30 år - Fryshuset
annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons 30 år Är du redo att investera för framtiden? annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons LEDARE: Birgitta Stymne Göransson Alla kan göra något! Mitt engagemang i Fryshusets styrelse började för drygt 10 år sedan. Jag har investerat många timmar i en av de mest kreativa, angelägna och spännande sociala verksamheter som finns. Jag har vuxit som människa och fått insikter som gjort mig till en k lokare och kanske bättre ledare. Har det kostat något? Ja. Har det varit värt det? Absolut! Till vardags arbetar jag med företagsledning och styrelsearbete i näringslivet med ansvar för budget, försäljning och resultat. Men också för företagskultur, kundbeteenden och omvärldsbevakning. Jag får ofta frågor om betydelsen av kultur och värderingar för framgång och uthålliga resultat. Då är jag stolt över vad Fryshuset åstadkommit. Vi har systematiskt byggt en solid värdegrund som genomsyrar allt vi gör. Våra vitt skilda verksamheter kännetecknas av socialt entreprenörskap och fokus på möjligheter i stället för problem. Respektfulla möten mellan människor med skilda Birgitta Stymne Göransson är styrelseordförande i bakgrunder och personligheter. Passioner Fryshuset sedan 2006. Hon är även styrelseledamot i Elekta, Medivir och Sophiahemmet. Karriär i urval: och lust som redskap att bygga självkänsla Koncernchef Memira, VD Semantix, vice VD Telefos, och tillit hos unga människor. CFO Åhléns, managementkonsult hos McKinsey. Kort sagt – en urstark företagskultur som få kommersiella företag i dag ens kan drömma om. Precis som kreativa företag har vi tagit risker, vågat och Nu vill jag utmana dig testat, ibland kört i diket, lärt av misstagen och kommit som jobbar i näringslivet, igen. Ge upp har aldrig varit ett alternativ. som är företagare eller tar besluten i styrelserummet: Inom Fryshuset vet vi vad det kostar att sitta på läktaren, men vi vet också vad vinsten är för varje ung människa som inte hamnar i utanförskap. Det är här du och ditt företag kommer in. Allt sedan starten har Fryshuset finansierats genom bidrag från privata stiftelser och organisationer, företagssponsring, försäljning av tjänster och till en mindre del av bidrag från stat och kommuner. Vi värnar vårt oberoende som gjort det möjligt för oss att driva utveckling, ligga i framkant och våga pröva nytt och ibland på tvärs mot gängse normer. Därför vill vi ha dig som samarbetspartner. Vi vet att ett plus ett kan bli tre. Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid för alla unga människor – och för ditt företag. Eller som Fryshusets grundare Anders Carlberg sade: “Ingen kan göra allt men alla kan göra något.”. ad vet du om vad våra ungdomar V egentligen tycker och känner? Förstår du vilka erfarenheter som just nu kommer att forma dina framtida kollegor och medarbetare? Funderar du över vilka värderingar som kommer att styra nästa generation kunder och konsumenter? Eller politiker och opinionsbildare? Vad kostar det att inte bidra till att ge unga människor en rejäl dos framtidstro och verktyg för att hantera vuxenliv och drömmar? För ditt företag? För samhället? För framtiden? 03 25 För åttonde året deltar Fryshuset under politikerveckan i Almedalen. Fryshuset är en politiskt oberoende organisation, men driver opinion för att positionera ungas behov samt de lösningar och meto der som Fryshuset tillgängliggör för samhället. 12 Dottern till den mördade presidentkandidaten Robert Kennedy är människorättsaktivist och förfat tare. Här berättar hon om sitt samarbete med Fryshuset. 17 Den sociala entrepre nören och debattören Leo Razzak ifrågasätter oviljan till preventiva åtgärder för ungdomar, efterfrågar en social investeringsbudget och påpekar att det är dyrt att inte bekosta hjälp för unga i utanförskap. INNEHÅLL 04 Johan Oljeqvist Fryshusets VD uppmanar närings livet att aktivt rädda unga människor från utanförskap. 07 Samhällsnyttan Som första ideella organisation har Fryshuset gjort ett socioekonomiskt bokslut. Under en 20-årsperiod beräknas Fryshuset spara cirka 1,3 miljarder kronor åt samhället. 12 Kerry Kennedy 13 Rebellen Oriflame-arvtagaren Christian af Jochnick opponerade sig mot i princip allt. Då satte hans pappa honom i kontakt med Fryshuset där han lärde sig grunderna för att driva företag. 18 30 år med Fryshuset Eldsjälen Anders Carlsberg grundade Fryshuset 1984. I dag har Fryshuset vuxit till en mång facetterad nationell rörelse med över 5 0 verksamheter för unga människors utveckling. 20 Utmaningar Platscheferna för Fryshuset i Stockholm, Göteborg och Malmö om utmaningarna kring ungdomsfrågor under 2014. 