Vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi

Vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi
Adults’ experience of living with an intestinal stoma
Författare: Sofia Eriksson & Bodil Lundström
Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Sjuksköterskeprogrammet
Omvårdnadsvetenskap C, självständigt arbete 15 hp.
Vårterminen 2015
Sammanfattning
Bakgrund: En stomiuppläggning kan i många fall innebära en livsstilsförändring eftersom en
stomi kan påverka vardagliga aktiviteter som de flesta tar för givna. En stomioperation
innebär att en psykologisk och social anpassning blir nödvändig. Det krävs utökad kunskap
för att omvårdnadspersonal ska få större förståelse för de förändringar en stomi innebär och
på så sätt optimera vården för att kunna hjälpa dessa personer att hantera sin nya livssituation.
Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi.
Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning och
beskrivande design, och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet sammanställdes
genom en integrerad analys i tre steg.
Resultat: Resultatet visade att både psykologiska och känslomässiga reaktioner samt
begränsningar i vardag och sexualliv upplevdes i samband med att vara stomiopererad.
Slutsats: Eftersom stomin skapade psykologiska och känslomässiga reaktioner samt
begränsningar i vardagen ledde det till att personen hade ett stort behov av stöd, information
och praktisk undervisning. Sjuksköterskans uppgift blev då att stärka personens autonomi för
att bidra till att personen upplevde en känsla av sammanhang samt kände sig trygg i sin nya
livssituation. Stomin ledde även till förändringar i sexuallivet vilket gjorde det viktigt att
sjuksköterskan öppnade upp för och erbjöd personen samtal om sexualitet och eventuella
komplikationer till följd av stomiuppläggningen.
Nyckelord: KASAM, livserfarenhet, stomi, tarmstomi, upplevelser.
Innehållsförteckning
BAKGRUND .......................................................................................................................................... 1
Tarmstomi ........................................................................................................................................... 1
Orsaker till stomi ................................................................................................................................. 1
Morbus Crohn ................................................................................................................................. 1
Ulcerös kolit .................................................................................................................................... 1
Kolorektal cancer ............................................................................................................................ 2
Olika typer av stomi ............................................................................................................................ 2
Ileostomi .......................................................................................................................................... 2
Kolostomi......................................................................................................................................... 2
Tillfälliga stomier ............................................................................................................................ 2
Stomiförband ....................................................................................................................................... 2
Komplikationer.................................................................................................................................... 3
Omvårdnad av personer med stomi ..................................................................................................... 3
Teoretisk ram....................................................................................................................................... 4
KASAM ............................................................................................................................................ 4
Empowerment .................................................................................................................................. 4
Problemformulering ............................................................................................................................ 5
Syfte .................................................................................................................................................... 5
METOD................................................................................................................................................... 5
Design.................................................................................................................................................. 5
Sökstrategi ........................................................................................................................................... 5
Urval .................................................................................................................................................... 6
Bearbetning och dataanalys ................................................................................................................. 6
Etiska överväganden............................................................................................................................ 6
RESULTAT ............................................................................................................................................ 6
Psykologiska och känslomässiga reaktioner ....................................................................................... 7
Begränsningar i det dagliga livet ......................................................................................................... 8
Påverkad sexualitet .............................................................................................................................. 9
Resultatsammanfattning ...................................................................................................................... 9
DISKUSSION ......................................................................................................................................... 9
Metoddiskussion.................................................................................................................................. 9
Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 10
Slutsats .............................................................................................................................................. 12
KLINISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................ 12
FORTSATT FORSKNING ................................................................................................................... 13
Bilaga 1: Sökmatris
Bilaga 2: Artikelmatris
BAKGRUND
Tarmstomi
Ordet stomi betyder mun eller öppning och kommer från det grekiska ordet stoma. I samband
med en operation kan en stomi behöva läggas upp tillfälligt eller permanent (Swan, 2011).
Vid en stomiuppläggning används en del av tunntarmen eller tjocktarmen som mynnar ut
genom huden på magen (Di Gesaro, 2012). En stomi är inkontinent vilket innebär att
tarmtömningen inte är kontrollerad. Konsistensen på avföringen beror på var på tarmen
stomin är placerad, ju längre ner den sitter desto fastare avföring. Både placering och
avföringens konsistens har betydelse vid val av stomiförband. En stomi är okänslig för
smärta, tryck och beröring eftersom den saknar nerver (Persson, 2008a).
Enligt Maria Eriksson, kansliansvarig på ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet, finns det inga
exakta siffror på hur många som lever med stomi idag i Sverige, men hon uppskattar att
antalet är mellan 25,000–30,000 (M. Eriksson, personlig kommunikation, 5 februari 2015).
En stomiuppläggning kan i många fall ha en negativ påverkan på personens livskvalitet och
kan innebära en livsstilsförändring (Brown & Randle, 2005) eftersom en stomi kan påverka
vardagliga aktiviteter som de flesta tar för givna (Mc Kenzie et al., 2006). En stomioperation
innebär att en psykologisk och social anpassning blir nödvändig. Det krävs utökad kunskap
för att omvårdnadspersonal ska få större förståelse för de förändringar en stomi innebär och
på så sätt optimera vården för att kunna hjälpa dessa personer att hantera sin nya livssituation
(Brown & Randle, 2005).
Orsaker till stomi
Några av de vanligaste orsakerna till en stomiuppläggning är inflammatoriska tarmsjukdomar,
som Morbus Crohn och Ulcerös kolit, samt kolorektal cancer (Brown & Randle, 2005; Swan,
2011).
Morbus Crohn
Morbus Crohn är en kronisk inflammatorisk sjukdom som vanligtvis debuterar i 20-40
årsåldern. Sjukdomen kan drabba alla delar av mag-tarmkanalen och orsakar inflammatoriska
förändringar, fibros och ärrbildning i tarmen (Nilsen & Stubberud, 2010). De vanligaste
symtomen på Morbus Crohn är buksmärtor, diarréer och viktminskning. Det finns ingen
botande behandling utan behandlingen inriktas på symtomlindring med hjälp av läkemedel.
Mer än hälften av personerna med Morbus Crohn kräver operation då de inte svarar på den
medicinska behandlingen. Vanligtvis görs en resektion av den påverkade tarmen men även en
stomiuppläggning kan bli aktuell och då vanligen en ileostomi (Brown & Randle, 2005).
Ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst angriper slemhinnan i
tjocktarmen. Sjukdomen debuterar oftast i åldrarna 15-40 år men förekommer i alla
åldersgrupper (Nilsen & Stubberud, 2010). Orsaken till sjukdomen är okänd, men viss
ärftlighet finns (Thorhallsson, 2007). Blodiga och slemmiga diarréer är huvudsymtomen.
Behandlingen sker främst med hjälp av läkemedel och inriktas på symtomlindring. I sådana
1
fall där sjukdomsförloppet anses vara okontrollerbart kan det bli nödvändigt att operera bort
kolon samt rektum och anlägga en ileostomi (Nilsen & Stubberud, 2010).
Kolorektal cancer
Kolorektal cancer är ett samlingsnamn för cancer som drabbar alla delar av tjocktarmen och
ändtarmen. Sjukdomen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och uppkommer
sällan före 40-årsåldern. Personen kan besväras av buksmärtor, orkeslöshet, nedsatt aptit och
trötthet. Vanligt är även perioder med förstoppning och diarré och vid cancer i ändtarmen kan
avföringen dessutom vara slemmig och blodig (Nilsen & Stubberud, 2010). Kolorektal cancer
är den vanligaste orsaken till stomi (Swan, 2011).
