1. No category

Sammanställning remissvar Miljödatahanteringsstrategin 2015-04-13
Arbetsgruppen för nationell miljödatahanteringsstrategi (Naturvårdsverket, Havs- och
vattenmyndigheten, länsstyrelserna och de regionala vattenmyndigheterna) har mottagit
39 svar från 22 nationella myndigheter, 12 länsstyrelser, Sveriges kommuner och landsting
samt från Wikipedia. Svaren representerar synpunkter både från enskilda medarbetare
och från myndighetens företrädare. Vi är tacksamma för dessa bidrag och efter
bearbetning av remissvaren har MIT nu antagit den första versionen av
miljödatahanteringsstrategin.
”WEB” innebär svar i webenkäten och ”Digitalt” är de som kom i annat format.
Affärsverket Svenska kraftnät WEB Boverket WEB Folkhälsomyndigheten WEB Generalläkaren WEB Havs‐ och vattenmyndighet WEB Havs och Vattenmyndigheten WEB Havs‐ och vattenmyndigheten WEB Havs‐ och vattenmyndigheten WEB Kemikalieinspektionen WEB Lantmäteriet Digitalt Läkemedelsverket WEB Länsstyrelsen Dalarna Digitalt Länsstyrelsen i Blekinge WEB Länsstyrelsen i Gotland WEB Länsstyrelsen i Jönköpings län WEB Länsstyrelsen i Kalmar län WEB Länsstyrelsen i Uppsala län WEB Länsstyrelsen Jämtlands län WEB Länsstyrelsen Skåne WEB Länsstyrelsen Stockholm WEB Länsstyrelsen Södermanland Digitalt Länsstyrelsen Västerbotten Digitalt Länsstyrelsen Östergötland WEB MSB WEB Naturvårdsverket Digitalt Riksantikvarieämbetet WEB Rymdstyrelsen för Myndighetssamverkan Copernicus WEB SGU WEB Skogsstyrelsen WEB SLU Digitalt SMHI WEB Socialstyrelsen WEB Statens Energimyndighet WEB Statistiska centralbyrån (SCB) WEB Strålsäkerhetsmyndigheten WEB Sveriges Kommuner och Landsting WEB Trafikverket WEB Vattenmyndigheterna WEB Wikipedia Digitalt /Niklas Holmgren 2015‐04‐15
Vision för miljödata
”Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön”
Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en
bättre miljö genom att ge underlag för analyser, förståelse, beslut och agerande.
Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom denna vision?
JA (32) 100% NEJ (0) 0% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SGU: SGU har en strävan att tillgängligörs alla data på ett så enhetligt och användbart sätt som möjligt LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till förbättrad formulering: ”Väl hanterade miljödata kommer till nytta och bidrar till en bättre miljö” Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö, bättre hälsa genom att ge underlag för analyser, planering, förståelse, beslut och agerande. SKOGSSTYRELSEN: Den signalerar öppenhet, bred användning och nytta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har bl.a. ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "väl hanterade"" som dels är lite märklig svenska och dels är otydligt när det gäller meningen. Hellre då: "Lättillgängliga, öppna, fria och kvalitetssäkrade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön". En kort och kärnfull vision som kanske blir tydligare så. OBS! Sektion 3 "riktlinjer med rekommendationer för miljödatahantering" är redan inskickat som PRELIMINÄR ståndpunkt för Myndighetssamverkan Copernicus räkning. Sedan dess har en kort beredning skett mellan berörda parter och följande myndigheter i samverkan ställer sig bakom inskickade ståndpunkter och kommentarer: Havs‐ och Vattenmyndigheten Naturvårdsverket SMHI Skogsstyrelsen Jordbruksverket Sjöfartsverket MSB Rymdstyrelsen LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Nyttan av väl fungerande system för miljödatahantering kommer framförallt av att nyttjandet av data ökar. Beroende på hur datavärdskap och rapportering kommer att fungera ser Länsstyrelsen att strategin kan minska arbetsbelastningen. ENERGIMYNDIGHETEN: Vi har inga synpunkter på visionen utan en eventuell utövning av den. I egenskap av statistikmyndighet har Energimyndigheten funnit svårigheter med öppna data inom området statistikansvar på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning kring statistiksekretess innehåller. LANTMÄTERIET: Föreslagna riktlinjer med rekommendationer tycks vara genom‐tänkta och heltäckande. I ett genomförandeskede kan kompletterande kostnads‐/nyttobedömningar med åtföljande prioriteringar behöva göras och behov av finansiering av nya nättjänster, anpassade format mm klargöras. (ej WEBENKÄT) SLU: Definitionen av vad som är miljödata (”strukturerad data om miljön”) borde vara mer precis, t.ex. strukturerad data om tillståndet för och faktorer eller åtgärder som påverkar miljön. (se t.ex. EU:s tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen, förordning (EG) 1367/2006. Lagen (2005:181) om miljöinformation är lite snävare i sin beskrivning.) Mål för miljödata
Lätt tillgängliga
Enkla att använda
Effektivt förvaltade
Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom dessa mål?
JA/NEJ JA (29) NEJ (1) (0) 97% 3% 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till att myndigheter har ovanstående mål. Generalläkaren kan dock tyvärr inte leva upp till den första punkten. Miljödata kan i sammanställd form bedömas som hemliga och falla under Försvarssekretess (15 kap 2 § offentlighets‐ och sekretesslagen (2009:400). Generalläkaren måste bedöma i varje utlämning av en handling om den innehåller något hemligt och om faller under sekretesslagstiftningen. Om vi gör miljödata direkt tillgängliga kan vi inte längre göra denna bedömning. Som ex så fick Generalläkaren kraftiga signaler från Försvarssektorn när vi krävde in uppgifter om alla dricksvattentäckter att denna sammanställning inte är lämplig. Generalläkarens möjlighet att verka effektivt som tillsynsmyndighet och få in den information vi behöver från Försvarssektorn bygger på att vi kan förvalta och lämna ut informationen på ett säkert sätt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rent språkligt/strukturellt/syftningsmässigt går det att förbättra: Miljödata ska vara: ‐Lätt tillgängliga ‐Enkla att använda ‐Effektivt förvaltade SGU: Ja för det data som inte är belagda med sekretess. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till ytterligare mål: – rättsäkert hanterade LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Data behöver dessutom vara enkla att rapportera in till datavärd e.d. samt det är viktigt att det finns en bra överblick över var all data finns. Idag har vi en mängd olika datavärdar som vi levererar data till och som dessutom oftast är väldigt svåra att få ut data från efter inmatning. Data ska även rapporteras till flera olika ställen och det är lätt att det blir dubbelinmatning eller att data ibland faller mellan stolarna. Borde finnas färre databaser där man kan hitta all data. TRAFIKVERKET: Målen borde på något sätt specificeras tydligare så att de blir mätbara och uppföljningsbara. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Målen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "effektivt förvaltade" som låter byråkratiskt och är otydligt. Sammanfaller kanske också med de två övriga delmålen. Hellre då målet: ‐ Pålitliga data som kan kombineras ‐ Samma data kan användas för olika analyser ‐ Kontinuerlig dataförsörjning HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Havs och Vattenmyndigheten har en viktig uppgift både som beställare till utförare som skall sträva efter att skapa data som är enkla för andra att använda. HaV är även beställare av datavärdsskap där data skall vara lätt tillgängliga och effektivt förvaltade. STATENS ENERGIMYNDIGHET: För att nå dessa mål kräver dock viss investering, kunskap och utveckling. Myndigheten kommer dock inte kunna stå bakom en eventuell gemensam strategi. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: Viktigt att man kan lita på data som tillgängliggörs. SLU: Målet ”Enkla att använda” kan inte gälla generellt, i så fall måste målet även beskriva för vem miljödata är enkla att använda (se även riktlinje 4, rekommendation 1). Ett alternativt förslag vore att ta fasta på betydelsen av miljöinformationens och datas kvalitet och ange målet ”Med känd kvalitet”. I nämnda EU‐ förordning (1367/2006) står bl.a. (skäl 14): ”Om allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation ska vara meningsfull måste miljöinformationen vara av god kvalitet. Det bör därför införas bestämmelser som ålägger gemenskapens institutioner och organ att säkerställa miljöinformationens kvalitet.” Riktlinjer och rekommendationer
Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 93% NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% GENERALLÄKAREN: Svaret är snarare nja. Generalläkaren har svårt att hantera denna riktlinje. Se svar i 2. Mål för miljödatahantering för förklaring. Generalläkaren skulle kunna vara behjälpta av en kommunikationsplan men målet att göra miljödata kända blir svårt att följa. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Satellitdata har hittills inte utnyttjats till sitt fulla värde. Vi behöver informera mera om vad satellitdata kan användas till och hur sådana data kan bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna. Det omfattande europeiska programmet Copernicus driftsätts succesivt. Fler satelliter och andra sensorer kommer att leverera nya data och tjänster om jordens miljö och säkerhet i en aldrig tidigare skådad omfattning. För svensk del ska ett nytt gränssnitt etableras för att tillhandahålla data till svenska användare och arkivera dem för framtida bruk, t.ex. förändringsanalyser. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Kända för vem? Måste tydligt framgå! SKOGSSTYRELSEN: Lyfter fram marknadsföringsaspekten på ett bra sätt. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Dessa synpunkter lämnas av Bengt Högberg i stället för Sara Grahn som var adresserad. Synpunkterna är egna och binder på intet sätt myndigheten. Svar lämnas endast i enstaka fall i kryssrutorna när frågan är av juridisk karaktär. Däremot lämnas allmänna synpunkter under Övriga kommentarer (ruta 4). TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det går exempelvis i linje med att miljömålsarbetet är beroende av många olika aktörer. SLU: Väl kända data/databaser uppmuntrar till inrapportering av data liksom användning på nya sätt (i appar) och av fler användarkategoriter (t.ex. datajournalister). B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (3) 11% NEJ (24) 89% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se ovan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs en särskild resurs för att arbeta med tillgängliggörande av data som behöver beaktas SOCIALSTYRELSEN: Förutom arbetet med Inspire har Socialstyrelsen ingen speciell hantering av miljödata. Det krävs personella resurser för att avgöra och kategorisera data som miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: En sådan riktlinje ligger helt i linje med Myndighetssamverkans syfte då effekten blir dubbelriktad. Genom att göra miljödata kända får man också möjlighet att samla in erfarenheter, önskemål och utvecklingsbehov. Genom att myndigheterna i Sverige agerar samlat får vi möjlighet att påverka utvecklingen i en för Sverige positiv riktning så att användarnas gemensamma behov och prioriteringar kan föras fram i Copernicusarbetet. I Myndighetssamverkan är det viktigt att definiera slutanvändarnas behov och krav för att kunna prioritera rätt inom Copernicus och föra fram dem som svenska ståndpunkter. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vissa data som Kemikalieinspektionen hanterar är sekretessbelagda. Riktlinjen kan emellertid ses som ett stöd att exempelvis aggregera sådana data på ett sätt som gör att resultatet inte behöver vara konfidentiellt och att de kan användas på ett meningsfullt sätt. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Viss risk finns för data som rör människors hälsa kan skapa oro vilket i sin tur kan ge ökad arbetsbelastning för myndigheten. God information om vad data innebär kan minska den risken. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända
Rekommendation 1: Det ska finnas en årlig kommunikationsplan för hur den egna
myndighetens miljödata ska göras kända.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (20) 77% NEJ (5) 19% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är bra att planera de informationsinsatser som behövs FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Är kommunikationsplan rätta verktyget? Behöver den vara årlig? Vi ser hellre en annan typ av plan för hur myndigheten ska göra miljödata kända. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Är det inte bättre med en långsiktig nationell kommunikationsplan som bryts ned per organisation. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Inom Myndighetssamverkan pågår ett sådant arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnande ramverk för de 13 myndigheter som tillsammans är engagerade i Copernicus .Planen ska fungera som ett samordnat ramverk. Respektive myndighet arbetar vidare utifrån egna behov, krav och möjligheter mot sina egna målgrupper. Åtgärder behöver vidtas för att förmedla data och tjänster samt kunskaper om hur data kan användas i olika verksamheter. Gränssnittet mellan att generera viktiga data och att dra full nytta av dessa i analyser och informationsprodukter är för närvarande oklart. Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. En kommunikationsplan kan bidra till detta. VATTENMYNDIGHETERNA: Byt ut "årlig" mot regelbundet reviderad kommunikationsplan LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Inom miljöövervakningen har vi en kvalitetssäkringsplan som uppdateras årligen. Där står det bl a hur vi ska tillgängliggöra data. En årlig kommunikationsplan ser vi inte behov av, däremot bör kommunikation av miljödata ingå i en mer övergripande kommunikationsplan som ska gälla för Länsstyrelsen. SKOGSSTYRELSEN: Det är bra. En god planering effektiviserar kommunikationen. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt med en årlig kommunikationsplan om anvisningar för bekantgörandet tas in i andra styrdokument, såsom de hos Havs‐ och vattenmyndigheten tillämpade dokumenttyperna policyer och rutiner. Se härom ytterligare under Övriga kommentarer. SMHI: De flesta data inom myndigheten är av betydelse för miljöarbetet. Kommunikationsplanen skulle beröra myndighetens alla data. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: I dagsläget finns ingen sådan kommunikationsplan på Kemikalieinspektionen. Tidsplan för att införa en sådan finns inte i dagsläget LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Möjligen. Detta innebär troligen bara en större arbetsbelastning första året, uppdateringarna varje år skulle förmodligen vara mindre omfattande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Delvis. SCB har ingen årlig kommunikationsplan för hur myndighetens miljödata ska göras kända. Om en kommunikationsplan ska tas fram bör den omfatta all officiell statistik. Var tredje år sätts miljömål och en handlingsplan för miljöarbetet vid SCB (nuvarande 2013‐2015) där ett av målen är att öka medvetenheten om SCB:s miljöstatistik. Inom Copernicus myndighetssamverkan avseende fjärranalysdata där SCB är med pågår ett arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnat ramverk för de 13 myndigheterna som tillsammans är engagerade i Copernicus. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (10) 38% NEJ (16) 62% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det hela handlar om ambitionsnivå där vi får anpassa den resurs vi har för denna insats. Insatsen behöver samordnas inom organisationen. SGU: Ambitionsnivån bör dock ställas i relation till förväntad användning eftersom upprättande av en sådan plan kan riskera att ta stora resurser. SOCIALSTYRELSEN: Ett problem är att få personella resurser. Det är idag ingen prioriterad verksamhet inom Socialstyrelsen. Delar av kommunikationsplanen kan ingå i det årliga arbetet med Inspire. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. VATTENMYNDIGHETERNA: En årlig kommunikationsplan kräver omotiverat stora resurser LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Se ovan. SKOGSSTYRELSEN: Det kan dock inte vara tvingande, eftersom man kan vilja göra andra intervall än årligen, eller som en del i andra koncept. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Praxis idag är att göra enskilda kommunikationsplaner för varje informationsobjekt, bland annat eftersom det ofta är olika identifierade målgrupper för de olika informationsmängderna. En samordnad kommunikationsplan skulle kräva att dessa sammanställdes och viktades mot varandra, men riskerar att bli för generell och vag. Det mest effektiva sättet att marknadsföra data är att omvärldsbevaka och söka upp de sammanhang där vi kan identifiera ett potentiellt behov för att återanvända data. Mer generella ”reklaminsatser” är sannolikt av mindre värde. TRAFIKVERKET: För Trafikverket är det viktigt att kommunicera ut hur myndighetens data görs kända, där ingår miljödata precis som annan data. Ingen speciell kommunikationsplan för miljödata är relevant. Fokus bör vara på att genomföra själva kommunikationen, inte på att ta fram en kommunikationsplan. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Det bör tas fram en mall så att myndigheternas kommunikationsplaner blir likriktade och jämförbara STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Se föregående svar avseende officiell statistik. Det är också viktigt att definiera vad miljödata är för SCB. Det kan vara både all officell statistik inom miljöområdet och geografisk information. Dessa delar är olika och bör hanteras på olika sätt gällande standarder, tillhandahållande m m. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Kommunikationsplanen i sig bedöms mindre viktig än att på ett lämpligt sätt kommunicera relevant information. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 93% NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till ovanstående riktlinje men bedömer att Generalläkaren inte kan följa riktlinjerna. Se svar i blankett 2. Mål för miljödatahantering om varför Generalläkaren har svårt att lägga upp denna information. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Bra att myndigheterna arbetar mer aktivt och planerar för att sprida och tillgängliggöra miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus öppnar för nya möjligheter för miljö‐ och klimatarbetet att göra frekventa tidsserieanalyser och övervakning i nära realtid. Data, information och tjänster som skapas av Copernicus är fria för alla användare. För att förenkla den nationella tillgången till dessa gigantiska dataresurser behövs en särskild infrastruktur som tillåter svenska användare att enkelt hitta, ladda ner relevanta data och anpassa dem till svenska geografiska referenssystem och standards med hjälp av ett användarvänligt gränssnitt efter fördefinierade behov. När fjärranalysdata likställs med andra typer av geodata i samhället kan det leda till en effektivare statsförvaltning och skapandet av en större marknad nedströms för stöd, tjänster och informationsprodukter. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Ett förslag är att ha en sida på Länsstyrelsens hemsida där det finns en lista över vilken typ av data vi samlar in samt var data lagras (datavärdar e.d.). SKOGSSTYRELSEN: Det är bra att arbeta någorlunda lika för att förenkla och öka användningen av data. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE: Viktigt att ansvarig skriver in sökord när data laddas upp på webb, samt att det då finns teknik som stödjer att sökord definieras vid uppladdning på webb. WIKIPEDIA: Formuleringen är i huvudsak bra. Det nämns inget om hur det ska genomföras. Ska det finnas personer som samarbetar med Google, Open Street Maps och Wikipedia eller hur är det tänkt att arbetet ska drivas framåt? B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (2) 7% NEJ (25) 93% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se ovan LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I länsstyrelsevärlden är det viktigt att våra myndigheter samordar hur vi gör detta. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data och tjänster från Copernicus är kompatibla med Inspire‐kraven och bör länkas till Geodatasamverkan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Riktlinjen kan vi ställa oss bakom men vi har lite svårt att se vägen dit. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta
Rekommendation 1: Data och tjänster samt deras beskrivningar (metadata) ska göras
sökbara på webben via vanliga söktjänster, uppslagsverk (t.ex. Wikipedia) och
kataloger med beskrivningar om data och tjänster (metadatakataloger).