23 Kriminologen Camila Salazar, specialist på gängfrågor på Fryshuset, ser en stor outnyttjad potential bland unga som hamnat i utanförskap som hon tycker att näringslivet missar. 14 Slagskämpen 24 Unga röster Paolo Robertos stora talang var att slå folk på käften och han var nära att fastna i destruktivitet. Fryshuset blev hans räddning. I dag är han företagare med 25 anställda. Unga berättar vad de skulle unga göra om de var statsminister för en dag. 15 Basketstjärnan Farhiya Abdi, 22 år, har gjort rekord snabb karriär inom basketen, från Fryshusets 08 Stockholm Human Rights till Los Angeles Sparks på bara några år. 16 Samhörighet Mikael Gordon Solfors, vice VD på Wallmans, hade en otrygg uppväxt och var nära att bli ett offer för destruktiva krafter. På Fryshuset fann han samhörighet. 17 Krönika 25 Politik 26 Scennärvaro Teater Fryshuset sätter upp pjäser kring teman som kriminalitet, gäng kultur och vit maktrörelsen. 29 CSR Fryshusets marknads- och kom munikationschef Lotta Lundberg om framgångsrika samarbeten med näringslivet. 30 Beröm 30-årsgratulationer till Fryshuset från Kungahuset och USA:s ambassadör i Sverige. Den här bilagan ges ut av Fryshuset. Fryshuset finns i Stockholm, Göteborg och Malmö och nås via växel: 08-691 76 00 och e-mail: [email protected]. Läs mer om Fryshuset på http://fryshuset.se. Bilagan är producerad av Åkesson & Curry, www.akessoncurry.com. Omslagsfoto: Thron Ullberg. Tryck: V-TAB, Vimmerby. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons o Johan Oljeqvist Född: 14 maj 1970 i Täby norr om Stockholm. Familj: Hustrun Lina och två söner på 7 och 10 år. Bor: I villa i Älvsjö söder om Stockholm. Utbildning: En fil kand i inter nationella relationer, en magister examen i organisation och management, samt en MBA. Innan Fryshuset: VD för Myrorna. Tar sig till jobbet: Med en etanol driven Volvo V70. "Jag inför en mil jöpolicy på alla mina arbetsplatser." Gör på fritiden: Åker skidor, seglar, plockar svamp, hugger ned träd, slår gräs med lie, målar röda hus med vita knutar. Första tanken på morgonen: "Att jag ska väcka pojkarna på ett sätt som ger dem en riktigt bra start på dagen." Foto: Thron Ullberg »Vi gör det möjligt för människor att utvecklas, på riktigt« annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons 30-årsjubilaren Fryshuset är mer relevant än någonsin i en tid då allt fler inser vikten av att satsa på unga människor i utanförskap. Med mätinstrument som socioekonomiskt bokslut går det att räkna ut vad samhället vinner på att hjälpa ungdomar i utanförskap. VD:n Johan Oljeqvist uppmanar fler att bidra till samhällsnyttan. När Fryshuset grundades 1984 hade Johan Oljeqvist nyligen fyllt 14. Som liten var han självutnämnd indianhövding och tog sig namnet, Napeshni, som betyder ”flyr inte” på sioux. Hans stora intresse för de hotade indiankulturerna gjorde honom till en expert i ämnet och det är ingen slump att han fortfarande intresserar sig för människor i utanförskap. – Vi har lyckats skapa miljöer där unga känner sig välkomna oavsett bakgrund, förmåga eller drömmar. Vi befinner oss i ett skede där den gamla samhällsmodellen är på väg att ersättas av en ny. Den gamla byggde på att lika människor skulle ha lika möjligheter. Nu måste olika människor ha lika möjligheter, och där är Fryshuset ett fantastiskt exempel. För tjugo år sedan var det många som tyckte att det var en idiotisk idé att ta sig an förortsungar som bråkar. Det är alltför många som fortfarande tycker så, men en stor och upplyst grupp förstår att Fryshusets metoder för att stödja problemskapare till att bli problemlösare genom att inkludera och engagera är framgångsrika, säger Johan Oljeqvist. Med stöd från personer som kungafamiljen, aktivisten Kerry Kennedy, Paolo Roberto och Leo Razzak, Ulf Adelsohn och Lena Liljeroth Adelsohn och många fler borde sponsorerna stå i kö. Ändå är det en daglig kamp för Fryshuset att få ekonomin att gå ihop. Johan Oljeqvist förklarar det delvis med att det är olika slags logiker som möts. – Vi sysslar med verksamheter som det inte finns någon finansiering till. Näringslivets logik är att gör man någonting riktigt bra så kommer det att leda till intäkter. Så är det inte nödvändigtvis om man jobbar med sociala frågor. Det här är en utmanarlogik: Att hjälpa en bråkig tonåring eller en ung nazist, vem vill lägga pengar på det? Ingen. Men vi hjälper inga nazister, vi hjälper människor som fastnat i destruktiva mönster att själva hitta en väg tillbaka till en positiv livsstil. Om Fryshuset under sina första tre decennier har lyckats vinna sina samarbetspartners hjärtan, så att de vill vara med och finansiera en god sak, finns det numera även instrument för att mäta den faktiska samhällsnyttan med verksamheten. Med hjälp av begrepp som SROI (social return on investment) och