Untitled - Sverigedemokraterna i Eslöv
Innehållsförteckning Rallare banade väg för industrialismen ..................................................................................................................... 3 Dubbelt så bra – strategikarta och styrkort .............................................................................................................. 5 Barnsligt enkelt .......................................................................................................................................................... 6 Sverigedemokraternas förslag ................................................................................................................................... 7 Kommunens förutsättningar inför 2016 och 2017-2018 inklusive omvärldsanalys ................................................ 11 Kommunledningskontoret ....................................................................................................................................... 21 Nämnden för arbete och försörjning ....................................................................................................................... 30 Barn-och familjenämnden ....................................................................................................................................... 36 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ............................................................................................................. 42 Kultur- och fritidsnämnden ..................................................................................................................................... 46 Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden .................................................................................................................... 51 Revisionen ............................................................................................................................................................... 58 Servicenämnden ...................................................................................................................................................... 60 Vård- och omsorgsnämnden ................................................................................................................................... 65 Överförmyndarnämnden ......................................................................................................................................... 73 Koncernen................................................................................................................................................................ 77 Resultatbudget ........................................................................................................................................................ 79 Balansbudget ........................................................................................................................................................... 80 Driftsbudget, netto .................................................................................................................................................. 81 Investeringsbudget, netto ....................................................................................................................................... 82 Rallare banade väg för industrialismen Målet är att Eslöv ska ligga i framkant och utveckla industrin i Skåne, Sverige och världen. Vår omvärld har aldrig varit närmare än den är idag och framtidens industri är högteknologisk, vilket är optimalt för Eslöv. Man kommer att vara där det händer mest utveckling framöver och frågan man måste ställa sig är vilken plats man vill ha i framtiden. Med Marieholmsbanan hamnar Eslövs kommun än en gång i centrum för stora delar av Skånes järnvägsnät. När man också lyfter blicken och ser på de stora satsningarna i infrastrukturen så hamnar Eslöv i centrum för hela norra Europa. Med tåget tar vi oss redan enkelt till Köpenhamn över Öresundsbron och den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen gör att vi tydligare knyts samman med Tyskland. Redan innan budgetåret 2016 börjar måste Eslövs kommun vara med och utnyttja Region Skånes ordförandeskap i STRING, där man kommer tillvarata tillväxt och utvecklingspotentialen från Fehmarn Bält-förbindelsen. I STRING ser man till utveckling inom materialvetenskap och forskningsinfrastrukturer där flera delområden i strategin är högst relevanta för Skåne, t ex materialoch livsvetenskaper, Clean Tech samt tillväxtmöjligheter kopplat till ESS och MAX IV. Eslövs kommun måste vara med och skapa politisk dialog kring frågorna och vara en relevant aktör i regionen. Sverigeförhandlingen med en station i Lund gör att man snabbt kommer ta sig till Stockholm och Göteborg med höghastighetståget. Region Skåne är med och driver projektet ”The Scandinavian 8 million City”, där skandinaviska arenan ska knyta samman tillväxtregionerna Oslo-GöteborgÖresund med satsningar på utvecklingsområden och utbyggd infrastruktur. Vilket gör att vi framöver konkurrerar på världsmarknaden och anses vara i en mångmiljonstad. I Eslövs Energi- och klimatplan står det att vi ska ha förnyelsebara bränsle. Inom ramen för detta bör vi vara delaktiga i Region Skånes projekt GREAT. Syftet med projektet är att fylla luckorna för tank/laddningsstationer för hållbara drivmedel i transportkorridoren Oslo-Hamburg. Vår delaktighet skulle till exempel kunna vara genom att utreda möjligheten med vätgas bland annat i kommunens bilflotta. Närheten till Tyskland ger exceptionellt goda förutsättningar för att ligga i framkant, satsa på och utveckla den tyska strategin Framtidens projekt: Industrin 4.0 - den fjärde industriella revolutionen, den framtida produktiviteten och tillväxten inom tillverkningsindustrin. Denna högteknologiska utveckling består av smarta fabriker som kräver att de ständigt är uppkopplade. Fibernätet är idag väl utbyggt i Eslöv och fortsätter i rasande takt och ger oss de bästa tänkbara utgångsläget för att lyckas. Framtidens projekt: Industrin 4.0 - den fjärde industriella revolutionen är en kunskapsmässigt krävande industri och det finns redan en stor kompetensefterfrågan, vilket kommer fortsätta att öka. Att vi redan har Teknikcollege Mitt i Skåne (TCMiS) där det för närvarande ingår gymnasieskolans två program Industritekniska programmet och Teknikprogrammet, samt utbildningar för vuxna är en bra början. TCMiS profilerar sig mot entreprenörskap eftersom regionen har många små och medelstora företag som vid nyrekrytering söker personer med en bred generell teknisk kompetens. Ett samarbete med Malmö Högskola i vissa delar av utbildningen ger möjlighet att läsa vissa högskolekurser redan under gymnasietiden. Nyetablerade såväl som redan befintliga företag kan använda Teknikcollege Mitt i Skåne (TCMiS) som en del av sin utvecklingsavdelning och kunna få hjälp i olika projekt. Målsättning är att TCMiS i framtiden ska vara ett Tekniskt Utvecklingscenter för regionen som hjälper företag med både teknisk utveckling och teknisk kompetens. TCMiS är starten och grunden för Eslövs kommuns arbete och målsättning med att ligga i framkant, satsa på och utveckla den tyska strategin Framtidens projekt: Industrin 4.0 - den fjärde industriella revolutionen, den framtida produktiviteten och tillväxten inom tillverkningsindustrin. I vår region har vi en ökad sysselsättning, där vi mer eller mindre bara har tappat inom tillverkning och utvinning inom industrin och detta fortsätter. Sysselsättningen tappas huvudsakligen i mindre kommuner och man kan se hur tillverkande verksamheter går över till tjänster. För att vända trenden har beslut redan fattats med det Det öppna Skåne 2030 och Flerkärnighet i Skåne. Tack vare detta kan man också framöver i mindre kommuner inte bara bromsa tappet utan få fart på utvecklingen om man satsar på att utveckla industrin. Eslövs plats i det flerkärniga Skåne är mitt i framtidens materialvetenskap och forskningsinfrastruktur, världens starkaste elektronmikroskop, MAX IV och en av världens främsta forskningsanläggningar, ESS. På området mellan dessa kommer Science village som är ett samarbete mellan Lunds universitet, Lunds kommun och Region Skåne. Det kommer att bli en mötesplats med ett besökscenter, ett Science Center, korttidsbostäder för forskare, filialer för olika universitet och högskolor i Sverige och Europa samt kontor för forskningsanläggningarna och deras samarbetspartners. En händelserik plats där vetenskap, kultur, idrott och nöjen blandas på ett inspirerande vis i en häftig stadsmiljö. Det ska bli lockande för gästande forskare att dröja sig kvar en dag eller två, samtidigt som deras familjer gärna följer med. Science village ska också bli ett stort besöksmål i regionen och i Europa. Science village visar tydligt på hur ett samarbete mellan olika aktörer, speciellt där en kommun och regionen tillsammans med andra är en lyckad kombination. Därför bör Eslövs kommun titta på möjligheterna att ingå i ett samarbete med Region Skåne, som redan har Innovation Skåne AB som funderar på att satsa inne på Science village och andra lämpliga aktörer. Med Eslövs Industrifastigheter skulle man kunna ta fram förutsättningar där företag kan etablera sig i Eslöv. Region Skånes ambition är att ta över det statliga ansvaret för den regionala arbetsmarknadspolitiken, till skillnad från Danmark där kommunerna har det. Detta bör Eslövs kommun förorda och föra fram de positiva aspekterna av att ansvaret ligger närmare arbetsmarknaden, vilket gör att man har större möjligheter att rikta insatser mot behoven i närområdena. Med ett regionalt ansvar för arbetsmarknadspolitiken blir kommunernas möjligheter att påverka större, där satsningar mot utveckling av Framtidens projekt: Industrin 4.0 - den fjärde industriella revolutionen kan vara ledande. Dubbelt så bra – strategikarta och styrkort Nya övergripande mål och delmål för resterande av mandatperioden och handlingsprogram bör tas fram i enlighet med denna budget. Målarbetet bör utvecklas efter en princip med parallell användning av strategikartor och styrkort. Detta i enlighet med resultatet ifrån Patrik Andersson Dahlborg och Jonas Truedssons kandidatuppsats i företagsekonomi vid Mälardalens Högskola ifrån 2008-06-04 med titeln "En resa från balanserat styrkort till strategikarta -Strategistyrning i Eskilstuna kommun” där resultatet blev följande: ”Eskilstuna kommun har nyligen infört ett styrsystem från Stratsys. Systemet baseras huvudsakligen på den strategibaserade strategikartan men med ett mindre inslag från styrkortet. Tidigare har en förvaltning använt styrkort som styrsystem. Kommunen har trots goda erfarenheter av styrkortet valt att utveckla detta till strategikartor. Kommunledningen ser gärna en parallell användning men förvaltningen anser att det administrativa arbetet skulle bli för omfattande. Vår undersökning pekar på att systemen ger olika typer av stöd till styrningen. Enligt de teoretiska utgångspunkterna kompletterar de varandra och dessutom har vi definierat ett antal tänkbara synergieffekter. Ett pilotprojekt i nämnda förvaltning där de bägge system används parallellt bör därför startas.” Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. En bra referens till strategikarta är Region Skånes Barnsligt enkelt Projekt gör det komplexa hanterligt Ordet projekt kommer från latinets projicere som betyder kasta fram. Projekt är ett verktyg för problemlösning och formar tydlighet. Det är lättare att överblicka en process och se helheten i ett projekt än i kommunens organisation eller enskild nämnd. Man har lättare att sätta upp klara tidsplaner, målstolpar och budgetavstämningar och det hjälper till att bryta ner det komplexa till det hanterliga för att få en bättre effektivitet i arbetet. Investeringar, förändringar och förbättringsarbete organiseras med fördel i projektform. Istället för att fastna i gamla strukturer och inlärda föreställningar kan Eslövs kommun genom projektformen utveckla, utvecklas och finna lösningar på såväl stora som små problem. Med projekt ger vi våra anställda en möjlighet att utvecklas i en god miljö för lärande där man följer tydliga mål och ger uppföljningar på arbetet. De anställda får också med sig erfarenheter från ett projekt som de kan tillvarata och dela med sig av vid andra projekt och kompetensen inom hela Eslövs kommun kan höjas. I arbetet med projekt med bör utreda hur man bäst använder en kalender där det ingår arbetad tid. Ett bra och tydligt exempel är Offices projektkalender där det även innefattar resurskalender och baskalender. Användandet av kalender möjliggör att enkelt följa personalkostnader i projekt och där kostnader ingår i investeringarna istället för i driften. Dagens användning av ordet projekt började under 1960- och 70-talet. Enligt Antvik och Sjöholm (2007) brukar fyra kriterier användas för att karakterisera ett projekt och urskilja det från ordinarie verksamhet. Dessa fyra kriterier är: Målstyrt Det är viktigt att ha klara och distinkta mål som alla medarbetare godkänner och är intresserade att arbeta mot. Detta skapar en gemenskap och en arbetsvilja. Temporärt Att projektet är temporärt innebär att det endast existerar under arbetets gång, när uppgiften är klar så upphör projektet. Begränsat Det existerar alltid begränsningar inom projekt. Dessa består ofta av tid, pengar och andra resurser, men detta är individuellt för varje enskilt projekt. Unikt Ett projekt är alltid något unikt även om det ofta kan finnas likheter med tidigare projekt. Sverigedemokraternas förslag I det nya hälso- och sjukvårdsavtalet utgår man med starkt fokus på varje enskilds behov och samarbetet mellan Region Skåne och skånska kommunerna, istället för vem som är utförare. Även om avtalet kommer dröja till andra halvan av 2016 och förmodligen vara fullt genomfört först 2017 kan Eslöv göra mer redan från januari 2016. Eslöv har redan i jämförelse med flera andra kommuner kommit långt och att stagnera den utvecklingen vore olyckligt. Därför behöver Vårdoch Omsorgsnämnden en resursförstärkning med en adekvat volymkompensation och definitivt inte ett utgångsläge med en hemvård som har svårt att tillgodose brukarens behov. Statistik från slutet av 2013 gav en total årskostnad för det nya hälso- och sjukvårdsavtalet på 2,5 Mkr för vård i hemmet och på särskilt boende för Eslövs kommun, denna kan dessutom nu antas vara ännu högre. Det kommer inte heller att bli någon kompensation för denna kostnadsökning och det blir ingen skatteväxling mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Däremot kan vi konstatera att Region Skåne inte höjer sin skatt för 2016 och det lämnar utrymme för att höja skatten i Eslövs kommun. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet kommer att innebära större kostnader för Eslövs kommun och därför är det rimligt att Eslövs kommun höjer sin skatt och inte kräver det av Region Skåne. För att låta Eslöv vara den bästa kommunen att bo och bli gammal föreslås att skattesatsen fastställs till 20,39, vilket motsvarar 9 Mkr ökning i skatteintäkter som är öronmärkta till Vård- och Omsorgsnämnden. Budgetramar Kommunfullmäktige fastställer för 2016 en skattesats om 20.39 kronor. Kommunfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, balansbudget och driftsbudget Kommunfullmäktige fastställer upprättat förslag till investeringsbudget Verksamhet och medarbetare Vård och omsorg: Vård- och omsorgspersonal med bristande svenskkunskaper bör vidareutbildas Kravet på svenskkunskaper vid nyanställning inom kommunen skall skärpas. Möjligheten att ha godkända kök och anställande av kökspersonal där behov finns till äldreboenden i kommunen ska utredas, med målsättningen att detta skall införas på samtliga äldreboenden. En äldreboende katalog bör tas fram, där samtliga kommunens äldreboenden presenterasFler mötesplatser för äldre i hela kommunen inklusive alla byar bör inrättas. Införande av fritidscheck åt kommunens äldre samt de boende inom LSS och SOL, där de ges möjlighet att delta gratis på kulturevenemang inom kommunen, ska utredas Möjligheten att införa sociala tjänstehundar i Eslövs kommun bör utredas Möjligheten att anställa en äldre- och handikappombudsman i Eslövs kommun bör utredas. Eslövs kommun bör tillsammans med Region Skåne starta en utredning hur man kan förbättra insatserna för att minska gravidas bruk av skadliga ämnen Habiliteringsersättningen ska höjas till 7 kr, och framöver räknas upp med ett lämpligt index årligen. Regelverket för utbetalning av habiliteringsersättningen ska ses över. Trygghet: Ett kommunalt civilkuragepris bör införas i kommunen. En 48 timmars garanti för att snabbt stödja ungdomar under 15 år som omhändertagits av polis eller annan myndighet ska inrättas. Förutsättningslös, professionell utredning och kartläggning för att belysa problemen med hedersrelaterat våld och dess omfattning i Eslöv ska genomföras och kommunen ska agera därefter. Lokala ordningsföreskrifter mot organiserat tiggeri ska införas Barn och familj Eslövs kommun ska uppvakta regeringen med en skrivelse om att bli försökskommun att ta bort stöd i modersmålsträning och hemspråk i skolan. Resurserna ska istället läggas på träning i svenska språket Samtliga barn i låg- och mellanstadiet ska ges undervisning i kost/hälsa och ha schemalagd motion varje dag enligt modell Bunkefloprojektet. Alla satsningar på genuspedagogik och mångfaldens skola ska avvecklas. Samtalsspråket under lektionstid ska alltid, med undantag från språklektionerna, vara på svenska. De nationella minoritetsspråken undantagna. Samtliga skolor ska beredas möjlighet att arrangera traditionella kyrkliga skolavslutningar för de elever och vårdnadshavare som så önskar. Elever ska inte kunna få dispens från delar av skolundervisningen med hänsyn till kulturell eller religiös hänvisning. Eslövs kommun bör uppvakta regeringen med en skrivelse om de positiva aspekterna av vårdnadsbidraget, samt utreda ett införande av det Möjligheten att ha godkända kök och anställande av kökspersonal där behov finns inom barnomsorgen i kommunen ska undersökas. Behoven av landsbygdsskolor bör utredas och skolorna ska utveckla därefter Barngruppernas storlek inom förskolan bör minskas Karensdagen för all förskolepersonal bör slopas Eslövs kommun ska utreda behovet och uppmuntra till fler såkallade dagmammor Eslövs kommun börfrämja uppkomsten av fler föräldrakooperativ Köerna till familjerådgivning ska minskas och på sikt ska den göras kostnadsfri Jämställdhet och demokrati: Allt kommunalt stöd till grupper, organisationer och föreningar som bekänner sig till totalitära ideologier, hyllar eller använder sig av våld och hot eller på olika sätt försöker hindra meningsmotståndare från att utnyttja sina demokratiska fri- och rättigheter, skall avskaffas. Det kommunala stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet i bör avvecklas. Information till kommunens arbetsplatser ska omformulerad där ett förtydligande om diskriminering av ideologiskt oliktänkande införs. Politikernas inverkan på arbetsmiljön i kommunen ska granskas via en extern part. Eslövs kommun som arbetsgivare ska ge blivande föräldrar betald ledighet vid besök för ultraljud Integration: Eslövs kommun ska tillskriva regeringen med en begäran om att genom ett undantag från, eller en förändring av, socialtjänstlagen skall beredas möjligheten att undslippa försörjningsansvaret för nyanlända invandrare och flyktingar som flyttar till kommunen och även det ekonomiska ansvaret efter mottagningstiden löpt ut. Kommunen bör utreda möjligheten och kostnaden att införa ett