Olika typer av stomi
Ileostomi
Ileostomi är benämningen om stomin sitter på tunntarmen. En ileostomi kan vara både
temporär och permanent (Burch, 2011) och är vanligen placerad på bukens högra sida
(Persson, 2008a). Vid en ileostomi är tjocktarmen bortkopplad eller helt borttagen, vilket gör
att avföringen blir mycket lös då största delen av vätskeupptaget normalt sker i kolon.
Dygnsvolymen på avföringen räknas vara 600-800 ml/dygn men första tiden efter operationen
är det dock inte ovanligt med dygnsvolymer uppemot 1500 ml, vilket ger en ökad risk för
uttorkning (Persson, 2008a).
Kolostomi
En stomi av tjocktarmen benämns kolostomi och även den, precis som ileostomin, kan vara
både permanent och temporär beroende på bakomliggande orsak (Burch, 2011). Kolostomier
är vanligtvis konstruerade av sigmoideum vilket gör att stomin ofta är placerad på vänster sida
av buken (Persson, 2008a). Avföringskonsistensen påverkas av längden på kolon som är kvar,
men inom ett år har vanligtvis en anpassning skett, vilket resulterar i fast avföringskonsistens
och ett tömningsmönster som liknar den innan operationen, vanligtvis 1-2 gånger om dagen
(Månsson & Sjödahl, 1998).
Tillfälliga stomier
Tillfälliga stomier läggs upp temporärt vid olika sjukdomstillstånd (Taylor, 2011). Vanligast
är att en tillfällig stomi skapas för att avlasta tarmen, som exempelvis vid en tarmperforation
eller anastomosinsufficiens. När stomin inte längre bedöms som nödvändig, görs ytterligare
en operation och tarmen återställs (Persson, 2008a).
Stomiförband
På buken, över stomin, fästs ett förband med en tömbar eller utbytbar påse där avföringen
samlas. Urvalet av stomibandage är stort och målet är att finna ett förband som fungerar
optimalt för den enskilde individen. Stomiförband delas ofta in i endelsbandage och
tvådelsbandage. Endelsbandagen består av en häftplatta och en påse som sitter ihop i en del
vilket gör den enkel att använda. Tvådelsbandaget består istället av en häftplatta och påse i två
separata delar. Påsen knäpps eller klistras på den hudskyddande häftplattan som fäster mot
huden. Detta gör att plattan inte behöver bytas lika ofta som påsarna. Ibland kombineras även
stomiförbanden med ett bälte som en extra förstärkning. Flera av dagens stomipåsar är
2
försedda med ett kolfilter som förhindrar lukt samt släpper ut gaser (Berndtsson, Carlsson &
Persson, 2008).
Komplikationer
Stomirelaterade komplikationer kan få stora konsekvenser för personen och kan orsaka
smärtor, hudproblem och problem med bandage och funktion. Komplikationerna kan i sin tur
ge konsekvenser för det sociala livet och den nya livssituation stomin innebär (Persson,
2008b). Hudskador är vanliga och orsakas ofta av läckage som irriterar huden (Burch, 2013).
Hudskadorna kan även skapa en inflammation och allergiska reaktioner. Utöver hudproblem
och smärta kan separation förekomma, vilket innebär att stomin släpper från huden (Persson,
2008b). Andra stomirelaterade komplikationer kan vara bråck, stenoser, nekros,
stomiprolapser, trycksår och fistlar (Butler, 2009). En frisk stomi ska vara rund och röd i
färgen och även vara höjd över hudnivån så avföringen lätt rinner ned i påsen (Persson,
2008b).
Hos män som genomgått rektumamputation kan skador på autonoma nerver, som styr
blodtillförseln till penis, uppstå vilket leder till känselbortfall och erektil dysfunktion.
Omfattande rektalkirurgi hos kvinnor kan orsaka förändringar i bäckenanatomin, vilket kan
leda till ärrbildning, obehag och svårigheter vid penetrering (Borwell, 2009; Nilsen, 2011).
Omvårdnad av personer med stomi
Sjuksköterskans roll vid omvårdnad av personer med stomi består främst av undervisning och
handledning (Nilsen, 2011).
Alla sjuksköterskor kan komma i kontakt med människor med stomi, oavsett arbetsplats eller
specialitet. På många av de stora sjukhusen runtom i landet finns det utbildade
stomiterapeuter som fungerar som samordnare kring vården av de stomiopererade personerna
på sjukhuset, samt i hemmet genom regelbunden uppföljning (Hallén, 2008). I många fall är
det dessutom stomiterapeuten som markerar var på buken stomin ska anläggas (Stenzelius &
Bengtsson, 2009). För att underlätta den postoperativa fasen för personen är det viktigt med
god information inför ingreppet om vad en stomiuppläggning innebär. Informationen bidrar
inte bara till att underlätta för personen att hantera den nya livssituationen utan dämpar även
stress och ångest (Nilsen, 2011). Stomiträningen, som innebär att personen lär sig om
hudvård, stomiutrustning och att både tömma och byta stomipåse, bör påbörjas så snart som
möjligt efter ingreppet (Burch, 2011). Personer med stomi bör uppmuntras av sjuksköterskan
att inte se stomin som ett funktionshinder (Borwell, 2009). För att personer med stomi lättare
ska kunna integrera stomihanteringen i sitt vardagliga liv, behövs stöd och uppmuntran från
sjuksköterskan (Di Gesaro, 2012). Målet med stomiträningen är att personen vid utskrivning
från sjukhuset ska kunna sköta sin stomi självständigt genom att veta hur stomin fungerar,
sköta bandageringen av sin stomi samt kunna grunderna i hudvård (Hallén, 2008).
Stomiträning bidrar inte bara till att stärka personens trygghet utan bidrar även till att
personen blir självständig och återfår kontrollen över sin förändrade livssituation (Burch,
2011; Di Gesaro, 2012; Nilsen, 2011). Det är viktigt att personen lär sig vad som är normalt
för sin stomi gällande utseende och avföring, samt att personen förstår vikten av att kontakta
3
sin stomiterapeut vid eventuella problem (Burch, 2011). För många personer upplevs det som
en trygghet att samtala med kunnig personal om stomihantering (Hallén, 2008).
Den nyopererade personen har mycket information att ta in och bearbeta, vilket kan leda till
svårigheter för sjuksköterskan att hitta ett lämpligt tillfälle att tala om samliv och sexualitet
(Nilsen, 2011). Många personer är oroliga för sexuella problem efter en stomioperation
(Brown & Randle, 2005). Det är viktigt att personen får veta hur stomin och eventuella
komplikationer kan påverka sexuallivet (Nilsen, 2011). Många stomiopererade oroar sig för
att stomipåsen ska vara i vägen vid samlag, samt att den ska gå sönder eller prassla. Personer
bör därför rådas till att tömma eller byta påsen i förväg. Om personen har en stor påse kan
denna med fördel vikas ihop och fästas bättre på kroppen med hjälp av till exempel tejp
(Nilsen, 2011).
Teoretisk ram
KASAM
Begreppet KASAM myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994), som var professor i
medicinsk sociologi. KASAM innebär en känsla av sammanhang och kan delas upp i tre
komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1991). Den första
komponenten, begriplighet, beskriver hur personer upplever inre och yttre stimuli som
strukturerad information snarare än ett otydligt brus och att de stimuli hen kommer att möta i
framtiden antingen är förutsägbara eller åtminstone förklarbara. Hanterbarhet, som är den
andra komponenten, definieras som den utsträckning som personer upplever tillgången till
resurser som kan användas för att hantera de stimuli som personer utsätts för. Meningsfullhet
syftar på till vilken grad en person känner att livet har en emotionell mening, att personen
upplever att livets krav är värda engagemang, hängivelse och energi. Personer som känner
meningsfullhet välkomnar snarare utmaningar än ser dessa som något påfrestande som de
hellre skulle vara utan (Antonovsky, 1991). En person med hög KASAM upplever sitt liv som
mer begripligt, hanterbart och meningsfullt än en person med låg KASAM. Individens
förhållningssätt till sin egen tillvaro samt känslan av sammanhang påverkar dennes förmåga
att hantera olika händelser i livet, till exempel att drabbas av sjukdom (Langius-Eklöf, 2009).
Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen begriplig information och undervisning om
stomihantering samt erbjuda möjlighet för personen att diskutera sina känslor inför en
stomiuppläggning (Berndtsson & Carlsson, 2008).
Empowerment
Begreppet empowerment kan översättas med självbestämmande och innebär att personen är
delaktig i sin egen vård. Empowerment kan ses som ett sätt att ge personen autonomi, men det
kan också betraktas som en maktkonflikt där vårdpersonalen förväntas ge makten till
patienten. I många avseenden handlar det om makten över vård- och behandlingsbeslut, även
om personen många gånger anser sig vara delaktiga genom att få information och kunskap om
sina symtom eller sin sjukdom. Empowerment kan uppnås genom att personen får identifiera
vad hen har för förväntningar och aspekter på sin delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan
således inte skapa empowerment utan enbart skapa förutsättningar för det, vilket kan innebära
att hänsyn tas till personens kunskap om, och erfarenheter av, sin livssituation och sjukdom.
4
Förutsättningar för empowerment skapas även genom att personen ges utrymme att definiera
vad delaktighet innebär för personen själv. Ett ömsesidigt utbyte av information och kunskap
mellan person och alla delaktiga i vårdteamet är grundläggande för att empowerment ska
uppstå (Eldh, 2009). Personer med kunskap om sin stomi kan lättare vara med och fatta beslut
gällande sin egen vård (Carlsson & Berndtsson, 2008).
Problemformulering
I Sverige lever idag tiotusentals människor med stomi. De vanligaste orsakerna till en
stomiuppläggning är inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektal cancer. En stomi kan
vara tillfällig eller permanent och innebär att en del av tarmen mynnar ut genom huden på
magen, vilket leder till livsstilsförändringar med andra toalettvanor.
Sjuksköterskor, oavsett arbetsplats eller specialitet, kan komma i kontakt med människor med
stomi. För att ge sjuksköterskan inblick i de förändringar en stomi innebär och därmed kunna
optimera vården för dessa individer samt hjälpa dem att hantera de ändringar de tvingas möta
(Brown & Randle, 2005), behövs mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med
tarmstomi.
Syfte
Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi.
METOD
Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande
design. Enligt Kristensson (2014) innebär en litteraturstudie en studie av vetenskaplig
litteratur. Den genomförs genom att ställa en specifik fråga och därefter söka litteratur inom
det ämne frågan berör. Litteratur värderas sedan kritiskt och sammanställs. Frågan utgör
därmed syftet, sökningen och granskningen utgör metoden, och sammanställningen utgör
resultatet av litteraturstudien (ibid.).
Sökstrategi
Datainsamlingen till studien skedde genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl,
PsycInfo och Medline. För att finna lämpliga sökord identifierades de meningsbärande orden i
syftet som sedan översattes till engelska ämnesord i Cinahl headings och MeSH-termer i
Medline. Ämnesorden i databaserna Cinahl och Medline blev ostomy och life experience.
Sökorden living experience, living och stoma formulerades utifrån studiens syfte och
användes som fritextsökning. I de båda databaserna söktes först ostomy och stoma enskilt för
att sedan kombineras med övriga sökord med hjälp av den booleska operatorn AND på olika
sätt för att få fram artiklar inom det berörda ämnet (se Bilaga 1). I Psycinfo gjordes enbart en
sökning på stoma. Den sökningen gav få relevanta träffar därför gjordes inga fler sökningar i
den databasen.
5
Vissa begränsningar användes vid sökningen av artiklar. De begränsningar som sattes var
endast vuxna (>18 år), artiklar från tidigast 2004 samt artiklar på engelska. I Cinahl valdes
även begränsningen att artiklar skulle vara vetenskapligt granskade (se Bilaga 1).
Urval
Inklusionskriterier var kvalitativa och kvantitativa artiklar som berörde vuxna personers
upplevelser av att leva med temporär eller permanent tarmstomi. Ett annat inklusionskriterie
var att deltagarna i studien skulle ha levt med sin tarmstomi i minst sex månader för att ha
kommit över det mest akuta stadiet av att ha fått en stomi. Exklusionskriterier var
litteraturreviewer och artiklar som handlade om personers upplevelser av att leva med
urostomi eller trakeostomi.
Urvalet av artiklar genomfördes i olika steg. I steg ett lästes 532 titlar. De titlar som bedömdes
svara på syftet gick vidare till urval två där 44 abstrakt lästes. Av dessa 44 artiklar lästes 31
artiklar i sin helhet och tio artiklar valdes ut. Artiklar som exkluderades handlade framförallt
om urostomier eller trakeostomier. Artiklar vars deltagare inte motsvarade de satta
inklusionskriterierna valdes även bort. De tio artiklar vars abstrakt bedömdes svara på syftet
skrevs ut och lästes i sin helhet i urval tre. I urval tre granskades även artiklarnas kvalité
gemensamt av författarna med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011)
granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. För att anses ha hög kvalitet skulle
artiklarna innehålla ett tydligt beskrivet syfte och metoddel samt ett logiskt resultat.
Artiklarna skulle även innehålla ett etiskt resonemang, beskrivet urval samt inklusions- och
exklusionskriterier. Alla de 10 artiklar som granskades bedömdes alla ha tillräckligt hög
kvalitet för att tas med i studien. Tre artiklar ansågs ha hög kvalitet och resterande sju ansågs
ha medelhög kvalitet. Artiklarna med medelhög kvalitet hade otillräcklig information
gällande någon av de punkter som granskades.
Bearbetning och dataanalys
För att analysera resultatet användes en integrerad analys i olika steg beskriven av
Kristensson (2014). I det första steget genomfördes upprepade genomläsningar av artiklarna
enskilt av författarna. Därefter, enskilt, markerades text som motsvarade syftet som sedan
jämfördes för att komma fram till överensstämmelse. I steg två, som genomfördes
gemensamt, identifierades likheter och skillnader i artiklarnas resultat som sedan placerades
in i kategorier. Slutligen i steg tre sammanställdes resultatet under de tre kategorierna
psykologiska och känslomässiga reaktioner, begränsningar i det vardagliga livet och påverkad
sexualitet.
Etiska överväganden
De inkluderade artiklarna är vetenskapligt granskade och har fått tillstånd från etiska
kommittéer eller genomfört noggranna etiska överväganden. Alla artiklar som ingår i
litteraturstudien redovisas och resultaten presenteras oavsett författarnas egna åsikter
(Forsberg & Wengström, 2013).
RESULTAT
Resultatet grundas på tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och tre kvantitativa.
6
För att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med tarmstomi presenteras resultatet i
tre kategorier.
Psykologiska och känslomässiga reaktioner
Efter stomiuppläggningen upplevdes en oordning i livet som påverkade känslolivet, vilket
rubbade självkänslan och resulterade i social isolation och depression (Anaraki et al., 2012;
Stein Backes, Stein Backes & Erdmann, 2012). Både kvinnor och män upplevde perioder av
depression (Notter & Chalmers, 2012).
Resultatet visade på att reaktioner kopplade till stomin inte är bundna till etnicitet eller kultur.