verktyg som socioekonomiskt bokslut kan man visa vilka vinster som görs, både i ekonomiska och sociala termer. – Det finns studier som visar att det kostar cirka 50 000 kronor att vidta tidiga åtgärder som hjälper en unge med ADHD att inte hamna i destruktivitet. En ung person som hamnar i ett destruktivt utanförskap, till exempel ett kriminellt gäng kostar på sikt samhället över 20 miljoner kronor. Tittar man på vår verksamhet Passus, som stöttar unga att lämna kriminella gäng, har vi en avkastning på mer än åtta gånger pengarna, varje år. Johan Oljeqvist menar att allt fler i dag känner att det inte längre är okay att tjäna en massa pengar utan att samtidigt göra en insats för samhället – corporate social responsibility. – Vi tar gärna emot pengar och donationer, men det blir bäst när vi får en relation till företag som lyckas koppla engagemanget till sin kärnverksamhet. Det är då det blir hållbart. De måste tänka att det här gynnar deras företag. Ett exempel är Loomis AB som stödjer Fryshusets förebyggande arbete med unga i riskzon. Loomis uttrycker i sin vision att de vill minska kriminaliteten i Sverige. Inom ramen för samarbetet vill de även närma sig Fryshusets målgrupper för att överbrygga gapet mellan ungdomarna och deras personal. Ett annat sätt att stötta är att låta Fryshuset rekrytera arbetskraft. När de gamla miljonprogrammen nu står inför upprustning har Johan Oljeqvist utmanat byggbolagen: Gör samtidigt en social renovering! Det innebär att bryta upp gamla sociala strukturer som inte fungerat, involvera människorna som bor där och skapa mötesplatser i det sociala rummet som en förort är. Skanska är ett företag som nu intresserar sig för samarbete med Fryshuset för att bland annat få in kompetens med andra bakgrunder än de vanligtvis ser bland sin personal. – Om ett företag anställer en person som riskerar att hamna i utanförskap, så vet vi direkt vilken samhällsvinsten blir. Genom att räkna på den socioekonomiska effekten av att anställa en person som aldrig annars skulle ha anställts, så kan du räkna hem investeringen. Det vi ännu inte kan räkna på, men som är det verkligt häftiga, är mervärdet. Vad händer när en person, som inte tror att hen någonsin kommer att få ett jobb, faktiskt får ett jobb? Jo, du får en motivation och en uppsättning erfarenheter som ingen annan i företaget har. Johan Oljeqvist tycker att han har världens roligaste jobb. – Vi gör det möjligt för människor att utvecklas hela tiden, på riktigt. Och vi är där det är som absolut svårast, där ingen annan tror att det finns något hopp. Det häftiga är att jag på morgonen kan sitta med en ung strulpelle i förorten, och på eftermiddagen med kungen – och däremellan har jag träffat en lärare, en företagsledare, någon som jobbar med destruktiva tjejer och en fantastisk basketspelare. Och alla är med för att de fattar att ungdomar är det viktigaste. 05 Detta är Fryshuset En religiöst och politiskt oberoende och icke vinstdrivande organisation i stiftelseform som grundades 1984 av Anders Carlberg och KFUM Söder. Finns i Stockholm, Göteborg och Malmö med samarbeten i bland annat New York, London och Johannesburg. Uppdraget är bl a att bygga relationer med unga, arbeta för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar med fokus på dem som lever i eller riskerar att hamna i utanförskap. Driver aktivitetshus för idrott, musik, utbildning och skola, projekt verksamhet inom sociala områden, utveckling av unga människor genom gott ledarskap. Har drygt 500 anställda och 1000 volontärer och innehar 90-konto. Från skolorna i Småland till gruvorna i Norrbotten. Vi bygger Sverige med it. Sverige är fantastiskt. DE R • ATEAS HJÄ LP DE JÄLPAN AS H DE ÄN AN H Vi har förmånen att leva i ett av världens finaste länder. Ett land som tidigare generationer har byggt med hårt arbete och starka visioner. Vi har all anledning att vara tacksamma. Men vi på Atea vill mer. Som specialister inom it-infrastruktur tänker vi vara med och forma ett ännu bättre Sverige. Tillsammans med våra kunder ska vi utveckla lösningar som nästa generation kan känna sig stolta över. Vi vill till exempel bidra till ett effektivare lärande i skolan. Vi vill stärka polis, räddningstjänst och sjukvård i deras arbete att trygga vår välfärd. Vi vill göra svensk exportindustri än mer konkurrenskraftig och ge entreprenörer bättre möjligheter att förverkliga sina drömmar. Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige. Hur vill du vara med och bygga? EA S TE •A HÄN DE R • AT Som ett led i vår vision om ett ännu bättre Sverige har vi grundat Ateas hjälpande händer. Tillsammans med Fryshuset och Fryshusandan delar vi årligen ut ett antal stipendier för att stötta och inspirera barn- och ungdomsföreningar runt om i vårt land. Tillsammans gör vi skillnad. HJ ÄL PAN DE HÄN D ER O F F I C I E LL S P O N S O R T I LL SV E N S K F R I I D R OT T atea.se annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons SAMHÄLLSNYTTAN: Metoden Så mycket sparar Fryshuset åt samhället Foto: Martin von Krogh Nilssons förklaring till hur den här vinsten uppstår är ganska enkel. Ju färre gängkriminella, desto färre värdetransportrån. Fryshuset arbetar med att förebygga och reducera unga människors utanförskap och Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har räknat på vad detta utanförskap kostar samhället. Man kan utskilja tre huvudkomponenter: Människor som skulle kunna arbeta gör det inte och bidrar inte till den gemensamma välfärden. Människor som inte arbetar måste i någon mening försörjas av det allmänna. Människor som lever i ett utanförskap genererar oerhörda kostnader. Ingvar Nilsson tar ett exempel. En berusad ung man med ADHD slår ned någon på krogen en fredagskväll, vilket ger offret en hjärnskada. De långsiktiga samhällskostnader detta orsakar kan uppgå till mellan 40 och 50 miljoner kronor. – Det går att räkna ut genom att följa den skadades hela resa genom vård-, rehabiliterings- och omvårdnadssystemen, och samtidigt följa gärningsmannens resa genom rättsväsendet och fängelsestraffet. Vi summerar alla dessa kostnader med hjälp av den kalkylmodell vi skapat och får på det sättet fram ett socioekonomiskt bokslut. Fryshuset har ett 50-tal olika verksamheter och flera av dem ingår det första bokslutet som presenteras i år. När det gäller exempelvis Passus, som ger stöd åt människor som vill lämna en gängkriminell 07 miljö, och Hitta Rätt, som hjälper ungdomar in på arbetsmarknaden, blir de positiva samhällsekonomiska effekterna snabbt uppenbara. En avbruten kriminell karriär får omedelbart resultat i form av minskad skadegörelse, fysiskt lidande, lägre sjuk- och försäkringskostnader och färre insatser av rättsvårdande myndigheter. Ett nytt jobb skapar genast skatteintäkter, ökad konsumtion och minskade utgifter för arbetslöshetsinsatser. När det gäller ett projekt som Fryshusets grundskola så infinner sig effekterna först långt senare, när eleverna så småningom antingen kommer in i arbetslivet – eller inte gör det. – Den vanliga grundskolan i Sverige levererar i dag omkring 13 procent som inte klarar att ta sig vidare i systemet. Däri ligger misslyckandefrekvensen. Först klarar de inte att komma in på gymnasiet och sedan kommer de inte in i arbetslivet. Fryshusets grundskola har en misslyckandefrekvens på bara 4 procent. Och då har ändå många av eleverna ett sämre utgångsläge än genomsnittet. De har sämre språkkunskaper, sämre sociala förutsättningar, sämre kunskapsförutsättningar. Någonting händer alltså i Fryshusets skolverksamhet som levererar det Ingvar Nilsson kallar samhällsmervärde. – Den värdegrund man jobbar med på hela Fryshuset, men särskilt i grundskolan, speglas i hur de möter eleverna – med passion, säger Ingvar Nilsson. 23 MKR Den ideella sektorn växer. Organisationers och företags värderingar och värdestyrning blir allt viktigare och allt fler människor och företag stöder det civila samhället på olika sätt. Men hur vet de som bidrar vilken nytta deras stöd egentligen gör? Och vilka fördelar kan de samtidigt uppnå själva med sitt stöd? Fryshuset har som första större ideella organisation i Sverige gjort ett socioekonomiskt bokslut. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vid Institute for Social Ecological Economics, som är ledande inom socioekonomisk kalkyl, har tillsammans med beteendevetaren Eva Lundmark skapat en modell som hjälper Fryshuset att prioritera och effektivisera sina resurser, samtidigt som omvärlden kan se vilken samhällsekonomisk effekt de olika verksamheterna har. – I fjol hade vi ett möte med ett av landets värdetransportföretag som samarbetar med Fryshuset, berättar Ingvar Nilsson. VD:n frågade: ”Om jag stödjer er avhopparverksamhet från gängkriminalitet, vad får jag för avkastning på insatt kapital?” Jag svarade: ”Du får åtta gånger pengarna på årsbasis. Det är 800 procents avkastning. Är du nöjd?” Så mycket kan en gängkriminell person kosta samhället på 15 år. En hardcore vit makt-aktivist kan skapa samhällskostnader på cirka 30 mkr, under en lika lång period. Källa: VÄND DEM INTE RYGGEN, 2012-03-20, av Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson (seeab.se). Företag som samarbetar med Fryshuset gör inte bara en insats för det gemensamma. De tjänar själva på det. För första gången har det gjorts ett socioekonomiskt bokslut som visar vad Fryshuset genererar i form av minskade kostnader, och därmed vinster, för samhället. » annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons SAMHÄLLSNYTTAN: Vinsten » Han talar om det som i det socioekonomiska bokslutet rubriceras som ”Hemligheten bakom mirakelfabriken”. Det handlar om Fryshusets förmåga att i stor skala bygga en bro mellan utanförskapets och innanförskapets två olika världar. Ingvar Nilsson och hans kolleger har i detalj studerat Fryshuset under drygt sex år och kunnat jämföra med de 80-100 kommuner, landsting och ideella organisationer de anlitats av som konsulter och forskare under ett kvarts sekel. De nämner ett antal faktorer som gör Fryshuset framgångsrikt, bland annat: E n stor mängd verksamheter som engagerar en mångfald av ungdomar med olika bakgrund, ålder, etnicitet och intressen, vilket skapar förutsättningar för möten som gynnar kreativa processer och resulterar i positiva synergieffekter. Ungdomar från utsatta miljöer och kriminalitet möter ungdomar med en annan bakgrund och som inte befinner sig i utanförskap, vilket bygger ett starkt gemensamt kapital med rikliga korsbefruktningar. Fryshuset är en plats där krav ställs utifrån kärlek, omtanke och respekt, vilket ger legitimitet i situationer och miljöer som andra aktörer antingen inte har tillträde till eller inte vågar besöka. Fryshuset blir på det sättet ett tacksamt studieobjekt för en nationalekonom som Ingvar Nilsson. – Men det är inte raketforskning vi sysslar med. Det är bara det att vi har varit väldigt uthålliga och samlat på oss en oerhörd mängd data om de offentliga systemen och dessas kostnadsmassor. Och vi har räknat på i princip alla slags marginaliserade grupper. – Nyckeln till arbetsmarknaden är att komma ur sitt utanförskap och där spelar näringslivet samarbete med Fryshuset en viktig roll. Men det får inte bli en passiv finansiering, utan företagen bör komma med en uttalad förväntan och se samarbetet som en ren affärsuppgörelse: om företag A går in med x antal miljoner så ska det kunna förvänta sig att Fryshuset också räddar x antal ungdomar från utanförskap. Att skänka pengar kravlöst är att ge fel signaler. Då tänker vi för mycket välgörenhet, säger han. Han ser Fryshuset som en veritabel ”innanförskapsproducent” som genererar enorma vinster åt Stockholms stad. – Titta bara på deras drogfria discon för ungdomar i den här ålderskategorin, som är för gamla för fritidsgårdar och för unga för krogen. Discon för 2000 personer! Ingen annan aktör i Stockholmsområdet har det. Man kan ju lätt föreställa sig hur många av dem som annars hade strulat omkring på gator och torg lite småberusade en helg, och »Sparar 83 miljoner bara på ett år« Foto: Jan Olav Wedin De långsiktiga effekterna av Fryshusets verksamhet på sex områden motsvarar omkring 1,3 miljarder i besparingar för samhället. Det visar det första socioekonomiska bokslutet. Ingvar Nilsson hur mycket de skulle ha ställt till med. Och vad det hade kostat. Han berättar om två företag som insett sitt samhällsansvar – men som också ser vinsten för den egna verksamheten. Jonas Berg, på ICA Maxi i Geneta i Södertälje, som anställt invandrare från Syrien och Irak i butiken eftersom en stor del av kundkretsen är invandrare från just de länderna. På det sättet vet han vad kunderna efterfrågar för slags varor och han har personal som talar deras språk. Eric Steijer, trafikchef på Nobina som på SL:s uppdrag driver kollektivtrafik i Södertälje, har inspirerats av Fryshusets Lugna Gatan-projekt och vill engagera ungdomar som trygghetsvärdar för att förbättra säkerheten och minska vandaliseringen på bussarna. – Så jag tycker att det finns företagare som både kan se det företagsekonomiska värdet kring det här, men som också ser att det finns ett samhällsvärde. I teorin brukar man kalla det här ”den gode kapitalisten”, som vill vara med och bygga ett samhälle som är bra för alla. 08 Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog samt beteendevetaren Eva Lundmark vid Institute for Social Ecological Economics (SEE), har detaljstuderat sammanlagt 13 av Fryshusets olika verksamheter. Fem av dem ingår i den ettåriga resultaträkningen: Lugna Gatan (ett långsiktigt utbildnings- och integrationsprojekt), Passus (stödjer personer som vill lämna destruktiva grupper), Exit (hjälper människor som vill lämna nationella rörelser och extremism), Hitta Rätt (hjälper unga in på arbetsmarknaden) samt Raket (sysselsätter långtidsarbetslösa ungdomar och vuxna). För de övriga åtta verksamheterna finns det ännu inga kortsiktiga resultat som går att baka in i det gemensamma bokslutet. Men det är ändå imponerande siffror som SEE kan presentera. Fryshuset är en icke vinstdrivande verksamhet och visar i princip nollresultat. Vinsten ligger i vad samhället sparar i form av kostnader som helt eller delvis uteblir och intäkter som uppstår tack vare