Arbete och välfärdsnämnden Ärenden
KALLELSE med föredragningslista 1(2) Arbete och välfärdsnämnden Nämnd/Styrelse: Sekreterare: Monica Ek Tfn: 044-135834 E-post: [email protected] Tid och plats torsdagen den 25 juni 2015 kl. 13:30 C4-huset, sammanträdeslokal 5:5 Ärenden Nr 1 Fastställande av dagordning 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Information 5 Ordförande Radovan Javurek (FP) 6 Förvaltningschef Merete Tillman 7 Nämndstatistik 2015 2015/560 Beslutsärenden 8 Delgivningar a) protokoll förvaltningsövergripande samverkan b) beslut för styrelser/nämnder 9 Delegeringsbeslut a) serveringsärenden b) Lex Sarah 150507-150531 10 Ärende som inte uppfyller lagens krav maj 2015/717 11 Remiss av DS 2015:26 Avskaffande av etableringslotsar 2015/2615 12 Medborgarförslag gällande kommunens ansvar för utsatta och misshandlade kvinnor 2015/2703 13 Ekonomisk uppföljning 2015 2015/1384 14 Uppdaterad Delegeringsordning 2015/3344 1 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden 15 Tjänsteutlåtande Bostad först 2014/5899 16 Tillkommande kostnader externa lokaler 2015/3481 Sekretess 1 Redovisning av delegeringsbeslut, individärenden a) Registrerade i Pocapita, 150501 - 150531 b) Undervisningsperioden 150501 - 150531 2 Inkomna domar/beslut 3 Förteckning utredningstider inom barn och ungdom + redovisning av urvalsärenden 4 Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare 5 Nedläggning av faderskapsutredning 6 Yttrande till Tingsrätten 7 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg Radovan Javurek Ordförande 2 15.30 1 Arbete och välfärdsförvaltningen placeringar 1 Kostnadsutvecklingen HVB-placeringar 2014 - 2015 (tkr) Utskriftsdatum 2015-06-02 Tkr Brutto Brutto 2014 2015 Budgetavvikelse Netto Netto 2014 2015 Budgetavvikelse Januari 5 040 4 678 -947 4 904 4 675 -1 128 Februari 3 987 3 925 -194 3 739 3 592 -45 Mars 3 905 4 718 -987 3 630 4 442 -894 April 3 477 4 529 -798 3 215 4 313 -765 Maj 2 850 3 867 -136 2 619 3 663 -115 Juni 3 281 2 693 Juli 4 795 4 552 Augusti 3 798 3 523 September 3 992 3 739 Oktober 3 834 3 564 November 3 950 3 688 December 3 522 2 131 20 685 -2 947 Summa: Budget 46 429 21 716 -3 061 41 996 44 770 42 570 3 2 Arbete och välfärdsförvaltningen ekonomiskt bistånd 1 Ekonomiskt bistånd totalt 2014 - 2015 (tkr) Utskriftsdatum 2015-06-02 Tkr Brutto Brutto 2014 2015 Budgetavvikelse Netto Netto 2014 2015 Budgetavvikelse -564 8 589 8 767 8 204 250 8 520 7 905 232 Januari 9 027 9 018 Februari 8 731 -631 Mars 9 513 9 499 -1 046 9 032 9 161 -1 025 April 9 632 8 247 206 8 859 7 949 188 Maj 9 143 8 352 101 8 851 7 924 212 Juni 10 060 9 720 Juli 9 288 9 096 Augusti 7 981 7 717 September 8 988 8 513 Oktober 8 715 8 170 November 8 219 7 933 December 4 657 4 491 41 706 -1 024 Summa: 103 954 Budget 43 320 -1 053 99 491 101 442 97 637 4 3 Ekonomiskt bistånd Antalet unika hushåll samt personer med beslut AoV Utredning Utskriftsdatum: 2015-06-02 Urvalet gäller för år: 2015 Sida: 1 av 1 Hela månaden måste ha passerat (se utskriftsdatum) Unika hushåll Avslag + bifall med bifall Bifall med avslag Belopp bifall (tkr) Snitt kr/ månad * Antal unika personer sökande/medsökande, med bifallsbeslut Januari 1 232 1 140 510 8 554 7 503 1 442 Februari 1 226 1 086 557 8 155 7 509 1 369 Mars 1 286 1 165 584 9 157 7 860 1 456 April 1 234 1 114 552 8 386 7 528 1 404 Maj 1 172 1 075 519 8 219 7 645 1 367 1 763 1 591 Unika hushåll för perioden: 1 301 Summ 42 471 Personen räknas endast en gång som sökande respektive medsökande, inom respektive månad. Medsökande är annan vuxen i hushållet, ej barn. 5 1 987 4 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum 2015-06-02 Sida 1 av 2 Urvalet gäller mellan perioderna 201501 och 201505 Huvudgrupper: försörjningshinder bifallsbeslut Arbetslöshet Familjeskäl Inkomst otillräcklig Pension Sociala skäl Utbildning **Unika personer per månad Januari Februari Mars April Maj Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Antal personer Unika personer per orsak. under vald period Detaljer inom huvudgrupp (personnr, antal dagar insatsen pågått) 732 688 741 683 688 1 175 Detaljer 6 8 5 4 7 21 Detaljer 380 374 399 396 360 649 Detaljer 13 10 9 9 10 18 Detaljer 328 305 324 331 328 556 Detaljer 24 18 22 24 28 41 Detaljer 1 442 1 369 1 456 1 404 1 367 1 987*** Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) Tabellen visar unika personer per orsak (rad) och månad, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive orsak och månad. * Utbetalning vid placering/annan vårdinsats **Unika personer per månad: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom månaden *** Unika personer totalt under vald period 6 5 Ekonomiskt bistånd Beslutsorsaker för sökande och medsökande, per månad AoV Utredning Utskriftsdatum 2015-06-02 Sida 2 av 2 Urvalet gäller mellan perioderna 201501 och 201505 7 6 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum 2015-06-02 Urvalet gäller mellan perioderna 201501 och 201505 Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Arbetslöshet I arbetsmarknadspolitisk åtg 1 av 2 Sökande 559 162 719 Otillräcklig arb.löshetsers. 54 14 68 Otillräcklig etableringsersättning 51 25 76 320 77 394 Utan etableringsersättning 19 2 21 Väntar på arbetslöshetsersättning 24 5 29 Väntar på etableringsersättning 68 14 82 Utan arbetslöshetsersättning Unika personer inom huvudgrupp: Familjeskäl Arbetslöshet 1 175 Barnomsorg saknas 4 14 18 Skilsmässa/separation 2 1 3 Unika personer inom huvudgrupp: Inkomst otillräcklig Familjeskäl 21 82 Aktivitets/sjukersättning, väntar på ersättning 18 Deltidsarbete ofrivilligt, lön otillräcklig 47 12 59 Deltidsarbete ofrivilligt, väntar på lön 14 2 16 1 1 18 Föräldrapenning otillräcklig 41 62 103 Föräldrapenning, väntar på ersättning 15 15 30 Heltidsarbete, lön otillräcklig 34 11 45 Heltidsarbete, väntar på lön 41 4 45 Saknar arbetsförmåga, ej ersättning FK 46 6 52 Sjukpenning otillräcklig 22 2 24 Sjukpenning, väntar på ersättning 14 Sjukskriven utan sjukpenning Väntar på social förmån Unika personer inom huvudgrupp: 14 168 48 215 13 5 18 Inkomst otillräcklig Ålderspension otillräcklig 649 18 18 Unika personer inom huvudgrupp: Sociala skäl 18 100 Aktivitets/sjukersättning otillräcklig Egenföretagande Pension Medsökande Unika personer per orsak under vald period Pension Begravningskostnader 18 15 15 Förebyggande, vård och behandling 8 4 2 6 7 Ekonomiskt bistånd Försörjninghinder för sökande och medsökande Bifall AoV Utredning Utskriftsdatum 2015-06-02 Urvalet gäller mellan perioderna 201501 och 201505 2 av 2 Unika personer per orsak under vald period Huvudgrupp Försörjningshinder/orsak Sociala skäl Kommunens yttersta ansvar 133 21 154 Soc/psyk arbetshinder med rehab 275 32 305 Soc/psyk arbetshinder utan rehab 66 9 75 Soc/psyk arbetshinder, väntar på rehab 45 2 47 Språkhinder 28 19 47 9 3 12 Utredning FK 13 3 16 Väntar på SFI 2 Äldre, arbetshinder 4 Sökande Tillfälligt behov, annars ej försörjningshinder Unika personer inom huvudgrupp: Utbildning Medsökande 2 2 Sociala skäl 6 556 26 1 27 Komvuxutbildning 3 1 4 Med soc.bidrag av rehab skäl 2 1 3 Studiestöd otillräckligt 3 3 6 Väntar på studiestöd 2 2 4 Bristande ek föräldrastöd Unika personer inom huvudgrupp: Utbildning *Totalt antal unika personer under vald period: Antal personer = sökande och medsökande (ej barn) Tabellen visar unika personer per försörjningshinder (rad) och inom vald period, vilket innebär att personen endast räknas en gång inom respektive försörjningshinder. *Totalt antal unika personer under vald period: anger hur många personer totalt som fått bifallsbeslut inom perioden 9 41 1 987 TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och välfärdsförvaltningen 1(2) 2015-06-05 Barn och ungdom Bodil Eriksson 044-135886 Arbete och välfärdsnämnden [email protected] ÄrendeRubrik Änr AVN 2015/717 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Godkänna redovisningen Sammanfattning Antalet pågående utredningar ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Dock har utredningarna i hög utsträckning kunnat fördelas till handläggare vilket innebär att det inte är fler ofördelade än det varit tidigare under året. Antalet anmälningar har sjunkit något under april och maj, men ökat igen den första veckan i juni. Rekryteringen av fast personal kommer inom kort att avslutas, och resultatet av denna innebär inte att verksamheten kommer att kunna öka antalet fast anställda socialsekreterare. Nya rekryteringsförsök kommer att göras under sommaren. Planeringen är att förutom detta, fortsätta att hyra in personal för att täcka det största personalbehovet. Under hösten beräknas ca 28-30 st av de fasta 33 tjänsterna på nuvarande Stöd och utredningsenhet kunna vara bemannade. Beslutsunderlag Maj 2015 Ange underlag här Postadress Arbete och välfärdsförvaltningen 291 80 Kristianstad Telefon vxl 044-135000 Bankgiro 657-9536 10 Org.nr 21 20 00-0951 TJÄNSTEUTLÅTANDE Bodil Eriksson Verksamhetschef Barn och Ungdomsverksamheten Beslut expedieras till Bodil Eriksson Veronica Svensson Yvonne Mattsson Elsie Sjöö Skriv sammanfattning här Ange underlag här 11 2(2) Rapport av ärenden inom barn och ungdomsverksamheten som inte uppfyller lagens krav Datum då uppgifterna togs fram: 2015-06-03 Maj Pågående utredningar Team 1 Team 2 Familjehemsgruppen Familjerätten Mottagningsgrupp Mottagningsteam Jourgruppen Beslutad och med giltig förlängning 243 91 29 4 0 0 1 Ej fördelade ärenden på stöd och utredning Anmälningar Ansökningar Ofördelad utredning Yttrande Dom Försenade överväganden av placeringar Team 1 Team 2 Familjehemsgruppen Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) 0 3 1 0 0 0 0 36 25 5 1 0 0 0 20 0 0 0 0 1 12 Pågående utredningar Team 1 Team 2 Familjehemsgruppen Familjerätten Mottagningsgruppen Mottagningsteam Jourgruppen Totalt: Juli 2014 106 124 20 X X X X 250 Aug 2014 117 111 23 X X X X 251 Sept 2014 80 121 27 X X X X 228 Okt 2014 106 150 38 3 18 X X 315 Nov 2014 125 156 39 1 10 X X 331 Dec 2014 144 152 49 0 7 X X 352 Jan 2015 161 157 52 1 14 X X 385 Feb 2015 127 136 41 2 5 X X 311 Mars 2015 162 123 37 1 7 X X 293 April 2015 208 111 38 2 2 2 1 364 Maj 2015 243 91 29 4 0 0 1 367 Beslutad och med giltig förlängning Team 1 Team 2 Familjehemsgruppen Familjerätten Mottagningsgruppen Mottagningsteam Jourgruppen Totalt: Juli 2014 Aug 2014 Sept 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014 1 0 1 0 0 X X 2 Jan 2015 Feb 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 8 14 0 X X X X 22 7 11 0 X X X X 18 3 8 0 X X X X 11 1 6 0 0 0 X X 7 4 3 1 0 0 X X 8 13 1 0 1 0 0 X X 2 3 9 0 0 0 X X 12 3 3 0 0 0 X X 6 2 5 1 0 0 0 0 8 0 3 1 0 0 0 0 4 Uppfyller ej lagens krav (över fyra månader, ej giltig förlängning) Team 1 Team 2 Familjehemsgruppen Familjerätten Mottagningsgruppen Mottagningsteam Jourgruppen Totalt: Juli 2014 Ej fördelade ärenden på stöd och utredning under 2014 Anmälningar Ansökningar Ofördelad utredning Yttrande Dom Juli 2014 6 20 1 X X X X 27 1 7 48 0 0 Aug 2014 17 29 1 X X X X 47 Aug 2014 1 4 51 0 0 Sept 2014 Okt 2014 11 35 3 X X X X 49 Sept 2014 13 43 5 1 3 X X 65 Okt 2014 0 2 7 0 0 0 4 26 0 0 Nov 2014 12 33 4 0 0 X X 49 Nov 2014 0 2 23 0 0 14 Dec 2014 13 39 3 0 0 X X 52 Dec 2014 0 2 51 0 0 Jan 2015 13 36 7 0 0 X X 56 Jan 2015 0 7 15 0 0 Feb 2015 24 20 4 0 0 X X 48 Feb 2015 0 1 27 0 0 Mars 2015 21 19 4 0 0 X X 44 Mars 2015 0 0 13 0 0 April 2015 23 15 5 0 0 0 0 43 April 2015 0 6 21 0 0 Maj 2015 36 25 5 1 0 0 0 67 Maj 2015 0 0 20 0 0 TJÄNSTEUTLÅTANDE Förvaltning Utveckling och Service Lena Hagerman Tfn 044-136996, 0733-136996 [email protected] Remissvar: Avskaffande av systemet med etableringslotsar AVN 2015/2615 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Överlämna yttrandet till arbetsmarknadsdepartementet samt för delgivning till kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en etableringslots I denna promemoria föreslås att detta krav ska upphöra att gälla den 1 januari 2016. Arbete och välfärdsnämnden anser att beslutet är riktigt men ifrågasätter analysen som görs av lotsverksamheten samt konsekvenserna som beskrivs för den kommunala verksamheten om lotssystemet avskaffas. Beslutsunderlag Promemoria DS 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Ärendet Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Syftet med etableringsreformen var att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Staten fick genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för vissa nyanländas etablering. Tiden för det statliga ansvaret sattes till två år trots att den gemensnittliga etableringstiden, på arbetsmarknaden, för invandrade män då låg kring sju år och för kvinnor kring tio. Lotsverksamheten hade Postadress Telefon vxl Bankgiro 15 Org.nr 1(3) KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE också ett klart fokus på etablering på arbetsmarknaden. I promemorian konstateras att lotsverksamheten insatser riktade direkt mot etablering på arbetsmarknaden endast utgjort mindre del av verksamheten som främst arbetat med generellt stöd till nyanlända. Analysen av detta förhållande blir att satsningen inte behövs eftersom ett informationsansvar, enligt 4§ förvaltningslagen 1986:223, redan finns för myndigheter när det gäller den egna verksamheten. Promemorian hänvisar också till det i grunden är ett kommunalt ansvar att stödja och vägleda i frågor av praktiskt karaktär enligt socialtjänstlagen (2001:453). Trots detta dras slutsatsen att avskaffandet av lotsar inte kommer att ha någon negativ effekt för kommunernas del utan istället kommer minskandet av antalet aktörer tydliggöra ansvarsfördelningen. De resurser som tidigare lagt på lotsverksamhet inklusive den lättnad i administration som minskad upphandling innebär tillfaller Arbetsförmedlingen som anses ge myndigheten större flexibilitet i förhållande till de nyanländas behov. Arbete och välfärdsnämnden ifrågasätter dessa slutsatser. Det första antagandet avseende etableringstiden borde ses över genom analys av hela etableringsreformen inklusive Arbetsförmedlingen egen del. Även bortsett från de lotsar som inte fungerat visar processen att behovet av generellt stöd är stort de första åren i etableringsprocessen och att tiden för etablering på arbetsmarknaden också relaterar till detta. Trots detta dras inga slutsatser om tiden som etableringsansvaret ligger på Arbetsförmedlingen som också varit de förutsättningar lotsarna har haft att förhålla sig till. Inte någonstans lyfts frågan om rimligheten i en tvåårig etableringsprocess som inkluderar etablering på arbetsmarknaden. De behov som påverkat inriktningen på lotsarnas verksamhet bekräftas också av erfarenheter från Kristianstads kommun. Genom en satsning på ett kommunalt medborgarkontor, i stadsdel med stor andel nyanlända, blir också fördelningen mellan stöd inom statliga ansvarsområden och kommunala tydlig då 70% av ärendena var statligt relaterade. Detta trots det uttalade ansvar som myndigheter har för information och stöd kring de egna ansvarsområdena. Andra erfarenheter bekräftar bilden och också den brist på flexibilitet som ansvariga myndigheter har kring att ändra serviceinsatser för att bättre tillmötesgå de behov som finns. Inte minst gäller detta migrationsverket. Den bristande samordning som finns mellan statliga myndigheter manifesteras även i hanteringen av ekonomiskt bistånd som kommunal socialtjänst vid övergången från migrationsverkets system och etableringen får bistå med. Även detta ställer krav på kommunal bemanning både vid handläggningen och vid återsökning av utbetalda medel. Kommunens erfarenheter av lotsverksamheten varierar och även om avskaffandet tydliggör fördelning av ansvar så är de slutsatser som görs i promemorian, kring hur kommunerna kommer att påverkas, dåligt underbyggda. Belastningen på såväl kommunal verksamhet direkt som indirekt via behov av stöd från den idéburna sektorn, som redan idag tar ett stort ansvar för att stödja nyanlända, kommer att öka. Med den bristande analysen kring statens ansvar för att stödja och informera i sina egna verksamheter samt avsaknaden av förslag på hur den verksamheten ska utvecklas för att leva upp till de behov som finns och i enlighet med 16 2(3) KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE lagen ser kommunen med oro fram emot konsekvenserna av promemorians förslag. Det saknas också reflektion kring varför endast 7 % av lotsverksamheten återfinns i den idéburna sektorn. Erfarenheten visar att ett fåtal föreningar klarar att hantera den administration och de krav som ställts vid upphandling. Siffrorna speglar således inte avsaknad av intresse för stödjande verksamhet. Tvärtom tar den idéburna sektorn ett stort ansvar för att stödja i etableringsprocesserna. Promemorian hade gärna fått återge några reflektioner kring detta och eventuella åtgärdsförslag i analysen kring hur det fortsatta stödsystemet är tänkt att fungera. Merete Tillman Lena Hagerman Förvaltningschef Utvecklingsstrateg Beslut expedieras till Lena Hagerman 17 3(3) Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Arbetsmarknadsdepartementet 18 Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Arbetsmarknadsdepartementet 19 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24294-0 ISSN 0284-6012 20 Sammanfattning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en etableringslots I denna promemoria föreslås att detta krav ska upphöra att gälla den 1 januari 2016. 1 21 22 Innehåll Sammanfattning .................................................................. 1 1 Författningsförslag ....................................................... 5 2 Bakgrund och behov av förändring ................................ 7 3 Etableringslotsarna avskaffas ...................................... 11 4 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas ...................................... 13 5 Konsekvenser ............................................................ 17 6 Författningskommentar .............................................. 21 23 24 1 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare dels att 11–13 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 11 § ska utgå. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 5 25 26 2 Bakgrund och behov av förändring Etableringsuppdraget Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Syftet med etableringsreformen var att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Staten fick genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för vissa nyanländas etablering. Den målgrupp som omfattas av lagen är flyktingar, andra skyddsbehövande m.fl. som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring och deras anhöriga som ansöker om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Målgruppen är enligt 2–2 b §§ etableringslagen begränsad till personer i åldern 20–64 år som har beviljats uppehållstillstånd, men även nyanlända i åldern 18–19 år som beviljats uppehållstillstånd omfattas av lagen om de saknar föräldrar i Sverige. Kommuner, landsting och kommunalförbund får statlig ersättning för mottagande av och insatser för vissa nyanlända. Den statliga ersättningen lämnas för samma målgrupp som gäller för lagen, dock utan avgränsning till den nyanländes ålder. Etableringslagen kompletteras av förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, 7 27 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015:26 förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Av etableringslagen framgår att Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. En nyanländ har rätt att få en etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Den ska vid behov revideras av Arbetsförmedlingen och omfattar längst 24 månader. Etableringsplanen ska som huvudregel omfatta aktiviteter på heltid. Planen ska minst innehålla utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet (arbetsförberedande insatser). Valfrihetssystem med etableringslotsar En arbetsförberedande insats som infördes i samband med etableringsreformens ikraftträdande var etableringslotsen. Enligt 11 § i etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör av tjänster, en s.k. etableringslots. Av andra meningen i 11 § framgår att Arbetsförmedlingen inte behöver tillämpa samma valfrihetssystem för alla nyanlända. Enligt 12 § ska Arbetsförmedlingen när den tillhandahåller valfrihetssystem tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Av 13 § framgår att Arbetsförmedlingen ska vara upphandlande myndighet enligt 2 kap. 7 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem och att när Arbetsförmedlingen tillämpar den lagen ska bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas. Rätten att välja etableringslots gäller de nyanlända som har rätt till en etableringsplan. Av regeringens prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd framgår att etableringslotsen var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället och att komplettera den nyanländes kontaktnät under dennes första tid i landet. Etableringslotsen skulle vara en 8 28 Ds 2015:26 Bakgrund och behov av förändring fristående aktör som skulle stödja individen utifrån hela dennes livssituation. Lotsen skulle vara stödjande och pådrivande i förhållande till den nyanlände och ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände. Lotsens arbete var tänkt att bidra till att syftet med etableringsinsatserna, att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, uppfylldes. Uppgifter som lotsen enligt propositionen skulle kunna erbjuda var råd och stöd vid studie- och yrkesval, matchning, coachning, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och fungera som socialt stöd. Lotsen skulle även kunna se till att den nyanlände fick information så att han eller hon kunde fatta relevanta beslut för sin framtid. En utgångspunkt för ersättningen till etableringslotsarna var att den skulle vara prestations- och resultatbaserad. I december 2014 hade, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen, 82 procent av de nyanlända en etableringslots, totalt 31 800 personer. Färre kvinnor än män hade stöd av en lots, 73 procent respektive 89 procent. Lotsen träffade personen i genomsnitt 3,5 timmar i månaden. Vid samma tidpunkt fanns 353 leverantörer som erbjöd lots på 1 455 platser. Marknaden utgjordes till 73 procent av aktiebolag. Aktörer inom civila samhället, i form av ideella föreningar, stiftelser och fonder, utgjorde 7 procent av marknaden. Av samtliga företag hade 49 procent färre än 10 anställda och 15 procent fler än 50 men färre än 200 anställda. Kostnaden för ersättning till etableringslotsar uppgick till 608 miljoner kronor år 2014. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för utbetalningar från 20 februari 2015 beräknas kostnaderna för etableringslotsar uppgå till 850 miljoner kronor för 2015, 880 miljoner kronor för 2016 och 1 620 miljoner för 2017. I beräkningarna har myndigheten inte tagit hänsyn till att avtalen med samtliga lotsföretag sades upp den 20 februari 2015. Se vidare nedan. Behov av förändring Flera granskningar har gjorts av etableringsreformens effekter och resultat. Riksrevisionen konstaterade i rapporten Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 9 29 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015:26 2014:14) att bristerna i lotstjänsten indikerade att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Riksrevisionen pekade bl.a. på att det inte gick att påvisa några samband mellan deltagande i lotstjänsten och de nyanländas etablering i arbetslivet. Riksrevisionen framhöll även att tjänsten har en för bred utformning i förhållande till omfattningen av tjänsten vilket bidrar till ett för lågt arbetsmarknadsfokus. En liknande synpunkt framförde Statskontoret i rapporten Etableringen av nyanlända – en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen (2012:22). Vidare konstaterade Riksrevisionen att valfrihetssystemet inte fungerar som det är tänkt, vilket riskerar att påverka de nyanländas etablering. Riksrevisionen ifrågasatte även om ersättningssystemets konstruktion är lämplig för tjänsten. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 13) aviserade regeringen en översyn av rätten till etableringslots med syftet att tjänsten från och med den 1 januari 2016 skulle göras till en behovsprövad insats. Därutöver framförde regeringen att översynen skulle resultera i förslag att avskaffa etableringslotsarna. I arbetsmarknadsutskottets betänkande (bet. 2014/15:AU2) välkomnade utskottet allianspartiernas förslag att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats. Den 20 februari 2015 avslutade Arbetsförmedlingen sina avtal med etableringslotsar. Arbetsförmedlingen motiverade sitt beslut med att säkerhet och kvalitet inte längre kunde garanteras med hänvisning till den eskalering av klagomål som hänförde sig till oegentlig eller rent av brottslig verksamhet inom etableringslotstjänsten. Beslutet innebar att samtliga kontrakterade leverantörers avtal, på samtliga verksamhetsställen, sades upp. En betydande del av medlen för etableringsinsatser används för närvarande till etableringslotsar. Det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att de nyanlända får ett effektivt och ändamålsenligt stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot bakgrund av det ovan sagda och de allvarliga brister i systemet med etableringslotsar som har framkommit är det angeläget att åstadkomma en förändring. 10 30 3 Etableringslotsarna avskaffas Förslag: Etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem, ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots) upphör att gälla den 1 januari 2016. Skälen för förslaget: Det kan konstateras att systemet med etableringslotsar i praktiken inte har fungerat enligt etableringsreformens intentioner. Lotsinsatsen har utgjort en mycket begränsad del av den nyanländes etableringsplan. Riksrevisionen (RiR 2014:14) konstaterade flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Bland annat konstaterade Riksrevisionen att tjänsten har för lågt arbetsmarknadsfokus, då detta blivit underordnat det sociala stödet till de nyanlända, och att det finns brister i själva valfrihetssystemet. Riksrevisionen ifrågasatte även lämpligheten i ersättningssystemets konstruktion. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet klagomål om oegentlig eller brottslig verksamhet inom tjänsten ökat, vilket föranlett att myndigheten har avbrutit samtliga avtal med etableringslotsar. Införandet av etableringslotsar innebar att Arbetsförmedlingen föreskrevs en skyldighet att tillhandahålla en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. Uppdraget var dock alltför otydligt specificerat. Erfarenheterna av lotssystemet har visat att det inte är lämpligt att reglera en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. I stället bör Arbetsförmedlingen få avgöra vilken insats som är lämplig utifrån den enskildes behov. 11 31 Etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Av de granskningar som gjorts kan konstateras att det inte är ändamålsenligt med två aktörer, Arbetsförmedlingen och etableringslotsen, som båda ska arbeta för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär en otydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna och riskerar att leda till ineffektivitet och dubbelarbete. De brister som har konstaterats är så allvarliga att det inte bedöms vara ändamålsenligt att behålla systemet med etableringslotsar. Bristerna motverkar syftet med etableringsinsatserna och riskerar att undergräva legitimiteten för etableringsuppdraget i sin helhet. Etableringsuppdraget omfattar stora offentliga utgifter och det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att nyanlända får relevant stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot denna bakgrund bör etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots), upphöra. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta att nyanlända invandrare så snart som möjligt kommer i egen försörjning genom arbete. Det är även viktigt att statens resurser används på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Mot den bakgrunden bör lagändringen träda i kraft den 1 januari 2016. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte. 12 32 4 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Bedömning: Det behövs ingen särskild insats som ersätter tjänsten etableringslots. Det är inte nödvändigt med ytterligare lagstiftningsändringar i samband med avskaffandet av etableringslotsar. Skälen för bedömningen Arbetsförberedande insatser Enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska etableringsplanerna utformas med utgångspunkt i den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser, samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska program kan erbjudas de nyanlända efter en bedömning av om insatsen är lämplig både för den enskilde och utifrån ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Nyanlända inom etableringsuppdraget har möjlighet att ta del av alla de generella insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som står till Arbetsförmedlingens förfogande. Utöver detta finns vissa insatser som är specifika för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Även om etableringslotsarna avskaffas har Arbetsförmedlingen möjlighet att anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetsökande i arbete. Arbetsförmedlingen kan även fortsättningsvis enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos 13 33 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Arbetsförmedlingen upphandla insatser inom ett eller flera valfrihetssystem. Flera av de leverantörer som erbjuder tjänsten etableringslots har gjort ett bra arbete och många är även leverantörer av andra av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster och utbildningar. Dessa tjänster kan leverantörerna även fortsättningsvis erbjuda. Lotsinsatsen har endast utgjort en begränsad del av etableringsplanerna. Med hänsyn till det samlade utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå bedöms det därför inte finnas behov av att införa nya insatser som ska erbjudas de nyanlända då systemet med etableringslotsar avskaffas. Arbetsförmedlingen ska vidare erbjuda de insatser som är lämpliga utifrån den enskildes behov så att den nyanlände erbjuds individanpassade etableringsinsatser. Det bör överlämnas till myndigheten att själv avgöra om insatserna ska tillhandahållas i myndighetens egen regi eller genom anlitande av kompletterande aktörer. Detta skapar ökade förutsättningar för att de resurser Arbetsförmedlingen har till förfogande används ändamålsenligt och effektivt för att påskynda de nyanländas arbetsmarknadsetablering. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsprocessen Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Det är en utmaning för många kommuner att på kort tid klara en så stor befolkningsökning som dagens flyktingmottagande innebär. Etableringsuppdraget innebar att Arbetsförmedlingen fick ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända vuxna. Många kommuner har uppfattat att kommunernas betydelse för etableringen av nyanlända åsidosattes vid införandet av etableringsreformen 2010. Kommunerna har dock kvar många viktiga uppgifter när det gäller nyanländas etablering, bland annat utbildning i svenska för invandrare, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa insatser får kommunerna en ersättning från staten. Den formella ansvarsfördelningen för dessa frågor ändrades således inte i och med etableringsreformen, utan är densamma som innan reformen trädde i kraft. Kommunerna har lång erfarenhet och stor kunskap när det gäller mottagandet av 14 34 Ds 2015:26 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas nyanlända och är därför en viktig aktör i arbetet med nyanländas etablering. Genom lokala överenskommelser har de olika aktörernas roller och samverkan vidareutvecklats. Att stödja och vägleda enskilda i frågor av social och praktisk karaktär är i grunden ett kommunalt ansvar. Enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden bl.a. svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Insatserna som regleras i socialtjänstlagen ges efter en behovsprövning. Därtill kommer att alla myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) har en serviceskyldighet som innebär att myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Det bör även framhållas att varje kommun enligt 5 § lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska samhällorienteringen påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Huvudsyftet med insatsen etableringslots var att den skulle vara en arbetsförberedande insats. Som tjänsten har utvecklats har etableringslotsarna i större omfattning än avsett hanterat frågor av social och praktisk karaktär. Införandet av etableringslotsarna har därför medfört en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsuppdraget. Lotsens arbete har till viss del kommit att överlappa både kommunernas och Arbetsförmedlingens uppdrag. Som följd av att etableringslotsarna avskaffas minskar antalet aktörer i etableringsuppdraget och den upplevda otydligheten för dessa frågor bör därmed minska. Den sammantagna bedömningen är att det inte finns behov av att göra några ytterligare förändringar i regelverket, varken för kommunerna eller för andra myndigheter, med anledning av avskaffandet av systemet med etableringslotsar. 15 35 36 5 Konsekvenser Konsekvenser för nyanlända Förslaget innebär att systemet med etableringslotsar avskaffas och därmed upphör även de nyanländas rätt att välja en etableringslots. De nyanlända kommer även i fortsättningen kunna erbjudas individanpassade insatser som syftar till att påskynda dennes arbetsmarknadsetablering. Nyanlända kommer även ha möjlighet att i vissa situationer välja utförare av insatser. Mot bakgrund av den begränsade omfattning som lotsinsatsen har haft inom etableringsplanen bedöms konsekvensen i form av minskad egenmakt och valfrihet bli mycket begränsad. Riksrevisionen (RiR 2014:14) har konstaterat flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Sammantaget innebär detta att förslaget att avveckla etableringslotsen i ett valfrihetssystem inte bedöms få någon negativ effekt på den nyanländes möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Förslaget innebär även att ansvarsfördelningen mellan aktörer som är involverade i etableringen förtydligas och etableringsprocessen blir mer förutsägbar då systemet med etableringslotsar avskaffas, vilket bedöms vara positivt för de nyanlända. Konsekvenser för leverantörer av tjänsten etableringslots Förslaget får konsekvenser för företag eftersom de företag som idag levererar tjänsten etableringslots inte längre kommer att ha möjlighet att bedriva etableringslotsverksamhet. I Arbetsförmedlingens valfrihetssystem för etableringslotsar får en 17 37 Konsekvenser Ds 2015:26 anställd lots hos en leverantör handleda högst 30 nyanlända samtidigt. Detta innebär att ett upphörande av tjänsten etableringslots får konsekvenser för cirka 1 000 enskilda lotsar. Egenföretagare och småföretag skulle troligen beröras särskilt, då cirka 85 procent av lotsmarknaden utgörs av leverantörer med färre än 50 anställda. Under 2014 utgick cirka 600 miljoner i ersättning till etableringslotsar. Flera företag som erbjuder tjänsten etableringslots erbjuder även andra av Arbetsförmedlingen upphandlade tjänster och utbildningar, dessa tjänster kan de fortsätta att erbjuda. Aktörer från civilsamhället har stått för sju procent av etableringslotstjänsterna. Dessa blir av med en inkomstkälla när tjänsten upphör och det innebär att en omorganisering av delar av verksamheten krävs om de vill bedriva stödarbete till nyanlända även fortsättningsvis. Förslaget bedöms dock ha marginell effekt på civilsamhället i stort. Konsekvenser för Arbetsförmedlingen Enligt etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan, vilken bl.a. ska innehålla aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen får möjlighet att avgöra vilken eller vilka insatser som ska erbjudas, vilket ger myndigheten en större flexibilitet i vilket stöd som ska erbjudas de nyanlända och hur stödet till den nyanlände kan utformas. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen är administrationen kring tjänsten etableringslots omfattande. Förslaget innebär därför en minskad arbetsbelastning av myndighetens centrala administration då upphandling och uppföljning av etableringslotsar upphör. Det innebär även en minskad administration då handläggning och uppföljning av lotsärenden frigörs från arbetsförmedlaren. Förslaget medför en större flexibilitet vid utformningen av etableringsplanerna eftersom de inte längre behöver tas hänsyn till att dessa ska innehålla den rättighetsbaserade insatsen etableringslots. Förslaget innebär att nyanländas efterfrågan på praktiskt stöd kan öka i början av etableringsprocessen. Det ingår i myndighetens 18 38 Ds 2015:26 Konsekvenser serviceskyldighet enligt förvaltningslagen (1986:223) att i dessa fall guida den nyanlända till rätt myndighet eller till kommunen. En konsekvens av förslaget är att antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar vilket förväntas minska den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i vissa frågor, vilket bedöms underlätta myndighetens arbete. Konsekvenser för kommuner Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Viktiga kommunala uppgifter är bl.a. utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Avsikten när lotsarna infördes var inte att förändra kommunernas roll i dessa avseenden. Som lotstjänsten utvecklades har lotsarna i viss begränsad utsträckning utfört uppgifter som annars skulle ligga hos kommunen. Förslaget innebär att lotsarna tas bort. Då antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar förväntas den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och andra myndigheter samt kommunen i vissa frågor minska. Detta bedöms underlätta kommunernas arbete. Konsekvenser för barn Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att underlätta och påskynda målgruppens etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna är primärt riktade till vuxna, inte barn och ungdomar. Barnen påverkas dock indirekt av föräldrarnas etablering. Förslaget förväntas inte ha några konsekvenser för barn. Konsekvenser för jämställdheten Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. En mindre andel kvinnor än män har utnyttjat 19 39 Konsekvenser Ds 2015:26 rätten att ta stöd av en etableringslots. Arbetsförmedlingen ska enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen utforma verksamheten bl.a. så att den främjar mångfald och jämställdhet samt motverkar diskriminering i arbetslivet och en könsuppdelning på arbetsmarknaden. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär minskade utgifter för staten för etableringslotsar, men något ökade utgifter för andra arbetsförberedande insatser. Vidare innebär förslaget en minskad administration inom Arbetsförmedlingen. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av förslaget kommer att redovisas i samband med budgetpropositionen för 2016. Övriga konsekvenser Förslaget förväntas få mycket begränsade konsekvenser för andra myndigheter i form av en ökning av behov av vägledning enligt serviceskyldigheten i förvaltningslagen (1986:223). Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för Sveriges medlemskap i EU, för landsting eller för miljön. 20 40 6 Författningskommentar Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Förslaget behandlas i avsnitt 3. Paragraferna 11–13 §§ som reglerar tjänsten etableringslots och tillhandahållandet av ett eller flera valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem upphör att gälla den 1 januari 2016. 21 41 Departementsserien 2015 Kronologisk förteckning 1.Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 23.Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. S. 2.Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 24.Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning. Ju. 3.Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. S. 25.Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. Ju. 4.Brottmålsprocessen – en konsekvens analys. Ju. 26.Avskaffande av systemet med etableringslotsar. A. 5.Uppbörd av böter. Ju. 6.En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7.Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8.Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. S. 9.Ett reformerat bilstöd. S. 10.Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. Ku. 11.Res lätt med biljett. N. 12.Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13.Ändringar i lagen om kontroll av skyd dade beteckningar på jordbrukspro dukter och livsmedel. N. 14. Statliga utställningsgarantier. En översyn. Ku. 15.Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16.Avlägsnande av vrak. Ju. 17.Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18.Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. S. 19.Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S. 20. Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. S. 21.Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. N. 22. Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. S. 42 Departementsserien 2015 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Avskaffande av systemet med etableringslotsar. [26] Finansdepartementet En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.[6] Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.[8] Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Ett reformerat bilstöd. [9] Justitiedepartementet Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. [18] Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] Brottmålsprocessen – en konsekvensanalys. [4] Uppbörd av böter.[5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [17] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. [20] Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. [22] Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. [23] Ett effektivare förbud vid bristande kredit prövning. [24] Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. [25] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. [10] Statliga utställningsgarantier. En översyn. [14] Näringsdepartementet Res lätt med biljett. [11] Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. [21] Socialdepartementet Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. [3] 43 44 45 46 106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 [email protected] www.fritzes.se ISBN 978-91-38-24294-0 xxx-xx-xx-xxxxx-x ISSN ISSN xxxx-xxxx 0284-6012 47 TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och välfärdsförvaltningen 1(2) 2015-06-08 Förvaltningsledning Evelina Nilsson 044-136905 MottagarNamn [email protected] Tjänsteutlåtande – Medborgarförslag gällande kommunens ansvar för utsatta och misshandlade kvinnor Änr AVN 2015/2703 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden att med följande skrivelse anse medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Humanistiskt nätverk i Kristianstad har genom Gunilla Bjärlestam m.fl. i medborgarförslag, registrerat hos Arbete och välfärdsförvaltningen 2015-05-07, föreslagit att: ”Kommunen snarast tar det fulla ansvaret för att utsatta och misshandlade kvinnor får den hjälp och det stöd som krävs i varje enskilt fall och att detta sker bland annat genom att de idag omfattande ideella insatserna tas tillvara”. Beslutsunderlag Medborgarförslag Överenskommelse Kvinnojour och socialtjänst Ärendet Humanistiskt nätverk i Kristianstad har genom Gunilla Bjärlestam m.fl. i medborgarförslag, registrerat hos Arbete och välfärdsförvaltningen 2015-05-07, föreslagit att: ”Kommunen snarast tar det fulla ansvaret för att utsatta och misshandlade kvinnor får den hjälp och det stöd som krävs i varje enskilt fall och att detta sker bland annat genom att de idag omfattande ideella insatserna tas tillvara”. Postadress Arbete och välfärdsförvaltningen 291 80 Kristianstad Telefon vxl 044-135000 Bankgiro 657-9536 48 Org.nr 21 20 00-0951 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Kristianstad kommun har idag inget eget skyddat boende och ser samarbetet med Kvinnojouren som viktig, kvinnojouren får därför ett årligt föreningsbidrag motsvarande 8 kr/kommuninvånare. Arbete och välfärdsförvaltningen har även kontinuerliga möten med Kvinnojouren för att på bästa sätt ta till vara de omfattande ideella insatser som Kvinnojouren erbjuder och undersöker via kommunens strategiska lokalgrupp möjligheterna att hjälpa Kvinnojouren till en ny lokal. Samarbetet med Kvinnojouren är reglerat i en gemensam överenskommelse.(se bifogad fil). Förvaltningen samarbetar även med andra ideella organisationer t.ex Brottofferjouren. Tjejjouren mfl. i syfte att gemensamt förbättra arbetet för personer utsatta för våld i nära relation. Gällande skyddat boende för våldsutsatta tillgodoses detta, vid behov, även genom placeringar på annan ort. Bedömning av placering görs av handläggare inom Arbete och välfärdsförvaltningen. På Arbete och välfärdsförvaltningen finns handläggare med specialinriktade tjänster som har stor kunskap och erfarenhet av att möta och utreda situationen för personer som utsatts för våld i nära relation. När det gäller behandling, råd och stöd ges detta av Kriscentrum som även tar emot personer från Bromölla, Osby och Östra Göinge. För att kunna möta våldsutsatta individer på ett professionellt sätt följer förvaltningen de riktlinjer som lagstiftaren upprättat i SOSFS 2014:4 och utvecklar hela tiden vår verksamhet riktat mot denna målgrupp. Arbete och välfärdsnämnden har i sitt senaste styrkort särskilt tagit beslut om att nämnden och därmed förvaltningen skall motarbeta våld i nära relation. Här finns även mål avseende tillgång till skyddade boende. Merete Tillman Förvaltningschef Arbete och välfärdsförvaltningen Beslut expedieras till Gunnel Olsson Kanslienheten kommunledningskontoret 49 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 SOCIALTJÄNSTENS RESPEKTIVE KVINNOJOURENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN AVSEENDE SKYDDAT BOENDE OCH ÖVRIGT STÖD FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS BARN DEFINITION AV SKYDDAT BOENDE Boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. Syfte med det skyddade boendet är att stödja enskilda som flyr våldsutsatta situationer, att öka säkerheten och tryggheten för de skyddssökande och medföljande barn, att förebygga fortsatt våldsutsatthet och att stödja den skyddssökande under processen att skapa en självständig tillvaro. BAKGRUND Kristianstad kvinnojour tar emot kvinnor som utsatts för våld eller hot om våld och är i behov av skyddat boende och/eller annat stöd. Det handlar dels om kvinnor som på eget initiativ tar kontakt med Kristianstad kvinnojour och dels om kvinnor som tas emot på uppdrag av Kristianstad kommun eller andra kommuner. Kristianstad kvinnojour erhåller ett årligt föreningsbidrag från Kristianstad kommun som f.n är 8 kr/kommuninvånare enligt beslut i KF 201309-10. För att erhålla fortsatt verksamhetsbidrag ska kvinnojouren årligen redovisa till socialnämnden om sin verksamhet och ekonomiska situation. Årlig verksamhetsrapport och verksamhetsplan för det kommande året lämnas in till kommunen senast 20 februari. MÅLGRUPP Kvinnor, och deras barn upp till 18 år. Kvinnor med missbruksproblem kan inte tas emot. SAMVERKAN SOCIALTJÄNST KVINNOJOUR Socialtjänsten har via kvinnofridssamordnare och ”Våld-i-nära-relationsgruppen” (VNR) ansvar för samverkan med kvinnojouren på en övergripande nivå. För våldsutsatta personer som placerats på kvinnojouren har beslutsfattande handläggare ansvar för samverkan med kvinnojouren. 50 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 Socialtjänsten ansvarar för att planera för fortsatta insatser i samråd med kvinnojour och den våldsutsatta. Socialtjänsten ska erbjuda kvinnojouren möjlighet att delta i olika utbildningssatsningar där gemensam utbildning bedöms lämpliga. Samverkansmöten mellan socialtjänst och kvinnojour genomförs 2 ggr /år med kvinnofridssamordnare samt ansvarig/ansvariga verksamhetschefer beroende på mötets innehåll. Möten med Våld-i-nära –relationsgruppen (VNR) inom socialtjänst genomförs minst 1 gång/år. KOMMUNENS ANSVAR OCH ÅTAGANDE Det är socialnämndens ansvar att tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Skyddat boende är en stöd och hjälpinsats och inte ett ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ansvarar också för fortsatta insatser om det skyddade boendet tvingas stänga eller om den våldsutsattas behov förändras tex om hotbilden förstärks och personen behöver skyddat boende i annan kommun. BARN Det är socialtjänstens ansvar att ge relevant information om barn som medföljer sin mamma till kvinnojouren tex avseende sjukdomstillstånd/särskilda behov. Socialtjänsten ansvarar för att ge information och samordna insatser för barn som bor på kvinnojouren och som är skrivna i Kristianstad så att de får tillgång till skolgång/förskola. LEX SARAH Socialtjänsten ska utreda händelser som rapporteras enligt lex Sarah och återkoppla detta till Kvinnojouren. STÖD Socialtjänsten erbjuder stöd till kvinnor och barn på Kriscentrum som är en öppen verksamhet som inte kräver ett biståndsbeslut. UPPFÖLJNING Socialtjänsten ansvarar för att följa upp att beslutade insatser genomförs och att de håller god kvalité. UTREDNING OCH BESLUT Socialtjänsten ansvarar för att utifrån utredning av den våldsutsattas och eventuella barns behov bedöma vilken insats som är lämplig. Socialnämnden ska dokumentera att beslutet har verkställts och följa upp det beviljade 51 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 biståndet. Vid behov ska beslut om ytterligare insatser fattas. Den våldsutsattas behov av stöd och hjälp ska bedömas ut tre tidsperspektiv; akut, på kort och på lång sikt. Utredningen bör även innehålla en riskbedömning samt en uppmärksamhet på om barn bevittnat våldet. Om en person behöver skydd i form av boende på jourtid tex en helg, fattar kommunens socialjour beslut om insatsen skyddat boende. KVINNOJOURENS ANSVAR OCH ÅTAGANDE BARN I de fall som annan kommun placerat barn är det placeringskommunen som har ansvaret för barnets skolgång. Om placeringskommunen inte fullgör sin skyldighet att tillgodose detta ska kvinnojouren anmäla detta till socialtjänsten i Kristianstad. Kvinnojouren ska ge särskild och anpassad information till barn som bor på kvinnojouren. Föräldrarollen ska uppmärksammas på jouren. Vid tveksamhet kring orosanmälan/anmälan enl 14 kap 1 § ska kvinnojouren rådgöra med socialtjänstens mottagningsgrupp. På kvinnojouren finns anställd personal med särskild barnkompetens. BOENDE På kvinnojouren finns 5 platser: 2 lägenheter för kvinnor med barn och en lägenhet/gruppboende med plats för 3 kvinnor. Lägenheterna är utrustade med brandlarm, brandfiltar och dörröga/tittöga. Ytterdörren låses på kvällar och helger. Det finns inte larm i lägenheterna. Vid behov av larm kontaktas polisen för bedömning av möjligheten att få larmpaket. Individuella avtal mellan socialtjänst och kvinnojour skrivs för varje boende. DOKUMENTATION Kristianstad nya kvinnojour ansvarar för att statistik och dokumentation förs kring verksamheten. Kassaskåp finns för förvaring av känsliga uppgifter. Personuppgifter mals i dokumentförstörare efter avslutat boende. INFORMATION Kvinnojouren bör, med den skyddssökandes medgivande, uppmärksamma socialtjänsten om behovet förändras under vistelsen. Kvinnojouren ska informera också de kvinnor som inte sökt via socialtjänsten om vad socialtjänsten kan bistå med. Kvinnojouren ska informera de boende om hjälp till advokat, skyddspaket/skyddad identitet, säkerhet och regler. Information ska ske med hjälp av tolk i de fall kvinnan önskar det alternativt att kvinnojouren bedömer det nödvändigt 52 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 KOMPETENS Såväl ideella som anställda skall ha kännedom om vilket stöd som kan ges inom Kristianstad kommuns socialtjänst. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. De kvinnor som styrelsen för Kristianstad kvinnojour väljer att ta med som aktiva ska anses uppfylla krav på kompetens och samtliga ska delta i grundutbildning samt ges möjlighet att delta i SKR:s utbildningar. LEX SARAH Samtliga jourkvinnor ska av kvinnojourens ordförande/ verksamhetschef informeras om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Kvinnofridssamordnare ska informeras om rapporten. Lex Sarahrapport skickas till: ”Verksamhetschef U&S, Arbete och välfärdsförvaltningen” eller lämnas i förvaltningens reception. OPINIONSBILDNING Kvinnojouren har ett ansvar för att informera och vara opinionsbildande i frågor som rör våld mot kvinnor och barn. STÖD Kvinnor som bor på jouren får 2 kontaktpersoner. Jouren bistår med praktiskt stöd tex avseende hjälp att handla, skyddad identitet, hjälp till advokat kontakt och barnpassning . Möjlighet till samtalsstöd/lyssnande medmänniska/medmänskliga samtal finns under dagtid på vardagar. Alla kvinnor informeras om att vid akut behov av stöd kan kvinnojourens ideella/personal nås via larmcentralen. TILLGÄNGLIGHET Kvinnojouren har öppen telefon vardagar 9.00-12.00. Boendeansvarig/administratör finns på plats vardagar 8.00-15.00. Övrig tid kan kvinnojouren nås via larmcentralen. SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT Samtliga ideella/personal skriver under sekretessavtal STÖD EFTER DET SKYDDADE BOENDET Kvinnojouren har café var 14 de dag för kvinnor och barn som bor/har bott på jouren. Kristianstad Merete Tillman Förvaltningschef Arbete och välfärd Cecilia Burburan Ordf. Kristianstad kvinnojour 53 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 Bilaga 1 Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen har i skrivelse daterad 2013-11-26 , Dnr 5.4-36680/2011 angett 35 punkter som kvalitetskriterier för skyddade boenden. Vid genomgång av dessa kriterier bedöms att Kvinnojouren i Kristianstad uppfyller följande kriterier av punkterna 1-35: 1 och 25 På det skyddade boendet finns anställd personal dagtid, med lämplig utbildning 3. Säkerhetsplanering görs med varje vuxen om säkerhetsrutiner 4.Säkerhetsplanering görs med medföljande barn(med hänsyn tagit till ålder) 6 och 7. Det finns skriftliga rutiner för hur personalen ska hantera hot och risker mot boende samt mot anställda och volontärer 8.Skriftliga rutiner för hantering av skyddade personuppgifter 9. Alla jourkvinnor har kännedom om sekretessbestämmelser i offentlighets och sekretesslagen 11. Skriftliga rutiner för dokumentation 13. Skriftliga rutiner för att hantera anmälningsskyldighet enl 14 kap 1§ SoL 14. Ta emot dygnet runt, alla dagar. 