KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 januari 2016
KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 januari 2016 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till [email protected] eller till Annika Thorström, te!. 0522-69 61 05 alt. Anna-Lena Lundin, te!. 0522-69 60 41. Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter! Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg [email protected] alt te!. 0522 -69 60 48 1(2) Kallelse Föredragningslista 2015-12-21 Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum, kl. 17:30 onsdagen den 13 januari 2016 Ordförande Alf Gillberg sekreterare Annica Åberg Föredragningslista l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS 2701/92 2. Information om att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet i kommunen Dnr KS 2791/91 3. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Dnr KS 2015/00373 4. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi Dnr KS 2015/00318 5. Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun DnrKS 2015/00322 6. Överenskommelse om mottagande och bosättning för nyanlända invandrare Dnr KS 2015/00600 7. Fairtrade mål 2016-2018 Dnr KS 2015/00627 8. Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018 Dnr KS 2015/00632 9. Förslag på namnbyte från söderplan till Cirkusparken Dnr KS 2015/00645 l O. Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av skallerödsvägen Dnr KS 2015/00644 Föredragande Ylva Bryngelsson, 15 min Kallelse 2(2) Föredragningslista 2015-12-21 Föredragningslista Föredragande Il. Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsling för ökat flyktingmollagande Dnr KS 2015/00657 12. Val av ersältare till HSB:s stiftelse Jakobsberg efter Björn Andersson {KD) Dnr KS 2015/00575 13. Val av ersältare i HSB:s stiftelse Jakbosberg efter Emma Osbakk Malmström {S) Dnr KS 2015/00670 14. Anmälningsärenden till kommunfullmäktige Dnr KS 2015/0000 l 15. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS 2703/87 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till [email protected] eller till Annika Thorström, te! 0522-69 6105 alt. Anna-Lena Lundin, te!. 0522-69 6041. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartildar. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 363 Dnr KS 2015/00373 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att kommunen ska agera snabbare och mer resolut för att ta hand om klotter och vandalism i Uddevalla kommun. I motionen anges Broken Windows som förebild, vilken är en metod som baseras på tanken om att personer går från mindre brott som klotter och vandalism till tyngre brottslighet. Ärendet remitterades till samhällsbyggnadsnämnen som behandlade det i november 2015. Klotter och vandalism drabbar idag olika fastighetsägare och olika delar av kommunens verksamheter. Exempelvis hanterar fastighetsavdelningen klotter på offentligt ägda byggnader och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transformatorstationer. Det finns idag även en upphandlad entreprenör, VGT Industriservice, som har ett avtal som sträcker sig fram till november 2016 om att klottersanera i Uddevalla kommun. I motionen föreslås att Uddevalla kommun inrättar ett team som både lokaliserar och åtgärdar klotter och vandalism snabbt samt att detta team ska bestå av tidigare arbetslösa ungdomar. Att utreda eller åtgärda brott rörande klotter och vandalism är polisens ansvar. Kommunen kan därför inte på egen hand utreda bakgrund till sådana brott och därmed inte heller tillsätta tjänster med ett sådant uppdrag. Kommunledningskontoret noterar samhällsbyggnadsnämndens beslut om en förstärkt parksektion inom ramen för arbetsmarknadsprojekt för ungdomar under 2016 men konstaterar att kommundirektören har fått ansvaret fcir projektetet och att planen för detta har kommunicerats till kommunstyrelsen. Insatser inom ramen för projektet hanteras därmed också inom den plan som ligger för 2016. I Uddevalla kommun har aktioner mot klotter och vandalism i viss mån vidtagits genom samarbete med Uddevalla centrumutveckling och då har så kallade centrumvärdar anställts, som bland annat haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är möjligt för kommunen att gemensamt med Uddevalla centrumutveckling åter aktivera denna funktion, men kommunen behöver då göra detta i diskussion med Uddevalla centrum utveckling. Kenneth Engelbrektsson (S), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Evy Gahnström (V) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-23. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 forts. § 363 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2015-11-12 § 402. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-10-19. Kommunfullmäktiges protokoll 20 15-06-l O § 162. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP). Yrkanden Kenneth Engelbrektsson (S): att anse motinen besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens beslut 2015-11-12 § 402. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Kenneth Engelbrektssons (S) yrkande och tlnner kommunstyrelsen bifalla yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens beslut 2015-11-12 § 402. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningskontoret 2015-11-23 Handläggare Utredare Kristoffer Karlsson Telefon 0522-69 60 75 kristoffer .j [email protected] Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att kommunen ska agera snabbare och mer resolut for att ta hand om klotter och vandalism i Uddevalla kommun. I motionen anges Broken Windows som forebild, vilken är en metod som baseras på tanken om att personer går från mindre brott som klotter och vandalism till tyngre brottslighet. Ärendet remitterades till samhällsbyggnadsnämnen som behandlade det i november 2015. Klotter och vandalism drabbar idag olika fastighetsägare och olika delar av kommunens verksamheter. Exempelvis hanterar fastighetsavdelningen klotter på offentligt ägda byggnader och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transfmmatorstationer. Det finns idag även en upphandlad entreprenör, VGT Industriservice, som har ett avtal som sträcker sig fram till november 2016 om att klottersanera i Uddevalla kommun. I motionen få reslås att U ddevaila kommun inrättar ett team som både lokaliserar och åtgärdar klotter och vandalism snabbt samt att detta team ska bestå av tidigare arbetslösa ungdomar. Att utreda eller åtgärda brott rörande klotter och vandalism är polisens ansvar. Kommunen kan därfor inte på egen hand utreda bakgrund till sådana brott och därmed inte heller tillsätta tjänster med ett sådant uppdrag. Kommunledningskontoret noterar samhällsbyggnadsnämndens beslut om en forstärkt parksektion inom ramen for arbetsmarknadsprojekt for ungdomar under 2016men konstaterar att kommundirektören har fått ansvaret for projektetet och att planen for detta har kommunicerats till kommunstyrelsen. Insatser inom ramen for projektet hanteras dänned också inom den plan som ligger for 2016. I Uddevalla kommun har aktioner mot klotter och vandalism i viss mån vidtagits genom samarbete med Uddevalla centrumutveckling och då har så kallade centrumvärdar anställts, som bland annat haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är möjligt for kommunen att gemensamt med Uddevalla centrumutveckling åter aktivera denna funktion, men kommunen behöver då göra detta i diskussion med Uddevalla centrumutveckling. Dnr KS 2015/003 73 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-23 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-23. Samhäiisbyggnadsnämndens protokoii § 402 2015-11-12. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-1 0-19. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfuiimäktige besluta att avslå förslaget om att Uddevaila ska inrätta ett team som både lokaliserar och åtgärdar klotter och vandalism snabbt, att det kompletterande förslaget om att ett sådant team skuiie bestå av tidigare arbetslösa ungdomar också avslås. P eter Larsson Kommundirektör Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Ann-Charlott Gustafsson Kristoffer Karlsson Utredare 2(2) Dnr KS 2015/00373 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-12 § 402 Dnr SBN 2015/00492 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Sammanfattning Ann-Charlotte Gustafsson (UP) föreslår i en motion att kommunen ska agera snabbare vid klotter och vandalism. I sin motion föreslår hon att särskilda saneringsteam ska sättas samman, gärna bestående av tidigare arbetslösa ungdomar, för att snabbt lokalisera och ta bort klotter. I motionen argumenterar Ann-Charlott att sammansättningen av ungdomar dels ska ske för att minska ungdomsarbetslösheten dels att de ska ta reda på vem som klottrat så att hon/han "nås för påverkan och åtgärd". Motionen ställdes till samhällsbyggnadsnämnden för besvarande. Klotter och vandalism drabbar idag olika fastighetsägare och olika delar av kommunens verksamheter. Inom Gatu- och Parkavdelningens verksamhets område, den offentliga miljön åtgärdas klotter som hamnat på t ex papperskorgar, parkmöbler, skyltar och bergsväggar i parkmiljöer mm. Fastighetsavdelningen hanterar klotter på offentligt ägda byggander och Uddevalla Energi AB klotter på elskåp och transformatorstationer. För att åtgärda klottret inom Gatu- Parkavdelningens ansvarsområde finns idag en upphandlad entreprenör VGT Industriservice vars avtal sträcker sig till november 2016. VGT klottersanerar för ca 0,5 mkr årligen på vårt uppdrag och hanterar företrädelsevis den typ av klotter som kräver högtryckssanering alternativt genomförs med olika kemikalier. För att hantera högtrycksutrustning och giftiga kemikalier krävs idag specialkompetens och en särskild utbildning som VGT:s anställda har. Sanering sker efter samråd mellan beställare och entreprenör och efter egna observationer eller tips från allmänheten. Enklare klotter på t ex parkmöbler, belysningsstolpar mm åtgärdas av egen personal inom parkscktionen. Till detta kommer en inte oansenlig del av byten av trafik och vägskyltar som blivit nedklottrade. Skyltarna har en reflexbehandling som inte tål att spolas av med alltför kraftiga kemikalier utan att reflexeffekten försämras så där är sanering inget alternativ. Klotter i den offentliga miljön dokumenteras och polisru1mäls i regel. Det är därefter polisens sak att utreda brott och bilda sig en uppfattning om någon kan knytas till brottet. Brotten är i allmänhet mycket svåra att utreda och det ställs idag mycket höga beviskrav vid en eventuell rättegång för att nå en fållande dom. Att egen personal ska söka upp klottrare "för påverkan och åtgärd" ser vi inte som önskvärt eller inom den kommunala kompetensen. Brotten ska även fortsättningsvis dokumenteras och polisanmälas, därefter är det polisens sak att utreda brott och ställa misstänkta till svars. Att öka kapaciteten för att snabbt reagera och åtgärda klotter och övrig vandalism kan vara en god ide. Det förutsätter att även andra intressenter såsom privata och offentliga fastighetsägare samfåll t agerar i samma riktning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2015-11-12 Forts.§ 402 Vissa kommuner jobbar efter en sk nolltolerans där entreprenörer har till uppgift att inom ett specificerat område agera mot klotter där det upptäckts men då till en betydligt högre kostnad än vad vi har att förfoga för ändamålet i Uddevalla kommun idag. Att införa en nolltolerans mot klotter i offentlig miljö i centrala Uddevalla förutsätter en utökad budgetram för ändamålet och det bör i så fall hanteras inom kommande budgetprocess. Förslagsställarens tanke att använda arbetslösa ungdomar kan med fördel anpassas till det arbetsmarknadsprojekt som ska starta under 2016 och där bl a parksektionen tagit på sig att ta fram ett antal praktikplatser. Uppgifterna får i så fall anpassas efter personernas lämplighet och kompetens samt ingå i respektive arbetslags ordinarie uppgifter som redan idag innehåller enklare klottersanering och att inom respektive område åtgärda vandalism. I andra kommuner och i viss mån också i Uddevalla har man agerat mot klotter genom samarbete med centrumutvecklingen och då anställt sk centrumvärdar som bl a haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är fullt möjligt att åter aktivera denna möjlighet inom ramen för samarbetet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla centrumutveckling. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-10-19. Kommunfullmäktiges protokoll § 162 2015-06-1 O Motion om klotter och vandalism i Uddevalla från Ann-Charlott Gustafsson (UP), 2015-05-26 Yrkanden Martin Pettersson (SD) yrkar på en ytterligare att-sats att med ovanstående anse motionen besvarad. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att inom ramen för arbetsmarknadsprojekt under inledningsvis 2016 förstärka parksektionens arbete med klottersanering i centrala Uddevalla. att inom ramen för samarbetet med Uddevalla centrumutveckling anställa upp till två centrumvärdar där Uddevalla kommun står för de kostnader som inte täcks in av arbetsmarknadsstöd. att med ovanstående anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(3) Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2015-10-19 D nr Handläggare G at u- parkchef Martin Hollertz Telefon 0522-69 63 44 [email protected] Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Sammanfattning Ann-Charlotte Gustafsson (UP) föreslår i en motion att kommunen ska agera snabbare vid klotter och vandalism. I sin motion föreslår hon att särskilda saneringsteam ska sättas samman, gärna bestående av tidigare arbetslösa ungdomar, för att snabbt lokalisera och ta bort klotter. I motionen argumenterar Ann-Charlott att sammansättningen av ungdomar dels ska ske för att minska ungdomsarbetslösheten dels att de ska ta reda på vem som klottrat så att hon/hon "nås för påverkan och åtgärd". Motionen ställdes till samhällsbyggnadsnämnden för besvarande. Klotter och vandalism drabbar idag olika fastighetsägare och olika delar av kommunens verksamheter. Inom Gatu- och Parkavdelningens verksamhets område, den offentliga miljön åtgärdas klotter som hamnat på t ex papperskorgar, parkmöbler, skyltar och bergsväggar i parkmiljöer mm. Fastighetsavdelningen hanterar klotter på offentligt ägda byggander och Uddevalla Energi AB klotter på el skåp och transformatorstationer. För att åtgärda klottret inom Gatu- Parkavdelningens ansvarsområde finns idag en upphandlad entreprenör VGT Industriservice vars avtal sträcker sig till november 2016. V GT klottersanerar för ca O,5 mkr år! igen på vårt uppdrag och hanterar företrädelscvis den typ av klotter som kräver högtryckssanering alternativt genomförs med olika kemikalier. För att hantera högtrycksutrustning och giftiga kemikalier krävs idag specialkompetens och en särskild utbildning som VGT: s anställda har. Sanering sker efter samråd mellan beställare och entreprenör och efter egna observationer eller tips från allmänheten. Enklare klotter på t ex parkmöbler, belysningsstolpar mm åtgärdas av egen personal inom parksektionen. Till