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Både ja och nej. Principiellt är Generalläkaren positiv till detta. I vårt arbete underlättar det om uppgifter är enkla att hitta. Generalläkaren kan dock inte leva upp till denna riktlinje. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: De söktjänsterna som bör finnas på webben ska innehålla data som vi som myndighet har kvalitetskontrolllen på. Tex wikipedia är med tveksamt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rekommendationen är något oklar om förväntad inriktning/omfattning. Vad inne‐ bär det att göra sökbar via söktjänster. Vilka uppslagsord på wikipedia avses. Vilka och hur många kataloger? För att upp‐ nå effektiv förvaltning bör information cen‐ traliseras till fåtal portaler och info om detta spridas (miljödataportalen?) BOVERKET: Tveksamt när det gäller Wikipedia eftersom det innebär mycket manuellt arbete för den ansvariga myndigheten. Detta kan vara svårt att prioritera. Ja vad gäller metadatakatalog FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Förutsatt att det finns breda nationella lösningar för datauppgifter och inte att varje organisation ska bygga upp sitt eget system för tillgängliggörande av data. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Tillgängligheten för data ökar om det kan nås via de sökvägar som man i allmänhet använder och är bekant med. Fördel om genvägar kan användas till de dataportaler och kataloger som kommer att etableras för dataspridning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Arbete pågår med metadatakatalogen. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Denna rekommendation kan vara stöd för viss del, men ställer också krav på viss struktur på myndigheten så att informationen hanteras på ett korrekt sätt både metadatanivå samt inom förvaltningen. WIKIPEDIA: Angående formuleringen så funderar jag på om man i parentesen ska skriva (t.ex. Wikipedia eller Wikidata) för att redan där ge tankar om att Wikidata kan vara det projekt där en del data passar bra. SLU: Begreppet ”tjänster” dyker plötsligt upp utan att förklaras. Avses ”IT‐baserad tjänst” enligt SIS/Stanli:s definition eller det underordnade begreppet ”bastjänster” (med applikationsgränssnitt) enligt rapport SG Stanli N1248? B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 15% NEJ (22) 85% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se ovan. Vårt svar i 2. Mål för miljödatahantering. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Det är viktigt att inte höga ambitioner leder till onödigt dubbelarbete. Vi har redan idag att förhålla oss till olika kataloger som sällan är samordnade när det gäller krav på metadata. Även detta behöver standardiseras. Skulle möjligen DCAT‐AP kunna vara en del av lösningen? SMHI: Tjänster i form av sökgränssnitt kanske är möjliga att göra sökbara via vanliga söktjänster. Men det är inget vi har arbetat med idag. Men tjänster som ger något mer än data går inte att göra sökbara via t.ex. Wikipedia då detta anses som marknadsföring. Vi rekommenderar att byta ut lydelsen "ska göras" till andemeningen "sträva efter". KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det krävs att det finns goda möjlighetar till att hantera sekretessbelagda uppgifter Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta
Rekommendation 2: E-delegationens rekommendation om att beskriva myndighetens
miljödata på sidan / psidata ska följas.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (21) 91% NEJ (2) 9% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Är för dåligt insatt i frågeställningen STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: miljödata nås idag via stralsakerhetsmyn‐ digheten.se/psidata SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen följer idag e‐delegationens rekommendationer. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Vet ej ‐ förtydliga vilka rekommendation ni avser. SKOGSSTYRELSEN: Bra om vi gör någorlunda lika TRAFIKVERKET: Trafikverket följer PSI‐direktivet och dess rekommendationer gällande all data. SMHI: Vi följer detta redan. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft‐ och vattenkvalitetsmätningar STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB uppfyller E‐delegationens rekommendationer. SLU: Beskrivningen ”på sidan/psidata” är otydlig. Menar ni ”på webbsidan www.myndighet.se/psidata eller domänen data.myndighet.se”? LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Föreslår att man söker samverkan med Länsstyrelsens Förvaltningsgrupp för Generellt Kartstöd samt WKP‐projektet (webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag) där vi nu jobbar med ett gemensamt metadatasystem och ett användargränssnitt för tillgång till data liknande geodataportalen B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 9% NEJ (21) 91% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: vet ej TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Detta beror helt på hur arbetet ska genomföras. Det får inte innebära en större ökning av arbetsbelastningen. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta
Rekommendation 3: Data för prioriterat miljöarbete ska vara särskilt enkla att hitta.
T.ex. för uppföljning av miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (18) 69% NEJ (8) 31% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara bra för myndighetens uppföljning av målen. Tyvärr kan det inte göras tillgängligt för allmänheten. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi bedömer att det kommer bli svårt att genomföra även om idén är bra.Olika miljödata har olika relevans på lokal, regional och nationell nivå. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Alla data ska vara enkla att hitta på ett lik‐ formigt sätt . Det är en grund till att de är lätta att hitta. Prioriteten bör ligga i att dessa data bli lätta att hitta särskilt tidigt. BOVERKET: Principen om tillgänglighet bör omfatta samtliga miljödata utan undantag. Hur och vem prioriterar? FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus är i grunden att europeiskt samarbetsprogram som syftar till att samla in, bearbeta och förmedla aktuell information om miljö och säkerhet som användaranpassade tjänster. Copernicus ska stödja genomförandet av EU:s politik inom bl a miljö‐ och säkerhetsområdet, t.ex den nationella rapporteringen enligt art‐ och habitatdirektivet. VATTENMYNDIGHETERNA: Vem avgör om det är prioriterat miljöarbete? LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vem avgör vad som är prioriterat miljöarbete? Varför ska några data vara mer prioriterade att tillgängliggöra än andra? Vad innebär "särskilt enkla att hitta" då allt ska vara lätt tillgängligt? RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Om myndigheten uppfyller de bägge överstående rekommendationerna är denna rekommendation onödig. Möjligen om den formuleras om: ”Data för prioriterat miljöarbete ska väljas i första hand när insatser görs för att miljödata ska vara enklare att hitta”. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. Rekommendationen är till gagn för såväl kemikalieinspektionen, för att ta fram underlag, som för övriga aktörer i miljömålsarbetet. SLU: Vad betyder ”särskilt enkla att hitta”? Alla miljödata ska vara enkla att hitta. Olika lösningar när det gäller sökbarhet för olika data skapar nog bara förvirring. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Frågan är vad som menas med "direktåtkomliga" ‐ data finns idag på miljömålsportalen, VISS med flera ställen och är åtkomliga. Däremot så kanske de inte alla gånger är så lätta att förstå och veta hur man ska komma åt dem och vart. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (9) 35% NEJ (17) 65% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Om riktlinjen kan gälla för Generalläkarens möjlighet att hitta data så är det inga problem att ställa sig bakom. Om det handlar om information till alla så kan organisationen inte ställa sig bakom riktlinjen. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan SOCIALSTYRELSEN: . VATTENMYNDIGHETERNA: Begreppet prioriterat miljöarbete är inte definierat, därmed blir det svårt att avgöra vad som ska prioriteras. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Men vad som är prioriterat inom respektive myndighet beror dock på det uppdrag och de kundgrupper som respektive myndighet har. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att det inte är relevant att identifiera något som prioriterad data. Användningen är det som avgör vad som är prioriterat, och detta varierar över tiden. Vi reserverar oss även mot formuleringen "särskilt enkla att hitta". Trafikverket strävar efter att ha en enhetlig hantering av tillhandahållande av all data, inklusive miljödata. SMHI: Prioriterat miljöarbete är svårt att definiera. Uppfattningarna om vad som borde prioriteras beror nog på myndighetens kärnverksamhet. Vi vill göra alla våra data enklare att hitta. Man ska också vara medveten om att komplexa sökmöjligheter (urval av vissa data) kan ge problem med att "indexering" eller "flaggning" av vissa data kan ge fel resultat, om detta arbete inte förvaltas och görs levande, då förutsättningarna ändras löpande. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB kan inte lyfta fram specifika ämnesområden vid tillgängliggörande på hemsidan p g a att strukturen ska ske likadan ut för alla ämnessidor. Dessutom inom miljöområdet är ansvaret för officiell statistik splittrat på 4 olika myndigheter (SCB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs‐ och Vattenmyndigheten).Från SCB webbplats finns en länk till den ansvariga myndigheten, som är ansvarig för att informationen är aktuell. Om uppdateringen av sidor inte fungerar kan det vara svårt för användaren att hitta statistiken den söker. SLU: Den tillför inget. Data för högt prioriterat miljöarbete enligt exemplen ovan skulle snarare kunna ha en rekommenderad högre tillgänglighet (ingå i riktlinje 3). Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 93% NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är viktigt att den data som sprids är kvalitetssäkrad. BOVERKET: men kräver att datamängden är utförligt beskrivet i metadata vad gäller syfte, begränsningar, aktualitet, noggrannhet mm FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data från Copernicus kommer att finnas tillgängliga via europeiska datahubbar och det planerade nationella samverkande marksegmentet kommer att tillhandahålla anpassade data. För bearbetning, arkivering och förvaltning av dessa data kan tillgång behövas till den forskningsinfrastruktur som Vetenskapsrådet tillhandahåller i form av Snic och Swestore, eller motsvarande infrastruktur. Om data är öppna med fria licenser finns heller ingen anledning att inte göra dem direktåtkomliga. SKOGSSTYRELSEN: Återigen bra om vi gör lika. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Riktlinjen förstås inte utan nedanstående preciseringar. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Datavärdskap och åtkomsten av data behöver bli bättre än vad den är idag. Möjligheten att hämta data mellan databaser behöver förbättras. WIKIPEDIA: Något att tänka på är att ha någon form av regelbunden och varaktig arkivering. Det kan vara bra att spara ner alla data i en databas, säg en gång per år. Det går sedan i efterhand att plocka upp data, kontrollera, göra diagram över förändringar över tiden, länka till, använda som källhänvisning, mm. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (3) 11% NEJ (24) 89% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen är informationsansvarig inom Inspire (dödsorsaker, sjukdomar och skador). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det finns hinder i själva genomförandet i form av lagstiftning som gör det komplicerat att låta all information vara direktåtkomlig. t ex PUL‐ samt offentlighet‐ och sekretesslagstiftning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi ställer oss bakom riktlinjen men det kan vara svårt att få till det i praktiken. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som riktlinje. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. Kemikalieinspektionen kan inte ge direktåtkomst till våra register eftersom de innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det finns sannolikt andra problem. Hur data kan tillgänglig göras i enlighet med inriktningen av riktlinje 3 behöver utredas. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Här är det dock viktigt att ta hänsyn till andra lagar och riktlinjer vad gäller data såsom ex. sekretess. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHET: Viss miljödata inom fiskförvaltning hos HaV kan kopplas till enskilda individer (farygsägare) varför sekretessfrågan är akutell. Aggregationsnivån på datat är därför en vikigt aspekt vid tillgängliggörade Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga
Rekommendation 1: Miljödata ska vara tillgängliga via nättjänster för sökning, visning,
nedladdning och direktåtkomst.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.) FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Miljödata ska även vara tillgängliga för oss myndigheter så att den kommer till nytta i myndigheternas arbete. Saknar rekommendation om detta. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Nationella samlade lösningar efterfrågas. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett internetbaserat gränssnitt för sökning i katalog, visning, nedladdning och direktåtkomst från arkiv är nog den enda framtidssäkra lösningen för att göra miljödata lättåtkomliga. VATTENMYNDIGHETERNA: Så länge man har rättighet att lägga ut data är det en bra rekommendation. Svårt om myndigheten inte förfogar över hela upphovsrätten eller PUL. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB:s officiell statistik inom miljöområdet är gratis tillgänglig i Statistikdatabasen. Vi gör geografisk miljöinformation tillgänglig via Geodataportalen. SLU: Nättjänst (eller IT‐baserad tjänst) för direktåtkomst är en underindelning till tjänst för nedladdning, se rapport SG Stanli N1248 som bör vara vägledande. Ange i stället ”… tillgängliga via IT‐
baserade tjänster för visning, nedladdning (uttag och direktåtkomst) och omvandling.” Tjänster för sökning beskrivs i riktlinje 2. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (8) 31% NEJ (16) 62% JA/NEJ (2) 8% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering VATTENMYNDIGHETERNA: Om data omfattas av upphovsrätt eller PUL som myndigheten inte förfogar över kan vi inte lägga ut till allmänheten. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Återigen, bra tanke men svårt att genomföra i praktiken? TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. SMHI: Alla data kommer aldrig att vara möjliga att göra direktåtkomliga. Alla data är inte digitala och vissa data efterfrågas aldrig. Det vore inte kosnadseffektivt att sträva efter en 100% måluppfyllelse. Då är det bättre att lägga resurser på att göra de mest efterfrågade data enklare och lättare att hitta och använda. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som rekommendation. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Djupdata är fortfarande känskligt, men anser inte att det är något hinder för att Havs och Vattenmyndigheten skall ställa sig bakom denna högsta grad av öppenhet. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Data inom den regionala miljöövervakningen levereras till nationella datavärdar. Det kommer att ta lång tid för datavärdarna Tt få till system som kan tillhandahålla data på detta sätt. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Däremot kan det finns önskemål om en gemensam hantering av tjänster där myndigheter med mindre omfattande miljödatamängder kan samlas och där driften kan delas mellan flera myndigheter. Omfattningen av tillgängligheten kan vara kopplad till myndigheters förutsättningar för att upprätthålla tjänsterna. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet vilket innebär att inom området statistikansvar kan det finnas viss hinder att följa rekommendationen på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning innehåller om statistiksekretess. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Miljörelaterade uppgifter som används i SCB:s statistikproduktion och som skyddas av statistiksekretess kan inte göras tillgängliga. Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga
Rekommendation 2: Följ e-delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (19) 90% NEJ (2) 10% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen arbetar enligt denna modell. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ta ställning till detta då vi inte vet vad det innebär. SKOGSSTYRELSEN: Lite oklar vad den innebär. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. Generellt är det bra att e‐delegationen tar fram rekommendationer som stödjer hantering av all data, inklusive miljödata KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Myndigheten arbetar med att kunna följa e‐Delegationens flerstegsmodellen. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB följer e‐delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst. SLU: Eventuellt förtydliga ”olika former av åtkomst” med: ” dvs. olika sätt för hur miljödata görs tillgängliga på nätet för att underlätta vidareutnyttjande.” Eventuellt inkludera en figur. OBS att sättet ”Steg 4: gör informationen åtkomlig via ett API” ingår i flerstegs‐modellen och behöver inte ingå i riktlinje 5, rekommendation 1 som främst tar upp format. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (1) 5% NEJ (19) 95% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Rekommendationen pekar ut en nu gällande modell. Vad gäller i framtiden, t ex 5 år, finns samma riktlinjer kvar då? Rekommendationen behöver formuleras om. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Oklart. Se ovan KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Inte något direct hinder, även om det möjligtvis försvårar för enskilda att komma åt data direkt på nätet... LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft‐ och vattenkvalitetsmätningar Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga
Rekommendation 3: Informationsägaren ansvarar för att data tillgängliggörs av den