15. Tar emot medföljande barn oavsett ålder och kön 17.Rutiner för att använda tolkar 18. Tillgång till eget rum 19. Tillgång till låsbara toaletter och hygienutrymmen 20. Tillgång till kök för att laga egen mat 21. Tillgång till gemensamhetsutrymmen för samvaro och vila 54 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 24. Följer systematiskt upp våldsutsattheten hos dem som bor i boendet, under vistelsetiden 26. Kompetens att möta barn som bevittnat våld 27.Skriftliga rutiner för samverkan med socialnämnden 33. Särskilda utrymmen för lek och sysselsättning för medföljande mindre barn 35. Planering för utflyttning som möjliggör fortsatt kontakt och stöd Kriterier av punkterna 1-35 som bedöms uppfyllas delvis: 5. Boendet har någon form av fysisk skyddsanordning 12. Genomförandeplan tillsammans med den våldsutsatta personen 23. Följer systematiskt upp och dokumenterar den boendes uppfattning om boende, bemötande och insatser 29. Skriftliga rutiner för hur boende planerar, följer upp insatser och återrapporterar till socialtjänst. 30 och 31. Skriftliga rutiner för samverkan med polisen samt hälso och sjukvård. 34. Särskilda utrymmen för sysselsättning för medföljande barn i tonåren Kriterier av punkterna 1-35 som i nuläget inte bedöms uppfyllas: 2. På det skyddade boendet finns anställd personal kvällar, nätter och helger med lämplig utbildning 16. Anpassat för att ta emot person som är rullstolsbunden 22. Kunskap om och erfarenhet av att använda standardiserade bedömningsmetoder 32. Skriftliga rutiner för samverkan med föreningar och organisationer 55 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 AKTUELLA LAGRUM- Socialtjänstlagen 2 kap 1 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får stöd och hjälp. Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 2 kap 8 § punkt 2 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 3 kap 3 § Organisationer som utför socialtjänst på uppdrag av socialnämnden måste följa samma regelverk som andra utförare/genomförare från kommunens socialtjänst. Kommunen har ansvar för att de insatser som genomförs och tillhandahålls av ideella föreningar håller god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 5 kap 11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 11 kap 1 § Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 14 kap 1 § Ideella föreningar omfattas av den allmänna rekommendationen i 14 kap 1c SoL som innebär att var och en bör anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa 14 kap 3 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, 2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och 3. i övrigt till berörd socialnämnd. Lag (2010:429). 14 kap 4 § Den som enligt 3 § ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och 3 §§. 14 kap 5 § Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 3 § ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. 56 -Överenskommelse socialtjänst och Kvinnojour 140911 14 kap 6 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål 14 kap 7 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av 1. socialnämnden, 2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller 3. Statens institutionsstyrelses ledning. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om anmälan. Lag (2012:944). 57 58 59 TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och välfärdsförvaltningen 1(2) 2015-06-10 Avdelning Emma Krüger 044-136065 Arbete- och välfärdsnämnden [email protected] Ekonomisk uppföljning 2015 Änr AVN 2015/1384 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete- och välfärdsnämnden Att godkänna den ekonomiska uppföljningen för maj samt helårsprognosen för 2015. Sammanfattning Helårsprognosen efter 5 månader visar på ett underskott om ca 6,5 mkr. Det prognostiserade underskottet gäller främst för SFI och placeringskostnaderna i förvaltningen. Antalet placeringar inom både vuxenvården och barn och ungdom är fortsatt högre än föregående år. SFI har ökade driftskostnader med anledning av ombyggnationen som ej kan rymmas inom budgetramen. Feriearbetet kommer ej kunna hålla sin budget för året då de beslutade nya förutsättningarna ger en högre helårskostnad om ca 500 tkr Denna månad är det bilagt en uppföljning av medarbetarna som kommer finnas med framöver i detta ärende. Denna rapport tas numera fram till alla nämnder. Beslutsunderlag Månadsrapport efter maj 2015 Månadsuppföljning per verksamhet och enhet maj 2015 Personalrapport tertial 1 Postadress Arbete och välfärdsförvaltningen 291 80 Kristianstad Telefon vxl 044-135000 Bankgiro 657-9536 60 Org.nr 21 20 00-0951 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärendet Merete Tillman Förvaltningschef Emma Krüger Ekonomichef Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här 61 2(2) Månadsrapport Maj 2015 Arbete och välfärd Utskriftsdatum 2015-06-10 Enhet, tkr Driftredovisning Budget Politisk nämnd Riktvärde: 41,67 % Red Prognos beräknad Avvikelse Länk 1 715 966 56 1 772 -57 lägg prognos Vuxenutbildning/SFI 24 437 -852 -3 25 408 -971 lägg prognos Flykting/flyktingbarn 375 2 482 661 375 0 lägg prognos 42 607 19 921 47 43 044 -437 lägg prognos 145 141 57 686 40 148 603 -3 462 lägg prognos 47 040 14 763 31 48 758 -1 718 lägg prognos 122 731 53 011 43 122 731 0 lägg prognos 32 304 6 904 21 32 219 85 lägg prognos Arbetsmarknadsåtg Barn-ungdom/fam.rätt Missbrukarvård vux/psyk f Ekonomiskt bistånd Gemensam verksamhet Övrigt 0 416 351 Investeringar Budget Övrigt Summa: 154 879 lägg prognos 37 Riktvärde: 41,67 % Red 422 911 Prognos beräknad -6 560 Avvikelse Länk 1 000 1 000 0 lägg prognos 1 000 1 000 0 Ändra kommentarer Kommentaren är lämnad 2015-06-10 av: EMKR003 Kommentarer till driftbudgeten: Helårsprognosen efter 5 månader visar på ett underskott om ca 6,5 mkr. Avvikelserna mot budget finns inom framförallt SFI och placeringskostnaderna. Antalet placerade barn i förhållande till föregående år är fortsatt höga. Under maj månad hade förvaltningen 46 insatser i jämförelse med 17 insatser 2014.Det finns fortsatt stor osäkerhet gällande rekryteringen av socialsekreterare till förvaltningen, där det inte än rekryterats för alla tjänster som finns i budget. Denna kostnadsutveckling följs noggrant för att se om förvaltningen kan förbättra prognosen. Vuxenvården har ett högre antal LVM-placeringar än budgeterad volym vilket gör att prognosen kvarstår om ett underskott. SFI har fortsatt behov av att nyttja paviljonger för att kunna bedriva verksamhet. Denna kostnad finns det ej täckning för i nuvarande budgetram. Verksamheten kommer behöva få utförd en säkerhetsrond med en kostnad om ca 0,5 mkr som också måste ske utanför ramen. Feriearbetet har fått ändrade förutsättningar som ej kunnat tillgodoses i den budgetram som fastställdes för 2015. Beslutet för 2015 är att barnen skall få 40 timmar per vecka istället för tidigare 35 timmar och perioden för feriearbetet har utökats från 2 till 3 veckor. Den beräknade kostnadsökningen för detta är 0,5 mkr. Kommentarer till investeringsbudgeten: Investeringsplanen för 2015 är beslutad och budgeten kommer att förbrukas under året. Möjliga åtgärder med anledning av avvikelser: En översyn sker för att se över befintliga områden där kostnadsutvecklingen inte sker i planerad takt för att se om omprioriteringar kan göras för att dämpa det negativa utfallet för förvaltningen. Månadsrapporten är godkänd av förvaltningschefen 62 Bok3 AoV sid 1 (4) PIVO ANSV5-VSHT Ansvart3txtAnsv 5 82000 82010 Nämn d och Förvch 82011 82012 Ansvart 5 txt i, p, d Arbete & perskostn välfärdsnämnden driftkostn Arbete & välfärdsnämnden intäkter AoV perskostn Förvaltningschef driftkostn AoV Förvaltningschef Summa intäkter Psykiatrikoordinato perskostn r driftkostn Psykiatrikoordinator Summa intäkter Kvinnofridssamordn perskostn are driftkostn Kvinnofridssamordnare Summa Nämnd och Förvch Summa Utveck ling o service 82100 intäkter Utveckling & perskostn Service driftkostn Utveckling & Service Summa Utveckling o service Summa 82300 82310 82320 Utredn ing 82330 82340 82350 82360 82370 intäkter Utredning perskostn driftkostn Utredning Summa intäkter BOSAK perskostn driftkostn BOSAK Summa intäkter Mottagningsgruppe perskostn n driftkostn Mottagningsgruppen Summa intäkter Ekonomiskt bistånd perskostn Gr 1 driftkostn Ekonomiskt bistånd Gr 1 Summa Ekonomiskt bistånd perskostn Gr 2 driftkostn Ekonomiskt bistånd Gr 2 Summa intäkter Ekon bistånd unga perskostn driftkostn Ekon bistånd unga Summa intäkter Nyanlända perskostn driftkostn Nyanlända Summa Försörjningsgruppe perskostn n driftkostn Försörjningsgruppen Summa Utredning Summa Budget 1 231 485 1 715 -2 050 1 872 7 922 7 743 0 336 119 455 0 295 18 314 Utfall Utfall% Egen prog 635 52% 1 251 335 69% 521 970 57% 1 772 -5 476 267% -2 050 1 295 69% 1 872 4 107 52% 7 922 -74 -1% 7 743 -6 805 0% 0 584 174% 336 1 560 1308% 119 -4 661 -1024% 455 -710 0% 0 219 74% 295 120 654% 18 -371 -118% 314 Diff Budg - EGEN Progn -20 -36 -57 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 228 -4 136 -40% 10 284 -57 0 13 217 4 959 18 176 326 6 046 2 454 8 826 0% 46% 49% 49% -484 13 701 4 959 18 176 484 -484 0 0 18 176 8 826 49% 18 176 0 -3 000 1 127 100 072 98 199 -2 005 3 802 1 082 2 879 0 3 098 143 3 241 -1 375 541 43 608 42 774 -6 052 1 593 587 -3 872 -21 863 230 1 071 -3 000 1 127 100 072 98 199 -2 005 3 802 1 082 2 879 0 3 098 143 3 241 8 933 275 9 208 3 014 341 3 355 0 2 396 148 2 543 0 3 098 176 3 273 1 581 40 1 621 3 889 105 3 994 1 141 120 1 261 -1 760 32 791 -1 633 1 831 516 714 638 12 650 46% 48% 44% 44% 302% 42% 54% -135% 0% 28% 161% 33% 0% 44% 38% 43% 38% 35% 38% 0% 32% 21% 31% 0% 59% 294% 22% 40% 31% 40% 8 933 275 9 208 3 014 341 3 355 0 2 396 148 2 543 -1 222 3 398 1 098 3 273 1 581 40 1 621 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 222 -300 -922 0 0 0 0 124 319 47 384 38% 124 319 0 63 Bok3 AoV sid 2 (4) PIVO ANSV5-VSHT Ansvart3txtAnsv 5 82000 82400 82401 Nämn d och Förvch 82402 82410 Ansvart 5 txt i, p, d Arbete & & Utbildning perskostn välfärdsnämnden Arbete driftkostn Utbildning & Arbete Summa perskostn Kompetensare 2,0 driftkostn Kompetensare 2,0 Summa intäkter KS medel ök. perskostn Sysselsätn driftkostn KS medel ök. Sysselsätn Summa SFI intäkter perskostn driftkostn SFI Summa 82420 Utbild ning & Arbete 82430 82440 82450 82460 82470 intäkter Samhällsorientering perskostn driftkostn Samhällsorientering Summa intäkter Yrkesvux perskostn driftkostn Yrkesvux Summa intäkter VLC perskostn driftkostn VLC Summa intäkter Matchningsgruppe perskostn n driftkostn Matchningsgruppen Summa intäkter Jobbförberedandeg perskostn ruppen driftkostn Jobbförberedandegruppen intäkter Sysselsättning & perskostn rehab driftkostn Sysselsättning & rehab Summa intäkter 82480 Café 5:an perskostn driftkostn Café 5:an Summa Utbildning & Arbete Summa Budget 886 934 1 820 1 964 36 2 000 0 18 500 1 500 Utfall Utfall% Egen prog 567 64% 886 611 65% 934 1 178 65% 1 820 671 34% 1 964 104 288% 36 775 39% 2 000 -2 461 0% 0 13 811 75% 18 500 6 0% 1 500 Diff Budg - EGEN Progn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20 000 -12 537 19 307 4 264 11 034 -905 442 476 14 -12 689 686 16 446 4 443 0 4 561 2 044 6 606 0 12 631 539 13 170 0 2 898 1 150 4 048 -1 550 3 956 1 675 4 081 11 356 -6 037 9 146 2 444 5 553 -990 180 3 -807 -16 535 1 571 4 440 -10 524 -9 1 934 1 793 3 719 -6 391 8 519 285 2 413 9 2 503 722 3 234 -874 2 029 686 1 841 57% 48% 47% 57% 50% 109% 41% 1% -5935% 130% 229% 27% -237% 0% 42% 88% 56% 0% 67% 53% 18% 0% 86% 63% 80% 56% 51% 41% 45% 20 000 -12 537 19 307 5 363 12 133 -905 442 476 14 -12 689 686 16 446 4 443 0 4 561 2 044 6 606 0 13 131 538 13 669 0 2 898 1 150 4 048 -1 550 3 956 1 673 4 079 0 0 0 -1 099 -1 099 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -500 0 -500 0 0 1 1 0 0 2 2 -579 476 108 6 -99 248 52 200 17% 52% 48% 3217% -579 476 108 6 0 0 0 0 67 221 18 938 28% 68 817 -1 596 64 Bok3 AoV sid 3 (4) PIVO ANSV5-VSHT Ansvart3txtAnsv 5 82000 82500 Nämn d och Förvch 82501 82502 82503 82504 82510 Barn & ungdo m 82520 82530 82540 82550 82560 82570 82580 Ansvart 5 txt Arbete & välfärdsnämnden Barn & ungdom i, p, d intäkter perskostn driftkostn Barn & ungdom Summa intäkter Särskild perskostn stödverksamhet driftkostn Särskild stödverksamhet Summa intäkter Ensamkommande perskostn flyktingbarn driftkostn Ensamkommande flyktingbarn Mottagningsteam perskostn BoU driftkostn Mottagningsteam BoU Summa intäkter Familjeservice perskostn Familjeservice Summa intäkter Stöd- och utredning perskostn driftkostn Stöd- och utredning Summa intäkter Familjehemsgruppe perskostn n driftkostn Familjehemsgruppen Summa intäkter Familjerättsgruppe perskostn n driftkostn Familjerättsgruppen Summa intäkter Prisma perskostn driftkostn Prisma Summa intäkter Bokvillan perskostn driftkostn Bokvillan Summa intäkter Barnahuset perskostn driftkostn Barnahuset Summa intäkter Centrum för perskostn föreb.arbete driftkostn Centrum för föreb.arbete Summa intäkter Familjehuset Näsby perskostn driftkostn Familjehuset Näsby Summa Barn & ungdom Summa Budget -2 409 37 801 37 862 73 254 -27 4 970 1 279 6 222 -2 600 2 600 362 362 2 506 115 2 621 0 0 0 12 917 4 005 16 922 0 6 672 324 6 997 0 3 761 379 4 140 0 6 705 1 116 7 821 0 7 350 1 436 8 787 -555 566 423 434 -35 5 043 910 5 917 262 123 385 133 861 Utfall Utfall% Egen prog -1 631 68% -2 809 16 746 44% 40 036 17 202 45% 38 318 32 318 44% 75 545 -3 10% 0 1 147 23% 3 170 1 357 106% 3 485 2 502 40% 6 655 -4 580 176% -2 600 2 303 89% 2 600 7 384 2041% 362 5 108 1412% 362 278 11% 2 506 238 207% 115 516 20% 2 621 -821 0% -821 0% 821 -821 0% 0 -1 179 0% -1 179 4 975 39% 13 970 1 858 46% 4 471 5 655 33% 17 262 -10 0% -5 2 550 38% 6 672 126 39% 324 2 666 38% 6 992 -1 0% -2 1 568 42% 3 761 144 38% 379 1 711 41% 4 138 -12 0% 0 2 816 42% 6 705 447 40% 1 116 3 251 42% 7 821 -9 0% -300 3 138 43% 7 860 569 40% 1 435 3 698 42% 8 996 -168 30% -555 229 41% 566 142 34% 423 203 47% 434 0% -35 1 930 38% 5 043 314 35% 910 2 244 38% 5 917 0% -110 157 60% 386 47 38% 123 204 53% 399 59 254 65 44% 137 142 Diff Budg - EGEN Progn 400 -2 235 -456 -2 292 -27 1 800 -2 206 -433 0 0 0 0 0 0 0 821 -821 0 1 179 -1 053 -466 -340 5 0 0 5 2 0 0 2 0 0 0 0 300 -510 1 -209 0 0 0 0 0 0 0 0 110 -124 0 -14 -3 281 Bok3 AoV sid 4 (4) PIVO ANSV5-VSHT Ansvart3txtAnsv 5 Ansvart 5 txt 82000 82600 82601 Nämn d och Förvch 82610 82620 82630 82640 82650 82660 Vuxen vård 82670 82680 82690 82710 82720 82730 82740 82750 82760 i, p, d Arbete & intäkter Vuxenvård välfärdsnämnden perskostn Vuxenvård Summa intäkter Vuxenvård centralt perskostn driftkostn Vuxenvård centralt Summa intäkter Boendebasen perskostn driftkostn Boendebasen Summa intäkter Socialsekr. perskostn vuxenvård driftkostn Socialsekr. vuxenvård Summa intäkter Carpe Diem perskostn driftkostn Carpe Diem Summa perskostn Lönnen driftkostn Lönnen Summa perskostn Tyggårdsgruppen driftkostn Tyggårdsgruppen Summa intäkter Familjerådgivninge perskostn n driftkostn Familjerådgivningen Summa intäkter Ungdomsbasen perskostn driftkostn Ungdomsbasen Summa intäkter 123:an perskostn driftkostn 123:an Summa intäkter Trappan perskostn driftkostn Trappan Summa intäkter Mötesplats perskostn Norreport driftkostn Mötesplats Norreport Summa intäkter Personliga ombud perskostn driftkostn Personliga ombud Summa intäkter Kriscentrum perskostn driftkostn Kriscentrum Summa intäkter Nattjouren driftkostn Nattjouren Summa intäkter Jourgruppen perskostn driftkostn Jourgruppen Summa Maria Skåne perskostn Nordost driftkostn Maria Skåne Nordost Summa Vuxenvård Summa Totalsumma Budget 0 0 -50 1 995 386 2 331 -500 9 019 2 179 10 699 -200 4 251 6 805 10 856 -533 2 125 583 2 175 2 613 484 3 097 1 625 468 2 093 -2 810 3 341 895 1 427 0 9 161 2 591 11 752 -260 2 948 673 3 361 -479 2 997 644 3 162 -55 2 354 459 2 758 -1 210 2 025 267 1 081 -887 1 931 552 1 596 -192 4 136 3 944 -1 595 3 149 465 2 019 0 200 200 Utfall Utfall% Egen prog -278 0% 0 0% 0 -278 0% 0 -119 238% -108 792 40% 2 053 121 31% 386 794 34% 2 331 -221 44% -500 3 593 40% 9 019 931 43% 2 179 4 302 40% 10 699 -137 69% -350 1 576 37% 4 251 4 198 62% 8 405 5 636 52% 12 306 -140 26% -533 870 41% 2 125 280 48% 663 1 010 46% 2 255 947 36% 2 472 208 43% 484 1 155 37% 2 956 640 39% 1 574 175 37% 468 815 39% 2 041 -1 595 57% -2 810 1 393 42% 3 341 436 49% 895 234 16% 1 427 -8 0% -8 3 566 39% 9 161 991 38% 2 591 4 549 39% 11 744 -134 51% -260 1 159 39% 2 948 218 32% 737 1 244 37% 3 425 -196 41% -479 1 354 45% 2 997 323 50% 753 1 481 47% 3 271 -19 34% -55 989 42% 2 484 213 46% 494 1 183 43% 2 923 -1 210 100% -1 210 749 37% 1 985 113 42% 267 -348 -32% 1 041 -477 54% -887 750 39% 1 931 170 31% 552 443 28% 1 596 -81 42% -192 2 049 50% 4 136 1 968 50% 3 944 -1 407 88% -1 595 1 294 41% 3 149 187 40% 465 74 4% 2 019 331 0% 0 20 10% 200 351 176% 200 62 551 24 614 416 356 154 879 66 39% 64 177 37% 422 916 Diff Budg - EGEN Progn 0 0 0 58 -58 0 0 0 0 0 0 150 0 -1 600 -1 450 0 0 -80 -80 141 0 141 52 0 52 0 0 0 0 8 0 0 8 0 0 -64 -64 0 0 -109 -109 0 -130 -35 -165 0 40 0 40 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -1 627 -6 560 Uppföljning medarbetare avser: Tertial 1 * 2015 Förvaltning Arbete & välfärdsnämnden ** 2014 Utskriftsdatum:2015-05-26 Antal medarbetare per anställningstyp Årsarbeten * Årsarbeten ** Diff Antal * Antal ** 341,3 311,8 29,5 366 335 Tidsbegränsade med månadslön 62,5 67,6 -5,2 83 85 Tidsbegränsade med timlön 10,7 13,3 -2,6 57 62 Summa 414,4 392,7 21,7 493 475 Fyllnad 0,5 0,4 0,1 22 20 Övertid 1,6 0,8 0,7 72 52 Summa: 2,1 1,2 0,9 83 62 Tillsvidare Nyckeltal med tillsvidareanställda som grund, underlaget bygger på sista datum i vald