de olika projekt som Fryshuset driver. Bara dessa fem av Fryshusets 50 verksamheter ger för 2013 en samhällsvinst om nästan 83 miljoner kronor, fördelat på: Försäkringskassan 7,9 mkr Kommunen15,5 mkr Landstinget13 mkr Rättsväsendet25,8 mkr Övriga aktörer 20,5 mkr När det gäller Arbetsförmedlingen uppstår istället en förlust, vilket är den investering som myndigheten gör i form av främst olika lönesubventioner för dem som Fryshuset lyckas få in på arbetsmarknaden. – Man skulle kunna säga att Arbetsförmedlingen tar en kortsiktig investeringskostnad för att andra samhällsaktörer ska kunna redovisa en samlad vinst på mer än 80 miljoner redan år ett, säger Ingvar Nilsson. Att rättsväsendet gör en vinst på drygt 25 miljoner beror på att flera av Fryshusets verksamheter som ingår i bokslutet riktar sig till personer med stark kriminell belastning. Bokslutet tittar också framåt på de långsiktiga, ackumulerade effekterna. Redan år två blir vinsten drygt 120 miljoner för att sedan successivt avklinga eftersom Fryshusets verksamheter minskar samhällets framtida kostnader för utanförskap. Men sett på en » annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons SAMHÄLLSNYTTAN: Bokslutet »Häpnadsväckande stora summor« ter sett liknande resultat, så det här ligger i linje med mina förväntningar. Men det är häpnadsväckande att det handlar om så stora siffror. Vi vet ju att vi gör bra saker men vi har aldrig själva kunnat räkna på vad det ger. Nu har vi den möjligheten. Och det ger oss argumenten att inför beslutsfattare inom kommun, landsting, näringsliv och våra sponsorer visa att det vi gör är bra, säger Torbjörn Enström. Det socioekonomiska bokslutet är också bra för Fryshuset på ett annat sätt. Det är ett verktyg för att skapa styrbarhet och kvalitetssäkring av verksamheten, att de som jobbar med varje enskilt projekt tänker på vilka effekter deras arbete får på samhällsekonomin. Foto: Rafael Mercedes Torbjörn Enström är civilekonom och anställdes som administrativ chef för Fryshuset 2010 efter bland annat nio år inom Wallenberg-sfären som CFO för inköpsföretaget IBX Group AB (numera ägt av Capgemini). Med sin bakgrund i det privata näringslivet har han varit van vid att vinsten är själva syftet med verksamheten. Nu, som ekonomiskt ansvarig för en icke vinstdrivande verksamhet, är det nollresultat som gäller. Allt eventuellt överskott går omedelbart in i verksamheten. Nackdelen är att det inte ger en helhetsbild bild av hur pass väl Fryshuset lyckas med sina insatser. Men med SEE:s kalkylmodell och det socioekonomiska bokslutet framgår det vilka positiva effekter Fryshusets verksamhet får på samhällsekonomin. – Vi har jobbat med Ingvar och hans kolleger i flera år och har i tidigare rappor- Torbjörn Enström 20-årsperiod blir den sammanlagda vinsten för samhället så mycket som 1,3 miljarder. – En investerad projektkrona från det offentliga eller en investerad sponsorkrona från det privata näringslivet förefaller generera avkastningstal man inte ens kan drömma om i vanliga riskkapitalsammanhang, säger Ingvar Nilsson. SEE har tidigare räknat på vad en gängkriminell person kostar samhället. Det som börjar redan i sexårsåldern med en problematisk familjesituation accelererar snart mot allvarliga problem i skolan (som kan beskrivas som en passiv eller aktiv medaktör i utstötningsprocessen), asocialitet och gängstruktur med inslag av alkohol, klotter, slagsmål och stölder i tonåren, etablerat utanförskap för att slutligen resultera i en etablerad outsideridentitet med eget uppbyggt våldskapital – innan personen hunnit fylla 30 år. På denna bild av ett samhälles misslyckande har SEE satt en rad prislappar. Detta är exempel på vad resultatet av en gängkriminells utanförskap kostar: Indrivning av skuld Misshandel Butiksrån 100 000 kr 200 000 kr 800 000 kr Värdetransportrån Misshandel 2 mkr 5-6 mkr En gängkriminell som lever i den här miljön i 15 år skapar samhällskostnader på omkring 23 miljoner. Under samma tidsrymd kan en djupt involverad vit makt-aktivist orsaka kostnader på 30 miljoner. Ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer kan under lika många år orsaka kostnader för 244 miljoner. Tar man också med samhällets alla kostnader för olika skydd hamnar notan på 430 miljoner. Två av Fryshusets projektverksamheter arbetar för att hjälpa unga människor som vill lämna vit makt-rörelsen och gängkriminaliteten. Exit har sedan starten arbetat med drygt 600 personer, Passus med drygt 30 personer. De drivs av människor som i många fall själva levt i utanförskap och därför vet vad de pratar om och arbetar med långsiktigt relationsbyggande för att skapa tillit hos personer som ofta ser på myndigheter, och samhället i stort, med misstänksamhet och ibland förakt. Dessa båda framgångsrika verksamheter har en årsbudget på cirka 5 miljoner och finansieras av tillfälliga bidrag från fonder, vilket gör framtiden osäker. Tid och kraft går åt till att söka finansiering istället för att hjälpa. – Ur ett ekonomiskt perspektiv är verksamheterna i sig en social investering med hög lönsamhet. Om man under ett år lyckas med att hjälpa en enda medlem i någon av de här rörelserna att återvända till ett normalt liv, har man skapat samhällsvinster som motsvarar kostnaderna för att driva både Exit och Passus i fyra, fem år. Som ekonom ställer jag mig frågan: var är marginalnyttan av den sist insatta kronan i samhället störst? Vi menar att en långsiktig finansiering till verksamheter som Exit och Passus inte bara är mänskligt försvarbart, utan sannolikt skulle leda till en betydande samhällsekonomisk vinst, säger Ingvar Nilson. Det här är socioekonomi ”Socioekonomiskt bokslut är en metod för att redovisa samhällets kostnader för personer som av olika anledningar befinner sig i ett utanförskap och jämföra det med samhällets kostnader när de är aktiva i någon typ av verksamhet. Metoden bygger på nationalekonomiska teorier och utförs av utomstående med specialkompetens”. Källa: Skoopi. Läs mer om socioekonomi på http://socioekonomi.fryshuset.se/ 75 MKR » Så mycket kan ett slagsmål (med permanenta personskador och fängelsestraff som följd) kosta samhället per. Detta kan ställas mot de 2,5 miljoner som Fryshusets verksamhet Exit kostar samhället per år. För den summan har verksamheten klarat av rehabilitering av i medeltal 48 klienter på ett år, stöd till föräldrar och anhöriga, utbildning och rådgivning till polis, kriminalvård, rättspsykiatri, kommuner, skolor och socialtjänst samt förebyggande arbete i skolor. Källa: Gatuvåldets ekonomi, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2011-05-17. Resultatet av det socioekonomiska bokslutet var inte helt oväntat. Fryshuset har länge vetat att arbetet med ungdomar i utanförskap spar pengar åt samhället. Den stora överraskningen är snarare stor leken på beloppen. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons SAMHÄLLSNYTTAN: Hit går pengarna Cashflow fryshuset omsatte under 2013 omkring 249 miljoner kronor. största intäktskällan är skolpengen. endast en mindre del utgörs av offentliga bidrag och privata sponsorer. intäkternas storlek och fördelning speglar även utgifternas storlek och fördelning, eftersom fryshusets verksamhet i princip är ett nollsummespel. pengarna som kommer in, används till sista kronan på de olika projekten. 23 Skolpeng Försäljning 46 13 10 6 15 Hit går pengarna (mkr) 20 Härifrån kommer pengarna (mkr) 61 117 35 Skolor Lugna gatan Utbildning & Arbete Passion & Fritid Göteborg* Sociala verksamheter Malmö* * Främst sociala verksamheter 8 111 Privata medel Offentliga bidrag Övriga intäkter Nyckeln till sommaröppet... Foto: Martin von Krogh …överlämnas för sjunde året i rad av FastPartner som genom sitt engagemang skapar förutsättningar för att hålla Fryshuset öppet under sommaren. Fryshuset är en viktig samlingsplats för alla de som blir kvar i stan då alltför många ställen och samlingspunkter för ungdomar stängs under sommarlovet. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons INSPIRATÖREN: Kerry Kennedy »Fryshusets arbete borde användas över hela världen« Kerry Kennedy, människorättsaktivist, författare och dotter till Robert Kennedy, är drivkraften bakom människorättsorganisation Robert F. Kennedy Center for Justice & Human rights. Hon står också bakom samarbetet med Fryshuset i projektet ”Speak Truth To Power” som syftar till att ge ungdomar inspiration och verktyg att stå upp för mänskliga rättigheter i sin egen vardag. Foto: Carlo Bressan Kerry Kennedy var bara åtta år när hennes far Robert Kennedy mördades och det är tydligt att hon är sin fars dotter. Hon citerar honom ofta och berättar om hans förmåga att se resurser i unga människor. Speak Truth To Power Ett globalt projekt som drivs av Robert F Kennedy Center for Justice & Human Rights för att ge ungdomar inspiration och verktyg att stå upp för mänskliga rättigheter. Speak Truth To Power i Sverige drivs i s amarbete med Fryshuset och möjliggörs genom stöd från Svenska PostkodLotteriet. I dag är hon president för Robert F. Kennedy Center for Justice & Human Rights (RFK) som startades av hans familj och vänner för att fortsätta kampen för en rättvisare och fredligare värld. RFK arbetar för mänskliga rättigheter över hela världen. Ett av projekten är Speak Truth To Power (STTP), som ger ungdomar verktyg att stå upp för mänskliga rättigheter i sin vardag. Det var när STTP skulle startas i Sverige som Kennedy kom i kontakt med Fryshuset. – Det var vår samarbetspartner