Meny PDF - Sjätte Tunnan

Sjätte Tunnan
Anno Domini 2016
Etikett
Det ska noteras att etiketten vid det medeltida bordet skiljde sig
markant från det vi idag anser vara god sed. Via gamla böcker och
målningar har vi en ganska bra bild av vad som gällde runt slutet
på 1300-talet.
Ett exempel är att gaffel inte användes förrän någon gång under
sextonhundratalet då kyrkan ansåg att gafflar var ett djävulskt
verktyg som användes för att plåga förtappade själar i underjorden!
Tallrikar delades med bordsgrannen och varje gäst förväntades ha
med egen kniv och sked till måltiden. Åt man inte med bestick så
använde man enbart vänster hand, högern skulle alltid hållas ren.
Således skickade man alltid saker till sina bordsgrannar med höger
hand, exempelvis när man skickade mjödkannan eller bröt bröd.
Kniven höll man i höger hand och använde vänster hand för att dela
maten med, oftast skar man upp allt man fått på tallriken på en
gång. Fanns sked höll man naturligtvis även den i höger hand.
När man drack ur sitt krus så höll man i dem nära kanten, den som
fyllde på kruset åt en bordsgranne höll kruset greppat i botten,
naturligtvis med höger hand.
Vapen och dåligt uppförande var strikt förbjudet vid de
medeltida gillesmiddagarna. Brott mot reglerna kunde medföra
dryga böter.
Gillen
Mat enligt konstens alla dåtida regler
Gille är från början ett germanskt ord som kan översättas till
“sammanslutning “ och de fungerade under medeltiden
som föreningar eller brödraskap. Deras vikt och inflytande
saknar egentlig motpart i dagens samhälle, men de spände många
gånger både över sociala grupperingar och yrken och stod för
trygghet och gemenskap i det medeltida samhället.
Höjdpunkten för varje gillesmedlem var när det kallades till
gillesmiddag, detta skedde minst en gång årligen, men större eller
mindre gillesmåltider hölls dagligen runtom i det medeltida
Stockholm. Den regelbundet återkommande gillesmåltiden var
oftast enkel, de större årliga festerna var mer som
banketter. Gillesmåltiden var en kombination av social
sammankomst, föreningsmöte och ett uttryck för vänskap mellan
gillesbröder och gillesystrar. Gillesmiddgar hölls antingen i
gilleshusen, eller på något av stadens finare vinhus.
Våra gillen syftar till att föra er lite närmare hur det verkligen
kunde ha smakat vid bordet hos ett av de större och bättre gillenas
årliga bankett runt år 1435.
Bondens gille
För två eller flera gäster vid ett bord
395:- per person
Den största delen av den medeltida befolkningen var bönder.
Bonden odlade sin mat själv. Vanligt var att man odlade rotfrukter,
lök, spannmål och grönsaker så som ärtor och bönor. Livet som
bonde kunde vara hårt speciellt vid dålig skörd men när skörden var
bra och de skulle ha en fest då de hade massor av god mat på bordet.
Första serveringen
Purjolökssoppa
Andra serveringen
Honung- och ingefärsglaserade revbensspjäll,
egenrökt fänkålskorv och gryta på älg
Serveras med ärtpuré, rotmos, surkål
och senap.
Tredje serveringen
Äppelpaj med lingon
Vegetariskt gille
För två eller fler gäster vid ett bord
395:- per person
Även om många rätter under medeltiden inte innehöll kött var
medveten vegetarianism något väldigt ovanligt. En hård vinter
eller en ogin fogde kunde göra det svårt att undvara kött men ordet
vegetarian myntades först år 1847.
Uttrycket vegetarian idag är väldigt brett. Vissa väljer att äta vilt,
andra fisk och/eller kyckling och vissa inget kött alls, så lämnar vi
istället de tre serveringarna öppna så att vi kan skräddarsy en meny
för att passa just er!
Adelns bankett
För två eller flera gäster vid ett bord
645:- per person
Adeln bodde på stora gårdar på landet men ägde även gårdar och
bodar i staden. På marknaden i den närbelägna staden sålde de
varorna som tillverkades på gårdarna. Det kunde röra sig om kött,
smör, ost, säd och ull. Det kunde även vara skinn, fisk och järn.
Adeln jagade ofta på sina marker och därför innehöll maten vid
deras banketter mycket viltkött men också kryddor från orienten
och vin från Frankrike. Allt detta för att visa sina rikedomar.
Första serveringen
Blommat höns, varmrökt laxterrin, egenrökt
fänkålskorv och paté
Serveras med grön senapssås och bär
Andra serveringen
Vildsvinsytterfilé, brässerad älgstek, fylld vaktel
Serveras med ärtpuré, rökta rotsaker, rotmos
och stuvad kål
Tredje serveringen
Ostbricka och inkokt päron
Förrätter
Laxterrin
129:-
Varmrökt laxterrin serverad i bröd med knutkål, äpple och grön senapsås
Purjolökssoppa85:Soppa på purjolök, serverad med lökkräm, smaksatt med tryffel
Blommat höns119:Blommat höns med rökt sidfläsk, späd spenat och mangold samt rökig buljong
Gravad älg148:Tryffelcrème, prästost och rårörda lingon
Charkuterier160:Charkuterier efter tidstypiska recept, tillagade här på Sjätte tunnan
serverade med inlagda rovor och bär
Sjätte tunnans kocklag bereder kaningryta!
Huvudrätter
Torskrygg205-
Torskrygg inlindad i kålblad serveras med kål, pepparrot och brynt smör
Viltköttbullar225:Viltköttbullar med rotmos, svampsås och rårörda lingon
Sjätte Tunnans Revbensspjäll 295:-
Honungsglaserade revben med surkål, bakat äpple och senap
serveras för två personer eller en väldigt hungrig
Vildsvin305:Helgrillad vildsvinsytterfilé serveras med Loisyn, lök och blåbär
Högrev på älg265:Brässerad högrev på älg
serveras med ärtpuré, långpepparsky samt rökta rotsaker
Persiljerot på olika vis
Roten på persilja serverad på olika vis
tillsammans med portobellochampinjon
205:-
Ryggbiff285:Hängmörad ryggbiff serveras med helbakad rotselleri samt
kryddsmör på oxmärg, mandel och örter
Desserter
Äppelpaj95:Äppelpaj med täcke av öldrav
serveras med lingon och frusen suröl
Sambocade105:-
Cheesecake på getost
serveras med bakat fikon, fikonmarmelad samt kanderade valnötter
Kokt päron89:-
Mullbärskokt päron fyllt med mandelcrème
serveras med kanderad ingefära, färska björnbär samt ingefärssockerlag
Ostbricka135:Olika sorters ost serveras med torkad frukt och kummin
Specialrätter
(måste förbeställas minst en vecka i förväg)
Spädgris med tillbehör (6-8 personer) 2500:-
Sagodjur med tillbehör (6-8 personer) 3000:-
AD 2016