period. Man Kvinna Man 78,9% 84,2% 45,7 Summa: 76,6% 78,2% 97,4 97,4 Sjuklönekostnader exkl PO-pålägg samtliga medarbetare 14 38 52 63,3% 72,4% 70,2% Tertial 1 1 321 1 128 8,2 8,9 8,7 Ack året 1 321 1 128 78,5% Genomsnittsålder 48,4 45,0 Sysselsättningsgrad 97,7 Anställningstrygghet Antal sjukdagar per anställd Frisktal ** 76,4% 21,5% Antal som fyller 60 år eller mer under innevarande år Frisktal * 75,9% 278 Könsfördelning Totalt Kvinna 76 Antal Frisktal beräknad på tillsvidareanställda 354 Kostnad (tkr) * Kostnad (tkr) ** Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd Kommentar och rapportera Medvetet försökt att trygga anställningarna för medarbetare vilket lett till färre visstids- och timanställningar och fler anställningar tillsvidare. Ny organisation till hösten och mer realistiskt dimensionerad personalstat ska kunna bidra till bättre trygghet i arbetet och bättre arbetsmiljö, vilket förmodas påverka sjuktal och övertidstal mm. Övertiden har ökat och det är kopplat till den sociala jouren som är fördelad på flera personer än föregående år. Det har varit ett ökat tryck och sociala jouren bedrivs även för andra kommuner. Se sidan 2 för förklaring av begreppen 67 Uppföljning medarbetare avser: Tertial 1 * 2015 Förvaltning Arbete & välfärdsnämnden ** 2014 Utskriftsdatum:2015-05-26 Förklaringar personalrapporter Årsarbeten Antal Tillsvidareanställda Volymmått, den arbetsvolym som motsvarar en heltidsanställd under ett år. Antal personer som haft en tillsvidareanställning under vald period Tidsbegränsade anställda månadslön Volymmått, den arbetsvolym som motsvarar en heltidsanställd under ett år. Antal personer som haft en tidsbegränsadanställning med månadslön under vald period Tidsbegränsade anställda med timlön Volymmått, den arbetsvolym som motsvarar en heltidsanställd under ett år. Antal personer som haft en tidsbegränsadanställning med timlön under vald period Fyllnad Årsarbeten beräknas som arbetade timmar under perioden för samtliga Antal personer som arbetat fyllnadstid under vald period Övertid Årsarbeten beräknas som arbetade timmar under perioden för samtliga Antalet personer som arbetat övertid under vald period Nyckeltal med tillsvidareanställda som grund. Underlaget bygger på sista datum i vald period Könsfördelning: Andelen kvinnor respektive män av totala antalet tillsvidareanställningar. Genomsnittsålder: Genomsnittsåldern för totala antalet tillsvidareanställningar. Sysselsättningsgrad: Genomsnittlig sysselsättningsgrad för grundanställning för tillsvidareanställda. Tjänstledigheter är inte medräknade. Antal som fyller 60 år eller mer under innevarande år: Tillsvidareanställda i antal som fyller 60 år eller mer under aktuellt år. Anställningstrygghet: Andelen tillsvidareanställda av totala antalet anställningar (med månadslön och timlön). Antal sjukdagar per anställd: Sjukskrivning i kalenderdagar per tillsvidareanställd under aktuell period. Hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgraden. Frisktal: Andelen av tillsvidareanställda som varit sjukskrivna högst fem dagar under vald period. Uppgiften baseras på tillsvidareanställda som varit anställda under hela den valda perioden. Sjuklönekostnader: Uttag från ekonomisystemets utbetalning av all sjuklön under vald period. Ytterligare kostnader tillkommer, såsom semesterlön och sociala avgifter. 68 TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och välfärdsförvaltningen 1(1) 2015-06-10 Utveckling och Service Marie Lund, Flemming Lindskov AnsvarigTlfn Arbete och välfärdsnämnden Uppdaterad Delegeringsordning Änr AVN 2015/3344 Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Godkänna och anta uppdaterat förslag till delegeringsordning Sammanfattning Nämndens delegeringsordning är uppdaterad huvudsakligen utifrån den nya organisationen inom Barn och ungdomsverksamheten. Beslut som föreslås få förändrad delegeringsnivå framgår rödmarkeringar i texten. Beslutsunderlag Föreliggande förslag till uppdaterad delegeringsordning Ärendet Den uppdaterade delegeringsordningen tar hänsyn till den nya organisationen av Barn och ungdomsverksamheten där många beslut delegeras till de nyinrättade tjänsterna som teamledare. Utöver denna förändring har det skett förtydliganden i den verksamhetsgemensamma delen av delegeringsordningen. Alla föreslagna förändringar har markerats med röd text. Merete Tillman Förvaltningschef Ange mottagare för beslut här Postadress Arbete och välfärdsförvaltningen 291 80 Kristianstad Telefon vxl 044-135000 Bankgiro 657-9536 69 Org.nr 21 20 00-0951 1 Arbete och välfärdsnämnden Delegeringsordning Arbete och välfärdsnämnden Giltig fr om 2015-09-01 70 2 Delegeringsordning Arbete och välfärdsnämnden Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNNA DELEGERINGSREGLER........................................................................................................................3 Vad är delegering? .........................................................................................................................................3 Vad kan man delegera? .................................................................................................................................4 Till vem kan man delegera? ...........................................................................................................................5 Tjänsteman i delegationsförteckningen.........................................................................................................5 Kompletterande beslutanderätt ....................................................................................................................5 Avtal ...............................................................................................................................................................5 VERKSAMHETSGEMENSAM DELEGERING ...........................................................................................................6 ALKOHOLHANDLÄGGNING......................................................................................................................................13 ARBETSMARKNAD .......................................................................................................................................................15 BARN OCH UNGDOM ...................................................................................................................................................16 EKONOMI ........................................................................................................................................................................24 EKONOMISKT BISTÅND .............................................................................................................................................26 PERSONAL.......................................................................................................................................................................28 UTBILDNING...................................................................................................................................................................30 VUXENVÅRD...................................................................................................................................................................31 BILAGA 1 NÄMNDENS BESLUTANDERÄTT ..........................................................................................................34 Nämndens tjänstgöringsordning .................................................................................................................34 BILAGA 2 FÖRORDNAD TJÄNSTEMAN FÖR BESLUT ATT BEGÄRA POLISHANDRÄCKNING .............34 71 3 Allmänna delegeringsregler Vad är delegering? Bestämmelserna om delegering innebär att själva beslutanderätten överförs från nämnden till delegat. Härigenom får delegaten rätt att fatta självständiga beslut. Reglerna om delegering av beslutanderätt regleras i Kommunallagens 6 kap §§ 33 – 38. Med delegering avses att nämnden överför självständig beslutanderätt, d.v.s. ger någon (delegat) i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Beslutet gäller på samma sätt som om nämnden fattat dem själv och är rättsligt sett ett nämndbeslut. Beslut fattade av tjänstemän som saknar delegation är således utan laga verkan d.v.s. de gäller inte. Vidaredelegation innebär att nämnden för över beslutanderätt till förvaltningschefen och samtidigt överlåter åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd att besluta i ärendet. Det är endast förvaltningschef som har rätt att vidaredelegera. Beslut som fattas på grund av vidaredelegation ska anmälas till förvaltningschefen som i sin tur anmäler till nämnden. Nämnderna avgör själv inom ramen för sin beslutanderätt vad som ska delegeras och till vem. Delegationsmöjligheten är inte total utan begränsas generellt av regler i kommunallagen 6 kap 34 § och för nämndens del i socialtjänstlagen 10 kap 4-6 §§. Enligt kommunallagen anges följande generella gränser för vad som inte kan delegeras: • • • • • Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Framställningar eller yttrande till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att ett beslut fattat av nämndens i sin helhet eller fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och överlämnats till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter se 10 kap 4-6 §§ SoL. Socialtjänstlagens begränsningar (10 kap 4-6 §§ SoL) innebär att i vissa frågor får beslut fattas endast av myndighetsutskottet och i vissa frågor av nämnden i sin helhet. Om en ärendetyp inte finns med i delegationsordningen innebär det att beslutet ska fattas av nämnden i sin helhet. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden som berör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där jäv enligt 11-12§§ förvaltningslagen kan föreligga. De olika verksamheterna har egna avsnitt i delegeringsordningen. Tjänsteman anställd i en verksamhet får inte besluta enligt delegation för annan verksamhet. 72 4 Den som beslutar i ett delegationsärende ansvarar för att beslutet står i överensstämmelse med gällande författningar, föreskrifter, avtal, kommunens mål och policys samt övriga riktlinjer och rutiner inom verksamhetsområdet. Nämnden har som ansvarig för verksamheten beslutanderätt i samtliga av delegeringsordningens ärende. Nämnden kan inte ändra beslut som är fattat av delegat. Däremot kan nämnden genom eget handlande föregripa delegatens beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och besluta. Delegat i delegeringsordningen anges i lägsta nivå. För tjänstemannadelegat innebär det att överordnad tjänsteman har samma delegerade beslutanderätt som underställda tjänstemän. Av nämnden utsedd ställföreträdare för viss befattning har samma delegation som befattningshavaren. Delegerad beslutanderätt till nyanställd tjänsteman som saknar yrkeserfarenhet inom verkssamhetsområdet ges av verksamhetschef efter i regel 6 månader. Verksamhetschef kan medge kortare tid. Om inte annat anges omfattar delegationen både bifall och avslag. Delegerade beslut ska anmälas månadsvis till nämnden. Beslut fattade av ordförande enligt kommunallagen 6 Kap 36 § och beslut med stöd av kompletterande beslutanderätt enligt LVU och LVM ska alltid anmälas på nästkommande nämnd. Vad kan man delegera? Vad som delegeras är beslut i kommunallagens mening. Kommunallagen skiljer mellan beslut och åtgärder av rent förberedande eller verkställande art s.k. verkställighet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet kan vara svår att avgöra och är inte helt klar. Rätt att vidta åtgärder av rent förberedande eller verkställande art grundas på instruktion, tjänsteställning eller liknande och ingår normalt inom tjänstemannens område. Skillnaden mellan beslutsfattandet och verkställighet måste beaktas då de har olika rättsverkningar t ex rätten att överklaga. Att avge ett yttrande innebär sådan självständig bedömning att det anses som ett delegeringsbart beslut trots att det inte går att överklaga. Kännetecknande för beslut är • • • Det finns beslutsalternativ Det krävs någon form av övervägande, bedömning eller valmöjlighet Det är rimligt att ett överklagande kan ske. 73 5 I 10 kap 4 § SoL finns bestämmelser om vilka beslut som inte är möjliga att delegera till andra än utskott. I 10 kap 5 § SoL finns bestämmelser om vilka beslut i Föräldrabalken som är möjliga att delegera. Till vem kan man delegera? Enligt 6 Kap 33 § KL får en nämnd uppdra åt • ett utskott • en ledamot eller ersättare • en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Ett beslut fattat av delegat kan inte ändras. Tjänsteman i delegationsförteckningen När enhetschef och teamledare anges i delegationsförteckningen angående beslut i individärenden avses enhetschef och teamledare som arbetar med myndighetsutövning. I verksamheten Utredning har socialassistent samma delegation som socialsekreterare i beslut om ekonomiskt bistånd. Kompletterande beslutanderätt Den kompletterande beslutanderätten regleras i 10 kap 6 § SoL, 6, 11, 27 och 43 §§ LVU samt 13 § LVM. Det innebär att ordföranden enligt lag har rätt att fatta beslut i angivna frågor när huvuddelegatens beslut inte kan avvaktas. Ordförandens beslutanderätt tillkommer vice ordförande då denne tjänstgör som ordförande. Arbete och välfärdsnämnden kan även förordna kompletterande beslutanderätt till annan namngiven ledamot eller tjänsteman. Enligt 6 kap 36 § kommunallagen får nämnden uppdra åt ordföranden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas. Avtal Huvudregel är att delegat undertecknar de handlingar som hör till delegationsbeslutet. 74 6 Verksamhetsgemensam delegering Brådskande ärenden Lagrum Delegat Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas. 6 kap 36§ Kommunallagen Nämndens ordförande Jour och beredskap Lagrum Delegat Beslut under jour och beredskap som normalt delegerats till ordförande Tjänstgörande ordförande eller förordnad ledamot enligt bilaga 1 Socialsekreterare under jour- och beredskapstid Beslut under jour- och beredskapstid som normalt delegerats till enhetschef/teamledare Ärende i domstol Beslut om att föra talan i ärende eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol Beslut att utse nämndens ombud i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol Beslut om att anmäla behov av offentligt biträde Utlämnande av handling och uppgift Beslut om utlämnande av allmän offentlig handling till enskild (allmänheten) inklusive media a) Bifall b) Beslut om att sekretessbelägga uppgifter 10 kap 2§ Verksamhetschef inom Socialtjänst-lagen Vuxenvård och (SoL) Utredning Enhetschef inom Barnoch ungdom 10 kap 2§ SoL Verksamhetschef 3 § Lag om offentligt biträde Socialsekreterare Familjehemssekreterare 2 kap 1-2§§ Tryckfrihetsförordningen (TF) a) Samtlig personal b) Verksamhetschef inom Vuxenvård, Utredning och Utveckling och service. Enhetschef inom Barn- och ungdom 75 Anmärkning Anmärkning 7 Beslut om utlämnande av allmän sekretessbelagd handling och uppgift till enskild (allmänheten) inklusive media a) Bifall b) Beslut om att sekretessbelägga uppgifter Beslut om utlämnande av handlingar till enskild rörande den enskilde själv (klient) a) Bifall 2 kap 1-2§§ TF 6 kap 4§ 12 kap 2§ Offentlighets och sekretess-lagen (OSL) a) Enhetschef c) Verksamhetschef inom Vuxenvård, Utredning och Utveckling och service. Enhetschef inom Barn- och ungdom 12 kap1- 2§§ OSL a) Socialsekreterare Familjehemssekr. Familjerättssekr. b) Verksamhetschef inom Vuxenvård, Utredning och Utveckling och service. Enhetschef inom Barn- och ungdom b) Beslut om att sekretessbelägga uppgifter Beslut om utlämnande av allmän handling och uppgift till annan myndighet a) Bifall 6 kap 5§ 10 kap 15-28 §§ OSL a) Socialsekreterare Familjehemssekr. b) Verksamhetschef inom Vuxenvård, Utredning och Utveckling och service. Enhetschef inom Barn- och ungdom Förvaltningschef b) Beslut om att sekretessbelägga uppgifter Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte Beslut om uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av allmän handling och uppgift 12 kap 6 § SoL 10 kap 4§, 13-14 §§ 12 kap 2§ OSL 76 Verksamhetschef inom Vuxenvård, Utredning och Utveckling och service. Enhetschef inom Barn- och ungdom 8 Beslut om att lämna uppgift om underårigs eller missbrukares förhållanden till annan socialtjänst eller hälso- och sjukvård, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård. På begäran lämna upplysningar och förslag på åtgärder till åklagare, domstol och frivårdmyndighet. Beslut om polisanmälan angående misstanke om vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott mot annan än underårig Beslut om att lämna uppgifter som rör en enskild för att förebygga, förhindra och avbryta brott 26 kap 9§ OSL Socialsekreterare Familjehemssekreterare 6§ Lag om särskild personutredning i brottmål Socialsekreterare Familjehemssekreterare 12 kap 10§ SoL 10 kap 21-23§§ OSL Beslut om att lämna uppgifter för omedelbart polisiärt ingripande mot någon som antas vara under 18 år Beslut om polisanmälan för brott mot den egna verksamheten: a) Brott mot tjänsteman eller annan företrädare för nämnden 10 kap 20§ OSL Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barnoch ungdom Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barnoch ungdom Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barnoch ungdom 12 kap 10§ SoL 10 kap 18§ a, 19§ OSL 12 kap 10§ SoL 10 kap 2§, 21-23§§ OSL Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna om det behövs för nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Avser såväl anmälan som uppgiftslämnande ” ” Omfattar även beslut att inte anmäla. a) Verksamhetschef inom Vuxenvård och Utredning, Föreståndare HVB, Enhetschef inom Barn- och ungdom b) Samtlig personal b) Övriga brott mot verksamheten (t.ex. skadegörelse) Anmälan om att HIV-smittad 6 kap 12§ bryter mot förhållningsregler Smittskyddslagen Socialsekreterare Familjehemssekreterare Familjerättssekreterare 77 9 Beslut om att på begäran lämna ut uppgifter avseende förekomst i socialregistret. a) Enskild finns inte i registret b) Enskild finns i registret 6 kap 4-5§§ OSL 12 kap 2§ OSL a) Assistent b) Enhetsschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barn och ungdom c)Verksamhetschef inom Vuxenvård och Utredning Enhetschef inom Barnoch ungdom 10 kap 4, 13, 14§§ OSL c) Avslag på begäran om utlämnande och utlämnande med förbehåll Sekretesskydd Beslut om sekretesskydd för anmälare Beslut om sekretesskydd för underårig i förhållande till vårdnadshavare Beslut om sekretesskydd för uppgifter som hänför sig till förundersökning i brottmål 26 kap 5§ OSL Enhetschef 12 kap 3§ OSL Enhetschef 18 kap 1§ OSL Enhetschef Beslut om sekretess för part där det med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift inte röjs 10 kap 3§ OSL Enhetschef 5 kap 3§ p1-2 Socialtjänstförordningen (SoF) Socialsekreterare Familjehemssekreterare Familjerättssekreterare 11 kap 16§ 2 st Föräldrabalken (FB) Socialsekreterare Familjehemssekreterare Familjerättssekreterare God man/förvaltarskap Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare eller förmynderskap föreligger/inte längre föreligger Yttrande till domstol i ärende om god man eller förvaltare 78 Om det bedöms att nämndens uppgifter befaras påverka förundersökningens resultat negativt. 