utbyggnad bör samverkan även sökas med närliggande regioner för att dra nytta av varandras ansträngningar. Samverkan bör även sökas för att undersöka förutsättningarna för utbyggnad i gränstrakter mellan regionerna. Regionförbundet ansvarar för att tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen följa upp utvecklingen i regionen i förhållande till bredbandsstrategin. Se nedan om uppföljning av strategin. Initiativ ska tas till nya mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland. Uppföljningen av strategin och förslag till åtgärder redovisas för regionförbundets styrelse. Sammanfattningsvis ansvarar regionförbundet för att: ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband. leda regionala samverkansgruppen för bredband. årligen följa upp utvecklingen i regionen vid behov föreslå nya mål och aktiviteter för att uppfylla bredbandsstrategin. 23 ansvara för kontakter och samordna dialogen med närliggande regioner. 6.3 Länsstyrelsen I likhet med regionförbundet har länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna med kunskap och facilitera samverkan. Länsstyrelsen har också ett viktigt ansvar för tilldelning av stödmedel ur landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband. Under perioden 2014 - 2020 finns cirka 110 miljoner kronor i stödmedel för Sörmland. För att underlätta ansökningar av bidrag arbetar länsstyrelsen med att sprida kunskap om villkoren för stödmedel och prioritera tilldelning av medel där de utifrån den regionala strategin ger maximal effekt. Redan idag har länsstyrelsen en dialog med flertalet marknadsaktörer och bör samordna dialogen inom regionen för att både föra dialog om investeringsplaner och strategiska samarbeten. I dialogen med marknadsaktörerna är det rimligt att kräva att varje aktör har en samordnare för sina aktiviteter i Sörmland. För att både framhålla potentialen i att investera i Sörmland och försöka säkerställa att eventuella regionala särintressen tillvaratas bör länsstyrelsen medverka i nationella forum för bredbandsfrågor. Sammanfattningsvis ansvarar länsstyrelsen för att: ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband. samordna och leda dialogen med marknadens aktörer. tydliggöra regelverket för att effektivisera ansökningsprocessen av nationella stödmedel. tillsammans med regionen prioritera tilldelning av stödmedel för bredbandsutbyggnad för att maximera effekten i förhållande till den regionala strategin. medverka och positionera Sörmland i nationella forum för bredbandsfrågor. bedriva strategiskt arbete inom ramen för Digital Agenda. 24 6.4 Aktiviteter De huvudaktiviteter som initialt behöver vidtas under 2015 redovisas nedan. Aktivitet Kommun Beslut om bredbandsstrategi Region Länsstyrelsen X X Beslut om att stödja den regionala strategin, mål och aktiviteter i en kommunal bredbandsstrategi X Erbjuder processtöd Tillsätter bredbandssamordnare och etablerar regional samordningsgrupp X X Kartläggning av villkor för utbyggnad av mobil och fast bredband Bidrar med underlag X Tydliggör villkor och prioriterar stödmedel för bredband Bistår X Bistår Bistår X Bidrar med underlag X Bidrar med underlag Strukturerar dialog med marknadsaktörer Årlig uppföljning av strategin 6.5 X Uppföljning Att återkommande följa upp strategin är av stor betydelse för att identifiera vilka åtgärder som krävs för att nå visionen. Eftersom visionen tar utgångspunkt i användarperspektivet är det viktigt att uppföljningen tar sin utgångspunkt från användaren. För att identifiera åtgärder bör även grundförutsättningar och utbyggnad följas upp. Användarperspektivet En återkommande kvalitativ undersökning varje eller vartannat år som riktar sig till ett urval av användare i länet som består av privatpersoner, företag och offentlig verksamhet. Undersökningen ska primärt försöka identifiera hur användare i regionen upplever tillgången och efterfrågan på bredband. Kvantitativ uppföljning av bredbandstillgången. Årligen samlar PTS och .SE in uppgifter om tillgången till bredband och kapacitet. Uppgifterna sammanställs och presenteras av regionförbundet. Grundförutsättningar och utbyggnad Uppföljning av förutsättningar för utbyggnad och investeringar i bredband. Utvärdering görs genom enkät till kommuner och ägare av mobil respektive fast 25 bredbandsinfrastruktur i regionen. Resultatet sammanställs i ett index. (Jämför med Nexias undersökning åt Telenor) Uppföljning Exempel på frågor till kommuner Tillåts inplacering av basstationer i kommunalt ägda fastigheter? Hyra för inplacering av basstationer? Finns en kommunal strategi för utbyggnad av trådlös bredbandsinfrastruktur? Handläggningstid angående bygglov för basstationer? Har kommunen process för samförläggning av infrastruktur? Återställningskrav för grävtillstånd? Tillåts microtrenching? Handläggningstid för grävtillstånd? Tillhandahåller kommunalt stadsnät svartfiber? Uppföljning Exempel på frågor till ägare av bredbandsinfrastruktur Finns gemensam kontaktperson för kommuner, regionförbund och länsstyrelse i Sörmland? Ange på en skala 1-10 hur enkla Sörmlands olika kommuner är att arbeta med? Är den politiska inriktningen i bredbandsfrågorna i kommunerna kända? Ange på en skala 1-10 hur enkla länsstyrelsen respektive regionförbundet är att arbeta med för utbyggnad av bredband? Kommer ni för respektive kommun att öka eller minska era investeringar inför kommande år i jämförelse med nuvarande investeringsnivå? 26 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (7) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-08-19 Dnr KS.2012.3 Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsens beslut Redovisning av delegationsbeslut godkänns Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegation. Beslut: Beslutsfattare Beslutsdatum Maria Malmberg Punkt i del. Ordn Beslutets innehåll i korthet Beslutet hittas B.9 Godkännande att provfiska vid Beten Castor 2015-04-20 Maria Malmberg B.9 2015-05-20 Katarina Haddon Susanna Shaibu Maria Malmberg Catharina Fredriksson Göran Bernhardsson Göran Bernhardsson Henny Larsson Maria Malmberg Maria Malmberg Maria Malmberg Titti Kendall 2015-05-04 2015-05-25 2015-05-26 2015-05-26 D.3 A.11 B.9 B.6 Arrende jakt vid Aspa 2:3 Anställningsavtal Maggie Eriksson/Tran Beslut om avslag på begäran att lämna ut allmän handling Fiskerättsavtal Ålö, Lilla o Stora Trässö Tomträttsavtal, Ingenjören 6 2015-05-27 C.11 Omplacering lån 45 mkr 2015-05-27 C.11 Tecknande av ränteswap Anställningsavtal personalkonsult Petra Hedin 2015-05-05 2015-05-28 2015-05-29 2015-05-29 2015-03-20 Titti Kendall D.3 B.4 B.4 B.4 D5 D5 2015-03-20 Köp av Stjärnholm 5:17 Köp av Stjärnholm 5:18 Köp av Gutefåret 4 Anställningsavtal usk Tigist Ariko Anställningsavtal USK Abhimanyu Bhardwaj Utdragsbestyrkande Kustbostäder Personalakt Castor Kustbostäder Kustbostäder Ekonomi Ekonomi Personalakt Fastighetsregister Fastighetsregister Fastighetsregister Personalakt Personalakt Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall 2015-08-19 2015-03-20 2015-03-20 2015-03-31 2015-03-20 2015-04-22 2015-03-20 2015-03-20 2015-03-20 2015-03-20 D5 D5 D3 D5 D5 D5 D5 D5 D5 D5 Anställningsavtal USK Linda Bergman Anställningsavtal USK Anneli Eriksson Anställningsavtal vb Sandra Edqvist Anställningsavtal vb Matilda Engdahl Anställningsavtal USK Björn Fridolfsson Anställningsavtal USK Heidi Hansdotter Anställningsavtal vb Kamal Hayann Anställningsavtal USK Linda Ljungkvist Anställningsavtal vb Michaela Nilsson Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Marta Carlsson 2015-05-12 B.12 Anställningsavtal USK Javid Naseri Anställningsavtal USK Neena Rani Anställningsavtal USK Mikaela Roos Anställningsavtal USK Maria-Therese Skarp Anställnigsavtal vb Jenny Svalberg Anställningsavtal vb Sandra Wallin Anställningsavtal Lena Lundin ec projekt Anställningsavtal Cecilia Rasmussen ec Sjötången Ändringsbeslut BAB 2015-010 Marta Carlsson 2015-05-12 B.12 Bifall 2015-055 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-05 B.12 Bifall2015-069 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-19 B.12 Ändringsbeslut BAB 2015-070 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-05 B.12 Bifall 2015-075 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-07 B.12 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-25 B.12 Avslag 2015-076 Bifall 2015-077 Marta Carlsson 2015-05-19 B.12 Bifall 2015-078 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-18 B.12 Bifall 2015-079 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-12 B.12 Bifall 2015-080 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-19 B.12 Bifall 2015-081 BAB-diariet Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Iréne