detta kommer en inte oansenlig del av byten av trafik och vägskyltar som blivit nedklottrade. Skyltarna har en reflexbehandling som inte tål att spolas av med alltför kraftiga kemikalier utan att reflexeffekten försämras så där är sanering inget alternativ. Klotter i den offentliga miljön dokwnenteras och polisanmäls i regel. Det är därefter polisens sal( att utreda brott och bilda sig en uppfattning om någon kan knytas till brottet. Brotten är i allmänhet mycket svåra att utreda och det ställs idag mycket höga beviskrav vid en eventuell rättegång för att nå en fållande dom. Att egen personal ska söka upp klottrare "för påverkan och åtgärd" ser vi inte som önskvärt eller inom den kommunala kompetensen. Brotten ska även fortsättningsvis dokumenteras och polisanmälas, därefter är det polisens sak att utreda brott och ställa misstänkta till svars. SBN 2015/00492 Tjänsteskrivelse 2(3) Tekniska kontoret 2015-10-19 Att öka kapaciteten for att snabbt reagera och åtgärda klotter och övrig vandalism kan vara en god ide. Det förutsätter att även andra intressenter såsom privata och offentliga fastighetsägare samfåll t agerar i samma riktning. Vissa kommuner jobbar efter en sk nolltolerans där entreprenörer har till uppgift att inom ett specificerat område agera mot klotter där det upptäckts men då till en betydligt högre kostnad än vad vi har att förfoga för ändamålet i Uddevalla kommun idag. Att införa en nolltolerans mot klotter i offentlig miljö i centrala Uddevalla förutsätter en utökad budgetram for ändamålet och det bör i så fall hanteras inom kommande budgetprocess. Förslagsställarens tanke att använda arbetslösa ungdomar kan med fördel anpassas till det arbetsmarknadsprojekt som ska starta under 2016 och där bl a parksektionen tagit på sig att ta fram ett antal praktikplatser. Uppgifterna får i så fall anpassas efter personernas lämplighet och kompetens samt ingå i respektive arbetslags ordinarie uppgifter som redan idag innehåller enklare klottersanering och att inom respektive område åtgärda vandalism. I andra kommuner och i viss mån också i Uddevalla har man agerat mot klotter genom samarbete med centrumutvecklingen och då anställt sk centrumvärdar som bl a haft till uppgift att sanera enklare klotter när detta påträffats. Det är fullt möjligt att åter aktivera denna möjlighet inom ramen för samarbetet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla centrumutveckling. Beslutsunderlag Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-10-19. Kommunfullmäktiges protokoll § 162 2015-06-1 O Motion om klotter och vandalism i Uddevalla från Ann-Charlott Gustafsson (UP), 2015-05-26 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att inom ramen för arbetsmarknadsprojekt under inledningsvis 2016 förstärka parksektionens arbete med klottersanering i centrala Uddevalla. att inom ramen for samarbetet med Uddevalla centrumutveckling anställa upp till två centrumvärdar där Uddevalla kommun står för de kostnader som inte täcks in av arbetsmarknadsstöd. Dnr SBN 2015/00492 Tjänsteskrivelse 3(3) Tekniska kontoret 2015-10-19 Carina Johansson Förvaltningschef Expediera till Tekniska kontoret Kommunstyrelsen Martin I-Iollertz Gatu- parkchef Dnr SBN 2015/00492 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 20I5-06-IO § 162 Dnr KS 2015/00373 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) angående klotter och vandalism i Uddevalla Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-06-11 AlfGillberg, Zeidi Ström, Evy Gahnström Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-06-11 intygar Annica Åberg Expedierat 2015-06-12 Samhällsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande I (I) E R lE Motion angående klotter och vandalism i Uddevalla. Sammanfattning Uddevallapartiet vill att Uddevalla kommun snabbare och mer resolut tar hand om klotter och vandalism i Uddevalla. Ärende 1982 utarbetades en metod som kom att kallas "Broken windows" i USA. Metoden går, i korthet ut på att stadens ledning snabbt och resolut skall ingripa mot de små brotten, därav namnet Broken windows, alltså krossade fönsterrutor. Genom ett omedelbart ingripande förhindrar man enligt denna teori, en allvarlig eskalering av brottslighet till rån, narkotikamissbruk och mord. Det nya var alltså att man inte bara skulle åtgärda den tunga brottsligheten utan faktiskt börja redan när en fönsterruta krossas. Metoden testades under 1990 talet i New York och brottsligheten där sjönk på ett sätt som inte ens de största optimisterna vågade hoppas på. Sverige är inte USA och Uddevalla är inte New York, men Uddevallapartiet tror ändå att vi kan hämta en dellärdom från denna metod. De flesta är överens om att det finns inget som så snabbt drar till sig klottrare och vandaler som en nedklottrad fasad eller en krossad busskur. Uddevallapartiet vill att kommunen inrättar ett team som snabbt lokaliserar klottret och vandalismen och att kommunen har ett saneringsteam redo för att tvätta/laga och att detta team gärna får vara tidigare arbetslösa ungdomar. Vi tror att om ungdomar får städa upp efter ungdomar så kan vi få en dubbel vinst. Dels påverkar vi ungdomsarbetslösheten och dels är vi övertygade om att ungdomar bättre och lättare påverkar andra ungdomar så att vandalismen minskar. En ytterligare vinst kan vara, att troligtvis har ungdomarna i kommunens saneringsteam lättare än någon annan att får fram vem som har utfört klottret så och att han/hon kan nås för påverkan och åtgärd. Enligt "Broken windows" teorin kan vi i så fall förhindra att klottraren/vandalen går från dessa småbrott till tyngre kriminalitet. Uddevallapartiet vill alltså; A TT Uddevalla inrättar ett team som både lokaliserar och åtgärdar klotter och vandalism snabbt. A TT den del av detta team som utför saneringen består av tidigare arbetslösa ungdomar. För Uddevallapartiet ,At:?l:t4lt?~t!ftt4l:l#~~ Ann-Charlott Gustafsson '/ Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 364 Dnr KS 2015/00318 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi. Motionsställaren vill att en sådan enhet ska vara skild från övrig verksamhet och bemannas av personer med grundläggande kunskaper och kompetens om palliativ vård. Hon menar att detta möter Socialstyrelsens mål om att patienter ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett bostads01t, diagnos, ålder eller kön. Kommunfullmäktige har remitterat ärendet till socialnämnden, som behandlade ärendet i november 2015. Socialtjänsten hade fram till2012 en palliativ enhet på Österängens vård och omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Österängen blev ett vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom medan Rosenhäll blev ett vård och omsorgsboende för personer med stora somatiska omvårdnads behov. En stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar idag på Rosenhäll, så den kompetens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå där. På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet rnnt utan nattetid var det hemsjukvårdens nattpatrnll som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll finns det sjuksköterskor dygnet rnnt, vilket gör att personalkontinuiteten och den samlade kompetensen kring sjuksköterskeinsatser är högre än vad som tidigare var fallet på Österängen. Genom omstruktureringen och att personalens kompetens kring palliativ vård och svårt sjuka samlades till Rosenhäll, med omfattning dygnet runt, bedömer socialnämnden att de tillgodoser de svårt sjuka palliativa personernas behov av insatser utifrån kommunens ansvar. Stefan Skoglund (S), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD) och Evy Gahnström (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-30. Socialnämndens protokoll 2015-11-18 § 189. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-11-09. kommunfullmäktiges protokoll 2015-05-13 § 141. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 forts. § 364 Yrkanden Christer Hassiebäck (UP): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hassiebäcks (UP) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Christer Hassiebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningskontoret 2015-11-30 Handläggare Utredare Kristoffer Karlsson Telefon 0522-69 60 75 kristoffer.j [email protected] Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) har inkommit med motion om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi. Motionsställaren vill att en sådan enhet ska vara skild från övrig verksamhet och bemannas av personer med grundläggande kunskaper och kompetens om palliativ vård. Hon menar att detta möter Socialstyrelsens mål om att patienter ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett bostadsort, diagnos, ålder eller kön. Kommunfullmäktige har remitterat ärendet till socialnämnden, som behandlade ärendet i november 2015. Socialtjänsten hade fram till2012 en palliativ enhet på Österängens vård och omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Österängen blev ett vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom medan Rosenhäll blev ett vård och omsorgsboende för personer med stora somatiska omvårdnadsbehov. En stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar idag på Rosenhäll, så den kompetens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå där. På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet runt utan nattetid var det hemsjukvårdens nattpatrull som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll finns det sjuksköterskor dygnet runt, vilket gör att personalkontinuiteten och den samlade kompetensen kring sjuksköterskeinsatser är högre än vad som tidigare var fallet på Österängen. Genom omstruktureringen och att personalens kompetens kring palliativ vård och svårt sjuka samlades till Rosenhäll, med omfattning dygnet runt, bedömer socialnämnden att de tillgodoser de svårt sjuka palliativa personernas behov av insatser utifrån kommunens ansvar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-30. Socialnämndens protokoll§ 189 2015-11-18. Socialtjänstens ~änsteskrivelse 2015-11-09. Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP). Dnr KS 2015/00318 Tjänsteskrivelse 2(2) Kommunledningskontoret 2015-11-30 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Socialnämnden Ann-Charlott Gustafsson (UP) KristofTer Karlsson Utredare D nr KS 2015/00318 Protokoll Socialnämnden 2015-11-18 § 189 Dnr SN 2015/00197 Remiss från kommunfullmäktige avseende motion från AnnCharlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi Sammanfattning Kommunfullmäktige har till socialnämnden remitterat en motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om palliativ vård i Uddevalla kommun. I motionen föreslås att en palliativ vårdenhet återskapas i kommunens regi, att den ska vara skild från övrig verksamhet samt att den bemannas av personer med grundläggande kompetens och kunskaper om palliativ vård. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-11-09. Arbetsutskottets protokoll 2015-11-04, § 79. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-05-13, § 141. Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP). Yrkanden Ann-Charlott Gustafsson (UP) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ann-Charlott Gustafssons yrkande och socialtjänstens förslag och finner att nämnden beslutar bifalla socialtjänstens förslag. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta alt anse motionen besvarad. Reservation Ann-Charlott Gustafsson (UP) reserverar sig mot förslaget till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Florence Johansson Justerat2015-JJ-25 Stefan Skoglund AnnMCharlott Gustafsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-11-26 intygar Florence Johansson Expedierat2015-Jl-26 Kommunfullmäktige Utredare Victoria Call Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse I(2) Socialtjänsten 2015-1 I-09 Handläggare Utredare Victoria Call Telefon 0522-69 79 63 [email protected] Remiss från kommunfullmäktige avseende motion från AnnCharloHe Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi SammanfaHnlng Socialnämnden har fått en remiss från kommunfullmäktige att besvara en motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 20 I 5-09- I 7. Protokoll från kommunfullmäktige 2015-05- I 3. Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) 20I5-05-06. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Socialtjänsten hade fram till 20 I 2 en palliativenhet på Österängen vård och omsorgsboende. Under 2012 gjordes en omstrukturering så att Rosenhäll blev ett vård och omsorgsboende for personer med stora somatiska omvårdnadsbehov och Österängen blev ett vård och omsorgsboende for personer med demenssjukdom. De personer med stora somatiska omvårdnadsbehov som tidigare vistades på Österängen vistas idag på Rosenhäll och då främst på enhet 3A. Rosenhäll 3A är en kotttidsenhet och det finns ett visst antal platser avsedda for personer med stora somatiska omvårdnadsbehov. Stor del av den personal som arbetade på palliativa enheten på Österängen arbetar i dag på Rosenhäll, så den komptens som behövs kring palliativ vård finns att tillgå på Rosenhäl l. På Österängens palliativa enhet fanns det inte sjuksköterskor dygnet runt. Nattetid var det hemsjukvårdens nattpatrull som gjorde insatser vid behov. På Rosenhäll finns det sjuksköterskor dygnet runt, vilket gör att hyresgästerna på Rosenhäll får en personalkontinuitet och samlad kompetens kring sjuksköterskeinsatser. Genom omstruktureringen och att man samlade personalens kompetens kring palliativ vård och svårt sjuka att omfatta dygnet runt på Rosenhäll, bedömer förvaltningen att Dnr SN 20 I 5/00197 Tjänsteskrivelse 2(2) Socialtjänsten 2015-11-09 man utifrån vad som är kommunens ansvar tillgodoser de svårt sjuka palliativa personernas behov av insatser och anser att motionen är besvarad. Bo Lundgren Socialchef Expediera till Kommunfullmäktige Victoria Call Victoria Call Utredare Dnr SN 2015/00197 Protokollsutdrag l (l) Kommunfullmäktige 2015-05-13 § 141 Dnr KS 2015/00318 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunens regi Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till socialnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-05-18 Alf Gillberg, Sonny Persson, Niklas Moe J usleringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 15-05-18 intygar Annica Åberg Expedierat 20 15-05-20 Socialnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande E Motion: R lE Palliativ vård i Uddevalla kommun Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en gemensam nationell satsning "Bätte liv för äldre sjuka". I Sverige avlider ca 90 000 personer om året. Av dessa är ca 80% i behov av palliativ vård. Möjligheten till att få palliativ vård har ökat men tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsstöd för god palliativ vård. Målet är att patienterna ska få tillgång till en kunskapsbaserad och likvärdig palliativ vård, oavsett bostadsort, diagnos, ålder eller kön. Definition av palliativ vård enligt WHO "Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom. Palliativ vård innebär att: • • • • • • • • • lindra smärta och andra plågsamma symtom bekräfta livet och betrakta döden som en normal process inte påskynda eller fördröja döden integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden stödja de närstäende under patientens sjukdom och i deras sorgearbete genom ett tvärprofessionellt förhällningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer. När bot för patienten inte längre är möjlig krävs ett klart och medvetet f6rhällningssätt i omhändertagandet för att kunna hjälpa både patient och närstående. Då är palliativ vård- lindrande vård- aktuell. Under senare år har palliativ vård erkänts och blivit en viktig värdfilosofi med egen specifik kunskap som kan hjälpa människor i livets slutskede Det är viktigt att palliativa patienter vårdas för sig själv av personal speciellt inriktade och utbildade för palliativ värd. Längt ifrån alla erbjuds god vård i livets slutskede. Svårt sjuka patienter åker in och ut på sjukhus och riskerar att inte få smärtlindring och hjälp att hantera sin ångest. Uddevallapartiet vill: att återskapa en palliativ vårdenhet i kommunen regi. att den skall vara skild från övrig verksamhet. Att den bemannas av personer med grundläggande kunskaper och kompetens av palliativ vård. Enligt SOU 200 l :6 värdig vård vid livets slut. För Uddevallapartiet L~f [Hiff?