som förvaltar data.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (21) 78% NEJ (6) 22% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi ser inte i dagsläget att informationsägarna har de resurser och befogenheter som krävs för att ta det ansvaret. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: I dagsläget förvaltar SSM sin egen infor‐ mation och har dålig insikt i problemområdet. Åteigen vore det värdefullt med ett förklar‐ ande dokument som redovisar vad rekom‐ mendationen vill uppnå respektive undvika. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Begreppet informationsägare måste definieras. Kanske är det bättre att bara rekommendera att data tillgängliggörs av den som förvaltar. Det finns en problematik kring information i system som flera myndigheter arbetar i, vem äger informationen i dessa system? LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Tydliggöra vem som äger och förvaltar när det finns samförvaltning av uppgifter. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster från Copernicus ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. Denna användarnära och viktiga uppgift för kompetensöverföring saknar också en naturlig aktör och resurser. Rymdstyrelsen skulle kunna ges uppgiften att föra ut kunskap om hur data och tjänster kan användas i användarledet, förutsatt att myndigheten får ökade resurser och att området lyfts fram i myndighetens instruktion. SMHI har lämnat denna ståndpunkt i samband med uppdragsredovisningen av Kontrollstation 2015. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ansvara för att datavärden tillgängliggöra data. Förvaltaren ansvarar för tillgängligheten av data. SKOGSSTYRELSEN: Här ligger också ett ansvar för respektive sakansvarig myndighet att tillgängliggöra data från respektive informationsägare/förvaltare i de e‐tjänster som kan behöva använda informationen TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Uppfattar detta som dagens situation att t.ex. Havs och Vattenmyndigheten beställer ett datavärdskap av SMHI som tillgängliggör data. SLU: Rekommendationen är principiell och skulle kunna stå först, som nr 1 av 3. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (7) NEJ (20) JA/NEJ (0) 26% 74% 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Se ovan LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Rollen Informationsägare måste definieras för att Trafikverket ska kunna ställa sig bakom rekommendationen. Förslag till skrivning ‐ stryk "av den som förvaltar data" från rekommendationen. Som skrivningen är nu förutsätts en viss intern organisation som säkert inte finns inom alla myndigheter. SMHI: Det kan dock finnas restriktioner från informationsägaren som innebär att data inte kan tillgängliggöras. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Regional miljöövervakningsdata lagras hos nationella datavärdar. Hur dessa tillgängliggör data ansvarar NV och Hav för. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Under förutsättning att det finns en tydlig informationsägare för miljödatamängden. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: I de fall där kommunerna äger informationen, men men rapporterar den till en statlig myndighet finns det anledning att värdera om det inte vore vore lämpligare att den statliga myndigheten ska tillgängliggöra den samlade informationen. Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 93% NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering BOVERKET: en självklarhet FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Riktlinjen följer till stor del det som sagts om metadata ovan. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Detta kräver även en rätt förvaltning av data.
LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Förvaltningsdokument bör upprättas för geodatat där ansvarig kvalitetssäkrar och aktualitetsförklarar datat en gång om året. WIKIPEDIA: Väl formulerat, men sedan ska någon se till att det utförs verkligheten också (implementera med ett högtravande ord som används i mötessammanhang).
B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (3) 11% NEJ (24) 89% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå
Rekommendation 1: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja
utan sakkunnig hjälp samt för andra ändamål än de ursprungliga.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 81% NEJ (5) 19% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs ett långsiktigt perspektiv, en del går att genomföra enkelt men för att alla data ska beskrivas lätt så krävs ett stort arbete. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det kan vara svårt att använda insamlad data till andra syften än de ursprunglig. Det måste göras med försiktighet och data måste vara väl beskrivna (bra metadata). Man bör även beskriva i vilket syfte data samlades in från början samt beskriva kvaliteten på data. All miljödata kan inte beskrivas så väl att vem som helst kan utnyttja informationen. Vi kan ställa oss bakom rekommendationen i fall den formuleras om. Förslag till formulering: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja för även andra ändamål än de ursprungliga. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett grundläggande krav ska vara att data av olika slag kan kombineras med varandra på ett integrerat arbetssätt i sammansatta produkter. Data ska också finnas tillgängliga i råformat så att inget av datas grundläggande värde har förlorats i bearbetningen. I en tjänst eller produkt ska man helst kunna återskapa det ursprungliga data som slutprodukten bygger på, dels som en kvalitetsgaranti, dels för att kunna använda data för andra ändamål. Det är framförallt genom att kombinera satellit och in‐situ data med dataassimilation in i modeller som satellitdata ger mest samhällsnytta. Detta manifesteras kanske bäst inom Copernicus genom tjänsterna. Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. Vi bedömer att det behövs omfattande informations‐ och utbildningsåtgärder. Myndighetssamverkansgruppen bör vara den naturliga kontaktpunkten för att förankra ett sådant arbete och att följa upp det, men det kommer inte att räcka med att delegera uppgiften till myndigheterna utan det behövs en sammanhållande kraft som tar slutanvändarna i handen och leder dem rätt. Någon form av sakkunnig hjälp eller "kundtjänst" lär därför behövas ändå. VATTENMYNDIGHETERNA: En bra rekommendation men svår att uppnå. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi hade velat ha denna rekommendation uppdelad på två. Att data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp ‐ det är en helt annan sak än att kunna använda data till andra ändamål än de ursprungliga. Lättare att genomföra den första rekommendationen än den andra. Vad behöver man ha med i beskrivningen för att det ska kunna gå att uppnå rekommendationerna? MSB: Kan vara svårt att uppnå KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Alternativ skrivning: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja utan sakkunnig hjälp av den målgrupp som de är avsedda för. Data ska kunna användas i annat ändamål än de är avsedda för (men kan då behöva arbetas om) SLU: Om den formulerades: ”Data och tjänster ska vara så väl beskrivna avseende innehåll och kvalitet att de går att utnyttja till avsedda ändamål och aktörer samt för andra ändamål än de ursprungliga.” Det är mycket viktigt att kvalitetsbegreppet finns med. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (10) 38% NEJ (15) 58% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. VATTENMYNDIGHETERNA: Det är nog svårt att uppnå rekommendationen så att data och tjänster går att använda till olika ändamål utan kontakt med informationsförvaltaren. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Det är en bra målbild, men i praktiken behöver man ofta förståelse och kompetens för att nyttja informationen på ett sätt som är svårt att beskriva på ett sådant sätt att det når fram till slutkonsumenten. I synnerhet i de fall data vidareförmedlas i flera steg. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser inte att detta är en önskvärd rekommendation som den är formulerad. Data är ofta tekniska och kräver verksamhetskunskap ‐ detta kan man inte undgå och det är naturligt att det behövs viss expert kunskap för att förstå komplex data. Förslag till ändrad skrivning: "Data och tjänster ska vara väl beskrivna för att möjliggöra vidareutnyttjande" SMHI: Vi står bakom andemeningen men vi tror att man behöver se över formuleringen. Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja för användare utanför myndigheten. Myndigheten ska beskriva i vilket syfte data har tagits fram, hur data nyttjas inom myndigheten och kvalitet (inkl. homogenitetsbrott t.ex.). Vi kan aldrig beskriva data såväl så att sakkunnig hjälp inte behövs. Ofta krävs att användaren är sakkunnig eller att man tar till någon sorts hjälp. Och vi kan aldrig ta ansvar för att data är beskrivet så att de kan användas för andra ändamål än de ursprungliga. Det är upp till användaren att bedöma. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Hoppas att Havs och Vattenmyndighetens beställda skapade data och datavärdskap skall kunna leva upp till denna rekommendation I framtiden... LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det är omöjligt att beskriva vissa data så att en person utan sakkunskap kan förstå och nyttja data. Vissa data kräver en utbildning på högskole‐ universitetsnivå för att förstå. Att data har en sådan form att det går att nyttja för andra ändamål är bra. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det kan för kommuner vara en tids‐, resurs‐ och kompetensfråga att klara ett sådant åtagande. SLU: Ja om den formuleras enligt ”utan sakkunnig hjälp” ovan. För att använda vissa typer av data krävs kompetens och ibland även sakkunnig hjälp. Det motsäger inte riktlinjen att data är väl beskrivna (inkl. vem man ska fråga) och lätta att förstå. Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå
Rekommendation 2: Alla data och tjänster ska vara beskrivna med metadata enligt
standardiserade metadataprofiler.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 92% NEJ (1) 4% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Det är bra om data är lika och jämförbara LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I den mån det är möjligt och även nödvändigt för att säkerställa rätt kvalité STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Ytterligare vägledning om användning av metadataprofiler kan vara önskvärt BOVERKET: absolut FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata VATTENMYNDIGHETERNA: Standarderna bör göras mer lättillgängliga så att de är enkla att hitta och använda sig av. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: De standardiserade metadataprofilerna bör vara lättillgängliga och gälla för alla. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. Generellt stödjer Trafikverket användning av metadata för all tillhandahållen data, inklusive miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Det krävs att detta arbetas in inom myndighetens e‐förvaltning och e‐
arkiv. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Delvis B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 16% NEJ (21) 84% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Troligen inte. Generalläkaren kan dock inte ta fram några tjänster (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering) LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Vem tar fram standardiserade metadataprofiler? De metadataprofilerna som avses bör pekas ut. TRAFIKVERKET: Förslag till ändring: lägg till "där sådana finns" i slutet av rekommendationen KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det kan innebära en mycket stor arbetsbelastning att föra över och beskriva gamla data. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Geografisk miljödata i geodataportalen följer den svenska standarden. Däremot har officiell statistik egna stadarder för metadata. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Jfr. kommentar till rekommendation 1 ovan! Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå
Rekommendation 3: Gemensamma begrepp (nyckelordslistor) för beskrivning av
innehåll och tillämpningsområden ska användas.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (25) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I den mån detta är möjligt att genomföra utan arbetet får för stort fokus på detta område. Dvs: medel för förenkling, ingen ytterligare pålaga uten effekt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Ytterligare vägledning önskvärt SGU: Vem tar fram sådana begreppslistor, vi har många olika och tillsammans ett mycket stort antal begrepp. Vi har inom myndigheten börjat ta fram begreppslistor som skall användas inom organisationen, ett arbete som inte är helt lätt ens inom en organisation. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Vad avses med nyckelordslistor och vem tar fram dem? VATTENMYNDIGHETERNA: Nyckelordslistor bör vara lättillgängliga och enkla att ta till sig för organisationerna. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Skulle behöva kompletteras med. ”Nyckelordslistorna ska vara elektroniskt publicerade och enkla att återfinna för en användare.” TRAFIKVERKET: Trafikverket bör kunna nyttja gemensamma definitioner inom området för miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: I möjligaste mån SLU: Om det också är tydligt vem som ansvarar för att ta fram och förvalta dessa nyckelordslistor eller, om internationella nyckelordslistor används, vem som granskar översättningar till svenska. Gäller även riktlinje 9, rekommendation 1 och 4. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 16% Kommentar
NEJ (20) 80% JA/NEJ (1) 4% GENERALLÄKAREN: Förmodligen inte. SGU: Det finns ett antal standarder att följa men i stora drag är detta ett arbete som kan kräva mycket resurser. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. TRAFIKVERKET: Om detta ska vara en relevant rekommendation måste det framgå vem som förvaltar de gemensamma nyckelordslistorna och hur man får åtkomst till dem. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, om det inte blir för komplext att komma fram till gemensamma begrepp/nyckelordslistor. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det är viktigt att nyckerlordslistor och beskrivningar tas fram i samråd med berörda myndigheter. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Inom statistikansvarsområdet innebär denna rekommendation att det eventuellt skulle behöva avslöja källorna till mikrodata, vilket inte får göras. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det bedöms tveksamt om alla kommuner har tillgång till relevanta nyckelordslistor. Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå
Rekommendation 4: Kompletterande beskrivningar av data och tjänster i form av
produktspecifikationer eller liknande ska upprättas där sådana krävs för
förståelse/användning.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 92% NEJ (2) 8% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Bra när vi använder andra myndigheter miljödata. Inte aktuellt då Generalläkaren inte kan upprätta några sådana tjänster. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Möjligen ett tecken på att standardlistor, metadatprofiler, klassificeringssystem etc inte ännu är heltäckande och kan vara svåranvända. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Det torde vara ett rimligt krav. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Möjligen är rekommendationen överflödig mot bakgrund av själva riktlinjen och tidigare rekommendationer. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (3) 12% Kommentar
NEJ (23) 88% JA/NEJ (0) 0% GENERALLÄKAREN: Inte aktuellt. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Om prioriterat ur verksamhetssynpunkt. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det finns en risk att detta blir arbetsamt, framförallt om gamla data ska dataläggas enligt denna beskrivning. För data som följer manualer utgivna av nationella myndigheter bör arbetet med att ta fram beskrivningar ligga på dessa myndigheter. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det kan för kommuner vara en tids‐, resurs‐ och kompetensfråga att klara ett sådant åtagande. I många fall kan kompletterande beskrivningar av data och tjänster i form av produktspecifikationer upplevas onödiga ("överkurs"). Riktlinje 5: Tillhandahåll miljödata i former som efterfrågas
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Troligen bra för extern miljödata. Vet inte vad det skulle innebära internt. Kan för lite om detta. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Detta är en resursfråga och det handlar dessutom om till vilken nivå vi ska sträcka oss. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata VATTENMYNDIGHETERNA: Det borde tillhandahållas en lista över vilka gångbara standarder som ska användas. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Data bör tas fram enligt de gällande metodikerna och kan inte tillhandahållas enligt allas önskemål. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Som generell riktlinje med beaktande av att många andra faktorer kan finnas att ta hänsyn till. SLU: Ett bättre alternativ vore att slå ihop riktlinje 3 och 5: ”Gör miljödata direktåtkomliga och i former som efterfrågas.” Nuvarande rekommendation 1‐4 kan då bantas till två rekommendationer under riktlinje 3. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Vet inte ‐ beror på vem som efterfrågar. Om insamlingen leder till att data får rätt format (ex utifrån metod) då är det inte så stort problem men om det i efterhand ställs krav på bearbetning så föreslår jag att ex SCB får ta hand om bearbetningen. Länsstyrelsen arbetar redan idag med standardisering och enkla verktyg. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (5) 20% NEJ (19) 76% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Generalläkaren har liten möjlighet att påverka de programvaror vi får använda. Det styrs av Försvarsmakten som är vår arbetsgivare. Högt säkerhetstänk gör att Generalläkaren har liten rådighet över vilka program och applikationer som får användas. SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen har idag inga API:er men arbete inom området kommer att påbörjas. VATTENMYNDIGHETERNA: Det är inte möjligt att tillhandahålla alla olika format som finns, utan en lista över standarder bör finnas att använda sig av. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som generell riktlinje. Kemikalieinspektionen arbetar med att göra informationen och kommunikationen behovsanpassad SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! SLU: Hur data görs tillgängliga (riktlinje 3) bör vara föremål för dialog med användarna enligt rekommendation 3 och 4 nedan, inte enbart vilket/vilka format. Riktlinje 5: Tillhandahåll miljödata i former som efterfrågas
Rekommendation 1:Miljödata ska tillhandahållas:
• i format som går att använda av de flesta med vanligt förekommande
programvaror/verktyg
• i anpassade format om påtagligt behov för detta finns.