kommunalt återvandringsbidrag i syfte att stimulera icke självförsörjande invandrare utan skyddsbehov att återvända till sina hemländer. Kommunen ska aktivt arbeta med informationsförmedling om möjlighet till återvandring. Invandrare som förbundit sig att återvandra bör få utbildning, och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov i hemlandet. En kommunal folkomröstning kring en uppsägning av kommunens avtal med Migrationsverket angående så kallat flyktingmottagande ska anordnas senast i anslutning till de allmänna valen 2018. Ett mångkulturellt bokslut ska inrättas i syfte att utreda de samlade invandringsrelaterade kostnaderna i kommunen. Alla former av ”positiv” särbehandling eller beaktande av etnicitet vid anställning inom kommunen skall avskaffas. Kommun ska arbeta aktivt mot en effektivisering av den frivilliga skolformen SFIundervisningen. Kultur och fritid Fri sport ska startas upp. Utlåning av elektroniska bokalternativ ska vara obegränsad. Eslövs kommun ska låta företag och föreningar genom ekonomisk kompensation erhålla namnrättigheter med fokus på kommunens offentliga byggnader, men även platser och evenemang Hållbar utveckling All framtida byggnation av vindkraft inom Eslövs kommun ska upphävas, dessutom ska underlag tas fram för effektivare satsningar inom andra energikällor. Nuvarande stadsarkitekter ska bibehållas. Bevarandet av grönytor, restriktiv förtätning och bebyggelse på åkermark ska säkerställas Eslövs kommun ska införa i sina lokala trafikföreskrifter att parkering inom Eslövs kommun är kostnadsfri Finans och organisation: Kommunen ska vid upphandling premiera produkter som framställts utan att djur utsatts för onödigt lidande. Föräldrarnas rätt till frivilligt deltidsarbete ska utökas Kommunens verksamhet ska alltid eftersträva effektivitet, minskad administration, korta beslutsvägar, en platt verksamhet, återhållsamhet och tydlig ansvarsfördelning. Anslagen för intern representation, konferens och utbildning inom kommunens politiska organisation skall minskas. Det ska ske en utredning om möjligheterna för ledamöter att delta i sammanträden på distans och lämplig pilotnämnd för detta ska tas fram E-förslag ska införas Kommunalrådens löner ska återgå till 2011 års nivå Parti- och mandatstödet bör sänkas. Kommunen ska arbeta med att ta fram ett förslag på hur en del av parti- och mandatstödet ska vara till för främja unga till att aktivera sig i politiken. Ett kommunalråd ska avskaffas. Ett 50% oppositionsråd ska inskaffas. Samtliga 2:e vice ordförandeposterna ska avskaffas. Kommunens kostnader för sammanträdesarvode och årsarvoden skall minskas. Kommunens förutsättningar inför 2016 och 2017-2018 inklusive omvärldsanalys (utgångspunkt SKL:s oktoberprognos i cirkulär 2015:14/24/29) Staten satsar på kommunernas verksamheter 12,5 miljoner under hösten 2015 och 15,5 miljoner under 2016 - direkt till nämnderna Regerings satsning i Vårpropositionen 2015 beräknas ge i höst en resursförstärkning till förskolan. Beloppet som kommunen kan få ta del av är just nu oklart beroende på att staten tvingas göra om regelverket. Uppskattningsvis 1-1,5 miljoner. Kommunen avser att komplettera sin ansökan. Till lågstadiesatsningen har kommunen sökt knappt 7 miljoner och 3 miljoner till äldreomsorgen. Budgetpropositionen för 2016 beräknas enligt kommunens kvot i dagsläget ge ökade riktade statsbidrag till kommunen med ca 2,5 miljoner till minskade barngrupper i förskolan och lågstadiesatsningen tilldelas 7 miljoner samt 6 miljoner till äldreomsorgen. Även möjligheten till ökade statsbidrag till vuxenutbildning, Yrkeshögskola, Svenska för invandrare och Svenska som andraspråk kan sökas. Fritidshemssatsningen kan komma att inbringa ca 0,7 miljoner. Indragningarna på gymnasieskolan med anledning av GY11-reformen genomförs trots att SKL påvisat att beräknade besparingseffekter inte finns i verkligheten. Kommunen tappar ytterligare ca 1,5 miljoner till gymnasieskolan varje år. Regeringen föreslår även riktade statsbidrag till höjda löner för förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare och gymnasielärare från och med halvårsskiftet. Kommunens höjda löneläge för gruppen enligt ovan beräknas ge kraftigt höjda kostnader för tjänstepension från 2017. Ersättningen till asylsökande barns skolgång höjs med 50 procent. Socialtjänsten som i kommunen ligger inom Barn-och familjenämndens ansvar kan söka bidrag med ca 0,7 miljoner per år för barnärenden. Komvux blir obligatoriskt från och med 2017 och kan ge ytterligare 1,5 miljoner i statsbidrag. Medel till förbättrad utemiljö finns att söka till förskolor, grundskolor och fritidshem samt till upprustning och miljöanpassning av skollokaler. Kommunerna kommer även att kunna söka medel till ökat bostadsbyggande. Staten sänker samtidigt det generella statsbidraget till kommunen med ca 3 miljoner per år. Upphörandet av ungdomsrabatten avseende sociala avgifter ökar samtidigt kommunens kostnader för personal. Kommunens möjligheter att skjuta till medel till de verksamheter som man vill satsa lokalt kringskärs. Statsbidragen kommer inte att värdesäkras under mandatperioden vilket innebär en årlig smygbesparing på kommunerna. Samhällsekonomisk utveckling och situation Den svenska ekonomin befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP beräknas öka med runt 3 procent per år. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen kommer att växa snabbt och arbetslösheten sakta pressas tillbaka. Arbetslösheten sjunker under nästa år från 8 procent till 6,5 procent. Efter 2017 beräknas arbetslösheten bli strax över 6 procent. Räntorna kommer att stiga och inflationen beräknas gå upp mot 2 procent. Den kommunala konsumtionen beräknas växa i snabb takt beroende på en mycket snabb befolkningstillväxt i landet. Behovet av utbyggnad av den kommunala servicen blir därmed hög. Varför är en analys av omvärlden viktig? Kommunernas ekonomi påverkas i hög grad av hur skatteintäkter och statsbidrag utvecklas. En enskild kommun kan endast i mycket liten utsträckning påverka dessa intäkter. Därför påverkas en kommuns ekonomiska förutsättningar i hög grad av både svängningar i konjunkturen och av storleken på statsbidragen. Sedan flera år tillbaka värdesäkras inte statsbidragen av regeringen. Detta medför att kommunens intäkter riskerar att utvecklas långsammare än kostnaderna för att tillgodose ökningen av medborgarnas behov. Övergripande statistik i procent År 2015 2016 2017 2 018 BNP-utveckling 3,2 3,4 2,6 2,3 Konsumentprisförändring , KPI 0,1 1,4 2,9 3,1 Timlöner, kommun/landsting 3,0 3,2 3,4 3,5 Skatteunderlagstillväxt 4,7 5,4 4,4 4,6 Kommunens ekonomiska utveckling och situation 2016 Intäkterna förbättras från och med 2016 Innevarande år, 2015, beräknas intäkterna i prognosen från SKL i oktober till 1 635 inklusive den särskilda kompensationen för slopad ungdomsrabatt för sociala avgifter. miljoner. För budgetåret 2016 beräknas intäkterna öka till 1 717 miljoner. Detta är en ökning jämfört med 2015 med 82 miljoner. I prognosen från i våras som låg till grund för budgetberedningens förslag till ramar beräknades intäkten till 1 644 miljoner. Budget och verksamhet är planerad utifrån 9 miljoners högre intäkt varför motsvarande belopp av ökningen mellan åren är intecknat. Netto nya medel mellan åren blir därmed 73 miljoner. Befolkningsutvecklingen är uppdaterad med beräknad inflyttning i nyproduktionen av bostader. Intäktsår Befolkning, prognos, 1 nov året före Skatteintäkter, mkr Generella statsbidrag Summa intäkter Intäktsförändring mellan åren, procent 2016 2017 2018 32 400 32 700 33 000 1 276 1 334 1 384 450 447 455 1 726 1 781 1 839 4,4 3,2 3,3 Ökning av intäkterna med 4,4 procent inför 2016 jämte de nya riktade statsbidragen ger förutsättningar att utveckla och hantera värdesäkring av verksamheten. Nämnderna kompenseras för ökade lönekostnader och hyresökningar samt övriga indexeringar. Nämnderna kompenseras med index så att inte den allmänna kostnadsutvecklingen leder till besparingar i verksamheten. Nyproduktionen av bostäder väntas ge en extra ökning av befolkningen vilket ligger till grund för prognosen. Budgeten läggs utifrån förutsättningarna att kommunen ska nå måluppfyllelse av god ekonomisk hushållning. Målet är minst en procent eller 17 miljoner i överskott. Planerat överskott i budget 2016 och överskottet för planperioden motsvarar inte en procent. Överskottet ska därför förbättras under året och genom överskott i finansförvaltningen. Kommunen har infört resultatutjämningsreserv som innehåller 29 miljoner. Budgeten är lagd utan att ta reserverade medel i anspråk. Ökad befolkning ger ökade behov av service I budgeten framgår att behoven ökar hos befolkningen, särskilt inom det sociala området. I sämre ekonomiska tider ökar normalt kommunernas kostnader för sociala insatser. De ökade behoven framgår tydligt av försörjningsstödsutvecklingen de senaste åren. Hemtjänst och hemsjukvård ökar eftersom den tidigare gränsdragningen mellan Region Skåne och kommunerna förskjutits över till kommunerna. Nämndernas framställda resursbehov inför budget 2016 speglar denna utveckling. Förslaget till budget innehåller därför fortsatta satsningar inom dessa områden. 2017-2018 – stabila intäkter över åren Upprätthållandet av kvalitén i verksamheten och tillgodoseende av medborgarnas ökade behov innebär små marginaler för oförutsedda händelser de närmsta åren. Kommunens intäkter beräknas öka till 1 772 miljoner 2017 vilket är en ökning med 55 miljoner jämfört med 2016 och inför det sista året i planeringsperioden 2018 beräknas ökningen bli 58 miljoner och intäkten 1 830 miljoner. Befolkningen förutsätts öka med 300 invånare per år vilket är ett högt antagande jämfört med tidigare år. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad – en indikation på efterfrågan av kommunens tjänster Befolkningen En indikation på befolkningens framtida behov av kommunens service och tjänster följer av en ökande befolkning i sig och särskilt utifrån om antalet barn/ungdomar och äldre ökar. Invånarantalet har i kommunens befolkningsprognos beräknats uppgå till knappt 32 400 mot slutet av 2015. Halvårsstatistiken för 2015 visar en befolkning på 32 342 personer. Förskola och grundskola – ökar under perioden Antalet barn i förskolan beräknas öka med 5,8 procent från 2015 fram till 2018. Eleverna i grundskolan ökar med 5,3 procent. Gymnasieskola – ökar under perioden Antalet elever som kommunen ska erbjuda gymnasieutbildning ökar med 7,8 procent fram till 2018. Äldreomsorg Antalet äldre ökar under perioden med 3,6 procent. Ökningen ligger i åldersgruppen huvudsakligen i åldersgruppen 65 till 79 år med 4 procent. I den mest vårdkrävande gruppen över 80 år är ökningen 2,6 procent. LSS, Socialpsykiatri och IFO vuxen Behoven beräknas öka under perioden. Befolkningens samlade behov En samlad bedömning visar på att antalet barn, unga och äldre ökar. Befolkning / Antal 2015 2016 2017 2018 Förskolebarn 1 843 1 864 1 917 1 951 Grundskolelever 3 920 4010 4 082 4 126 Gymnasielever 1 115 1 135 1 130 1 202 Äldre 65-79 år 4 436 4 513 4 555 4 614 Äldre 80- 1 610 1 596 1 627 1 651 Arbetslösheten Arbetslösheten beräknas minska kraftigt fram till 2018. Bostadsmarknad Bostadsbyggandet har kommit igång på allvar i kommunen. Förutom satsningar från det kommunala bostadsbolaget pågår flera privata initiativ. Planering sker inom tillväxtstrategin och i dialogen med kommunens bostadsbolag för att skapa förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med upp till en procent. Målen för mandatperioden 2015-2018 Nämndernas effektmål Nämnderna ska genom effektmål bidra till uppfyllelse av inriktningsmålen för mandatperioden. Kommunfullmäktige fastställde nämndernas förslag till effektmål den 15 juni 2015. God ekonomisk hushållning Balanskrav och övergripande finansiella mål Budgeten ska enligt lag upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Planeringen utgår därmed från att ett positivt överskott uppnås vid årets slut. Storleken på överskottet är för kommunen fastställs i de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Kommunerna planerar normalt för ett överskott med två procent. Planeringen i Eslövs kommun utgår från ett överskott med minst en procent vilket motsvarar en procent av skatte- och generella statsbidragsintäkter ca 17 mkr. Detta innebär att 99 procent av de planerade intäkterna används för att ge service och tjänster till medborgarna under året. Det planerade överskottet kan hållas lägre än normalt eftersom intjänade pensioner finansieras i var tid. Investeringarna finansieras med avskrivningar och överskott samt upptagande av lån och försäljning av tillgångar. Kommunen har en låg skuld varför ett utrymme finns att finansiera det relativt höga investeringsbehovet. Det finns även ett indikativt mer långsiktigt finansiellt mål. Detta mål avser investeringsnivån. Målsättningen skapar ett investeringsutrymme på ca 80 mkr per år under en femårsperiod. Överskottet används för att finansiera investeringar och till upparbetad pensionsskuld. Det finns även lagkrav på att det ska finnas mål och riktlinjer för den verksamhet kommunen bedriver som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nämnderna har utarbetat verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen fastställs av kommunfullmäktige i samband med budget. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när det finansiella målet om resursförbrukning och överskott i form av årets resultat samt flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målet kring kommunens investeringsvolym avser endast att ge en indikation på en långsiktig hållbar nivå och vägs inte längre in i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Investeringsbudgeten/-planen omfattar fem år. Målen för god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser ska kommenteras och godkännas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Mål Resursutrymme för verksamhet inkl. planerat överskott Ur perspektivet en god ekonomisk hushållning Skatteintäkterna utgör tillsammans med generella statsbidrag huvudsaklig intäktskälla och innebär en totalram för resursförbrukningen, 1 717 mkr netto. Årets resultat Överskott på minst 1 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna, ca 17 mkr per år. Investeringsvolymen Ska inte överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren, 75-85 mkr per år över en femårsperiod. Måluppfyllelse Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nedan följer nämndernas verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En del nämnders mål förändras. Övriga nämndmål återfinnes under respektive nämnds redovisning. Nämnd Mål Kommunstyrelsen/Kommun- Eslövs kommun har en ekonomi i balans ledningskontoret med minst en procents överskott. Arbete och Försörjning Minskat behov av och årligen sänkta kostnader för försörjningsstöd. Barn- och familjenämnden Behörigheten till gymnasieskolan ska öka. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Alltfler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Kultur- och fritidsnämnden Ekonomi i balans genom säkra prognoser och delårsbokslut. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ekonomi i balans genom säkra prognoser och delårsbokslut Servicenämnden Fastighetsunderhållet ska motsvara fastigheternas årliga behov. Vård- och omsorgsnämnden Ekonomi i balans genom budgetuppföljning. Överförmyndarnämnden Ekonomi i balans. Ekonomiska utgångspunkter för mandatperioden 2015-2018 – grundläggande planeringsförutsättningar Utrymme för kommunens verksamhet Utgångspunkt för planeringen av de ekonomiska resurser som kommunen förfogar över till verksamheten utgår från Sveriges Kommuners och Landstings prognos för skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämning sker av antagen befolkning enligt befolkningsprognos med uppräkning för färdigställande av nya bostäder. Resurstilldelning efter medborgarnas behov Under perioden 2015-2018 ska en av utgångspunkterna för den ekonomiska planeringen trygga finansieringen av en ökande befolkning som även har ökande behov. Resultat får en allt större betydelse Uppnådd kvalitet ska bli tydligare för utvecklingen och styrningen av verksamheten. Uppföljningsmöjligheterna av både mål och kvalitetsindikatorer bland annat genom Kommunal Kvalitet i Korthet ska tillämpas. Vad kommunen lyckas åstadkomma för medborgarna är det intressanta resultatet. I vilken utsträckning har leverans skett av service som möter medborgarans behov. Uppnådda resultat kommuniceras med medborgarna i en s.k. populärversion efter årets slut. Finansiering av investeringar I flerårsplaneringen av kommunens investeringsbehov framgår att det under perioden 2016-2020 är en mycket hög investeringspuckel på ca 900 miljoner. Angående Marieholmsbanan finns fortfarande en risk finns för viss fördyrning för ändrings-och tilläggsarbeten enligt avtal med Trafikverket. Kommunen svarar även för finansieringen av investeringar inom vatten och avlopp genom utlåning till VA SYD. Investeringsbehovet uppgår till drygt 300 miljoner för perioden 20162018. Finansieringen av den höga investeringsvolymen sker genom egna medel ca 80 miljoner per år och för överskjutande del via lån i kombination med försäljning av tillgångar. En inventering av tillgångar som inte har strategisk nytta eller behövs för verksamhetens bedrivande ska upprättas som grund för beslut om försäljning. Nyupplåning beräknas uppgå till upp emot en halv miljard vid utgången av 2020 om inte försäljning sker av tillgångar. Kommunens tillkommande kostnader för räntor kommer 2020 uppgå till 12,5-17,5 miljoner. De överskott som finansförvaltningen redovisat under senare år kommer som i hög grad bidragit till att uppfylla kommunens överskottsmål kommer att upphöra med anledning av räntekostnadsökningen. Investeringar, skulduppbyggnad och beräknade räntekostnader för kommunens verksamhet, miljoner Tillkommande Investeringsvolym Nyupplåning, ca Räntekostnad, ca 2016 185,8 100,0 2,0 2017 257,3 180,0 7,0 2018 314,0 235,0 15,0 2019 97,2 15,0 16,0 2020 53,6 0,0 16,0 Summa 907,9 530,0 56,0 Upptagning av nya lån Kommunen har för närvarande en låneskuld på knappt 190 miljoner varav vidarutlåningen till VA SYD svarar för ca 140 miljoner. Under 2016 kan nyupplåningsbehovet komma att uppgå till 250 miljoner. Under 2015 planerar nämnderna att investera för 234 miljoner. Nyupplåningsramen fastställs till 250 miljoner under 2016 Budgetförutsättningar i övrigt 2016 Löneökningar I budget 2016 har medel satts av för lokal löneöversyn 2016 enligt SKL:s prognos i oktober. Ett antal central avtal löper dock ut och ska förnyas vilket skapar osäkerhet kring vilket belopp som behöver avsättas. Kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter är beaktade. Pensioner KPA har i prognos i augusti konstaterat ökade årliga kostnader för avtalspensioner beräknas till 95 miljoner inklusive tidigarelagda kostnader för pensionsavgångar före 65 års ålder. Kostnaden beräknas bli i stort oförändrad jämfört med 2015. Kommunen har satt av medel under flera år för att dämpa ökningen av kostnader för pensioner, den så kallade pensionspuckeln. En extern oberoende analys visar på att uttag från fonderade medel bör ske mellan åren 2013 och 2029 för att neutralisera effekten av de ökade pensionskostnaderna. På så sätt undviks att de ökande pensionskostnaderna tränger undan ekonomiskt utrymme för verksamhet. För 2016 finansieras delar av pensionskostnaden via avsatta medel förutsatt att försäljning kan ske av placerade tillångar med realisationsvinst. Prisökningskompensation Inflationen är noll varför generell prisökningskompensation inte utgår till nämnderna. Hyresökningskompensation Servicenämnden tillåts höja hyrorna 2016 med 1,52 procent utifrån årlig kostnadsutvecklingskompensation och nämnderna kompenseras för de ökade hyreskostnaderna. Införandet av komponentavskrivning beräknas ge en kostnadsbesparingseffekt vilket leder till väsentligt sänkta underhållskostnader samtidigt som investeringarna ökar p.g.a. att stora delar av underhållsutgifterna ska redovisas i balansräkningen istället för i resultaträkningen. Kompensation för måltid Servicenämnden tillåts öka måltidspriserna 2016 med 2,02 procent och nämnderna kompenseras för de ökade kostnaderna. Kommunövergripande flerårsprojekt - Sociala ekonomier I Eslövs kommun finns en stark strävan av att förbättra tidiga insatser och minska risken för utanförskap. Ett system införs från och med 2013 som möjliggör projekt över flera år som leder till bättre service och tjänster och ökad samhällelig kostnadseffektivitet. I första hand ska vinsterna komma kommunen till del. Medel avsätts centralt via Kommunstyrelsen som också prövar ansökningar efter beredning av en förvaltningsövergripande grupp som leds av Kommunledningskontoret. Avstämning sker även med förvaltningschefsgruppen. Kommunstyrelsen svarar för projektens finansiering över årsskiftena. Kommunstyrelsen ges därmed också en årlig uppföljningsmöjlighet i samband med Välfärdsbokslutet. Uttag av Resultatutjämningsreserven, RUR, som uppgår till 29 miljoner är inte möjlig att nyttja för finansiering av budget 2016 eller under mandatperioden enligt fastställt regelverk. Skälet är att kommunens intäktsökning är nästan dubbelt så hög som vad regelverket ställer som villkor för uttag. Även utifrån en jämförelse med skatteunderlagets genomsnittliga utveckling de senaste tio åren, vilket är vanligt förekommande i kommunerna i landet, så möjliggörs inget uttag. Nämnderna bedriver ytterligare verksamhet som finansieras med direkta statsbidrag och annan extern finansiering (brutto). Nämnderna har med de ekonomiska styrprinciperna ökade förutsättningar att fördela om den totala ramen mellan de olika verksamheterna och därmed ökade möjligheter att tillgodose medborgarnas behov samt att hålla budget. Årets resultat Kommunens mål om ett budgeterat överskott på minst en procent eller drygt 17 miljoner. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande väntas bli oförändrat under planperioden. Anslag som disponeras av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har medel till följande ändamål som kan omdisponeras till berörda nämnder. Anslag Ökade eller tillkommande hyreskostnader under året 25,0 miljoner Kommunövergripande flerårsprojekt -Social investeringsbudget 2,0 miljoner Oförutsedda medel 0,5 miljoner Investeringsbudgeten – se sammanställning Kommunen har ett mycket stort investeringsbehov under några års tid i förhållande till det finansiella investeringsmålet och möjligheten till att finansiera investeringarna utan lån. Investeringsbudgeten har i stora delar reviderats inför 2016 för att bättre fånga upp förändrade investeringsbehov och omprioritera investeringar över tid. Investeringsbudgeten sträcker sig över fem år för att skapa översikt, framförhållning och en jämnare fördelning av investeringarna. Exploatering av områden för bostäder och företag Ökningen av antalet invånare är högt. Budgeten utgår från 300 nya invånare varje år. Bostadsbyggandet har tagit rejäl fart och planeringen för den nya stadsdelen Östra Eslöv inleds inom kort. Exploateringspolicyn har upphävts och nya riktlinjer och en ny genomarbetad budget finns med i budgeten. Översyn av kommunens Översiktsplan och bostadsförsörjningsplan har inletts. Exploateringsbudgeten för 2016 innehåller projekt i fyra gruppindelningar. Skattebetalarna planeras svara för drygt 16 miljoner under genomförandeperioden. Nerlagda kostnader för nuvarande exploateringsprojekt uppgår till ca 30 miljoner. Intäkterna redovisas inte förrän projekten är avslutade. Målsättningen är att exploateringsverksamheten ska bära sina egna kostnader. Kommunledningskontoret Uppdrag • Beredning och verkställande av kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens, kommunstyrelsens arbetsutskotts, arbetsgivarutskottets, näringslivsutskottets ärenden samt sekretariat. • Övergripande personal- och lönepolitik, ekonomistyrning, budget, bokslut, välfärdsfrågor, plan- och näringslivsfrågor, kommunikation, juridik, administration samt ägaransvar för mark, fastigheter och anläggningar. • Ansvarar för att fortlöpande följa verksamheterna i de bolag, kommunalförbund etcetera som kommunen helt eller delvis äger samt att tillvarata kommunens intressen i Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Medarbetarna är Eslövs kommuns viktigaste resurs. Medarbetare som är delaktiga, engagerade, trivs och utvecklas är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Genom att ta vara på och utveckla den kompetens som medarbetarna besitter kan kommunen förbättra medborgarfokuset. Satsningar på att ha Sveriges lägsta sjukskrivningssiffror är i fokus. Under 2016 kommer arbetet med att förebygga sjuktalen att intensifieras för att bryta den pågående trenden. Förutom mänskligt lidande för sjukskrivningarna med sig stora utgifter för kommunen, det lönar sig att satsa på att minska antalet sjukskrivna. Ökande pensionsavgångar, nyrekryteringsbehov och svårigheter att besätta vissa personalkategorier är en utmaning. Vid en arbetskraftsbrist kommer en attraktiv arbetsgivare som drar till sig arbetskraft att ha fördelar gentemot andra arbetsgivare. Arbetet med målet Eslövs kommun ska ha en kompetensförsörjning som möter organisationens behov till 100 procent kommer stärka kommunens arbetsgivarvarumärke och bidra till rekrytering av den kompetensen som behövs. Ett tryggt samhälle är grunden till ett fungerande samhälle oavsett religion, etnicitet, sexuell läggning eller ideologisk övertygelse. Genom olika samarbetsformer och rådet för hälsa och trygghet kommer kommunledningskontoret aktivt fortsätta med att förbättra folkhälsa, trygghet och säkerhet. Under 2016 ska Eslövs arbete i det regionala samarbetet Integration för tillväxt ta form. Ett ungdomspolitiskt program ska tas fram 2016, med prioriterade områden för att Eslöv ska bli en än bättre kommun för unga 13-25 år. Ett av dessa prioriterade områden bör vara att fånga upp unga brottslingar och skapa ett meningsfullt och fungerande handhavande kring dem redan tidigt. Ett gott företagsklimat och samverkan mellan kommun och näringsliv är prioriterat. Arbetet med kontinuerliga möten och kontakter med såväl lokala som regionala näringslivsföreträdare fortsätter och utvecklas genom bland annat företagsbesök, frukostmöten och näringslivsdagarna Därför Eslöv. Sveriges kommuner och landsting gör årligen en undersökning av företagsklimatet hos olika kommuner. Undersökningen, service mätning av myndighetsutövning, går ut på att skapa bättre företagsklimat. Utifrån resultatet kommer Eslövs kommun att fortsätta med att förbättra företagsklimatet. Den gemensamma organisationen för besöksnäringen i MittSkåne, med ett partnerskap mellan Eslöv, Hörby och Höörs kommun, företagarföreningen MittSkåne och Linderödsåsens turism samt Tourism in Skåne AB ingicks under 2015 och är nu i en aktiv planeringsfas inför nästkommande säsonger. Partnerskaps- och samarbetsavtalet avser tiden 2015-2017. En ny översiktsplan för Eslövs kommun och en centrumutvecklingsplan för Eslövs stad ska tas fram. Översiktsplanen går in en ny fas 2016, där en samrådshandling ska vara klar under våren och dessförinnan ska det beslutas om planförslag. Centrumsutvecklingsarbetet fortsätter med en studie att kartlägga idéer, behov och åtgärder. Det är ett kontinuerligt arbete med dialog med fastighetsägare och övriga intressenter med ambitioner att påbörja enklare åtgärder och planera för långsiktiga. Eslövs bostadsförsörjningsprogram ska färdigställas 2016, och detta ska sedan ligga till grund för kommunens och privata byggherrars kommande insatser. Under 2016 kommer mål- och visionshandlingar tas fram för utvecklingen av Östra Eslöv. Även utvecklingsprojektet Klok förtätning initieras under våren 2016, som syftar till att förtäta Eslövs tätort med nya bostäder. I Eslövs kommun har vi sedan 1 januari 2013 möjligheten att lämna in medborgarförslag. Vi anser dock inte att detta ger ett tillräckligt medborgarinflytande, och att nästa steg borde vara införande av E-förslag. E-förslag innebär i korthet att en medborgare kan skicka in en idé, önskan om åtgärd eller förslag och att detta sedan läggs ut på hemsidan. Där kan andra medborgare stödja förslaget genom att signera det. De förtroendevalda får därigenom en ökad kunskap om, och förståelse för vad som engagerar medborgarna. Att öka medborgarinflytande ökar den lokala demokratin, och ger troligtvis i förlängningen ett ökat förtroende för politikerna. E-förslag är en kostnadseffektiv utveckling av den lokala demokratin och metoden används flitigt i flera länder runt om i Europa. Kommunen har köpt in en ny e-tjänstplattform och kommer aktivt arbeta för att skapa nya e-tjänster som ett sätt att öka tillgängligheten för att kunna möta medborgarnas behov. Eslövs kommun har utrustning för videokonferens och denna medför möjligheter att enligt ändring i kommunallagen möjligt för ledamöter i fullmäktige och nämnder att delta i sammanträdena på distans. Förändringen i lagen föranleddes av regeringens proposition ”Vital kommunal demokrati”. Under propositionens remissrunda framkom positiva aspekter så som att antal avhopp kan minska och att det blir lättare för funktionshindrade, småbarnsföräldrar samt personer som på grund av sitt arbete vistas utanför hemorten att åta sig förtroendeuppdrag. Förändringen i lagen leder förhoppningsvis till att de som känner sig hindrade att anta sig politiska förtroendeuppdrag på grund av fysiska och tidsmässiga skäl känner att de kan anta sig uppdrag. Eslövs kommun har redan tagit ett steg i rätt riktning för att öka möjligheterna för personer att följa med i fullmäktigesammanträdena genom att webbsända dessa. Att implementera möjligheten att även ledamöter kan delta på distans är ännu ett steg i rätt riktning, och ett steg i en utökad demokrati. Eslövs kommun kommer att delta i Kommunförbundets Skånes projekt Strategisk långsiktig informationsförsörjning för ett framtida införande av så kallat eArkiv i Eslövs kommun. Projektet syftar till att förbereda kommunen genom att höja kunskapen kring långsiktigt digitalt bevarande av allmänna handlingar. Ett av målen är att ta fram en rekommendation kring samverkan avseende resursbehov samt att utreda tidsåtgång och kostnad. En organisation borde alltid eftersträva största möjliga effektivitet och så lite administration man kan utan att det på något sätt eller vis påverkar verksamheten negativt. Desto kortare beslutsvägar desto bättre och en så platt verksamhet det bara går att nå. Därför förespråkar vi återhållsamhet och klar tydlighet i vem som har ansvaret, med målet att uppnå så få med ansvar som möjligt Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning utförs från och med 2015 årligen och resultatet kommer att åtföljas av handlingsplaner för ökad medborgarnöjdhet. Enligt beslut i kommunstyrelsen 2014 ska Eslövs kommun medfinansiera lokalt ledd utveckling genom leadermetoden, i Lundaland och MittSkåne. Leader betyder samordnade aktiviteter för landsbygden och ska leda till attraktiva konkurrenskraftiga områden, ökad sysselsättning och nya företag. Kommunledningskontoret kommer totalt sett ha högre intäkter än 2015, detta beror främst på högre arrendeintäkter. Även kostnaderna 2016 kommer att vara högre detta beror främst på ökade kapitalkostnader för investeringen av Marieholmsbanan samt indexuppräkningar av avtal. Den nya budgetprocessen har stora brister i deltagande, insyn och demokratin. Budgetberedningen består endast av de partier som har en plats i kommunstyrelsens arbetsutskott, vilket utesluter vissa partier. Till budgetberedningen presenteras arbetsdokument som inte är offentliga och därför är svåra, om inte omöjliga för övriga partier att ta del av. Budget kick-offen är i ett så pass tidigt skede av budgetprocessen att man inte helt kan utgå ifrån informationen därifrån. I nämnderna sker arbetet huvudsakligen i presidierna som träffar kommunalråden med flera, däremot inte hela budgetberedningen. I den politiska situationen Eslöv har med två jämförbart lika stora grupper varav den ena har delat på posterna andre vice ordförande mellan fem partier. Således är det inget oppositionsparti som har möjlighet att ta del av diskussionerna med samtliga presidier. Ända sättet att ta del av informationen är att majoriteten och/eller oppositionspartiet som har presidieposten delar med sig av informationen. Att ha denna ordningen ökar inte deltagande, insyn eller demokratin. Kommunstyrelsen bör snarast möjligt innan nästa budgetprocess startar föreslå förändringar för budgetberedningen och budgetprocessen med fokus på deltagande, insyn och demokrati där samtliga partier representerade i kommunfullmäktige är delaktiga. Verksamheternas behov av mer långsiktig planering avseende lokalförsörjning samt digitalisering kräver en kommunövergripande strategisk planering. Eslövs kommun är i behov ett hotell och det helägda kommunala bolaget Eslövs Bostads AB har förvärvat fastigheten för Hotell Stensson. En utveckling av ägardirektivet av EBO där det tydligt framgår med all tydlighet att Eslövs kommun som ägare även i framtiden, efter att nuvarande avtal löpt ut, satsar på att fastigheten för Hotell Stensson är avsett för hotellverksamhet. I ägardirektiven för kommunkoncernen bör det tydligt framgå hur relationen mellan ägarna, bolagen och bolagsstyrelserna fungerar. Idag finns stora brister och okunskap om vilka roller och positioner man har. Ytterligare ett steg i stärka Eslövs kommuns bolag bör alla som väljs in i styrelser vara certifierade genom en styrelseutbildning. Tvivelaktig påverkan på myndighetsutövningen i Eslövs kommun får aldrig förekomma och förutsättningarna för att garantera detta borde djupare granskas externt. Kommunal verksamhet ska ha en hög transparens och Eslövs kommun bör arbeta aktivt för en hög transparens och ett ökat medborgarinflytande. Eslövs kommuns målsättning är att bli en ledstjärna i arbetet mot organiserat tiggeri, för såväl andra kommuner som riksdag och regering, genom att införa lokala föreskrifter för att få bukt med problemet med organiserat tiggeri. Dessa föreskrifter ska förbjuda tiggeri för utländska medborgare och därmed bekämpa det tiggeri och den människohandel som redan finns i landet. Eslövs kommun ser oroat på den slavliknande människohandel EU-migranterna kan utsättas för. Man får allt oftare och allt större rapporter om detta fenomen. I maj 2014 presenterade Länsstyrelsen i Stockholm sin rapport ”Utsatta EU-medborgare i Sverige – Lägesrapport ut ett människohandelsperspektiv” som innehöll en nationell kartläggning där man inhämtat information från bland andra polismyndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. I rapporten beskriver man att under 2013 kan 305 – 555 personer ha utnyttjats för tiggeri. 159 – 395 personer kan ha utnyttjats för sexuella ändamål. Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 15,4 16,3 16,2 16,2 Försäljningar 0,3 0,2 0,2 0,2 Taxor och avgifter 0,7 0,8 0,8 0,8 Hyror och arrenden 2,4 2,7 2,7 2,7 Bidrag 0,8 1,1 1,1 1,1 11,2 10,9 10,9 10,9 0,00 0,60 0,50 0,50 -99,50 -100,92 -100,82 -100,52 -42,80 -40,22 -40,22 -40,22 -2,40 -2,70 -2,70 -2,70 -50,70 -52,40 -52,30 -52,00 Avskrivning -1,30 -3,50 -3,50 -3,50 Intern ränta -2,30 -2,10 -2,10 -2,10 -84,1 -84,62 -84,62 -84,32 Kommunbidrag 84,1 84,62 84,62 84,32 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter Försäljning av verksamhet och konsultjänster Övriga ersättningar och intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -8,1 -7,2 -7,2 -7,2 15,1 16,0 16,0 16,0 -37,7 -34,8 -35,3 -35,3 Lokalkostnader -2,4 -2,7 -2,6 -2,6 Kapitalkostnader -3,5 -5,5 -5,4 -5,4 -24,1 -26,6 -26,3 -26,0 -16,5 -16,8 -16,8 -16,8 -6,9 -7,0 -7,0 -7,0 -84,1 -84,6 -84,6 -84,3 Verksamhet Politisk verksamhet, Ksau KS och KF Gemensamma kostnader Intäkter Personalkostnader Avdelningarnas övriga kostnader / projekt Övriga verksamheter Räddningstjänst Färdtjänst / Riksfärdtjänst Summa Investeringar 2016-2020 Under kommande investeringsperiod kommer utbyggnaden av Marieholmsbanan att fortsätta och beräknas vara klar under 2016. I samband med det politiska handlingsprogrammet krävs ett system där nämnderna enkelt kan följa upp och analysera målen. För att förverkliga kommande bredbandspolicy behövs investeringsmedel under perioden fram till 2018. Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Projekt nummer Marieholmsbanan 91502 Beslutstödsystem 91051 Inv.ram Budget Plan Plan Plan Kf 2016 2017 2018 2019 2020 -66,9 -56,9 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 -56,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Projekt Summa Plan -66,9 Exploateringsbudget 2016 Namn Budget Budget ext. kostnad Kommunbidrag Beskrivning intäkt PÅGÅENDE EXPLOATERINGSPROJEKT Ölyckegården etapp 1 och 2 7,42 11,91 Industrimark Löberöd 1,00 1,07 -0,06 Industrimark i östa Löberöd Marieholm väster 2,28 7,68 -5,40 Villatomter på Klaragatan mm i Marieholm Amerika, Fasanvägen Flyinge -4,48 4,01 4,01 Bäckdala 44,67 47 -2,33 Gustavslund 23,86 17,26 6,59 Stehag 5:21 0,80 1,2 16,31 17,02 Flygstaden Färgaren Summa 3,05 0,71 103,40 107,86 Villabebyggelse på Smedjegatan och Fyrspetsgatan i Löberöd 0,00 Villatomter på Fasanvägen i Flyinge Totalt 36 villatomter och 10 kvarter med gruppbebyggelse samt en tomt till en förskola, västra Eslöv Färdig mark för icke störande verksamheter i Östra Eslöv -0,4 Privat exploatör, villabebyggelse i Stehag -0,71 Privat exploatör, handelsområde östra Eslöv 2,34 Bostäder på Södergatan/Villagatan -4,45 När kalkyl finn framtagen kommer dessa projekt att gå upp till Kommunstyrelsen och medel tilldelas från den totala ram som får från kommunfullmäktige KOMMUNAL EXPLOATERINGSPROJEKT - Ej kalkylerbart underlag Ölyckegården etapp 3 Intressent finns men ännu inget identifierat projekt Vilar. Bostäder Östra skolan. Utredning och projektering 2016, genomförande tidigast 2017 Budget avvaktar typ av byggnation Villatomter eller mindre gruppbebyggelse på Arildsvägen Inget exploateringsprojekt ännu Villatomter i Stockamöllan. Befintlig plan som ev behöver revideras Industrimark Flyinge Gåsen Löberöd, Hörbyvägen 1 Arildsvägen Flyinge idrottsplats Stockamöllan, Fribyggartomter Summa KOMMUNALA UTREDNINGSPROJEKT Utvecklingsområde Klok förtätning Utvecklingsområde Öster om järnvägen Markförhandlingar Gäddan 41 Stationsområdet, Marieholm 2,7 4,4 -1,7 Utredning av byggbar mark för bostäder främst villor radhus i Eslövs tätort KS 2015-06-02 budget 2015 700 tkr. KS 2015.0285, beslut att projektet tas med i 2016 års udget. 