Budget - Göteborg
Askim-Frölunda-Högsbo Budget 2016 BUDGET 2016 www.goteborg.se INNEHÅLL sida Inledning ............................................................................................................4 Sammanfattning ..........................................................................................5 Förutsättningar ............................................................................................7 Vision och förhållningssätt ...........................................................7 Omvärldsanalys .....................................................................................8 Befolkningsförändring ......................................................................12 Villkor för en hållbar utveckling ................................................ 15 Lokaler ..........................................................................................................23 Personal .......................................................................................................24 Ekonomi .......................................................................................................26 Politiska mål ....................................................................................................28 Jämlikhet .....................................................................................................28 Jämställdhet .............................................................................................29 Demokrati ...................................................................................................30 Funktionsnedsättning .......................................................................31 Förskola och skola ...............................................................................31 Äldre ...............................................................................................................33 Stadsutveckling och bostäder ................................................... 33 Arbetsmarknad och vuxenutbildning ................................... 34 Turism och evenemang ....................................................................34 Kultur ..............................................................................................................34 Personal .......................................................................................................35 Ekonomi .......................................................................................................36 Politiska uppdrag ........................................................................................37 Effektiv resursanvändning ...................................................................38 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi .................. 38 Ekonomisk plan för kommande budgetår ........................ 38 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 INLEDNING • BUDGET 2016 Sammanfattning Efter flera år av ekonomiska bekymmer kan Askim-Frölunda-Högsbo gå in i 2016 med en ekonomi i balans på övergripande nivå. Även om det återstår ekonomiska obalanser inom flera av sektorerna som fortsatt behöver hanteras, skapar det ekonomiska läget möjlighet till satsningar och utvecklingsambitioner. Detta ger förutsättningar för god verksamhetsutveckling, förbättrad arbetsmiljö och måluppfyllelse för nämndens prioriterade mål. Stadsdelen kan också fortsätta att återställa det egna kapitalet till den nivå som kommunstyrelsen rekommenderar. Årets budgettilldelning medför satsningar inom flera sektorer. Inom sektor Utbildning påbörjas minskningen av antalet barn i barngrupperna, en satsning görs på ökad lärartäthet inom lågstadiet och ytterligare en förberedelseklass för nyanlända startas upp. Inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård fortsätter genomförandet av Attraktiv hemtjänst. Sektorn planerar för förstärkning inom hälso- och sjukvården, utökning av biståndsbedömning så att också äldreboenden omfattas samt bemanning och kompetensutveckling. Inom sektor Kultur och fritid görs en satsning på kulturskolan samt en ökad tillgänglighet på biblioteken. Sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder startade för drygt ett år sedan en omstrukturering av verksamheten från att köpa insatser till att utveckla insatser i egen regi. Arbetet har varit mycket framgångsrikt, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Omstruktureringen av arbetet inom sektorn fortsätter och beräknas ge fortsatta ekonomiska effekter under 2016. Det gynnsamma ekonomiska läget till trots står stadsdelen inför en rad utmaningar inför kommande år. Den största utmaningen för förvaltningen bedöms samlat vara kompetensförsörjningen. Svårigheten att rekrytera förskollärare, lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor bedöms öka och kan påverka utvecklingen för stadsdelens verksamheter och politiska prioriteringar. En annan utmaning som stadsdelen, tillsammans med hela Göteborg, står inför är effekten av den ökade flyktingströmmen som kommer att utmana hela stadens organisation. Det handlar framförallt om att skapa bostäder och att säkra utbildning för det stora antal ensamkommande barn som kommer till Göteborg. Till sist utgör också det ökade antalet sjukskrivningar en stor utmaning för stadsdelen. Under 2016 kommer arbetet att fortsätta, bland annat med spridning av de goda effekter som förvaltningens pilotprojekt från 2015 visat. Under 2016 planeras också för en stadsdelsgemensam satsning på rekrytering och bemanningsoptimering. Att tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer arbeta för att förbättra BUDGET 2016 • SAMMANFATTNING 5 arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet bedöms som viktiga frågor, inte minst för att bli en attraktiv arbetsgivare och på detta sätt kunna underlätta rekryteringar. Stadsdelens prioriterade mål för 2016 handlar bland annat om jämlikhet och insatser med koppling till stadens arbete Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Arbetet i stadsdelen ska särskilt inriktas på att stärka friskfaktorer och skapa förutsättningar för föräldraskap, trygga hemförhållanden samt godkända betyg i skolan. Delaktighet och inflytande är också ett prioriterat område. Stadsdelen ska dels fortsätta arbeta för en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande för invånare, dels arbeta för stärkt engagemang och ökad effektivitet i organisationen genom ett ökat inflytande för medarbetarna. 6 SAMMANFATTNING • BUDGET 2016 Förutsättningar VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Nämndens vision och förhållningssätt Vår vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever och utvecklas i en hälsosam miljö. Vi vill sträva mot ett samhälle där vi skapat en långsiktig, hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart samhälle med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration. Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. En vital demokrati förutsätter aktiva medborgare som har insyn i och inflytande över den politiska beslutsprocessen också mellan valen. Vi vill se en stadsdel där debatten är levande och engagemanget är starkt. Det ska finnas möjlighet för alla att kunna påverka de områden som rör ens egen vardag. Visionen ska, tillsammans med begreppet hållbar utveckling, vara vägledande när målen sätts för den generella utvecklingen inom stadsdelen. För oss innebär begreppet hållbar utveckling flera dimensioner: ekologi, ekonomi och en social dimension. Detta tillsammans med barnperspektivet ska prägla sättet att leda våra verksamheter. Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta deras bästa i första rummet. Stadsutveckling och byggnation ska därför ske utifrån ett barnperspektiv. Medarbetare i Göteborgs Stad Förvaltningens medarbetare ska ha de fyra förhållningssätten, som är framtagna i staden, som en grund för hur man arbetar och agerar. Förhållningssätten är: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för – Göteborgaren ska kunna lita på att våra anställda har hens behov som utgångspunkt för sitt agerande. Den enskilde brukarens individuella önskemål är utgångspunkten i vår verksamhet, dock med krav på likabehandling, behovsprövning samt att lagar och regler följs. Vi bryr oss – Göteborgaren ska veta att vi är aktiva, engagerar oss, tar eget ansvar, informerar och sätter oss in i hens situation – att vi bryr oss. Vi arbetar tillsammans – Vårt förhållningssätt är också att vi är beredda att genomföra våra insatser tillsammans med dem vi är till för i syfte att nå bästa resultat. Det egna engagemanget kan ytterligare komma till sin rätt om det utvecklas tillsammans med BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 7 andra. Erfarenheter visar att samverkan med andra ger bättre resultat och högre effektivitet och arbetsglädje. För ledarna innebär begreppet ”tillsammans” dessutom att utöva ledarskapet med delaktighet från medarbetarna för att nå bästa resultat. Vi tänker nytt – Göteborgarens behov kan vara sådana att etablerade lösningar inte räcker och hen ska veta att vi i varje läge anstränger oss att inom ramen för våra resurser hitta nya lösningar. Behovet att som arbetsgivare kunna erbjuda attraktiva och utmanande arbetsuppgifter leder också till att nytänkande ska uppmuntras. OMVÄRLDSANALYS I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. 8 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 procent) och mellanområdet Bergsjön (61 procent) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 procent) och mellanområdet Norra Angered (12 procent) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011. I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med 10 000 kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med 83 000 till 624 000, vilket är 12 000 fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt 1 100 personer. Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst påverkades av underskattningen i prognosen. 2014 utgjorde ett rekordår vad gäller befolkningstillväxten, in- och utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen. Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. • Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4 000 fler 1–5-åringar fram till 2025. • Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 384 nya klasser. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 9 • De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen, kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. • Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram till och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre. • Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna 75–84 år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan 2013–2014 vilket motsvarar 79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med 2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs 10 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014, så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet och i köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Svårt att rekrytera rätt kompetens Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver. År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga personalomsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 11 En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och 2016. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000. Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till 624 000 år 2025. Befolkningsprognos, förändring 2014-2019 och 2014-2025 efter ålder 9 000 2014 –2019 8 000 2014 –2025 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 Ålder 0 1–5 6–9 10–12 13–15 16–18 65–74 75–79 80–84 85–89 90–94 95–w Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad 12 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014. Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots stadens befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden. Veckovis befolkningsutveckling 2012–2015 2014 8000 2013 7000 2012 6000 2015 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Lokalt perspektiv Folkmängden i stadsdelen ökade med 869 personer mellan 2013 och 2014. Högsbotorp och Billdal var de primärområden som ökade mest befolkningsmässigt (358 personer respektive 289 personer) på grund av planerat bostadsbyggande. Primärområdet Frölunda Torg minskade med 165 personer. Effekten, i form av dyrare hyror till följd av renoveringar, bedöms vara en stor bidragande orsak. Befolkningen prognostiseras öka i tio av de tolv primärområdena fram till 2019. Störst blir ökningen i Billdal (cirka 2 000 personer) följt av Askim (cirka 1 100 personer) och Flatås (cirka 600 personer). Bakom tillväxten ligger planerat bostadsbyggande. De tre villadominerade primärområdena i stadsdelens södra del har i grunden en större utflyttning än inflyttning, framförallt på grund av ungdomar som flyttar hemifrån. Detta medför att bostadsbyggandet inte får fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och om det inte byggs bostäder så minskar befolkningen. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 13 Folkmängd per primärområde, förändring från 2013 och befolkningsprognos 2014–2019 Högsbohöjd Förändring Högsbotorp Kaverös 2014 2013–2014 2014 –2019 Billdal 10 951 +289 +1 991 Askim 10 112 +76 +1 089 Högsbotorp 6 827 +358 +549 Frölunda Torg 5 728 -165 +380 Kaverös 4 322 +38 +45 Järnbrott 3 966 +27 -22 Flatås Högsbo industriområde Ruddalen Järnbrott Frölunda Torg Tofta Askim Hovås Billdal > 9000 invånare 3000–9000 invånare < 3000 invånare Högsbohöjd 3 741 +47 +262 Flatås 3 475 +80 +648 +92 Hovås 3 306 -6 Tofta 2 706 +52 -17 Ruddalen 2 179 +77 +124 Högsbo ind. 59 -4 +2 Stadsdelen 57 372 +869 +5 143 Källa: Göteborgsbladet 2012 & 2015 Stadsdelens folkmängd förväntas att öka med cirka 5 100 personer de kommande fem åren. Det är en snabbare ökningstakt än vad som varit fallet de gångna fem åren (+3 800 personer). Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna ökar med 1 100 personer fram till år 2019. Antalet barn i skolåldrarna ökar mest i Billdal på grund av det förväntade stora bostadsbyggandet. Men även i flera områden i stadsdelens norra del kommer ökningarna att vara stora tack vare den kraftiga ökningen av antalet födda de senaste åren. Folkmängd per åldersgrupp 2014–12–31 och befolkningsprognos 2015–2019 Folkmängd 2014-12-31 och befolkningsprognos 2015-2019 Ålder 0 år 1−5 år 6−9 år 10−15 år 16−18 år 19−24 år 25−29 år 30−34 år 35−64 år 65−74 år 75−84 år 85−89 år 90− år Totalt 2014−12−31 685 3 482 2 599 3 326 1 646 4 380 4 447 4 021 20 828 6 024 3 972 1 220 742 57 372 2015 667 3 527 2 716 3 470 1 638 4 220 4 468 4 134 21 134 6 051 4 029 1 212 748 58 014 2016 681 3 516 2 800 3 615 1 648 4 109 4 520 4 198 21 476 6 095 4 039 1 218 760 58 674 2017 703 3 544 2 897 3 802 1 678 4 174 4 596 4 293 22 080 6 182 4 112 1 219 754 60 035 2018 717 3 596 2 933 3 933 1 773 4 163 4 640 4 397 22 516 6 207 4 294 1 200 756 61 126 2019 730 3 667 2 964 4 091 1 823 4 289 4 774 4 505 23 054 6 196 4 482 1 188 754 62 515 Förändring 2014−2019 45 185 365 765 177 -91 327 484 2 226 172 510 −32 12 5 143 Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs stad. 14 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 VILLKOR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Generellt har stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo bra förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt, men det finns stor variation inom stadsdelen. Stadsdelen kan beskrivas som ett ”mini-Göteborg” och att minska dessa skillnader är ett centralt arbete för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där tillfredsställandet av dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. I stadens budget beaktas särskilt den sociala dimensionen där jämlikhet i livsvillkor är centralt för en hållbar utveckling. Social hållbarhet innebär ett samhälle där alla människor ges likvärdiga möjligheter till god livsmiljö genom en välplanerad och integrerad stadsstruktur baserad på invånarnas skilda behov och förutsättningar. Därför är det viktigt att beakta både sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, såsom ålder, kön, bakgrund, utbildning och ekonomi samt miljömässiga faktorer i form av bostadstyp för att förstå förutsättningarna för jämlika livsvillkor och i längden hållbar utveckling. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 15 En blandad bostadsstruktur för att öka mångfald och trygghet Stadsdelen kan delas in i två delar med olika bostads- och befolkningsstruktur. Den norra delen domineras av flerbostadshus med en lägenhetsarea mindre än 80 kvm, medan den södra delen i hög utsträckning består av småhus. Den norra delen behöver större lägenheter och hus med hiss. Det ger tillfälle till kvarboende för de äldre och för den växande barnfamiljen. Bostadsexploateringen runt Frölunda Torg är därför tänkt att upplåtas med bostads- eller äganderätt för att komplettera hyresrätterna med andra upplåtelseformer. Syftet är att ge en ökad valfrihet i boendet men också att stärka Frölunda socialt. Primärområdet Frölunda Torg redovisade inga bostadsrätter 2010. 