• via standardiserade API:er.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 92% NEJ (2) 8% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Nja. Vilka format och om vi ens får använda API:er (jag har dålig kunskap om vad det innebär) styrs av Förvarsmakten. Generalläkaren kan be om att använda andra format än de som godkänt, men vi bestämmer inte över det. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: rekommendationen sammanfaller i stort med rekommendationen om att följa e‐ delegationens flerstegsmodell FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte svara på frågan vad gäller API då vi ej vet vad det är. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Texten skulle behöva kompletteras med ytterligare en punkt: ”i första hand i öppna format” TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Första punkten. I övrigt i den mån det kan anses prioriterat. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Dessa tre huvudtyper av format skulle täcka majoriteten skulle täcka stor del av efterfrågan, men osäkert om det finns resurser till samtliga dataformat... B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (6) 24% NEJ (18) 72% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen har idag inga API:er men arbete inom området kommer att påbörjas. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Att erbjuda tillgång till miljödata i många olika former innebär ökade kostnader för utveckling och förvaltning. Behovet finns men arbetet med detta behöver prioriteras upp av ansvariga chefer. Samt att resurser behöver tilldelas förvaltningsorganisationerna. TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. Stryk rekommendation 1 för denna riktlinje. Rekommendation 2 räcker! KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Idag har datavärdskapen för dåligt beskriven beställning och för lite resurser för att ge ut samtliga format som är beskrivna I recommendation. STATENS ENERGIMYNDIGHET: För att kunna följa rekommendationen krävs det mer kunskap om öppna data och vidare utnyttjande. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Datamognaden varierar i kommunerna precis som tillgång till och kapacitet i hård‐ och mjukvara. Det bedöms därför ta tid och krävas resurser innan alla kommuner kan uppfylla rekommendationen. SLU: E‐delegationens steg 4 avser standardiserade API:er så denna del av rekommendationen tillför inget. Lägg i stället till ”• aggregerade till en efterfrågad nivå eller den nivå som sekretessen medger.” Riktlinje 5: Tillhandahåll miljödata i former som efterfrågas
Rekommendation 2: Standardiserade format ska väljas före egenutvecklade eller
leverantörsspecifika.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SGU: Här kan dock finnas en konflikt mellan och ena sidan efterfrågade data och andra sidan öppna format och standadiserade API'er, Informationsutbyte mellan myndigheter och de som enskilda handläggare eller privatpersoner ser olika ut och öppna få handläggare eller privatpersoner kan använda exvis GML filer i Observation and measuerments standariserade format utan tar hellre ett proprietärt fromat såsom excel eller ESRI shape. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Öppna lösningar som bygger på fri tillgänglig shareware har sannolikt stört potential så att man inte låser in sig i beroendeförhållanden, dyra leverantörsberoenden och kostsamma uppdateringar. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: I den mån det är möjligt med hänsyn till de egenutvecklade applikationernas karaktär. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ WIKIPEDIA: Använd standarder som har framtiden för sig och som är väl etablerade. • Använd UTF‐8 i textfiler och databaser (t.ex. shapefiler och csv‐filer). • Använd webbgränssnitt som är oberoende av insticksprogram som Flash och Silverlight ‐ t.ex. Html5 och Java. • Använd internationellt etablerade geodetiska referenssystem och kartformat som Wgs84 och Shape ‐ och komplettera vid behov med svenska lösningar som SWEREF 99 TM. • Krångla inte till nedladdningssidorna. Använd etablerade standarder som exempelvis ftp som funkat i 30 år. Naturvårdsverket har krånglat till det. Shapefilerna över Natura 2000‐områdena låg tidigare på en server där man hämtade 21 shapefiler (en för varje län) i en nedladdningstjänst som bara fungerade i Internet Explorer. I den nya tjänsten används rss (inte ftp) som jag bara får att fungera i Internet Explorer utan krångel. Microsoft har beslutat att man ska skrota IE och ersätta den med Spartan. Vad kommer att hända när IE försvinner från nya datorer? • Använd inte pdf‐er. Pdf‐filer är avsedda att skrivas ut. Dom är svåra att läsa på en skärm som är mindre än en stående A4‐sida och datan som finns i dokumentet går inte att bearbeta maskinellt B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (1) 4% NEJ (25) 96% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Troligen inte RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Förslag på ändrad formulering: ”Standardiserade och i första hand öppna format ska väljas framför egenutvecklade eller leverantörsspecifika” KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Många kommuner är låsta av avtal med leverantörer av datasystem. Det bedöms därför tid och resurser för att på sikt kunna leva upp till rekommendationen. SLU: Slå ihop rekommendation 1 och 2 till en om format. Riktlinje 5: Tillhandahåll miljödata i former som efterfrågas
Rekommendation 3: Användarens behov och önskemål ska fångas upp på ett
genomtänkt sätt, såväl för existerande användning som för möjlig ny användning.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 85% NEJ (4) 15% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Har svårt att se när det ska bli aktuellt LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är en stor utmaning att klara av detta STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Som en relativt liten myndighet inom om‐ rådet så är den realistiska följden av detta snarast att det finns en tydlig kontaktpunkt för användaren med en uppmaning att komma med förslag. Lämpligt med mynd‐ ighetsgemensamma aktiviteter, hackathon. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Genom myndighetssamverkansgruppen förs en dialog mellan användare inom fjärranalysområdet. Där förankras svenska ståndpunkter och prioriteras aktiviteter. Det har likväl varit värdefullt med ett gemensam forum för att förankra handlingslinjer och ståndpunkter bland potentiella användarmyndigheter eftersom Copernicusprogrammet ska vara användarstyrt. VATTENMYNDIGHETERNA: Rekommendationen bör förtydligas ‐ vad menas med ett genomtänkt sätt? Strömail kontra användarrepresentanter? LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Rekommendationen bör omformuleras ‐ vad innebär fångas upp på ett genomtänkt sätt? TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Rekommendationen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Hoppas att användares behov och önskningar kan fångas upp I store grad, men osäkert om det finns resurser till samtliga behov och önskemål STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB har flera användarråd kopplade till olika statistikområden inom den officiella statistiken bl.a. Miljö och miljöråkenskaper och Mark och bebyggelse där användarnas behov och önskemål fångas upp. Genom myndighetssamverkansgruppen förs en dialog mellan användare inom fjärranalysområdet. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (6) 23% NEJ (19) 73% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Har svårt att se när det ska bli aktuellt LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Detta kan ta mycket resurs i anspråk. VATTENMYNDIGHETERNA: Rekommendationen bör utvecklas så att vi förstår vad som menas. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte stå bakom rekommendationen så som den är formulerad. Förslag på ändring: "Användare ska ges möjlighet att lämna önskemål och synpunkter på tillhandahållen data". KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Möjlig resursbrist I finansiering av datavärdskapen... SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Jfr. kommentar till rekommendation 2 ovan! SLU: Slå ihop med rekommendation 4. Riktlinje 5: Tillhandahåll miljödata i former som efterfrågas
Rekommendation 4: Regelbunden avstämning mellan behov, användning och former
för tillhandahållande ska göras.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 85% Kommentar
NEJ (3) 11% JA/NEJ (1) 4% GENERALLÄKAREN: Har svårt att se när det ska bli aktuellt. Generalläkaren tillhandahåller inte miljödata på det sättet. SGU: Jag tror att kan vi tillhahandahålla informationen på ett standariserat och väldokumenterat sätt i ett fåtal format samt att vi får ut informationen om vad som finns att hämta så skulle detta vara ett enkelt sätt att få feedback och önskemål från användare. Detta ger oss kunskap om hur vi skall förbättra tillgängligörandet BOVERKET: t ex i samband med revideringen av den årliga kommunikationsplanen FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: se ovan LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Bör omformuleras ‐ vi förstår ej! TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Rekommendationen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (3) 12% NEJ (22) 85% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Saknas personresurser för detta. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte stå bakom rekommendationen. Den specificerar en alltför detaljerad styrning av intern verksamhet. Stryk rekommendation 4! KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det kan för kommuner vara en tids‐, resurs‐ och kompetensfråga att klara ett sådant åtagande. SLU: Slå ihop med rekommendation 3. Regelbunden avstämning är ett genomtänkt sätt eller lägg till ”och regelbundet”. Riktlinje 6: Gör nya miljödata tillgängliga så snabbt som möjligt
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (26) 93% NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Har svårt att se när det ska bli aktuellt. Generalläkaren tillhandahåller inte miljödata på det sättet. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Det är en balansgång mellan att göra miljödata tillgängliga snabbt, men ändå hinna kvalitetssäkra dem. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Vad är så snabbt som möjlig? resursfråga? RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus öppnar för nya möjligheter för miljö‐ och klimatarbetet att göra frekventa tidsserieanalyser och övervakning i nära realtid. Parallellt utvecklas lättanvända IT‐verktyg för bildanalys och hantering. Satellitdata med bättre täckning i både tid och rum än förut kommer bäst till sin rätt om de kan tillhandahållas utan dröjsmål. Molnbaserade lösningar där data kan lagras och bearbetas på plats ökar förutsättningarna för snabb tillgång. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. Bör sannolikt ingå i kommunikationsplanen. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (2) 7% NEJ (25) 93% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
BOVERKET: dock inte snabbare än möjligt SKOGSSTYRELSEN: Aktualitet är ett viktigt kvalitetsmått. TRAFIKVERKET: Formuleringen "så snabbt som möjligt" är alltför tolkningsbar, och därför svår att följa upp. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 6: Gör nya miljödata tillgängliga så snabbt som möjligt
Rekommendation 1: När data skapas (via insamling, beräkning, simulering,
modellering etc.) ska en plan göras för när, hur och av vem de ska tillgängliggöras.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Generalläkaren skapar inte dessa data. De kan komma in via tillståndsansökningar eller liknande. Generalläkaren har dock svårt att arbeta med denna tillgänglighet SGU: Svårt att göra en generell plan denna plan görs upp projektvis. strävan hos oss är att få ut data så snart den är kvalitetssäkrad. BOVERKET: m.a.o. förvaltningsplan FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Centrala verk ska ställa krav på var data ska lagras innan de fördelar medel till aktiviteter som skapar miljödata. T ex beviljas medel till olika inventeringar utan att ställa krav på att data ska lagras strukturerat och ev. hos datavärd. En annan reflektion är att vi är ganska dåliga på att lagra beräknade miljödata. Det är viktigt att börja göra det. Vi kan ställa oss bakom rekommendationen i fall den formuleras om. Förslag till formulering: Före data skapas (via insamling, beräkning, simulering, modellering etc.) ska en plan göras för när, hur och av vem de ska tillgängliggöras. VATTENMYNDIGHETERNA: Syftar det på större mängder av data (projektnivå), inte enskilda data? TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Med formulering "nya datamängder". Hos oss med realtidsdata skapas data skapas var 10:e minut. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Som generellt önskemål. Bör sannolikt ingå i kommunikationsplanen. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: I planen bör det ingå tidssatta mål och hur lång tid olika moment kan accepteras att ta i anspråk STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB har en årlig publiceringsplan som publiceras på hemsidan under hösten för kommande kalenderår. Publiceringsplanen omfattar all officiell statistik som publiceras hos SCB. SLU: Förslag ”När data skapas eller tas emot (via …) ska en plan finnas för när, hur, var (metadatakatalog) och av vem de ska tillgängliggöras (datahanteringsplan).” Det är inte alltid den som skapar data som svarar för hur de tillgängliggörs. Nämn eventuellt ”rapportering” i uppräkningen av sätt att skapa data. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Vi jobbar med liknande mål när vi arbetar enligt Länsstyrelsernas gemensamma GIS‐policy och ser idag ingen anledning att förändra det arbetssättet. Detta behöver förtydligas om vad det innebär. Idag kvalitetssäkras mycket när det tas in och rapporteras och det sker vid rapporteringstillfället som oftast är en gång/år. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 16% NEJ (20) 80% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen har inte någon specificerad indelning av data som miljödata. SKOGSSTYRELSEN: Detta måste man göra i god tid INNAN data samlas in. Sekretess och intregritetsfrågor kan t ex göra att publicering är olämplig eller otillåten. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Man bör eftersträva att släppa data i flera omgångar under arbetets gång, inte enbart när en aktivitet (projekt, analys, studie etc) är avslutad. TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom formuleringen. Förslag till ändring: "När data skapas ska man veta hur den ska tillgängliggöras." KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som generell rekommendation med beaktande av att många andra faktorer kan finnas att ta hänsyn till. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det kan för kommuner vara en tids‐, resurs‐ och kompetensfråga samt en fråga om kapacitet i hård‐ och mjukvara för att klara ett sådant åtagande. Riktlinje 6: Gör nya miljödata tillgängliga så snabbt som möjligt
Rekommendation 2: Skapad eller uppdaterad (t.ex kvalitetssäkrad) miljödata ska