Stomin innebar både en estetisk förändring samt att individen förlorade kontroll över sin
kontinens, vilket påverkade självförtroendet, självständigheten och känslan av värdighet.
(Barnabe & Dell'Acqua, 2008).
En temporär stomi orsakade känslor som osäkerhet och saknad av kontroll i sitt liv. Efter
operationen upplevdes stomin som överväldigande och en känsla av att hela livet förändrades
uppkom. Att inte veta om stomin skulle tas bort eller bli permanent upplevdes som att livet
pausades och den väntan som uppkom skapade både nervositet och förhoppningar (Danielsen,
Soerensen, Burcharth & Rosenberg, 2013a).
Personer med stomi upplevde ofta stomin som tabubelagd samt att den var kopplad till
känslor av skuld och skam (Danielsen, et al., 2013a). Många beskrev att det var socialt
oacceptabelt att samtala om stomin offentligt då de, utöver sin egen skam, inte ville genera
andra (Notter & Chalmers, 2012). Deltagare uttryckte oro över att stomin skulle upptäckas av
omgivningen eller att behöva berätta om den, vilket medförde försiktighet. Eftersom stomin
upplevdes som tabubelagd kändes det som en utsatthet att behöva avslöja stomin för sin
omgivning (Danielsen, Soerensen, Burcharth & Rosenberg, 2013b). Professionellt stöd och
öppenhet av sjuksköterskor eller kuratorer önskades av deltagarna för att bryta tabun
(Danielsen, et al., 2013a).
Även om stomin skapade många förändringar, upplevdes den ändå som positiv och befriande
då livet med en sjukdom i magtarmkanalen orsakat både problem och smärta. Vid
cancersjukdomar sågs stomioperationen även som en räddning undan döden och en start till
ett nytt liv (Honkala & Berterö, 2009).
Männen beskrev den första anblicken av stomin som en chock och många uttryckte en
sorgsenhet när de tänkte på hur deras kropp förändrats (Dázio, Sonobe & Zago, 2009).
Generellt upplevde kvinnor fler problem gällande självförtroende och kroppsuppfattning,
medan männen i större utsträckning upplevde svårigheter med anpassningar efter operationen
(Notter & Chalmers, 2012).
Vissa kvinnor upplevde att de hade utvecklat en låg självkänsla på grund av en konstant
närvaro av osäkerhet. Stomin fick dem att känna sig osäkra och obekväma samt att den
skapade både en fysisk och psykisk utmattning. Utmattningen i kombination med ett förändrat
utseende gjorde att de upplevde sig mindre värda som kvinnor och som en attraktiv partner
(Honkala & Berterö, 2009).
7
Begränsningar i det dagliga livet
Situationer där stomin riskerade att avslöjas undveks (Danielsen et al., 2013b) och svårigheter
att hantera den nya livssituationen medförde begränsningar och förändringar i det dagliga
livet (Barnabé & Dell’Acqua, 2008; Danielsen et al., 2013b).
En vardag med stomi innebar noggrann planering och fasta rutiner (Honkala & Berterö,
2009). Stomin påverkade även klädval, diet och toalettvanor (Stein Backes et al., 2012). Tajta
kläder som kunde avslöja stomin undveks (Danielsen et al., 2013b; Honkala & Berterö, 2009).
Beroende på stomins placering kunde rymligare kläder kännas mer bekväma samt hjälpa till
att dölja stomin. Deltagarna ansåg även att byxlinningen kunde behöva anpassas efter
placeringen av stomin så att den inte skavde eller irriterade (Honkala & Berterö, 2009).
Ändringar i kosten blev nödvändiga (Anaraki et al., 2012; Grant et al., 2012; Honkala &
Berterö, 2009; Stein Backes et al., 2012). Många av deltagarna valde att undvika mat som
orsakade gaser och som snabbt passerade magtarmkanalen, samt att de reglerade mängden av
matintag för att kunna kontrollera elimineringen (Grant et al., 2011).
Flera av deltagarna berättade att de antingen minskat ned sin arbetstid eller slutat jobba helt
och att det påverkade dem ekonomiskt (Notter & Chalmers, 2012). Stomiskötseln tog mycket
tid vilket även gjorde det svårt att hålla ordinarie arbetstider (Honkala & Berterö, 2009).
Deltagarna beskrev hur de hittade andra sysselsättningar än innan stomin, då de hindrades
från tung fysisk aktivitet (Barnabé & Dell’Acqua, 2008). Många kvinnor upplevde att deras
roll som mamma påverkades då de inte kunde delta i vissa sociala aktiviteter med sina barn.
Kvinnorna upplevde även att familjen alltid måste anpassa sig efter dem och deras
begränsningar (Honkala & Berterö, 2009). Sociala situationer som att äta på restaurang, gå på
bio och fysiska aktiviteter påverkades, främst av rädslan för läckage och lukt (Dázio, Sonobe
& Zago, 2009; Honkala & Berterö, 2009; Notter & Chalmers, 2012). När deltagarna väl
accepterat sin stomi var den lättare att hantera på ett effektivt sätt, vilket minskade stressen i
sociala situationer (Simmons, Smith, Bobb & Liles, 2007). Ett problem i vardagen var för
många tömning av stomin, byte av stomipåse samt vart påsen sedan skulle slängas. Offentliga
toaletter beskrevs som opassande och många valde att ta med påsen hem då de inte visste var
de skulle slänga den. Ofta valdes restauranger utifrån deras toaletter snarare än maten (Notter
& Chalmers, 2012). Samma problem var även återkommande på resor. I samband med resor
upplevdes också en oro för att ha packat för lite förband eller att bagaget med alla förband
skulle komma bort (Grant et al., 2011; Honkala & Berterö, 2009; Notter & Chalmers, 2012).
Trots att många av deltagarna upplevde läckage som ett problem, drog de sig för att kontakta
stomiterapeuter, som av deltagarna beskrevs som upptagna. De hanterade problemet istället
genom att undvika situationer där stomin riskerade att läcka, samt dra ned på sina sociala
aktiviteter (Notter & Chalmers, 2012). Deltagarna upplevde att råd och stöd från specialister
kunde hjälpa dem att hantera sina problem och farhågor. Problemen kunde även underlättas
med hjälp från stomiterapeuter genom att prova ut ett förband som kändes säkert att använda
(Danielsen et al., 2013b; Notter & Chalmers, 2012). Genom att samtala med andra personer i
samma situation upplevdes hanteringen av stomin lättare (Danielsen et al., 2013a).
8
Påverkad sexualitet
En stomi kan skapa förändringar i sexuallivet (Anaraki et al. 2012; Danielsen et al., 2013a;
Dázio et al., 2009; Grant et al., 2012; Notter & Chalmers, 2012). Både kvinnor och män
upplevde påverkan på intima relationer. Kvinnorna beskrev problem med ljud från stomi
medan männen oroade sig för läckage (Notter & Chalmers, 2012). Ett liv av noggrann
planering lämnade inget rum för spontanitet vilket påverkade intima situationer och relationer
(Honkala & Berterö, 2009). En permanent stomi orsakade bestående förändringar gällande
kroppsbild (Anaraki et al., 2012). Många av kvinnorna uttryckte en känsla av att inte känna
sig rena, vilket gjorde att en ny ren och tömd påse var ett måste för intima situationer, samt att
känna sig ren och fräsch i övrigt (Honkala & Berterö, 2009). Männen upplevde sig mindre
manliga och svagare, antingen hade de ingen lust, eller så hade de lust men problem med
impotens (Dázio et al., 2009). En majoritet av deltagarna hade upplevt sexuella problem och
deltagare med stomi orsakad av cancer upplevde fler sexuella problem än deltagare med stomi
orsakad av andra sjukdomar (Anaraki et al., 2012). Många sexuella problem var även
relaterade till komplikationer från operationen eller strålbehandling (Grant et al., 2011).