/u}ffr !/t;t'1tfo~v~ Ann-Charlott Gustafsson ~ Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 365 Dnr KS 2015/00322 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor inom förvaltningarna i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga nämnder. I det nya förslaget har hänsyn tagits till remissvaren. Beslutsunderlag Personalutskottets protokoll 2015-12-02 § 49. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-12. Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-11-12. Checklista hot och våld 2015-11-12. Barn och utbildningsnämndens protokoll 2015-09-24 § 131. Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07. Socialnämndens protokoll 2015-09-16 § 150. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2015-09-17 § 314. Tekniska kontorets tjänsteskrivelse 2015-08-31. Kultur och fritidsnämndens protokoll2015-08-27 § 74. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-08-11. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun." Justerandes signatur Utdragsbestyrkande ~"f,V.IJ.( :;;:," f <"'"? - :~ ~ o lit~~\) § 49 Protokollsutdrag Personalutskottet 2015-12-02 Dnr KS 2015/00322 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor inom fOrvallningarna i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga nämnder. I det nya forslaget har hänsyn tagits till remissvaren. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-12 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-11-12 Checklista hot och våld 2015-11-12 Beslut Personalutskottet foreslår kommunfullmäktige besluta att anta forslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun." Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat 2015-12-09 Rolf Jonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-12-11 intygar Elisabeth Johansson Expedierat KS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande l (l) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-12 Handläggare HR-strateg Agneta Andersson Telefon 0522-69 60 78 [email protected] Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor inom förvaltningarna i Uddevalla kommun. Riktlinjerna har varit på remiss till samtliga nämnder. I det nya förslaget har hänsyn tagits till remissvaren. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-12 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-11-12 Checklista hot och våld 2015-11-12 Förslag till beslut Personalutskottet föreslår Kommunfullmäktige att besluta att anta förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun." Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Agneta Andersson HR-strateg D nr KS 2015/00322 Riktlinjer mot Hot och våld i Uddevalla kornmun Dnr:2015!322 2015-10-02 Inledning Det är viktigt att medarbetare som har sin anställning inom Uddevalla kommun, kan vistas i en arbetsmiljö som så långt som möjligt minimerar riskerna för hot, våld och andra incidenter. Medarbetarna ska känna sig trygga i sitt arbete och kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett för verksamheten tillfredsställande sätt. Uddevalla kommun som arbetsgivare accepterar inte att någon anställd utsätts för hot eller våld i någon form. Riktlinjernas ramverk Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun är det övergripande dokument som gäller för samtliga medarbetare. Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993 :2) ansvar för att utreda de risker för hot och våld som kan finnas i arbetet samt vidta åtgärder. Det är viktigt att göra en bedömning av risken för hot och våld både på arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. De rutiner och åtgärder som arbetas fram ska komplettera detta dokument som bilagor alternativt handlingsplaner. Uddevalla kommun är inte juridiskt sett arbetsgivare för politikerna. Den politiker som utsatts för hot eller våld, ska vända sig till sitt politiska parti för stöd eller samtalshjälp. De politiska patiierna är välkomna att ta del av rutiner, checklistor eller annan information som finns för kommunens medarbetare. Målsättning Uddevalla kommuns målsättning är att: • så långt det är möjligt förebygga att medarbetare utsätts för hot eller våld som är arbetsrelaterat • alla medarbetare ink!. inhyrd personal, ska veta var och i vilket sammanhang det kan finnas risk för att hotfulla eller våldsamma situationer uppstår • alla medarbetare ink!. inhyrd personal ska känna till de rutiner och åtgärder som ska vidtas på den enskilda arbetsplatsen vid en hot eller våldsituation Definition av begrepp Våld Av en person, tillfogande annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta. Likaså ofredande av en annan person genom till exempel knuffar, fasthållande, kastande av föremål, och att genom skrik, skällsord eller gester allvarligt kränka någon. Hotom Våld En person uppträder hotfullt i tal eller i skrift och framkallar rädsla hos den hotade for hans/hennes egen eller annans t ex anhörigs person. Arbetsskada En fysisk eller psykisk skada till foljd av en händelse inträffad under arbetets gång. Tillbud En händelse som skulle ha kunnat leda till sjukdom eller olycksfall bland medarbetare. Vid tillbud uppkommer aldrig någon personskada. Ansvar Chefer Arbetsgivaren har huvudansvaret får att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöansvaret åligger respektive chef enligt Uddevalla kommuns gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Arbetsgivaren ska utreda vilka risker det finns får hot och våld, genomfåra åtgärder får att så långt som möjligt fårhindra att anställda utsätts for hot eller våld samt kontrollera att alla känner till rutinerna. Arbetsgivaren ska dessutom se till att det finns erforderlig lannutrustning och att det finns fastställda rutiner for hur en situation om hot- eller våldssituation ska hanteras. Medarbetare Medarbetare inom Uddevalla kommun ska vara risk- och säkerhetsmedvetna och följa de regler och rutiner som finns på arbetsplatsen. De ska delta i arbetsplatsträffar och rapportera avvikelser/risker samt i dialog med chef delta i erbjudna utbildningar. skyddsombud skyddsombudet ska bevaka arbetsmiljön inom sitt skyddsområde men har inte det yttersta ansvaret for den. Chefer, medarbetare och skyddsombud ska samverka får att skapa en säker och god arbetsmiljö. HR-enheten Genom att kontakta forvaltningens HR-partner kan förvaltning och chefer få rådgivning och stöd i arbetsmiljö frågor. Säkerhetschef Kan ge stöd och rådgivning till forvaltning och chefer i säkerhetsfrågor. Ska alltid kontaktas då en händelse har eller kan tänkas komma att påverka säkerheten. Företagshälsovården Kan erbjuda förvaltningarna och cheferna expertkompetens inom arbetsmiljöområdet Förebyggande åtgärder Arbetsgivaren ska genom att systematiskt undersöka arbetsmiljön minimera och förebygga riskerna får att arbetstagare utsätts får hot och våld. Respektive chefansvarar fOr: · medarbetarnas säkerhet, utbildning och beredskap inför eventuella hot eller våldssituationer · att nyanställda, vikarier, timanställda, studerande och inhyrd personal får infonnation om eventuella tisker, rutiner samt en introduktion till arbetsplatsen · att bemanna så att säkerhet kan tillgodoses · att göra riskanalyser får de arbeten och aktiviteter som medarbetare utfår eller kommer att utföra · att beakta risker vid ensamarbete · att särskilt beakta de arbetsuppgifter som utförs av minderårig · att riskbedömning och vid behov handlingsplan avseende hot och våld görs minst en gång per år som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista finns att tillgå i dokumentet "Rekommendationer och checklistor för personsäkerhet", se intranät. · att riskbedömning och vid behov handlingsplan görs vid ny verksamhet, nya lokaler eller andra förändringar som kan påverka säkerheten · att riskbedömning och handlingsplan behandlas på APT och i samverkansgrupper enligt gällande samverkansavtal · att samtliga tillbud och arbetsskador alltid dokumenteras, rapporteras och utreds enligt gällande rutiner, se kommunens intranät · att en medarbetare som utsatts för en hot- eller våldsituation snabbt får hjälp och stöd för att förebygga och lindra såväl fysisk som psykisk skada · att kontakta säkerhetschefen vid allvarlig incident. Vid en akut händelse Närmaste chef ska alltid utreda, åtgärda och följa upp händelsen. Ingen händelse är den andra helt lik men det finns dock några punkter att tänka på när arbetsplatsen utarbetar sin handlingsplan. Respektive chefansvarar för: · att en medarbetare som har utsatts för en allvarlig hot eller våldsituation blir avlöst från sina arbetsuppgifter samt får det stöd som kan behövas. Nödvändiga kontakter tas ex. med anhöriga, sjukvård, säkerhetschef och företagshälsovård. att samla och informera berörda medarbetare om vad som har inträffat att både den drabbade och arbetsgruppen får prata igenom det som har hänt. Företagshälsovården kan hjälpa till med akut krisstöd. · om någon blivit inblandad i händelsen, såsom besökare tas dessa om hand på lämpligt sätt. Ä ven i detta fall är det lämpligt att samla berörda personer i ett gemensamt utrymme och ge den infonnation som finns och ge samtliga en möjlighet att beskriva hur de upplevt situationen. · att dokumentera, rappmiera och utreda händelsen. Rutiner för anmälan av tillbud och arbetsskador finns på intranätet. · kontakta vid behov säkerhetschefen och gör en skriftlig anmälan av arbetsskada eller allvarlig arbetsskada/ tillbud till Arbetsmiljöverket · inför en eventuell rättegång ska arbetstagare ges möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet via Kommunjurist eller annan expeti. Vid en eventuell rättegång bör den drabbade arbetstagaren få sällskap av annan person t ex arbetsledare, arbetskamrat eller facklig representant. · att vid större olyckor och katastrofer kontakta Uddevalla kommuns POSOM-grupp (Psykologiskt och Socialt Omhändertagande). Vid behov kan säkerhetschef aktivera Uddevalla kommuns interna stödgrupp. BILAGA 1 Checklista hot och våld Definition: Med begreppet "alla anställda" avses även nyanställda, vikarier, timanställda, praktikanter Kartlägg riskerna för hot och våld i arbetsmiljön och inhyrd personal. Checklistan nedan innehåller exempel på frågor som ni ska ställa när ni undersöker riskerna Kartlägg riskema för hot och våld i arbetsmiljön. Om risker identifieras, ska handlingsplaner för dessa göras. för hot och våld i arbetsmiljön på den enskilda arbetsplatsen. Frågorna utgår från Använd handlingsplanen Bilaga 2 för att dokumentera vad som behöver göras och av vem! ~~~~~·"2.<AFS 1993:2. vilka risker som finns använda dem? Utbildning l ' för att kunna utfannact och utrustad att man kan eller undvika vålds-eUer hot situationer? stängning av detatt enligt kommunens Protokoll Barn och utbildningsnämnden 2015-09-24 Omedelbar justering § 131 Dnr BUN 2015/00501 Remiss Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ett fårslag till samtliga nämnder om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld. Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07 Kommunstyrelsens remiss 2015-06-24 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12 Checklista hot och våld 2015-05-12 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld samt att denna paragraf fårklaras omedelbart justerad Vid protokollet c"';) , (, r: . . ;;~:~~:~~~:On(,v~i~"t':~> r'-1 Förvaltningssekreterare ('Q . .. . "-2Y--,~· Cecilia Sandberg (S) Ordfårande Justerandes signatur lngela Ruthnl)r (M) Justerande Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2015-09-07 Dn r BUN 2015/0050 l Handläggare Utredare Eleon01·e Lidman Telefon 0522-69 78 60 [email protected] Svar på remiss Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till samtliga nämnder om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld. Detta dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2015-09-07 Kommunstyrelsens remiss 2015-06-24 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12 Checklista hot och våld 2015-05-12 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget om riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-03 skicka förslag till riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun samt checklista hot och våld på remiss till samtliga nämnder. HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun" samt checklista hot och våld. Dessa dokument säkerställer en likartad hantering av denna typ av frågor på arbetsplatserna i Uddevalla kommun. Under våren 2015 har Arbetsmiljöverket haft skoltillsyn i Uddevalla kommun och sju skolor inspekterades. Bland de brister som uppmärksammades på samtliga skolor och hos huvudmannen var att undersökning och riskbedömning avseende våld- och hotsituationer inte hade gjorts. Dessutom saknades handlingsplaner för att hantera uppkomna situationer och för att arbeta förebyggande. Grundskolan hade dock en övergripande handlingsplan men Arbetsmiljöverket tog upp vissa brister. Krav ställdes av Arbetsmiljöverket att undersöka och bedöma riskerna för våld- och hotsituationer samt upprätta handlingsplaner såväl hos rektorer, skolledare och övriga medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren samt på de aktuella skolorna. Tjänsteskrivelse 2(2) Barn och utbildning 2015-09-07 Detta har i huvudsak gjorts under augusti månad och HR-enhetens förslag till riktlinjer mot hot och våld och checklista hot och våld har använts. De erfarenheter som Barn och utbildning har fått med sig är att riktlinjerna varit till stor hjälp med tydlig information om mål och vem som ansvarar för vad. Målsättningen är realistisk och upplevs genomförbar i skolans verksamheter samt att definition av begrepp samt vilka åtgärder man ska tänka på vid en akut händelse är bra. En reflektion är också att förteckningen över det förebyggande arbetet är bra men ställer naturligtvis ytterligare krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet under året avseende planering och uppföljning. Grundskolans upplevelse av checklistan är att den var bra att använda som grund i gruppdiskussionerna, vilket ledde fram till att riskbedömningar kunde göras och handlingsplaner upprättas. På gymnasieskolan var ledning och personal först skeptiska till frågornas utformning och ville skapa ett nytt formulär anpassat för gymnasieskolan. Eftersom direktiven från förvaltningskontoret var att aktuell checklista skulle användas kom arbetet igång utan fler diskussioner. Erfarenheten visar att det är mycket bra att det är en och samma checklista för alla arbetsplatser eftersom det underlättar sammanställningar och tydliga mönster kan utläsas. Resultaten på gymnasieskolan visade tydligt och klart vilka frågor de behöver arbeta med och det underlättar kommande arbete. Gymnasieskolan tar också upp att eftersom så gott som all personal varit delaktiga i att svara på checklistan har det också skapat ett intresse för frågorna och en uppmärksamhet bland personalen om vad skolan behöver arbeta med när det gäller förebyggande arbete kring hot och våld. Hans-Lennatt Schylberg skolchef Expediera till Eleonore Lidmm1 Utredare Dnr BUN 2015/00501 Protokoll Socialnämnden 2015-09-16 § 150 Dnr SN 2015/00159 Remiss från kommunstyrelsen - Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunledningskontorets HR-enhet har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av denna typ av frågor på alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga nämnder på remiss. Enligt socialtjänstens tjänsteskrivelse stämmer förslaget till riktlinjer väl överens med socialtjänstens tankar och arbetssätt kring hot och våld. Socialtjänsten för fram ett antal synpunkter gällande riktlinjernas ramverk, målsättning, vid akuta händelser samt checklistan. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2015-09-02, § 64. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11. Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut 2015-06-24. Personalutskottets protokollsutdrag 2015-06-03, § 26. Kommunledningskontorets tjänsteskrivesle 2015-05-12. Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun. Checklista hot och våld. Beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11 som remissvar. Vid protokollet Florence Johansson Justerat 2015-09-23 Stefan Skoglund Sven Hass1er Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-09-24 intygar Florence Johansson Expedierat 2015-09-24 Kommunstyrelsen Utredare Asa Jarhag Håkansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(3) Socialtjänsten 2015-08-11 Handläggare Utredare Asa Jarhag Håkansson Telefon 0522-69 70 31 [email protected] Remiss från kommunstyrelsen - Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning HR-enheten har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av denna typ av frågor på alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga nämnder på remiss. Förslaget till riktlinjer stämmer väl överens med socialtjänstens tankar och arbetssätt kring hot och våld. Socialnämnden för fram ett antal synpunkter gällande riktlinjernas ramverk, målsättning, vid akuta händelser samt check! istan. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8 2015-06-24 Protokollsutdrag Personalutskottet 2015-06-03 § 26 Kommunledningskontorets tjänsteskri ves! e 2015-05-12 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12 Checklista hot och våld 2015-05-12 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-08-11 som remissvar. Ärendebeskrivning HR-enheten har utarbetat ett förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Riktlinjerna ska säkerställa en likartad hantering av denna typ av frågor på alla arbetsplatser i kommunen. Förslaget är skickat till samtliga nämnder på remiss. Förslaget till riktlinjer stämmer väl överens med socialtjänstens tankar och arbetssätt kring hot och våld. Socialnämnden för fram följande synpunkter: Under rubriken "Riktlinjernas ramverk" benämns i första stycket att rutiner och åtgärder ska arbetas fram. Socialtjänsten har och benämner kompletterande dokument till riktlinjer och rutiner som handlingsplaner. Under rubriken "Målsättning" har den första punkten dubbel negation. Dnr SN 2015/00159 Tjänsteskrivelse 2(3) Socialtjänsten 2015-08-11 Under rubriken "Vid akut händelse" finns flera synpunkter. Det framgår i fårsta punktstycket att en medarbetare inte ska lämnas ensam under fårsta dygnet. Socialtjänsten/arbetsgivaren kan inte säkerställa att en enskild anställd inte lämnas ensam i sitt hem. Vidare framgår, under samma stycke, att kontakt ska tas med olika funktioner. Det bör omformuleras till att erforderliga kontakter ska tas och inte räkna upp vmje funktion. I tredje punktstycket framgår att företagshälsovården kan hjälpa till med krisstöd. Det bör framgå att fåretagshälsovården kan hjälpa till vid akut krisstöd. Det bör inte vara rimligt att företagshälsovården i alla situationer ska kallas in. Gällande fjärde punktstycket ifrågasätter socialtjänsten om det är lämpligt och möjligt att samla alla berörda efter en krissituation. Ordvalet "vittnen" bör förändras till t ex inblandade/berörda. Sjätte punktstycket uppmanar chefer att kontakta säkerhetschefen och arbetsmiljöverket Det kan finnas osäkerhet får chefer när kontakt ska tas med säkerhetschef. En lämpligare skrivning kan innebära att kontakt bör tas vid behov. I sjunde punktstycket ska arbetstagare erbjudas en rättegångs genomgång. Socialtjänsten har svårt att tillgodose detta, då kunskapen saknas. Om annan funktion är behjälplig bör det framgå. Sista punktstycket handlar om POSOM och kommunens interna krisgrupp. Det bör framgå vad som är skillnaden mellan fåretagshälsovårdens (akuta) krisstöd och kommunens interna krisgrupp. Vad har krisstödet respektive krisgruppen för uppdrag? Det bör vara tydligt får chefen när man ska vända sig till vilken. När det gäller bilaga l "Checklista hot och våld" bör det framgå att dessa frågor "ska" (inte "kan") ställas vid kartläggning av risker. Stycket med rubriken "Instruktion" bör ersättas med "Definition". Andra meningen bör ersättas med "Kartlägg riskerna för hot och våld i arbetsmiljön. Om risker identifieras, ska handlingsplaner får dessa göras." Tredje frågan under förebyggande åtgärder bör ersättas med "Fortbildning i hot och våldsituationer ska ges vid behov". Det är stora skillnader mellan arbetsplatserna i socialtjänsten. Frågan bör också flyttas ned till rubriken "Utbildning". Bo Lundgren Socialchef Asa Jm·hag Håkansson Utredare D nr SN 2015/00 159 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden 2015-09-17 § 314 Dnr SBN 2015/00541 Remiss om Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Utifrån att Uddevalla kommun saknar övergripande riktlinjer mot hot och våld har säkerhetschef Björn Segelod tagit fram ett dokument med rekommendationer och checklistor for personsäkerhet Det innehåller allmänna råd för hur en hotfull situation kan hanteras. Syftet är att minska risken för och konsekvenserna av en hotfull situation. Tekniska kontoret och Miljö och stadsbyggnad anser att riktlinjerna mot hot och våld belyser och ger stöd inom situationer som kan uppkomma i arbetet. Till dokumentet skulle även uppmaning om att göra riskanalyser och handlingsplaner enligt kommunens nya checklista kunna tilläggas. Kapitel 5.5 kan förstärkas genom att hänvisa till den nya rutinen kring besöksregistrering på stadshuset. Beslutsunderlag Tekniska kontorets och Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-08-31. Remiss rekommendationer och checklistor för personsäkerhet 2015-08-20. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att stödja förslaget till Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun utefter förvaltningarnas synpunkter. Vid protokollet Ulla-Britt Isaksson Justerat 20 J 5-09-22 Kenneth Engelbrektsson Stig Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J 5-09-23 intygar Eva Thoi-Nordfeldt Expedierat 2015-09-22 Tekniska kontoret KF Justerandes signatur Utdrags bestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse Tekniska kontoret 2015-08-31 Dnr SBN 2015/00541 Handläggare Verksamhetsutveck1are Anna E1vheim Telefon 0522-69 64 89 [email protected] Remiss om Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Utifrån att Uddevalla kommun saknar övergripande riktlinjer mot hot och våld har säkerhetschef Björn Segelod tagit fram ett dokument med rekommendationer och checklistor för personsäkerhet Det innehåller allmänna råd för hur en hotfull situation kan hanteras. Syftet är att minska risken för och konsekvenserna av en hotfull situation. Tekniska kontoret och Miljö och stadsbyggnad anser att riktlinjerna mot hot och våld belyser och ger stöd inom situationer som kan uppkomma i arbetet. Till dokumentet skulle även uppmaning om att göra riskanalyser och handlingsplaner enligt kommunens nya checklista kunna tilläggas. Kapitel 5.5 kan förstärkas genom att hänvisa till den nya rutinen kring besöksregistrering på stadshuset. Beslutsunderlag Tekniska kontorets och Miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse 2015-08-31. Remiss rekommendationer och checklistor för personsäkerhet 2015-08-20. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att stödja förslaget till Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun utefter förvaltningarnas synpunkter. Carina Johansson Förvaltningschef Expediera till Tekniska kontoret Miljö och stadsbyggnad KS Anna Elvheim Verksamhetsutvecklare Protokoll Kultur och fritidsnämnden 2015-08-27 Dnr KFN 2015/00103 § 74 Remiss: Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått remiss på delegation av kommunstyrelsens ordförande 2015-06-24 att besvara senast 2015-09-25 gällande förslag av "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Förvaltningen stödjer förslaget om riktlinjer om hot och våld i Uddevalla kommun och det är av vikt att Uddevalla kommun har en likartad hantering. Kultur och fritids avdelningar har sedan flera år tillbaka utarbetat egna verksamhetsspecifika riktlinjer för hot och våld. Dessa är processade i respektive verksamhet/arbetsgrupp utifl·ån deras verklighet och uppkomna situationer. Med hänsyn till verksamheternas erfarenheter rekommenderar kultur och fritidsförvaltningen förtydliganden i befintligt remissunderlag enligt följande: • Förändra struktur och skapa fler rubrikindelningar • Förstärka text gällande medarbetarens roll till att medarbetaren skall bidra och medverka i dialog med arbetsgivaren och undersöka riskerna för att åstadkomma en god arbetsmiljö • Komplettera text med skyddsombudets roll • Förtydliga "definition av begrepp" och använda samma begrepp som återfinns på inblicken gällande arbetsskada och tillbud • Komplettera med nytt stycke om "Hur" kan arbetsplatsen förebygga i att hantera en hot och våld situation. • Komplettera med nytt stycke om "uppföljning" efter en hot och våld situation Beslutsunderlag Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12, Dnr KS 2015/00322 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, 2015-06-24, Dnr KS 2015/00322 Handlingsplan gällande hot och våld för hela fritid 120615 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-06-29 Checklista hot och våld 2015-06-29 Beslut Kultur och fritidsnämnden antar förslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun" men rekommenderar att riktlinjerna revideras enligt förvaltningens förtydliganden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 2015-08-11 Dnr Handläggare Handläggare J eanette Liveland Colombo Telefon 0522-69 64 27 [email protected] Remiss: Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har fått remiss på delegation av kommunstyrelsens ordförande 2015-06-24 att besvara senast 2015-09-25 gällande förslag av "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun". Förvaltningen stödjer förslaget om riktlinjer om hot och våld i Uddevalla kommun och det är av vikt att Uddevalla kommun hm en likartad hantering. Kultur och fritids avdelningar har sedan flera år tillbaka utarbetat egna verksamhetsspecifika riktlinjer för hot och våld. Dessa är processade i respektive verksamhet/arbetsgrupp utifrån deras verklighet och uppkomna situationer. Med hänsyn till verksamheternas erfarenheter rekommenderar kultur och fritidsförvaltningen förtydliganden i befintligt remissunderlag enligt följande: • • • • • • Förändra struktur och skapa fler rubrikindelningar Förstärka text gällande medarbetarens roll till att medarbetaren skall bidra och medverka i dialog med arbetsgivaren och undersöka riskerna för att åstadkomma en god arbetsmiljö Komplettera text med skyddsombudets roll Förtydliga "definition av begrepp" och använda samma begrepp som återfinns på inblicken gällande ru-betsskada och tillbud Komplettera med nytt stycke om "Hur" kan arbetsplatsen förebygga i att hantera en hot och våld situation. Komplettera med nytt stycke om "uppföljning" efter en hot och våld situation Beslutsunderlag Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-05-12, Dnr KS 2015/00322 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, 2015-06-24, Dnr KS 2015/00322 Handlingsplan gällande hot och våld för hela fritid 120615 Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun 2015-06-29 Checklista hot och våld 2015-06-29 KFN 2015/00 l 03 Tjänsteskrivelse 2015-08-11 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden antar fårslag till "Riktlinjer mot hot och våld i Uddevalla kommun" men rekommenderar att riktlinjerna revideras enligt förvaltningens förtydliganden. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Kommunstyrelsen Jeanette Liveland Colombo Handläggare 2(2) D nr KFN 2015/00 l 03 Protokoll Kommunstyrelsen 2015-11-25 § 345 Dnr KS 2015/00600 Överenskommelse om mottagande och bosättning för nyanlända invandrare Sammanfattning Uddevalla kommun har tagit emot nyanlända av flyktingskäl i 30 år. Under dessa år har överenskommelser trätrats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen forbereder sig på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse är skriven till l 00 personer årligen och personerna får själva ordna med bostad i kommunen. Under det senaste decenniet har överenskommelser skrivits där 55-100 personer har angetts som möjliga for Uddevalla kommun att ta emot årligen. Siffran ska dock vägas mot hur många som i slutändan flyttar till Uddevalla och sedan nuvarande överenskommelse tecknades i januari 2013 har den största flyktingströmmen sedan andra världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser. Närmare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under 2013, över 400 nyanlända med uppehållstillstånd under 2014 och en ännu högre slutsiffra väntas for 2015. Därfor behöver överenskommelsen anpassas till verkligheten och den planerade nivån av mottagande väsentligt höjas. I tidigare överenskommelser har angetts att nyanlända varit välkomna till Uddevalla, men de har fått ordna med boende själva. Ungetar 20-25 procent av de som har fått uppehållstillstånd behöver dock hjälp med bosättning. Arbetsformedlingens bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de kommuner som har så kallade anvisningsbara platser och formedlar dessa platser till de nyanlända så att de kan påbörja sin etablering. Ett nytt lagforslag där alla kommuner kan bli ålagda att erbjuda anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd väntas träda i kraft den l juli 2016. Därfor är det viktigt att redan nu påbörja arbetet med att kunna möta de nya kraven. En överenskommelse med Länsstyrelsen gäller fram till det att kommunen säger upp den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omforhandling kan göras när som helst under året. RolfCarlson (SD), Stefan Skoglund (S), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och Lars-Olof Laxrot (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-02. Yrkanden Rolf Carlson (SD): avslag på forslaget i handlingarna. Ju~. t.eJ.