2014 redovisades ett tillskott med 7 procent bostadsrätter och 4 procent småhus. Södra delen i stadsdelen behöver tillgängliga bostäder med hiss i flerbostadshus för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det saknas också små lägenheter för gruppen unga vuxna 18-29 år och för personer som kan klara eget boende med boendestöd. Bostadsstruktur per primärområde Småhus Majoritet småhus Majoritet hyresrätt Majoritet bostadsrätt Ingen majoritet Få bostäder (<10) Bostadsrätt Hovås 92% Billdal 1% 7% 81% Askim Järnbrott 16% 3% 54% 14% 13% 28% 89% Frölunda Torg 3% 7% 90% Ruddalen 1% 9% 90% Högsbotorp 1% 30% Kaverös 69% 66% Flatås 34% 46% 54% Tofta 6% Göteborg 33% 58% Högsbohöjd 11% Askim-Frölunda-Högsbo Hyresrätt 25% 20% 94% 26% 26% 49% 54% Källa: Bostadstyp 2014, Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad 16 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Möte mellan generationer ökar demokrati och trygghet En blandad stad med invånare i alla åldrar för med sig flera positiva effekter ur ett hållbarhetsperspektiv. Inte bara kan unga och äldre utbyta erfarenheter och lära sig av varandra. Möten mellan generationer kan även föra med sig en ökad känsla av trygghet, både för äldre och yngre. Dessutom motverkar det gränser och fördomar mellan olika generationer, skapar större acceptans och förståelse samt motverkar främlingskap. Detta förutsätter dock att möten mellan generationer är möjliga. Blandade boendeområden underlättar sådana möten. Andelen personer som är 75 år och äldre i stadsdelen (10 procent) är större än stadens genomsnitt (7 procent). Det är stora skillnader i åldersfördelning mellan de olika primärområdena i stadsdelen. Till exempel är 9 procent av de 2 179 invånare som bor i Ruddalen barn mellan 0 och 17 år och 25 procent är äldre över 75 år. I Billdal, Hovås och Askim är över 20 procent av invånarna barn och mindre än 10 procent är äldre över 75 år. Åldersstruktur per primärområde 0–17 år Staden Stadsdelen Högsbotorp Högsbohöjd Flatås Kaverös Järnbrott Ruddalen Frölunda Torg Tofta Högsbo Industri. 18–29 år 19% 20% 30–44 år 20% 16% 45–64 år 22% 20% 65–74 år 23% 23% 75+ år 9% 7% 11% 10% 11% 24% 24% 19% 9% 13% 21% 23% 27% 18% 5% 6% 18% 19% 23% 21% 9% 10% 15% 21% 21% 21% 9% 13% 15% 17% 19% 27% 11% 11% 10% 18% 14% 19% 14% 25% 19% 16% 5% 10% Billdal Hovås Askim 27% 26% 23% 20% 15% 14% 9% 11% 14% 19% 18% 20% 17% 18% 22% 23% 63% 8% 12% 25% 27% 27% 12% 16% 6% 2% 12% 7% 11% 8% 12% 6% Källa: Göteborgsbladet 2015 BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 17 Mångkulturella områden berikar samhällets utveckling Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångfald, där människor med olika bakgrunder, kulturer och religioner möts och samsas. Samtidigt är den etniska segregationen i Göteborg stor. Att människor med olika bakgrunder och erfarenheter inte möts är en av vår tids största, samhälleliga utmaningar. Ett mångkulturellt, diversifierat samhälle kan föra med sig många positiva effekter och är någonting att sträva mot. Genom mångfald kan främlingskap och fördomar överbryggas, det berikar kulturen och kan även öka graden av tillit. Samhällen som präglas av mångfald tenderar att ha lägre grad av främlingsfientlighet. Genom att se och träffa människor med olika bakgrunder kan vi lära av varandra och även öka vår förståelse för omvärlden. Att skapa förutsättningar för detta är viktigt för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika befolkningsgrupper och för att etablera en hållbar utveckling. Stadsdelens genomsnitt för andelen utlandsfödda (18 procent) är lägre än stadens genomsnitt (24 procent). Mellan 2013 och 2014 ökade antalet utlandsfödda i Askim-Frölunda-Högsbo med 367 personer. Primärområdet Högsbotorp ökade med 358 invånare varav 171 personer (48 procent) var utlandsfödda. I primärområdet Frölunda Torg minskade befolkningen med 165 personer varav 124 personer (75 procent) av de som flyttade ut var svenskfödda. Andel och antal utlandsfödda per primärområde 2014 Frölunda Torg Askim Hovås Billdal > 30 % är utlandsfödda 15–30 % utlandsfödda < 15 % utlandsfödda Andel (%) Antal Förändring 2013–2014 Frölunda Torg 43% 2 440 - 41 Tofta 28% 733 23 Högsbohöjd 20% 753 22 Ruddalen 20% 429 26 Högsbotorp 19% 1 282 171 Flatås 19% 674 14 Kaverös 17% 749 36 Järnbrott 16% 624 43 Askim 13% 1 263 16 Hovås 12% 409 4 Billdal 7% 760 32 Stadsdelen 18% 10 137 367 Staden 24% 129 964 4 869 Källa: Göteborgsbladet 2015 18 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Egenförsörjning – en viktig utgångspunkt för att främja en hållbar utveckling Arbetslivet har stor betydelse för människors hälsa och välstånd, och för samhällets välfärd överlag. Arbetet ger individen resurser, både ekonomiska och sociala, i form av gemenskap, självkänsla och arbetsglädje. Överlag är det utlandsfödda och personer med funktionshinder som har längst väg till arbetsmarknaden. Stadsdelen arbetar sedan några år tillbaka med mål kopplade till egenförsörjning, vilket också gäller 2016. 1 587 personer över 18 år erhöll under 2014 ekonomiskt bistånd i stadsdelen, vilket inte utgör någon väsentlig skillnad från 2013. 51 procent av dem har haft försörjningsstöd över 10 månader. Personer med långvarigt försörjningsstöd minskade med 62 personer mellan 2013 och 2014. 41 procent av alla vuxna som under 2014 erhållit ekonomiskt bistånd och 46 procent av alla med långvarigt beroende av försörjningsstöd bor i primärområdet Frölunda Torg. I primärområdena Tofta, Flatås och Askim minskade antalet personer med försörjningsstöd mest och i primärområdet Hovås skedde den största ökningen. I Högsbotorp, Frölunda Torg, Högsbohöjd och Billdal ökade antalet personer med långvarigt beroende av försörjningsstöd mest. Personer 18 år eller äldre som under året erhållit ekonomiskt bistånd per primärområde Förändring 2013–2014 2014 Långvarigt Långvarigt Försörjnings- försörjnings- Försörjnings- försörjningsstöd stöd stöd* stöd* > 300 personer 100–300 personer < 100 personer Frölunda Torg 649 374 +6 +11 Högsbotorp 192 98 +2 +18 Högsbohöjd 154 66 +9 +11 Järnbrott 128 62 -2 -2 Tofta 125 65 -17 +4 Askim 108 47 -10 +5 Flatås 82 43 -12 +6 Kaverös 57 20 +7 0 Ruddalen 34 16 +4 +3 Billdal 28 10 +8 +10 Hovås 14 0 +14 0 1 587 814 -1 +62 Stadsdelen Källa: Göteborgsbladet 2015 *Långvarigt försörjningsstöd är de som har erhållet ekonomiskt bistånd 10 månader eller mer. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 19 Stora skillnader i medelinkomst Det finns ett samband mellan inkomst och hälsa. En förklaring är att de som har lägre inkomst har mindre möjligheter att välja var man bor och mindre möjlighet att välja hälsosamma levnadsvanor. På individnivå spelar föräldrars inkomstnivå roll för barnens förutsättningar till ett gott liv som vuxna med god hälsa. På gruppnivå och samhällsnivå ger inkomstnivå tillsammans med hälsoutfall förutsättningar för ett hållbart samhälle. Medelinkomsten i stadsdelen (391 tkr/år hos gruppen 45-64 år, 2013) är 41 tkr högre än genomsnittet i Göteborg (350 tkr). Mäns medelinkomst i stadsdelen är i genomsnitt 129 tkr högre än kvinnors. I primärområdet Hovås har både män och kvinnor högst medelinkomst i stadsdelen och i området runt Frölunda Torg bor de som har lägst medelinkomst. Skillnader i medelinkomst i stadsdelen är 634 tkr bland män och 231 tkr bland kvinnor. Kvinnors medelinkomst har ökat mer än männens medelinkomst i stadsdelen. Befolkningen kan utifrån medelinkomst delas in i tre grupper. 