Resultatsammanfattning
Resultatet visade att både psykologiska och känslomässiga reaktioner samt begränsningar i
vardag och sexualliv uppkom i samband med en stomioperation. Stomin i sig upplevdes som
ett fysiskt hinder som begränsade vardagen, sociala interaktioner och sexualliv. Stomin bidrog
även till en förändrad kroppsbild och livsstil, som präglades av planering och kontroll. De
känslomässiga reaktionerna upplevdes blandade, både negativa och positiva känslor uppkom i
samband med stomin. Upplevelserna var inte kopplade till etnicitet eller kultur, men
påverkades av kön och bakomliggande orsak till stomiuppläggningen.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Litteraturstudie valdes som metod efter att en provsökning visat att det fanns artiklar om det
valda ämnet. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades vilket anses
vara en styrka enligt Forsberg och Wengström (2013). Valet av metod kan dock inte garantera
att all tillgänglig data inom ämnet har hittats eftersom sökningarna begränsats till valda
sökord.
Cinahl och Medline användes eftersom de är databaser för studier inom omvårdnad vilket kan
ses som en styrka eftersom omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde (Willman et al.,
2011). Mängden träffar varierade i de olika databaserna. Medline gav många träffar men då
studierna i många fall var medicinsk inriktade var det få som var användbara. När enbart
”stoma” användes som sökord var antalet träffar överväldigande, men i kombination med
andra sökord blev antalet träffar lågt och många artiklar irrelevanta. Flera av artiklarna hade
dessutom redan framkommit i sökningar i Cinahl. PsykInfo användes som komplettering för
att få en bred översikt av tillgängliga studier. I Psycinfo fullföljdes inte hela sökningen då få
relevanta träffar erhölls på enbart sökningen med sökordet ”stoma”.
9
De sökord som användes valdes utifrån studiens syfte. För att erhålla artiklar med relevans för
syftet användes fritextsökning samt databasernas ämnesord, som söktes fram i respektive
databas ämnesordlista. Enligt Kristenson (2014) är det en fördel att använda ämnesord
eftersom sökningen då blir mer specifik. Begränsningen gällande publiceringsår sattes till de
senaste tio åren för att få fram aktuell forskning inom det valda området, då forskning är en
färskvara enligt Forsberg och Wengström (2013). Sex av artiklarna var publicerade 20112013, och den äldsta artikeln var från 2007. Engelska valdes som språkbegränsning då det är
det språk författarna behärskar, utöver svenska, vilket kan ha medfört att relevanta artiklar
missades.
Studierna som inkluderades är genomförda i olika länder runt om i världen, vilket ger ett
internationellt perspektiv. Granskning av artiklarnas kvalité gjordes med hjälp av Willman et
al. (2011) granskningsmallar. Användandet av dessa mallar medförde att bedömningen
gjordes utifrån en systematisk struktur och på samma sätt vilket ökar trovärdigheten.
Artiklar med fokus på upplevelser valdes och ett inklusionskriterie att deltagarna skulle ha
levt med sin stomi i sex månader för att fokus skulle vara på deltagarnas upplevelser av att
leva med stomi, och inte på anpassningsfasen. Trots detta inkluderades tre artiklar, Dázio et
al. (2009), Danielsen et al. (2013a) och Anaraki et al., (2012), där några av deltagarna haft
sina stomier i mindre än sex månader.
Artikeln av Dázio et al. (2009) togs med då den enbart fokuserar på mäns upplevelser. Den
fungerade som en motvikt gentemot artikeln av Honkala och Berterö (2009) som fokuserade
på kvinnors upplevelser och erfarenheter. Dessa två artiklar fungerade som ett komplement
till artikeln av Gran et al. (2011) som tar upp könsskillnader hos stomiopererade. Danielsen et
al. (2013a) valdes trots att vissa av deltagarna inte uppfyllde inklusionskriterierna, då det var
den enda artikeln med fokus på upplevelser vid temporär stomi. Artikeln av Anaraki et al.,
(2012) hade som inklusionskriterie att deltagarna skulle haft sin stomi minst tre månader, men
då den jämförde upplevelser beroende på bakomliggande orsak till stomi valde vi att ta med
den ändå för att se skillnader på upplevelser relaterat till orsak. En av artiklarna som togs med
i studien var en pilotstudie skriven av Notter och Chalmers (2012). Artikeln valdes att
inkluderas trots att det är en pilotstudie, med tanke på att studien hade en relativt stor
deltagargrupp och att resultatet var relevant för föreliggande studie.
Många artiklar kan ha valts bort på grund av missvisande titlar viket ledde till att deras
abstrakts inte lästes och artiklarna föll bort. Detta kan ses som en svaghet för föreliggande
studie.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att psykologiska reaktioner och begränsningar i vardagen förekom i alla
studier. En stor del av begränsningarna i vardagen är begränsningar satta av personerna själva
och är relaterade till osäkerhet (Barnabe & Dell’Acqua, 2008). Flera av studierna visar på
vikten av att få samtala med sjukvårdspersonal vilket kan kopplas samman med KASAM och
empowerment. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör sjuksköterskan ge
information och undervisning, vilket gör att personen kan uppleva en större känsla av
sammanhang och självständighet samt känna sig tryggare med sin stomi (Berndtsson &
10
Carlsson, 2008). Om personerna får med sig detta kan det ge dem egna verktyg att ta makten
över sina egna liv och därmed känna sig trygga med sin stomi och stomihantering, vilket
styrks av Persson (2008c). Om ämnet inte var tabubelagt utan kändes öppet och socialt
acceptabelt att prata om, skulle det sannolikt leda till positiva känslor gällande stomin (Brown
& Randle, 2005). Öppenhet gällande stomin har i resultatet känts eftertraktat av många som
anser att det skulle underlätta vardagen. Tabun bidrar till osäkerhet som skapar begränsningar.
Många av deltagarna var rädda att uppfattas som äckliga på grund av lukt, ljud och läckage
(Notter & Chalmers, 2012). I början känns stomin skrämmande och chockartad (Brown &
Randle, 2005) och närstående bör därför involveras för att öppna upp och neutralisera ämnet
samt skapa en trygg miljö (Persson, 2008c). Enligt Socialstyrelsen (2005) bör sjuksköterskan
ha förmåga att ge stöd, informera och undervisa personer för att optimera delaktighet i vård
och behandling. Detta känns relevant vid vårdandet av personer med stomi, samt understryker
vikten av empowerment och individanpassad vård. Vidare leder detta till känsla av
sammanhang.
En egen reflektion är att det som sjuksköterska är viktigt att tänka på kroppsspråk, uttryck och
tal vid varje möte med en person med stomi, eftersom varje individ reagerar olika (Brown &
Randle, 2005). Fortsatt reflektion är att även om stomin kanske inte uppfattas som något stort
för sjuksköterskan är det ofta en livsomvälvande operation för personen och ett nytt liv med
många anpassningar kan vänta. Därför bör sjuksköterskan vara medveten om sina egna
fördomar och förutfattade meningar. För att individanpassa vården är det viktigt att
uppmärksamma patientens sjukdomsupplevelse och ha ett holistiskt synsätt där både
patientens känslomässiga och psykologiska behov möts, likväl som kunskapsbehovet av den
praktiska hanteringen av stomin (Williams, 2005). Resultatet i föreliggande studie visar att
sjuksköterskorna ofta upplevdes som stressade eller upptagna. Di Gesaro (2012) understryker
vikten av att ta sig tid för personen i undervisningen av stomivård för att stärka personens
empowerment. Negativ stress orsakas till stor del av otillräcklig kunskap om stomihantering,
vilket leder till en bristande känsla av sammanhang. Då personen med stomi känner kontroll
över situationen lättar stressen och rehabiliteringen tillbaka till hens normala liv kan påbörjas
(Di Gesaro, 2012).