Bengtsson Titti Kendall 2015-03-20 2015-03-20 2015-03-31 2015-03-23 2015-03-20 2014-09-24 2015-05-01 2015-05-06 D5 D3 D5 D3 D5 D5 D3 Utdragsbestyrkande Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt BAB-diariet BAB-diariet Sammanträdesprotokoll Blad 3 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-08-19 Marta Carlsson 2015-05-18 B.12 Bifall 2015-082 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-18 B.12 Bifall 2015-083 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-18 B.12 Bifall 2015-084 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-18 B.12 Bifall 2015-085 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-19 B.12 Bifall 2015-086 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-26 B.12 Bifall 2015-087 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-05-28 B.12 Bifall 2015-088 BAB-diariet D:5 Anställningsavtal usk Shurooq Nsaif Personalakt B.8 Bifall till borrning Ox. hamn Anställningsavtal informatör Elin Glanell Anställningsavtal skoladministratör Anna Grenryd Anställningsavtal skolkurator Anna-Lena Eriksson Anställningsavtal skolsköterska Eva Johansson Anställningsavtal lärare Jenny Ravne Anställningsavtal specialpedagog Maria Carlfjord Anställningsavtal lärare Sofia Zetterlund Anställningsavtal USK Nermina Asic Anställningsavtal USK Pernilla Andersson Anställnigsavtal USK Sanna Leidebrand Anställningsavtal UN Hans Obrelius Anställningsavtal UN Christina Rhen Ponce Anställningsavtal UN Sanna Nornberg Anställningsavtal UN Marie Timan Uppsägning på den anställdes egna initiativ UN Christina Rhen Ponce Anställningsavtal UN Alon Kurzbaum Anställningsavtal UN Ulf Nyström Castor Gunilla Schånberg 2015-06-04 Maria Malmberg 2015-06-05 Conny Zetterlund D.3 2015-06-04 Göran Forss D.3 2015-03-27 Göran Forss 2015-04-07 Göran Forss D.3 D.3 2015-04-24 Göran Forss 2015-03-27 Göran Forss D.3 D.3 2015-04-13 Göran Forss Titti Kendall Titti Kendall Titti Kendall Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt 2015-05-25 D.3 2015-06-01 2015-05-18 2015-08-17 2015-01-07 2015-01-12 2015-02-23 2015-02-23 Charlotte Bergstedt D.3 D.3 D.3 D.3 D.7 2015-03-01 Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt 2015-03-02 2015-05-11 D.3 D.3 Utdragsbestyrkande Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Sammanträdesprotokoll Blad 4 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Charlotte Johansson 2015-08-19 2015-06-11 Castor B.8 Samverkan och medfinansiering kring ”Visor vid vattnet” Förordnande av kommunchef under semesterperiod Avsiktsförklaring. Samverkan avs arbetslösa unga Anställningsavtal lärare Sven Malmberg Anställningsavtal lärare Maria Rasmussen Fornvård Stjärnholm 5:37 Charlotte Johansson 2015-06-23 Catharina Fredriksson Pia Karell Pia Karell Maria Malmberg 2015-06-25 2015-06-23 2015-06-24 2015-06-25 A.6 D.3 D.3 Castor castor Personalakt Personalakt Castor Marta Carlsson 2015-06-02 B.12 Bifall 2015-089 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-02 B.12 Bifall 2015-090 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-09 B.12 Bifall 2015-091 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-02 B.12 Bifall 2015-092 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-02 B.12 Bifall 2015-093 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-03 B.12 Bifall 2015-094 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-04 B.12 Bifall 2015-095 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-04 B.12 Bifall 2015-096 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-25 B.12 Bifall 2015-097 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-08 B.12 Bifall 2015-098 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-08 B.12 Bifall 2015-099 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-16 B.12 Bifall 2015-100 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-09 B.12 Bifall 2015-101 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-10 B.12 Bifall 2015-103 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Delvis bifall 2015-104 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Bifall 2015-105 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Bifall 2015-106 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-23 B.12 Bifall 2015-108 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Bifall 2015-109 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Bifall 2015-110 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-18 B.12 Bifall 2015-111 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-24 B.12 Bifall 2015-113 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-06-23 B.12 Bifall 2015-114 BAB-diariet Räddningschef, Sörmlandskustens räddningstjänst E.1 2015-07-07 Castor Beviljat 2015-06-23 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Blad 5 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-08-19 Maria Malmberg B.8 2015-07-07 Yttrande ang nätkonssession där hamnen köper Vattenfalls elledning Castor Marta Carlsson 2015-07-07 B.12 Ändringsbeslut 2015-081 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-01 B.12 Ändringsbeslut 2015-087 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-17 B.12 Ändringsbeslut 2017-092 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-01 B.12 Delvis bifall 2015-107 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-01 B.12 Bifall 2015-112 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-01 B.12 Delvis bifall 2015-115 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-01 B.12 Bifall 2015-116 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-06 B.12 Bifall 2015-119 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-03 B.12 Bifall 2015-120 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-06 B.12 Bifall 2015-121 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-06 B.12 Bifall 2015-122 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-06 B.12 Bifall 2015-123 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-14 B.12 Bifall 2015-126 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-15 B.12 Bifall 2015-127 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-15 B.12 Bifall 2015-128 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-15 B.12 Bifall 2015-129 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-16 B.12 Bifall 2015-130 BAB-diariet Marta Carlsson 2015-07-17 B.12 Bifall 2015-131 Anställningsavtal VOF LiseLotte Rådstam Anställningsavtal VOF Petra Shahin Bifall 2015-132 BAB-diariet Bifall 2015-133 Samverkan och medfinansiering konsert Jogersö Anställningsavtal David Karlsson vik turistansvarig Ändringsbeslut 2015-101 Anställningsavtal UN Marie Thorén Anställningsavtal UN Hans Obrelius Anställningsavtal UN Hajan Ballan Anställningsavtal UN Katarina Eklund Anställningsavtal UN Peter Carlfjord BAB-diariet Katarina Haddon Katarina Haddon 2015-06-17 2015-07-20 D.3 D.3 Marta Carlsson 2015-07-20 B.12 Marta Carlsson 2015-07-22 B.12 Charlotte Johansson 2015-07-28 Conny Zetterlund 2015-06-16 Marta Carlsson 2015-08-05 Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt 2015-08-11 2015-08-13 2015-06-13 2015-08-11 2015-08-11 D.3 B.12 D.3 D.5 D.3 D.3 D.3 Utdragsbestyrkande Personalakt Personalakt BAB-diariet Castor Personalakt BAB-diariet Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Sammanträdesprotokoll Blad 6 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt Charlotte Bergstedt 2015-08-19 2015-06-19 2015-08-12 2015-08-12 2015-08-13 2016-01-07 2015-08-13 Charlotte Bergstedt D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.3 D.7 2015-06-25 Charlotte Bergstedt D.7 2015-02-12 Charlotte Bergstedt D.7 2015-04-07 Charlotte Bergstedt D.7 2015-06-15 Maria Malmberg B.8 2015-08-13 Catharina Fredriksson Catharina Fredriksson A.6 2015-08-12 2015-08-12 A.6 Anställningsavtal UN Dennis Jansson, vik Anställningsavtal UN Maria Lennander, vik Anställningsavtal UN Joachim Michelitsch Anställningsavtal UN Amar Ridzic Anställningsavtal UN Anna Rodrick Cengic Anställningsavtal UN Anders Östlund Uppsägning på den anställdes egnas initiativ UN Jeanette Backman Uppsägning på den anställdes egna initiativ UN Christina Eriksson Uppsägning på den anställdes egna initiativ UN Pether Johansson Uppsägning på den anställdes egna initiativ UN Veronica Syversen Beslut om tillfällig användning av kommunens mark i samband med Maraton SM i kanot Remiss av Handlingsprogram (KS.2014.122) Remiss av räddningsplan (KS.2015.97) Utdragsbestyrkande Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Personalakt Castor Castor Castor Sammanträdesprotokoll Blad 7 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-08-19 Delgivningar Kommunstyrelsens beslut Redovisade delgivningar läggs till handlingarna. Delges: Regionförbundet Sörmland