·andes signatur;;.·,-.: \ . Utdrags bestyrkande Protokoll Kommunstyrelsen 2015-11-25 forts.§ 345 Christer Hassiebäck (UP): återremiss till kommunledningskontoret för en konsekvensutredning. Magnus Jacobsson (KO), Carin Ramneskär (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och Lars-Olof Laxrot (V): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna mot Rolf Carlsons (SD) avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att omförhandla den befintliga överenskommelsen med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända till ett högre antal personer årligen, att ny överenskommelse ska gälla från och med 2016-01-01 och tills vidare, samt att Uddevalla kommun genom överenskommelsen åtar sig att årligen ta emot 300 nyanlända för bosättning i kommunen, varav 50 av dessa platser sker via anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket Övriga beräknas bosätta sig i kommunen på egen hand. Reservation Christer Hassiebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till fotmån för eget yrkande. Rolf Carlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justeranqes signatur Utdragsbestyrkande ""'v"'<<" " i;) +:0 ... -~~ Tjänsteskrivelse 1(3) Kommunledningskontoret 2015-11-02 ~ At!>'l~ Handläggare Utredare Kristoffer Karlsson Telefon 0522-69 60 75 k!·isto ffer.j .karlsson@uddevalla. se Överenskommelse om mottagande och bosättning för nyanlända invandrare Sammanfattning Uddevalla kommun har tagit emot nyanlända av flyktingskäl i 30 år. Under dessa år har överenskommelser träffats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen fårbereder sig på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse är skriven till l 00 personer årligen och personerna får själva ordna med bostad i kommunen. Under det senaste decenniet har överenskommelser skrivits där 55-l 00 personer har angetts som möjliga får Uddevalla kommun att ta emot årligen. Siffi-an ska dock vägas mot hur många som i slutändan flyttar till Uddevalla och sedan nuvarande överenskommelse tecknades i januari 2013 har den största flyktingströmmen sedan andra världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser. Nännare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under 2013, över 400 nyanlända med uppehållstillstånd under 2014 och en ännu högre slutsiffra väntas får 2015. Därfår behöver överenskommelsen anpassas till verkligheten och den planerade nivån av mottagande väsentligt höjas. I tidigare överenskommelser har angetts att nyanlända varit välkomna till Uddevalla, men de har fått ordna med boende själva. Ungefår 20-25 procent av de som har :fatt uppehållstillstånd behöver dock hjälp med bosättning. Arbetsfårmedlingens bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de kommuner som har så kallade anvisningsbara platser och fånnedlar dessa platser till de nyanlända så att de kan påbötja sin etablering. Ett nytt lagfårslag där alla kommuner kan bli ålagda att erbjuda anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd väntas träda i kraft den l juli 2016. Därfår är det viktigt att redan nu påbörja arbetet med att kunna möta de nya kraven. En överenskommelse med Länsstyrelsen gäller fram till det att kommunen säger upp den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omförhandling kan göras när som helst under året. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-02. Dnr KS 2015/00600 2(3) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-02 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fareslår kommunfullmäktige besluta att omfårhandla den befintliga överenskommelsen med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända till ett högre antal personer årligen. att ny överenskommelse ska gälla från och med 2016-01-01 och tills vidare. att Uddevalla kommun genom överenskommelsen åtar sig att årligen ta emot 300 nyanlända for bosättning i kommunen, varav 50 av dessa platser sker via anvisning av Arbetsformedlingen eller Migrationsverket Övriga beräknas bosätta sig i kommunen på egen hand. Ärendebeskrivning Uddevalla kommun har tagit emot nyanlända av flyktingskäl i 30 år. Under dessa år har överenskommelser träffats med Länsstyrelsen, som visar att kommunen forbereder sig på att växa i antal invånare från denna målgrupp. Nuvarande överenskommelse innebär att nyanlända som fått uppehållstillstånd välkomnas i Uddevalla kommun, men att de får ordna med bostad själva. Överenskommelsen baseras på antalet personer som väntas tas emot varje år och antalet som anges i överenskommelsen har därfår också varierat över åren. Den lägsta noteringen i överenskommelser under det senaste decenniet är på 55 personer åren 2007-2008, då inflyttningen sjönk. Gällande överenskommelse är skriven till hundra personer, vilket också har varit en vanlig nivå i övriga överenskommelser sedan siffran höjdes efter 2008 års lägre notering. Sedan den senaste överenskommelsen började gälla den l januari 2013 har dock den största flyktingströmmen sedan andra världskriget nått Sverige och omkullkastat tidigare prognoser. Närmare 300 nyanlända med uppehållstillstånd flyttade till Uddevalla kommun under 2013, över 400 nyanlända med uppehållstillstånd under 2014 och en ännu högre slutsiffra väntas for 2015. Enligt Migrationsverkets prognos dröjer det fram till2018 innan mottagandet sjunker till samma nivåer som2013. Därfor behöver överenskommelsen anpassas till verkligheten och den planerade nivån av mottagande väsentligt höjas. Överenskommelse enbart med inflyttning till eget boende Ungefår 65 procent av de sökande har i genomsnitt fått avslag på sin asylansökan av flyktingskäl tidigare år. Under 2014 var det 56 procent som fick avslag. En starkt bidragande anledning till den minskande andelen avslag är att en stor andel av de nyanlända kommit från Syrien, där de flesta asylsökande har fått permanent uppehållstillstånd. Bland de som fick uppehållstillstånd i Sverige 2014 så var det 17 procent som valde att flytta till Västra Götalandsregionen. Dnr KS 2015/00600 "~V<'t( ~ o <- ~ +o/If-~<> '~"' ~ Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-02 Uddevalla kommun har under de senaste åren kunnat visa en stadig ökning av kommuninvånare och ska precis som andra kommuner visa i sin Bostadsf0rsörjningsp1an hur kommunen planerar att växa. Uddevalla är en attraktiv kommun att flytta till och Fyrbodal tillsammans med Skaraborg är de områden som har tagit emot högst andel nyinflyttade av flyktingskäl i Västra Götalandsregionen. Under 2014 skulle antalet kommuninvånare samtidigt ha sjunkit i Uddevalla kommun, om farre nyinflyttade av flyktingskäl hade valt att flytta till kommunen. Därför är det viktigt att bostadsfårsörjningsplanen också innefattar den prognos som anges i överenskommelsen med Länsstyrelsen, och kommuniceras till hyresvärdar i kommunen. Överenskommelse med anvisningsbara platser Det har enligt tidigare överenskommelser varit möjligt för nyanlända personer att på egen hand ordna boende i Uddevalla kommun och därefter flytta till kommunen. Ungefår 20-25 procent av de som har fått uppehållstillstånd behöver dock hjälp med bosättning. Arbetsfönnedlingens bosättningsenhet tar i dessa fall kontakt med de kommuner som har så kallade anvisningsbara platser och förmedlar dessa platser till de nyanlända så att de kan påbörja sin etablering. Om de blir kvar på asylboendet så får de inte påbörja sin etablering, eftersom de inte har någon kommuntillhörighet Det råder stort behov i landet på anvisningsbara platser. Bara i Fyrbodal så finns det 500 personer som har ratt uppehållstillstånd men är fast på asylboendet för att de inte har någon kommun att anvisas till. Ett nytt lagförslag där alla kommuner kan bli ålagda att erbjuda anvisningsbara platser till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd har presenterats och skickats på remiss till berörda remissinstanser. Remisstiden gick ut den 28 september och den nya lagen väntas träda i kraft den l juli 2016. Det är därför viktigt att redan nu påbö1ja arbetet med att kunna möta de nya kraven. En överenskommelse med Länsstyrelsen gäller fram till det att kommunen säger upp den. Den ska sägas upp tre månader innan den ska sluta gälla. En omförhandling kan göras när som helst under året. Med tanke på att förslaget om en ny lag om anvisningsbara platser kan komma att gälla från den l juli 2016 så är det att föredra att en omförhandling av överenskommelsen tecknas snarast. Om det sedan beslutas om kommuntal så kan antalet anvisningsbara platser regleras efter det. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Arbetsmarknadsavdelningen 3(3) Kristoffer Karlsson Utredare D nr KS 2015/00600 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 366 Dnr KS 2015/00627 Fairtrade mål 2016-2018 Sammanfattning Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier och krav på rättvis handel i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt informationsarbete samt erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 2010 en Fairtrade city. Ett av kriterierna är att kommunen ska ha målsättning för offentliga etiska konsumtionen och att kommunsfullmäktige allenativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som etisk konsument i alla sina inköp. Kommunfullmäktige antog 2012-10-10 § 209 tre Faritrademål för Uddevalla kommun. Utav dessa tre mål, har ett uppfyllts och det är målet att öka kännedomen och intresse för rättvis handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomförts årligen. De två andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte bidragit till ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har förslag på tre Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram för det fortsatta Fairtrade-city diplomeringen. Beslutsunderlag Hållbarhetsberedningens protokoll2015-ll-30 § 10. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-17. Förslag på Fairtrademål2016-2018. Uppföljning av Fairtrademål2013-2015. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015, samt att anta Fairtrademålen för 2016-2018. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Hållbarhetsberedning 2015-11-30 §10 Dnr KS 2015/00627 Fairtrade mål 2016-2018 Sammanfattning Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier och krav på rättvis handel i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt informationsarbete samt erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 20 l O en Fairtrade city. Ett av kriterierna är att kommunen ska ha målsättning för offentliga etiska konsumtionen och att kommunsfullmäktige allenativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som etisk konsument i alla sina inköp. Fullmäktige antog 2012-10-1 0§209 tre Faritradernål för Uddevalla kommun. Utav dessa tre mål, har ett uppfyllt och det är målet att öka kännedomen och intresse för rättvis handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomförts årligen. De två andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte bidragit till ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har förslag på tre Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram för det fortsatt Fairtrade-city diplomeringen. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse 2015-11-17 Bilaga l Uppföljning av Fairtrademål 2013-2015 Bilaga 2 Förslag på Fairtrademål2016-2018 Beslut Hållbarhetsberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015, samt att anta Fairtrademålen för 2016-2018. Vid protokollet Anna-Lena Lundin Justerat 2015-12-02 Gunilla Magnusson, El ving Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningskontoret 2015-11-17 Handläggare Miljösamordnare Birgitte Johansson Telefon 0522 - 69 7358 birgitte.j [email protected] Fairtrade mål 2016-2018 Sammanfattning Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier och krav på rättvis handel i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt informationsarbete samt erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på serveringsställen och arbetsplatser. Uddevalla kommun är sedan 2010 en Fairtrade city. Ett av kriterierna är att kommunen ska ha målsättning för offentliga etiska konsumtionen och att kommunsfullmäktige altenativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som etisk konsument i alla sina inköp. Fullmäktige antog 2012-10-10§209 tre Faritradernål för Uddevalla kommun. Utav dessa tre mål, har ett uppfyllt och det är målet att öka kännedomen och intresse för rättvis handel och att minst fyra aktiviter riktat till medborgarna genomforts årligen. De två andra målen är riktade till kommunens egen verksamhet och målen har inte bidragit till ökad konsumtion av etisk märkta produkter. Utifrån analys av resultat har förslag på tre Fairtrade mål för 2016-2018 arbetas fram for det fortsatt Fairtrade-city diplomeringen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret 2015-11-17 Bilaga l Uppfoljning av Fairtrademål2013-2015 Bilaga 2 Förslag på Fairtrademål 2016-2018 Förslag till beslut Hållbarhetsberedningen föreslår kommunfullmäktige beslutar att godkänna uppföljningen av Fairtrademålen 2013-2015 att anta Fairtrademålen för 2016-2018 Peter Larsson Kommundirektör Birgitte Johansson Milj ösamordnare Dnr KS 2015/00627 Bilaga Fairtrademål 2016-2018 l (l) 2015-11-16 D nr: Handläggare Miljösamordnare Birgitte Johansson Telefon +46522697358 [email protected] Fairtrade mål 2016-2018 Fairtrademål och steg för 2016-2018 A. 100% Rättvist märkt Kaffe, Te, Choklad och Socker i kaffeautomater - Krav på rättvisemärkt innefattar förutom ILO:s kärnkonventer även krav på rättvishandel som består av att odlaren ska garanteras en kostnadstäckande minimiersättning, premie på priset (påslag på världsmarknadspriset), långsiktiga handelsrelationer mellan producenten och importören samt förfinansiering. I dagsläget uppfyller Fairtrade-märkningen dessa krav. Informationsinsats mot beställer. B. Öka kommuninvånarnas kännedom och intresse f'ör Fairtrade - 2016 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade - 2017 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade 2018 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade C. Verka iör att öka medvetenheten i näringslivet kring Fairtrade Erbjuda nyhetsbrev Erbjuda informationsmaterial kring Fairtrade Bjuda in till ett Frukostmöte med Fairtrade- tema Miljö och stodsbyggnod Hållbor utveckling www.uddevolla.se Postodress 45181 UDDEVALLA Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax 0522-69 73 so Uppföljning av Fairtrademålen 20132015 l (3) 2015-11-02 Dnr: Handläggare Miljösamordnare Birgitte Johansson Telefon +46522697358 [email protected] Uppföljning av Fairtrademålen 2013-2015 l. År 2015 ska kaffeautomatsavtalet endast innehålla produkter som är etiskt märkt • lnfasning sker 2013 och 2014 Resultat: Målet har inte uppnåtts. Det beror bland annat på att nytt ramavtal för kaffeautomaterna inte har påbörjats och har skjutits fram till våren 2016. Inom kaffeautomatsavtalet finns det möjlighet att köpa etiskt märkta produkter, men vi kan se en minskad trend till att kommunens verksamhet väljer att köpa etiskt märkta produkter. Det beror dels på priset- etiskt märkta produkter kostar mer och dels på svårighet att hitta produktema i beställningssystemet och beställarkompetens. Resultat å kaffe 2014: Kaffe - stadshuset • eco • ethic • fairtrade • krav+utz • organic • Ingen märkning Kaffe - övrig kommunal verksamhet • eco • ethic • fairtrade • krav+utz • organic • Ingen märkning Uppföljning av Fairtrademålen 20132015 2015-11-02 2. 