Personer med fungerande stomihantering och stomibandage har, enligt Berndtsson (2008),
lättare att uppleva sexuell lust än de personer som har problem med ljud, odör och läckage.
Förutom praktisk hantering av stomin bör fokus, gällande sexuallivet, ligga på en öppen
dialog mellan sjuksköterska och patient. Då stomin skapar förändringar i sexuallivet är det
viktigt att sjuksköterskan nyttjar möjligheter att diskutera sexualitet hos personer med stomi
som en förberedelse för eventuella sexuella problem (Borwell, 2009). Sjuksköterskan bör
dock vara medveten om att personen inte nödvändigtvis anser det lämpligt att diskutera sitt
sexualliv och har därmed rätt att avböja samtal angående det (Black, 2004).
Vissa skillnader kunde ses i resultatet beroende på bakomliggande orsak till stomin gällande
psykologiska och känslomässiga reaktioner, men begränsningar i det dagliga livet upplevdes
på liknande sätt. Personer med cancer såg stomin i många fall som en andra chans, de hade
överlevt och stomin sågs som en liten uppoffring för att få fortsätta leva. Samtidigt är den en
påminnelse om sjukdomstiden. Personer som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar
11
upplevde blandade känslor i samband med en stomiuppläggning. De slipper återkommande
smärtor och problem med diarréer men förlorar sin kontinens (Honkala & Berterö, 2009).
Ålder kan kanske vara en faktor i skillnader på upplevelser. Inflammatoriska tarmsjukdomar
drabbar ofta yngre personer, medan kolorektal cancer drabbar äldre människor vilket kan
påverka resultatet (Nilsen & Stubberud, 2010). Temporära stomier är, enligt resultatet i
föreliggande studie, svårare att acceptera då personerna väntar på att bli av med den igen, och
upplever att de pausar sitt liv (Danielsen et al., 2013a). En känsla av sammanhang och
meningsfullhet blir därför extra viktigt hos dessa individer. Trots skillnader i bakomliggande
orsak, ålder eller stomityp bör undervisningen i stomihantering anpassa sig efter varje enskild
individ (Williams, 2012).
Resultatet är baserat på artiklar från olika länder och på personer med olika ursprung och då
upplevelserna överlag var desamma, anser författarna att resultatet är relevant på ett
internationellt plan. En del skillnader i upplevelserna som kunde ses är kopplade till
sjukvården. Reaktionerna var desamma men de upplevdes starkare vid tekniska svårigheter
gällande kirurgiska metoder samt skillnader i stomiskötsel (Anaraki et al., 2012). Resultatet
visar på att upplevelserna av stomin inte är bundna till etnicitet eller kultur (Barnabe &
Dell’Acqua, 2008), men att det däremot påverkas av kön. Kvinnor och män upplevde vissa
skillnader. Dessa skillnader i upplevelser beror delvis på fysiologiska skillnader (Brown &
Randle, 2005), men även på individens och samhällets uppfattningar om vad som är kvinnligt
och manligt (Dázio, Sonobe & Zago, 2009; Honkala & Berterö, 2009).
Slutsats
Öppenhet, individanpassning och autonomi löper som en röd tråd genom den föreliggande
studien. Eftersom en stomi skapar psykologiska och känslomässiga reaktioner samt
begränsningar i vardagen leder det till att personen har ett stort behov av stöd, information
och praktisk undervisning. Sjuksköterskan har som uppgift att stärka personens autonomi och
därmed bidra till att hen upplever en större känsla av sammanhang och känner sig trygg i sin
nya livssituation.
Stomin kan även leda till förändringar i sexuallivet, till följd av både fysiska förändringar och
en förändrad självbild hos personen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan öppnar upp för
och erbjuder personer samtal om sexuallivet och eventuella komplikationer efter
stomiuppläggningen.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Resultatet av den föreliggande studien ger djupare förståelse för vuxna personers upplevelser
av att leva med stomi. Med tanke på den förändring stomin innebär är grundläggande kunskap
om stomier och stomihantering hos sjuksköterskor nödvändigt för att personer med stomi ska
få tillräcklig information och kunna känna sig trygga i sin nya livssituation. Det är viktigt att
sjuksköterskan även har kunskap om stomins eventuella påverkan på sexuallivet och vågar
diskutera detta med personer med stomi.
Personer med stomi upplever sin livssituation på olika sätt vilket gör att individanpassad vård
är nödvändig. Sjuksköterskan bör vara medveten om att varje person är en unik individ som
12
reagerar och upplever situationen utifrån sig själv och tidigare erfarenheter. Därför är det
viktigt att sjuksköterskan själv lägger sina tidigare erfarenheter åt sidan och anpassar sig efter
varje ny patient.
FORTSATT FORSKNING
Eftersom att läckage ansågs vara ett problem av många kan fortsatt forskning kring förband
och praktiska lösningar vara nödvändigt. Fortsatt forskning kring hur närstående upplever och
påverkas av stomin kan behövas, eftersom närstående spelar en viktig roll i patientens
återhämtning, acceptans samt anpassning till det dagliga livet. En stor del av forskningen
fokuserar på hur mäns sexualitet, därför behövs mer forskning om hur kvinnors sexualitet
påverkas vid en stomiuppläggning.
13
Sökmatris
BILAGA 1
Databas
Sökord
Cinahl
22/1-2015
Ostomy
Cinahl
22/1-2015
Ostomy
AND
Life
experience
Ostomy
AND
Living
experience
Ostomy
AND
Living
Cinahl
22/1-2015
Cinahl
22/1-2015
Cinahl
10/2-2015
Stoma
Medline
22/1-2015
Ostomy
Medline
22/1-2015
Ostomy
AND
Life
experience
Ostomy
AND
Living
Stoma
Medline
22/1-2015
Medline
20/2-2015
Medline
20/2-2015
Medeline
20/2-2015
PsykInfo
4/2-2015
Stoma
AND
Life
experience
Stoma
AND
Living
experience
Stoma
Begränsningar Antal
träffar
•Peer review
663
•All adult
•2004-2014
•Engelska
•Peer review
24
•All adult
•2004-2014
•Engelska
•Peer review
13
•All adult
•2004-2014
•Engelska
•Peer review
47
•All adult
•2004-2014
•Engelska
•Peer review
287
•All adult
•2004-2014
•Engelska
•All adult
624
•2004-2014
•Engelska
•All adult
20
•2004-2014
•Engelska
Lästa
abstrakt
-
Valda
artiklar
-
5
4
2
-
5
2
21
4
-
-
2
-
•All adult
•2004-2014
•Engelska
• All adult
• 2004-2014
• Engelska
• All adult
• 2004-2014
• Engelska
41
3
-
1528
-
-
38
-
-
• All adult
• 2004-2014
• Engelska
4
-
-
•Peer review
•Adulthood
•2004-2014
•Engelska
58
6
-
14
BILAGA 2
Artikelmatris
Sid 1(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Anaraki, F., Vafaie, M.,
Behboo, R., Maghsoodi,
N., Esmaeilpour, S., &
Safaee, A. (2012).
Syftet var att undersöka
kliniska profiler och
livsstilsändringar för
stomipatienter.