Protokoll 2015-03-27 Protokoll 2015-05-28 Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd Protokollsutdrag ÖFN § 7 2015-04-20 Månadsrapport/verksamhetsuppföljning februari 2015 Protokollsutdrag ÖFN § 8 2015-04-20 Uppföljning av internkontrollplan år 2014 Protokollsutdrag ÖFN § 9 2015-04-20 Vidtagna åtgärder på Nyköpings Oxelösunds överförmyndarnämnd efter inspektionsrapport 2014-10-23, Länsstyrelsen i Stockholm Protokollsutdrag ÖFN § 11 2015-04-20 Inrättande av budgetgrupp för NyköpingsOxelösunds överförmyndarnämnd perioden 2015-2018 Kommunfullmäktige Nyköpings kommun Protokollsutdrag KF § 134 2015-05-12 Uttalande för revisorerna samt revisionsberättelse rörande granskning av Nyköpings kommuns räkenskaper och förvaltning för år 2014 Protokollsutdrag KF § 176 2015-06-09 Revisionsberättelse Nyköpings Oxelösunds Vattenverksförbund 2014 Protokollsutdrag KF § 177 2015-06-09 Godkännande av 2014 års redovisning för Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund Nyköping- Östgötalänken AB Protokoll 2015-04-10 Miljö-och klimatrådet, Södermanlands län Avsiktsförklaring för samarbete och genomförande av åtgärdsprogram för Södermanlands miljö Förab Protokoll 2015-05-13 Bolagstämmoprotokoll 2015-05-13 Protokoll 2015-06-08 Direktionen för Nyköping/Oxelösunds vattenverksförbund Protokollsutdrag NOVF § 28 2015-05-21 Information och diskussion om förslag till budget 2016 Protokoll 2015-06-11 Länsstyrelserna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen Informations- och prognosbrev- Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Datum Dnr 2015-07-01 KS.2015.70 Kommunstyrelsen Begäran om ansvarsfrihet för regionstyrelsen 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för år 2014. 2. Sammanfattning Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för år 2014. Revisorerna föreslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsens ledamöter ska beviljas ansvarsfrihet. . Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Regionförbundet Sörmland Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Datum Dnr 2015-07-01 KS.2015.68 Kommunstyrelsen Årsredovisning och ansvarsfrihet för samordningsförbundet RAR 2014 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisning godkänns. 2. Styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. 3. Sammanfattning Revisorerna har granskat årsredovisningen 2014 för Samordningsförbundet RAR. De tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns och att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Granskningsrapport Revisionsberättelse Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Samordningsförbundet RAR Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Pettersson Datum Dnr 2015-08-10 KS.2015.66 Kommunstyrelsen Fastställande av 2016 års budget för samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Godkänna förslaget till budget för samordningsförbundet RAR för 2016. Oxelösunds andel av budget 2016 146 479 kr inarbetas i detaljbudgeten inom Vård och Omsorgsnämndens budget för 2016 2. Sammanfattning Samordningsförbundet bjöd den 18 mars 2015 in till ett medlemsmöte för att diskutera förbundets verksamhet och ekonomi samt framtida inriktning och budget. Samordningsförbundets budget har sedan starten 2005 varit 15 mkr med undantaget 2010 och 2011 då budgeten var 13 mkr eftersom staten minskade sin tilldelning under dessa år. Medlemsmötets uppfattning var en oförändrad budget för 2016 skulle gälla. Oxelösund stödjer denna uppfattning. Det skulle betyda att kostnaden för Oxelösunds del skulle bli enligt nedanstående tabell. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-08-10 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Samordningsförbundet RAR (FK) Vård och Omsorgsnämnden (FÅ) Magnus Pettersson Ekonomichef KS.2015.66 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-07-01 KS.2015.67 Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Årsredovisning och ansvarsfrihet 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisning godkänns. 2. Direktionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. 2. Sammanfattning Revisorerna har granskat årsredovisningen 2014 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. De tillstyrker att myndighetens årsredovisning godkänns och att direktionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-08-06 KS.2015.96 Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Björn Selim Förslag till namnbyte och förändring av reglementet för Kommunens handikappråd 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna namnbytet och förändringen av reglementet för kommunens handikappråd 2. Sammanfattning I samband med starten för rådets arbete för det nya verksamhetsåret aktualiserades frågan om namnbyte och en förändring av reglementet. Två principer har varit ledande i de diskussioner som förts, den första att anpassa namnet till ett mer modernt språkbruk och det andra att vitalisera rådets arbete. Det nya namnet som rådet önskar anta är Kommunens råd för funktionsnedsättningsfrågor (KRFF) och det nya arbetssättet är inrättandet av ett arbetsutskott som består dels av representanter från kommunstyrelsen och dels av representanter från de anslutna föreningarna. I övrigt består förändringarna av ett tydliggörande av representationen och redaktionella förändringar. Inspiration har till stor del hämtats från motsvarande råd hos Landstinget Sörmland. Såväl namnet som konstruktionen med ett arbetsutskott är konkreta exempel på inflytandet. En bred diskussion har först skett emellan de ansluta föreningarna som i sin vilja att modernisera språkbruket valt att döpa om sitt egna gemensamma samarbetsorgan från handikappkommittén till funktionsnedsättningskommittén. Inrättandet av ett arbetsutskott har skett och arbetet upplevs fungera väl. Det förslag till förändringar i reglementet som finns har i väntan på beslut ifrån Kommunfullmäktige genomförts på prov för att inte tappa den vitalisering av arbetet som var en av de ledande principerna. Beslutsunderlag Förslag till nytt reglemente KRFF Reglemente för KHR Charlotte Johansson Kommunchef Björn Selim Nämndsekreterare Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Kommunens handikappråd (för kännedom) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente kommunens råd för funktionsnedsättningsfrågor Dnr KS 289/99 Reviderat 1 (2) Gäller från 2001-01-01 2015-06-11 REGLEMENTE FÖR KOMMUNENS RÅD FÖR FUNKTIONSNEDSÄTTNINGSFRÅGOR §1 Kommunens råd för funktionsnedsättningsfrågor (KRFF) är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för organisationer som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor och är verksamma i kommunen. §2 KRFF är en remissinstans. Organisationerna som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor ges genom rådet möjlighet att till kommunen lämna synpunkter i ett tidigt skede av olika beslutsprocesser i ärenden, som har betydelse för människor med funktionsnedsättning. KRFF har ej beslutsfunktion. §3 KRFF är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser bland sina politiker två ordinarie ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande samt två ersättare för dessa. De organisationer i Oxelösund-Nyköping som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor utser en ordinarie ledamot och en ersättare som sina representanter i rådet. Dessa skall vara bosatta i Oxelösund. Ledamöter (och ersättare) väljs för en period om 4 år. Mandatperioden räknas från 1 januari året efter det har varit val i kommunfullmäktige. Organisationerna som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor skall genom Funktionsnedsättningskommittén lämna in namn på sina representanter i KRFF till kommunstyrelsen snarast möjligt året efter valåret. På motsvarande sätt anmäles byte av ledamot och ersättare till KRFF under löpande mandatperiod. OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente kommunens råd för funktionshindersfrågor Dnr KS 289/99 Reviderat 2 (2) Gäller från 2001-01-01 2015-06-11 §4 KRFF sammanträder fyra gånger per år. Vid behov kallas till extra sammanträde. Skriftlig kallelse samt föredragningslista utsändes till rådets ledamöter senast en vecka före sammanträdet. Protokoll förs vid sammanträden i KRFF. Protokollet justeras av ordföranden och en av rådet utsedd ledamot från organisationerna som arbetar med funktionsnedsättningsfrågor. Sekreterare utses av kommunen. Protokollet publiceras på kommunens hemsida. Ersättare har närvaro och yttranderätt. §5 KRFF har knutet till sig ett arbetsutskott för att förbereda frågor inför varje ordinarie sammanträde. Arbetsutskottet består av 3 ledamöter där ordföranden i KRFF fungerar som sammankallande. Utöver