tillgängliggöras utan tidsfördröjning.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 85% NEJ (4) 15% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det ska finnas en medvetenhet om det läggs ut information som inte är kvalitetssäkrad FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Att alltid tillgängligöra miljödata utan tidsfördröjning är ett väldigt högt mål. Omformulera och välj gärna förvaltningslagens formulering. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Flera av Copernicus tjänster behöver levereras i nära realtid för att få sitt fulla värde, t ex kartläggning av isförhållanden, oljeutsläpp, naturkatastrofer och olyckor. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Vi vill lägga till "onödig tidsfördröjning". Ibland finns det skäl till tidsfördröjning som vi inte rår över. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Rekommendationen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. Bör sannolikt ingå i kommunikationsplanen. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Tidsfördröjning finns alltid och kan till och med vara relevant. Om man upprättar en plan enligt ovanstående så ska det finnas angivna skäl för eventuell tidsfördröjning/försening. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Vi stödjer rekommendationen och följer denna redan idag. SLU: Ibland finns dock skäl till tidsfördröjning för att utföra planerad kvalitetssäkring och vid publicering av forskningsdata (tidsembargo) för att kunna publicera forskningsartikel. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (5) 19% NEJ (21) 81% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Bristande resurser TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att denna rekommendation är omöjlig att följa. Tidsperioden till tillgängliggörande är helt beroende på i vilken verksamhetsprocess data skapas. Stryk rekommendation 2. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Regional miljöövervakningsdata levereras till nationella datavärdar. Hur dessa tillgängliggör data ansvarar NV och Hav för. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: När det är klart att den specifika miljödatamängden inte har annan lag eller förordning som hindrar att den tillgängliggörs SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det kan för kommuner vara en tids‐, resurs‐ och kompetensfråga att klara ett sådant åtagande. SLU: Bör lyda ”… utan tidsfördröjning, utom då sådan planerats eller överenskommits på förhand.” Riktlinje 6: Gör nya miljödata tillgängliga så snabbt som möjligt
Rekommendation 3: Beskrivning (metadata) av data och tjänster ska uppdateras och
säkras vid varje nytt tillgängliggörande.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Ingår i arbetet med Inspire. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Rekommendationen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): I samband med publiceringen av officiell statistik publiceras även beskrivning av statistik som är en dokumentation av den publicerade statistiken. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 16% NEJ (21) 84% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SKOGSSTYRELSEN: Om man med tillgängliggörande menar att något förändras i datasammansättningen. ska man säkra metadata. Det behövs inte vid dagliga uppdateringar som inte ändrar sammansättningen. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att rekommendationen inte är relevant. Data tillhandahålls löpande (t.ex. realtidsdata), metadata däremot uppdateras med visst tidsintervall. Stryk rekommendation 3. SMHI: Passar inte realtidsdata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Jfr. kommentar till 6.1.B ovan! SLU: Vad betyder ”… och säkras”? Förslag ”Beskrivning (metadata) av data och tjänster ska uppdateras regelbundet och minst vid varje nytt tillgängliggörande (ny version)”. Riktlinje 7: Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som
uppmuntrar till vidareutnyttjande
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (25) 93% Kommentar
NEJ (2) 7% JA/NEJ (0) 0% GENERALLÄKAREN: Principiellt tycker Generaläkarens att det är bra. Generalläkarens bedömer dock att vi inte kan tillhandahålla miljödata på det sättet. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Detta är av avgörande betydelse! Vi är övertygade om att värdet av miljödata inte ligger i dess försäljning utan i dess vida spridning. Det är först när data verkligen används som det kommer till nytta. Denna paradigm har prövats för satellitdata och är en hörnsten i den datapolicy som gäller för Copernicus egna satellitdata. Tillväxt för samhället kan skapas i senare led med utvecklingen av tillämpningar och informationsprodukter som kan saluföras. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Rekommendationen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. Hänsyn måste tas till avgiftsförordningen. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB:s officiell statistik är gratis tillgänglig i Statistikdatabasen och på SCB:s hemsida. Geografisk miljöinformation i Geodataportalen är avgiftsbelagd. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (3) 12% NEJ (23) 88% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: För Rymdstyrelsens del är det ett våra prestationsmål för alla rymdsamarbeten där Sverige deltar och är ett sätt att göra rymdverksamheten känd och respekterad. Ett flitigt datautnyttjande är också ett sätt att maximera det samhällsekonomiska utbytet av de investeringar i infrastruktur som Sverige deltar i. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som inriktning STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB saknar finansiering för att tillhandahålla all geografisk miljöinformation avgiftsfritt. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer efter rekommendationerna! Riktlinje 7: Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som
uppmuntrar till vidareutnyttjande
Rekommendation 1: Varje myndighet ska ha en beslutad policy eller motsvarande som
innehåller en standardiserad villkorsuppsättning för nyttjande av myndighetens data.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 85% NEJ (4) 15% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SGU: eller hellre använda creative commons olika licensformer. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Måste varje myndighet ha en egen policy? Kan Länsstyrelserna ta fram en gemensam? Kan ett förslag till sådan policy tas fram av arbetesgruppen för miljödatahanteringsstrategin? LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Ingen ny policy ‐ bör ingå i befintlig policy för Länsstyrelsen. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (5) 19% NEJ (21) 81% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan MSB: Se nedan KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det bedöms svårt för kommunerna att i närtid leva upp till rekommendationerna. Riktlinje 7: Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som
uppmuntrar till vidareutnyttjande
Rekommendation 2: Policyn ska vara så tillåtande som möjligt med en
villkorsuppsättning baserad på standarden Creative Commons (CC).
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (18) 78% NEJ (4) 17% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata VATTENMYNDIGHETERNA: En förklaring av vad som menas med Creative Commons bör göras och var man kan få mer information om detta. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vet ej vad Creative commons är MSB: Vi föreslår att punkt 2 utgår då den täcks av punkt 1. Det tillför inget att peka ut en standard från en specifik organisation. CC är heller inte helt tillämplig då en myndighet inte kan ställa krav på icke kommersiell användning. Antingen har myndigheten full rätt till materialet och kan sprida det enligt psi , eller så äger inte myndigheten rätten att sprida materialet och då kan det inte göras tillgängligt. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Men diskussion om villkorsuppsättningen pågår fortfarande inom HaV. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Förslag på komplettering: ”CC0 bör vara förstahandsalternativ för databaser, CC‐BY för annat material”. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Behöver ytterligare utredning. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: CC bör närmar beskrivas för den som inte är insatt i begreppet STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB använder sig inte av standarden Creative Commons. SCB:s policy är tillåtande dock gäller alltid statstiksekretessen vid utlämnande av uppgifter. Regeln ger ett starkt skydd åt uppgifter om enskilda. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (7) 32% NEJ (15) 68% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen har mycket data åtkomlig på webbplatsen men ingen uttalad policy för att använda Creative Commons. VATTENMYNDIGHETERNA: Bör förtydligas vad Creative Commons innebär. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Men vi borde överväga en svensk standard som komplement. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Med förbehåll för CC‐frågan. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser inte rekommendationen är relevant. Detta regleras redan genom t.ex. PSI‐direktivet. Vi anser inte heller att en specifik standard ska namnges (den finns dessutom i olika versioner) Stryk rekommendation 2. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Generellt sett är detta ett bra krav. Det är möjligt att vissa data inte kan lämnas vidare om de bygger på data som har annan upphovsrätt. Kan gälla vissa former av modelleringar. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Eventuellt gällande sekretessen. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det bedöms svårt för kommunerna att i närtid leva upp till rekommendationerna. SLU: Tillägg ”… en villkorsuppsättning baserad på standarden Creative Commons (CC) eller liknande licensinitiativ.” Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att ta fram Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information: ”Tillsammans med forskningsdata måste även metadata, samt en licens* som definierar villkoren för användning, tillgängliggöras för att möjliggöra förståelse och återanvändning av forskningsdata på bästa sätt. Metadata ska vara så utförlig att andra forskare kan förstå vilka forskningsdata som ligger till grund för publikationen. Både metadata och forskningsdata ska följa etablerade standarder för format. Data behöver ha en unik identifierare** för att kunna refereras till, både i den ursprungliga vetenskapliga publikationen och i nya studier.” (sid 18) * Det finns olika system av licenser och det är framförallt principen som är viktig här, vilken licens som ska användas bör utredas vidare. ** Det finns olika system för detta och det är endast principen som är viktig här, vilken licens som ska användas bör definieras vid genomförande av pilotutlysningar. Riktlinje 7: Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som
uppmuntrar till vidareutnyttjande
Rekommendation 3: Policyn ska ingå i, och reglera, samtliga avtal eller
överenskommelser som myndigheten träffar rörande hantering av miljödata.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (20) 80% NEJ (5) 20% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata VATTENMYNDIGHETERNA: Ordet reglera är hårt i förhållande till policy, men det är bra att referera till policyn i sina avtal. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi sprider gärna vår data utan någon policy TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar konfidentiella data som kan göra rekommendationen svår att tillmötesgå. Behöver utredas närmare. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Eftersom vi är med och medfinansierar svensk officiell statistik så regleras denna av lagtext som är mycket strikt i frågan om nyttjanderätt. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (8) 32% NEJ (17) 68% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
VATTENMYNDIGHETERNA: Se kommentar ovan. SKOGSSTYRELSEN: Det går inte att överblicka den här rekommendationen. Det är inte troligt att policyn kan ingå i alla avtal eftersom dessa kan vara mycket olika och ha andra bärande delar. TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar konfidentiella data som kan göra rekommendationen svår att tillmötesgå. Behöver utredas närmare. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Här efterfrågar Länsstyrelsen tydliga riktlinjer från nationella myndigheter för hur detta kan göras. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det bedöms svårt för kommunerna att i närtid leva upp till rekommendationerna. Riktlinje 8: Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (28) NEJ (1) JA/NEJ (0) 97% 3% 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Se ovan om behovet att ett samlat ansvar för Copernicus data och nationell samordning. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Datavärdskapet behöver vidareutvecklas. En långsiktig plan för finansieringen av datavärdar behöver tas fram. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Vi arbetar enligt den Länsstyrelsegemensamma GIS‐policyn och det överensstämmer i stort med remissens rekommendationer. När det gäller informationssäkerheten så har länsstyrelserna en egen gemensam informationssäkerhetspolicy att följa. Antagligen följer den MSB:s rekommendationer, men jag vet inte säkert hur det är med det. Antagligen så kommer det att behövas flera förvaltningsorganisationer. Miljödata skapas redan idag hela tiden utifrån de krav som finns på övervakning, rapportering, sammanställning och analys med mera. Tror det kommer att bli svårt att förvaltningen ska skapas innan miljödata tas fram. Förvaltningen kommer nog att behöva anpassa sig till det som redan finns idag B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (1) 4% NEJ (26) 96% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Länsstyrelserna håller på att införa pm3 som förvaltningsstyrningsmodell, infoägare saknas som begrepp i den metoden. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det ligger i linje med kemikalieinspektionens strävan för en effektiv hantering på myndigheten HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Tydlighet skulle öka transparensen och effektiviteten hos både miljö myndigheter och datavärdskap... SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer efter vissa av nedanstående rekommendationer! Riktlinje 8: Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning
Rekommendation 1: Miljödata ska förvaltas av en dokumenterad
förvaltningsorganisation samt ha utpekad informationsägare.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 92% Kommentar
NEJ (2) 8% JA/NEJ (0) 0% GENERALLÄKAREN: Vet inte FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Om begreppet utreds och vi lyckas peka ut informationsansvaret så kommer rekommendationen fungera på länsstyrelserna. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Detta uppfyller vi dock ej idag. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 8% NEJ (23) 92% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: vet inte SOCIALSTYRELSEN: Finns inom arbetet med Inspire. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Infoägarfrågan är inte tillräckligt utredd‐ speciellt inte när det gäller information som finns i myndighetsgemensamma system. SKOGSSTYRELSEN: Det är ett bra mål, men kan i praktiken vara svår att nå upp till. Detta kvalitetsmål får inte motverka målet att data ska tillgängliggöras. TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom rekommendationen med nuvarande formulering. Rollen informationsägare är inte definierad, vilket försvårar tolkningen av rekommendationen. Förslag på ändring: "All data ska ha en utpekad förvaltning." KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det ligger i linje med kemikalieinspektionens strävan för en effektiv hantering på myndigheten Riktlinje 8: Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning
Rekommendation 2: Förvaltningsorganisationen ska vara beskriven antingen via en
etablerad standardmodell eller genom en specifikt dokumenterad modell och arbeta
utifrån en dokumenterad budget.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (23) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Vet inte FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Varför behöver den ha en dokumenterad budget? Ska det säkerställa driften? HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Osäker på omfattningen av denna fråga. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det ligger i linje med kemikalieinspektionens strävan för en effektiv hantering på myndigheten AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Viktigt är att förvaltningsmodellen inte enbart bygger på myndigheter som hanterar stora mängder miljödata utan att den är hanterbar även för myndigheter med begränsad mängd miljödata. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 9% NEJ (21) 91% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: vet inte SOCIALSTYRELSEN: Finns inom arbetet med Inspire. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom rekommendationen som detaljerar internt arbetssätt på myndigheten. stryk rekommendation 2. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Mognaden i kommunerna att förvalta information på ett strukturerat sätt varierar, varför denna rekommendation kommer att ta tid att införa om inte särskilda utbildnngsinsatser skapas. Riktlinje 8: Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning
Rekommendation 3: Förvaltning ska etableras innan miljödata skapas (via insamling,
beräkning, simulering, modellering etc.)