Metod/ design:
Tvärsnittsstudie
Inklusionskriterier: Stomi i
minst 3 månader.
Exklusionskriterier.
Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Randomiserat urval.
Urval: 102 deltagare.
Slutlig studiegrupp: 102
deltagare deltog, 44
kvinnor och 58 män med
medelåldern 53,5 år.
Datainsamlingsmetod:
Frågeenkäter.
Analysmetod: Statistiska
analyser.
Styrkor: Tydligt syfte samt En majoritet av alla
deltagarna hade upplevt
urval.
depression och sexuella
Svagheter: Otydlig
problem. Patienter med
resultatdel.
stomi orsakad av cancer
upplevde fler sexuella
problem än patienterna
som inte haft cancer.
Clinical profile and postoperative lifestyle changes
in cancer and non-cancer
patients with ostomy.
Gastroenterology &
Hepatology From Bed To
Bench, 5(1), 26-30.
Iran
15
Resultat
Sid 2(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Barnabe, N., &
Dell’Acqua, M. (2008).
Syftet var att förstå
individens upplevelse av
att hantera sin nya
livssituation med stomi.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie.
Inklusionskriterier:
Personer, från en viss
klinik, med stomi som
tidigare lämnat sitt
godkännande att delta i
studien.
Exklusionskriterier:
Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Urval: Elva personer med
stomi.
Slutlig studiegrupp: Elva
deltagare, 7 kvinnor och 4
män i åldrarna 30-69.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade
intervjuer som spelades in
och sedan transkriberades.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor: Koncis metoddel
och logiskt resultat.
Studiedeltagarna är både
kvinnor och män. Studien
innehåller citat.
Hantering av stomin och
svårigheter att acceptera
den nya situationen
medförde att deltagarna
upplevde begränsningar i
sitt liv, vilket skapade
förändringar i deras
vardag. Deltagarna
upplevde inte att de valt
stomin, utan att de var
tvungna och stå ut med
den. Då stomi inte var en
del av deras ursprungliga
plan för sitt liv, upplevde
deltagarna att de hade
tvingats ändra sina dagliga
vanor och tänka om kring
deras önskemål och
möjligheter i livet.
Coping strategies of
ostomized individuals.
Revista Latino-Americana
De Enfermagem, 16(4),
712-719.
Mexico
16
Svagheter: Otydligt
resultat i sin utformning.
Oklara in- och
exklusionskriterier.
Deltagarna beskrev hur de
hittade andra
sysselsättningar än innan
stomin, då de hindrades
från tung fysisk aktivitet.
Sid 3(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Danielsen, A. K.,
Soerensen, E. E.,
Burcharth, K., &
Rosenberg, J. (2013).
Impact of a temporary
stoma on patients’
everyday lives: feelings
of uncertainty while
waiting for closure of the
stoma.
Journal Of Clinical
Nursing, 22(9/10), 13431352.
Danmark
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Att undersöka hur
patienters dagliga liv
påverkas av en temporär
stomi.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie med
fokusgrupper.
Inklusionskriterier:
Tillfällig stomi.
Deltagarna kommunicerar
utan språksvårigheter och
vill dela med sig av, och
lyssna på andras
erfarenheter.
Exklusionskriterier:
Deltagare som drog
tillbaka sitt medgivande.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval.
Urval: 17 personer.
Bortfall: Sex
exkluderades, fyra
hoppade av.
Slutlig studiegrupp: Sju
patienter mellan 40-75 år.
Två kvinnor, fem män.
Datainsamlingsmetod:
Fokusgruppintervjuer.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor: Relevant urval,
tydlig metoddel och ett
adekvat resultat. Citat.
Deltagarna upplevde att en
känsla av kontroll var
viktigt i deras liv. De
upplevde att samtala om
stomin var tabu och
förknippat med skam och
skuld och önskade mer
professionellt stöd och
öppenhet. Deltagarna
upplevde sig stressade av
att inte veta om stomin
skulle tas bort eller inte,
och det skapade en känsla
av att de pausat sitt liv.
Hantera sin egen stomi
sågs som en start till en
anpassning av deras nya
liv.
17
Svagheter: Få deltagare.
Sid 4(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Danielsen, A. K.,
Soerensen, E. E.,
Burcharth, K., &
Rosenberg, J. (2013).
Learning to Live With a
Permanent Intestinal
Ostomy: Impact on
Everyday Life and
Educational Needs.
Journal Of Wound,
Ostomy & Continence
Nursing, 40(4). 407-412.
Danmark
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Syftet var att undersöka
hur en permanent stomi
påverkar patienters vardag
samt att få ökad inblick i
deras behov av
stomirelaterad utbildning.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie med
fokusgrupper.
Inklusionskriterier:
Permanent stomi.
Exklusionskriterier:
Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Deltagarna tillfrågades via
en stomiklinik.
Bekvämlighetsurval.
Urval:20.
Bortfall: Fem.
Slutlig studiegrupp: 15
deltagare, åtta kvinnor och
sju män i åldrarna 22-83
år, med permanent stomi.
Datainsamlingsmetod:
Fokusgruppintervjuerna
spelades in för att sedan
transkriberas.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor: Tydligt beskriven
patientkaraktäristika.
Resultatet redovisas
tydligt. Citat.
Deltagarna beskrev hur
stomin uppfattades som
tabu och att rädslan för att
stomin skulle avslöjas
medförde att de undvek
situationer som riskerade
att avslöja stomin, genom
bland annat social
isolering. Deltagarna
beskrev även hur stomin
påverkade deras självbild
och att de fick svårt att
identifiera sig med sitt liv
innan stomin.
18
Svagheter: Oklara in- och
exklusionskriterier.
Sid 5(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Dázio, E., Sonobe, H., &
Zago, M. (2009).
Syftet var att analysera
mäns erfarenheter av
kolorektalcancer och dess
behandling med stomi.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie.
Inklusionskriterier:
Deltagarna skulle vara
över 18 år, bo i Brasilien,
och ha haft en permanent
eller temporär stomi i
minst en månad.
Exklusionskriterier:
Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Deltagarna tillfrågades via
en stomiklinik.
Bekvämlighetsurval.
Urval: 16.
Slutlig studiegrupp: 16
män i åldrarna 40-79.
Datainsamlingsmetod:
Intervjuer och
observationer som
dokumenterades och sedan
transkriberades.
Analysmetod: Induktiv
analys.
Styrkor: Tydlig teoretisk
ram och resultatdel.
Deltagarna ansåg att valet
att acceptera sin stomi
upplevdes som mycket
svårt och stressande. Det
dagliga livet med
stomiskötsel krävde
ändringar i vardagen som
kunde leda till generande
situationer, genom
exempelvis läckage, lukt
och ljud. Deltagarna
uppgav att de, på grund av
stomin, upplevde sig
mindre manliga vilket
skapade sexuella problem.
The meaning of being a
man with intestinal stoma
due to colorectal cancer:
an anthropological
approach to masculinities.
Revista Latino-Americana
De Enfermagem (RLAE),
17(5).
Brasilien
19
Svagheter: Studien har
varken ett tydligt syfte
eller metoddel.
Sid 6(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Grant, M., McMullen, C.
K., Altschuler, A.,
Mohler, M. J., Hornbrook,
M. C., Herrinton, L. J., &
... Krouse, R. S. (2011).
Att beskriva hur genus
formar oro och
anpassningar hos personer
med stomi, som överlevt
långvarig kolorektal
cancer.
Metod/design: Kvalitativ
fokusgruppstudie.
Inklusionskriterier: >18 år
och har eller har haft
kolorektalcancer samt
tarmstomi.
Exklusionskriterier:
Framgår ej.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval.