30 procent är låginkomsttagare (under 186 tkr/år), 40 procent är mellaninkomsttagare och 30 procent är höginkomsttagare (över 370 tkr/år). Enligt denna uppdelning är primärområdet Frölunda Torg det område med högsta andel låginkomsttagare (50 procent) och lägsta andel höginkomsttagare (11 procent) i stadsdelen. De tre primärområdena i stadsdelens södra del är en spegelvänd bild av primärområdet Frölunda Torg med större andel höginkomsttagare och lägre andel låginkomsttagare. Medelinkomst per primärområde Förändring (tkr/år) 2012–2013 Medelinkomst (tkr/år) 45 – 64 år 2013 Frölunda Torg Tofta Askim Hovås Billdal > 350 tkr/år 250–350 tkr/år < 250 tkr/år Män Kvinnor Hovås Samtliga Män Kvinnor 649 862 439 +16 +30 Billdal 523 657 397 +3 +14 Askim 450 534 370 +8 +6 Järnbrott 329 352 307 +16 +13 Kaverös 319 341 300 +7 +2 Flatås 310 323 297 +7 +4 Ruddalen 292 304 280 +3 +9 Högsbohöjd 287 299 276 +2 +7 Högsbotorp 286 294 279 +11 +6 Tofta 257 259 255 0 +7 Frölunda Torg 217 228 208 -3 +9 Stadsdelen 391 457 328 +6 +9 Staden 350 390 310 +6 +10 Källa: Göteborgsbladet 2015 20 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Stora skillnader i hälsa Individens välbefinnande påverkas i allra högsta grad av den miljö som finns omkring en, både den fysiska och den sociala miljön. Bara att ha ett grönområde att titta ut på från sitt boende eller arbetsfönster kan reducera nivåerna av stress. Möte mellan människor med olika ålder, bakgrunder och erfarenheter ökar tillit och välbefinnande. Diagrammet visar stora skillnader i hälsa i stadsdelen. De som bor i området runt Frölunda Torg har liknande hälsotillstånd som de som bor i områdena i Nordost (Angered och Östra Göteborg). Områden med högre arbetslöshet, högre andel av familjer med försörjningsstöd och lägre medelinkomst (primärområdena Frölunda Torg och Tofta) har alltså en sämre tandhälsa, högre psykiatrisk sjuklighet* och större upplevelse av utanförskap och otrygghet jämfört med områdena i stadsdelens södra del där arbetslösheten och andelen familjer med försörjningsstöd är lägre och medelinkomsten högre. Medellivslängden i stadsdelen är bland de högsta i staden och kvinnor lever 5 år längre än män i stadsdelen. Kvinnor i stadsdelens södra del lever 3 år längre än kvinnor som bor i den norra delen och medellivslängden bland män skiljer sig med 6 år i stadsdelen. Hälsa per mellanområde MO1 MO2 MO3 83 83 86 Kvinnors medellivslängd vid födseln, 2008–2012(år) Mäns medellivslängd vid födseln, 2008–2012 (år) MO1 MO2 Göteborg 79 – 87 78 77 83 74 – 83 Kariesfria 6-åriga barn (%) 81 50 89 39 –89 Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 18–29 år (%) 24 23 19 13 –27 Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 30 – 44 år (%) 27 30 16 15 – 35 Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 65 –79 år (%) 36 36 23 23 –42 Upplever ej social delaktighet 18 –64 år(%) 8 15 3 2 –22 Upplever otrygghet, 65 – 84 år (%) 40 46 24 9 –42 Fallskador, kvinnor 65 –79 år (%) 6 9 6 3 –7 Fallskador, män 65 –79 år (%) 3 5 3 2– 6 MO3 MO1 = Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös, Ruddalen, Flatås, Järnbrott MO2 = Frölunda Torg, Tofta, Högsbo industri. MO3 = Askim, Hovås, Billdal *Andel som registrerats i sjukvården med en psykiatrisk diagnos BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR Källa: SCB, Hälsa på lika villkor & patientregister 21 Tillit som mätning av hållbar utveckling En förutsättning för social hållbarhet är att befolkningen i ett samhälle känner sig trygga i sitt område och att de känner tillit till sig själva och till sina medmänniskor. Det påverkar även attraktiviteten hos ett område vilket avgör ifall människor trivs och bor kvar. Likaså är delaktighet och inflytande i samhället en av de mest grundläggande förutsättningarna för att känna tillhörighet. Delaktighet i form av exempelvis valdeltagande är delvis en produkt av hur närmiljön är utformad vad gäller tillgängligheten till vallokaler samt tillgången till information anpassad utefter individens behov, men är även och kanske framför allt en produkt av de övergripande livsvillkoren där utbildning och socioekonomisk position är av stor betydelse samt tilliten till samhällsinstitutioner överlag. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ojämlika livsförhållanden och deltagande i politiska aktiviteter. De drivkrafter på samhällsnivå som finns till politisk delaktighet är alltså sammankopplade med utbildningsnivå och ekonomiska villkor. Därför är valdeltagande en god indikator för nivån av ojämlikhet i samhället. Vad gäller detta behöver både de grundläggande faktorerna angripas och de mer praktiska detaljerna såsom lokal- och informationstillgänglighet. Valdeltagandet i stadsdelen (81 procent) är högre än stadens genomsnitt (79 procent). Billdal är det primärområde med högst valdeltagande (90 procent), medan primärområdet Frölunda Torg är det primärområde med lägst valdeltagande (63 procent). I Frölunda Torg, där medelinkomsten och andelen unga med gymnasiebehörighet är lägst och arbetslösheten högst, har valdeltagandet minskat mest mellan 2010 och 2014. Valdeltagande per primärområde Frölunda Torg Tofta Askim Hovås Billdal > 85 % valdeltagande 2014 75–85 % < 75 % 2010 2014 Förändring Billdal 89% 90% 1% Hovås 88% 87% -1% Askim 86% 86% 0% Järnbrott 81% 81% 0% Kaverös 81% 81% 0% Flatås 77% 79% 2% Högsbotorp 78% 79% 1% Ruddalen 75% 77% 2% Högsbohöjd 78% 77% -1% Tofta 72% 73% 1% Frölunda Torg 66% 63% -3% Stadsdelen 81% 81% 0% Staden 79% 79% 0% Källa: Göteborgsbladet 2015 22 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 LOKALER Verksamhet Frölunda torg – Ersättningslokaler. Specialpedagoger och Familjestödsenheten. LS-uppdrag (ej klart nämnd). Skola. Västerhedsskolan/Sjupundsgatan. Rivning och nybyggnation. Fyra klassrum samt förskola med sex avdelningar. KS-beslut. 2016 2018 Klart 2016 Klart början 2016 Valthornsgatan 29. Ny lokal. Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet för ÄO. LS-uppdrag. Klart 2016 Skola. Nybyggnad av kök på Hovåsskolan. LS-uppdrag. Klart 2016 Skola. Skintebo, rivning och bygga förskola 10 avdelningar. LS-uppdrag. Rivning höst 2016 Skola. Hult. Riva och bygg nytt. Pågår mellan 2016–2019. LS-uppdrag. 2017 Planerad 2017 Första del klar ht 2016 Skola. Lindås. Ombyggnad av gymnastiksal till skolsalar. LS-uppdrag. Klart 2016 Skola. Nygårdsskolan. Anpassning och uppfräschning av inre och yttre miljöer. LS-uppdrag. Klart 2016 DV – Axel Dahlströms Torg – Nya lokaler för Capslock. LS-uppdrag. Klart 2016 IFO – Ny lokal för vidareutveckling av DV Janus. LS-uppdrag. Klart 2016 BMSS – Tvärflöjtsgatan/skolmössan Klart 2016 BMSS – särskilda hus Billdals Björkväg. LS-uppdrag. Planerad 2017 BMSS – särskilda hus Klåva Gårdsväg. LS-uppdrag. Planerad 2017 BMSS – Uggledalsvägen Planerad 2017 BMSS – Flatåsparken Planerad 2018 BMSS – särskilda hus Sisjövägen Planerad 2018 BMSS – Sisjövägen Planerad 2018 BMSS – Pilegården Planerad 2018 Olof Asklundsgatan, kontor för biståndshandläggare ÄO. Ej nämndbeslut. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR Januari 2016 23 PERSONAL Ledarskap och medarbetarskap Förändringar i omvärlden, begränsade ekonomiska resurser, organisatoriska förutsättningar, öppenhet och transparens ställer höga krav på ledarskapet. För att kunna bedriva ett ledarskap som är hållbart krävs rätt förhållningssätt men även rätt förutsättningar i form av administrativt stöd, antal medarbetare och tydliga roller och uppdrag. Chefen är en viktig arbetsmiljöfaktor för medarbetaren och förmågan att kommunicera, agera och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Ledarskolan i Askim-FrölundaHögsbo syftar till att stärka cheferna i både det personliga ledarskapet och det formella chefskapet och fortsatt kompetensutveckling för chefer kommer att prioriteras under 2016. Ett fokusområde kommer att vara hälsofrämjande ledarskap i syfte att öka hälsan och minska sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Vi kommer även att utveckla och förbättra chefers introduktion i sin roll både i förvaltningen och i staden. Ledarskap och medarbetarskap samverkar med varandra. Utveckling av verksamheten är något som chefer och medarbetare gör tillsammans. Stadens förhållningssätt, medarbetarnas delaktighet, engagemang och medansvar är tillsammans med ledarskapet viktiga för verksamhetens utveckling. Genom att stärka och utveckla både ledarskapet och medarbetarskapet ökar förutsättningarna för ett medarbetarskap som präglas av att alla vet sitt uppdrag och har befogenheter och resurser för att utföra sitt arbete. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och verksamhetsmöten. Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ett bra redskap för cheferna att föra dialogen om dessa frågor på arbetsplatserna. Fortsatt implementering av policyn ska ske i alla arbetsgrupper i förvaltningen via APT, beställningssamtal och i det dagliga arbetet. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Askim-Frölunda-Högsbo måste kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Lönen är en del av attraktionskraften hos arbetsgivaren och därmed en strategisk kompetensförsörjningsfråga. Förvaltningen har under flera år arbetat aktivt med att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Bedömningen utifrån kartläggningen är att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer på strukturell nivå inom samma yrkesgrupp. Det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrkesgrupper inom Göteborgs stad som värderats ha samma svårighetsgrad i arbetet. Satsningar har gjorts på kvinnodominerade yrkesgrupper och lönebilden närmar sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs stad. Fortsatta satsningar behöver dock göras på några befattningsgrupper för att successivt nå konkurrenskraftiga och jämställda löner. Individens resultat och prestation är en del av lönen och denna ska mätas mot verksamhetens mål och den personliga beställning som varje medarbetare fått av sin chef. Lönen ska spegla denna måluppfyllelse och prestation. 24 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Strategisk kompetensförsörjning Målet med förvaltningens kompetensförsörjningsarbete är att ha rätt kompetens för stadsdelens uppdrag gentemot befolkningen. Kompetensförsörjningens strategiska områden är att attrahera, rekrytera och introducera nya medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Det ställs allt högre krav på formell utbildning i våra verksamheter. Befattningar där det inte krävs specifik yrkesutbildning är få. Detta för med sig att den interna rörligheten i vissa fall begränsas. Praktik- och ferieplatser är ett viktigt inslag i vår kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplaner som tagits fram i staden är det verktyg som används för att kartlägga kompetenskritiska områden och för att formulera aktiviteter som svarar mot behovet i framtiden. Åtgärder behövs för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Konkurrensen om viss kompetens ökar, till exempel förskollärare, lärare i vissa ämnen, socialsekreterare, sjuksköterskor, utbildad omvårdnadspersonal och till vissa chefsbefattningar. Ett strategidokument för kompetens- och chefsförsörjning i förvaltningen har tagits fram och kompetensförsörjningsperspektivet behöver formuleras i verksamhetsplanerna i form av konkreta aktiviteter. Programmen för att identifiera och förbereda för morgondagens chef i staden är ett viktigt verktyg för att säkerställa chefsförsörjningen. Bemanningsenheten är en viktig samordnande funktion för rekrytering av personal till verksamheterna. Bemanningsenheten förstärks under 2016 och uppdraget utvecklas allt mer till att vara en viktig funktion för verksamheternas kompetensförsörjning. Hälsa och arbetsmiljö Askim-Frölunda-Högsbo ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser med engagerat ledarskap, medarbetarinflytande, ett aktivt arbetsmiljöarbete samt ett fungerande rehabiliteringsarbete. Ett hållbart arbetsliv är en viktig strategisk kompetensförsörjningsfråga. Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete och för att nå bästa effekt bör arbetet inrikta sig på både individ-, gruppoch organisationsnivå. En målsättning är att sjukfrånvaron ska ha minskat med 25 procent 2016 jämfört med 2013. Ett strategidokument som styr arbetet har tagits fram och ett flertal åtgärder pågår med gott resultat. Nya former för att förbättra arbetsmiljön och öka medarbetarnas hälsa för att möjliggöra ett friskt arbetsliv behöver utvecklas och fler arbetsplatser behöver fokusera på frågorna. Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetet och resultatet omhändertas på enhetsnivå i samband med arbetsmiljöronder. Flera enheter BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 25 har fått särskilt stöd från hälsoutvecklare samt bidrag till hälsofrämjande insatser och vi ska utvärdera de insatser som görs och lära av de goda exempel på hälsofrämjande och förebyggande arbete som finns, både i förvaltningen och i staden. Forskning visar att ett hälsofrämjande ledarskap är en nyckel till friska medarbetare. Ledarskolan syftar till att stärka förvaltningens chefer i det personliga ledarskapet med målet ”trygg och modig chef ”. Ytterligare aktiviteter för att stärka ett hälsofrämjande ledarskap behöver tas fram. EKONOMI Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i tkr Befolkningsansvar 2015 2016 2 370 500 2 539 200 Förändring i mkr 168 700 Förändring i procent Resursnämndsuppgifter Förändring i mkr Förändring i procent 7,12 95 200 98 200 3 000 3,15 Budget 2015 exklusive tilläggsbudget juni (19 300 tkr) och medel utanför modellen för attraktiv hemtjänst (9 000 tkr), särskilt stöd till elever (200 tkr) samt expansionsmedel funktionshinder (7 100 tkr). Nämndens budgetram för 2015 är inklusive dessa justeringar 2 406 100 tkr. Kommunbidraget för SDN Askim-Frölunda-Högsbo ökar med 169 mkr jämfört med budget 2015. I detta ingår indexuppräkningar på 49 mkr samt volymökningar med 45 mkr. KF:s satsningar motsvarar cirka 70 mkr jämfört med 2015, medan översyn av resursfördelningsmodellen och omfördelning av kostnadsansvar ger cirka 5 mkr. Kommunbidrag har fördelats enligt stadsdelens prognostiserade befolkningsutveckling i olika åldersgrupper och i form av tilläggskriterier. Index för löner är 2,5 procent inom förskola, skola och skolbarnomsorg. För vård och omsorg är kompensationen 2,3 procent och för resterande grupper 2,0 procent. Priskompensation för lokaler är 2,5 procent och för övrig verksamhet 1,0 procent. För 2016 kvarstår borttagandet av förändringsfaktorn inom stadsdelsnämndens befolkningsansvar, medan resursnämndsuppgifterna har en förändringsfaktor på 0,5 procent. Inom resursnämndsuppgiften Frölunda Kulturhus & bibliotek tillförs nämnden, utöver index, kompensation för ökade lokalkostnader med anledning av ombyggnation samt ersättning för intäktsbortfall på grund av införandet av avgiftsfria bad för ungdomar. 26 FÖRUTSÄTTNINGAR • BUDGET 2016 Aktuell ekonomisk situation Enligt den ekonomiska uppföljningen per september är helårsprognosen för 2015 ett överskott på 25 mkr jämfört med nämndens budgetram. Nettokostnadsutvecklingen prognostiseras därmed bli 5,5 procent jämfört med föregående år. Förvaltningen har de senaste åren genomfört fördjupade analyser av det ekonomiska läget inom sektorerna IFO-FH samt ÄO-HS. Dessa analyser ligger till grund för handlingsplaner för att sänka nettokostnaderna under 2015. Effekter av detta arbete är tydliga inom IFO-FH där kostnadsnivån närmat sig den beslutade budgetnivån. Sektorn har dock fortsatt en utmaning i att följa den två-årsplan som ska sänka kostnadsnivån med 30 mkr. Inom sektor ÄO-HS pågår också ett omställningsarbete med fokus på att optimera vårdkedjan och därmed minska kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade. Effekter av detta kan skönjas i verksamheten även om ekonomiska kostnadsbesparingar ännu inte realiserats. Nämndens överskott kan i sin helhet hänföras till centrala medel avsatta under nämndens ofördelade samt att flera större engångsposter understödjer resultatet 2015. Inför 2016 finns fortsatt obalans mellan nämndens kostnader för IFO-FH jämfört med stadens resursfördelning, vilket påverkar övriga sektorer. För 2016 anger kommunfullmäktiges budget kvalitetssatsningar riktade mot framförallt ökad bemanning inom utbildning och äldreomsorg. Med anledning av stadsdelens ekonomiska läge kan inte dessa medel fullt ut avsättas för ändamålet. Förutsättningarna inför 2016 är dock gynnsammare än tidigare år, dels eftersom nämnden tilldelats en expansiv budgetram i form av volymökningar och satsningar, och dels beroende på att nämndens ekonomiska läge förbättrats. För samtliga resursnämnduppgifter är ekonomin i balans under 2015 och det egna kapitalet rimligt i förhållande till risken, vilket skapar goda förutsättningar för 2016. Eget kapital För befolkningsramen ger prognosen för 2015 ett eget kapital på cirka 39 mkr vid årsskiftet. Detta understiger de 50-70 mkr som är den rekommenderade nivån för nämnden enligt kommunstyrelsens riktlinjer för eget kapital. Då 50 mkr bör ses som ett minimum för nämndens egna kapital under normala förutsättningar, är det av största vikt att nyttja de goda förutsättningar som föreligger 2015 och 2016 för att återställa så stor del som möjligt av de senaste årens underskott. På detta sätt ges verksamheterna stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket ger höjd kvalitet för brukare och förbättrad arbetsmiljö. För resursnämnduppgifterna är prognostiserat eget kapital vid utgången av 2015 cirka 7 mkr, vilket bedöms som tillräcklig utrymme för att planera verksamheterna långsiktigt. BUDGET 2016 • FÖRUTSÄTTNINGAR 27 Politiska mål Nedanstående kapitel beskriver stadsdelens mål för kommande år. Under varje mål beskrivs vilken strategi som ska leda till en ökad måluppfyllelse. anger att det är ett mål anger att det är ett uppdrag KF anger att målet eller uppdraget kommer från kommunfullmäktige NS anger att målet eller uppdraget kommer från nämnden JÄMLIKHET NS Vidta åtgärder så att skolstrukturen minskar elevsegregationen. Strategi Förvaltningen ska skapa attraktiva lärmiljöer som lockar elever från olika områden så att skolorna blir så blandade som möjligt med elever från olika bostadsområden och med olika nationaliteter och intressen. Som en del i det arbetet ska förvaltningen 2016 starta förberedelseklasser för nyanlända elever i den södra delen av stadsdelen samt uppmana och motivera nyanlända elever och deras vårdnadshavare att använda det fria skolvalet. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Använd strategier som presenteras inom Jämlikt Göteborg – Hela staden socialt hållbar för att underlätta integration och bredda mångfalden. Strategi Förvaltningen ska ha ett aktivt fokus på Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Fokusområdena En god start i livet, Goda förutsättningar genom skolåren, Förutsättningar för arbete samt Hälsofrämjande och hållbara miljöer ska prioriteras. Arbetet i stadsdelen ska särskilt inriktas på att stärka friskfaktorer och skapa förutsättningar för föräldraskap, trygga hemförhållanden samt godkända betyg i skolan. Arbetet ska bedrivas familje- och anhörigcentrerat. Samverkan med andra aktörer ska utvecklas med syfte att möjliggöra för människor att hantera sina utmaningar lokalt/i hemmiljön. Insatser ska ske i hela stadsdelen men vara mer koncentrerade till särskilt utsatta områden och målgrupper. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. 28 POLITISKA MÅL • BUDGET 2016 NS Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende av försörjningsstöd minskar. Strategi Egenförsörjning är utgångspunkten för att motverka barnfattigdom, ohälsa och för att främja en hållbar utveckling. Särskilt fokus ska ligga på att minska antalet barnfamiljer i långvarigt beroende för att också förbättra förutsättningarna för barnen. Antalet hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd har minskat i stadsdelen det senaste året. För att den goda utvecklingen ska kunna fortsätta behöver stadsdelen säkerställa goda förutsättningar för en kvalitativ handläggning. Avgörande faktorer för detta är ett rimligt antal ärenden per handläggare, översyn av administrativa arbetsuppgifter och kontinuerlig metodutveckling. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Den könsuppdelade rapporteringen ska fortsätta och särskilda analyser gällande unga vuxna ska göras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. JÄMSTÄLLDHET KF Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas. Strategi Att motverka könsdiskriminering är centralt för att uppnå jämlikhet och en del i arbetet kopplat till Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Jämställdhet och likabehandling ska integreras i verksamhetsplaner och genomsyra det dagliga arbetet i sin helhet. Ojämlika villkor ska synliggöras, analyseras och åtgärdas. Könsuppdelad statistik är en viktig förutsättning för att spegla kvinnors och mäns, pojkars och flickors verklighet samt ge riktning för åtgärder och prioriteringar i arbetet. Statistiken ska inkludera personer som inte definierar sig som kvinna eller man. En prioriterad del i arbetet med att motverka strukturell könsdiskriminering är stärkt stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL 29 DEMOKRATI KF Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Strategi Stadsdelsnämnden och förvaltningen ska arbeta med medborgardialoger för att stärka invånarnas delaktighet och inflytande rörande viktiga framtidsfrågor för stadsdelens utveckling och de verksamheter som nämnden ansvarar för. Arbetet ska präglas av systematik, kontinuitet och genomföras på ett sätt som möjliggör deltagande och inflytande även för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser. Olika metoder och forum för dialog och delaktighet ska användas och utvecklas så att stadsdelens verksamheter erbjuder den service brukarna behöver. Syftet är att brukarråd och anhörigråd eller andra forum ska användas för att öka brukarnas inflytande över den kommunala verksamheten på såväl individnivå som på en mer övergripande verksamhets- och organisationsnivå. Dialoginsatserna ska främja ett jämlikt deltagande och ligga i linje med arbetet kopplat till Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande ska särskilt stärkas och utvecklas. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Framtaget metodmaterial för jämställda och jämlika dialoger ska användas för att säkra jämställdhetsperspektivet. NS Ungas möjlighet till en rik och meningsfull fritid ska öka. Strategi Fritids- och kulturverksamheten för barn och unga ska vara inkluderande och skapa goda förutsättningar till allas deltagande. Delaktighet och inflytande ska utgöra grunden för fritidsaktiviteternas inriktning och utformning. Särskilda riktade insatser för att utjämna skillnader och stärka barn och ungdomars förutsättningar till en meningsfull fritid och ett bättre liv ska fortsatt prioriteras. Barn och unga ska ges möjligheter till att prova på aktiviteter som kan motivera och leda till att nya intressen och förmågor utvecklas. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. 30 POLITISKA MÅL • BUDGET 2016 FUNKTIONSNEDSÄTTNING KF Livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi För att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning behöver arbetet fokuseras på att bryta utanförskap och minska ohälsa. En egen bostad och sysselsättning eller arbete är en rättighet. För att åstadkomma detta behöver arbetet med ökat inflytande och delaktighet fortsätta. Utarbetade metoder ska användas där de är tillämpliga och utvecklingsarbete ska inledas där det behövs nya metoder. Som brukare ska man ges inflytande över utformningen av insatserna. Tillgängligheten till samhällets gemensamma arenor behöver underlättas och förbättras. Ordinarie verksamheter behöver utveckla sin kompetens kring personer med funktionsnedsättning. Verksamheter direkt riktade till målgruppen kan innebära ett gott stöd i det arbetet. Barn med funktionsnedsättningar och deras familjer har ett behov av koordinerade insatser. För att möjliggöra detta ska stadsdelens arbete bedrivas familjecentrerat. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. FÖRSKOLA OCH SKOLA NS Nöjd-Elev-Index ska öka med fokus på enheter som har låga värden. Strategi För att förstärka uppdraget om att stärka elevhälsoteamens förebyggande arbete ska arbetet med att höja Nöjd-Elev-Index inriktas på trygghet och trivsel. De skolor som har lägst värden kommer att få i uppdrag att höja värdet. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Ogiltig frånvaro ska minska. Fokus ska ligga på enheter som har höga värden. Strategi Den metod med frånvarotrappa som tagits fram i samverkan mellan skola och Individoch familjeomsorg och utarbetats på Frölundaskolan ska successivt spridas till övriga skolor och implementeringen beräknas pågå under tre år. Skolor med hög frånvaro kommer att få stöd i implementeringsprocessen. BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL 31 Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka. Strategi Sammanställningar och analyser av bedömning, betyg, gymnasiebehörighet och nationella prov ska göras på skolnivå och sektorsnivå. Sektorsledningen ska regelbundet samla enhetschefer för dialoger om elevernas kunskapsresultat. Analyserna ska redovisas och diskuteras på utbildningsutskottet. De sammantagna analyserna ska resultera i insatser som leder till att andelen ökar. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Barngruppernas storlek inom förskola och fritidshem ska minska. Strategi Barngruppernas storlek i förskolorna ska minskas. Under 2016 justeras förvaltningens poängberäkning så att barngrupperna minskas. På fritidshemmen ska personaltätheten i barngrupperna successivt öka. Förvaltningen ska tydliggöra fritidshemmens uppdrag och mål genom att analysera och skapa förståelse för hur uppdraget förändras från görande till lärande. Lokala nätverket i stadsdelen behöver fortsatta kunskapsfördjupningar i systematiskt kvalitetsarbete. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Fortsätt utveckla mer ändamålsenliga lokaler och skolgårdar. Strategi I samverkan med lokalsekretariatet och lokalförvaltning ska förvaltningen arbeta kortoch långsiktigt för att utveckla förskolans och skolans pedagogiska miljöer. De förskolor och skolor med lokaler som har lägst standard ska prioriteras. Genom att förstärka kompetensen inom sektorn kan vi utveckla de pedagogiska miljöerna likvärdigt i stadsdelens förskolor och skolor. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. 32 POLITISKA MÅL • BUDGET 2016 ÄLDRE KF Äldres livsvillkor ska förbättras. Strategi Äldres livsvillkor ska förbättras. Livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och hälsoskillnaderna utjämnas. Arbetet med äldres självbestämmande ska innefatta både brukare inom äldreomsorg, samt medborgare i stadsdelen. Arbetet ska ske genom brukarråd, anhörigråd och seniorforum, samt i dialog med externa parter. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. STADSUTVECKLING OCH BOSTÄDER KF Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre. Strategi Stadsdelen ska ha en positiv inställning till nybyggnation i stadsdelen. Nybyggnationen fungerar relativt väl. Undantaget är nyproduktion av BmSS (Bostad med särskild service) där vi fortfarande saknar bostäder för personer med komplex problematik. Gällande ombyggnation behöver stadsdelen utveckla samverkan med fastighetsägarna. Stadsdelen behöver internt formulera syfte och mål med samverkan och strukturera sitt arbete över sektorsgränserna samt utveckla arbetet med fastighetsägare runt tillgänglighetsanpassningar, kvarboende och mellanboendeformer för äldre, funktionsnedsatta och personer med socioekonomiska svårigheter. Enligt boendeenkäten framkommer det att otryggheten i Frölundaområdet är högst i staden. Stadsdelen bör utveckla sitt trygghetsskapande arbete i samverkan med andra aktörer. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL 33 ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNING NS Vår stadsdel ska arbeta strukturerat med praktikplatser och feriearbeten för att ge en bild av vad arbetet i stadsdelen kan innebära och ge människor en möjlighet att bryta arbetslöshet. Strategi Förvaltningen ska prioritera att skapa fler praktik- och ferieplatser i de egna verksamheterna. Processerna för praktik- och feriearbeten ska göras väl kända hos alla chefer och medarbetare. För att skapa god kvalitet under praktik- och feriejobb ska organisationen stödja praktikanten/feriearbetarna och tillvarata deras erfarenheter och synpunkter. För att locka fler framtida medarbetare ska förvaltningen satsa på marknadsföring gentemot potentiella praktikanter och feriearbetare. Förvaltningen ska utveckla samarbetet med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. TURISM OCH EVENEMANG KF Göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad ska öka. Strategi Medverka till utveckling av området kring Askimsviken till att bli en attraktiv miljö för friluftsliv. Upprätta kontakt med berörda förvaltningar för att undersöka möjligheten av att förbättra tillgängligheten till stadsdelens naturområden. Den befintliga handlingsplanen för arbetet ska revideras. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. KULTUR KF Tillgängligheten till kultur ska öka. Strategi Stadsdelens mötesplatser ska utformas så att de stärker integration och möjliggör gränsöverskridande möten. För att möta detta ska verksamheterna vara flexibla, inkluderande och skapa förutsättningar för allas deltagande. Utmaningen är att nå de grupper som inte känner till eller känner sig hemma i våra verksamheter. Utbudet ska utformas utifrån ett befolkningsperspektiv där efterfrågan och behov ska vara vägledande för utformning av service och utbud. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. 34 POLITISKA MÅL • BUDGET 2016 NS Öka tillgängligheten till bibliotek på ett likvärdigt sätt, samt vidareutveckla och samordna verksamheten mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken. Strategi Genom ökad samordning mellan biblioteken samt genom modern teknik ska biblioteken öka tillgängligheten med tillgång till mediebestånd, övrigt utbud och service. Stadsdelens bibliotek ska i samarbete med skolor och förskolor initiera insatser som syftar till att öka barns och ungas läsintresse samt stödja lärare när det gäller läsfrämjande och språkutvecklande metoder samt informationssökning. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. PERSONAL NS Arbeta systematiskt med att förbättra socialsekreterarnas arbetssituation utifrån de rekommendationer som Socialsekreterarkommissionen lämnat. Strategi I en modern socialtjänst har medarbetare och chefer förutsättningar för sitt arbete och krav och möjligheter stämmer överens. Både forskning och lokala och nationella försök att kartlägga arbetssituationen för socialsekreterare i syfte att hitta nya lösningar visar att följande delar är avgörande för en förbättrad arbetsmiljö: en långvarig introduktion och stöd till nyanställda, en närvarande och stöttande chef i en stabil arbetsgrupp samt tillgång till stöd från 1:e socialsekreterare eller motsvarande funktion. Stadsdelen ska därför fortsätta arbeta med utgångspunkt i kommissionens rapport och i samverkan med fackliga företrädare. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid nyrekrytering av socialsekreterare ska jämlika löner, etisk härkomst, köns och åldersfördelning beaktas NS Öka andelen personal med adekvat utbildning för befattningen. Strategi Arbetet med Employer branding, attraktiv arbetsgivare, ska fortsatt utvecklas. Bemanningsenheten ska i större utsträckning samordna rekryteringar till befattningar där det rekryteras ofta. Strukturerade samtal genomförs med outbildade vikarier för att motivera till utbildning. ”Inkluderande matchning” ökar möjligheterna till att anpassa arbetsuppgifter efter tillgänglig kompetens. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. BUDGET 2016 • POLITISKA MÅL 35 NS Sjukskrivningarna ska minska. Strategi Arbetet kommer särskilt att fokusera på de strategiska områdena hälsofrämjande ledarskap, behovsanpassat och hälsofrämjande arbete på utvalda arbetsplatser, friskvård, arbetsmiljöfrågor och att fortsatt utveckla rehabiliteringsarbetet. Vi ska utvärdera det arbete som redan pågår på flera håll samt fortsätta med och vidareutveckla nya metoder för att främja hälsa och minska sjukfrånvaro. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. NS Stärkt engagemang och effektivitet genom ett ökat inflytande. för medarbetare Strategi Vi ska ta lärdom från de enheter som arbetat framgångsrikt med personalens inflytande och hitta former för att sprida goda exempel. Strukturerade mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och beställningssamtal. De fyra förhållningssätten som finns beskrivna i Medarbetar- och arbetsmiljöpolicyn är ett stöd i arbetet. EKONOMI NS Vi ska fortsätta att prioritera kostnadsmedvetna och kvalitativa interna lösningar för att frigöra resurser till förebyggande arbete. Strategi Förvaltningen ska utveckla möjligheterna för barn, ungdomar och familjer att hantera sina utmaningar lokalt/i hemmiljön och så långt som möjligt undvika institutionsplaceringar. Forskning visar att det innebär bäst möjligheter till hållbar förändring för den enskilde. För att skapa förutsättningar för interna lösningar krävs gemensamma insatser mellan familj och nätverk, förskola, skola, fritid och andra aktörer. Insatserna ska planeras i samverkan mellan sektorerna Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder och Utbildning men även med andra berörda verksamheter. Detta förutsätter ett delat ansvar och perspektiv, en god insikt i varandras uppdrag och tydliga gemensamma rutiner. Strategi för att säkra Jämlikhetsperspektivet Vid planering av arbetet ska jämlikhetsperspektivet alltid beaktas för att säkra ett medvetet genomförande. 