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 88% NEJ (2) 8% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: vet inte SGU: Vi har mycket data som troligen skapades innan någon förvaltare var utsatt. Jag antar att datavärdskapsavtalen duger för att definiera upp förvaltare. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: I dagsläget finns inte förvaltning i form av datavärdar för all data som samlas in. En datavärd bör utpekas för varje framtagen undersökningstyp. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Vi anser att det upp till varje myndighet att avgöra detta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Som princip. Det bör finnas rutiner för hur förvaltning ska ske i samband med skapande av miljödata. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (6) 25% NEJ (18) 75% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: vet inte LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Detta inte genomförbart i dagsläget. Det finns mängder av miljödata som inte passar in i befintliga databaser/system som därför lagras regionalt/lokalt. Det är inte möjligt att ha separata förvaltningar för varje enskilt system. Men riktlinjen är såklart bra. VATTENMYNDIGHETERNA: Det kan vara svårt att uppnå. Etablering av förvaltning sker ofta inför en överlämning, inte innan miljödata skapas. SKOGSSTYRELSEN: Etablerandet av förvaltningen kan vara en del i planen att ta fram data genom något projekt. Förvaltningen kan därför skapas i samband med , eller planenligt göras efter att data har skapats. TRAFIKVERKET: Rekommendationen överlappar rekommendation nr 1 för denna riktlinje. Stryk rekommendation 3. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som princip. En stor del av kemikalieinspektionens data är dock redan på plats medan förvaltningsformerna inte är färdigutvecklade i alla fall. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Jfr. kommentar till 8.2.B! SLU: Förslag ”Förvaltning ska etableras innan miljödata skapas eller tas emot (via …). Se SLU till riktlinje 6, rekommendation 1. Riktlinje 8: Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning
Rekommendation 4: MSBs modell för klassificering av information ska följas.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (15) 79% NEJ (4) 21% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Kan inget om den modellen STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Klassificering pågår enligt denna modell. Men även här skulle vägledning kunna vara aktuellt så att liknande miljödata klas‐ sas lika på alla myndigheter BOVERKET: vet vi inte vad det är för modell FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata VATTENMYNDIGHETERNA: Modellen bör göras allmät känd för att kunna följas. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Vet ej, vi har inte tagit ställning TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vi behöver titta närmare på det HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Antar ett positivt att detta skulle stödja arbetet, men är lite osäker vad MSBs modell innebär. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Är det verkligen relevant för att tillgängliggöra mätdata?? AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Saknas information om vad MSB modellen är för något. Ingår inte i dokumentet. Kan därmed inte ta ställning till detta. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB följer MSB :s rekommendationer för klassificering av information. Det är dock inte helt tydligt vad det innebär för klassificering av miljödata. SLU: MSB:s föreskrifter gäller redan för alla statliga myndigheter. Om den ska vara med hör den bättre hemma under riktlinje 9. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (3) 17% NEJ (15) 83% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: Kan inget om den modellen SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen är certifierad inom informationssäkerhet och använder en certifierad modell. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Mycket mer länsstyrelsegemensamt arbete krävs för att komma igång inom detta område. Länens informationssäkerhetsamordnare har ansvar och en viktig nyckelroll i arbetet. VATTENMYNDIGHETERNA: VI känner inte till MSBs modell. SKOGSSTYRELSEN: MSB:s modell kan vara otillräcklig i vissa fall. Den utgör en utmärkt grund, men kan behöva vissa tillägg. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Se ovan TRAFIKVERKET: Se generell kommentar om enhetliga begrepp. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vi behöver titta närmare på det HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Är osäker vad MSBs modell innebär. Riktlinje 9: Använd etablerade standarder
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (25) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bör göra det lättare att jämföra och hantera data från olika källor LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Länsstyrelsen vill också påpeka att Förvaltningsgruppen för Generellt Kartstöd på Länsstyrelsen arbetar med liknande saker. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (2) 8% NEJ (23) 92% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vad det i praktiken innebär behöver utredas närmare STATENS ENERGIMYNDIGHET: Inom myndighetens statistikansvarsområde kan uppkomma hinder på grund av konkurrerande intressen samt lagstiftningens innehåll om statistiksekretess. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer efter respektive rekommendation! Riktlinje 9: Använd etablerade standarder
Rekommendation 1: Använd etablerade standarder för all hantering av data, tjänster,
metadata samt begrepp och termer (inkl t.ex kodlistor och nyckelordslistor).
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Något oklart i omfattningen. Omfattad all intern hantering av data, ska alla tjänster bygga på standardverktyg. Är ett egetutveck‐ lat sökgränssnitt som idag används på SSM i strid med rekommendationen FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bör göra det lättare att jämföra och hantera data från olika källor SLU: Överväg att lägga till ”och överenskomna” före standarder. Det finns etablerade standarder och termer inom ett stort antal områden och om olika myndigheter använder de som är etablerade inom sitt eget område finns risk att den önskade harmoniseringen uteblir. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (3) 12% NEJ (22) 88% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det finns en del standarder men det är också väldigt mycket som saknas inom miljöområdet. VATTENMYNDIGHETERNA: Där insatsen är rimlig bör standarder användas. TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom rekommendationen som den är formulerad. Det gäller begreppet "all hantering". Rekommendationen bör gälla användning av etablerade standarder för tillgängliggörandet. Hur en organisation internt sköter t.ex. sin datalagring bör inte riktlinjen styra. Förslag på skrivning: "Använd etablerade standarder för tillgängliggörandet av data, tjänster, metadata samt begrepp och termer (inkl. t.ex. kodlistor och nyckelordslistor) där sådana finns." KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vad det i praktiken innebär behöver dock utredas närmare STATENS ENERGIMYNDIGHET: Generellt finns det inget problem men inom myndighetens statistikansvarsområde kan uppkomma hinder på grund av konkurrerande intressen samt lagstiftningens innehåll om statistiksekretess. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Brist på tid, resurser och kompetens kan vara ett temporärt hinder. Riktlinje 9: Använd etablerade standarder
Rekommendation 2: Öppna och avgiftsfria standarder ska väljas före egenutvecklade
eller leverantörsspecifika.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 92% NEJ (1) 4% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
GENERALLÄKAREN: I den mån Generalläkaren kan välja. SGU: SIS standarder är generellt inte avgiftsfria men bör användas ändå. Inom Stanli kommer man evt. att ha som policy att friköpa standarden för fri användning, alternativt skulle de kunna ingå i geodatasamverkan. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SLU: Svenska standarder från SIS är varken öppna eller avgiftsfria men bör rimligen användas och väljas före de som nämns här eller hur menar ni? B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 8% NEJ (23) 92% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
GENERALLÄKAREN: I den mån Generalläkaren kan välja. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar mycket med standardisering inom ISO (SIS) vilket inte är avgiftsfria standarder. Dessa bör inte exkluderas i rekommendationen. Förtydligande bör också göras att rekommendationen avser standarder för gränssnitt vid tillgängliggörande. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Kommunerna kan vara "låsta" till befintliga avtal med leverantörer. Riktlinje 9: Använd etablerade standarder
Rekommendation 3: Då formella standarder saknas ska internationella
rapporteringskrav användas om sådana finns.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (20) 91% NEJ (2) 9% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I de fall det är möjligt och ändamålsenligt. Det kan vara mycket komplext. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Formella svenska standarder? RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Inte relevant för oss TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Om ändamålsenligt. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Här behöver nationella myndigheter ta ett ansvar för att tillhandahålla riktlinjer för hur Länsstyrelserna ska arbeta. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Internationella standarder är inte alltid tillämpliga/anpassade till svenska förhållanden t.ex. gällande markanvändning och biodiversitet. SLU: Internationella rapporteringskrav kan gälla trots att formella standarder finns. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 17% NEJ (20) 83% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Det går inte att överblicka effekterna av ett skall‐krav på området TRAFIKVERKET: Trafikverket följer alltid specifikation för internationella rapporteringskrav. Finns ingen specifikation används etablerade standarder. Definition av "formella standarder" saknas. Stryk rekommendation 3, den tillför inget som inte redan står i rekommendation 1. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Denna rekommendation kan står myndigheten bakom men det kräver att bland annat EU bör standardisera sina metoder som det ska rapporteras efter för att data mellan olika länder ska vara jämförbar. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Det bedöms tveksamt om alla kommuner känner till dessa internationella rapporteringskrav. Riktlinje 9: Använd etablerade standarder
Rekommendation 4: Om standard saknas helt och hållet ska berörda myndigheter
komma överens om gemensam struktur, innehåll och förvaltning.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: I möjligaste mån SLU: Gäller även riktlinje 4, rekommendation 2‐4. Överväg att slå ihop denna rekommendation med riktlinje 10, rekommendation 3 som är bättre formulerad. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (1) 4% NEJ (24) 96% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Finns det former/arbetsätt som kan stödja oss i detta? TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom rekommendationen. Saknas standarder ska myndigheter bidra till etablering av standarder inom befintliga standardiseringsorgan, då det bedöms som ekonomiskt effektivt. Stryk rekommendation 4. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Borde kunna klaras ‐ åtminstone på sikt. Riktlinje 10: Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är en bra ambition, det kräver dock mycket arbete för att göra detta möjligt. BOVERKET: följer man en standard är det defacto lätt sambearbeta FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Det som krävs för att åstadkomma ett ökat användande av fjärranalys och Copernicus är främst att öka kunskapen om de nya resurserna och inte minst det ekonomiska värdet av samhällsvinster som kostnadseffektivare miljöövervakning och rapportering till konventioner och EU‐direktiv, klimatanpassning, beslutsfattande, katastrofberedskap etc. Det ska dock betonas att det framförallt är genom att kombinera satellit och in‐situ data med dataassimilation in i modeller som satellitdata ger mest samhällsnytta. Detta manifesteras kanske bäst inom Copernicus genom tjänsterna. VATTENMYNDIGHETERNA: Definiera sambearbetning så att det är tydligt vad som menas. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Generellt har myndigheten inga synpunkter på det men det blir en resa för alla för att kunna följa denna rekommendation. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (2) 7% NEJ (25) 93% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentarer nedan. SKOGSSTYRELSEN: Dock viktigt att ta hänsyn till integritetsfrågor KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer efter rekommendationerna! Riktlinje 10: Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning
Rekommendation 1: Använd gemensamma begrepp och unika identiteter. Svenska
standarder för begrepp och dess identiteter ska användas där sådana finns.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: Myndigheten inser dock att det blir en utmaning för alla att hitta det gemensamma begreppen. WIKIPEDIA: Använd enkla standarder som inte knyter an till andra irrelevanta kodstandarder. Det är bättre med ett löpnummer rakt upp och ner. Ska 100000 svenska sjöar ha ett idnummer är det bättre att börja på 1 och sluta på 100000 än att använda ett koordinatsystem ingen annan i världen använder (RT90) i koden. Om en ny sjö tillkommer får denna kod 100001. Återanvänd aldrig gamla koder. SCB har gjort det (av misstag får man anta) när de gjorde småortsindelningen. SLU: ”Använd gemensamma begrepp” ingår redan i riktlinje 4, rek. 3. Standarder för begrepp ingår redan i riktlinje 9, rek. 1. Vad avses med ”unika identiteter”? Avses unika identiteter för dataset så att de kan refereras till enligt Vetenskapsrådets förslag till riktlinjer? Renodla i så fall till unika identiteter för data enligt något etablerat system (t.ex. DOI). B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 8% NEJ (23) 92% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Detta är bra men lättare sagt än gjort eftersom det finns en stor mängd standarder. Sveriges miljömyndighet bör arbeta mer aktivt med att definiera och ensa våra begrepp. TRAFIKVERKET: Vad menas med unika identiteter? Är det beständiga identiteter som avses? Rekommendationen bör omformuleras att utgå från att det är spårbarhet som ska säkras genom gemensamma begrepp och unika beständiga identiteter. Trafikverket undrar varför plötsligt det är svensk standard som är utpekad istället för som tidigare etablerad standard. Bör stryka sista meningen i rekommendationen. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Bör kunna klaras. Riktlinje 10: Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning
Rekommendation 2: Utpekade, gemensamt överenskomna samt särskilt förvaltade
data s.k. masterdata (t.ex. Dyntaxa och andra kodlistor) ska utnyttjas där sådana finns.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SGU: Idag finns inte så många gemensamma svenska kodlistor den kan även diskuteras om INSPIRE listorna skall användas. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Ta gärna med fler exempel. Avses enbart kodlistor o begrepp med masterdata? VATTENMYNDIGHETERNA: Utveckla och hänvisa gärna så att det blir lättare att förstå vad som menas med riktlinjen. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Viktigt! WIKIPEDIA: Använd Internationella masterdata om sådana finns. 

Använd internationella/Europeiska unionens kodstandarder om sådana finns. Blanda inte siffror och bokstäver i koden utan att dokumentera vad allt betyder. Betyder koden A31 bokstaven A + 31 eller är den hexkod för numret 2609? Använd i första hand artens internationella namn (latin) och Dyntaxa som komplement. Ta exemplet dicranum viride. Naturvårdsverket kallar den för stamkvastmossa och det gör även den finska miljömyndigheten. I Dyntaxa kallas den barkkvastmossa med stamkvastmossa och vedkvastmossa som synonymer. EU gett den koden 1381. Om jag vill veta vad en växt heter på engelska slår jag upp den på latin i en engelskspråkig publikation. Som parentes kan jag säga att ca 95 % av alla Jordens 1,4 miljoner arter har artikel på svenskspråkiga Wikipedia. Alla går att hitta under det vetenskapliga namnet och det namn Dyntaxa anger. SLU: Förslag till komplettering ”… s.k. masterdata (t.ex. artnamnsregister, kodlistor) ska utnyttjas där sådana finns och tas fram (t.ex. stationsregister, metodregister, utförare) där sådana saknas.” Artnamnsregister är nog mer förklarande än Dyntaxa B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (1) 4% NEJ (22) 96% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Att gå över till gemensamma kodlistor kan kräva ombyggnation av en del befintliga system. Är förenat med kostnader såklart. TRAFIKVERKET: Trafikverket kan inte ställa sig bakom rekommendationen. Vi anser att den inte har en korrekt definition på masterdata. vi anser inte att det behövs någon speciell rekommendation kring när masterdata ska användas för tillgängliggörande eller inte. stryk rekommendation 2. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Kräver dock att staten pekar ut riktningen! Riktlinje 10: Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning
Rekommendation 3: Myndigheter ska samverka kring upprättande av gemensamma
begrepp och masterdata inom områden där det saknas och gemensamma behov finns.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (25) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
SGU: Förslagsvis även upprätta kodlistor som skulle kunna ligga på geodata.se FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Mycket bra, borde påbörjas snarast. Sveriges miljömyndighet bör arbeta mer aktivt med att definiera och ensa våra begrepp. Vi skulle tjäna på att detta, t ex när vi bygger system och slipper bygga om för att vi valt fel begrepp när systemet byggdes. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SLU: Komplettera med ”termer, standarder” så blir det heltäckande och kan ersätta texten i riktlinje 9, rekommendation 4 och eventuellt ingå under riktlinje Använd etablerade standarder. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (1) 4% NEJ (25) 96% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
TRAFIKVERKET: Det bör framgå av rekommendationen att samverkan ska ske inom ramen för etablerade standardiseringsorgan och att syftet ska vara att etablera standarder som saknas. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Förutsätter att staten tar "lead" i detta arbete. Riktlinje 10: Gör det lätt att använda miljödata för sambearbetning
Rekommendation 4: Mätdata ska följa ISO-standarden Observations and
measurements.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (14) 74% NEJ (4) 21% JA/NEJ (1) 5% Kommentar
SGU: Bra men går idag inte ihop med kravet på användarvänlighet och enkel åtkomst. BOVERKET: vet ej ‐ förmodligen FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Varför peka ut en enskild standard? Stryk rekommendationen. VATTENMYNDIGHETERNA: Det är en hög och insatskrävande tröskel att tillämpa standarden. en rimlighetsbedömning behöver finnas med om den ska tillämpas eller inte. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Vi har relativt lite och enkel mätdata och har därför liten användning av en så pass omfattande standard som Observations and measurements. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Vi är osäkra på om vi följer denna idag och vad den innebär. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Positiv till ISO standarder... LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad denna innebär. Den beskrivning vi tagit del av föranleder oss inte att finna att standarden är relevant för alla typer av miljödata STATENS ENERGIMYNDIGHET: Inom statistikområden råder det inte än några internationella standarder. Tolkning om hur och vad som sprids till användaren och allmänheten görs nationellt os myndigheter. SLU: Rekommendationen borde ingå under riktlinje 9. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 22% NEJ (14) 78% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. SKOGSSTYRELSEN: Det är viktigt att standardisera, men effekterna av ett skall‐krav på området är oöverblickbart i dagsläget. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Se ovan. TRAFIKVERKET: Rekommendationen finns redan definierad under riktlinjen 9, rekommendation 1. Denna behövs inte, och det är inte önskvärt att peka ut specifik standard i generell riktlinje som denna. Stryk rekommendation 4. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SLU: Metoder för insamling av miljödata behöver revideras så att standarden kan följas, något som tar tid att genomföra och kräver resurser. Det en bra riktlinje på medellång sikt men tillämpningen behöver samordnas nationellt. Standarden är nu även svensk (SS‐EN ISO 19156:2013). Förslag till modifiering ”Mätdata ska följa svenska standarden Observationer och mätningar eller motsvarande där så är önskvärt och möjligt.” Riktlinje 11: Säkra framtida tillgång till alla miljödata
A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (24) 89% NEJ (3) 11% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
BOVERKET: Inte självklart FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Datakontinuitet är viktigt för att kunna hantera helt nya forskningsutmaningar med långa tidsserier, t.ex. i miljö‐ och klimatforskningen samt långsiktiga tillämpningar TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna riktlinje?