200 tkr begärs för utredningsarbete från 2015 års budget. Inte tidigare redovisat Utredning i samband med Marieholmsbanan Namn Budget Budget ext. kostnad Kommunbidrag Beskrivning intäkt ÄLDRE EXPLOATERINGSPROJEKT MED KVARSTÅENDE BRISTER Översvämningsrisk Harlösa, Karl-Axels väg Översvämningsrisk Stehag Hålebäcksområdet Ej genomförda fastihetsregleringar för gemensahetsanläggningar i Summa Personalkostnad Exploateringsprojekt Kommunbidrag enligt ovan Skyfall, kollektivtrafik, från 2015 Summa kommunbidrag - 4,00 -4,00 0,85 -0,85 -16,16 -0,3 -16,46 Utredning pågår VA SYD 1 miljon 2005 + marklösen Utredning i samråd med Miljö och samhällsbyggnad Nämnden för arbete och försörjning Uppdrag Socialtjänsten som rör försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsåtgärder i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra aktörer samt i egen regi Mottagande och assimilation av vuxna flyktingar och andra skyddsbehövande Boendefrågor för socialt utsatta personer Det kommunala aktivitetsansvaret Feriearbeten Budget- och skuldrådgivning Utvecklingsarbeten inom dessa områden Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Nämnden för arbete och försörjning har en rejäl utmaning att hantera under budgetåret 2016. Den utlagda budgetramen för nämnden innebär en ramminskning på 2,0 mkr. Utskottet för arbete och försörjning visade år 2014 ett resultat i balans samt prognostiserar för aktuella verksamhetsåret 2015 ett resultat i balans. Bakgrunden till ramminskningen för år 2016 är att arbetslösheten fortsätter att sjunka i takt med att konjunkturen sakta förbättras. Förhoppning sätts också till den nya arbetsmarknadspolitiken som utlovat insatser för bland annat ungdomsarbetslösheten. Höjd a-kassa och underhållsstöd är också förändringar som förväntas sänka försörjningsstödskostnaderna. Förvaltningsledningens budgetförslag för år 2016 måste bedömas som en svag sådan utifrån några punkter som presenteras nedan. I bokslutet för 2014 gjorde kontot för försörjningsstödet ett underskott mot budget med 3,5 mkr. Underskottet för försörjningsstödet balanserandes med ökade intäkter, framförallt intäkter från flyktingverksamheten och högre intäkter än budgeterat från jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetslösheten och kostnaderna för försörjningsstöd har ett tydligt samband och nedanstående arbetslöshetsstatistik visar på detta i ett längre tidsperspektiv. Idag har arbetsmarknaden så kallad ”Positiv särbehandling” där man bereder förtur baserat på etnicitet eller kulturell bakgrund istället för bäst lämpad. Kommunen har även under flera år skrivit missgynnande avtal med Migrationsverket där större kostnader faller på kommunens skattebetalare. Regeringen bör ta det fulla ansvaret för den ekonomiska delen av sin integrationspolitik och att kostnaderna för invandrares bidrag i alla former tillfaller riksskattekontot och inte Eslövs medborgare. Man bör få till stånd ett mångkulturellt bokslut för att sedan äska de medel som behövs för att upprätthålla den höga invandringen. Invandrare som inte funnit sig tillrätta i det svenska samhället vill återvända till sina hemländer och det är därför viktigt att politiken skapar förutsättningar för ordentlig handläggning och uppföljning. Vid sidan av det statliga återvandringsstödet bör Eslövs kommun undersöka att införa ett kommunalt återvandringsbidrag. En särskild återvandringshandläggare bör också införas vars uppgifter är att bistå i återvändandeprocessen och följa upp de återvändandes situation under den första tiden i hemlandet samt motverka fusk med återvandringsbidrag. Då Eslövs kommun är en mindre kommun är det lämpligt att ha återvandringshandläggaren gemensamt med våra grannkommuner. Genom informationskanaler och kampanjer bör medvetenheten öka kring vilka möjligheter som finns vid återvandring. Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik bör skyddsbehövande under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i hemlandet. Arbetsförmedlingen skriver följande i sin arbetsmarknadsrapport för år 2016 om arbetslösheten efter finanskrisen och där det markeras att Skåne inte minskar i arbetslöshet i samma utsträckning som övriga län i riket: "Toppen nåddes 2013. Sedan första kvartalet 2014 sjönk antalet arbetslösa gradvis. Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till knappt 62 200 under första kvartalet 2015. För ett år sedan var motsvarande siffra knappt 63 500. Under ett år har antalet minskat med 2,0 procent. Nedgången i Skåne är dock relativt svag jämfört med övriga län och motsvarar inte efterfrågan på arbetskraft. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa minska några månader tidigare och i klart snabbare takt än i Skåne. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet och det beror framför allt på demografiska effekter. Fler unga vuxna är på väg in på arbetsmarknaden. Även inflyttning och invandring bidrar till ett ökat arbetskraftsutbud. Bland invandrare finns också flyktingar och deras anhöriga, vilka kommer snabbare till Arbetsförmedlingen till följd av etableringsuppdraget samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att efterfrågan ökar i något större utsträckning än utbudet och därmed får fler arbetslösa ett arbete, men sysselsättningstillväxten bedöms inte vara tillräckligt stark för att pressa ner arbetslösheten med mer än en procentenhet fram till slutet av 2016. Arbetsförmedlingen beräknar att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 58 300 personer eller 9,2 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2015 och till 55 300 personer eller 8,7 procent under fjärde kvartalet 2016" Arbetslösheten i Eslöv har sedan år 2015 fram tills idag legat under skånegenomsnittet när det gäller vuxna 25-64 år och i paritet med detta när det gäller unga vuxna 16-24 år. Eslövs kommun sticker ut när det gäller gruppen utlandsfödda unga vuxna 16-24 år. Arbetslösheten har under år 2015 ökat och är högre än både Skåne- och riksgenomsnittet där arbetslösheten har minskat. Försörjningsstödskostnaderna har som berörts på motsvarande sätt också ökat i Skåne till skillnad från resten av riket. Aktuella siffror från Socialstyrelsen visar att försörjningsstödskostnaderna, omräknat i antalet helårsbidragstagare 1, nyckeltalet speglar både ett ökat antal ärenden och högre genomsnittliga utbetalningar i ärendena. Den största ökningen har skett i gruppen långtidsarbetslösa. Handläggargruppen som ansvarar för försörjningsstödet lyfter fram följande som förklaring till det ökade inflödet av ärenden: - Eslöv har ett förhållandevis bättre läge på bostadsmarknaden än de större grannkommunerna. Bostadslösa hushåll i Malmö och Lund hittar boenden i grannkommuner. 1 Enligt Statistiska Centralbyrån definition är helårsbidragstagare = försörjningsstödet omräknat till antalet personer som uppbär full ersättning 12 månader under året. - Personer som blir arbetslösa är inte medlemmar i a-kassan vilket gör att personer i hushåll som tidigare inte haft försörjningsstöd aktualiseras vid arbetslöshet. - Personer som ingått i etableringen och i jobb- och utvecklingsgarantin ansöker om försörjningsstöd eller behöver högre kompletterande bidrag. - Personer i gruppen som inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, missbruk, psykisk ohälsa mm ökar. Flera olika samhällsföreteelser påverkar försörjningsstödet. Arbete och Försörjnings verksamhet är konjunkturkänslig. Närmaste framtiden Förändringstakten är hög och bedömningen är att förvaltningen trots behovet av en bred samverkan inom flera områden i det kortare tidsperspektivet behöver prioritera, det vill säga, hitta de strategiskt viktiga delarna och satsa på dem. Andra viktiga delar lyfts in i genomförandeplanen och tas in efter hand när utrymme finns. Nedan följer viktiga prioriteringar för kommande verksamhetsår med start under hösten 2015. Den nya arbetsmarknadspolitiken samt nya krav på samarbete mellan stat och kommun kan med fördel kombineras med förvaltningens fortsatta arbete. Det är viktigt att arbetet med försörjningsstödet beaktas i sammanhanget. Arbetsförmedlingen är det sammanhängande kittet i detta perspektiv. Arbetsförmedlingen går nu ut och öppnar upp för nya gemensamma arbetssätt. Samverkansavtal ska tecknas med kommunerna när det gäller ungdomar. Ny arbetsmarknadspolitik införs successivt där gemensamma resurser måste tillvaratas. Delegationen för unga till arbete, DUA, är statens satsning för att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. De flesta kommuner i landet har tecknat en avsiktsförklaring för att arbeta fram ett samarbetsavtal mellan stat, kommun och övriga aktörer i att bekämpa arbetslösheten för ungdomar. Migrationsverket skriver gång på gång upp sin prognos gällande asylsökande till Sverige. Detta påverkar i högsta grad Eslövs kommun, och kommunens ekonomi. Den centrala samordningen är viktig men framförallt är koordineringen med boende, sysselsättning och utbildning avgörande för hur framgångsrikt arbetet ska bli. Eslövs kommun måste prioritera arbetet med att få in de bidrag kommuner ska få från staten. Flyktingmottagandet är i allra högsta grad en statlig angelägenhet, och Eslövs kommun ska verka för att alla kostnader täcks. Eslövs medborgare ska inte genom den kommunala skatten behöva betala för en misslyckad invandringspolitik. Det måste ske en ombyggnation av Östergatan 8, lokaler där viss verksamheten bedrivs ifrån. Tid behöver läggas på planer och hur det praktiskt ska genomföras. I ett längre tidsperspektiv bör följande områden lyftas fram: Arbetet med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, psykisk ohälsa, att systematiskt arbeta för att personer med försörjningsstöd ska få sjukersättning eller jobb med stöd inom ramen för rehabiliteringskedjan. Näringsliv, sociala företag, sociala klausuler och hänsyn vid upphandlingar mm. Förslag att Finsam centraliseras under kommunstyrelsen (mobilisera resurserna). Bedömning Försörjningsstödskostnaderna har sedan hösten 2014 ökat. Det är framförallt långtidsarbetslösheten som är svårhanterlig. Problemet med matchningen mellan arbetskraftsutbudet och lediga arbetstillfällen gör att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer vilket bibehåller ett högt tryck på verksamheten för försörjningsstöd. Försörjningsstödskostnader, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik har ett stark och samband. Arbete och Försörjnings budget för 2016 är svag då ramen minskas med 2,0 mkr i och med att den nya social- och arbetsmarknadspolitiken ska påverka utbetalningarna av försörjningsstöd. Det prognostiserade resultatet 2015 för utbetalt försörjningsstöd beräknas bli 28,4 mkr netto, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 3,2 mkr för verksamheten. För 2015 prognostiseras att ökade statsbidrag balanserar det förväntade underskottet avseende försörjningsstödet. Budgetförslaget för år 2016 skrivs upp mot bakgrund av ett ökat flyktingmottagande. Budgetförslaget kräver att förvaltningen arbetar aktivt med att ta sig an arbetsbetsmarknadspolitiken i enlighet med Nämnden för arbete och försörjnings mål och verksamhetsplan. Det innebär förstärkningar av personal inom flyktingmottagningen. Arbete och Försörjning måste arbeta aktivt i bred samverkan för att ta vara på de förändringar inom arbetsmarknadspolitiken som aviserats bland annat för att motverka ungdomsarbetslösheten. Förvaltningsledningen har startat olika förändringsinsatser med syfte att anpassa oss till framtida behov och förbättra verksamheten. Förvaltningen har organiserats om och vi börjar nu hitta de nya formerna. Under våren 2015 har enheten för Stöd och integration bildats mot bakgrund av behovet av en förstärkt flyktingmottagning. Verksamhetsmått/indikator Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 351 350 350 350 6428 5976 5976 5976 5,0 5,0 5,0 5,0 16 15 14 29 29 29 Försörjningsstöd Antal hushåll i genomsnitt per månad Bidrag per hushåll, kr i genomsnitt per månad Genomsnittlig tid med ekonomiskt bistånd, mån Aktualisering till skapande av ärende Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Ej återaktualiserad person med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, % 70 75 85 Genomsnittlig kostnad för försörjningsstöd per invånare, kr 66 785 785 785 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel % 3,6 3,6 3,6 Utbildning, st 32 32 32 Anställning, st 61 61 61 80 90 100 80 80 80 18 20 22 9 10 11 112 112 112 60 30 30 Avslutsorsaker: Arbetsmarknadsenheten Antal ärenden inom arbetsmarknadsenheten Sociala kontrakt Antalet andrahandskontrakt, st Antal överförda till förstahands kontrakt Varav inom etableringen Budget- skuldrådgivning Antalet ärende skuldrådgivning, st Väntetid för möte skuldrådgivning, dagar Resurser (drift) 2016-2018 Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 18,8 23,1 24,3 25,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyror och arrenden 5,0 5,8 6,0 6,0 13,8 17,3 18,3 19,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -67,5 -70,7 -71,9 -72,6 -27,7 -31,9 -32,9 -33,5 -6,3 -8,0 -8,0 -8,1 -33,5 -30,8 -31,0 -31,0 Avskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 -48,7 -47,6 -47,6 -47,6 Kommunbidrag 48,7 47,6 47,6 47,6 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Politisk verksamhet -0,2 -0,5 -0,5 -0,5 Förvaltningsledning -5,2 -6,5 -6,4 -6,0 Stöd och integration 0,0 0,0 0,7 1,0 Myndigheten för råd och stöd -31,0 -27,9 -28,0 -28,1 Bostad och arbets -12,3 -12,7 -13,4 -14,0 -48,7 -47,6 -47,6 -47,6 Intäkter Bidrag Försäljning av verksamhet och konsultjänster Övriga ersättningar och intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Verksamhet marknadsenheten Summa Barn-och familjenämnden Uppdrag Förskola Grundskola Särskola Fritidshem Fritidsgårdar Individ- och familjeomsorg 0-18 år Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Barn- och familjenämndens verksamheter arbetar kontinuerligt med att öka nöjdheten med verksamheten samt att öka resultaten i skolan. En metod som använts under en längre tid, är Resultat/Analys/Nya åtgärder, som går som en röd tråd genom organisationen. Personalförsörjningen är oerhört väsentlig för verksamheternas utveckling. Nämndens verksamheter har under en lång följd av år arbetat på olika sätt för att behörigheten inom lärarkåren ska öka och att antalet förskollärare i förskolan ska öka. Under det nuvarande läsåret är det endast ett fåtal lärare inom grundskolan som inte har rätt behörighet för att ge betyg. Möjligheten att delta i "Lärarlyftet" som ger lärarna rätt behörighet, underlättas genom att ge rätt till viss ledighet för studierna. 39 förste lärare arbetar i kommunens grundskolor. För barn i förskoleklass upp till och med årskurs tre, kommer statsbidraget Lågstadiesatsningen, med 6,8 Mkr för läsåret, göra det möjligt att ge ytterligare fler vuxna i grupperna. I förskolan är 60 % av personalen förskollärare, men målsättningen är att nå upp till 75 %. Smittspridningen på en förskola är oerhört mycket mer omfattande än på exempelvis ett kontor. För att minimera riskerna att en sjukdom som brutit ut går runt på förskolan bör Eslövs kommun utreda möjligheten att slopa karensdagen för förskolepersonal. Det är inte rimligt att de anställda skall stå för denna kostnad själva eftersom det innebär en avsevärd kvalitetshöjning att säkra pigg och kry personal runt våra barn. På samma sätt som det är en självklarhet att sjuka barn inte ska vistas i förskolan, ska inte heller personalen gå till jobbet sjuka. I takt med att kommunen växer, och då framförallt i centralorten Eslöv, arbetas med att ta fram lokallösningar för att ge plats för barn och elever i upptagningsområdena. Östra skolan kommer att flytta in i nyrenoverade lokaler på Berga området under 2016. Tillgång på förskoleplatser är god, förutom i centralorten Eslöv, där man inte alltid kan få sitt önskade val av förskola. De landsbygdskolor som finns kvar i Eslövs kommun ska bevaras och marknadsföras. För att kunna ha en levande landsbygd behövs även skolor. Nedläggningen som skedde av Billinge skola var olycklig och borde inte skett. Mer borde ha gjorts för att rädda skolan, men det verkade inte finnas något större intresse inom politiken för detta. I nuläget hotas Östra strö skola av nedläggning, detta bör stoppas. Man bör i Eslövs kommun införa vårdnadsbidraget. I nuläget ligger nivån på 3000 kr per månad. En förskoleplats kostar kommunerna mellan 80- och 140 000 kronor per barn och år. Det är därför rimligt att de föräldrar som väljer att ta hand om barnen på annat sätt kompenseras för detta. Vårdnadsbidraget är viktigt eftersom det förstärker valfriheten inom barnomsorgen. Just nu hotas dock vårdnadsbidraget av proposition 2014/15:147 där regeringen föreslår att vårdnadsbidraget tas bort. Eslövs kommun bör uppvakta regeringen till att ställa sig positiva till vårdnadsbidraget, och istället för att ta bort det. Det är en självklarhet att familjerna själva ska kunna välja att stanna hemma längre med sina barn. En stark orsak till vårt ställningstagande, förutom den självklara principen att valfrihet för familjerna är något bra, är insikten att olika barn utvecklas olika snabbt. Medan vissa barn redan vid 1 – 1,5 års ålder kan inskolas på förskolan utan problem, kan andra behöva längre tid innan detta bör ske. Vårdnadsbidragets utformning ger, förutom ekonomisk avlastning, möjlighet för en förälder att vara hemma lite längre tid utan att riskera att bli av med sitt arbete. Troligen är det idag blygsamma nyttjandet av denna möjlighet kopplat till att ersättningen är alldeles för låg och att vårdnadsbidraget bara erbjuds i vissa kommuner. Med en förstärkning av bidraget och ett införande i hela landet vill kan fler familjer ges möjlighet att använda denna möjlighet. Ett bredare utbud av alternativ för familjerna är en god investering för trygga och välmående barn, och med detta så småningom en trygg och välmående generation vuxna. Måluppfyllelsen att alla elever ska nå målen är inte 100 %, men utvecklingen har varit mer positiv än rikets genomsnitt. Grundskolan har identifierat ett antal områden där mer insatser behövs. Personalfrågorna, exempelvis såsom möjligheten att utöka med fler speciallärare och att öka fler vuxna per elev, är väsentliga men också tyvärr svårare att uppfylla beroende på begränsad tillgång till dessa yrkeskategorier. Andra områden som bidrar till att öka måluppfyllelsen är arbetet med formativ bedömning, kopplingen till forskningen samt att arbeta med attityder mot en positiv studiekultur. En översyn om arbetet med barn i behov av särskilt stöd, för att eleverna ska få rätt stöd i rätt tid pågår. Läsning är nyckeln till all skolframgångar. En mer intensiv satsning sker nu både i förskolan och i grundskolan. Under en följd av år har satsningar gjorts för teknikstöd i undervisningen. Alla elever i årskurs 4 till 9 har egen iPad, i förskoleklass upp till årskurs tre delar fem elever på en iPad. I förskolan används också teknikstödet anpassat till barnens åldrar. Många av förskolorna arbetar med Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Idrott bör också premieras då många studier, bland annat Bunkefloprojektet, pekar på att mår kroppen bra så presterar också barnen bättre. Eslövs kommun bör därför genomföra satsningar inom detta. För att ytterligare premiera idrott bör Eslövs kommun verka för att starta upp ett projekt i likhet med Fri Fotboll i Helsingborg. Då våra stora sporter i Eslövs kommun är handboll och pingis är detta en god inriktning för projektet. De barn som går i svensk skola skall ha undervisningen på just svenska. Modersmålet för de som kommer från andra länder är i Sverige sekundärt och för att inte motverka eller försvåra assimilationen och i förlängningen försvåra för barnet att anpassa sig i samhället. Modersmålsundervisningen skall inte vara skattefinansierad då de förväntas leva i det svenska samhället i framtiden och det är för detta skolan skall förbereda barnen, såvida det inte finns uttalat målsättning att återvandra. Det upprättade budgetförslaget för 2016 och plan för 2017, 2018 bygger på den befolkningsprognos som kommunen beställde till mars 2015. Utifrån de barn och elevtal som finns i augusti 2015 är det sannolikt att det kommer finnas fler barn och elever än vad prognosen anger. Om så blir fallet kommer inte nuvarande resurstilldelning inom förskola och skola kunna rymmas inom den nu