ordföranden ingår ordföranden och sekreteraren från funktionsnedsättningskommittén. §6 Till i rådet tjänstgörande representanter, som är utsedda av Funktionsnedsättningskommittén, utgår reseersättning enligt av kommunfullmäktige fastställda regler. I förekommande fall kan ersättning utgå för förlorad arbetsförtjänst. Funktionsnedsättningskommitténs utskick ombesörjs och bekostas av kommunen. Kommunen upplåter sammanträdesrum kostnadsfritt för kommitténs sammanträden. OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente handikapprådet Dnr Gäller från KS 289/99 2001-01-01 1 (2) 2.S REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET §1 Kommunens handikappråd (KHR) är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för handikapporganisationer verksamma i kommunen. §2 KHR är en remissinstans. Handikapporganisationerna ges genom rådet möjlighet att till kommunen lämna synpunkter i ett tidigt skede av olika beslutsprocesser i ärenden, som har betydelse för människor med funktionshinder. KHR har ej beslutsfunktion. §3 KHR är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser bland sina politiker två ordinarie ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande samt två ersättare för dessa. Handikapporganisationerna utser genom Handikappkommittén sina representanter i rådet. Representanterna består av 9 ledamöter och 9 ersättare. Ledamöterna och ersättarna skall vara bosatta i Oxelösund. Ledamöter (och ersättare) väljs för en period om 4 år. Mandatperioden räknar från 1 januari året efter det har varit val i kommunfullmäktige. Handikapporganisationerna skall genom Handikappkommittén lämna in namn på sina representanter i KHR till kommunstyrelsen snarast möjligt året efter valåret. På motsvarande sätt anmäles byte av ledamot och ersättare till KHR under löpande mandatperiod. §4 KHR sammanträder fyra gånger per år. Vid behov kallas till extra sammanträde. Skriftlig kallelse samt föredragningslista utsändes till rådets ledamöter senast två veckor före sammanträdet. Protokoll förs vid sammanträden i KHR. Protokollet justeras av ordföranden och en av rådet utsedd ledamot från handikapporganisationerna. Sekreterare utses av kommunen. Protokollet tillställs KHR:s ledamöter och ersättare samt till samtliga nämnder i kommunen för kännedom. OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente handikapprådet Dnr Gäller från KS 289/99 2001-01-01 2 (2) 2.S §5 Till i rådet tjänstgörande representanter, som är utsedda av handikapporganisationerna, utgår reseersättning enligt av kommunfullmäktige fastställda regler. I förekommande fall kan ersättning utgå för förlorad arbetsförtjänst. Handikappkommitténs utskick ombesörjs och bekostas av kommunen. Kommunen upplåter sammanträdesrum kostnadsfritt för kommitténs sammanträden. 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-07-15 KS.2014.162 Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Henny Larsson Fördelning av medel för prioriterade grupper i Löneöversyn 2015 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna omfördelning av 665 tkr enligt nedan: Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 37 tkr 284 tkr 334 tkr 10 tkr och att finansiera detta genom minskning av anslaget för prioriterade grupper med 665 tkr. 2. Sammanfattning 2015-02-18 fattade Kommunfullmäktige beslut om en korrigering av budget avseende nivåer för löneökningar i löneöversyn 2015. Beslutet var att avsätta 2,7% för löneökningar baserat på lönekriterier samt 0,2% för löneökningar för prioriterade grupper. 2,7% fördelades direkt ut i respektive nämnds budget medan resterande 0,2% låg kvar på finansförvaltningen. Dessa medel bör fördelas ut till berörda budgetansvariga nämnder och chefer så att de får kompensation för gjorda löneökningar till prioriterade grupper. 3. Ärendet 3.1 Ärendets beredning 2015-02-18 fattade Kommunfullmäktige beslut om en korrigering av budget avseende nivåer för löneökningar i löneöversyn 2015. Beslutet var att avsätta 2,7% för löneökningar baserat på lönekriterier samt 0,2% för löneökningar för prioriterade grupper. 2,7% fördelades direkt ut i respektive nämnds budget medan resterande 0,2% låg kvar på finansförvaltningen. Fördelningen av dessa 0,2% kan ses i tabellen nedan och en omfördelning i budgeten bör göras för att berörda budgetansvariga nämnder och chefer får kompensation för gjorda löneökningar för de prioriterade grupperna. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-07-15 3.2 Fördelning av medel för prioriterade grupper Nämnd KS UN UN UN UN UN VoN VoN VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF VoF KFN Totalt Ansvar Påslag per månad inkl. PO Per 9 mån 231000 3 000 4 154 37 384 552000 10 800 14 954 134 583 563200 3 500 4 846 43 615 563400 1 500 2 077 18 692 581500 1 000 1 385 12 461 581501 6 000 8 308 74 768 624000 2 000 2 769 24 923 627000 3 500 4 846 43 615 631100 2 700 3 738 33 646 631200 2 049 2 837 25 533 631300 3 720 5 151 46 356 632200 2 100 2 908 26 169 632300 400 554 4 985 633000 800 1 108 9 969 635200 1 000 1 385 12 461 635500 300 415 3 738 637200 500 692 6 231 637300 500 692 6 231 638100 5 500 7 615 68 538 638300 1 000 1 385 12 461 641200 700 969 8 723 800100 800 1 108 9 969 53 369 73 895 665 052 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommunchef (FK) Personalchef (FK) Ekonomichef (FÅ) Henny Larsson Personalchef KS.2014.162 2015-07-09 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Integrationsplan - Att möta nyanlända i Oxelösund 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1antas. 2. Uppdra till nämnderna och kommunbolagen att ta fram Integrationsplan – åtgärdsplan, del 2. Arbetet sa ske samordnat. 2. Bakgrund och sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en kommunövergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds kommun. Kommunstyrelsen har godkänt förslag till Integrationsplan och beslutat remittera det till samtliga nämnder och till kommunbolagen för synpunkter senast den 1 augusti 2015. Integrationsplanen ska kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska innehålla konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Åtgärdsplanen arbetas förslagsvis fram av en arbetsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och bolagen. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen. Synpunkter har kommit in från vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden, kultur och fritidsnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Nämnderna ställer sig positiva till förslaget. De redovisar ett antal synpunkter i sina svar. Dessa synpunkter är av en sådan karaktär att de inte motiverar någon ändring i planen del 1. Däremot kommer synpunkterna att tas med i det kommande arbetet med Integrationsplan – åtgärdsplan, del 2. Beslutsunderlag Förslag till Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1 Remissyttrandena Beslut till: Alla nämnder och kommunbolagen, för åtgärd Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund Del 1 Dokumenttyp Övrig plan Fastställd av Dokumentansvarig Dokumentinformation Övrig plan – Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund Beslutsdatum 2015-xx-xx Reviderat Förvaring Castor Dnr xx.2015.xx Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund Datum 2015-xx-xx Arbete Bostad Mötesplats En väg in Utbildning Praktik Hälsa 2 (3) Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund 3 (3) Datum 2015-xx-xx Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en övergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds kommun. Oxelösunds kommuns verksamheter styrs via vision och mål. Kommunen har fem kommunmål som hela koncernen gemensamt ansvarar för att uppnå. Kommunen ser ett behov av att införa vision och strävansmål för att möta nyanlända i Oxelösund. Vision Alla nyanlända i Oxelösund ska kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna sig delaktiga, behövda och ha möjlighet att behålla sin identitet och skapa sig ett bra liv. Mål I Oxelösund arbetar vi för ökad integration 1 så att minst 50 procent av alla nyanlända har egen försörjning inom etableringsperioden 2 Integrationsplan Kartläggning Arbetet har skett tillsammans med nyanlända för att ta fram nyanländas behov. Tre grupper med nyanlända som varit bosatta olika lång tid i Oxelösund har fått svara på frågan: ”Vad är viktigt för dig för att få ett bra liv i Sverige?” Svaren är utgångspunkten för integrationsplanen och åtgärdsplanen. Analys Styrgrupp, arbetsgupp och referensgrupp har deltagit i analysarbetet och med att ta fram integrationsplanen. Styrgruppen består av Vård- och omsorgs chef och Utbildningschef. I arbetsgruppen ingår representanter från kommunens förvaltningar och kommunbolagen. Referensgruppen är ett befintligt nätverk för att samverka och säkerställa en helhetssyn kring de nyanländas situation i Oxelösund. Nätverket representerar kommun, myndigheter och frivilliga organisationer. Genomförande Integrationsplanen ska genomföras i kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen. Aktiviteter Integrationsplanen kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen innehåller konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen. Uppföljning Integrationsplanens aktiviteter prioriteras i alla kommunens förvaltningar och i kommunbolagen. Uppföljning sker löpande i delårs- och helårsrapporter utifrån kommunens fem mål. Målet ”I Oxelösund arbetar vi för ökad integration så att minst 50 procent av alla nyanlända har egen försörjning inom etableringsperioden” föreslås som ett område i kommande genomlysning av kommunens verksamheter. 