JA (4) 15% NEJ (23) 85% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: se kommentarer nedan VATTENMYNDIGHETERNA: Riktlinjen är svår att uppnå och svår att tillämpa på äldre data. TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor ‐ 4) till materialet gällande definition av miljödata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentar till rekommendationerna nedan! Riktlinje 11: Säkra framtida tillgång till alla miljödata
Rekommendation 1: Miljödata ska inte gallras.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (22) 88% NEJ (3) 12% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
BOVERKET: bra för forskning? FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Rekommendationen måste kompletteras med en passus om att lagstiftning ska följas. Förslag på formulering: Miljödata ska enbart gallras enligt gällande lagstiftning. VATTENMYNDIGHETERNA: För myndigheter krävs gallringsbeslut redan idag. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Att miljödata inte gallras innebär inte per automatik att den är tillgänglig för användare, bara att den går att göra tillgänglig igen ifall behov uppstår. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. SMHI: Redan i arbetet med kvalitetssäkring sker gallring. Många av våra data är mycket stora och resurskrävande vid lagring att gallring måste ske. Kostnaderna skulle vara ohållbara med avseende på viss modelldata och satellitdata. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: När rådata är kvalitetssäkrad och inmatad i rätt lagringsoptimering så ska den inte gallras. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Delvis skulle denna rekommendation vara till stöd såvida det inte berör miljödatat inom myndighetens statistikansvarsområde. Myndigheten måste följa gallringsföreskrifter som finns gällande för statistik. SLU: Felaktiga data måste kunna gallras efter beslut som dokumenteras. B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (4) 16% NEJ (21) 84% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Att aldrig någonsin gallra något kommer innebära stora kostnader för lagring av data i framtiden. SKOGSSTYRELSEN: Det är en god rekommendation, men ordinarie gallringsregler kan gå före. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att data måste gallras. Skriv i stället en rekommendation som gäller bevarande av historisk data. Värdet av historiska data måste tas hänsyn till vid beslut om lagring och tillgängliggörande. Stryk eller formulera om att gälla bevarande av historisk data. SMHI: Se ovan. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ STATENS ENERGIMYNDIGHET: se ovan SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Miljödata som man vet lagras hos annan "behörig" myndighet, måste kunna gallras hos andra ej ansvariga myndigheter. SLU: Ändra till ”Miljödata ska inte gallras utan ett gallringsbeslut”. Riktlinje 11: Säkra framtida tillgång till alla miljödata
Rekommendation 2: Miljödata och dess beskrivningar ska vid behov konverteras till
nya format så att användbarheten bibehålls.
A. Skulle denna rekommendation vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata?
JA (25) 96% NEJ (1) 4% JA/NEJ (0) 0% Kommentar
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Arkivvården omfattar rimligen transkribering av data till nya media så att de kan läsas med bibehållen kontinuitet. TRAFIKVERKET: Trafikverket arbetar för att öka tillgänglighet till sitt data. Trafikverket har redan riktlinjer för informationshantering och dess tillgängliggörande, vilket även omfattar miljödata. Trafikverket har inget intresse av att särbehandla miljödata från annan typ av data som tillhandahålls. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: I linje med riktlinje 5 om behovsanpassning. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Frågan är vem som ska betala? B. Ser du något hinder för din organisation att ställa sig bakom denna
rekommendation?
JA (2) 8% NEJ (22) 88% JA/NEJ (1) 4% Kommentar
HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Här har vi lagkrav som bestämmer att vi måste vårda den information som vi framställer och som inte ska gallras så att den kan vara läsbar fortsättningsvis SOCIALSTYRELSEN: Det är avgörande hur stora resurser som krävs. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Myndigheten måste ha rimliga kostnader för bevarande av miljödata. Att ständigt konvertera kan bli dyrt. TRAFIKVERKET: Trafikverket önskar ett förtydligande gällande vad "dess beskrivningar" innebär. Är det t.ex. metadata eller produktspecifikationer som avses? KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Beror på kostaden och kostnadsfördelningen SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Även om det är dit man strävar, kan det vara svårt att klara i alla sammanhang. Övriga frågor
1. Saknas några viktiga aspekter i riktlinjer och/eller
rekommendationer?Kommentar
STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: För att uppnå den effektiva förvaltningen bör man sträva efter få men bra system. Man vill inte tillgängliggöra data på en upp‐ sjö olika platser, och beskriva data i en mängd olika metadatakataloger, ta hänsyn till ett flertal ordlistor och klassificeringar (eventuellt i konflikt). Strategin kan kanske peka ut, prioritera och rangordna var miljö‐ data ska "listas". SGU: Jag tror att man mera konkret måste peka ut en samordnare för arbete och att den gruppen eller organisationens uppdrag specificeras. Om vi skall kunna samutnyttja miljöinformationen krävs att det tas fram en mera konkret vägledning och att man kan få stöd i vika olika standarder som skall användas för olika tillämpningar och i vilken omfattning. för visa basfunktioner så som kodlistor och id hantering kan man behöva peka ut olika ansvarsområden. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Hur gör vi för att följa upp effekterna av strategin? Hur kan vi veta om målen i strategin nås? Det bör finnas en riktlinje i strategin som handlar om uppföljning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Se våra kommentarer ovan. Hade varit bra om vissa begrepp/dokument som ni hänvisar till funnits med i remissen. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Se förslag på tillägg i rekommendation 4:3, 5:1, 5:2 och 7:2. Vi tycker det är positivt med en hög ambitionsnivå när det gäller att göra datan öppen, se t.ex. https://okfn.org/opendata/. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: ‐ HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Ja Vem som skall genomföra de små justeringarna och skjuta till resurser för att smörja upp kugghjulen I detta stora maskineri som av olika anledningar har en historia att skära lite här och där av olika anledningar (t.ex. oprecisa beställningar, IT konsulter, begränsade resurser och samverkanssvårigheter) LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Strategin syns bara gälla myndigheter. Det vore önskvärt om strategin även gällde kommunerna så att alla miljödata blir jämförbara (standardiserade metoder, ackrediterade laboratorier, tillgängliga hos datavärdar etc) AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Viktigt att ta hänsyn till att mängden miljödata inom olika myndigheter skiljer sig stort och att det är viktigt att detta tas om hand i riktlinjerna och rekommendationerna. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Det har inte tagits höjd skillnader mellan myndigheter, exempelvis statistikansvarsområdet som kan innehålla miljödata. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: Nej. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: FINANSIERINGSFRÅGAN Det borde kalrläggas vilket ekonomiskt ansvar staten tar för dessa frågor. Om staten ger kommunerna nya uppgifter bör ekonomiskt stöd ges,eftersom många kommuner inte inom överskådlig tid kan klara nödvändig finansiering. SLU: Vissa kvalitetsaspekter och åtgärder inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete saknas, se bl.a. riktlinje 4. Ett antal av den här strategins rekommendationer är beaktade i vår interna
Kvalitetsguide för datahantering inom SLU:s fortlöpande miljöanalys så vi jobbar redan i linje med flera av dem. 2. Ser du behov av utökad myndighetssamverkan för gemensamma frågor
kring hantering av miljödata?Kommentar
LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Ja det ser vi som en förutsättning för att lyckas SGU: Det är något som krävs om vi skall få en gemensam hantering av exvis kodlistor. ID frågor etc. Datavärdskapen kan fortsatt vara en utgångspunkt för detta samarbete. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Behövs det en förvaltningsorganisation för riktlinjerna och samarbetet? Vem ansvarar till exempel för ändringar och tillägg i riktlinjerna? Hur kommer uppföljningen och utvärderingen av dessa riktlinjer att hanteras? Vad händer om man säger sig följa dem, men inte gör det? BOVERKET: ja FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Länsstyrelsen vill anta miljödatahanteringsstrategin efter att den reviderats. I framtiden bör fler centrala myndigheter med miljöansvar också göra det. Det finns ett tydligt behov att samverka runt juridiska frågor/problem som uppkommer inom detta område. Det är viktigt att ha en gemensam syn på juridiska frågor inom PUL‐lagstiftning samt offentlighet‐ och sekretesslagstiftningen. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Initiativ taget vad gäller satellitdata för operativa tillämpningar (Myndighetssamverkan Copernicus). det saknas dock en kontaktyta mot Geodatasamverkan. VATTENMYNDIGHETERNA: Nej, inte just nu. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Ja! Vi behöver en bättre överblick över var data finns samt ett mindre antal databaser. De centrala myndigheterna bör ta ett större ansvar vad gäller datavärdar. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Det finns ett stort behov av att samordna arbetet med masterdata och auktoriteter, som nämns i riktlinje 10. TRAFIKVERKET: Myndighetssamverkan kan med fördel bedrivas genom etablerade standardiserings organ eller likande etablerade forum. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Behovet av samverkan och samarbete är stort exempelvis inom miljömålsarbetet där miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Ja MIT är en bra start, men man bör forsätta och intensifier samverkan om de fina visionerna, målen och rekommendationerna skall leda till att realisera föreslagna förbättringar... LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Vi ser gärna att strategin även gäller de data som tas fram när verksamhetsutövare tar fram MKB, statusrapporter etc inom ramen vid tillsyn och prövning. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Ja Här kommer kvalitetsfrågor och vilken data som är miljödata in. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Ja. Datavärdskap och utveckling av API för att fråga efter data mellan databaser eller applikationer behöver förbättras. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Vi ser positivt för en samverkan kring dessa frågor. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: Ja. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Vi ser ett behov av utökad myndighetssamverkan kring officiell miljöstatistik. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Ja, framförallt måste som ett första steg ske en samordning mella de statliga myndigheterna. Det är svårt för kommunerna att förhålla sig till statliga propåer somtidvis pekar i olika riktning. SLU: Ja i linje med tidigare SLUer och för tillämpning av strategin som helhet. Angelägna områden att samverka om är tillämpning av etablerade standarder, termer, begrepp och masterdata. 3. Från vilket år bedömer du/din organisation att ni kan leva upp till vision, mål,
riktlinjer och rekommendationer?Kommentar
GENERALLÄKAREN: Generalläkaren bedömer att vi inte kommer att kunna leva upp till flera av dessa visioner, mål, riktlinjer och rekommendationer. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det här är en långsiktig process, vilket gör att det är svårt att svara på. Det är dessutom knutet till hur stor resurs vi har möjlighet att lägga på arbetet. SGU: Vi lever upp till flera av de visioner som målas upp men vad jag ser finns det inte något konkret mål som säger hur långt vi har nått. strävan är dock i samma riktning. Implementation av standarder så som INSPIRE, OM och SIS‐vattenstandard i GML 3 har inte gjorts och någon efterfrågan har inte funnits ännu undantaget inspire som har deadlines. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Svårt att säga. BOVERKET: svårt att svara SOCIALSTYRELSEN: År 2017 FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: Folkhälsomyndigheten hanterar inte miljödata LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Om 10 – 20 år beroende på tilldelning av resurser för arbetet samt ev. organisationsförändringar på regionala eller centrala myndigheter. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: 2016 ‐ 2017 VATTENMYNDIGHETERNA: Implementeras gradvis, men eftersom det är ett stort arbete att uppfylla alla rekommendationer kommer det att ta tid. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Förhoppningsvis inom ett par år. Mycket hänger även på andra aktörer nationellt sett. SKOGSSTYRELSEN: I huvudsak 2014. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: RAÄ:s har en policy kring att den information som myndigheten förvaltar ska vara enkel att hitta, vidareutnyttja och bearbetat för alla, och att eftersträva högsta möjliga kvalitet. Flera av riktlinjerna uppfyller Riksantikvarieämbetet nu eller är under utveckling. Andra rekommendationer är inte inom områden som är prioriterade, som exempelvis 4:4, 8:4 eller 10:4, och ligger därför flera år fram i tiden om de alls kommer att genomföras. TRAFIKVERKET: Beror på definitionen av miljödata. SMHI: Vissa delar lever vi redan upp till och vissa kommer bli mycket svåra att nå. Detta är ett ständigt pågående arbete där förutsättningarna förändras och nya datamängder kommer till. Vision, mål och riktlinjer är ändå mycket viktiga och kan tillföra mycket positivt i rätt riktning, även om man aldrig når 100% måluppfyllelse. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Visionen ligger i linje med vad Kemikalieinspektionen eftersträvar i våra mål och strategier. Det finns dock i dag ingen konkret tidsplan för detta arbete. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: 2018 LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: 2016 AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Svårt att svara på i och med att det inte framgår hur omfattande detta arbete kommer att bli. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Vi har påbörjat ett myndighetsövergripandearbete om metadataverktyg och undersökningslager. Preliminärt kan vi beräkna att kunna följa allt ovanstående runt år 2020. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: 2018 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Större kommuner gissningsvis inom 3‐5 år. Mindre kommuner >10 år. SLU: Många rekommendationer inom 3‐5 år, andra kommer att ta längre tid eftersom de behöver utvecklas och tillämpas i samverkan med andra myndigheter. 4. Är det några övriga kommentarer du vill tillägga?Kommentar