givna budgetramen. Med de ökande antalet elever i mottagningsskola och i modersmålsundervisning behövs också mer resurser för att kunna ge samma resurser per elev som tidigare. Det är därför av största vikt att Eslövs kommun tillskriver regeringen om att staten tar sitt ansvar för den förda migrationspolitiken. Alla dessa kostnader bör stanna på staten och således bör Eslövs kommun återsöka medel från Migrationsverket och få full kostnadstäckning. De ökande befolkningssiffrorna ställer allt högre krav på hur personal- och lokalförsörjningen ska lösas. Fram till 2013 fanns från skolverkets sida en rekommendation om max 15 barn per förskolegrupp. Sedan dess har barngrupperna inom förskolor blivit allt större. Storleken på barngrupperna är en mycket viktig del i barnomsorgens kvalitet såväl som förskolepersonalens arbetsvillkor. Eslövs kommun bör titta mot en maxgräns på 15 barn per grupp. Barngrupperna har ökat allt med och 2014 gick hela 113 000 förskolebarn i grupper som översteg 20 barn. Rekrytering av personal inom såväl skola och förskola blir allt svårare. Dels behövs fler anställda beroende på behovet i verksamheterna ökar på grund av fler barn och elever och att de statsbidrag som riktas till verksamheterna ökar möjligheten att öka antalet vuxna i grupperna. Dels ökar konkurrensen om den arbetskraft som finns att tillgå i regionen. Barn och utbildning arbetar med rekryteringsstrategier, men det behövs också kommunövergripande insatser. Ledartätheten behöver ökas med målet 25-30 medarbetare per chef för att tillgodose personalens behov av ledning. Barn- och familjenämnden beslutade i april om lokalbehovet för sina verksamheter både med utgångspunkt från volymer, lärandemiljöer och kvalitetsaspekter. Det mest väsentliga är att utbyggnaden av förskoleplatser i centrala Eslöv intensifieras. Men även utbyggnad av skolor i både Eslöv och Flyinge behövs under kommande planperiod. Nämnden behandlar på sitt septembersammanträde det förändrade lokalbehovet i en särskild paragraf, som kommer att bifogas till budgetförslaget. Inom socialtjänstens område har under ett antal år volymerna och kostnaderna för vårdplaceringarna varit höga. De förväntningar som fanns om ett minskat antal personer skulle vara föremål för utredningar har inte infriats. . Verksamhetsmått/indikatorer Nämnden kommer presentera följande verksamhetsmått: Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 förskola 1 -5 år Pedagogoisk omsorg Fristående förskola Summa Fritidshem - antal barn 1570 35 238 1843 1569 35 260 1864 1622 35 260 1917 1656 35 260 1951 Fritidshem - antal barn 1374 1515 116 116 116 116 1490 1631 1648 1661 415 425 419 402 Elever årskurs 1-9 3505 3585 3663 3724 Summa 3920 4010 4082 4126 Grundsärskola* 27 27 27 27 Träningsskola** 18 18 18 18 Summa 45 45 45 45 *varav Eslövs elever 25 25 25 25 ** varav Eslövs elever 14 14 14 14 Summa 39 39 39 39 Förskola - antal barn Fristående fritidshem Summa 1532 1545 Grundskola - antal elever Förskoleklass Särskola - antal elever Mått för god ekonomisk hushållning Behörigheten till gymnasieskolan ska öka Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Intäkter Försäljningar Taxor och avgifter Hyror och arrenden Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 73,8 89,4 89,4 89,4 25,5 25,5 25,5 0,0 23,1 0,0 Bidrag 36,9 49,2 49,2 49,2 Försäljning av verksamhet och konsultjänster 11,8 12,4 12,4 12,4 2,0 2,3 2,3 2,3 -733,9 -776,5 -780,6 -788,7 -445,9 -481,7 -485,9 -494,0 -85,0 -85,8 -85,8 -85,8 -195,7 -201,2 -201,1 -201,1 Avskrivning -6,4 -6,8 -6,8 -6,8 Intern ränta -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 -660,1 -687,1 -691,2 -699,3 660,1 687,1 691,2 699,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Driftsbudget netto (mkr) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -1,5 -1,6 -1,6 -1,6 Förskola 1-5 år -185,6 -195,4 -196,0 -198,9 Fritidshem Grundskola inkl förskoleklass -57,2 -62,0 -62,3 -62,1 -298,7 -313,5 -316,7 -322,1 Särskola -15,3 -15,0 -15,0 -15,0 Institionsvård -13,0 -10,6 -10,6 -10,6 Familjehemsvård Öppna insatser barn o unga -15,4 -15,9 -15,9 -15,9 -13,0 -12,8 -12,8 -12,8 Familjerätt -1,1 -1,1 -1,1 -1,1 Flyktingmottagning -0,9 0,0 0,0 0,0 -58,4 -59,2 -59,2 -59,2 -660,1 -687,1 -691,2 -699,3 Övriga ersättn. och intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Verksamhet Nämnd- och styrelse verksamhet Förvaltningsgemensamt Summa -1,5 mkr Fria medel, ersättning från Migrationsverket Investeringar 2016-2020 Barn- och familjenämndens investeringsbudget omfattar endast inventarieanslag för verksamheterna. Lokalbehovet har lyfts fram till Kommunstyrelsen. Kapacitetsmässig är lokalsituationen ansträngd i Flyinge och Centrala Eslöv för både förskole- och grundskola F-6. I övriga delar av kommunen råder i stort sett balans mellan tillgång till lokaler och volymer av barn och elever. IKT utbyggnaden fortsätter och standarden bibehålls. Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Projekt Inv.ram Budget Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Inventarier förskola skola -1,7 -1,7 -1,7 -1,7 -1,7 Utemiljöer lekplatser -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 IKT-skola, förskola -4,0 -4,0 -4,0 -4,0 -4,0 Inventarier temporär lokallösning Flyinge -0,4 Elevökning ger ökat behov av inventarier -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 nummer Kf Inventarier vid Ekenässkolans renovering -1,5 Inventarier Ny förskola i Skytteskogen -1,0 Inventare ny förskola Flyinge X Inventarier ny skola Flyinge Summa X 0,0 -6,8 -8,9 -6,4 -6,4 -6,4 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag Svarar för: Gymnasieutbildningen Gymnasiesärskolan Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Yrkeshögskola Uppdragsutbildning Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Gymnasieskolan i Eslöv erbjuder 10 nationella program och IM program med olika inriktningar Eslövs kommun ingår i ett samverkansavtal med 33 kommuner, som innebär att gymnasielever kan söka sin utbildning inom alla dessa kommuner. Det flesta av Eslövs elever går i Lund i de kommunala skolorna eller de fristående gymnasieskolorna. Gymnasiesärskola i Eslöv erbjuder i dag två nationella program och individuellt program. Vuxenutbildning i form av grundläggande vuxenutbildning, SFI och särskildundervisnings för vuxna erbjuds i den omfattning som stipuleras av lagstiftningen Gymnasial vuxenutbildning kommer att erbjudas i den omfattning det kan finansieras med statsbidrag och kommunal finansiering. Gymnasieskolan i Eslöv beräknas inför läsåret 2015/2016 uppgå till knappt 600 elever. Antalet elever i gymnasiesärskolan minskar; här är det elevtalen från andra kommuner som minskar mycket. Det pågår ett arbete med att planera för hur man ska hantera volymförändringarna för att kvalitén i utbildningen ska bevaras. För att öka flexibiliteten, och kunna hantera förändringar i efterfrågan av personal, bör det initieras en utredning om att använda sig av lärarpooler. Eslövs kommun bör ingå i ett samarbete med närliggande kommuner för att tillsammans arbeta ut en god strategi och ett gott samarbete för att kunna hålla korrekt lärarbemanning. De nuvarande lokallösningarna är osäkra, då elevantalet är varierande. Ett sätt att lösa problemen med lokaler är att utreda möjligheten av att bygga den nya gymnasieskolan i moduler. Genom att använda sig av moduler kan man snabbare och enklare ställa om verksamheten utifrån de förutsättningar man ges. Verksamhetsmått/indikator Nämnden kommer att presentera följande verksamhetsmått: Gymnasieskolan Bergagymnasiet 640 580 580 580 varav Eslövs elever 480 440 440 440 varav från andra kommuner 160 140 140 140 Genomsnittskostnad per elev och år (kr) 111000 114300 114300 114300 Eslövs elever till andra skolor 635 695 690 762 124000 124000 124000 124000 Gymnasiesärskolan i Eslöv 30 20 20 20 varav Eslövs elever 18 16 16 16 varav från andra kommuner 12 4 4 4 250000 250000 250000 250000 8 8 8 8 300000 312500 312500 312500 38 35 35 35 190 200 200 200 199 199 199 60 60 60 Genomsnittskostnad per elev och år (kr) inkl resor och inack från 2014 Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Eslövs elever till andra skolor Genomsnittskostnad per elev och år (kr) Vuxenutbildningen Antal studerande Särvux SFI Yrkeshögskolan alla utbildningar Antal heltidsstuderande Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Mått för god ekonomisk huhållning Antalet avhopp i utbildningarna minskar 60 170 Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 34,1 27,9 27,9 27,9 Bidrag 15,0 12,4 12,4 12,4 Försäljning av verksamhet och konsultjänster 19,1 15,5 15,5 15,5 -199,5 -198,7 -198,2 -204,2 Personalkostnader -71,5 -66,0 -66,0 -66,0 Lokalkostnader -14,5 -13,4 -13,4 -13,4 -111,6 -117,3 -116,8 -122,8 Avskrivning -1,7 -1,8 -1,8 -1,8 Intern ränta -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -165,4 -170,8 -170,3 -176,3 165,4 167,3 166,8 172,8 0,0 -3,5 -3,5 -3,5 Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Politisk verksamhet -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Förvaltningsledning -3,7 -3,0 -3,0 -3,0 -51,6 -51,0 -51,0 -51,0 -80,8 -88,3 -88,8 -94,8 -6,0 -6,0 -6,0 -6,0 -2,5 -2,5 -2,5 -2,5 -2,9 -2,9 -2,9 -2,9 Gymnasialvux -9,4 -8,3 -7,3 -7,3 Särvux -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -6,4 -6,5 -6,5 -6,5 0,2 0,0 0,0 0,0 -165,4 -170,8 -170,3 -176,3 Intäkter Kostnader Övriga kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftsbudget netto (mkr) Verksamhet Gymnasieskola egen regi Gymnasieskola annan regi Gymnasiesärskola egen regi Gymnasiesärskola annan regi Grundläggande vuxenutbildning Högskoleutbildning Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Summa -1 Mkr Fria medel, ersättning från Migrationsverket Investeringar 2016-2020 Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Projekt nummer Inv.ram Budget Kf Inventarier Summa 0,0 Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 Kultur- och fritidsnämnden Uppdrag Allmänkulturell verksamhet Bad Biblioteksverksamhet Bidrag och stöd till föreningar och studieförbund Kulturskolan Lokalbokning Medborgarhuset Barn- och ungdomsverksamheten Museum Idrottshallar och idrottsplatser Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Föreningslivet har en viktig funktion inom folkhälsoområdet. Här har man möjlighet till fysisk aktivitet på olika nivåer och man befinner sig i ett socialt sammanhang. Det är därför en viktig utmaning att behålla ungdomarna längre upp i åldrarna. Detta gäller inte minst flickorna, då dessa i högre grad lämnar föreningslivet i de tidigare tonåren. Dessutom kan föreningslivet spela en viktig roll i assimilationsprocessen och inkluderingen av människor med olika funktionsnedsättningar. I det arbetet behöver föreningslivet och dess ungdomsledare stöd så att de är rustade för att på ett kunnigt sätt ta hand om exempelvis barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, med annan kulturell bakgrund än den svenska, nyanlända samt ensamkommande barn och unga. Både som åskådare och utövare av kultur ökar man sin kreativitet, man får olika verktyg att utrycka sig med och möjlighet att utvecklas både känslomässigt och socialt. Också detta är viktigt ur ett folkhälso- och integrationsperspektiv. Här kan kulturskolan spela en ännu större roll för fler barn och unga än vad den gör idag. För detta krävs det att man ser över organisation och verksamhet, samt sträva efter att nå fler barn och unga med svag socioekonomisk bakgrund och annan kulturell bakgrund än den svenska. Genom att satsa stora summor på att ge invandrare möjlighet till sin egen kultur och egna gruppbildningar stimulerar man endast till att skapa subkulturer och utanförskap för dessa personer. Det är detta som skapar motsättningar i samhället och bidrar till otrygghet för alla invånarna. Att ge kulturbidrag till föreningar med odemokratiska agendor är ett hot mot svensk kultur och samhällstrygghet. En åldrande befolkning som behöver mer service i form av ”Boken kommer” och tekniska hjälpmedel är en av de utmaningar som bibliotekets verksamhet står inför. Dessutom har bibliotekens läsfrämjande uppdrag förtydligats genom den nya bibliotekslagen, vilket sätter samarbete mellan bibliotek och skola, från förskola till vuxenutbildning, i fokus för att nå ett gott resultat. I målen för biblioteks-verksamheten ingår att under tiden fram till 2018 öppna minst två meröppna bibliotek i kommunen. Meröppet bibliotek innebär att biblioteken under vissa tider av dygnet är obemannade men tillgängliga för de personer som fått ett speciellt passerkort och pinkod. Det första biblioteket planeras bli Marieholm eftersom biblioteket flyttar till nya lokaler i Marieholm. Invigning av nya Marieholmsbiblioteket sker preliminärt våren 2016. Genom utveckling av tekniken kan man numera erbjuda elektroniska alternativ till den klassiska utlåningen av fysiska böcker vid våra offentliga bibliotek. Ersättningen för dessa elektroniska alternativ är ifrågasatt och kommer med allra största säkerhet förändras inom kort. En hämning av utlåningen av elektroniska alternativ går emot satsningar mot ett mer tekniskt samhälle, istället bör tillgången vara obegränsad som ett steg in i framtiden. Fler ungdomar väljer idag att stå utanför det traditionella föreningslivet. En hel del ungdomar har också en utsatt situation. Ungdomsverksamheten ska inte bara arbeta förebyggande utan också främjande. Detta innebär att det måste hittas aktiviteter och skapa en mötesplats där alla ungdomar i Eslövs kommun känner sig välkomna och trygga. En utökning och breddning av evenemangen i Eslövs kommun är positivt. Utökningen bör fortsätta så att alla kan ta del av något som intresserar dem. Under 2015 gjordes satsningen Sommar i Eslöv där målen var att nå fler och nya målgrupper och att medborgarna upplever att kulturutbudet är stort och den geografiska spridningen stor. Planen är att detta evenemang återkommer sommaren 2016. Det viktiga barnkonventionsarbetet fortsätter där all personal kommer att ges fördjupad kunskap i ämnet. Satsningar görs på föreningsledarutbildningar och föräldrar till idrottande barn i bland annat värdegrundsfrågor. Detta för att öka en trygg idrottsmiljö. Ekevallahallen är färdigställd hösten 2015 och invigs officiellt i början av 2016. Den nya hallen blir ett lyft för föreningslivet, framför allt för friidrotten men även för skolidrotten, fotbollen och för boulespelarna. Eslövs kommun bör verka för att låta företag och föreningar genom ekonomisk kompensation erhålla namnrättigheter med fokus på kommunens offentliga byggnader, men även platser och evenemang genom namnsponsring. Det finns en starkt övertygelse om att alla tidigare genomförda namnsponsringsavtal har stärkt såväl ungdomsidrott som elitidrott, vilket är vårt mål. Utöver målet finns det en möjlighet att minska driftskostnaderna. Verksamhetsmått/indikator Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Antal besök/år stadsbiblibliotek - 81500 81500 83000 Antal besök/år filialer - 57000 57000 64300 7,3 7,0 7,0 7,0 Antal nya låntagare (vuxna) 1300 1300 1500 1600 Nerladdning av e-bok 5000 5000 5000 5000 6000 6000 6000 6000 14500 14500 14500 14500 900 900 900 900 Antal årsbesök Äventyrsbadet 34500 34000 34000 34000 Antal årsbesök Karlsrobadet, inomhus 48000 55000 55000 55000 Antal årsbesök Karlsrobadet, utomhus 19000 18000 18000 18000 7000 6000 6000 6000 55000 58000 58000 58000 600 550 550 550 8000 8000 8000 8000 - 70 70 70 50 50 50 50 165000 170000 170000 170000 Bibliotek Antal lån per invånare Stadsmuseet Antal årsbesökare Barnkultur Antal besökare: Kulturplan, skolbio, offentliga arrangemang, skapande skola Kulturskolan Antal aktiviteter i snitt/läsår Badanläggningar Antal årsbesök, Marieholmsbadet Medborgarhuset Antal årsbesökare Antal bokningar Gasverket(Ungdomsverksamheten) Antal årsbesökare Föreningsstöd Antal bidragsberättigande föreningar** varav barn- och ungdomsföreningar Antal aktiviteter (barn/ungdomar) **här ingår barn/ungdoms-, pensionärs-, handikappföreningar och anläggningsstöd Resurser (drift) 2016-2018 Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 11,2 11,9 11,9 11,9 Försäljningar 2,0 2,2 2,2 2,2 Taxor och avgifter 6,0 6,2 6,2 6,2 Hyror och arrenden 2,4 2,6 2,6 2,6 Bidrag 0,2 0,4 0,4 0,4 Försäljning av verksamhet och konsultjänster 0,6 0,5 0,5 0,5 Övriga ersättningar och intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 -102,6 -102,5 -102,5 -102,5 Personalkostnader -32,0 -32,7 -32,7 -32,7 Lokalkostnader -44,5 -43,2 -43,2 -43,2 Övriga kostnader -25,4 -26,0 -26,0 -26,0 Avskrivning -0,6 -0,5 -0,5 -0,5 Intern ränta -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -91,4 -90,6 -90,6 -90,6 Kommunbidrag 91,4 90,6 90,6 90,6 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter Kostnader Nettokostnader Verksamhet netto (mkr) Driftsbudget 2015 2016 2017 2018 Nämnd/styrelse -0,5 -0,7 -0,7 -0,7 Allmän fritidsverksamhet -2,9 -2,9 -2,9 -2,9 Stöd till studieorg -1,4 -1,4 -1,4 -1,4 Allmän kulturell verksamhet -10,1 -10,1 -10,1 -10,1 Bibliotek -12,1 -12,2 -12,2 -12,2 -6,9 -7,1 -7,1 -7,1 -45,2 -43,8 -43,8 -43,8 Fritidsgårdar/Gasverket -3,9 -3,9 -3,9 -3,9 Grundskolebibliotek -1,2 -1,2 -1,2 -1,2 Gymnasiebibliotek -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Stöd äldre/handikapporg -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Arbetsmarknadsåtgärder 0,1 0,1 0,1 0,1 -6,9 -7,0 -7,0 -7,0 -91,4 -90,6 -90,6 -90,6 Kulturskoleverksamhet Idrotts- och fritidsverksamhet Förvaltningsgemensamt Summa Investeringar 2016-2020 Nämnden har ett årligt anslag på 0,1 miljoner kr för anskaffning av konst. Här menas konst som kommunen köper och som bedöms stiga i värde. Dessa inköp görs med viss oregelbundenhet varför det är svårt att precisera kommande förbrukning av investeringsanslaget. Nämnden ansvarar för att totala konstanslaget under planperioden ej överskrids. I övrigt föreligger inga nya investeringsprojekt. Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Projekt nummer Offentlig konst 94012 Inv.ram Budget Plan Plan Plan Plan Kf 2016 2017 2018 2019 2020 * -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 * årlig ram 0,1 miljoner kr Summa Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag Bygglov Mätning och GIS Miljö- och hälsoskydd Livsmedel Gator, vägar, trafik och parker Trafiksäkerhet Bostadsanpassning Naturvård Miljöstrategiskt arbete Energifrågor Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Ur ett medborgarperspektiv så kommer de följande tre åren att innebära snabbare handläggning av bygglov, större fokus än tidigare på ovårdade tomter och olovligt byggande. Företagarna kommer även fortsättningsvis att kunna använda sig av företagslotsen, vilket har visat sig vara mycket uppskattat. Flera anläggningsprojekt är igång i Eslövs tätort avseende Trehäradsvägen och Ringsjövägen vilket, när allt är klart, innebär bättre framkomlighet för bland annat cyklister. Arbetet med Marieholmsbanan och två järnvägsundergångar påbörjas också under perioden. De stora anläggningsprojekten innebär att framkomligheten i staden minskar med anledning av avstängda gator och omledning av trafik. Utöver dessa projekt kommer cykelvägnätet att byggas ut under hela mandatperioden. Medborgarna kommer på ett tydligare sätt se hur Eslövs kommun är en ekokommun i framkant då miljöoch samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med övriga nämnder genomför åtgärderna i miljömålsprogrammet samt energi- och klimatplanen. År 2009 var fossilandelen i uppvärmning av fastigheter 17 % och bestod av olja, naturgas och fossil energi i fjärrvärmen. Till 2014 har den fossila andelen i kommunens uppvärmning av byggnader minskat till 3 %, som består av den lilla del fossil energi som finns i fjärrvärmemixen. Utöver den rent ekonomiska vinsten har Eslöv blivit nationellt erkänt som en framstående och framgångsrik kommun i sitt energieffektiviseringsarbete. Kommunens skattemedel skall användas till invånarnas bästa och för att bygga ett hållbart samhälle. Genom satsningarna på vindkraftsverk inom kommunen förstör man den visuella miljön samtidigt som tillverkningen, transporten, uppförandet, underhållet och nedmonteringen av dessa är allt utom miljömässigt. Man bör även tänka på vårt djurliv. Vid vattenkraft, till exempel i Kävlingeån, beaktar man fiskebeståndet, medan ingen beaktning tas till den skada vindkraftverken åsamkar till exempel våra luftburna djur. Livslängden på maximalt 25år i kombination med att självkostnaden jämnar ut sig först efter 8 år gör att satsningen är oansvarig mot skattebetalarna inom Eslövs kommun. Då syftet med riskklassningsmodellen som infördes inom livsmedelskontrollen 2012 har börjat ge resultat kan inspektörstimmar omfördelas från livsmedelskontroll till miljö och hälsoskyddskontroll där behovet av tillsyn av bostäder har ökat. I takt med att fler livsmedelsobjekt får lägre riskklassning och därmed färre antal kontrolltimmar, minskar behovet av inspektörstimmar för livsmedelskontroll. Objekt med en eller två timmars kontrolltid kontrolleras då vartannat år. Detta speglas i verksamhetsmåtten. Större fokus på enskilda avlopp är att vänta, dels med anledning av VA-utbyggnadsplanen och dels med anledning av kommande lagstiftning och ökade krav sett ur ett tillsynsperspektiv. Resurserna avseende tillsynen på enskilda avlopp kommer att öka vilket innebär att resurserna på andra tillsyns- och kontrollområden minskar. Det finns möjlighet att söka LOVA-bidrag (Lokala vattenvårdsprojekt) för tillsynen på enskilda avlopp. En prioritering kan bli aktuell i samband med att verksamhetsplanen enligt miljöbalken och livsmedelslagen beslutas i nämnden. Ett ofinansierat område är inventering av nedlagda deponier. Inventering och förslag på riskklassning av samtliga nedlagda deponier ska vara utförd enligt beslut från tillsynsmyndigheten senast 2016-12-31. Eslövs kommun har beviljats statligt bidrag för att sanera föroreningar från tidigare tillverkning av bekämpningsmedel inom fastigheten Getinge 11:5. Projektet är helt statligt finansierat men det kan utläsas i resultaträkningen i och med att både intäkts- och kostnadssidan har ökat jämfört med budget 2015. Förvaltningen har sedan 2011 samarbetat med Medborgarcentrum och har just nu stor hjälp när det gäller att svara på frågor främst inom området gata, trafik och park. Det har gjort att handläggarna har fått mer tid till handläggning. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har en förhoppning om att arbetet med att skapa ett Kontaktcenter fortsätter då det är en mycket stor service till medborgarna. Nytt driftavtal avseende skötsel och underhåll av allmän plats ska upphandlas och börja gälla i april 2016. Kostnader för bostadsanpassning ökar i takt med en åldrande befolkning samt att fler äldre personer väljer att bo hemma. För att kunna bedriva en bra verksamhet bör kostnader för bostadsanpassning inrymmas i en modell med volymkompensation. Nytt för perioden avseende investeringar är komponentavskrivningar som innebär att kapitalkostnaden för redan genomförda investeringar beräknas minska med 0,9 mkr. Taxa enligt plan- och bygglagen ska revideras under 2016 och föreslås då att träda i kraft 1 januari 2017. Verksamhetsmått/indikator Nämnden kommer att presentera följande verksamhetsmått: Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 360/360 360/360 360/360 360/360 Kontrollskuld (timmar) 100 100 100 100 Tillsynsskuld (timmar) 0 0 0 0 29/29 11/11 11/11 10/10 14 14 12 10 220 220 225 225 Miljö Antal genomförda tillsynsbesök / antal planerade tillsynsbesök Antal genomförda miljö- och energiåtgärder enligt plan. Kart och bygglov Genomsnittlig handläggningstid för bygglov (veckor) Gata Trafik Park Antal ärenden bostadsanpassningsbidrag Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 9,90 13,80 13,80 13,80 Försäljningar 1,00 1,00 1,00 1,00 Taxor och avgifter 6,60 7,10 7,10 7,10 Hyror och arrenden 0,20 0,30 0,30 0,30 Bidrag 1,50 4,30 4,30 4,30 Försäljning av verksamhet och konsultjänster 0,60 1,00 1,00 1,00 0,00 0,10 0,10 0,10 -75,00 -79,08 -79,08 -79,08 -25,60 -25,68 -25,68 -25,68 -2,00 -2,00 -2,00 -2,00 -37,30 -41,30 -41,30 -41,30 Avskrivning -6,50 -6,50 -6,50 -6,50 Intern ränta -3,60 -3,60 -3,60 -3,60 -65,10 -65,28 -65,28 -65,28 65,10 65,28 65,28 65,28 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter Övriga ersättningar och intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftsbudget netto (mkr) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Förvaltningsledning -6,50 -6,60 -6,60 -6,60 Fysisk och teknisk planering -4,50 -4,50 -4,50 -4,50 Gator, vägar och parkering -29,70 -30,10 -30,10 -30,10 Parker -10,60 -10,70 -10,70 -10,70 Miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning -3,50 -3,60 -3,60 -3,60 Miljö, hälsa och hållbar utveckling -3,30 -3,30 -3,30 -3,30 Buss, bil och spårbunden trafik -2,70 -2,70 -2,70 -2,70 Bostadsanpassningsbidrag -3,50 -3,50 -3,50 -3,50 0,52 0,52 0,52 -65,28 -65,28 -65,28 Verksamhet Politisk verksamhet Minskade personalkostnader Summa -65,10 Investeringar 2016-2020 Investeringsplanen diskuteras löpande under året och det som styr vilka projekt som lyfts in i planen grundas på olika beslut som beskrivs här nedan. • • • • • • • • • • Kommunen måste förhålla oss till de exploateringsprojekt som genomförs då det i projektet kan finnas delar som ligger utanför och som istället räknas som investering. Kommunen har beslutat om "Förnyelse av en stad" och "Klok förtätning" där infartsvägarna (Ringsjövägen – Östergatan och Trehäradsvägen) finns med och där det står att det ska finnas väl upplysta gång- och cykelvägar från alla delar av området (östra Eslöv) till järnvägsstationen. Kommunen ska också ha parker och mindre torg öster om järnvägen. Önskemål om parkeringshus finns också. Just nu pågår arbetet på bred front med att ta fram underlag för att utveckla centrum. Resultatet av detta arbete kommer framöver att lyftas in i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringsplan. Framtagande av detaljplaner och ny- och ombyggnad av bostäder/verksamheter innebär att kommunen måste bygga om gator, bygga murar eller andra åtgärder. Kommunen har gjort en stor asfaltsinventering som visar på investeringsbehovet på beläggning. Kommunen har energieffektiviseringsåtgärder samt lagstiftning som ställer krav på utbyte av kvicksilverlampor. Kommunen anpassar och bygger om gator i takt med att VA SYD lägger nya ledningar. Trafiksäkerhetsarbete och tillgänglighetsanpassning innebär förslag ombyggnader för att uppfylla detta. Det finns medborgarförslag som innebär investeringar av olika slag, såsom gatuombyggnader eller annat. I kontakten med byalagen framkommer önskemål från dem på olika åtgärder som ska inrymmas i investeringsbudgeten. Investeringsplanen är ett uttryck för nämndens vilja att skapa en attraktiv och välskött kommun, som även uttrycks i målen för planperioden. Projekten Trehäradsvägen och Ringsjövägen – Östergatan, som förväntas fortgå under hela planperioden, syftar bland annat till att styra bort genomfartstrafiken från centrum. Projektens olika etapper innehåller en hel del trafikorienterade delar av funktionell karaktär såsom cirkulationsplatser men även insatser som ska göra stråken mer estetiskt inbjudande för alla som rör sig i trafiken, såväl fotgängare och cyklister som bilister. Under 2015 färdigställdes en av etapperna, cirkulationsplats Trehäradsvägen-Sallerupsvägen med bussgata längs Södergatan. När RingsjövägenÖstergatan är färdigställd planeras en ansiktslyftning för Stora torg med kringliggande gator. Under 2016 fortsätter arbetet med att förbättra kommunens lekplatser, där bland annat Trollsjöparkens lekplats färdigställs till en temalekplats med fokus på möten och jämställdhet. Trollsjöparken kommer att utvecklas ytterligare genom ett ombyggnadsprojekt där status på ytan mellan dammarna höjs genom förbättringsåtgärder av gång- och cykelbanan samt att en umgängesyta skapas med sittplatser ner mot vattnet. I projektet ingår även att få ett bättre vattenflöde mellan dammarna, vilket resulterar i en bättre syresättning och utjämning av de båda dammarnas vattennivåer. Efter köpet av del av Hassle 2:4 kan utvecklingen av rekreationsområdet i Gya börja. Under 2016 kommer förvaltningen att arbeta med planeringen av området samt att åtgärda akuta brister. I planeringsarbetet kommer Stehags intresseförening att bjudas in. Miljö och samhällsbyggnad förvaltar och driver belysningsanläggningar på landsbygden som ligger längs vägar där Eslövs kommun inte är väghållare. Några av dessa anläggningar har ett stort renoveringsbehov, vilket planeras att åtgärdas de kommande åren. En stor del av Eslövs kommuns vattenanläggningar/fontäner har ett stort behov av restaurering eller ombyggnad. För att inte problemen ska bli större, och för att anläggningarnas positiva värde i stadsbilden ska kvarstå, planerar Gata, Trafik och Park att rusta upp dessa under de kommande åren. Under 2016 planerar förvaltningen att ihop med Örtoftabygdens byalag anlägga en rekreationsled, som bland annat kommer att slingra sig längs med Kävlingeåns strand. Projektet innefattar även mindre bryggor, vilobänkar och en allmän statushöjning av delar av området mellan Örtofta och Kävlingeån. Projektet planeras som ett Leaderprojekt. Grönytor ska behållas, det ska finnas möjlighet till parkering och nybyggnation ska vara väl planerad och passa in i sitt närområde. Det är olyckligt att det byggs bostäder på pendlarparkeringen vid stationen, utan att ha en hållbar lösning för var de som vill tågpendla ska parkera. Dessutom har man ändrat parkeringsnormen vid nybyggnation så att det finns stor risk att dem som flyttar in i alla de höghusen inte har någonstans att parkera. Eslövs kommun är i behov av goda möjligheter till parkering Ett införande av parkeringsavgifter i kommunen kommer straffa handlare, boende och besökare. På grund av detta bör det i Eslövs kommuns trafikföreskrifter skrivas in att parkering i Eslövs kommun är avgiftsfri. Förvaltningen planerar för att bygga en gång- och cykelväg på det gamla bruksspåret söder om Orkla Foods anläggningar. Projektet resulterar i en säkrare och genare cykelväg till Eslövs ridhus. Inom investeringsplanen finns projekt som är beroende av annan part, vilket gör att dessa är svåra att tidsbestämma. Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Inv.ram Budget Plan Plan Plan Plan 2018 2019 2020 Kf 2016 2017 GC-väg Ystadvägen - Ellingevägen -4,4 -0,4 -4,0 Statoilrondellen -0,7 -0,7 Lekplats Stadsparken -2,2 Lekplats Bäckdala -1,5 Sundeliuspark Marieholm -0,8 Belysning landsbygden -3,4 Nya investeringsprojekt * GC-väg Eslöv-Trollenäs x -2,2 -1,5 -0,8 -1,0 -1,0 Parkeringshus -0,7 -0,7 x GC-väg Kvarngatan x Kanalgatan Västergatan - Föreningstorget x Kanalgatan Trollsjögatan - Västergatan x Park Timmermannen Södergatan Stadsparken - Bryggaregatan 4 -0,8 -0,8 -5,0 -5,0 Föreningstorget x Öster om järnvägen x Tillgänglighets-anpassning station Örtofta GC-väg Gryby - Östra vägen 4 -0,4 -0,4 -1,5 -1,5 Verksamhetssystem miljö -0,4 -0,4 Fontäner -0,6 -0,3 -0,3 Rekreationsområde Gya -2,7 -0,7 -2 Leaderprojekt Örtofta -0,4 -0,4 Broar -0,4 -0,4 Projekt -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Nya investeringsprojekt, förändrade jämfört med tidigare beslutad plan ** Västerlånggatan - Västergatan 4 GC-väg Stockamöllan - Hasslebro -7,0 1 Storgatan Marieholm Cpl Smålandsvägen - Harjagersvägen -0,5 -6,5 -7,5 -7,5 -10,0 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 Projektnamn Inv.ram Budget Plan Plan Plan Plan 2018 2019 2020 Kf 2016 2017 -3,3 -0,3 -3,0 Ringsjövägen - Östergatan Etapp 1 (Bergavägen - Väg 113) Etapp 2 (Verkstadsvägen - Bergavägen) 4 -6,0 Etapp 3 (Gasverksgatan - Verkstadsvägen) -3,8 Etapp 4 (Kvarngatan - Verkstadsvägen) -6,6 Etapp 5 (Storgatan - Kvarngatan) -1,5 -6,0 -3,8 -0,6 -6,0 -1,5 Etapp 6 (Storgatan - Kanalgatan) x Stora torg -1,9 -1,9 C ykeltrafik i centrum, Stora torgs norra körbana Södergatan vid Stora torg GC -väg ridhuset 4 -4,0 -4,0 GC -väg Ellinge - Eslöv -2,5 -2,5 GC -väg Stabbarp - Öslöv -5,0 x x x x x -5,0 Pågående investeringsprojekt med förslag till förändrat investeringsbelopp *** Trehäradsvägen Etapp 1 (Verkstadsvägen - Väg 113) -9,9 Etapp 2 (Gasverksgatan - Verkstadsvägen) -4,4 -0,4 -4,0 Etapp 4 (Sallerupsvägen - Järnvägsgatans förlängning) 4 -9,8 -0,4 -3,0 -3,5 -1,5 -1,7 -1,5 -2,2 -1,5 -3,0 -2,9 -2,2 -2,0 GC -väg Lilla Harrie -Örtofta / Bron Örtofta 2 -0,9 -9,0 Pågående investeringsprojekt Trollsjön Lekplats Trollsjön 3 GC -väg Kvantum - Ystadvägen 4 Mur stationen Årsanslag Teknisk utrustning -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Om- och nybyggnad gatuanläggningar -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 Åtgärder i övriga orter -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 Trafiksäkerhetsåtgärder inkl tillgänglighet 4 -1,3 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 Asfaltering -5,6 -6,7 -6,7 -6,7 -6,7 Gatubelysning -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Lekplatser -2,5 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 Grönområden -Eslövs tätort -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 C ykelvägnät Eslövs tätort -0,9 -0,9 -0,5 -0,5 -1,0 Grönområden -Byarna Summa -126,7 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -44,2 -69,2 -32,6 -30,9 -21,7 *) Dels nya i budget / plan, dels nya (ej påbörjade) investeringar som har funnits med i budget / plan sedan tidigare. **) Ej påbörjade investeringsprojekt som har funnits med i budget / plan sedan tidigare, budget/plan har dock förändrats med avseende på tidpunkt och/eller belopp. ***) Investeringsprojekt som har påbörjats men där tidplan och / eller belopp har förändrats jämfört med tidigare budget / plan. 1) Finns samverkansavtal med Trafikverket där det är överenskommet att dela på den totala kostnaden med hälften var. 7,5 miljoner kronor är Eslövs kommuns del. 2) Bidrag är beviljat från Skånetrafiken med 2,7 miljoner kronor. 3) Bidrag är beviljat från Boverket med 2 miljoner kronor. 4) Har sökt bidrag från Trafikverket eller Skånetrafiken för hela eller delar av projektet Revisionen Uppdrag Revisionen svarar för att revidera att kommunens verksamheter sker enligt kommunallagen, revisionsreglementet och god revisionssed. I uppdraget ingår att pröva om verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Kontroll sker om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivs av styrelse och nämnder är tillräcklig. Syftet med revisionen är att ge fullmäktige underlag för sin ansvarsprövning. All verksamhet som bedrivs av styrelse och nämnder och genom lekmannarevisorerna i verksamhet som bedrivs i annan juridisk form, ska granskas årligen. Utgångspunkt för urval, inriktning och prioritering av granskningsinsatsen är analysen av väsentlighet och risk. Analysen ger underlag för planering av det direkta granskningsarbetet och dokumenteras i en årlig revisionsplan. I revisionsprocessen ingår granskningar avseende: Tillförlitlighet i redovisning, rutiner och system Årsredovisning och delårsbokslut Fördjupade granskningar Intern kontroll Uppföljningar av tidigare års granskningar Resurser (drift) 2016-2018 Till förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr 2015 2016 2017 2018 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyror och arrenden 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av verksamhet och konsultjänster 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga ersättningar och 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Personalkostnader -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 Avskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Kommunbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Revision -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Summa -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 intäkter Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Verksamhet Servicenämnden Uppdrag Kommunservice Måltidsverksamhet IT Städservice Fastighetsförvaltning med projektledning Lokalförsörjning Upprätthålla och utveckla skyddet av kommunens fastigheter Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Servicenämndens uppdrag är att leverera de många olika interna tjänster som behövs i kommunens verksamhet. På Serviceförvaltningen finns omkring 230 anställda som servar alla politiska nämnder och förvaltningar med tjänster inom IT, telefonväxel, måltid, städ, fordon samt byggprojektering och fastighetsförvaltning. Servicenämnden indexerar intäkterna 2016 per avdelning. Måltidsavdelningen 2,02 %, IT avdelningen 50 % med 2,2 % och 50 % med 3,5 %, Fastighetsavdelningen 1,52 % och Bilpoolsverksamheten 2,3 %. Medborgare och andra intressenter - Service till kunderna Under 2015 påbörjades ett arbete där måltidsavdelningen tillsammans med Barn och utbildning sett över möjligheterna att driva mat- och elevtransporter i kommunal regi. Detta för att öka kvaliteten och tryggheten hos framförallt medborgarna men även kökspersonalen som skickar iväg måltiderna. Transporterna kan förhoppningsvis sätta igång under 2016. Förvaltningen ser över möjligheten att öppna fler tillagningskök på olika enheter. Syftet är främst att minska matsvinnet och höja matkvaliteten. Måltidsupplevelsen ska uppfylla flertalet sinnen. Det är viktigt att kommunen serverar näringsriktig mat som både ser god ut, smakar gott och luktar gott. Måltidsavdelningens främsta arbete är att tillfredsställa detta. Att satsa på ekologisk mat är för närvarande väldigt kostsamt, och det ska inte vara ett uppsatt mål i kommunen att uppnå ett visst mått av ekologisk mat. Livsmedel som odlas och framställs i närområdet kan ge kostnadseffektiva miljövinster och bör istället premieras vid upphandling. Andra saker som bör premieras vid upphandling av livsmedel är att produkterna är näringsriktiga, hälsosamma och framställts på ett etiskt försvarbart sätt, till exempel genom att uppfylla krav på god djuromsorg. All mat som serveras i kommunen ska vara enligt svensk lag även om den importerats. Ingen mat som serveras i Eslövs kommun ska vara slaktad enligt religiösa metoder, såsom halal- eller kosherslakt. Svenska företag med djurhållning har tuff konkurrens då andra länder har lägre krav på djurskydd. Kommunen bör se till att maten anpassas även till denna samhällsskyldighet. På lektionstid undervisas våra barn med den bästa intention i miljöfrågor, i matlagning och i hälsokunskap. Men när de lämnar lektionen och går till matsalen saknas oftast möjligheten för barnen att bedöms vad som serveras, ur både miljö-, hälso- och djurskyddsperspektiv. Skolmåltiden är ett utmärkt tillfälle att följa upp och förstärka pedagogiken ifrån lektionerna. Barnen är väldigt vetgiriga och vill veta mera. De vill lära sig om maten och det är någonting som vi bör uppmuntra. Bäst läggs denna grund för goda vanor tidigt i livet. En del får med sig kunskap och intresse hemifrån, medan andra barn tyvärr inte har samma möjligheter. Genom att Eslövs kommun på skolmatsedlarna ursprungsmärker maten bidrar vi till att både föräldrar och barn får en större inblick i kommunens miljöarbete. Inför 2016 finns en stark vilja och ambition att ytterligare utveckla medborgarcentrum till ett kontaktcenter för att kunna ge medborgarna en utökad service. Detta görs genom att internt utbilda personalen