2 (3) D nr: Öka kommuninvånarnas kännedom och intresse för Fairtrade • 2013 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade • 2014 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade • 2015 utföra 4 aktiviteter som uppmärksammar Fairtrade • 2013 Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade • 2015 Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade Resultat: Målet har uppnåtts. Varje år har minst 4 aktiviter genomförts. 2013: • • • Under två tillfållen har information om Fairtrade skett vid torgmarknad. Vid Earth Hour 23 mars informerades om Fairtrade på Kungsgatan och statsbiblioteket Framtidsdagar 26, 27,28 september informerades kommuninvånare om Fairtrade. 2014: • • • • • Earth Hour-veckan, kommunens energi- och klimatrådgivare, miljösamordnare och Naturskolan informerar och pratar Earth Hour på gymnasieskolor, pratade även Fairtrade och delade ut material. 5 juni Världsmiljödagen, delade ut Fairtrade-bananer längs med Kungsgatan och informerade om Fairtrade och Världsmiljödagen Under våren har Anna Henriksson, vid kommunala Uddevalla naturskola, besökt 11 grundskolor och pratat Fairtrade 10-12 oktober Framtidsdagama, Fairtrade-monter fanns på plats med 16 oktober- 17 november, Fairtrade City-banderoll, lx8 m, sitter på gångbron över Kungsgatan i Uddevalla. Se bild längst ned i dokumentet. 2015: • • • • Earth Hour på Bohusläns Museum den 28 mars tillsammans med studiefårbunden pratade om fairtrade med medborgama Bo och Leva mässan den 25 april tillsammans med energi och klimatrådgivning om faritrade och rättvishandel samt kommunens miljöarbete i övrigt. Gömda glömda gårdar 3 oktober ett arrangemang tillsammans med kulturavdelningen och centrumutvecklingen, dela ut bananer och info om fairtade ca 200 pers Fairtrade fokusveckor 42-43, information till samhällsbyggnadsnämnden och fullmäktige om fairtradecity. 2013: Enkätundersökning om invånarnas kännedom om Fairtrade. Av 65 tillfrågade kände 55% till Fairtrade och att Uddevalla är en Fairtrade City, 28% kände till Fairtrade och 17% kände inte till F airtrade. _,. Uppföljning av Fairtrademålen 20132015 D nr: 2015-11-02 3. Verka för att kommunens verksamheter konsumerar Fairtradeprodukter från fler upphandlade Fairtradeprodukter • 2013 mäta konsumtionen från de Fairtradeprodukter som idag finns • 2014 mäta konsumtionen från de Fairtradeprodukter som idag finns • 2015 mäta konsumtionen från de Fairtradeprodukter som idag finns • 2013 ta fram en guide för vilka produkter som idag finns att köpa, delas ut vid lämpliga tillfällen tillexempel internrevisionerna • 2014 ta fram en guide för vilka produkter som idag finns att köpa, delas ut vid lämpliga tillfällen tillexempel internrevisionerna • 2015 ta fram en guide för vilka produkter som idag finns att köpa, delas ut vid lämpliga tillfällen tillexempel internrevisionerna Resultat: Målet har inte uppnåtts, vissa delmål har uppnåtts. Det har funnits svårigheter med att mäta antalet produkter. Därför har det delats upp i kostnadsprocent på livsmedelsavtalet och på kaffeautomatsavtalet Under 2012 och 2013 mättes även kostnadsandelen på blommor. Livsmedelsavtalet Kaffeautomatsavtalet Blommor 2012 1,9% 43% 12% 2013 1,7% 18% 38% 2014 1,8% 24% Inga siffror framtaget Delmålen: Guider har 2013 och 2014 tagit fram med vilka produkter som finns med i upphandlingen och har delats ut i samband med interna miljörevisionen. Birgitte Johansson milj ösamordnare 3 (3) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 367 Dnr KS 2015/00632 Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 20152018 Sammanfattning Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, enligt 3 kap. 19 § kommunallagen (KL) från den l januari 2015. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga förskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Utgångspunkten vid uppföljning av privata utförare inom ramen för programmet för uppföljning och insyn, i Uddevalla kommun, ska vara de målsättningar som kommunfullmäktige och respektive nämnd har beslutat om i sina styrk ort. Uppföljningen ska också följa kommunens Riktlinjer för styrning och ledning, för att skapa en gemensam struktur for arbetet med planering, genomtOrande och utveckling av verksamheten. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att med utgångspunkt i de mål och riktlinjer som anges i programmet att reglera på vilket sätt avtal för privata utförare ska följas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn. Vmje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också för att detta regleras i de avtal som träffas med vmje utförare. Nämnderna ska årligen återkoppla till kommunstyrelsen vid det uppsiktspliktsmöte som äger rum under det första halvåret, om hur föregående års uppföljningsarbete har utfallit. Vid dessa tillfållen presenteras också en åtgärdsplan, i de fall där brister har identifierats. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-23. Program för upptaljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta programmet för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-23 Handläggare Utredare Kristoffer Karlsson Telefon 0522-69 60 75 kristoffer.j .karlsson@udd evalla. se Program för uppföljning och insyn i Uddevalla kommun 20152018 Sammanfattning Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer for sådana kommunala angelägenheter som utfors av privata utforare, enligt 3 kap. 19 §kommunallagen (KL) från den l januari 2015. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga fårskrifter på området ska foljas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Utgångspunkten vid uppfoljning av privata utforare inom ramen for programmet for uppfoljning och insyn, i Uddevalla kommun, ska vara de målsättningar som kommunfullmäktige och respektive nämnd har beslutat om i sina styrkort Uppfoljningen ska också fålja kommunens Riktlinjer for styrning och ledning, for att skapa en gemensam struktur for arbetet med planering, genomforande och utveckling av verksamheten. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att med utgångspunkt i de mål och riktlinjer som anges i programmet att reglera på vilket sätt avtal for privata utforare ska foljas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn. Va1je nämnd ansvarar får uppfåljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också for att detta regleras i de avtal som träffas med vmje utforare. Nämnderna ska årligen återkoppla till kommunstyrelsen vid det uppsiktspliktsmöte som äger rum under det forsta halvåret, om hur foregående års uppfoljningsarbete har utfallit. Vid dessa tillfållen presenteras också en åtgärdsplan, i de fall där brister har identifierats. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-23. Program for uppfoljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018. Förslag till beslut Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta att anta programmet for uppfoljning och insyn i Uddevalla kommun 2015-2018. 1(2) Dnr KS 2015/00632 Tjänsteskrivelse 2(2) Kommunledningskontoret 2015-11-23 P eter Larsson Kommundirektör Expediera till Bam och utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kristoffer Karlsson Utredare Dnr KS 2015/00632 Program för uppföljning och insyn i Uddevaila kommun 2015-2018 Av verksamhet som bedrivs av privata utförare Kommunledningskontoret Administrativa avdelningen www.uddevolla.se Postadress 45181 UDDEVALLA Besöksadress Sladshusel Varvsvögen 1 Telefon (vx) 0522-69 60 00 E· post [email protected] l (5) Innehåll l. Bakgrund och regelverk ................................................................................................ 2 1.1 Definitioner ............................................................................................................. 2 1.1.1 Huvudman ........................................................................................................ 2 1.1.2 Privata utforare ................................................................................................ 2 1.2 Gamla avtal ............................................................................................................. 3 2. Mål och riktlinjer .......................................................................................................... 3 3. Uppfoljning ................................................................................................................... 4 3.1 Plan for uppfoljning ................................................................................................ 4 3.2 Redovisning av uppfoljningsutfall .......................................................................... 5 4. Informationsskyldighet och allmänhetens insyn .......................................................... 5 2 (5) l. Bakgrund och regelverk Från den l januari 2015 anges i 3 kap. 19 §kommunallagen (KL) att kommunfullmäktige fOr varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska fciljas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Kommuninvånare ska kunna förutsätta att de tjänster som kommunen tillhandahåller håller en likvärdig kvalitet oavsett om de utförs i egen regi eller av en privat ntförare. Kommunallagen från den l januari 2015 innebär att kommunen ska: o Kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare. o o o o Genom avtal tillfOrsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få msyn. Se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare. I fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med generella mål och riktlinjer när verksamheter drivs av privata utförare. Tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utf6rare. 1.1 Definitioner 1.1.1 Huvudman Kommunen är huvudman för alla sina angelägenheter oavsett om utförandet sker i egen regi eller av en privat utf6rare. Därmed är kommunen enligt lag ansvarig för att tillhandahålla tjänster med tillfredsställande och lagenliga kvaliteter till kommunens invånare. Kommunen är dock inte huvudman för privata skolor och förskolor och dessa omfattas inte heller av detta program för uppföljning och insyn. 1.1.2 Privata utförare Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Fmmellt överlämnas verksamheten oftast efter en offentlig upphandling enligt lagen om 3 (5) offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) eller att valfi·ihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) infors samt att avtal tecknas med de privata utf<irarna. Exempel på privata utforare är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska f<ireningar, enskilda firmor, ideburna organisationer och kooperativa foreningar. 1.2 Gamla avtal Kraven på insyn, uppfoljning med mera som läggs fast i detta program, forändrar ej gällande avtalsrelationer, där villkoren redan är reglerade och avtalen löper på flera år. Det är dock möjligt f<ir parter som vill omfattas av programmet for uppf<iljning och insyn att omforhandla så att de blir en del av det. 2. Mål och riktlinjer Kommunfullmäktige ska i samband med vmje ny mandatperiod fastställa generella mål och riktlinjer for verksamhet som bedrivs av privata utforare. I Uddevalla kommun finns mål uppsatta i kommunfullmäktiges samt respektive nämnds styrkoti. Det är också dessa mål som ska vara utgångspunkten vid uppfoljning av privata utfOrare inom ramen for programmet for uppfoljning och insyn. Uppfoljningen ska också folja kommunens Riktlinjer for ledning och styrning, for att skapa en gemensam struktur for arbetet med planering, genomforande och utveckling av verksamheten. Kommunfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångspunkt i detta program ansvara for att säkerställa att utforare inom nämndens ansvarsområde bedriver verksamhet enligt: • De lagar, forordningar och foreskrifter som gäller eller kan komma att gälla. • I nämndernas dokument for uppfoljning och insyn reglera på vilket sätt avtal f<ir privata utforare ska foljas upp och hur allmänheten ska ges möjlighet till insyn. Nämnderna ska årligen återkoppla till kommunstyrelsen vid uppsiktspliktsmöte. Uppsiktspliktsmöten äger rum vår och höst och det är under vårmötet som återkoppling sker. 4 (5) 3. Uppföljning När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utforare ska kommunen kontrollera och folja upp verksamheten. Uppfoljningen görs i huvudsak av tre skäl: • Säkra leverans och kvalitet utifrån gällande avtal. • Som underlag for forbättrings- och utvecklingsarbete. • För att identifiera avvikelser fi·ån avtal. Varje nämnd ansvarar for uppfOljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också for att detta regleras i de avtal som träffas med varje utforare. I avtalen ska det säkras att utforaren biträder kommunen vid uppfoljning och utvärdering av verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter till kommunen samt vid vilken tidpunkt nödvändiga och specificerade uppgifter rapporteras till kommunen, i nationella register eller till andra myndigheter. Avtalet ska också reglera hur kommunens uppfoljningar återrappmieras till utforaren och redovisas for allmänheten. Utforarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan forfattning. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra roretagshemligheter enligt lag (1990:409) om skydd om foretagshemligheter. 