10 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden avseende förvaltningen av underårigs egendom 5 kap 3§ p 3 SoF Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barnoch ungdom Nämnden skall anmäla till överförmyndaren om den finner att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. 14 kap 3§ SoL SOSFS 2011:5 14 kap 7§ SoL Verksamhetschef Utveckling och service Förvaltningschef 14 kap 4§ SoL Enhetschef SOSFS 2011:5 Förvaltningschefen informerar ordförande och vice ordförande eller annan ledamot som nämnden bestämt. SOSFS 2011:5 14 kap 5§ SoL Verksamhetschef SOSFS 2011:5 2 kap 10§ SoL Verksamhetschef 2 kap 11§ SoL Verksamhetschef 16 kap 4§ SoL Myndighetsutskott 18 kap 2§ Ärvdabalken Kravhandläggare Socialassistent Lex Sarah Ta emot rapport enligt lex Sarah. Beslut om anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande enligt lex Sarah ska göras. Säkerställa att rapporteringsskyldiga enligt lex Sarah får information om detta på ett sätt som följer aktuell föreskrift. Ta emot information om rapport enligt lex Sarah inom enskild verksamhet, annan nämnd eller Statens institutionsstyrelse (SiS) där Arbete och välfärd är beslutande eller ansvarig nämnd. Överflyttning av ärenden Beslut om framställning om överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun samt beslut om att ta emot/inte ta emot av ärende Beslut att ansöka hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg) om överflyttning av ärende Beslut att överklaga IVO:s beslut om överflyttning av ärende Dödsbo Omhändertagande av dödsbo 79 11 Dödsboanmälan 20 kap 8§ Ärvdabalken Kravhandläggare Socialassistent Beslut om eftergift då väntad ersättning eller förmån ej utfallit 9 kap 4§ SoL Delegat i ursprungsbeslut Beslut om eftergift i övriga fall 9 kap 4§ SoL Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barnoch ungdom Eftergift och återkrav Beslut om att föra talan om 9 ersättning hos förvaltningsrätt a) Enligt 9 kap 1§ SoL b) Enligt 8 kap 1§ och 9 kap 2§ SoL kap 3§ SoL a) Myndighetsutskottet b) Enhetschef Yttranden Yttranden i körkortsärenden 3 kap 8§ Körkortsförordningen, 10 kap 28§ OSL Yttrande till Arbetsmiljöverket eller annan myndighet rörande arbetsmiljöärenden: a) Förvaltningsövergripande eller som rör mer än en verksamhet b) En verksamhet Socialsekreterare a) Förvaltningschef b) Verksamhetschef Överklaganden a) Prövning av att överklagan kommit in i rätt tid och beslut att avvisa överklagan som kommit in försent b) När prövningen avser beslut fattat av Myndighetsutskottet 24§ FL (Förvaltningslagen) Omprövning av överklagat beslut. 27§ FL a) Delegat i ursprungsbeslut b) Enhetschef inom Vuxenvård och Utredning Teamledare inom Barn- och ungdom Delegat i ursprungsbeslutet 80 Då försörjningsstöd beviljats med återkrav enligt 4 kap 1§ och 9 kap 2§ SoL Då det upplupna beloppet avser 8 kap 1§ eller 9 kap 1§ SoL 12 Yttrande till förvaltningsdomstol och allmän domstol som första instans med anledning av överklagande av delegats beslut Beslut om överklagande till högre instans samt om yrkande av inhibition då beslut fattats av tjänsteman Beslut om överklagande till högre instans samt om yrkande om inhibition då beslut fattats av nämnd/utskott 10 kap1-2§§ SoL Delegat i ursprungsbeslutet 10 kap1-2§§ SoL Enhetschef 10 kap1-2§§ SoL Myndighetsutskottet Övrigt Beslut i fondärenden upp till 10.000 kr per ansökan Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 0,5 basbelopp Beslut om avvisning av ombud Beslut om organisationsförändringar Beslut att skriva avtal om personuppgiftslagsbiträde Nämndens ordförande i samråd med vice ordförande. Vid oenighet eller ärende av principiell natur hänskjuts beslutet till nämnden Verksamhetschef 3 kap 2§ Skadeståndslagen 9§ FL Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningens PULombud 3§ Personuppgiftslagen Nämndens ordförande Beslut rörande representation och uppvaktningar avseende nämnden 81 13 Alkoholhandläggning Alkoholhandläggning Lagrum Delegat Beslut om erinran vid serveringstillstånd 9 kap 17§ Myndighetsutskottet Alkohollagen(AL) Beslut om varning vid serveringstillstånd 9 kap 17§ AL Myndighetsutskottet Beslut om återkallelse av serveringstillstånd 9 kap 18§ 2-3 p AL Myndighetsutskottet Beslut att meddela varning/begränsat förbud/förbud vid försäljning eller servering av folköl 9 kap 19§ AL Myndighetsutskottet Beslut om återkallelse av gemensamt serveringsutrymme 9 kap 18§ 3 p AL Myndighetsutskottet Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten vid bifall Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten om förenat med villkor eller vid avslag/delvis avslag Beslut om stadigvarande serveringstillstånd vid bifall Cateringtillstånd Provsmakning vid tillverkningsstället Beslut om stadigvarande serveringstillstånd om förenat med villkor eller vid avslag/delvis avslag 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Myndighetsutskottet 8 kap 4§, 7§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 4§, 7§ AL Myndighetsutskottet 82 Anmärkning Beslutas av nämnd i de fall ärendet av ordförande bedöms vara av allvarlig karaktär Beslutas av nämnd i de fall ärendet av ordförande bedöms vara av allvarlig karaktär Beslutas av nämnd i de fall ärendet av ordförande bedöms vara av allvarlig karaktär Beslutas av nämnd i de fall ärendet av ordförande bedöms vara av allvarlig karaktär Beslutas av nämnd i de fall ärendet av ordförande bedöms vara av allvarlig karaktär 14 Cateringtillstånd Provsmakning vid tillverkningsstället Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap Stadigvarande paustillstånd 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§,15§ AL Alkoholhandläggare Beslut om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten provsmakning partihandlare provsmakning vid tillverkningsstället Beslut om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Beslut om serveringstillstånd av enstaka dryck vid enstaka tillfälle Beslut om serveringstillstånd av enstaka dryck vid paus Beslut att meddela villkor om ordningsvakter vid tillfälliga serveringstillstånd Beslut om stadigvarande utökning av serveringstillstånd vid bifall Beslut om stadigvarande utökning av serveringstillstånd om förenat med villkor eller vid avslag/delvis avslag Beslut om tillfällig utökning av serveringstillstånd Beslut om stadigvarande tillstånd till gemensam serveringsyta vid bifall Beslut om stadigvarande tillstånd till gemensam serveringsyta om förenat med villkor eller vid avslag/delvis avslag Beslut att förbjuda fortsatt servering av alkoholdrycker på särskilda boenden enligt 8 kap1§ b AL 8 kap 2§,6§,7§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§, 7§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§, 15§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§, 4§, 7§, 14§, 15§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§, 4§, 7§, 14§, 15§ AL Myndighetsutskottet 8 kap 2§, 4§, 6§, 7§, 14§, 15§ AL 8 kap 2§, 14§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§, 14§ AL Myndighetsutskottet 9 kap 20§ AL Myndighetsutskottet Beslut att meddela varning till den som bedriver servering i särskilda boenden enligt 8 kap1§ AL Beslut att registrera anmälan om 9 kap 20§ AL Myndighetsutskottet 8 kap 3§ 6§ AL Alkoholhandläggare 83 Alkoholhandläggare Förbud meddelas för en tid om sex månader räknat från det att den som bedriver servering fått del av beslutet 15 kryddning av spritdryck och provsmakning Beslut att godkänna /ej godkänna vid anmälan om lokal vid cateringverksamhet Beslut om lämplighet vid ändrade ägarförhållanden vid bifall Beslut om lämplighet vid ändrade ägarförhållanden vid avslag Beslut om fortsatt serveringstillstånd vid ombyggnad som medför väsentlig ändring av lokalerna vid bifall Beslut om fortsatt serveringstillstånd vid ombyggnad som medför väsentlig ändring av lokalerna om förenat med villkor eller vid avslag/delvis avslag Beslut om avskrivning av ärende då ansökningsavgiften inte erlagts eller om ansökan inte fullföljts. Beslut om återkallelse av tillstånd om verksamheten upphör Beslut om utlämnande av uppgift på begäran av annan tillsynsmyndighet Beslut med anledning av ansökan från konkursbo om att få fortsätta rörelsen Verksamhet upphör – egen begäran Bifall Yttranden angående värdeautomatspel Beslut att begära handräckning för att kunna utöva tillsyn 8 kap 4§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 12§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 12§ AL Myndighetsutskottet 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Myndighetsutskottet 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 9 kap 8§ AL Alkoholhandläggare 8 kap 2§ AL Alkoholhandläggare 9 kap 18§ 1 p AL Alkoholhandläggare 24§ a, 43-44§§ Lotteri lagen 9 kap 9§ AL Alkoholhandläggare Lotteriinspektionen är beslutsfattare Alkoholhandläggare Arbetsmarknad Arbetsmarknad Lagrum Delegat Beslut att teckna överenskommelse/samverkansavtal med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, samordningsförbundet samt övriga Verksamhetschef 84 Anmärkning 16 interna och externa samarbetspartners. Beslut i frågor rörande innehav av bisyssla/BEA Enhetschef i Matchningsgruppen. Av enhetschef utsedd jobb/ Praktikkoordinator med utökat ansvar. Enhetschef i Matchningsgruppen Beslut om disciplinpåföljd, avstängning och lön vid avstängning. Uppsägning/avslut för personer som omfattas av BEAavtal Beslut om anställning, lön, ledigheter, förmåner, tjänstgöring, arbetstid för personer som omfattas av BEA-avtal Enhetschef Matchningsgruppen och av enhetschef utsedd jobb/ praktikkoordinator med utökat ansvar. Beslut om anställning, tjänstgöring, lön vid avstängning, uppsägning. Gäller personer i feriearbete AB Enhetschef i Matchningsgruppen Beslut rörande arbetsmarknadspolitiska insatser Beslut om mottagande av deltagare enligt avtal om arbetsmarknadspolitisk insats. Verksamhetschef Löneöversyn BEA Verksamhetschefen som vid behov kan delegera till enhetschefen i Matchningsgruppen Beslut av praktikplacering inom och utanför kommunen Jobbkoordinator/ Praktikkoordinator Matchningsgruppen Enhetschef Matchningsgruppen och av enhetschef utsedd jobb/ praktikkoordinator med utökat ansvar 85 Delegation av lönesättning avser löner under mittspannet, över denna nivå ska lönesättningen ske i samråd med enhetschefen. 17 Verksamheten Barn och Ungdom Utredning Lagrum Delegat Beslut att inleda utredning 11 kap 1§ SoL Beslut att inte inleda utredning eller att inledd utredning ska avslutas Beslut om uppföljning av barns situation när utredning avslutats utan beslut om insats och vårdnadshavares eller barnets samtycke saknas. Beslut om uppföljning av barns situation efter avslutad placering i familjehem eller HVB där vårdnadshavares eller barnets samtycke saknas. Beslut om förlängning av utredningstid utöver 4 månader 11 kap 1§ SoL Socialsekreterare Familjehemssekreterare Teamledare 11 kap 4§ a SoL Teamledare 11 kap 4§ b SoL Teamledare 11 kap 2§ SoL Myndighetsutskottet 4 kap 1§ SoL Teamledare 4 kap 1§ SoL a)Socialsekreterare Familjehemssekreterare Familjerättssekreterare 3 kap 6§ a SoL b) Teamledare 4 kap 1§ SoL Teamledare 4 kap 1§ SoL Verksamhetschef 6 kap 13§ a Föräldrabalken Myndighetsutskottet Anmärkning Öppenvårdsinsatser Beslut om bistånd i form av stödkontakt med socialsekreterare a) Beslut om bistånd i form av intern öppenvård riktad mot barn och ungdomar upp till 20 år. b) Barnet är över 15 år och samtycke från vårdnadshavare saknas Beslut om bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj Beslut om bistånd i form av insats resursstöd i skola. Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke. Beslut om grundarvode och grundkostnader till kontaktfamilj Socialsekreterare Familjehemssekreterare Beslut om förhöjt arvode och tilläggs-kostnader till kontaktfamilj Teamledare 86 När det finns sociala skäl Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär för ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner Enligt SKL:s cirkulär 18 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson, 10 % av basbeloppet Beslut om förhöjt arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner Beslut om extern öppenvård Beslut om kvalificerad kontaktperson och beslut om ersättning. Beslut om boende i jourlägenhet Beslut om bistånd till kostnader för boende som uppstår i samband med placering i akut boende/skyddat boende a) 0-2 månader b) Mer än 3 månader Socialsekreterare Familjehemssekreterare Enligt SKL:s cirkulär Teamledare Enligt SKL:s cirkulär 4 kap 1 § SoL Myndighetsutskottet . 4 kap 1 § SoL Teamledare Enligt riktlinjer 4 kap 1§ SoL 4 kap 1§ SoL Teamledare a) Socialsekreterare b) Teamledare Beslut om bistånd till övriga 4 kap 1§ Sol kostnader (inkluderar uppehälle och livsföring i övrigt) som uppstår i samband med placering i akut boende/skyddat boende och/eller beslut om övriga interna insatser (se anmärkning) a) enligt riktlinjer och riksnorm b) utöver riktlinjer och riksnorm med ett belopp upp till 50 % av basbeloppet c) i övriga fall a)Socialsekreterare b) Socialsekreterare c)Teamledare Placeringar Beslut om bistånd i form av placering av barn och ungdomar, 020 år samt medföljande förälder på internt HVB Beslut om bistånd i form av placering av barn och ungdomar, 020 år samt medföljande förälder på externt HVB Beslut om bistånd i form av placering av barn och ungdomar i konsulentstödda familjehem. Underteckna avtal med vårdgivare vid externa placeringar och extern öppenvård efter beslut enligt delegation Beslut om bistånd i form av placering/omplacering i familjehem/jourhem 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Myndighetsutskottet 4 kap 1§ SoL Myndighetsutskottet Verksamhetschef 4 kap 1§ SoL 87 Teamledare 19 Beslut om bistånd i form av placering i hem som drivs på entreprenad av Kristianstads kommun. Beslut om särskilda kostnader i samband med placering i och flyttning från familjehem eller HVB Beslut att godkänna jourhem 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare Familjehemssekreterare 6 kap 6§ 3 st SoL Myndighetsutskottet Underteckna avtal med godkänt jourhem Medgivande eller beslut om vård att i enskilt hem ta emot ett barn för stadigvarande vård och fostran Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs Beslut om ersättning till familjehem a) Grundarvode Enhetschef Myndighetsenheten 6 kap 6§ SoL Myndighetsutskottet 6 kap 8§ SoL Myndighetsutskottet a) Familjehemssekr b) Förhöjt arvode b) Teamledare Familjehemsenheten c) Myndighetsutskottet c) Utöver SKL:s cirkulär Beslut om grundkostnad/tilläggskostnad/särskilda kostnader vid familjehemsplacering a) Inom SKL:s cirkulär och riktlinjerna a) Socialsekreterare Familjehemssekreterare b) Utöver SKL:s cirkulär och riktlinjerna Beslut om arvodesersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare, som inte är familjehem. Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehem för barn. a) Grundarvode/kostnader b) Teamledare Familjehemsenheten Socialsekreterare Familjehemssekreterare 6 kap 11§ SoL a) Socialsekreterare Familjehemssekreterare b) Teamledare Familjehemsenheten b) Förhöjt arvode/kostnader c) Utöver SKL:s cirkulär Beslut om att reducera omkostnadsersättningen för barn c) Myndighetsutskottet 6 kap 11 § SoL Familjehemssekreterare 88 Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär (08:81) för villkor och ersättningar för familjehemsvård av barn mm Enligt SKL:s cirkulär och riktlinjer beslutade 2005-08-25 Enligt SKL:s cirkulär för ersättning till kontaktpersoner Riktlinjer beslutade 2011-11-24 Enligt SKL:s cirkulär 20 som bor hos sina särskilt förordnade vårdnadshavare och som samtidigt uppbär barnpension Beslut om kompensation för inkomstbortfall till familjehem Beslut om extern handledning till familjehem Beslut om att ansöka om insatser som kan ges inom LSS för barn som är placerade i andra kommuner än Kristianstad (Avser § 9 punkt 57 i Lag 1993:387) 4 kap 1§ SoL 4 kap 1 § SoL Teamledare Familjehemsenheten Teamledare Familjehemsenheten Verksamhetschef Enligt SKL:s cirkulär Framställan/Egen avgift Begäran till Försäkringskassan om att barnbidrag för barn som har familjehemsplacerats av socialnämnden ska uppbäras av familjehemsföräldrar. Beslut om framställning till Centrala studiestödsnämnden om ändring av betalningsmottagare av studiebidrag Beslut om egenavgift i samband med placering av vuxen över 18 år a) Att egenavgift tas ut eller att egenavgift inte tas ut b) Nedsättning av avgift Beslut om ersättning/underhåll från föräldrar vars barn är placerat för vård i ett annat hem än det egna. 106 kap 6§ SFB (Socialförsäkringsbalk) Socialsekreterare Familjehemssekreterare 2 kap 33§ Studiestödsförordningen Socialsekreterare Familjehemssekreterare 8 kap 1§ SoL 6 kap 1§ Socialtjänstförordningen (SoF) 8 kap 1§ SoL 6 kap 2-4 §§ SoF a) Socialsekreterare Familjehemssekr b) Teamledare Socialsekreterare Familjehemssekreterare Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år 6§ LVU Myndighetsutskottet Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enl. LVU Begäran hos Förvaltningsrätten om förlängd tid för ansökan om vård enl. § 8 LVU Beslut om att omedelbart omhändertagandet enl. § 6 LVU ska upphöra 4§ LVU Myndighetsutskottet 8§ LVU Teamledare 9 § 3 st LVU Myndighetsutskottet 89 Nämndens ordf. kan fatta beslut om upphörande när förvaltningsrätten enligt § 7 LVU ännu inte fattat beslut om att fastställa 21 omhändertagandet. Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 11§ 1 st LVU Myndighetsutskottet Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden a) Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till § 11,1 och 2 st LVU. b) Beslut om tillfällig utlandsvistelse Övervägande om vård med stöd av § 2 LVU fortfarande behövs Omprövning och beslut om behov av vård med stöd av § 3 LVU fortfarande föreligger a) Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska ske när överenskommelse inte kan nås med vårdnadshavare eller föräldrar som har umgängesrätt reglerad. b) I avvaktan på utskottets beslut a) Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldrar eller vårdnadshavaren b) I avvaktan på utskottets beslut Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enl. 14 § 1 och 2 p LVU fortfarande behövs Beslut om att vården enligt LVU ska upphöra Beslut om att den unge skall hålla regelbunden kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktperson eller behandling i öppna former Prövning och beslut om insats enligt 22§ 1 st LVU skall upphöra att gälla. Beslut om tillfälligt flyttningsförbud Ansökan hos Förvaltningsrätten om flyttningsförbud Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud enl. § 27§ LVU ska upphöra 11§ 2 st LVU Myndighetsutskottet 11§ 4 st LVU a) Socialsekr Familjehemssekr b) Teamledare 13§ 1 och 2 st LVU 13§ 1 och 3 st LVU Myndighetsutskottet 14§, 2 st, 1 p LVU a) Myndighetsutskottet 14 §, 2 st, 2 p LVU Myndighetsutskottet b) Teamledare a) Myndighetsutskottet 14 §, 3 st LVU b) Teamledare Myndighetsutskottet 21§ LVU Myndighetsutskottet 22§ LVU Myndighetsutskottet 22§, 3 st LVU Myndighetsutskottet 27 § LVU Myndighetsutskottet 24 § LVU Myndighetsutskottet 26 §, 1 st LVU Myndighetsutskottet 26 §, 2 st LVU Myndighetsutskottet 30 §, 2 st LVU Myndighetsutskottet 90 Nämndens ordförande kan fatta beslut om 22 upphörande när förvaltningsrätten enligt § 7 LVU ännu inte fattat beslut om att fastställa flyttningsförbudet. a) Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad efter beslut om flyttningsförbud. b) I avvaktan på utskottets beslut Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning samt att återkalla densamma. 31§ LVU a) Myndighetsutskottet 32§ LVU b) Teamledare Teamledare Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU samt att återkalla densamma. Beslut att ansöka om boende enligt LSS då barnet har pågående vård enligt 2 § LVU 43 §, 2 st LVU 43§, 1 st LVU Myndighetsutskottet Tjänstgörande ordförande eller förordnad ledamot enligt bilaga 1 Myndighetsutskottet Förordnad tjänsteman enligt bilaga 2 11§ LVU Teamledare 14§ a LVU Socialsekreterare Familjehemssekreterare 3§ 2 st Passförordningen Socialsekreterare Familjehemssekreterare 32 kap 1§ Brottsbalken (BrB) Socialsekreterare Familjehemssekreterare Utlämnande av uppgift Beslut om att lämna uppgift om enskild till Statens institutionsstyrelse (SiS) om det behövs för SiS uppföljning av sin verksamhet. Yttrande/Framställan Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande Yttrande till allmän domstol för den som är under 21 år 91 Enligt socialstyrelsen handbok ”Stöd till barn och unga med Funktionsnedsättning” är rättsläget oklart. 23 Yttrande till åklagare rörande unga lagöverträdare Begäran till åklagare om utredning av brott avseende någon som inte har fyllt femton år. 11§ Lag med Socialsekreterare särskilda Familjehemssekreterare bestämmelser om unga lagöverträdare( LUL) 31§§ LUL Teamledare Framställning till åklagare om förande av bevistalan avseende någon som inte har fyllt femton år. 38§ LUL Teamledare FAMILJERÄTT Lagrum Delegat Anmärkning Faderskap Godkännande av faderskapsbekräftelse a) då föräldrarna är sammanboende b) då föräldrarna inte är sammanboende Beslut att inleda och bedriva utredning för att fastställa faderskap 1 kap 4, 9§§ Föräldrabalken (FB) Beslut att inleda och bedriva utredning om att någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 2 kap 9 § 1 st FB 2 kap 1,4,5, 8, 8 a §§ FB a) Särskilt förordnad handläggare på Medborgarcenter b) Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Beslut om blodprovsundersökning 2 kap 6§ FB Teamledare Beslut att väcka och föra talan i mål 3 kap 5,6, 8 §§ Familjerättssekreterare om faderskap/föräldraskap och 3 kap 14 2 st § FB Vårdnad /Boende/Umgänge Beslut om att tillsätta kontaktperson i umgängesärenden. Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd 3 kap 6§ 1st, 4 kap 1§ SoL 6 kap 15 c § FB Teamledare Beslut att utse viss person att medverka vid umgängesstöd 6 kap 15 c § FB Familjerättssekreterare Beslut att godkänna eller inte godkänna avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 6, 14 a 2 st, 15 a 3 st, 17 a §§ FB Familjerättssekreterare 92 Familjerättssekreterare Utredning ska anses vara inledd när nämnden får födelseanmälan. Beslut att inte inleda eller att lägga ned påbörjad utredning får inte delegeras. Beslut att inte inleda eller att lägga ned påbörjad utredning får inte delegeras. 24 Beslut att utse utredare i mål om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 19§ FB Teamledare Lämna upplysningar inför interimistiskt beslut i vårdnad, boende och umgänge 6 kap 20 § FB Familjerättssekreterare Lämna upplysningar och utredningar till domstol i mål om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 19 § FB Familjerättssekreterare Beslut om medgivande att ta emot barn i syfte att adoptera. 6 kap 6, 12§§ SoL Myndighetsutskottet Beslut om att medgivande för adoption ska återkallas om förutsättningar för det inte längre finns Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta 6 kap 13§ SoL Myndighetsutskottet 6 kap 14§ SoL Familjerättssekreterare 6 kap 14§ SoL Myndighetsutskottet Yttrande till domstol enligt Namnlagen 45, 46§§ Namnlagen Familjerättssekreterare Yttrande till länsstyrelse över äktenskapslicens 15 kap 1 § Äktenskapsbalken Familjerättssekreterare Adoption Ekonomi Ekonomi Beslut om omfördelning av beslutad driftbudget inom förvaltningen Besluta om omfördelning av beslutad driftbudget mellan verksamhetens enheter och kostnadsslag Omdisponeringar i investeringsbudget Förhyrning av bostäder och lokaler Lagrum Delegat Förvaltningschef Verksamhetschef Förvaltningschef Förvaltningschef 93 Anmärkning 25 Slutande av avtal under längst ett år med ett årligt värde av (ej hyresavtal för lokaler): a) < 7 basbelopp b) > 7 basbelopp men < 10 basbelopp Slutande av avtal under längre än ett år med ett årligt värde av (ej hyresavtal för lokaler): < Tröskelvärdet Direktinköp upp till ett prisbasbelopp enligt förvaltningens riktlinjer utifrån kommunens upphandlingspolicy Direktupphandlingar mellan ett prisbasbelopp och 28 % av tröskelvärdet i LOU ( f.n. 505.800 kr) enligt förvaltningens riktlinjer utifrån kommunens upphandlingspolicy Upphandlingar över 287 000 kronor enligt upphandlingslagstiftningen Beslut om tilldelning i upphandlingsärenden Beslut att avbryta upphandling Beslut att lämna ut handlingar efter avslutad upphandling a) Verksamhetschef Rektor b) Förvaltningschef Förvaltningschef Budgetansvariga som har certifierats för direktinköp och anställda inom förvaltningen som certifierats och som har ett uppdrag från budgetansvarig chef Inköpssamordnare, ekonomer, verksamhetschef och rektor som är certifierade för direktupphandlingar Förteckning över certifierad personal enligt Upphandlingsenheten/KLK Inköpssamordnare som är certifierad för upphandlingar Förvaltningschef Inköpssamordnare enligt Upphandlingsenheten/KLK Förvaltningschef Verksamhetschef för Utveckling o service 94 Förteckning över certifierad personal enligt Upphandlingsenheten/KLK 26 Verksamheten Utredning Ekonomiskt bistånd Lagrum Delegat Beslut om ekonomisk hjälp enligt kommunens yttersta ansvar Beslut att utredning ska inledas Beslut att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ner Beslut att bevilja ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1§ och 4 kap 2§ (även återkrav enl. 9 kap 2§) där handläggaren inte har rätt att fatta beslut enligt delegation Beslut att avslå ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1§ och 4 kap 2§ (även återkrav enl. 9 kap 2§) Beslut att bevilja depositionshyra mot återkrav Beslut om bistånd i avvaktan på ersättning från annan socialförsäkringsförmån (= förskott på förmån). Beslut om återkrav av bistånd som förskott på förmån eller ersättning Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel Beslut om ekonomiskt bistånd, inklusive försörjningsstöd, enligt riktlinjer 2 kap 2§ 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 11 kap 1§ SoL Socialsekreterare 11 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL 4 kap 2§ SoL 6 kap 36§ Kommunallagen Myndighetsutskottet 4 kap 1§ SoL 4 kap 2§ SoL Socialsekreterare 4 kap 1, 2§ SoL 9 kap 2§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 9 kap 2§ SoL Socialsekreterare 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 95 Anmärkning 27 Beslut om boendebistånd i form av andrahandskontrakt Beslut om boende i jourlägenhet Beslut om bistånd i form av placering på Ungdomsbasen HvB av vuxna 18-25 år Beslut om bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj till vuxen Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner, 10 % av basbeloppet Beslut om förhöjt arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner Beslut om grundarvode och grundkostnader till kontaktfamiljer. Beslut om förhöjt arvode och tilläggskostnader till kontaktfamiljer Beslut om bistånd i form av hushållsekonomisk rådgivning Beslut om försörjningsstöd i samband med studier Beslut om deltagande i praktik eller kompetenshöjande verksamhet Beslut om att försörjningsstöd ska vägras eller nedsättas då planering enligt 4 kap 4§ brutits 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef Socialsekreterare Enhetschef Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär för ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner Enligt SKL:s cirkulär ” Socialsekreterare Enligt SKL:s cirkulär ” Enhetschef Enligt SKL:s cirkulär ” 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 4 kap 2§ SoL Enhetschef 4 kap 4§ SoL Socialsekreterare 4 kap 5§ SoL Socialsekreterare 96 28 Beslut om ekonomiskt bistånd i samband med begravning Beslut om bistånd till kostnader för boende som uppstår i samband med placering i akut boende/skyddat boende a) 0-2 månader b) mer än 3 månader Beslut om bistånd till övriga kostnader (inkluderar uppehälle och livsföring i övrigt) som uppstår i samband med placering i akut boende/skyddat boende och/eller beslut om övriga interna insatser (se anmärkning) a)enligt riktlinjer och riksnorm b)utöver riktlinjer och riksnorm med ett belopp upp till 50 % av basbeloppet d) i övriga fall Beslut om att polisanmäla misstänkt försörjningsstöds bedrägeri Beslut om återkrav av felaktigt utbetalt försörjningsstöd 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare kravhandläggare 4 kap 1§ SoL a) Socialsekreterare b) Enhetschef 4 kap 1§ Sol a)Socialsekreterare b)Socialsekreterare 6 § Bidragsbrottslagen a) Enhetschef Myndighetsutskottet 9 kap 1§ och 3§ SoL 97 Se Bidragsbrottslag (2007:612) 29 Personal Personal Delegat Anmärkning Behovsanalys och återbesättandeprövning inför rekrytering av personal Verksamhetschef utom inom Barn och ungdom Enhetschef inom barn och ungdom Anställning av vik förvaltningschef i högst sex månader Nämndens ordförande Till och med 2015-0831 återbesättandeprövar förvaltningschef samtliga vakanser. Anställning av förvaltningschef och tf förvaltningschef beslutas av Kommunstyrelsen Till och med 2015-0831 återbesättandeprövar förvaltningschef samtliga vakanser. Verksamhetschef lönesätts efter samråd med HR-direktör KLK Beslut om anställning och anställningsvillkor, tidsbegränsat och tillsvidare a) Personal direkt underställd förvaltningschef och verksamhetschef närmast under förvaltningschef b) Enhetschef BoU c) Rektor och personal i verksamheterna d) Personal inom Vuxenutbildning Beslut om timanställning a) Boenden och HVB b) Övriga verksamheter och enheter Övriga personalärenden som inte är verkställighet Besluta om uppsägning och avskedande Besluta om avgångsersättning i Lagrum a) Förvaltningschef b) Verksamhetschef c) Verksamhetschef utom inom Barn och ungdom, Enhetschef inom Barn- och ungdom d) Rektor a) Enhetschef b) Verksamhetschef utom inom Barn och ungdom, Enhetschef inom Barn- och ungdom Förvaltningschef 7§, 18 § Lag om Förvaltningschef anställningsskydd (LAS) Förvaltningschef 98 Återanställandeprövning gäller ej intermittent timavlönande. 30 samband med uppsägning på egen begäran Ansvar och befogenheter inom arbetsmiljöområdet Beslut om annan ledighet som inte följer av lag-stiftning eller kollektivavtal Beslut om riktlinjer för representation och uppvaktningar Förvaltningschef Verksamhetschef Förvaltningschef Utbildning Utbildning Lagrum Delegat Mottagande och antagning av elev från egen och annan kommun till gymnasial vuxenutbildning 20 kap 22-23§ Skollagen Rektor Yttrande om betalningsåtagande vid utbildning i annan kommun avseende gymnasial vuxenutbildning Upphörande av utbildning för elev och eventuell omstart avseende: a) Svenska för invandrare b) Gymnasial vuxenutbildning Ansökan om statsbidrag för yrkesvuxutbildning, utbildning till yrkesförare samt lärlingsutbildn. inom gymnasial vuxenutbildning Beslut om person ska tas emot till SFI-utbildning Beslut om avstängning av elev och avstängningstidens längd i avvaktan på nämndens beslut vid brådskande fall Beslut om avstängning av elev från viss utbildning med praktiska inslag och 20 kap 14§ Skollagen Rektor 22 kap 16-17§ Skollagen (SL) 20 Kap 9§ SL a) Rektor b) Rektor Nämndens ordförande 22 kap 15§ Skollagen Rektor Rektor 5 kap 17-18§ Skollagen 5 kap 19-20§ Skollagen Rektor 99 Anmärkning 31 avstängningstidens längd i avvaktan på nämndens beslut vid brådskande fall Verksamheten Vuxenvård Utredning och insatser enligt SoL Lagrum Delegat Beslut om att utredning ska inledas Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ner Beslut om bistånd i form av boende på Boendebasen Beslut om bistånd i form av placering på Ungdomsbasen HvB, vuxna 18-29 år Beslut om bistånd i form av boende på Trappan/123:an Beslut om bistånd till behandling på Carpe Diem Beslut om boende i jourlägenhet Beslut om bistånd till stödkontakt med socialsekreterare/ behandlingsassistent Beslut om bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj Beslut om grundarvode och grundkostnader till kontaktfamilj. 11 kap 1§ SoL 11 kap 1§ SoL Socialsekreterare Anmärkning Enhetschef 4 Kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Enhetschef 4 kap 1§ SoL Socialsekreterare 4 kap 1§ SoL Enhetschef Socialsekreterare 100 Samråd ska ske med Enhetschef Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär för ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner 32 Beslut om förhöjt arvode och tilläggskostnader till kontaktfamilj Enhetschef Enligt SKL:s cirkulär Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner, 10 % av basbeloppet Socialsekreterare Enligt SKL:s cirkulär Beslut om förhöjt arvode och omkostnadsersättning till kontaktpersoner Beslut om bistånd i form 4 kap 1§ SoL av placering på HVB Beslut om placering i 4 kap 1§ SoL familjehem Beslut om särskilda 4 kap 1 § SoL kostnader i samband med placering, omplacering under placering eller flyttning från boende, familjehem eller HVB Beslut om ersättning till familjehem a) Grundarvode b) Förhöjt arvode c) Utöver SKL:s cirkulär Enhetschef Enligt SKL:s cirkulär Beslut om grundkostnad/tilläggskostnad/särskilda kostnader vid familjehemsplacering a) Inom SKL:s cirkulär och riktlinjerna b) Utöver SKL:s cirkulär och riktlinjerna Beslut om egenavgift i samband med placering a) Att egenavgift tas ut eller att egenavgift inte tas ut b) Nedsättning av avgift Verksamhetschef Enhetschef Socialsekreterare a) Socialsekreterare b) Enhetschef c) Myndighetsutskottet a) Socialsekreterare b) Enhetschef 8 kap 1§ SoL 6 kap 1§ Socialtjänstförordningen (SoF) a) Socialsekreterare b) Enhetschef Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Beslut om att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan 7§ LVM Socialsekreterare 101 Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär (08:81) för villkor och ersättningar för familjehemsvård Enligt SKL:s cirkulär 33 finnas skäl att bereda någon tvångsvård Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ner Beslut om att utse kontaktman som ska svara för kontakten mellan missbrukaren och olika vårdgivare Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen Beslut om att ansöka hos förvaltningsrätt om tvångsvård enligt LVM Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare Beslut om att upphäva beslut om omedelbart omhändertagande enl. LVM Beslut om att, efter utredning, ej ansöka om vård enl. LVM när polismyndighet gjort ett omedelbart omhändertagande Beslut om att begära polismyndighetens hjälp för att föra missbrukaren till läkarundersökning Beslut om begäran om biträde av polis för inställelse till vårdinstitution Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 7§ LVM Enhetschef 8§ LVM Enhetschef 9§ LVM Socialsekreterare 11§ LVM Myndighetsutskottet 13§ LVM Myndighetsutskottet 13§ LVM Myndighetsutskottet Enhetschef 45§ 1 p LVM Enhetschef 45§ 2 p LVM Enhetschef 46 § LVM Enhetschef 102 Nämndens ordförande kan fatta beslut om upphörande när förvaltningsrätten ännu inte fattat beslut om att fastställa omhändertagandet. 