om de övriga förvaltningarnas verksamheter men även att fortsätta rekrytera utbildad personal till verksamheten. I förlängningen kan de kommunala bolagen ingå i ett framtida kontaktcenters verksamhet. Tolkförmedlingen kommer under 2016 att se över hur man kan effektivisera den ekonomiska processen för att kunna lägga tiden på de ökade tolkbeställningarna. Servicen till kunderna kan förbättras och förenklas genom att se över vilka kanaler och på vilket sätt bokningar kan ske. Tillväxt och hållbar utveckling - Den hållbara förvaltningen Förvaltningen jobbar med övergripande satsningar för att involvera all personal i kommunens, förvaltningens och avdelningarnas ekonomi. För att säkerställa kvalitet och ekonomi arbetar förvaltningen med en visuell underhållsplan. Verksamhet och medarbetare - Den attraktiva arbetsplatsen Under 2016 ska anställningsformerna på städavdelningen genomarbetas och utbildningar inom allt från bemötande, kvalitet och arbetsmiljö att genomföras. Även utbyte av erfarenhet med andra kommuner är planerade. För att engagera medarbetarna att nå våra mål och visa att man har kompetensen i kommunen satsar Medborgarcentrum på att medverka i olika nationella servicemätningar. Verksamhet och medarbetare - Spetskompetens inom förvaltningen Skolköket på Ekenäs hamnade hösten 2015 på plats 28 av 300 anmälda i White Guide Junior. Arbetet med att öka matkvaliteten och placera sig högt i nationella mätningar fortsätter. Arbetssättet för medarbetarna i Eslövs kommun har förändrats och det bör nu finnas möjlighet att komma åt information överallt. Den digitala utvecklingen fortsätter och verksamheter som tidigare sällan använde den digitala tekniken är nu frekventa användare, som till exempel inom hemvården. För att möta kraven krävs investeringar i IT-miljön, för såväl nya lösningar som för att upprätthålla befintliga lösningar. Ett exempel på en påbörjad utbyggnad är de trådlösa nät som installerats på äldreboenden i kommunen, där ett samarbete med Eslövs bostads AB gör att det erbjuds en lösning till såväl personal som boende och besökare. Att kostnadseffektivisera och dra nytta av varandras kompetens är en förvaltningsövergripande satsning som görs tillsammans med Eslövs bostads AB. Till exempel för att minska onödig transport har ett samarbete påbörjats gällande grönytor och snöröjning. Verksamhetsmått/indikator Nämnden kommer att presentera följande verksamhetsmått: Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 30 30 30 22% 24% 25% 2% 4% 5% 90% 95% 100% 23 529 21 176 19 059 0% 0% 0% 50% 60% 70% 8200 8700 9000 Medborgare och andra intressenter Antal ferieplatser per år Tillväxt och hållbar utveckling Minskning av matsvinn Minskning av kemikalieförbrukningen inom städavd Andel personbilar som drivs med miljövänliga bränslen enligt miljöbilsdefinition 2007 Energi- och media användning Andel inköp av ekologiska livsmedel 25% Verksamhet och medarbetare Medborgarcentrum svara på inkomna ärenden Övriga Antal betrodda enheter Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Intäkter Försäljningar Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 347,2 388,8 404,4 417,3 63,9 133,1 133,1 133,1 156,4 189,2 204,8 217,7 0,5 0,5 0,5 0,5 Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsultjänster 87,6 Övriga ersättningar och intäkter 38,8 66,0 66,0 66,0 -350,2 -389,5 -406,5 -419,4 Personalkostnader -95,5 -101,3 -101,3 -101,3 Lokalkostnader -21,7 -36,7 -36,7 -36,7 -171,6 -182,6 -182,6 -182,6 Avskrivning -40,6 -45,2 -61,8 -74,7 Intern ränta -20,8 -23,6 -24,1 -24,1 -3,0 -0,7 -2,1 -2,1 Kommunbidrag 2,9 3,1 3,1 3,1 Årets resultat 0,0 2,4 1,0 1,0 Kostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,9 -3,1 -3,1 -3,1 Måltidsavdelningen 0,0 0,0 0,0 0,0 IT avdelningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Städavdelningen 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastighetsavdelningen 0,0 2,4 1,0 1,0 -2,9 -0,7 -2,1 -2,1 Verksamhet Förvaltningsgemensamt Kommunservice Summa Investeringar 2016-2020 Investeringsbudget netto, mkr Projektnamn Inv. Beräkn. ram utg. tom KF 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -0,2 -0,3 -11,0 -26,3 -11,3 -0,5 -11,0 -37,6 Plan 2019 Plan 2020 0,0 0,0 Nya Investeringsprojekt Nya västerbo förskola Kulturskolan Ny grundskola landsbygd, åk f-6 Delsumma nya investeringsprojekt -26,3 -22,5 -0,3 -49,1 0,0 Pågående investeringsprojekt med beslutad KF-ram Ekenäsgården, förskola Förskolan Pegasus, uteförskola Förskola Stehag/Gya (Trollhassel) Flyinge skola Nya Östra skolan etapp 2, åk 7-9 Ekenässkolan renovering Specialsalar i F-6 skolor, utreds Berga avrinning 2011 Samlad gymnasieskola *) -28,9 -31,3 -31,3 -32,0 -44,3 -82,2 -2,9 -0,5 -0,2 -26 -1,0 -1,0 -1 -20,5 -16,0 -22,9 -61,2 -114,0 -113,8 -32,0 -135,5 -213,9 -36,4 -2,0 Energieffektivisering Elektronisk inpass skol 2011 Myndighetskrav fastighet Storköksmaskiner Utredningsarbeten div. objekt Omläggning av tak div. objekt Byggnadsarbeten div. objekt -3,0 -1,0 -1,0 -0,8 -0,8 -7,0 -10,0 -3,0 -1,0 -1,0 -0,8 -0,8 -7,0 -10,0 -3,0 -1,0 -1,0 -0,8 -0,8 -3,0 -3,0 -3,0 -1,0 -1,0 -0,8 -0,8 -3,0 -3,0 -3,0 -1,0 -1,0 -0,8 -0,8 -3,0 -3,0 Säkerhetshöjande åtg.idrottspl Maskiner Städmaskiner IT-infrastr./arb-plats Multifunktionskriv. Delsumma årsanslag -0,3 -0,5 -0,3 -2,0 -0,3 -27,0 -0,3 -0,5 -0,3 -2,0 -0,3 -27,0 -0,3 -0,5 -0,3 -2,0 -0,3 -16,0 -0,3 -0,5 -0,3 -2,0 -0,3 -16,0 -0,3 -0,5 -0,3 -2,0 -0,3 -16,0 -59,5 -173,5 -267,5 -52,4 -18,0 Delsumma pågående inv. med KFbeslut -11,5 -228,2 -0,5 -0,1 -2,5 -0,4 -489,7 -7,1 -16,0 -20,4 -6,0 Årsanslag Summa *) Samlad gymnasieskola förändrad KF-ram Förskola Fridebo, planeras till 2018 Grundskola, Fridasroskolan, planeras till 2017 -538,8 -7,1 Vård- och omsorgsnämnden Uppdrag Funktionsnedsättningar Individ- och familjeomsorg för vuxna över 18 år Äldreomsorg Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Satsningar Nämnden tillförs medel på 20,2 mkr för ökade vårdbehov. Förvaltningens prioriteringar: Äldreomsorgen tillförs 15,5 mkr • 11,5 mkr för volymökning inom hemvården • 2 mkr för att förstärka med 1,5 sjuksköterska, en arbetsterapeut och en sjukgymnast. • 0,6 mkr för att öka nattbemanningen på vård- och omsorgsboenden. • 1 mkr för boendeplatser som ska konverteras till korttid som har högre bemanning. • 0,4 mkr för minskade hyresintäkter när boendeplatser konverteras till korttid. LSS tillförs 4,7 mkr. • 1,5 mkr för ökat antal brukare inom personlig assistans. • 1,5 mkr för volymökning på barnboendet. • 1,7 mkr för byggande av nytt LSS-boende Summa: 20,2 mkr 1,1 mkr till index- och kapitalkostnader är finansierade i budget 2016. Äldreomsorg En åldrande befolkning leder till volymökningar främst inom hemvård och hemsjukvården samt ställer nya krav på organisationen. Fram till 2030 beräknas antalet personer över 80 års ålder bli 60 % fler och de vårdtunga personerna över 85 år öka med 50 %. Trycket ökar ytterligare genom snabba utskrivningstider från sjukhus och teknikutvecklingen som möjliggör mer vård i hemmiljö. Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Den dag man får svårt att klara sig själv skall samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre skall kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar, ingen ska tvingas till ett uppbrott från husdjur, vänner eller anhöriga. Det ska vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor. Hemvården försöker renodla sin verksamhet och skapa förutsättningar för att leverera god vård till sina brukare. Trygghetslarm och sättet de används på idag skapar korta ledtider och ger därigenom svårighet att göra effektiva scheman för personalen. Trygghetslarm kommer enligt plan att upphandlas under årsskiftet 2015/2016 och förväntas dämpa akututryckningarna i verksamheten. Hemvården utför mycket HSL-insatser, som har delegerats av distriktssköterskorna och som inte syns i verksamhetsmåttet beviljade hemvårdstimmar. MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) stramar nu åt delegationen enligt direktiv från Socialstyrelsen och fler insatser ska utföras av distriktssjuksköterskorna. Organisationen kommer därför att förändras så att hela HSL-budgeten, distriktssjuksköterskor och delegerade insatser, ligger under sjuksköterskeenheten. Det är olyckligt att Ölycke numera bedrivs som ett korttidsboende, trots protester från invånarna i Löberöd, och trots att kommunen har ett behov av både korttidsplatser och särskilt boende platser. Eslövs kommun bör utreda möjligheterna att Ölycke återgår till att vara ett särskilt boende, och att ett nytt korttidsboende istället inrättas. Utökningen av platser kräver en ökad grundbemanning, särskilt inom korttiden då den har högre bemanningstal än vanliga boendeplatser. Verksamheten ser även en stor ökning i en ny målgrupp, otrygga äldre. Även äldre med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar har ökat. Att möta denna grupp kräver kompetens över gränserna. Korttidsenheten har förstärkts med sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska. De äldre och sjukas trygghet bör ses över och att inom kommunen bör man satsa på åtgärder för att trygga deras sociala välbefinnande. Som ett led i att trygga de äldres välbefinnande bör möjligheterna till införande av sociala tjänstehundar i Eslövs kommun utredas. Forskningsfynd hos vuxna har visat på positiva effekter på bland annat blodtryck, hjärtfrekvens, depression och apati samt på oxytocin- och kortisolnivåer. I Sverige har goda erfarenheter från praktiska försök med hund i äldreomsorg rapporterats. Samvaro med djur kan öka upplevelsen av livskvalitet genom att ge avbrott i vardagen. Andra positiva effekter för människor kan till exempel vara sociala, psykologiska och som ovan nämnt fysiska. För att trygga de äldres sociala samvaro bör Eslövs kommun ska erbjuda mer aktiviteter. Enligt en undersökning Socialstyrelsen gjorde 2014 besväras nästan 7 av 10 personer boende på äldreboende av ensamhet. Inom hemtjänsten är det mer än hälften. Eslövs kommun bör utreda införandet av en fritidscheck för äldre, som gör att de kan gå på kulturevenemang i kommunen gratis. Fler mötesplatser för äldre bör också upprättas, så att alla kan känna att de har någonstans att gå inom rimligt avstånd från sitt hem. Chefer ska tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation med god dialog mellan chef och medarbetare. Eslövs kommun ska stärka våra medarbetare och chefers viktigaste kommunikativa förmågor såsom tydlighet, lyhördhet, förmåga att skapa sammanhang och att ge bra återkoppling. Chefer som inte fungerar väl måste antingen få stöd och utbildning för att klara sin roll, eller bytas ut. Resurserna inom omsorgen måste läggas primärt på omsorgen. Kostnaderna för en administrativ storskalig apparat måste minskas. Administrationen och chefsorganisationen bör omstruktureras och effektiviseras på bästa sätt, vilket inte nödvändigtvis innebär fler chefer, utan snarare effektivare chefer nära verksamheten. Behovet av att öka grundbemanningen på vård- och omsorgsboendena, som är låg i jämförelse med rikssnittet, kvarstår. Verksamheten behöver öka antalet anställda för att bibehålla kvaliteten. Brukare som har fått ett boendebeslut har ofta stora vårdbehov, vilket bl.a. medför dubbelbemanning. Nattbemanningen på Kärråkra är prioriterad att höja efter en tillsyn av IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Arbetet med att utforma ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Region Skåne och de skånska kommunerna pågår och det nya avtalet kan förväntas träda i kraft från och med hösten 2016. Det är ännu för tidigt att förutse vilken ekonomisk konsekvens detta får för kommunen, men generellt går utvecklingen mot en fortsatt ökning av behoven som inkluderar den kommunala hemsjukvårdens verksamhet. Förvaltningen har påbörjat sin förberedelse inför HS-avtalet och förändringarna i betalansvarslagen för patienter på sjukhus genom utökningen av korttidsplatser. LSS och Socialpsykiatrin LSS-verksamheten ställs inför nya utmaningar med äldre brukare som har utökade behov, samtidigt som den yngre generationen ställer allt högre krav på sin fritid och aktiviteter. Brukarna har aktiva liv med fler aktiviteter och resor, men de kan också ha samma sociala problem som övriga samhället med kriminalitet och droger. De lagstadgade kraven kring bostäder och deras säkerhet har ökat. En översyn av LSS- lokalernas funktionalitet pågår. Branddörrar ska installeras i alla grupp- och service- boenden. Daglig verksamhet kommer framöver att behöva ytterligare lokaler. Kontraktet på Bastugatan med sina 17 lägenheter är uppsagt till 2016. Två nya adresser är under förhandling, vilket totalt kommer att ge 22 lägenheter. Utökningen med fem lägenheter är efterfrågad, då nio brukare med LSS-beslut står i kö. Utredning pågår för att se hur mycket av volymökningen som kan tillgodoses genom de nya lokalerna. Hyresökningen är cirka 0,5 mkr (äskat i separat ärende). Vidare äskar nämnden medel för personalkostnader på 1,7 mkr. Verksamheten bedömer att ytterligare ett serviceboende med cirka åtta platser behövs under 2017/2018 för att klara den väntade volymökningen. Under valkampanjen inför kommunvalet 2014 uppmärksammades frågan om habiliteringsersättning runtom i landet och inte minst i Eslövs kommun. Det kan nu konstateras att trots att frågan fick stort fokus har inget ännu hänt. I över tio år har habiliteringsersättningen legat kvar på samma nivå medan kostnadsökningarna varit kontinuerligt stigande. Habiliteringsersättningen är viktig, detta fastslår Socialstyrelsen så kraftigt att man skriver att de som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Vidare fastslår Socialstyrelsen också att habiliteringsersättningen har ett stimulerande syfte att delta i verksamheten och att det finns ett symboliskt värde i likhet med lön. Enligt Socialstyrelsen är habiliteringsersättningen också tänkt att täcka vissa kostnader som kan uppstå med anledning av deltagandes i daglig verksamhet. Därför bör också ersättningen räknas upp med ett index för att följa kostnadsökningarna. Av allt det Socialstyrelsen skriver om habiliteringsersättningen vill vi speciellt lyfta fram att den är betydelsefull och viktig för självkänslan. Habiliteringsersättningen ska från och med 2016 uppgå till 7 kronor per dag, jämförd med dagens 5 kronor per dag. Fortsättningsvis ska den också årligen räknas upp med lämpligt index Kommunen har tidigare sålt en plats på sitt LSS-boende för barn till en annan kommun. Vårdnadshavare är sedan sista halvåret 2015 folkbokförd i Eslöv, vilket innebär att kostnaden övergår till kommunen. Barnboendet i sin helhet är under utredning. Lokalerna är inte funktionella utifrån den verksamhet som bedrivs. Personlig assistans har en volymökning på sex brukare mot bokslut 2014. Inom socialpsykiatrin har externa placeringar ökat och regionen blir mer och mer restriktiv med sin samfinansiering. Vårdplaceringar inom socialpsykiatrin har sedan år 2012 ökat från 4,7 mkr till 7,3 mkr år 2014 (beräknad kostnad för år 2015 är 7,8 mkr). Flera brukare med extern placering har blivit folkbokförda i Eslöv under de senaste åren. Placeringar inom socialpsykiatrin är ofta väldigt långsiktiga, men möjligheten att återta brukaren till kommunen omprövas kontinuerligt. Vårdplaceringar inom LSS har sedan år 2013 ökat från 4,4 mkr till 6,1 mkr år 2014 (beräknad kostnad för år 2015 är 8,8 mkr). Främsta anledningen till den stora ökningen är att två brukare med extern placering blev folkbokförda i Eslöv under andra halvan av 2014. Grundbemanningen är väldigt låg på både service- och gruppboendena. För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och minska såväl sjukskrivningar som övertid behöver bemanningen höjas. Socialtjänsten över 18 år Regionens tidiga utskrivningar av missbrukare på avgiftning bidrar till ökade kostnader för kommunen, ofta i form av externa placeringar. Även den ökade problematiken med samsjuklighet vid missbruk bidrar till fler placeringar. Då målgruppen har svårt att hålla sig drogfri och nykter uteblir utredningarna i regionens öppenvård. Öppenbehandlingen är väl fungerande i Eslöv och man arbetar mycket med tidiga åtgärder. Placeringar är däremot svåra att prognostisera. Förvaltningen har alltid budgeterat för ett LVM-beslut à 180 dagar (tvångsomhändertaganden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Historiken visar att detta är en alltför optimistisk prognos och önskvärt skulle vara att budgetera för 360 dygn, d.v.s. två beslut. Köerna till familjerådgivning ska vara korta och på sikt ska den även vara kostnadsfri. I dagens stressade samhälle kan människor av olika orsaker behöva råd och stöd för att familjens vardag, både praktiskt och relationsmässigt, ska kunna fungera väl. Det är sällan bra för någon, vare sig förälder eller barn, att föräldrar upprätthåller en relation av endast praktiska eller ekonomiska skäl. För att underlätta vardagen och undvika uppslitande uppbrott i den mån det är möjligt är det önskvärt att samhället kan erbjuda stöd till familjer som befinner sig i svåra situationer och där familjerådgivning kan vara till stor hjälp. Barn ska inte behöva uppleva en svår familjesituation för att stödinsatser inte kan erbjudas i tid. Gemensam verksamhet Volymökningen inom förvaltningens olika verksamheter har även inneburit en hård belastning på biståndsbedömarna och myndighetens verksamhet. För att uppfylla kraven på myndighetsutövningen utökas enheten med en biträdande myndighetschef. Denna chef ska även vara behjälplig med implementeringen av ÄBIC, Äldres behov i centrum. ÄBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vård och omsorg avseende äldre. För äldre och funktionshindrade kan det ibland vara svårt och framförallt tidskrävande att få fram information om den kommunala vård som erbjuds, och vart man kan vända sig om man har synpunkter på den vård man har i dagsläget. I Eslövs kommun finns idag en vägledare för vård- och omsorgsfrågor, möjligheten att istället införa en äldre- och handikappombudsman bör utredas. Äldre- och handikappombudsmannen ska vara en opartisk person med uppgift att informera om vård och omsorgsalternativ, ta emot synpunkter, uppmärksamma brister samt ge stöd och råd till äldre, funktionshindrade samt anhöriga. Äldre- och handikappombudsmannen ska även arbeta med uppsökande verksamhet så att de personer som kan vara i behov av kommunal vård och omsorg får en upprättad kontakt. Dåliga arbetsvillkor är en av huvudanledningarna till den hotande framtida bristen på vård- och omsorgspersonal. Delade turer, där personalen tvingas till långa, ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt inom offentlig sektor. Enligt Kommunalarbetareförbundet använder sig 9 av 10 kommuner av delade turer och i 6 av 10 kommuner tycks förekomsten ha ökat på senare år. Cirka 100 000 kommunalarbetare har delade turer med ofrivilliga, obetalda håltimmar. Cirka 10 procent av de anställda uppger att de uppskattar att arbeta med delade turer. För en långt större grupp är de delade turerna dock en tvingande plåga. Eslövs kommun måste aktivt arbeta för att få bort ofrivilliga delade turer ur arbetsscheman. Heltidsprojektet kommer även fortsättningsvis att påverka det ekonomiska utfallet och en total höjning av årstjänster krävs på varje enhet för att kunna hantera att rätt storlek på personalstyrkan finns att tillgå morgon/middag/kväll. Verksamhetsmått/indikator Verksamhetsmått Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 326 4 14 5110 344 315 4 25 8760 344 310 4 25 8760 339 305 4 25 8760 334 Totalt antal beslutade hemvårdstimmar/månad 14100 15050 15050 15050 Delegerade HSL-timmar/månad till hemvården