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Camilla Norrgård Sundberg Datum Dnr 2015-05-12 MSN.2015.24 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över remiss: Kommunövergripande integrationsplan 1. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut Nämnden ställer sig positiv till ”Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund Del 1”. 2. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en övergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds kommun. Kommunen ser ett behov av att införa vision och strävansmål för att möta nyanlända i Oxelösund. Integrationsplanen ska kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska innehålla konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen. 3 Ärendets beredning Kommunstyrelsen har godkänt förslaget och remitterat det till samtliga nämnder. 4 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Det är bra att kommunen tar fram en Integrationsplan och alla behöver hjälpa till för att få integrationen i samhället att fungera på ett bra sätt. Synpunkter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen - - Målet är att minst 50 % av alla nyanlända har egen försörjning inom etableringsperioden (2 år). Tänker man sig då personer i arbetsför ålder samt ett antal barn? Det är inte otänkbart att det bland de nyanlända finns både barn och vuxna med olika former av funktionsnedsättning. Möjlighet till bostadsanpassning är begränsad i samband med byte av bostad, kommer de som nyanlända till Oxelösund så byter de bostad. Behovet ska också vara bestående eller långvarigt (hur lång blir vistelsen i Oxelösund?). Viktigt att tänka på när de erbjuds bostad i vår kommun är att de hushåll som har någon familjemedlem med funktionsnedsättning får en lämplig bostad med hänsyn till funktionsnedsättningen. Alla på förvaltningen kan påverkas när det gäller att ställa upp med handledning till praktikanter. Finns det mål om hur kommunen ska arbeta med t.ex. praktikplatser? Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-12 MSN.2015.24 - Beroende av vad som står i åtgärdsplanen kommer både plan och bygg påverkas om det ska byggas nya bostäder för att möta ett ökat behov. - I del 2 av beslutet från KS står det att när planen antagits ska den kompletteras med verksamheternas åtgärdsplaner. Är detta något som varje förvaltning ska ta fram eller vilka verksamheter syftar man på? Kommer det i så fall att finnas någon mall för detta? Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanträdesprotokoll från KS §66 Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1 Elisabeth Bäckman Steninger Förvaltningschef Beslut till: Ks (FÅ) Camilla Norrgård Sundberg Miljöstrateg Sammanträdesprotokoll Blad 13 (19) Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-11 Kfn §43 Dnr KFN.2015.31 Remittering av kommunövergripande integrationsplan Kultur- och fritidsnämndens beslut Godkänna remissförslaget och att resultatet av diskussionen får gälla som remissyttrande Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett förslag till integrationsplan. Förslaget presenterades och integrationsplanen beslutades att skickas på remiss till nämnderna. Nämnderna föreslås ge synpunkter på integrationsplanen senast den 1 augusti 2015. Beslutsunderlag Remissvar integrationsplan 2015 tj.sk..docx Integrationsplan remissversion.docx Protokoll 2015-04-22 - Ks § 66.docx Dagens sammanträde Conny Zetterlund föredrar ärendet. Följande är reslutatet av diskussionen; Böcker på nyanländas hemspråk ska finnas på biblioteket. Kommunens ansvar enligt bibliotekslagen. Gäller alla åldrar. Samverkan med skolbiblioteken. Nyanlända ska hitta möjligheter att delta i föreningars verksamheter. Gäller för barn unga och vuxna. Behov av mötesplatser finns för att kunna upptäcka och utveckla kontakter mellan människor och kulturer. Projekt och aktiviteter behöver genomföras Koordinaten behöver böcker för språkstudier för nyanlända. Fler datorer behövs på Koordinaten för studier och för information om hemsländer. Nationaldagen – en del av nationaldagen ska uppmärksamma nyanlända och skapa möjligheter till möten. Göra extra satsningar på nationaldagen. Ökat samarbete inom kommunen, göra samarbetsprojekt. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Blad 14 Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2015-06-11 Använda musik, teater, mat mm som teman för möten mellan människor. Framskrivet förslag Godkänna remissförslaget Förslag Ordföranden föreslår att reslutatet av diskussionen får gälla som remissyttrande Beslutsgång Ordförande frågar om framskrivet förslag och finner att nämnden beslutar enligt förslaget Ordföranden frågar om eget tillägssförslag och finner att nämnden beslutar enligt eget förslag ______ Beslut till: Kommunstyrelsen (för åtgärd) Kultur- och fritidschefen (för kännedom) Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Blad 16 (22) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Un §40 2015-06-04 Dnr UN.2015.32 Remittering av kommunövergripande integrationsplan Utbildningsnämndens beslut Anta remissvar daterat 2015-05-26 Sammanfattning Utbildningsnämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett remissvar till en kommunövergripande integrationsplan. Syftet med den är att presentera konkreta förslag och åtgärder om hur kommunen kan arbeta för att så snabbt som möjligt etablera nyanlända svenskar i samhället. Utbildningsnämnden har i sitt remissvar lämnat synpunkter på ett antal utvecklingsområden och förtydliganden i planen. Utöver redaktionella ändringar önskar utbildningsnämnden ytterligare förtydliganden för bland annat vilka som ska anses tillhöra målgruppen nyanlända. Utbildningsnämnden anser också att integrationsplanen ska ha ett tydligare barn- och ungdomsperspektiv samt utveckla konkreta åtgärdsprogram som skapar förutsättningar för att arbeta mot planens mål utifrån skolans verksamhetsområde Beslutsunderlag Remissvar integrationsplan Utbildningsnämnden Integrationsplan remissversion.docx Protokoll 2015-04-22 - Ks § 66.docx Tjänsteskrivelse Remissvar integrationsplan Utbildningsnämnden Dagens sammanträde Goran Cengic föredrar ärendet ______ Beslut till: Kommunstyrelsen (för åtgärd) Utdragsbestyrkande Remissvar Datum 2015-05-26 1(1) Dnr UN.2015.32 Utbildningsförvaltningen Goran Cengic [email protected] Remittering av kommunövergripande integrationsplan Utbildningsnämnden gör bedömningen att det behövs en väl förankrad integrationsplan i kommunen för att på bästa sätt kunna möta utmaningarna som kommunen står inför. Utbildningsförvaltningens enheter möter dagligen utmaningarna som uppstår ur segregation och annan integrationsproblematik för nyanlända i Sverige. En förutsättning är att integrationsplanen i sina åtgärder tar hänsyn till ett interkulturellt perspektiv som är välkomnande för alla nya invånare. Det är viktigt att bemöta problematiken med den strukturella segregeringen som finns i kommunen för att kunna fortsätta en positiv utveckling. Utbildningsnämnden anser att integrationsplanen behöver förtydligas på ett antal punkter. Målgruppen nyanlända behöver definieras ytterligare då det finns olika typer av nyanlända med olika behov t.ex. de som har eller inte har permanent uppehållstillstånd. Ett förtydligande av innebörden av egen försörjning behövs. Utbildningsnämnden anser att man under rubriken ”Genomförande” bör lägga till att nämnderna skall ges förutsättningar att arbeta med integrationsplanen istället för formuleringen som råder. Det saknas ett utpräglat barn- och ungdomsperspektiv som syftar till att sätta in tidiga insatser i skolorna. Tidiga insatser i skolan har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att hantera långsiktig problematik. En sista punkt som bör förändras är formuleringen ”Barn och ungdomar brukar lära sig det nya språket snabbt”, detta är en olycklig formulering som inte tar i hänsyn ett barn- och ungdomsperspektiv på rätt sätt. En möjlig ändring av den formuleringen kan lyda ”Med rätt stöd och förutsättningar kan barn och ungdomar utveckla sina språkkunskaper”. OXL2621 v 1.0 2007-03-13 Slutligen anser utbildningsnämnden att integrationsplanens omfattning ger indikationer på att det behövs en samordnare för ett sådant stort kommunövergripande arbete. Kommunen står inför en stor utmaning med integrationsarbetet och utbildningsnämnden vill gärna poängtera att alla kostnader som uppstår i samband med det ska ses som en investering för framtiden. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(3) Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Björn Selim Datum Dnr 2015-04-20 08:53:59 KS.2015.56 Kommunstyrelsen Riktlinjer för sponsring och samarbete hos Kultur- och fritid 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Avslå Kultur- och fritidsnämndens förslag att: 1 Delegera till kultur- och fritidschefen att teckna sponsoravtal upp till 50.000 kr. 2 Revidera kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning 2. Sammanfattning Det finns ett beslut fattat av Kultur- och fritidsnämnden angående den summa som Kultur- och fritidschefen kan beslut om inom ramen för vidaredelegation som inte överensstämmer med summa som anges i kommunens policy för sponsring och samarbete. Denna diskrepans kritiserades i den revisionsrapport ifrån Oxelösunds kommuns revisorer som Kommunfullmäktige godkände med beslutet §45 KF 2015-05-12. Som en följd av detta har ett arbetssätt utarbetats av Kommunstyrelseförvaltningen tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen som inte strider mot kommunens policy för sponsring och samarbete. Arbetssättet är att de sponsringsavtal som övergår den summan där Kultur- och fritidschefen har rätten att besluta om med delegation formuleras om till att gälla under förutsättning att Kultur- och fritidsnämnden fattar erforderligt beslut. Då det är förhållandevis få sponsorsavtal det handlar om och eftersom många av parterna har fungerat som sponsorer under fler år är uppfattningen att verksamheten inte kommer påverkas negativt. Inga ingångna avtal har brutits. De redan ingångna avtal som strider emot kommunens sponsring löper inte längre än till årets slut varför det föreslås att de får löpa ut. Med ovanstående förslag till beslut får Kultur- och fritidsnämnden förändra beslut §18 KFN 2015-03-19 för att inte strida mot kommunens policy. En möjlighet kan vara att ompröva beslutet till förmån för det arbetssätt som idag används genom att etablera det som en riktlinje. I samband med att ett avtal om sponsring-, samarbets - eller reklamavtal ingås bör alltid noga hänsyn tas till kommunens riktlinjer om muta och bestickning samt om verksamhetens beskaffenhet är lämplig för etablerandet av ett avtal. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(3) Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-20 08:53:59 KS.2015.56 3. Alternativa förslag Alternativt förslag till beslut; Revidera policyn för sponsring och samarbete genom att höja summan för samtliga förvaltningschefer kan besluta om inom ramen för vidaredelegation. Med ovanstående förslag till beslut etableras ingen princip om att förändringen av förvaltningschefen vidaredelegation prövas motiveras med hänsyn till en enskild verksamhets behov eftersom förändringen kommer gälla samtliga. 4. Ärendet Det finns ingen överhängande risk för att om avtal om sponsring, samarbete och samarbete inte kan undertecknas vid förhandlingstillfället så faller avtalet. Detta eftersom Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med sponsring sedan 20 år tillbaka och har en god kontakt med de sponsorer där summan är över den gräns som Kultur- och fritidschefen kan besluta om med delegation. Värt att notera är att det finns i dagsläget ingen begränsning på hur stor eller liten summa eller motprestation som krävs för ett giltigt avtal utan en tillit till respektive parter att teckna ett så gynnsamt avtal som möjligt. Sponsring är ett samarbete med olika parter som exempelvis andra kommuner, studieförbund, företag, föreningar. Sponsring är något som genomförs regelbundet och ett avtal om dess innehåll och omfattning skrivs. Kulturverksamheten för vuxna i Oxelösunds kommuns regi med bl.a. konserter och kulturprogram finansieras helt genom intäkter och främst sponsorer. Sponsorer kan vara årliga men också tillfälliga. Ungdomsverksamhet har också vid vissa aktiviteter sponsorer. Beloppen när det gäller årssponsorer kan variera beroende på vilka program som avses. Ett ingånget sponsoravtal bör dock skrivas under snarast möjligt efter överenskommelsen, däremot finns det i dagsläget inget som hindrar att avtalet träder i kraft efter erforderligt beslut av respektive nämnd. Det var med tanke att underlätta arbetet med sponsring som Kultur- och fritidsnämnden med beslut §18 KFN 2015-03-19 föreslog att öka det belopp som Kultur- och fritidschefen få en vidaredelegation på från 10.000 kr till 50.000 kr. Beslut om avtal om sponsring fattas i dagsläget vid det möte eller den förhandling som sker. I framtida förhandlingar om sponsring finns en pedagogisk uppgift i att förklara varför avtalet inte direkt kan vara gällande så att inte det får en negativ effekt på förhandlingarna. Ett framtida arbetssätt där förhandlingarna anpassas tidsmässigt till nämndsammanträdena kan därför vara lämpligt. 4.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Begäran att delegera till Kultur- och fritidschefen att teckna sponsorsavtal upp till 50 000kr och att revidera Kultur- och fritidsnämndens delegationsordning bör avslås med motiveringen att de strider emot kommunens policy för sponsring och samarbete. Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen utarbetat ett arbetssätt som löser den problematik som uppstått. En förändring i arbetssättet och inställning till förhandlingarna om sponsorsavtal hos Kultur- och fritidsförvaltningen har skett som en konsekvens. Då det är förhållandevis få sponsorsavtal det handlar om som bryter emot riktlinjen för sponsring och samarbete och eftersom många av parterna har fungerat som sponsorer under fler år, är uppfattningen att verksamheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen inte kommer påverkas negativt vid ett avslag. 3(3) Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-20 08:53:59 KS.2015.56 4.2 Koppling till andra beslut och mål § 18 KFN 2015-03-19 4.3 Barn- och ungdomsperspektiv En minskning av kulturaktiviteter för barn och unga är inte aktuellt eftersom det är en prioriterad verksamhet. 4.4 Konsekvenser Det finns en överhängande risk att om avtal om sponsring och samarbete inte kan undertecknas vid förhandlingstillfället utan måste avvakta beslut av berörd nämnd antingen utgår avtalet i sin helhet eller anpassas till den beloppsnivå som möter förvaltningschefens delegationsbefogenhet. Den mest negativa tolkningen innebär att beloppet som kommer Kultur- och fritidsverksamheten tillhanda minskas och den mest positiva tolkningen att är att den ökar. Genom ett bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag etableras principen att förändringar i kommunens policyer inte kan motiveras med hänsyn till verksamhetens behov av en enskild förvaltningschef. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2015-04-20 § 18 KFN 2015-03-19 Riktlinjer för sponsring och samarbete ändrad delegation 2 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Kultur- och fritidsnämnden (för kännedom) Kultur- och fritidschef (för kännedom) Björn Selim Nämndsekreterare Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2015-03-19 Kfn §18 Dnr KFN.2014.11 Riktlinjer för sponsring och samarbete Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige: 1 Delegera till kultur- och fritidschefen att teckna sponsoravtal upp till 50.000 kr. 2 Revidera kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning Sammanfattning Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete Kulturverksamheten finansieras till stor del av sponsorer. För att arbetet med kulturprogram och administration ska fungera friktionsfritt föreslås att kultur- och fritidschefen får en vidaredelegation på maximalt 50.000 kr. Kulturverksamheten i Oxelösund har arbetat sedan drygt 20 år med sponsring. Samtliga verksamheter inom kultur, fritid och turism arbetar med olika samarbeten och dessa regleras via avtal. Beslutsunderlag riktlinjer_sponsring.pdf Riktlinjer för sponsring och samarbete ändrad delegation 2.docx ______ Beslut till: Kommunstyrelsen (för åtgärd) Kultur- och fritidschef (för kännedom) Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Beteckning 2015-03-03 Kultur- och fritidsförvaltningen Koordinaten Järntorget 7-9 Conny Zetterlund Telefon 0155-383 56, 070-397 08 42 [email protected] Mall för tjänsteskrivelse (ärenderubrik) 1. Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige: 1 Delegera till kultur- och fritidschefen att teckna sponsoravtal upp till 50.000 kr. 2 Revidera kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning 2. Sammanfattning Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete Kulturverksamheten finansieras till stor del av sponsorer. För att arbetet med kulturprogram och administration ska fungera friktionsfritt föreslås att kultur- och fritidschefen får en vidaredelegation på maximalt 50.000 kr. Kulturverksamheten i Oxelösund har arbetat sedan drygt 20 år med sponsring. Samtliga verksamheter inom kultur, fritid och turism arbetar med olika samarbeten och dessa regleras via avtal. 3. Ärendet Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för sponsring och samarbete. Med sponsring avses ett avtalsförhållande till ömsesidig nytta, mellan en kommunal verksamhet och en eller flera externa parter (sponsorer). Sponsorn lämnar ersättning i form av kontanta medel, varor eller tjänster. Den kommunala verksamheten förbinder sig som motprestation att exponera sponsors företagsnamn, varor eller tjänster. Skatteverket har definierat kultursponsring. En direkt motprestation är nödvändig i annat fall är det gåva. Skatteverket har som exempel på motprestation inträdesbiljetter, lokaler exponering av varumärke eller företagsnamn. Samarbete innebär att en kommunal verksamhet och samarbetspartnern har träffat en överenskommelse om hur arbetsuppgifter och ansvar ska fördelas när aktiviteten ska genomföras. För både sponsring/partnerskap och samarbete gäller att skriftliga avtal träffas och att objektivitetsprincipen och likabehandlingsprincipen beaktas. Ytterligare information Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum Beteckning 2015-03-03 finns i bifogade ”Riktlinjer för sponsring och samarbete”. Kultur och fritid arbetar med sponsring sedan 20 år tillbaka. Kontrakt har tecknats med olika företag. Samarbete med olika parter som andra kommuner, studieförbund, företag, föreningar genomförs regelbundet och avtal skrivs. Kulturverksamheten med bl.a. konserter och kulturprogram finansieras helt genom intäkter och främst sponsorer. Sponsorer kan vara årliga men också tillfälliga. Ungdomsverksamhet har också vid vissa aktiviteter sponsorer. Beloppen när det gäller årssponsorer kan variera upp till 50.000 kr beroende på vilka program som avses. Ett ingånget sponsoravtal behöver skrivas under snarast möjligt efter överenskommelsen. För att underlätta arbetet och för att kunna genomföra sponsoravtal behöver kultur- och fritidschefen få en vidaredelegation på upp till 50.000 kr. Riktlinjerna fastställer att kommunfullmäktige får vidaredelegera beslut om avtal upp till 10.000 kr. Utifrån årssponsorer, enstaka sponsrade aktiviteter och kulturevenemang så behöver beloppet ökas till 50.000 kr för att möjliggöra arbetet med sponsorer. Beslut om sponsorer behöver fattas samtidigt som företagsbesöken görs. Sponsoravtalen anmäls som delegation och delegationsförteckningen kompletteras med beslutet. Samarbetsavtalen registreras i kommunens ärendesystem och sponsringsavtalen registreras i kommunens avtalsdatabas. 4. Ärendets bakgrund Kommunfullmäktige har fattat beslut om riktlinjer för sponsring och samarbete 2013-1030 Kultur- och fritidsnämnden fattade beslut om ovanstående vidaredelegering 2014-0212 § 9. Beslut behöver fattas av kommunfullmäktige. Kultur- och fritidsnämnden fattar därför ett nytt förslag till beslut i kommunfullmäktige. 5. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kultur- och fritidschefen föreslår att vidaredelegationen genomförs och att det maximala beloppet blir 50.000 kr. Kultur- och fritidsnämndens delegationsförteckning kompletteras med beslutet. 6. Konsekvenser Ekonomi Kulturprogrammen finansieras av sponsorer samt andra intäkter. Fritids och ungdomsaktiviteter finansieras endast till viss del av sponsorer. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse Datum 3(3) Beteckning 2015-03-03 Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse, daterad 2015-03-03 Riktlinjer för sponsring och samarbete, antagna av kommunfullmäktige 2013-10-30 KFN 2014:9 Conny Zetterlund Kultur- och fritidschef Beslut till: Kommunstyrelsen (FÅ) Kultur- och fritidschefen (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Beteckning 2015-08-11 Kommunstyrelseförvaltningen Charlotte Johansson Telefon 0155-38 101, 070-567 10 88 [email protected] Svar på motion om God, nyttig och klimatsmart mat i förskolor och skolor samt inom vård och omsorg i Oxelösunds kommun. 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Motionen anses besvarad. 2. Sammanfattning Folkpartiet har motionerat om att kommunen under 2015 ska ha ställt om matlagningen inom kommunenes verksamheter så att den är Östersjövänlig vilket innebär, god och hälsosam, ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar, mindre kött och mer grönsaker och fullkorn, säsongsanpassad samt lokalt producerad. Sammanfattningsvis konstateras härmed att motionen redan uppfylls genom att kommunen serverar näringsriktig mat, fullmäktige har antagit Måltidspolicy samt pågående livsmedelsupphandling. 3. Ärendet Folkpartiet har i en motion undertecknad av Klas Lundbergh inkommen 2014-02-19 föreslagit att kommunen senast under budgetåret 2015 ska ha ställt om matlagningen så att den så långt möjligt ska vara Östersjövänlig , dvs; God och hälsosam Ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn Säsongsanpassad Lokalt producerad Minskat svinn Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum Beteckning 2015-08-11 4. Ärendets beredning Under våren 2015 har en Måltidspolicy för samtliga kommunala verksamheter arbetats fram i bred delaktighet mellan tjänstemän och politiker. Kommunfullmäktige beslutade att anta Måltidspolicyn den 10/6 2015 §71. I måltidspolicyn har fullmäktige fastlagt vilken inriktning som verksamheten ska arbeta mot. Policyn ska under hösten 2015 kompletteras med riktlinjer och handlingsplan. Måltidspolicyn ska integreras som en självklar del i kommunens löpande kvalitetsuppföljning och utgör där en tydlig profil i hälsofrämjande arbete. Kommunen tar ansvar för att erbjuda god och hälsosam mat genom att redan idag följa de Nordiska näringsrekommendationerna och Livsmedelsverkets riktlinjer inom skola och omsorg. För förskola och skola rekommenderas idag på nationell nivå 25% ekologiskt odlade livsmedel. Genom den pågående livsmedelsupphandlingen tillsammans med Nyköping, Gnesta och Trosa beräknar vi att vi ska uppnå det nationella målet. Inom ramen för nämnda upphandling är också målet att kunna köpa livsmedel från kretsloppsgårdar. Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn. Redan idag har flera vegetariska rätter införts som huvudrätter framför allt i skolorna. Av Måltidspolicyn framgår också att kommunen ska sträva efter att minska köttkonsumtionen och öka servering av vegetariska rätter. Säsongsanpassad. Måltiderna som serveras inom kommunens verksamheter innehåller redan idag variationsrikt salladsbord anpassat efter säsong. Lokalt producerad. I den pågående livsmedeslupphandlingen arbetar vi aktivt på att teckna avtal med fler lokalt knutna producenter/bönder. Minskat svinn. Kostenheten samarbetar med Oxelö Energi vad gäller minskat svinn genom att t ex anordna tävlingar framför allt inom skolans verksamhet. En ständig dialog förs mellan kostenheten och skolans ledningspersonal. På ett pedagogiskt sätt medvetandegörs därmed eleverna samtidigt som svinnet minskar. Sammanfattningsvis konstateras härmed att motionen redan uppfylls genom att kommunen serverar näringsriktig mat, fullmäktige har antagit Måltidspolicy samt pågående livsmedelsupphandling. 5. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att intentionerna i motionen redan är uppfyllda. 6. Äldreperspektiv Beaktat i Måltidspolicyn. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Tjänsteskrivelse Datum 3(3) Beteckning 2015-08-11 7. Barn- och ungdomsperspektiv Beaktat i Måltidspolicyn. Beslutsunderlag: Antagen Måltidspolicy KF § ? 2015 Charlotte Johansson Rita Saarimaa Kommunchef Vik kostchef Beslut till: Kostchef (F.K.) Kommunchef (F.K.) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Besöksadress Höjdgatan 26 Telefon/Fax 0155-380 00 (vxl) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Sammanträdesprotokoll Blad 1 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kf §14 2014-02-19 Dnr KS.2014.23 Motion: god, nyttig och klimatsmart mat inom skolan och vård- och omsorg Kommunfullmäktiges beslut Motionen överlämnas till Kommunstyrelsen för beredning. Dagens sammanträde Kommunfullmäktige medger att Klas Lundbergh (FP) lämnar följande motion: ”Det kommer den ena larmrapporten efter den andra om hur kosten påverkar märmiskan. Vi blir det vi äter. Människor som är stillasittande löper särskild risk att skadas av otillfredsställande kost. Kommunen har ansvar får mat till de som många gånger inte kan bestämma själva vad de ska äta och som därmed behöver det bästa skyddet, dvs. barn på förskolor och i skolor samt gamla inom omsorgen. Folkpartiet menar att den mat som serveras i kommunens olika delar ska vara av sådant slag att matgästerna får kraft, energi och glädje och att matlagningen ska vara miljö- och klimatsmart Södertälje kommun har gått före med ett förtjänstfullt arbete och Södertälje kan säkert tjäna både som inspiratör och möjlighetsgörare . Maten i omsorgen ska, så långt det är möjligt, vara Östersjövänlig, dvs. • God och hälsosam • Ekologiskt odlad och helst från kretsloppsgårdar • Mindre kött och mer grönsaker och fullkorn • Säsongsanpassad • Lokalt producerad • Minskat svinn Folkpartiet anser att kommunen senast under budgetåret 2015 ska ha ställt om matlagning mm enligt ovan. Ett underlag till budget för omställningen behöver tas fram under våren 2014. Förhoppningsvis serveras redan idag sådan mat inom kommunen att omställningen inte behöver bli särskilt omfattande. ”Det är allas vårt ansvar att överlämna en bra miljö till kommande generationer. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!" (citat Södertäljemodellen. Enskilda avlopp i kretslopp) _______ Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2014-02-19 Utdragsbestyrkande Blad 2 Beskrivning ÄrendeNr Uppdrag Uppdrag klart Redovisning av besparingar på lokalkostnader KS-2011-30 Återkomma med den del av redovisningen som avser den allmänna översynen under hösten 2011 Återremiss Ksau 20 aug Lägesrapport jan 2015 Jämställdhetsplan 2012-2015 Fonder för skador, säkerhet och arbetsmiljö Samverkan mellan Oxelösunds och Nyköpings kommuner gällande mät-, kart- och GIS-verksamhet KS.2012.64 Vid nästa revidering ska planen utvidgas till att omfatta även andra områden enligt diskrimineringslagens vidare tolkning av jämställdhetsbegreppet. Kommunstyrelsen följer årligen upp ekonomi och beviljade ansökningar Höst/vinter 2015 Mars 2016 Genomlysning av individ- och familjeomsorgens (IFO) verksamhet Avtal fastighetsförvaltning KS.2012.139 KS.2012.63 Utredningen godkänns. En uppföljning av verksamheten bör ske och rapporteras Mars 2014 till kommunstyrelsen innan 2015 års utgång med avsikt att fungera som underlag Lägesrapport april för en eventuell förändring av avtalet. Mars 2015 Dec 2015 1. Vårdoch omsorgsnämndens presidium kallas till Kommunstyrelsens KS.2013.63 Ks jan 2015 sammanträde i maj för att redogöra för hur arbetet fortskrider. Juni 2015 2. Vård- och omsorgsnämndens presidium kallas till Mars 2015 Kommunstyrelsens sammanträden i september och december Maj 2015 2015 för att rapportera hur genomförandet av åtgärder fortskrider och följs upp. Sep 2015 3. Kommunchefen får i uppdrag, att i dialog med socialchefen, Dec 2015 KS.2013.97 säkerställa att förutsättningar finns för att stötta och säkra arbetet utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Ärendet återremitteras för att säkerställa att kommande fastighetsstrateg har möjlighet att utvärdera och vid behov omförhandla avtalet. Nya styrdokument för kommunala bolagen KS.2015.135 Uppdra till kommunchefen att i samråd med berörda förvaltningar och bolag upprätta förslag till avtal för kommunuppdragen gällande fastigheter och gata/park. Investering i nytt lägerboende KS.2012.145 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa inköp och färdigställande av Återgång av markköp i Gästhamnen KS.2013.135 Ärendet återremitteras för att belysa hur konsekvenserna för hävning av Ombyggnad av kök Peterslundsskolan KS.2014.12 Framtidens förskola och skola KS.2012.133 1. Nybyggnadsalternativet som förespråkas i utredningen daterad 2014-01-14 modul för lägerboende till en maximal kostnad av 1 600 tkr. markköpet påverkar kommunen. KS 2014-03-12 Återrapportera till kommunstyrelsen i oktober 2014 om hur arbetet med ombyggnation av kök på Peterslundsskolan genomförts utreds ytterligare. 2. Ge kommunchefen i uppdrag att skicka ut en förfrågan om att ta in kostnaden 27 nov 6 november Lägesrapport sep 2014 Mars 2015 Sep 2015 Maj 2014 Lägesrapport första Ks 2015 Sep 2015 Dec 2014 Sep 2015 Mars 2015 Sep 2015 för genomförande av en markundersökning och förprojektering för en ny förskola/skola. Baserad på utredning om förskolorna daterad 2014-01-14. 3. Ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med Miljö- och Samhällsbyggnads förvaltningen förbereda en detaljplaneprocess och att skicka ut en förfrågan för att ta in kostnader för att ta driva denna process. Detaljplaneprocessen ska omfatta Häggenområdet med omnejd. 4. Kommunchefen återkommer till kommunstyrelsen med kostnadsförslag senast 2014-05-31 1. Miljöstrategen får i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta fram ett förslag till en miljö- och hållbarhetsplan för kommunen. Planen ska minst uppfylla kraven som ställs för att kunna söka medlemskap i Sveriges ekokommuner och ha tydliga och mätbara mål. 2. När miljö- och hållbarhetsplanen är antagen ska Oxelösunds kommun ta ställning till ansökan om medlemskap i Sveriges ekokommuner. 3. Miljöstrategen får i uppdrag att utreda om kommunen bör införa ett ledningssystem för hållbar utveckling och återkomma till Ks med denna utredning och förslag till fortsättning. Uppdra till kommunstyrelsen att vidare utreda frågan om eventuellt inrättande av ett ungdomsråd. Förändringarna utvärderas av kommunstyrelsen efter ett år och utvärderingen rapporteras till kommunfullmäktige senast 2016-06-01. Kommunens miljöarbete KS.2014.33 Rapport från demokratiberedningen, inklusive medborgardialog, öppna sammanträden. e-förslag och ungdomspanel Översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning ur ett långsiktigt perspektiv KS.2014.58 KS.2014.106 Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska Maj 2015 Sep 2015 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun KS.2014.122 1. Inom ramen för samverkansavtalen mellan Oxelösunds och Nyköpings Jan 2016 Granskning av upplåtelse och försäljning av mark KS.2014.110 Maj 2015 Sep 2015 Granskning av personalfunktionen KS.2014.123 Två rätter på kommunens särskilda boenden KS.2013.118 förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping eller andra kommuner. kommuner, gällande skydd mot olyckor samt åtgärder inför och vid extraordinära händelser, får Nyköpings kommun, Sörmlandskustens räddningstjänst, i uppdrag att: a) Utvärdera nuvarande handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun som underlag för revideringen av detsamma. b) Ta fram förslag till handlingsprogram för perioden 2016-2020 Uppdra till kommunchefen att ta fram riktlinjer för försäljning av mark till företag samt att se över beloppsgränser i delegationsordningen för kommunstyrelsens ordförande. Uppdra till kommunchefen att i dialog med kommunstyrelsen ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Satsningen utvärderas under hösten 2015 och redovisas för kommunstyrelsen. Första Ks 2015 Mars 2015 Lägesrapport Maj 2015 Maj 2016 April/maj 2016 Dec 2015 Q1 2016 Uppföljning av mål- och budget 2015 KS.2015.22 Uppdra till vård- och omsorgsnämnden att göra en handlingsplan för att nå budget i balans och återkoppla till kommunstyrelsens nästa sammanträde. 1. Handlingsplanen godkännes 2. Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att komplettera ärendet med prissatta åtgärder för att nå en budget i balans. Kompletteringarna rapporteras vid ett extra arbetsutskott i juni månad 3. Vid varje Kommunstyrelse i höst skall Vård- och Omsorgsnämnden återrapportera handlingsplanen. Uppdrag att se över ägandet av fastighetsbeståndet KS.2015.50 1. Ge kommunchefen i uppdrag att göra en genomgång av kommunens fastigheter för att ta utreda vilka vi skall satsa på vilka som skall säljas/rivas eller annan åtgärd. Maj 2015 9 sep 30 sep 28 okt 2 dec Dec 2015 2. Utredningen skall redovisas senast december 2015 till Kommunstyrelsen Kommunövergripande integrationsplan KS.2014.138 1. 2. Kommunstyrelsens balanslista 2015-09-09 Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget och remittera det till samtliga nämnder och styrelser för synpunkter senast 1 augusti. När planen antagits efter nämndernas synpunkter ska den kompletteras med verksamheternas åtgärdsplaner. Okt 2015
© Copyright 2024