3.1 Plan för uppföljning Nämnderna ska under vårens uppsiktspliktsmöten en gång årligen rappmiera hur foregående års uppfoljningsarbete har utfallit. Varje nämnd ska med kommunfullmäktiges program som grund utarbeta en årlig plan for när och på vilket sätt verksamheten ska foljas upp. Planen ska omfatta samtliga privata uttörare, bifogas nämndens verksamhetsplan och redovisas fOr nästkommande år under höstens uppsiktspliktsmöte. Planen ska innehålla: • En sammanfattande beskrivning av nämndens uppfoljningsansvar. • Vad som ska foljas upp. • Vilka fonner av uppfoljning som kommer att tillämpas (tillsyn, verksamhetsuppfOljning, avtalsuppfOljning, individuppfOljning etc) • Vem eller vilka som ansvarar for att genomfOra uppfoljningarna. • Särskilda granskningsområden under året (t. ex. utifrån ett samlat resultat av tidigare uppfoljningar). • Tidplan. • Former for återkoppling av resultat (till nämnd, till utforare och till allmänhet). 5 (5) 3.2 Redovisning av uppföljningsutfall Vid uppsiktspliktsmöte under våren visar nämnderna resultat for genomforda uppfoljningar nnder foregående år. Vid det tillfåll et presenteras också en åtgärdsplan i de fall då brister har identifierats i någon verksamhet. Resultaten av f<iregående års genomforda uppf<iljningar ska presenteras utifrån foljande punkter: • Graden av uppfyllelse utifrån i avtal fastställda mål och riktlinjer. • Utvärdering av levererad tjänst. • Efterlevande av avtalet, inkluderat uppfyllande av uppdragsbeskrivningar, godkännanden och tillstånd for uppdraget. Utöver den redovisning som görs inom årscykeln for verksamhets- och budgetuppfO!jning ska kommunen löpande redovisa resultat av lokala och nationella uppfoljningar. Huvudsakligen ska redovisning göras på kommunens hemsida. 4. Informationsskyldighet och allmänhetens insyn Allmänheten ska ges skälig insyn i verksamheterna. Den information som presenteras av kommunen fOr respektive utforare ska vara saklig, relevant, järnforbar och lättillgänglig. Varje nämnd ska i avtal med privata utfOrare tillforsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utforare (3 kap. 19 a§ KL). Utforaren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt fOr allmänheten att få insyn i hur uppdraget utfors. Nämnden ska i sin begäran precisera vilken information som efterfi·ågas. Utforarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan f<irfattning. Den information som lämnas till kommunen med ska inte anses utgöra foretagshemligheter enligt lag (1990:409) om skydd fOr foretagshemligheter. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 368 Dnr KS 2015/00645 Förslag på namnbyte från Söderplan till Cirkusparken Sammanfattning Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan har namnet Söderplan. Som en påminnelse om att stadens cirkusplats under många år fanns intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Namnberedningen anser vidare att namnet på en park bör innehålla ordet "park". Kultur och ti·itidsnämnden beslutade den 19 november 2015 att ställa sig bakom namnberedningsgruppens förslag och föreslå kommunfullmäktige fastställa namnet Cirkusparken. David Höglund Velasquez (V), Annelie Högberg (S), Evy Gahnström (V), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S), Carin Ramneskär (M) och Lars-O lo f Laxrot (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-24. Kultur och fritidsnämndens protokoll 2015-11-19 § 122. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-10-27. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa namnet Cirkusparken för parken vid korsningen GöteborgsvägenParkgatan, samt att namnet Söderplan utgår. Justerandes signatur 1(1) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-11-24 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected] Förslag på namnbyte från söderplan till Cirkusparken Sammanfattning Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan har namnet Söderplan. Som en påminnelse om att stadens cirkusplats under många år fanns intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Namnberedningen anser vidare att namnet på en park bör innehålla ordet "park". Kultur och fritidsnämnden beslutade den 19 november 2015 att ställa sig bakom namnberedningsgruppens förslag och föreslå kommunfullmäktige fastställa namnet Cirkusparken. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-24. Kultur och fritidsnämndens protokoll 2015-11-19 § 122. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-10-27. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa namnet Cirkusparken för parken vid korsningen GöteborgsvägenParkgatan, samt att namnet Söderplan utgår. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Annica Åberg Förvaltningssekreterare D nr KS 2015/00645 Protokollsutdrag Kultur och frilidsnämnden 2015-11-19 § 122 Dnr KFN 2015/00129 Namnbyte från Söderplan till Cirkusparken Sammanfattning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan har det något svårbegripliga namnet "Söderplan". För att påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser vidare att slutledet i namnet på en park bör innehållajust ordet "park". Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-10-27 Tjänsteskrivelse Namnberednings gruppen, Mats Windmark Planarkitekt 2015-10-13 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet "Cirkusparken" för parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet "Söderplan" utgår Förslag till beslut på mötet Caroline Henriksson (UP) föreslår att avslå förslaget i handlingarna Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslaget i handlingarna Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet "Cirkusparken" för parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet "Söderplan" utgår. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2015-11-20 Annelie Högberg, Ann-Catrin Wikblad Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-11-20 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 2015-11-23 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Mats Windmark Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse Kultur och frilid 2015-10-27 Dnr KFN 2015/00129 Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir 0522-69 65 40 [email protected] Telefon Namnbyte från Söderplan till Cirkusparken Sammanfattning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan har det något svårbegripliga namnet "Söderplan". För att påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser vidare att slutledet i namnet på en park bör innehållajust ordet "park". Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-10-27 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet "Cirkusparken" för parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan samt att namnet "Söderplan" utgår Ärendebeskrivning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att parken vid korsningen Göteborgsvägen-Parkgatan har det i dag något svårbegripliga namnet "Söderplan". Förledet "Söder" är ganska intetsägande eftersom "Söder" kan anses omfatta ett stort område söder om Bäveån. Bakgrunden till slutledet "plan" kan möjligen vara att det enligt 1959 års stadsplan var tänkt att byggas en mycket stor bilvändslinga (med parkliknande sidoområden) framför entren till Folkets Park. I stället byggdes det en liten vändslinga nära entren, medan området fram till Göteborgsvägen iordningställdes som en riktig park. I samband med omvandlingen av Folkets Park till bostadskvarter för något år sedan byggdes Kongressgatan medan den lilla vändslingan togs bort. Parken utökades mot sydväst på del av den mark som tidigare bland annat var stadens cirkusplats. För att påminna om att stadens cirkusplats under många år fanns strax intill parken föreslås att namnet "cirkus" ingår i parkens namn. Beredningen anser att slutledet i namnet på en park bör innehållajust ordet "park". Jämför bl a namnen "Margretegärdeparken" och "Museiparken". Beredningen bedömer att namnet "Cirkusparken" varken kan missförstås av cirkusarrangörer eller cirkusbesökare. Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och frilid 2015-10-27 Samråd har skett med Uddevalla Hembygdsförening, som inte har någon erinran mot namnförslaget. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Ks Kf Mats Windmark Carl Casimir Kommunantikvarie D nr KFN 2015/00129 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 369 Dnr KS 2015/00644 Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av skatterödsvägen Sammanfattning Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungsicile har en otydlig sträckning och att det är ett problem att Skafterödsvägens förbindelse under Bohusbanans viadukt fi·am till väg 167 (f.d. E6:an) saknar vägnamn. Kultur och fritidsnämnden behandlade ärendet den 19 november 2015 och föreslår namnet Skafteröds Lider för den väg somlöper från väg 167 upp till Asvägen. Namnet Skafterödsvägen behålls på den väg som löper mellan Hälle Lider och Skafteröds Lider. Inga bostadsfastigheter behöver byta adress. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-24. Kultur och fritidsnämndens protokoll 2015-11-19 § 123. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-10-27. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa namnet Slcafteröds Lider för deu väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet Skaflerödsvägen utgår på denna vägsträcka. ----···------- Justerandes signatur Utdragsbestyrkande '\) 1'. v ~ 4_< -(' o. 71" . +. -~- ~ o ./If M~ Tjänsteskrivelse 2015-11-24 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 ann ica. ab er g@udd eva11 a. se Förslag på namnbyte till Skafteröds Lider för del av skatterödsvägen Sammanfattning Kommunens namnberedningsgrupp har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungskil e har en otydlig sträckning och att det är ett problem att Skafterödsvägcns förbindelse under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 (f.d. E6:an) saknar vägnamn. Kultur och fritidsnämnden behandlade ärendet den 19 november 2015 och föreslår namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen. Namnet Skafterödsvägen behålls på den väg som löper mellan Häll e Lider och Skafteröds Lider. Inga bostadsfastigheter behöver byta adress. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-11-24. Kulturoch fritidsnämndens protokoll2015-11-19 § 123. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-10-27. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet Skafterödsvägen utgår på denna vägsträcka. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden l (l) Kommunledningskontoret Annica Åberg Förvaltningssekreterare Dnr KS 2015/00644 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden 2015-11-19 § 123 Dnr KFN 2015/00131 Namnbyte till Skafteröds Lider för del av Skafterödsvägen Sammanfattning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungskile har en "otydlig" sträckning. Vidare är det ett problem att Skafterödsvägens förbindelse under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 ( f d E6) saknar vägnamn. Beredningen föreslår namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen. Namnet Skafterödsvägen behålles på den väg som löper mellan Häll e Lider och Skafteröds Lider. Inga bostadsfastigheter behöver byta adress. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse MSB 2015-10-27 Karta Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutaratt föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet Skafteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet Skafterödsvägen utgår på denna vägsträcka. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2015-11-20 Annelie Högberg, Ann-Catrin Wikblad Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-11-20 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 2015-11-23 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Mats Windmark J usterandes signatur Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2015-10-27 Dnr KFN 2015/00131 Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon 0522-69 65 40 [email protected] Namnbyte till Skafteröds lider för del av Skafterödsvägen Sammanfattning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungskile har en "otydlig" sträckning. Vidare är det ett problem att Skafterödsvägens förbindelse under Bohusbanans viadukt fram till väg 167 ( f d E6) saknar vägnamn. Beredningen föreslär namnet Slmfteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen. Namnet Skafterödsvägen behålles på den väg som löper mellan Hälle Lider och Skafteröds Lider. Inga bostadsfastigheter behöver byta adress. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-10-27 Karta Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa namnet Slmfteröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen, samt att namnet Skafterödsvägen utgår på denna vägsträcka Ärendebeskrivning Kommunens namnberedning har uppmärksammat att Skafterödsvägen i Ljungskile har en "otydlig" sträckning. Om man börjar vid 1-Iälle Lider, nära Turisthotellet, går Skafterödsvägen söderut, parallellt med Bohus banan. Sedan svänger vägen österut och går genom Hälleområdet i en brant backe upp till Åsvägen. De två delarna av Skafterödsvägen har olika karaktärer. Det är enbart villorna vid vägdelen utefter Bohusbanan som har adressering från Skafterödsvägen. Vidare är det ett problem att det saknas vägnamn för förbindelsevägen mellan Skafterödsvägen och väg 167 ( f d E6). Förbindelsevägen är ju byggd som en del av Skafterödsbacken, under Bohusbanans viadukt Beredningen föreslår namnet Slmftcröds Lider för den väg som löper från väg 167 upp till Åsvägen. ( Gullinje på bifogad karta). Samtidigt upphör namnet Skafterödsvägen på denna vägsträcka. Namnet Skafterödsvägen (grön linje på bifogad karta) behålles på den väg som löper mellan Hälle Lider och Slmftcröds Lider. Detta innebär att inga 2(2) Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2015-10-27 bostadsfastigheter behöver byta adress. När det tänkta bostadsområdet vid skarsjövallen så småningom byggs är väganslutningen tänkt att byggas som en förlängning av nuvarande Skafterödsvägen från Asvägen fram till skarsjövallens fotbollsanläggning. Då finns det en möjlighet att vägnamnet Skafteröds Lider förlängs fram till Skarsjövallen. Samråd har skett med Ljungskile Hembygdsförening som inte har något att erinra. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Ks Kf Mats Windmark Carl Casimir Kommunantikvarie Dnr KFN 201 5/00J 3 l Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 § 370 Dnr KS 2015/00657 Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsting för ökat flyktingmottagande Sammanfattning Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen med förslag om ändringar i statens budget för 2015, efter överenskommelse med de fyra borgerliga partierna. Regeringen föreslår att utgifterna i budgeten för 2015 utökas och att en summa av 9,8 miljarder kronor ska tillfåras som en engångsbetalning till kommuner och landsting för att hantera den rådande Hyktingsituationen. Anslaget får användas får bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå under 2016. I Uddevalla kommuns fall handlar engångsutbetalningen om en summa på 36 miljoner kronor som ett generellt statsbidrag, vilken sedan fårdelas inom kommunen som utökat kommunbidrag till nämnderna. De största utgifterna inom kommunen, på grund av ökningen i flyktingmottagandet har tillkommit inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Fördelningen av medel föreslås därför också koncentreras till dessa två nämnder. Uppskattade områden där kostnader huvudsakligen har tillkommit, inom socialnämnden, är: På försörjningsstödet för dyra boendelösningar. Glappkostnader ökar, Her behöver mer under längre perioder. Personalkostnader ökar på grund av högre arbetsbelastning. Behov av samordnare för Hyktingmottagande. Kostnader för speciallösningar inom barn och ungdomsvården. Kostnader för lokaler, inventarier och ombyggnader ökar. Uppskattade områden där kostnader har tillkommit, inom barn och utbildningsnämnden är: Vuxenutbildningens insatser under 2016 för snabbare etablering utöver ordinarie etableringsersättning; påbyggnad SFI, praktikutbildningar/yrkeskoppling samt nya special- och snabbspår. Volymer för grundskola och gymnasieskola under 2015 och 2016 ökar, enligt befolkningspro gnos. Här inkluderas förluster för utebliven ersättning fi·ån anvisningskommuner. En kraftig utökning av modersmåls- och studiehandledning för förskola, grundskola och gymnasieskola. Att exakt identifiera kostnader får respektive post är mycket svårt, eftersom kostnader i många fall är överlappande och kan förändras över tid. Uppskattningar utifl·ån Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 forts. § 370 punkterna ovan visar dock att socialnämnden har många delar av omgående stöd när personer anländer till kommunen och att barn- och utbildningsnämndens insatser har mer av insatser på något längre sikt, som inträffar successivt. En fördelning där socialnämnden tilldelas 60 procent och barn- och utbildningsnämnden 40 procent tycks därför, åtminstone initialt, vara en rimlig fördelning. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör inkomsten periodiseras antingen med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 (regeringsbeslut om regleringsbrev för anslaget l :5 inom U025) eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen bö1jade öka i betydande omfattning, t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt. I dagsläget är det svårt att härleda de kostnader som uppstått 2015. En periodisering medjämn fördelning från och med december 2015 tom december 2016 skulle innebära att de 36mkr fördelas med 2,7 mkr 2015 och 33,3 mkr 2016. För tertial l 2016 innebär det 11, l mkr i generellt statsbidrag, vilket föreslås fördelas till socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden som ett utökat kommunbidrag. Med fördelningen mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden som anges ovan skulle det innebära 6, 7 mkr till socialnämnden och 4,4 mkr till barn- och utbildningsnämnden under tertial l. Fördelningsandelarna utvärderas därefter samt om även andra nämnder kan beröras, för att se om en justering skulle behövas, inför tertial 2 och tertial 3. Allt ovanstående gäller under förutsättning att riksdagen beslutar enligt med regeringens förslag. Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Cecilia Sandberg (S), Stefan Skoglund (S) och Evy Gahnström (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-03. Yrkanden Ingemar Samuelsson (S): att de 36mkr fördelas med lO mkr år 2015 och 26 mkr år 2016, där socialnämnden tilldelas 60 % och barn och utbildningsnämnden tilldelas 40 %. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget förslag och finner kommunstyrelsen så besluta. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2015-12-16 forts. § 370 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela statens ökade fördelning av stöd för ökat f1yktingmottagande till nämnderna under 2015 och 2016, att fördelningen av de 10 mkr för det 2015 sätts till 60 procent för socialnämnden och 40 procent för barn och utbildningsnämnden, att fördelningen av de 26 mkr under 2016 sätts till 60 procent för socialnämnden och 40 procent för barn och utbildningsnämnden avseende andelen för första tertialet, samt att utvärdering sker inför fordelningen for tertial 2 och 3 under 2016. --·------;------------------;c Justerandes signatur ---------------------------- Utdragsbestyrkande 1(3) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2015-12-03 Handläggare Utredare KristofTer Karlsson Telefon 0522-69 60 75 [email protected] Regeringens fördelning av stöd till kommuner och landsting för ökat flyktingmottagande Sammanfattning Regeringen lämnade den 12 november en ändringsbudget till riksdagen med förslag om ändringar i statens budget för 2015, efter överenskommelse med de fyra borgerliga partierna. Regeringen föreslår att utgifterna i budgeten för 2015 utökas och att en summa av 9,8 miljarder kronor ska tillföras som en engångsbetalning till kommuner och landsting för att hantera den rädande flyktingsituationen. Anslaget får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå under 2016. I Uddevalla kommuns fall handlar engångsutbetalningen om en summa på 36 miljoner kronor som ett generellt statsbidrag, vilken sedan fördelas inom kommunen som utökat kommunbidrag till nämnderna. De största utgifterna inom kommunen, på grund av ökningen i flyktingmottagandet har tillkommit inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. F lirdelningen av medel föreslås därför också koncentreras till dessa två nämnder. Uppskattade områden där kostnader huvudsakligen har tillkommit, inom socialnämnden, är: • På försötjningsstödet för dyra boendelösningar. • Glappkostnader ökar, fler behöver mer under längre perioder. • Personalkostnader ökar på grund av högre arbetsbelastning. • Behov av samordnare för flyktingmottagande. • Kostnader för speciallösningar inom barn och ungdomsvården. • Kostnader för lokaler, inventarier och ombyggnader ökar. Uppskattade områden där kostnader har tillkommit, inom barn- och utbildningsnämnden är: • Vuxenutbildningens insatser under 2016 får snabbare etablering utöver ordinarie etableringsersättning; påbyggnad SPI, praktikutbildningar/yrkeskoppling samt nya special- och snabbspår. • Volymer för grundskola och gymnasieskola under 2015 och 2016 ökar, enligt befolkningspro gnos. Här inkluderas förluster för utebliven ersättning från anvisningskommuner. • En kraftig utökning av modersmåls- och studiehandledning för förskola, grundskola och gymnasieskola. D nr KS 2015/00657 Tjänsteskrivelse 2(3) Kommunledningskontoret 2015-12-03 Att exakt identifiera kostnader för respektive post är mycket svårt, eftersom kostnader i många fall är överlappande och kan förändras över tid. Uppskattningar utifrån punkterna ovan visar dock att socialnämnden har många delar av omgående stöd när personer anländer till kommunen och att barn- och utbildningsnämndens insatser har mer av insatser på något längre sikt, som inträffar successivt. En fördelning där socialnämnden tilldelas 60 procent och barn- och utbildningsnämnden 40 procent tycks därför, åtminstone initialt, vam en rimlig fördelning. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) bör inkomsten periodiseras antingen med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 (regeringsbeslut om regleringsbrev för anslaget l :5 inom U025) eller från den månad 2015 när kommunen eller landstinget bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning, t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt. I dagsläget är det svårt att härleda de kostnader som uppstått 2015. En periodisering medjämn fördelning från och med december 2015 tom december 2016 skulle innebära att de 36 mkr fördelas med 2,7 mkr 2015 och 33,3 mkr 2016. För tertial! 2016 i1mebär det 11,1 mkr i generellt statsbidrag, vilket föreslås fördelas till socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden som ett utökat kommunbidrag. Med fördelningen mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden som anges ovan skulle det innebära 6, 7 mkr till socialnämnden och 4,4 mkr till barn- och utbildningsnämnden under tertial l. Fördelningsandelarna utvärderas därefter samt om även andra nämnder kan beröras, för att se om en justering skulle behövas, inför tertial 2 och tertial 3. Allt ovanstående gäller under förutsättning att riksdagen beslutar enligt med regeringens förslag. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-12-03. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fördela statens ökade fördelning av stöd för ökat flyktingmottagande till nämnderna under 2016. D nr KS 2015/00657 Tjänsteskrivelse 3(3) Kommunledningskontoret 2015-12-03 att fördelningen av de 11, l mkr för det forsta tertialet under 2016 sätts till 60 procent för socialnämnden och 40 procent for barn- och utbildningsnämnden, med utvärdering inför tertial 2 och 3 under 2016. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kristoffer Karlsson Utredare Dnr KS 2015/00657 Protokoll /···.) Kommunfullmäktige 2015-11-11 § 289 Dnr KS 2015/00575 Avsägelse från Björn Andersson (KD) av uppdraget som ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg och uppdraget som nämndeman i Uddevalla domsaga Sammanfattning Bj öm Andersson (KD) har avsagt sig uppdraget som ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg och uppdraget som nämndeman i Uddevalla domsaga. Magnus Jacobsson (KD) få reslår att fyllnadsval avseende ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg sker vid kommunfullmäktige nästa sammanträde. Kristdemokratema avser inte f6reslå någon ny nämndeman i Uddevalla domsaga då uppdraget avser tiden till och med 2015-12-31. Ny nämndeman är vald från och med 2016-01-01. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja begärs avsägelse, samt att fyllnadsval avseende ersättare i HSB:s stiftelse Jakobsberg sker vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Justerandes signatu\ rr ~6 /lllJ Utdragsbestyrkande Annika Thorström Från: Skickat: Till: Ämne: Emma Maria <[email protected]> den 7 december 2015 13:47 Funktionsbrevlåda Kommunen Avsägelse HSB Jakobbergsstiftelsen. Jag avsäger mig härmed uppdraget i HSB Jakobbergsstiftelsen. Har bott i Belfast i ett år och var inte medveten om detta uppdrag. Med vänliga hälsningar, Emma Osbakk Malmström tel. 070-444 76 os 'f ' f\ornrnunstyTc:!sen J ! " KOMMUN Komrnunledn!nqshonloret l-~----·--·-· ---1~ -~~ ------ !Oiarienr . DialiHplanl)eteckning , ___ _ ~J:~_L ~ __j l Tjänsteskrivelse l (2) Kommunledningskontoret 2015-12-03 Handläggare Registrator Anna-Lena Lundin 0522-69 60 41 [email protected] Telefon Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna l) Protokoll hållbarhetsberedningen 2015-11-30 2) Protokoll vänortskommitten 2015-11-26 3) 2015/660 Folkpartiet liberalerna (FP) anmälan om byte av partinamn, till Liberalerna (L) 4) Protokoll ungdomsfullmäktige 2015-12-02 5) Protokoll demokratiberedningen 2015-12-04 6) 279072 DOK Länsstyrelsens beslut att avslå överklagan av beslutet om att anta detaljplan för ny skola på fastigheten Källdal 4:7 Uddevalla kommun 7) 2015/574 Länsstyrelsens utseende av ny ersättare, Emma Malmström Osbakk (S) i kommunfullmäktige efter Lidija Beljic (S) 8) 2015/462 Medborgarfdrslag från Erik Gustafsson om cykellift i Uddevalla. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar avslå förslaget då denna byggnation är dyr. 9) 2015/463 Medborgarförslag från Kent Cederholm om att öppna grinden till Fröland omgående för trafik mot Uddevalla. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anse förslaget besvarat med motiveringen att kommunen tillsammans med Trafikverket i sin planering redan genomfört dessa förändringar. Dnr KS 2015/00001 Tjänsteskrivelse 2(2) Kommunledningskontoret 2015-12-03 l O) 2015/452 Förvaltningsrätten avslår överklagandet avseende laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut 2015-06-1 O § I 4 7, kommunens flerårsplan 2016-2018 inklusive budget 20 I 6 1I)279I74DOK Samhällsbyggnadsnämndens delegationsbeslut gällande a) Delegation nr 9a, försäljning av bostadsrätt Färgaregatan I4D b) Delegation nr 3, försäljning av Kornsnön 5 D nr KS 2015/0000 l Nya motioner interpellationer enl<Ja frågor medborgarförslag • Kristdemokraterna 't.. ' (.: ', v/,) j ivd[ 'J i .~\ Uddevalla måste ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism Under slutet av 80-talet och början på 90-talet växte det fram våldsbejakande fascism/nationalism där man värvade ungdomar via musik, kläder, grupptillhörighet och våld. Denna våldsbejakande extremism fick som konsekvens att det växte fram ett flertal rasistiska grupperingar (somliga samlade sig senare inom SD) samt att enskilda människor misshandlades och även dödades (ex John Hron, Kode), Nu ser vi samma tendenser där det växer fram våldsbejakande islam ism. Även dessa organisationer använder sig av musik, kläder, grupptillhörighet och våld, Man använder sig också av alla de tekniska förutsättningar som idag finns via Youtube, Facebook, lnstagram, Twitter m,m, Även islamister angriper och misshandlar samt dödar enskild men utöver det så bedriver man ett aktivt terrorkrig gentemot bL a. västerlandet och de muslimska traditioner som islamisterna anser är influerade av västerlandet. Det är bL a. utifrån det sista perspektivet som vi kan förstå varför islamisterna hittills har dödat fler muslimer än andra trosåskådningar. Målet är dock uppenbart alla som inte delar deras värderingar skall underkasta sig islam eller dö, l Sverige har det visat sig att islamsiterna har sitt starkaste fäste inom Malmö och Västra Götaland (framför allt Göteborg). Vi måste därför upprätta en strategi som inkluderar hela kommunen i syfte att motverka islamistisk radikalisering i Uddevalla. Tyvärr finns det redan tecken på att enskilda ungdomar har åkt till Syrien/lrak för att kriga och det finns även enskilda politiker som har hotats då man har valt att argumentera emot det som just nu händer i en del av vårt samhälle. Ansvaret för arbetet bör ligga på kommunstyrelsen och det måste ske i samverkan med socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen, mötesplatserna, skolorna, fritidsgårdarna samt civilsamhället (moskeer, id rotsklubbar kulturföreningar m.m.). Vi måste också skynda på bostadsbyggandet samt förändra dagens segregerade stadsdelar genom ex omvandling av hyreslägenheter till bostadsrätter. Utöver detta arbete bör vi upprätta ett samarbete med andra kommuner som har problem med islamism ex Malmö, Göteborg, Trollhättan m.m. Vi måste också jobba nära de statliga myndigheterna så som arbetsförmedling, försäkringskassa, skattemyndigheter och polis i syfte att göra det allt svårare att utnyttja ungdomar för våldshandlingar. Kristdemokraterna i Uddevalla föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en strategi mot våldsbejakande islamism Magnus Jacobsson (KD), Gruppledare Trafiksäkerhet Ditt medborgarförslag Mitt förslag är att åter förse övergångsstället på Asplundsgatan vid S Drottninggatan med ljus- och ljudsignaler. Som synskadad är det nästan omöjligt hitta övergångsstället när man kommer från centrum. Ljudsignalerna på samma gata vid Göteborgsvägen är inget alternativ då där 4 ljudsignaler i olika riktningar gör det omöjligt hitta riktningen samtidigt som man ska lyssna till trafiken kors och tvärs. Rolf Rodin = = Sida 1
© Copyright 2024