Trygghetslarm, antal abonnemang Trygghetslarm, antal larm/dygn 2890 800 120 4100 800 120 4100 800 120 4100 800 120 167 172 180 185 4 6 6 6 2 168 3 176 3 176 3 176 50 66 66 66 20 15 15 15 Antal barn/unga med beslut om korttidsvistelse 55 55 55 55 Antal barn/unga med beslut om korttidstillsyn 30 30 30 30 Socialpsykiatri Antal personer med boendestöd 40 47 47 47 35 8 2920 19 35 10 3650 19 35 10 3650 19 35 10 3650 19 25 0 180 2250 25 0 360 2250 25 0 360 2250 25 0 360 2250 25 25 25 25 Antal personer, fältservice/rådgivning under året 200 200 200 200 Antal personer, insats råd och stöd under året 100 100 100 100 Äldreomsorg Antal platser i vård- och omsorgsboende Antal externt köpta platser Antal korttidsplatser Antal vårddygn i korttidsboende Totalt antal vårdplatser ÄO LSS Antal verkställda boendebeslut, vuxna Antal personer i externa boenden, LSS-beslut Antal vårddygn i externa boenden Totalt antal verkställda boendebeslut, barn Antal personer inom daglig verksamhet Antal beslut om personlig assistans >20 h/vecka (SFB) Antal beslut om personlig assistans <20h/vecka (LSS) Antal Antal Antal Antal personer med beslut om sysselsättning personer med extern placering vårddygn med extern placering platser i vård- och omsorgsboende Socialtjänsten över 18 år Antal personer i externa HVB under året Antal vårddygn enligt LVU Antal vårddygn enligt LVM Antal vårddygn enligt SoL Antal personer, öppenbehandlingen i Eslöv under året Resurser (drift) 2016-2018 Resultatbudget, mkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 116,74 117,41 117,41 117,41 Försäljningar 14,30 14,30 14,30 14,30 Taxor och avgifter 11,04 11,70 11,70 11,70 Hyror och arrenden 29,50 29,50 29,50 29,50 Bidrag 56,52 56,50 56,50 56,50 5,38 5,40 5,40 5,40 0,00 0,00 0,00 0,00 -622,32 -641,95 -641,95 -641,95 -457,48 -465,80 -465,80 -465,80 -55,98 -55,98 -55,98 -55,98 -108,32 -108,97 -108,97 -108,97 Volymökning hemsjukvård -8,50 -8,50 -8,50 Nytt LSS-boende -1,70 -1,70 -1,70 -0,54 -1,00 -1,00 -1,00 -505,59 -524,55 -524,55 -524,55 Intäkter Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Övriga ersättningar och intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivning Intern ränta Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1 Alkoholtillsyn -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Bemanning -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Anhörigstöd, gem -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 Äldreomsorg -273,1 -287,1 -287,1 -287,1 LSS/LASS -153,1 -157,8 -157,8 -157,8 Socialpsykiatri -19,0 -19,0 -19,0 -19,0 Socialtjänsten över 18 år -17,6 -17,6 -17,6 -17,6 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 -9,3 -9,3 -9,3 -9,3 -0,25 -0,25 -0,25 -524,5 -524,5 -524,5 Verksamhet Vård- och omsorgsnämnden Familjerådgivning Förvaltningsgemensamt Övrigt Ökning av habiliteringsersättningen Summa -505,6 Investeringar 2016-2020 För att kunna införa välfärdsteknologi behöver vård- och omsorgsboendena bli moderniserade. Under 2016 ska fiber och Wifi installeras på Trollsjögården, Gjutaregården och Ölycke. Tekniken för larm ändras från analog till digital signal. Kostnaden är 0,5 mkr. Även inom LSS-verksamheten måste lägenheterna anpassas med fiber och Wifi. Kostnaden är 0,2 mkr. Vidare behöver säkerhetsanpassning göras av lägenheter och lokaler under 2016. IT-system och integration av system är högprioriterat. Moduler till befintliga system kan förenkla arbetet. Kostnaden är 0,5 mkr. Takliftar ute på vård- och omsorgsboenden kan minska både förslitningsskador hos personal och minska dubbelbemanningen. Installation sker i 10 % av lägenheterna, vilket ger en kostnad på 1 mkr. Branddörrar, free-swings, ska installeras i 310 lägenheter. Detta gäller både äldreomsorgen och LSSverksamheten. Kostnad: 2,2 mkr. Summa teknik: 4,4 mkr. Utvecklingen inom ny teknik måste prioriteras för att kunna dämpa volymökningen förvaltningen ser inom framförallt hemvården. Summa ny teknik: 3 mkr. Larmbytet på vård- och omsorgsboendena fortgår enligt plan. Planerat under 2016 är: Trollsjögården, Gjutaregården, Ölycke och Kärråkra. Summa larm: 3,2 mkr. Larmkedjan inom hemvården är under upphandling 2015. Avslut förväntas i slutet av 2015 med en eventuell kostnad i driften 2016. Summa trygghetslarm: 1 mkr. MRSA-utbrottet har tydliggjort att vissa möbler behöver bytas ut på vård- och omsorgsboendena. Vidare behöver dusch finnas tillgänglig för personal inom hemvården. Uppskattad kostnad är 2 mkr. Korttidsboende: 1,7 mkr (äskat i separat ärende). LSS-boende: 0,5 mkr. Två nya boenden öppnas under 2016. Summa inventarier: 4,2 mkr. Summa äldre sängar: 0,2 mkr. Övriga investeringar fördelar sig mellan alla verksamheter och täcker dels utbyten av inventarier och viss nyanskaffning. Samtliga enheter inkommer med förslag till investeringar och en prioritering görs utifrån de behov som lyfts. Summa övriga investeringar: 1 mkr. Investeringsbudget netto (mkr) Projektnamn Projekt nummer Inv.ram Budget Kf 2016 Plan Plan Plan Plan 2017 2018 2019 2020 Teknikinvesteringar -4,4 Ny teknik -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 Utbyte av larm -3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Trygghetslarm -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Inventarier -4,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Äldre sängar -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Övriga investeringar -1,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -17,0 -6,4 -6,4 -6,4 -6,4 Summa 0,0 Överförmyndarnämnden Uppdrag Tillsyn i enlighet med föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Syftet med tillsynen är att förhindra rättsförluster för de personer som inte själv kan tillvarata sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Rekrytering samt utbildning av ställföreträdare. Styrkort och strategikarta Tillsvidare bör nuvarande övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram som är fattade av kommunfullmäktige fortsätta att gälla. Man bör snarast starta arbetet med framtagandet av nya övergripande mål för mandatperioden, nämndernas delmål och handlingsprogram enligt principen med parallell användning av strategikartor och styrkort samt i ett tidigt skede skapa ett pilotprojekt i en lämplig förvaltning där de bägge systemen används. Verksamhet 2016-2018 Överförmyndarnämndens verksamhet fortsätter att öka stadigt och den absolut största kostnaden består i verksamhetsområde ”personalkostnader” som innefattar arvoden till ställföreträdarna, förtroendevalda samt personal vid överförmyndarnämndens verksamhet. Som huvudregel betalar huvudmannen arvode till ställföreträdaren om medel finns. I annat fall får kommunen stå för arvodet. Arvodet utgår normalt sett med 19 procent av prisbasbeloppet för aktuellt verksamhetsår för ärenden av enklare natur. Detta är en ökning med 2 procentenheter jämfört med arvodet under 2014. I flertalet fall utgår arvode med mer än 19 procent då ärendena är av mer komplex natur. Arvodet betalas året efter aktuellt verksamhetsår, varför det är 2015 års prisbasbeloppsnivå som gäller för utbetalningar 2016. Prisbasbeloppet för 2015 är fastställt till 44 500 kr, vilket är en ökning med 100 kronor från år 2014. Ökningen av prisbasbeloppet år 2015 innebär i praktiken ingen större förändring av utbetalda arvodesbelopp i de enskilda ärendena under 2016. Nämnden har behov av att rekrytera ställföreträdare till drygt 200 ärenden per år. För att även fortsättningsvis få kompetenta ställföreträdare måste de relativt låga arvodena höjas och en uppstartsersättning införas. Arvodet i Eslövs kommun är lägre än i grannkommunerna (trots årets höjning med 2 procentenheter) och många ställföreträdare föredrar då att ta uppdrag i annan kommun. Nämnden bedömer att en höjning av arvodena för att komma i fas med Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer och grannkommunernas arvoden måste göras under planperioden. Önskvärt vore en höjning med 2 procent av prisbasbeloppet och en uppstartsersättning om 1 500 kronor för det merarbete som alltid uppstår i inledningsskedet av ett nytt ärende. Antalet ensamkommande barn har ökat kraftigt på grund av den ökade inströmningen av asylsökande. Överförmyndarnämndens arbetsbelastning påverkas inte bara av de barn Eslövs kommun tar emot enligt avtalet med Migrationsverket, utan även av att många andra kommuner placerar barnen på boenden i Eslövs kommun. Nya gode män måste rekryteras och utbildas för uppdraget och kommunen bör tillskriva regeringen att staten ska ersätta dessa. Hittills i år har antalet ärenden ökat från 47 till 68. Ökningen beräknas eskalera då Migrationsverket i sin prognos av den 23 juli 2015 har skrivit upp antalet förväntade ensamkommande barn från 8 000 till 12 000 under 2015. Till och med utgången av juli hade 6 432 ensamkommande barn ansökt om asyl. Fortsätter ökningen i samma takt kommer Eslöv att vid årsskiftet ha cirka 80 ensamkommande barn i kommunen. Gode män till de ensamkommande barnen redovisar och arvoderas för nerlagt arbete på timbasis månadsvis. Återsökning för varje barn görs i nuläget varje kvartal från Migrationsverket, från och med budgetåret 2016 ska denna återsökning ske månadsvis. Ärendeökningen under året innebär en betydande ökning av arbetsbelastningen. Efter att ett barn beviljats uppehållstillstånd utgår inte någon ersättning från Migrationsverket. Särskilt förordnad vårdnadshavare ska förordnas av Barn- och familjenämnden och den gode mannen ska entledigas. Svårigheten att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare medför att kostnaden stannar på Överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden får enligt avtal ersättning från Barnoch familjenämnden med 200 000 kronor årligen. Med det ökande antalet ensamkommande barn förväntas kostnaderna öka kraftigt. Då en god integration i första hand är ett statligt åtagande, bör således också alla kostnader tillfalla staten. Kommunen ska tillskriva regeringen om full kostnadstäckning. Med en full kostnadstäckning minskar kommunens behov av egen finansiering av verksamheten, och personalkostnaderna kan sänkas. Överförmyndarnämnden främsta uppgift är att vara en kontrollmyndighet som har till uppgift att granska hur ställföreträdarna fullföljer sitt uppdrag. En stor del av arbetet består av att granska de årsräkningar som gode män och förvaltare lämnar in. För 2015 beräknas att 470 årsräkningar ska granskas. Förvaltningen har noterat att kvaliteten på de årsräkningar som lämnas in har blivit märkbart sämre under senare år vilket innebär att granskarna får lägga ner mer tid än de i genomsnitt två timmarna en årsräkning beräknas ta att granska. Under våren 2015 erbjöds alla ställföreträdare att delta vid ett utbildningstillfälle angående den ekonomiska redovisningen men intresset var begränsat. Det bör även uppmärksammas att det endast är antalet aktiva ärenden som visas vid årets slut. Detta innebär att det totala antalet aktiva ärendena under året kan ha varit betydligt högre eftersom ärenden tillkommer och avslutas kontinuerligt. Hittills i år har 147 ärenden tillkommit och 44 byten gjorts. Kommunen har enligt tidigare redovisning stått för cirka 60 procent av arvodena till ställföreträdarna. Det saknas anledning anta att det skulle förhålla sig annorlunda i dagsläget. Med en fortsatt ökning av antalet ärenden, enligt prognos, begärs kompensation med 260 000 kr. Ny lagstiftning trädde i kraft från den 1 januari 2015 som gör det obligatoriskt för Överförmyndarnämnden att se till att ställföreträdarna har den utbildning som behövs för uppdragets genomförande. Den nya lagstiftningen innebär även ett utökat krav på kontroll av personer innan de får uppdrag som ställföreträdare samt kontinuerlig kontroll under uppdragstiden. Överförmyndarnämnden fick under 2015 medel för personalförstärkning omfattande en halvtidstjänst till totalt 2,5 tjänster. Detta bedöms i nuläget vara i underkant. Med nuvarande bemanning även under 2016 kommer arbetsbelastningen att ytterligare öka, vilket kommer att medföra längre handläggningstider och riskerar rättssäkerheten för huvudmännen. Detta i sin tur kommer att leda till att huvudmän och ställföreträdare upplever en försämrad service. Verksamheten är i stort behov att utvecklas. Inte minst hemsidan behöver moderniseras. Detta arbete riskerar att komma i skymundan för det löpande, lagstadgade, arbetet som måste komma i första hand. Överförmyndarnämnden har en liten verksamhet med få anställda, vilket gör att det inte finns möjlighet att inom nämnden omfördela varken personal eller medel. Verksamhetsmått/indikator Den ständiga ökningen av antalet ärenden som sker varje år är en faktor som påverkar Överförmyndarnämndens ekonomi. Beträffande de ensamkommande barnen förväntas ökningen fortsätta då asylinströmningen är fortsatt hög. Det finns i dagsläget inga indikationer på att antalet ärenden i övriga ärendekategorier kommer att plana ut. Intäkterna är beroende av utbetalningar från Barn- och familjenämnden och Migrationsverket. Med ökat antal ärenden fortsätter kostnaderna för ställföreträdarnas arvoden att öka. Att ärendena blir mer komplicerade innebär ytterligare kostnader för arvoden. Med en ungefärlig ökningstakt av ärenden som i år/tidigare år så skulle siffrorna likna de föreslagna verksamhetsmåtten i plan för 2017 och 2018 nedan. Eftersom arvodena till ställföreträdare är baserade på prisbasbeloppet bör även kostnaden för ökningen av prisbasbeloppen beaktas. Verksamhetsmått Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 395 400 420 440 Ensamkommande barn 80 90 90 90 Förvaltarskap 81 90 100 110 Övriga 105 140 150 160 Totalt 661 720 760 800 Godmanskap Resurser (drift) 2016-2018 Till nämndens förfogande finns följande ekonomiska resurser: Resultatbudget, mkr Intäkter 0,3 1,1 1,1 1,1 Försäljningar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,9 0,9 0,9 Kostnader -5,2 -4,8 -4,8 -4,8 Personalkostnader -4,8 -4,35 -4,35 -4,35 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -4,9 -3,7 -3,7 -3,7 Kommunbidrag 4,9 3,7 3,7 3,7 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Ställföreträdare -3,5 -3,7 -3,7 -3,7 Administration Minskade personalkostnader -1,4 -1,4 -1,4 -1,4 1,5 1,5 1,5 Summa -4,9 -3,7 -3,7 -3,7 Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsultjänster Övriga ersättningar och intäkter Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivning Intern ränta Nettokostnader Driftsbudget netto (mkr) Verksamhet Koncernen I kommunkoncernen ingår följande bolag som kommunen äger helt eller med majoritet. ESLÖVS BOSTADS AB Bolaget ägs till 100 procent av Eslövs kommun och har till ändamål att bygga, äga, förvalta bostäder samt lokaler och därmed förenlig verksamhet inom Eslövs kommun. Övergripande målet med verksamheten är att hålla en jämn befolkningstillväxt och långsiktigt hållbart utveckling. Bolaget har tre dotterbolag, Eslöv Köpmannen 11 AB, Kristineberg fastigheter i Eslöv AB och kvarteret Eslöv Slaktaren AB. ESLÖVS INDUSTRIFASTIGHETER AB Bolaget ägs till 100 procent av Eslövs kommun och har som syfte att inom ramen för den kommunala kompetensen främja näringslivets utveckling inom Eslövs kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler. Bolaget har två dotterbolag Fastighets AB Gäddan och Kopparhästen Fastigheter AB. MELLANSKÅNES RENHÅLLNINGS AB Bolaget är majoritetsägt till 52,5 procent av Eslövs kommun och syftet är att inom kommunerna Eslöv, Hörby och Höör hantera renhållningsfrågor. Samägda och samverkande bolag och organisationer AB SYDVATTEN AB Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 16 delägarkommuner. Ägarandelen är för Eslövs kommun 3,75 procent. Nytt konsortialavtal och bolagsordning ska fastställas vid bolagsstämman. Bolaget svarar för distribution av vatten till kommunen. Den lokala distributionen av vatten svarar därefter VA SYD för. FINSAM Samordningsförbundet Finsam-Eslöv-Hörby-Höör är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Eslövs, Hörbys och Höörs kommun. KOMMUNASSURANS SYD FÖRSÄKRINGS AB Kommunförbundet Skåne beviljade 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag. Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 46 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa KRAFTRINGEN AB Kraftringen AB ägs av fyra kommuner, Eslöv, Hörby, Lomma och Lund. Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas, kommunikationsnät, belysning samt entreprenadoch servicetjänster. Ägarandelen uppgår till 12 procent. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. VA SYD VA SYD svarar för lokal distribution av dricksvatten och avlopp. Drivs som kommunalförbund tillsammans med Malmö, Lund, Burlöv. Eslöv gick in som delägare/medlem den 1 januari 2012. KOMMUNINVEST Kommunen är medlem och delägare i Kommuninvest som har till uppgift att tillhandahålla lån till sina medlemmar som är svenska kommuner/landsting och regioner. SKL KOMMENTUS Kommunen är delägare i Sveriges Kommuners och Landstings inköpsbolag. Resultatbudget Mkr 2014 2015 **) 2016 2017 2018 Verksamhetens intänker, brutto *) Verksamhetens kostnader, brutto *) Avskrivningar 678,9 -2204,5 -53,3 676,1 -2253,9 -59,2 689,7 -2365,6 -64,4 706,4 -2387,4 -81 720 -2414,18 -93,9 Verksamhetens nettokostnader -1578,9 -1637,0 -1740,3 -1762 -1788,08 1146,5 429,4 28,7 -4,4 1198,0 439,0 31,0 -4,0 1276,0 450 19 -4,5 1334,0 447 19 -4,5 1384,0 455 19 -4,5 21,3 27,0 0,2 33,5 65,42 21,3 27,0 0,2 33,5 65,42 Skatteintänkter Generella stats- och utjämningsbidrag Finansiella intänkter Finansiella kostnader Årets resultat före extraordinära poster ***) Extraordinära intänker Extraordinära kostnader Årets resultat efter extraordinära poster *) Inklusive interna poster **) Enligt delårsbokslut 2015 ***) Inklusive finansförvaltningen Balansbudget Bokslut Budget Plan Plan 2014 Prognos helår 2015 2016 2017 2018 854,1 496,2 1350,3 947,2 568,0 1515,2 1030,4 705,5 1735,9 1296 838,9 2134,9 1502,4 968,2 2470,6 30,1 0,4 104,9 54,7 133,4 323,5 26,0 0,4 102,4 54,7 105,3 288,8 30 0,4 107 54,7 97,1 289,2 30 0,4 107 54,7 71,3 263,4 30 0,4 107 54,7 100 292,1 Summa tillgångar 1673,8 1804,0 2025,1 2398,3 2762,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital varav årets resultat varav resultatutjämningsreserv varav övrigt eget kapital 1255,5 21,3 29 1205,2 1282,5 27 29 1226,5 1292,5 0,2 29 1263,3 1293,4 22,5 29 1241,9 1272,2 65,42 29 1177,78 23 23 23 23 23 0 23 0 23 0 23 0 23 0 23 109,1 286,2 395,3 188,9 309,6 498,5 438,9 270,7 709,6 761,9 320 1081,9 1176,9 291,6 1468,5 1673,8 1804,0 2025,1 2398,3 2763,7 Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Exploateringstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Driftsbudget, netto Mkr Kommunstyrelsen -kommunledningskontoret Nämnden för arbete och försörjning Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Revisionen Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Summa Prognos helår 2015*) Budget Plan Plan 2016 2017 2018 -84,1 -49,3 -664,1 -169,4 -91,4 -65,7 -1,0 2,1 -514,1 -4,9 -84,62 -47,6 -687,1 -170,8 -90,6 -65,28 -1 2,4 -524,45 -3,7 -84,62 -47,6 -691,2 -170,3 -90,6 -65,28 -1 1 -524,45 -3,7 -84,62 -47,6 -699,3 -176,3 -90,6 -65,28 -1 1 -524,4 -3,7 -1641,9 -1672,75 -1677,75 -1691,8 Investeringsbudget, netto Budget Plan Plan Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Vård- och omsorgsnämnden -60,38 -6,8 -1,5 -0,1 -44,22 -59,5 -17 -1,88 -8,9 -1,5 -0,1 -69,22 -173,5 -6,4 -1,88 -6,4 -1,5 -0,1 -32,62 -267,5 -6,4 -1,88 -6,4 -1,5 -0,1 -30,92 -52,4 -6,4 -1,88 -6,4 -1,5 -0,1 -21,72 -18 -6,4 Verksamhetens nettoinvesteringar -189,5 -261,5 -316,4 -99,6 -56 Nämnd/styrelse Mkr Kommunstyrelsen -kommunledningskontoret Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden
© Copyright 2025