34 Bilaga 1 Nämndens beslutanderätt Beslutanderätt enligt lag för ordförande får användas när utskottets beslut inte kan avvaktas. Ordförandes beslutanderätt tillkommer förordnade ledamöter då de tjänstgör som ordförande. Nämndens tjänstgöringsordning Ordförande Radovan Javurek, vice ordförande Ewa Jakobsen och ledamöterna Tommy Nilsson Qalinle Dayib, Maria Nilsson, Davor Vuleta och Beth Melander när separat tjänstgöringslista inte finns. Bilaga 2 Förordnad tjänsteman för beslut att begära polishandräckning Enligt 43§, 2 st LVU kan endast av nämnden förordnad tjänsteman begära handräckning av polis. Arbete och välfärdsnämnden förordnar verksamhetschef Bodil Eriksson, enhetscheferna Elsie Sjöö och Veronika Svensson, teamledarna Yvonne Mattsson, Bianca Feilhaur och Jennie Malm samt socialsekreterarna under jour och beredskapstid; Tord Nilsson, Josefin Petersson, Ulrika Sjölander, Eva-Lena Aurell, Pia Friberg, Maya Månsson, Sara Kristiansson Gasser och Sverker Pile. 103 TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och Välfärdsförvaltningen 2015-04-06 Vuxenvården Peter Sonnsjö 044-134919 [email protected] Änr Arbete och välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Nämnden föreslås i sitt yttrande till KLK, Koncernstödsledningen, ställa sig positiv till ett beslut i KF, som syftar till att bereda möjligheter till införande av Bostad förstmodellen i Kristianstads kommun. Sammanfattning Kristdemokraterna i Kristianstad har yrkat att Kristianstads kommun inför Bostad först som en modell för ökade kvarboendemöjligheter för personer som står långt från bostadsmarkanden. Modellen innebär stora förändringar i förhållande till de idag vanligen förekommande bostadstrapporna, framförallt medger modellen ingen koppling mellan medverkan i behandlande insatser och villkoren för boendet. Regelverket som gäller för den enskilde är samma som för övriga hyresgäster. Försvårande insteg, som tidigare skulder m m, skall inte hindra möjlighet till boende. Boendet skall helst ske genom ett direkt förstahandskontrakt, men olika andrahandslösningar är vanliga under max två år. Modellen kommer ursprungligen från USA. Där är kvarboendeprocenten 85 – 90 %. I de kommuner som infört den i Sverige ligger den på ca 80 %, att jämför med boendetrappor, som ofta uppnår 35 – 40 %. Modellen ges starkt stöd i forskning och utvärderingar. Kristianstads kommun har goda förutsättningar att kunna bygga upp en verksamhet kring detta arbetssätt. Beslutsunderlag Motion 2014-11-19 från Kristdemokraterna Remiss 2014-12 -10 från KF till KS Postadress Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 104 Org.nr 21 20 00-0951 1(2) KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE Remiss 2014-12-23 från KLK Koncernstödsavdelningen till Arbete och välfärdsnämnden KS 2014/1051 Yttrande 2015-04-03 från Peter Sonnsjö, verksamhetschef, Vuxenvården Ärendet Kristdemokraterna i Kristianstad har i motion till KF yrkat att Kristianstads kommun inför Bostad först, som ett arbetssätt för att bereda personer som står långt från bostadsmarknaden ett tryggat boende och därigenom större möjligheter att kunna arbeta för att förbättra sin livssituation. Merete Tillman Peter Sonnsjö Förvaltningschef Verksamhetschef Beslut expedieras till Kommunledningskontoret, Koncernledningsavdelningen 105 2(2) 1 (3) 2015-04-03 Arbete och Välfärdsförvaltning AoV Vuxenvård Peter Sonnsjö 044-134919 [email protected] Yttrande över motion - Inför Bostad först i Kristianstads kommun KS 2014/1051 Kristdemokraterna har i motion yrkat att Kristianstads kommun, som ett led i socialt ansvarstagande, inför Bostad först, enligt den modell som utarbetats i USA, och under senare år med framgång börjat införas i ett antal kommuner i Sverige. Kvarboendet är så högt som 85 – 90 % i de studier som gjorts i Finland, Tyskland och USA. I Sverige är siffran hittills ca 80 %. Det skall jämföras med de oftast förekommande bostadstrapporna, med olika kravnivåer, som ligger på en lyckandegrad på cirka 40 %. Bostad först riktar sig dessutom till de grupper som står längst ifrån bostadsmarknaden, det vill säga personer med långvarigt missbruk, psykisk ohälsa, stora skulder och långvarig bostads- och hemlöshet. I de nya nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården, som utkommer inom kort, avråder man tydligt från att använda de traditionella bostadstrapporna till förmån för Bostad först, och liknande upplägg. SKL har just gett ut skriften ”Bostad först”, där de erfarenheter som hittills gjort i Sverige, beskrivs. Skriften är också en introduktion till modellen. Bostad först-modellen innehåller ett par väsentliga skillnader i förhållande till de traditionella s k trappstegsboendena: boendet får inte kopplas till andra regler och krav än vad som gäller för andra hyresgäster, det vill säga korrekt hyresinbetalning, vårdande av lägenheten, samt att ej störa grannar och kringboende. Krav på nykterhet/drogfrihet, förbud mot övernattande gäster, rökning, husdjur eller liknande får alltså inte kopplas samman med rätten till boendet. Den andra större skillnaden är att personen erhåller lägenheten genom ett förstahandskontrakt. I Sverige är det endast Karlstad som lyckats uppnå detta, övriga kommuner har med hjälp av olika typer av tilläggskontrakt Postadress Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 106 Org.nr 21 20 00-0951 2(3) tillhandahållit varierande former av andrahandslösningar, för att tillmötesgå de inblandade fastighetsägarna. Dessa avtal övergår med automatik till förstahandskontrakt, olika i de olika kommunerna, men som mest efter två år, om de normala hyresvillkoren uppfyllts. Man behöver alltså inte ha uppnått nykterhet eller drogfrihet för att få kontraktet. Bostad först bygger på individens motivation till förändring, och ställer också krav på att socialtjänst, sjukvård/psykiatri och andra ingående parter, har erforderliga resurser och lämpliga arbetssätt för modellen. Modellen har, förutom att ge den enskilde ett tryggare och värdigare liv, också visat sig vara kostnadseffektiv, då olika former av stödboenden, härbärgen och externa placeringar är dyrare än egna hyreslägenheter. Detta har konstaterats i de utvärderingar som gjorts i Malmö, Helsingborg och Stockholm. Traditionella bostadsmodeller bygger oftast på insatser under relativt begränsad tid, exempelvis sex månader. Därefter avslutas insatserna, om allt fungerat väl. I arbetet med Bostad först är utgångspunkten i stället att behovet av stöd i större eller mindre omfattning kan behövas under lång tid, då återfall, psykisk ohälsa och annat, kan uppstå i perioder. I modellen med Bostad först, är därför användandet av Case manager en viktig del, gärna i kombination med så kallade ACT-team. Enkelt uttryckt är en CM en form av vård- och stödsamordnare, som tillsammans med klienten, och i samverkan med andra viktiga personer och aktörer, såsom psykiatrin m fl, gemensamt arbetar för att uppnå den enskildes mål. Denna insats är inte tidsbegränsad, utan fortgår så länge behov finns. Ett ACT-team är en form av ett tvärprofessionellt team, som kan arbeta uppsökande och som skall tillförsäkra den enskilde den samlade kompetens som behövs. Vad gäller Kristianstads kommun, har Arbete och välfärdsförvaltningens Vuxenvård deltagit i ett flertal konferenser i ämnet, och också varit speciellt inbjuden att få deltaga i möten som hållits med de kommuner som ingått under projekttiden, under ledning av forskaren Marcus Knutagård från Socialhögskolan i Lund. Kommunen har också deltagit i den tidigare hemlöshetssamordnarens arbete med att kartlägga hemlösheten i Sverige, där Bostad först-modellen efterhand lyfts fram som en särskilt viktig komponent i arbete mot bostads- och hemlöshet. Förvaltningen har under senare år inventerat behovet och de personella och kompetensmässiga förutsättningarna. Ett flertal behandlingsassistenter inom Vuxenvårdens boenden har erhållit en kvalificerad utbildning till Case Manager, och arbetar i allt större utsträckning med modellen. Ett ACT-team finns också, i samverkan med Psykiatrin för ett begränsat antal klienter/patienter, men arbete pågår för att vidga denna krets. Det totala behovet av lägenheter är svårt att uppskatta, och det måste också vara möjligt att på ett adekvat sätt bistå de boende med stöd. 5 – 10 lägenheter kan anses vara en rimlig nivå inledningsvis. 10 – 15 107 3(3) lägenheter skulle kunna vara en rimlig nivå totalt, då tanken är att kunna fylla på med nya boende, då förstahandskontaktet erhållits och situationen för den enskilde är relativt stabil. För att kunna arbeta med Bostad först, krävs en del förändringar i förhållande till dagens situation. Den befintliga behandlingsassistentgruppen kan till viss del användas i arbetet. Viktigt är dock att Bostad först separeras från övrigt boendestöd, bland annat genom möjlighet till egen gemensamhetslokal och tillgång till personal. Resurserna som kan krävas är, förutom lokalen, ytterligare två behandlingspersonal, med särskild kompetens kring modellen. Förutom detta behöver en dialog med fastighetsägarna i kommunen, särskilt ABK, komma till stånd för att diskutera förutsättningarna och formerna för att kunna erhålla lägenheter för Bostad först. I Helsingborg tilldelas en särskild prioriteringsgrupp lägenheter från fastighetsägarna. Enligt de kommuner där Bostad först har börjat användas, har en framgångsrik start varit att kommunledningen bjudit in fastighetsägare, berörda förvaltningar, psykiatri, regionens beroendeverksamhet och andra berörda, som exempelvis brukarföreningar, om sådana finns, för en inledande diskussion. Bostad först har genom forskning och utvärdering visat sig vara en mycket framkomlig väg när det gäller att motverka bostads- och hemlöshet för grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Modellen ger större förutsättningar att förbättra sin livssituation, och ger den enskilde ett värdigare liv. Arbete och välfärdsförvaltningen ser positivt på ett beslut som innebär ett arbete för att införa modellen i Kristianstads kommun. Peter Sonnsjö Verksamhetschef, Vuxenvården 108 KRJSTTA!slSTAJ)S KOMMUN ;>tm -ii- x g *Krisrdemokraterna Ån?r MOTION Inför Bostad Först i Kristianstad kommun Ett eget hem, en bostad, är en grundf?5rutsättning för att människor som lever i hernlöshet ska kunna ta itu med sina problem. För att RSsa bostadssituationen för personer som är hemlösa och av olika skäl utestängda från bostadsmarknaden är den vanliga lösningen att kom?rnunerna använder en trappstegsmodell. Det innebär att den liernlöse gradvis måste kvalificera sig, ?träna sig att bo" till ett eget boende från härbärge, behandlingshem eller olika försöks- eller träningslägerföeter till en bostad med ett eget förstahandskontrakt. Detta tar flera år. Ofta ställs dessutom krav på den boende som (,ar långt utöver de regler som hyreslagen anger, t.ex. krav på drogfrihet, att delta i beliandling eller att inte tillåta husdjur. Personerna klarar sig en bit på väg och ?straffar? sedan ut sig. Att erbjuda hemlösa personer en egen permanent bostad har visat goda resultat där det har testats. Det har kombinerats rned tillgång till frivilliga och individuellt anpassade stödinsatser, där den aktiva handlingen kommer från den enskilde personen. Som för alla andra gäller hyreslagens regler; betala din hyra, sköt lägenheten och stör inte grannarna. Metoden utvecklades av organisationen Paföways to Housiiig i USA oeh har testats framgångsrikt i ett flertal länder, bland annat USA, Tyskland oeh Holland. Helsingborg är den stad som har arbetat längst med Bostad Först i Sverige. Göteborg, Borås m.fl. har följt efter. I Helsingborg visade det sig, att de personer SO?TI på detta sätt sedan 2010 fått en Bostad Först, var över 80% fortfararide kvarboende, trots att dessa personer under många år iiinan dess inte klarat av att hantera en bostadssituation. Ett antal av dem har dessutom på egen begäraii deltagit i behandliiig för att kormna till rätta med andra problern. Kristdernokraterna yrkar därför: att Kristianstad kommun som ett led i soeialt ansvarstagande inför Bostad Först enligt ovan beskrivna modell. Kristianstad 2014-1l-19 (Å.-, J ? ? J-- Christina Borglund, gruppledare 109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2014-12-10 KF § 271 Motion - Inför Bostad Först i Kristianstads kommun Änr KS 2014/1051 Beslut Kommunfullmäktige beslutar remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Christina Borglund (KD) föreslår i motion att Kristianstads kommun som ett led i socialt ansvarstagande inför Bostad Först. Beslutsunderlag Motion från Christina Borglund (KD) 2014-11-19 Utdragsbestyrkande Justerarens signatur 110 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Arbete och Välfärdsförvaltning 2015-06-16 AoV Utveckling och Service Sander Pål 044-136215 [email protected] Arbete och välfärdsnämnden Tillkommande hyreskostnader externa lokaler Änr Arbete och Välfärdsförvaltningens förslag till Arbete och välfärdsnämnden Att föreslå kommunstyrelsen i budget för 2016 anslå sammanlagt 3.281.000 kr för ökade hyreskostnader inom Arbete och välfärdsnämndens verksamhetsområde Sammanfattning Beroende bl.a. på förändringar i omvärlden, ökade behov, inflyttning m.m. ökar Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhet i omfattning. Bl.a. när det gäller Svenska för invandrare, serviceinsatser till barnfamiljer och verksamhet för vuxna som befinner sig i någon form av arbetsmarknadsåtgärder/utbildning innebär det att befintliga lokaler inte räcker till. Det medför att förvaltningen är i behov av nya lokaler för att kunna bedriva verksamheten. Nya lokaler och budgetkompensation för hyreskostnadsökningen behövs 2015 – 2016 för följande verksamheter: Svenska för invandrare (SFI) Familjeservice på Näsby Jobbförberedande gruppen m.fl. Beslutsunderlag Hyresberäkningar för respektive objekt m.m. Ärendet Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhet ökar i omfattning, bl.a. avseende SFI, service till barnfamiljer, mottagning av ensamkommande Postadress Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 111 Org.nr 21 20 00-0951 1(3) KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE flyktingbarn, familjebehandling och verksamhet för vuxna i någon form av arbetsmarknadsåtgärder/utbildning. Det innebär bl.a. att det behövs fler och anpassade lokaler för verksamheten. I samråd med den strategiska lokalgruppen, C 4 teknik och kommunens fastighetsstrateg har det kommunala lokalbeståndet inventerats för att undersöka om det finns kommunalt ägda lokaler som är eller kan anpassas för verksamheten som ska bedrivas. Lämpliga kommunala lokaler finns för en av verksamheterna (barnahuset). För övriga verksamheter har det inte funnits lämpliga kommunägda lokaler. Förvaltningen har därför efter beslut i den strategiska lokalförsörjningsgruppen, undersökt möjligheterna att ABK och i ett fall en extern fastighetsägare iordningställer lämpliga lokaler för den verksamhet som ska bedrivas. Kompensation för tillkommande hyreskostnader ska hanteras inom ramen för kommunens budgetprocess och tas upp i de budgetöverläggningar som respektive nämnd kallas till av Kommunstyrelsen i maj månad respektive år. Arbete och välfärdsnämndens verksamhet diskuterades i år den 26 maj, varvid lokalbehoven framfördes. Kompensation för ökade hyreskostnader behövs för följande lokaler/verksamheter i budget för 2016: Familjecentrum, en verksamhet som främst riktar sig till familjer på Näsby som behöver någon form av stöd o Fastighetsägare ABK o Lokalyta 379 kvm o Investering finansieras av ABK o Total, beräknad tillkommande hyreskostnad, 875 000 kr Jobbförberedande gruppen samt GPS med verksamhet som riktar sig till personer som står relativt långt från arbetsmarknaden o Fastighetsägare Bjärlövshus AB o Tillkommande lokalyta 1 015 kvm o Investering finansieras av Bjärlövshus o Lokaler lämnas på Södertorg och i Läkarvillan, varav lokalerna på Södertorg kan sägas upp o Total tillkommande hyreskostnad År 1-10; 1 566 000 kr År 11 -; 530 000 kr 112 2(3) KRISTIANSTADS KOMMUN TJÄNSTEUTLÅTANDE Svenska för invandrare, paviljongslösning för att möta den ökade efterfrågan på utbildning o Leverantör, Cramo o Tillkommande lokalyta ca 480 kvm o Investering via Cramo, förvaltningen erlägger etableringskostnaden o Tillkommande hyreskostnad; 840 000 kr Utöver ovan beskrivna lokalbehov har det i Lokalförsörjningsplanen och i investeringsplanen tagits upp medel för renovering och upprustning av SFI:s lokaler på Åsums Fure år 2017. Merete Tillman Förvaltningschef Sander Pål Verksamhetschef Beslut expedieras till KS C4 teknik Fastighetsstrateg Utbildning och arbete Barn och unga Utveckling och service 113 3(3) Sammanställning tillkommande hyreskostnader för Arbete och välfärdsnämnden 2016 Näsby, Familjecentrum Hyreskostnad ABK Lokalyta , kvm Kostnad per kvm Totalkostnad ABK ex moms 379 2 000 758 000 Tillkommer C 4 teknik m.m. Kostnad per kvm, ca Totalkostnad värme, el m.m. 300 113 700 Total hyreskostnad 871 700 ABK:s villkor är att detta betraktas som en nybyggnation, d.v.s. det finns ingen grundhyra att utgå ifrån. Hyran är beräknad på utifrån ett hyresavtal på 20 år. Avslutas avtalet efter 10 år inträder en avträdesklausul som innebär en kostnad om 7 629 000 kr att betalas till ABK Jobbförberedande gruppen/GPS på Hedentorp Hyreskostnad Bjärlövshus Grundhyra Lokalyta kvm 1 219 Kostnad per kvm 850 Grundhyra 1 036 150 Ombyggnad fördelad på 10 år Hyra för ombyggnadskostnader Hyra för ombyggnadskostnader A-basen Summa hyra ombyggnad 900 000 135 000 1 035 000 Tillkommer C 4 teknik m.m. Kostnad per kvm, ca Lokalyta kvm Total kostnad värme, UH m.m. 226 1 219 275 000 Avgår hyreskostnad befintliga lokaler GPS Utredning grupp 2 Avgår summa 608 000 173 000 781 000 Totalt tillkommande hyreskostnad 1 565 150 Bjärlövshus avtalsvillkor innehåller en avskrivningsplan på investeringen på 10 år. Hyran regleras efter det 10 året och minskar vilket innebär att tillkommande hyreskostnad år 11 - blir ca 530 000 kr Paviljonger för SFI:s undervisning på Norra Åsum, Åsums fure Lokalyta , kvm 480 Kostnad per kvm 1 750 Tillkommande hyreskostnad 840 000 Totalt tillkommande hyreskostnad 2016 3 276 850 114
© Copyright 2024