GENERALLÄKAREN: Geralläkaren är snarare en användare av dessa mätdata än en producent av mätdata. Generalläkaren har två roller, den ena är fristående tillsynsmyndighet och den andra är en del av Försvarsmakten. Bedömning av det som lämnas ut måste göras utifrån Försvarssekretess oavsett vilken roll vi handlar under. Generalläkarens har därmed svårt att fritt göra information tillgänglig. Principiellt är Generalläkarens dock positiv till en standardisering av hantering av mätdata. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Vägledningsdokument/förarbete som tydligt förklarar och exemplifierar rekom‐ mendationernas syfte. Vad ska uppnås, vad ska undvikas? SGU: Eftersom strategin och riktlinjerna är mycket generellt hållna är det svårt att säga exakt vad de innebär för organisationen. I stort är det i samma riktning som SGU strävar i vårt arbete med öppna data ,INSPIRE anpassningar, karttjänster och WMS/WFS er. Vi ser En anpassning av standarder och som en viktigt mål men i många fall kan ett mer pragmatiskt förhållningssätt kring datautbyte och tjänster skapa större användning. I nästa steg kommer mera avancerade tjänster i strikt standardiserade format att efterfrågas från utvecklare och för maskin till maskin utbyte. När vi har programvara för att hämta dessa format direkt in i kontorsprogramvaror och gis kommer de att efterfrågas även av handläggare, konsulter och privatpersoner. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Kommentarer på avsnittet ”Bakgrund och drivkrafter”. Det bör nämnas att miljödatahanteringen måste följa övrig svensk lagstiftning som t ex förvaltningslagens regler kring gallring av data, olika sekretessbestämmelser, hantering av upphovsrättsskyddat material samt personuppgifter. Kommentarer angående definition av begrepp. Definitionen av miljödata bör förtydligas. Ge gärna exempel på vad miljödata kan vara. Det är viktigt för att förtydliga vad som avses med miljödata. Vi antar att även bearbetade miljödata avses, inte bara rådata. Vad ingår i ”hantering av miljödata”? Detta bör också förtydligas. Vad innefattas? Gäller det allt från insamlande till spridning? Vilka steg i processen ”insamla – datalägga – förvalta – sprida” omfattas av ”hantering av miljödata”? Övriga kommentarer: Förvaltningsorganisationerna som är etablerade runt de länsstyrelsegemensamma system som finns idag har relativt begränsade resurser, både i form av personal i förvaltningen samt utvecklingsresurser. Arbetet fokuseras främst på användarstöd samt vidareutveckling av typen vidmakthållande, alltså införa nödvändiga förändringar som uppstår till följd av lagförändringar. För att kunna leva upp till innehållet i denna strategi krävs tilldelning av resurser i tillräcklig omfattning så att förvaltningarna kan arbeta med kravställning och utveckling av funktioner för att tillgängliggöra och sprida miljödata på bästa sätt. Arbete med dessa frågor behöver prioriteras högre än i dag av ansvariga chefer på myndigheterna. Strategin kan fungera som en slags checklista i förvaltning och i utvecklingsprojekt. Vid kommande revideringar av strategin bör inriktningen vara att även nå en samverkan med andra berörda myndigheter inom miljöområdet, t.ex. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: detta är preliminära svar som först ska förankras med övriga myndigheter i Myndighetssamverkan Copernicus! Jag hittade inget sätt att spara svaren så det skickas in som prel svar endast Göran Boberg Rymdstyrelsen VATTENMYNDIGHETERNA: Strategin bör ha en plan för revidering eftersom den kan komma att bli inaktuell. Vi kunde vara hjälpta av en prioriteringsordning eftersom det är en så omfattande lista på rekommendationer. Kunde vara bra att veta vad som bör prioriteras. HAVS‐ OCH VATTENMYNDIGHETEN: Involvera om möjligt övriga miljömyndigheter Under arbetet med den myndighetsgemensamma strategin för miljödatahantering har det framkommit att även andra miljömyndigheter är intresserade av en gemensam struktur i arbetet med miljödata. För att underlätta att myndigheter utanför MIT involveras och tar till sig detta arbete föreslår vi att dokumentets uttryck inte så tydligt avgränsas till MIT‐myndigheterna. I detta syfte bör dokumentet inledas med en förklaring av förslagsvis följande lydelse: MIT är ett samarbetsråd där Naturvårdsverket, Havs‐ och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna behandlar frågor kring hantering av miljödata. På MIT:s initiativ har de involverade myndigheterna utarbetat en gemensam strategi för den fortsatta hanteringen av miljödata. I detta arbete har samråd skett med ett flertal andra miljömyndigheter än de som ingår i MIT. Det kan samtidigt ifrågasättas om MIT‐myndigheternas loggor i sidhuvudet bör ersättas med att det är ett MIT‐dokument. Dokumentstatus Myndigheternas arbete med miljödata utgår till viss del från formella krav i lagstiftningen på såväl EU‐nivå som nationell nivå. Dock saknas nationellt en tydlig styrning både vad gäller hur miljödata i detalj ska hanteras på myndighetsnivå och hur denna hantering ska normaliseras och samordnas mellan miljömyndigheterna. Hos HaV sker den interna detaljstyrningen genom formellt bindande policyer och rutiner. Dessa hänvisar normalt till ett överordnat formellt dokument som lag eller förordning. Frågan blir nu vad den avsedda strategin för miljödatahantering kommer att ha för status i ett sådant sammanhang. För att kunna hänvisa till den gemensamma strategin bör det vara tydligt vem som fastställer denna och hur den är tänkt att användas. Strategiutkastet innehåller skall‐satser vilka kan uppfattas som avsedda att vara bindande för MIT‐myndigheterna. Det kan dock inte vara ett formellt styrdokument i en hierarki av sådana utan mer en gemensam viljeinriktning inom MIT‐samarbetet. I annat fall borde ett avtal träffas om detta. Synpunkter på Riktlinjer och Rekommendationer Hänvisningar till externa dokument ska anges med referenser så att dessa går att hitta. Exempelvis E‐delegationens rekommendationer. Många rekommendationer har ett drag av självklarhet samtidigt som det är otydligt på vilket sätt eller i vilken utsträckning rekommendationen kan efterföljas. De flesta platsar dock på en checklista över sådant som man i sammanhanget bör beakta. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Bra att lägga ambitionsnivån på öppna länkade data! TRAFIKVERKET: Definitionen av miljödata är otroligt bred vilket innebär att ett tillgängliggörande kommer bli mycket kostnadsdrivande. Detta får effekter på Trafikverkets möjlighet att följa riktlinjer och rekommendationer. Trafikverket efterfrågar tydligare och mer avgränsad definition av miljödata, för att kunna ställa sig bakom riktlinjerna. Fokus för riktlinjen bör ligga mer på tillgängliggörandet av miljödata och minder på intern hantering inom en myndighet. En rensning av begrepp i riktlinjen är önskvärd. Nu används mijödata, data och information lite blandat, vilket gör det svårt för läsaren att tolka om det har samma innebörd eller inte. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Flera av frågorna är svåra att svara på utan ett mer beskrivande underlag. Det finns sannolikt många problem som måste lösas. Det hade behövts någon form av grundläggande utredning av förutsättningarna för att kunna besvara en så här omfattande enkät. Allmänt sett måste svaren ses som preliminära och motsvarar en inriktning. Flera av frågeställningarna kan behöva utredas närmare inför definitiva ställningstaganden. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Viktigt att komma ihåg att viss miljödata är sekretessbelagd och av den anledningen inte kan tillgängliggörs hur som helst. LÄKEMEDELSVERKET: Läkemedelsverket anser att detaljnivån är för hög och att upplägget att ha "ja resp. nej‐"svar inte är tillfredställande när flera av frågorna inte går att svara på på det sättet. Inom det område där Läkemedelsverket verkar är flera mijlödata inte möjliga att dela på det föreslagna viset på grund av EU lagstiftning. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Länsstyrelsen är mån om att lyfta fram att det är viktigt att strategier och riktlinjer inte ökar arbetsbelastningen för hanteringen av miljödata. Det är viktigt att strategin förenklar hantering av data. Länsstyrelser som har mycket gammal data i lokala databaser kan få svårt att leva upp till kraven på att sätta metadata och att beskriva data. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Statliga myndigheter samlar redan idag in data från kommunerna. Åtminstone i ett första läge är det därför lämligt och även resurseffektivt att dessa statliga myndigheter ansvarar för att tillgängliggöra dessa delar istället för att 290 kommuner ska göra detta. SLU: banta till 10 riktlinjer och undvik upprepningar och överlappningar i rekommendationerna. Separata svar inte i Webenkäten LANTMÄTERIET Kanske kan man komplettera strategin med ett inledande avsnitt där begreppet miljödata specificeras liksom begreppet geografisk miljöinformation1? Vad är miljödata – och vad är geografisk miljöinformation? I det senare ingår t.ex. Lantmäteriets ”referensdata” som administrativ indelning, byggnader, höjddata, transportnät mm, som dock inte är en delmängd av miljödata. All geografisk miljöinformation träffas alltså inte av de förslagna riktlinjerna för miljödata. Kanske kan man här också kort beskriva Geodataportalen och Miljödataportalen och kopplingar mellan dessa. Något bör kanske också nämnas inledningsvis i strategin om Inspire (lag och förordning om geografisk miljöinformation) och de krav som idag ställs på vissa miljödata och på övriga data som innefattas i geografisk miljöinformation, ‐ här finns ju krav på harmonisering av data och utveckling av harmoniserade tjänster, villkor för avgiftshantering mm. 1 Enligt lag och förordning om geografisk miljöinformation NATURVÅRDSVERKET 1. Jag tycker att man borde få in begreppet ”allmänna handlingar” i kapitlet bakgrund och drivkrafter. främst för att ”allmänna handlingsbegreppet” innebär tillgänglighet och lagring av myndigheters dokument och data sedan många hundra år tillbaka. 2. och sedan tycker jag att rubrik punkt 8 borde innehålla ordet informationsförvaltning istället för bara förvaltning. Informationsförvaltning är ett relativt känt begrepp och förpliktigar LÄNSSTYRELSEN DALARNA Länsstyrelsen Dalarna är positiv till att miljödata kommer till användning i samhället. Samtidigt ställer vi oss tveksamma till om den nu föreslagna strategin kan förverkliga visionen om att väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön. Vi har därför valt att lämna synpunkter på ett mer övergripande plan istället för att kommentera strategins detaljerade riktlinjer och rekommendationer. Två av strategins mål, att miljödata ska vara lätt tillgängliga samt effektivt förvaltade, är starkt förknippade med strukturella frågor som över huvud taget inte omnämns i strategin. Lösningen på dessa strukturella frågor är snarare ett väl utvecklat nationellt datavärdskap än en strategi som varje enskild myndighet ska implementera. Länsstyrelsen Dalarna befarar att strategin ökar länsstyrelsernas administrativa börda på bekostnad av annan miljönyttig verksamhet. En utveckling mot ett spritt datavärdskap riskerar även att motverka målet att miljödata ska vara lätt tillgängliga. Med många datavärdar blir det svårare att söka efter relevanta miljödata. Dessutom finns risk att användbara miljödata drunknar i en allt för omfattande mängd miljödata med tveksamt användningsområde för andra än en mycket begränsad grupp användare. Strategins mål att miljödata ska vara enkla att använda föreslås förverkligas bl.a. genom att miljödata ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp. Länsstyrelsen Dalarna instämmer i målet att miljödata ska vara enkla att använda, men anser inte att det gynnar syftet att miljödata beskrivs till den grad att de blir självförklarande utan sakkunnig hjälp. Det primära målet bör istället vara att miljödata ska vara användbara för yrkesanvändare, t.ex. miljöhandläggare, miljökonsulter och forskare. För den intresserade allmänheten bör resurser istället användas till att sammanställa insamlade miljödata i t.ex. rapporter och webbsidor. En intresserad allmänhet ska även fortsättningsvis ges möjlighet att kontakta myndigheternas handläggare för specifika frågor kring miljödata. När det gäller strategins mål om tillgänglighet finner vi det även lämpligt att hänvisa till Havs‐ och vattenmyndighetens rapportering av regeringsuppdrag M2014/1605/Nm (vattenanknuten recipientkontroll): 1. Datatillgängligheten ökas genom att: a) Regeringen uppdrar åt Havs‐och vattenmyndigheten att utreda en långsiktigt säkerställd organisation för god datatillgänglighet b) Regeringen ser över hur resurser för ökad datatillgänglighet kan säkras långsiktigt. För att kunna åstadkomma detta, krävs ett väl fungerande system för datavärdskapen. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med de nationella datavärdarna rörande nationellt stationsregister, valideringstjänst och webbtjänster vilket kommer att underlätta deras arbete. De nationella datavärdarna bedömer att det finns potential för att bygga ut dagens datavärdskap så att de ska kunna ta emot ytterligare data. Detta kräver dock en insats i form av en långsiktigt säkrad finansiering för personal och datakapacitet. Havs‐ och vattenmyndigheten föreslår att regeringen ser över hur resurser för ökad datatillgänglighet kan säkras långsiktigt, samt ger Havs‐ och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda en långsiktigt säkerställd organisation för god datatillgänglighet. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN Länsstyrelsen Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig över underlag till myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Samverkansrådet MIT har beställt ett underlag för en myndighetsgemensam strategi för hantering av miljödata. Syftet med innehållet i underlaget är att effektivisera miljödatahanteringen i Sverige och utveckla miljödata som en strategisk resurs i samhället som leder till öppen, efterfrågad och lättillgänglig miljöinformation Länsstyrelsen är i stort positiv till att det tas fram en gemensam strategi för miljödatahantering. Länsstyrelsen anser att det är strategeiskt viktigt att miljödata systematiseras, tas om hand för att sedan kunna presenteras på ett för samhället bra sätt, som leder till att beslutsfattare och andra kan dra nytta av kunskapen och informationen av dessa data. Målsättningarna är bra och tydliga men det finns ingenting om hur strategin ska kunna genomföras. Vad, vem och hur och med vilka resurser behöver förtydligas och beskrivas. Att detta fattas innebär att det är svårt att svara på frågorna om man kan ställa sig bakom strategin eller inte och om det finns några hinder för att göra det. Själva målet behöver bli lite mer konkret. Miljödata hänger väl samman med och det ställs krav på att de ska detektera förändringar i miljön och vara bra underlag till att beskriva miljötillståndet. Det behöver finnas med i visionen och målen. Det är lite otydligt vem som äger informationen och därmed ansvarar för att följa strategin. Ska alla länsstyrelser och kommuner som hämtar in utsläppsdata från verksamhetsutövarna följa denna strategi så är det ett stort jobb som kräver mycket resurser. För komma framåt är det viktigast att fokusera på de system där vi redan idag samlar in miljödata och se till att de följer strategin, ex SMP, Miljömålsportalen, Miljöövervakning, VISS, Artdatabanken med flera. Målet är lätt att ställa sig bakom men svårare att genomföra. Det pågår också mycket arbete med data redan idag ex implementeringen av GIS‐strategin(på alla länsstyrelser) som har liknande mål och som omfattar allt GISdata, som är mycket miljödata. Omfattningen av data är stor och den är spridd på många huvudmän, datavärdar, länsstyrelser, vattenmyndigheter och andra myndigheter med flera. Vilket innebär att det är ett stort och omfattande arbete att samordna all miljödata och göra den lättillgänglig.