36 POLITISKA MÅL • BUDGET 2016 Politiska uppdrag Nedanstående tabell redogör för alla uppdrag som förvaltningen är ålagd att arbeta med under 2016. Områden Jämlikhet Mänskliga rättigheter Uppdrag Ansvarig Staden ska erbjuda fri badentré för barn 16 år och yngre. Sektorschef KoF Alla förvaltningar och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv HR-chef Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadens verksamheter Utvecklingschef Informationsaktiviteter ska göras för att öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa Sektorschef Utbildning KF Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar Sektorschef Utbildning KF Elevhälsoteamens förebyggande arbete med fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas Sektorschef Utbildning KF Fri entré till simhallar ska inkluderas i pensionärskortet för kollektivtrafik Sektorschef KoF Göteborgs Stads modell och annat arbete för social hänsyn i offentlig upphandling ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning för att skapa sysselsättning för personer långt ifrån arbetsmarknaden Sektorschef IFO-FH KF Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år Sektorschef Utbildning KF Kulturskolan ska byggas ut under två år så att kön försvinner Sektorschef KoF Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timavlönad personal HR-chef KF Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka på chefsnivå HR-chef KF En satsning ska göras på de anställda med lägst löner HR-chef Fler socialsekreterare ska anställas Sektorschef IFO-FH En handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön för de grupper som har högst sjukfrånvaro ska tas fram, med fokus på de grupper som i Medarbetarenkäten inte definierade sig som kvinna eller man HR-chef KF Att minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar görs med sociala hänsyn Ekonomichef KF Andelen ekologisk mat ska uppgå till minst 40 procent Sektorschef KoF KF KF KF Förskola och skola Äldre Arbetsmarknad och vuxenutbildning Kultur Personal KF KF KF KF KF Upphandling BUDGET 2016 • POLITISKA UPPDRAG 37 Effektiv resursanvändning UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BALANSERAD EKONOMI Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Sektorns budget stöds av en handlingsplan uppgående till 8 mkr. Till största del består åtgärderna i att förstärka och förbättra processerna kring medicinskt färdigbehandlade för att minska kostnaderna i hela vårdkedjan. Effektiviseringar genom hemtjänstcentraler och bemanningsoptimering förväntas också sänka kostnaderna i utförandet av insatser i ordinärt boende. Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektorns åtagande inför 2015 bestod i att över en två-årsperiod verkställa effektiviseringar motsvarande 30 mkr. För 2015 har åtgärder för 15 mkr identifierats och genomförts, framförallt i form av att minska försörjningsstödskostnader och genom att utöka egna insatser för att minska den köpta vården. Under 2016 förstärks effekten av redan genomförda åtgärder samtidigt som dessa kommer påverka helåret 2016 i stället för delår. För att nå målet 15 mkr i minskad nettokostnad bör sannolikt fler åtgärder genomföras. EKONOMISK PLAN FÖR KOMMANDE BUDGETÅR Sammanställning över beräknad nettokostnad för år 2016 tkr Budget 2015 Justering för balanserade ramar 2 370 500 8 000 Index, löneavtal och priskompensation 49 931 Volymförändringar 33 182 Satsningar, utökade uppdrag och övriga justeringar 67 587 Nämndbidrag 2 529 200 Kommunbidrag 2 539 200 Budgeterat resultat 10 000 Ett viktigt ställningstagande i fastställandet av nämndens budgetramar är att med långsiktighet och stabilitet skapa höjd kvalitet för brukare och god arbetsmiljö i stadsdelens verksamheter. För budgetramarna synliggörs det framförallt i nämndens avsättning till ett överskottsmål på 10 mkr och att sektorernas ramar justeras för att matcha verksamheternas förväntade åtagande inför 2016. I tabellen ovan redogörs för avsatta belopp i nämndens steg-för-steg-modell, som tar sin utgångspunkt i 2015 års budget. Nedan beskrivs de större posterna inom respektive steg, vilket leder fram till nämndens budgetram för 2016. 38 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING • BUDGET 2016 Budget 2015 Beslutad budget för befolkningsramen 2015 (exklusive tilläggsbudget juni och medel utanför modellen för attraktiv hemtjänst, särskilt stöd till elever samt expansionsmedel funktionshinder). Justering för balanserade ramar Sektorerna IFO-FH och ÄO-HS går in i 2016 med en ekonomisk obalans. Detta bemöts dels med fortsatt internt åtgärdsarbete, men kompletteras med ramtillskott för att ge rätt förutsättningar för 2016. Detta innebär en ökad ram motsvarande 5,6 mkr för sektor IFO-FH och för sektor ÄO-HS uppgår ramökningen till 20,0 mkr. Detta möts delvis av en minskning av nämndens ofördelade medel. Totalt 8,0 mkr avsätts för att balansera nämndens ramar. Index, löneavtal och priskompensation I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2016 har index för löneavtal räknats upp med 2,5 procent för verksamheter som är inriktade på förskola, skola och skolbarnomsorg, 2,3 procent för vård och omsorg samt 2,0 procent för övriga verksamheter. Priskompensation är 1,0 procent och hyror räknas upp med 2,5 procent. Förvaltningen har med hänsyn till dessa riktmärken gjort indexuppräkningar för sektorerna på totalt 49,9 mkr. Volymförändring Sektorernas ramar justeras för förväntade behov av service inom respektive verksamhetsområde. Beräkning av volymförändring utgår från stadens befolkningsprognoser för stadsdelen inom olika åldersgrupper. En stor ökning av befolkningen inom åldrarna 6-15 år höjer inskrivningarna i skola och skolbarnomsorg som kompenseras med 16,4 mkr. Även inom äldreomsorgen ökar befolkningen och 3,8 mkr tilldelas sektorn för förväntad behovsökning. Inom funktionshinderområdet ökar behoven, främst avseende bostad med särskild service, vilket sektor IFO-FH kompenseras för med 10,5 mkr. Satsningar, utökade uppdrag och övriga justeringar Inom utbildningsområdet görs bemanningssatsningar på minskade förskolegrupper och ökad lärartäthet inom lågstadiet. Ramtillskott görs också för nya och ombyggda lokaler samt en förstärkning av stödet till nyanlända elever i form av förberedelseklass, studiehandledning och modersmålsundervisning. Tillsammans utgör utbildningssektorns satsningar 25,4 mkr. För kulturområdet görs satsningar motsvarande 0,7 mkr på kulturskola och ökad tillgänglighet av bibliotekstjänster. Sektorns ram minskas som en följd av en teknisk justering, vilken innebär att kostnadsansvaret för de nya livsmedelsavtalen förs från måltid- och fastighetsorganisationen till övriga sektorer. BUDGET 2016 • EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 39 Arbetet med attraktiv hemtjänst fortsätter inom äldreomsorgen och satsningar görs även inom hälso- och sjukvården samt i biståndsbedömningen. Resurser för kompetensutveckling och ökad bemanning tillförs också, samtidigt som åtgärder för att sänka kostnadsnivån kan frigöra ytterligare medel för bemanningssatsningar. Utöver kompensation för sektorns obalans utökas ramen med 11,7 mkr. I de stadsdelsgemensamma posterna avsätts medel för lönesatsningar på låglönegrupper samt prioriterade befattningsgrupper utifrån stadsdelens lönekartläggning. Tillskott görs också för att stärka förvaltningens arbete inom rekryterings- och bemanningsfrågor samt för IT-utveckling. Totalt 7,1 mkr avsätts stadsdelsgemensamt för verksamhetsutveckling inom dessa områden. Utöver ovanstående satsningar har sektorernas ramar justerats för förändrade förutsättningar och stadengemensamma beslut. Detta inbegriper bland annat höjda arbetsgivaravgifter för unga, kostnadsansvar för elevernas kollektivtrafikkort, höjt friskvårdsbidrag, finansiering av nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, ökade lokalkostnader inom IFO-FH samt prishöjningar på SIS-boenden. Budgetramar 2016 (Befolkningsramen) Sektor Budget 2015 Förändring Budget 2016 899 300 76 500 975 800 40 300 -2 500 37 800 608 500 53 200 661 700 Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder 675 100 36 300 711 400 Stadsdelsgemensamt 113 700 13 800 127 500 Nämndens ofördelade medel 33 600 -18 600 15 000 2 370 500 158 700 2 529 200 0 10 000 10 000 Utbildning Kultur och fritid Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Befolkningsram Budgeterat resultat Budget 2015 (exklusive tilläggsbudget juni och medel utanför modellen för attraktiv hemtjänst, särskilt stöd till elever samt expansionsmedel funktionshinder). Nämndens budgetram för 2015 är inklusive dessa justeringar 2 406 100 tkr. Budgetramar 2016 (Resursnämndsuppgifter) Verksamhet Budget 2015 Förändring Budget 2016 LSS utanför Göteborg 15 300 200 15 500 Hospice 37 200 600 37 800 Frölunda kulturhus & bibliotek 37 700 2 200 39 900 Ungdomars fritid Totalt resursnämndsuppgifter 40 5 000 0 5 000 95 200 3 000 98 200 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING • BUDGET 2016 Göteborgs Stad Grafiska gruppen 151005-001-136 Foto: colourbox.com, Klas Eriksson, Peter Svensson, Lo Birgersson Webboriginal December 2015 Askim-Frölunda-Högsbo Box 16, 421 21 Västra Frölunda 031-365 00 00 [email protected] www.goteborg.se/askimfrolundahogsbo www.goteborg.se
© Copyright 2024