Urval: 33 deltagare.
Slutlig studiegrupp: 33
deltagare, 17 män och 16
kvinnor.
Datainsamlingsmetod:
Fokusgruppintervjuer.
Analysmetod:
Innehållsanalys.
Styrkor: Relevant och
strategiskt urval som är
tydligt beskrivet.
Resultatet redovisas klart
och tydligt och är relevant
till syftet. Många
deltagare. Citat.
Båda könen identifierade
liknande utmaningar, men
kvinnorna diskuterade
specifika psykologiska
och sociala frågor mer
djupgående än männen.
Gender Differences in
Quality of Life Among
Long-Term Colorectal
Cancer Survivors With
Ostomies.
Oncology Nursing Forum,
38(5). 587-596.
USA
20
Svagheter: Oklara
exklusionskriterier.
Förändringar i diet,
sexlivet, kläder, ekonomi
och resor diskuterades på
liknande sätt i alla
grupper. Gaser och lukt
samt sömnproblem togs
upp betydligt mer bland
kvinnorna. Fysisk
aktivitet, med fokus på
vad de inte kunde göra
längre togs upp i
grupperna som hade
svårast att anpassa sig.
Sid 7(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Honkala, S., & Berterö,
C. (2009).
Living with an ostomy:
women's long term
experiences.
Nordic Journal Of
Nursing Research &
Clinical Studies, 92(29),
19-22.
Sverige
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Syftet med studien var att
få en ökad kunskap och
förståelse för vad det
innebär att leva med en
stomi som kvinna och hur
det påverkar
livssituationen.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie, med tolkande
fenomenologisk ansats.
Inklusionskriterier: Vuxna
kvinnor över 18 år som levt
med sin stomi i mer än 2 år.
De ska förstå och tala
svenska samt delta frivilligt.
Exklusionskriterier: Framgår
ej.
Urvalsförfarande: Strategiskt
urval av kvinnor tillhörande
ett visst sjukhus.
Urval: 17 kvinnor.
Slutlig studiegrupp:
Sammanlagt intervjuades 17
kvinnor mellan 33-80 år.
Datainsamlingsmetod:
Intervjuer som spelades in
och transkriberades.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor: Tydligt
beskrivet urval och
metod. Utförligt och
logiskt resultat. Citat.
En stomi upplevdes skapa
vissa kroppsliga
begränsningar i livet
gällande exempelvis
fysisk aktivitet och arbete.
Stomin skapade även
begränsningar gällande
stomin i form av läckage
och lukt, vilket ledde till
svårigheter med resor och
sociala aktiviteter. Många
deltagare upplevde sig
mindre värda som kvinnor
och även mindre värda
som mammor, på grund
av deras begränsningar i
sociala sammanhang, och
som en attraktiv partner/
fru. Det dagliga livet
innebar planering och
rutiner vilket påverkar
relationer och intima
situationer.
21
Svagheter: Oklara
exklusionskriterier.
Sid 8(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Notter, J., & Chalmers, F.
(2012).
Syftet med studien var att
utforska hur en permanent
kolostomis påverkar
livskvaliteten.
Metod/design: Kvantitativ
explorativ pilotstudie.
Inklusionskriterier:
Permanent kolostomi samt
godkänt förfrågningar om
forskningsstudier.
Exklusionskriterier: Framgår
ej.
Urvalsförfarande:
Frågeformulär skickades till
1000 med kolostomi.
Deltagarna hämtades från en
databas. Strategiskt urval.
Urval: 1000 personer.
Bortfall: 631 personer
svarade aldrig. Ytterligare
100 föll bort pga
ofullständiga frågeformulär.
Slutlig studiegrupp: 269
deltagare. 55 % kvinnor och
45 % män.
Datainsamlingsmetod:
Frågeformulär.
Analysmetod: Deskriptiv
analys.
Styrkor: Tydligt och
relevant resultat.
Deltagarna upplevde att
stomin påverkar det
dagliga livet. Restriktioner
upplevdes finnas i både
sociala och fysiska
aktiviteter efter
operationen. Kvinnor
upplevde generellt fler
problem gällande
självförtroende och
kroppsuppfattning, medan
männen i större
utsträckning tog upp
problem med nya
anpassningar efter
operationen. Både kvinnor
och män upplevde
perioder av depression och
påverkan på intima
relationer.
Living with a colostomy:
a pilot study.
Gastrointestinal Nursing,
10(6), 16-25.
England
22
Svagheter: Stort
bortfall.
Sid 9(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Simmons, K., Smith, J.,
Bobb, K., & Liles, L.
(2007).
Adjustment to
colostomy: stoma
acceptance, stoma care
self-efficacy and
interpersonal
relationships.
Journal Of Advanced
Nursing, 60(6), 627-635.
England.
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Syftet med studien var
att undersöka
anpassning till stomin
och dess relation till
acceptans och social
interaktion, samt
kopplingen mellan
hanteringen av sin stomi
och anpassning, i
förhållande till
acceptans och sociala
interaktioner.
Metod/design: Kvantitativ
studie.
Inklusionskriterier: Deltagarna
skulle vara under 80 år, ha en
stomi och kunna skiva och läsa
engelska
Exklusionskriterier: Psykiskt
sjuka.
Urvalsförfarande: 70 patienter
har tillfrågats efter att ha
genomgått en
kolostomioperation på två olika
sjukhus i England. Konsekutivt
urval.
Urval: 70 deltagare.
Bortfall: Sju ville inte delta, elva
fullföljde inte studien och en
räknas bort pga. ålder.
Slutlig studiegrupp: 51 personer,
27 män och 24 kvinnor deltog i
studien
Datainsamlingsmetod:
Deltagarna fick svara på
frågeformulär för att mäta olika
variabler.
Analysmetod: Statistisk analys.
Styrkor: Tydligt
beskrivna inklusionsoch
exklusionskriterier
samt bortfall. Bra
beskriven metoddel
och koncist resultat.
Deltagare som accepterat
sin stomi hade lättare att
hantera den effektiv och
upplevde mindre stress i
sociala situationer.
23
Svagheter: Oklar
metod. Få deltagare.
Sid 10(10)
Författare
Artikelns titel, tidskrift,
Land
Stein Backes, M. T.,
Stein Backes, D. &
Erdmann, A. L. (2012).
Feelings and
expectations of
permanent colostomy
patients. Journal of
Nursing Education and
Practice, 2(3), 9-14.
Brasilien
Syfte
Metod och ev. design
Värdering
Resultat
Syftet var att beskriva
de utmaningar som
personer möter när de
anpassar sig till en
permanent kolostomi.
Metod/design: Kvalitativ
intervjustudie.
Inklusionskriterier: Personer
med permanent kolostomi
som tillhörde the Ostomy
Program och the City Health
Departement.
Exklusionskriterier: Framkom
ej.
Urvalsförfarande: Fem
deltagare med rätt
inklusionskriterier tillfrågades.
Bekvämlighetsurval.
Urval: Fem deltagare.
Slutlig studiegrupp: Fem
deltagare, två män och tre
kvinnor, i åldrarna 42-75 år.
Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer som
spelades in för att sedan
transkriberas.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor: Tydligt beskriven
metoddel samt resultat.
Deltagarna fick en känsla
av oordning i sitt liv efter
stomioperationen. Det
påverkade dem både
fysiskt och psykiskt och
skapade förändringar i det
sociala- och dagliga livet.
Efter en tid kände
deltagarna att började få
tillbaka sitt liv allt
eftersom de vant sig vid
att hantera sin stomi och
börjat accepterat den.
24
Svagheter: Svårhittat
syfte. Få deltagare.