Svenska PostkodLotteriet som sammanförde oss med Fryshuset när vi var på jakt efter en lokal organisation som kunde driva STTP. Vi hade inte kunnat hitta en effektivare partner. Deras kreativitet och vilja att ta risker matchar RFK:s egna metoder. Jag vet vad Fryshuset betyder för ungdomar, särskilt de som är marginaliserade. Fryshuset skapar mötesplatser där unga delar sina passioner för sport, nöjen, kultur och nyskapande utbildningar. Det är en utomordentlig modell att nå fram till och engagera unga. En trygg miljö där fria uttryck och goda förebilder skapar utrymme för utveckling. Vi är hedrade över att STTP ingår i och får bidra till dessa möjligheter. Vi hoppas att samarbetet kan ge oss möjligheter att växa i Sverige och andra länder i regionen, säger Kennedy. som övervinner bekvämlighet.”. Enligt mig fångar det citatet själva essensen av Fryshuset, vårt samarbete ger mig hopp om framtiden. Hon delar också Fryshusets syn på vad förebilder betyder för unga, en övertygelse som är grunden för projektet STTP. – År 2000 skrev jag boken ”Mod utan gränser, människorättsförsvarare som förändrar vår värld”. Boken bygger på mina intervjuer med personer jag kallar de modigaste människorna i världen, våra dagars Martin Luther Kings och Mahatma Gandhis. Människor som utan andra resurser än sitt eget mod har avslöjat orättvisor och skapat förändringar. Det jag lärde mig av dessa samtal och av den bok, den pjäs och det studiematerialet som växte fram ur dem, är att alla människor kan och har en skyldighet att göra skillnad. Det är det budskapet STTP ger till unga över hela världen, kopplat till de modiga människorättsaktivisterna som förebilder. Kerry Kennedy uppmanar inte bara enskilda människor att engagera sig. Hon arbetar även intensivt för att involvera näringslivet i framtidsfrågorna. – Precis som alla andra tjänar näringslivet på samhällen och befolkningar som strävar efter att upprätthålla de högsta nivåerna av jämlikhet och rättvisa. Det stärker köpkraften och hela samhällets ekonomi. Det arbete som Fryshuset gör bidrar till att skapa ett fredligare och mer jämställt samhälle, vilket gynnar oss alla, inte minst näringslivet. Fryshusets arbete borde spridas och användas över hela världen, säger Kerry Kennedy. 12 Hennes entusiasm över Fryshuset bottnar lika mycket i hennes passion för humanism som hennes orubbliga tro på att unga människor kommer att kunna förändra världen. – Vi har otaliga svåra utmaningar att klara av om vi ska lyckas bygga den fredliga medkännande värld som min far uppmanade oss att skapa. En av de viktigaste utmaningarna är hur vi fostrar nästa generation. Min far sa: ”Vår värld behöver ungdomens egenskaper, men inte i form av en viss åldersgrupp, utan i form av ett temperament, en vilja och fantasi, en seger över ängslan, en aptit på äventyr och mod Än en gång återvänder hon till sitt fokus på ungdomar, och till sin fars ord. – Det effektivaste sättet att bekämpa social orättvisa är att fostra dem som min far kallade vår största naturresurs - våra unga - till att bli ambassadörer för fred och medkänsla i sina egna skolor, samhällen och länder. Det är målet för Speak Truth To Powers undervisning i mänskliga rättigheter som når mer än en miljon studenter runt om i världen varje år, däribland i Sverige, tack vare Fryshuset. hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons ENTREPRENÖREN: Christian af Jochnick Rebellen christian af jochnick var kommunisten och usa-hataren från privilegierade förhållanden. på fryshuset lärde han sig att leda projekt, s amarbeta med kända varumärken – och känna sig själv. i dag driver han det egna företaget fanmode. Christian af Jochnick hade kunnat vara en av stekarna kring Stureplan i Stockholm. De yttre förutsättningarna fanns onekligen där: arvtagare till familjeimperiet Oriflame, uppväxten i Näsby Park, skolgång på prestigetyngda internatskolan i Sigtuna och Viktor Rydbergs gymnasium. Men där fanns balanserande faktorer. I Näsby park gick han i samma klass som barn till sämre bemedlade familjer, som bodde i höghusen i centrum eller i mindre medelklassvillor, och barn från andra kulturer. Christian fick kommentarer som ”Richy rich, betala min lunch” och reagerade starkt. Han ville inte bli särbehandlad för sin bakgrund och ville demonstrera att han inte var annorlunda än någon annan bara för att han kom från en framgångsrik företagarfamilj. – På Viktor Rydberg kom jag in i en rebellisk fas. Jag var kommunist och hatade USA. Jag skulle aldrig mer plugga, och definitivt inte jobba med business. Jag jobbade i den lokala matbutiken och var nöjd med att stå i charken. Jag och pappa hade många debatter och jag sa ganska provokativa saker till honom och han var väldigt förstående och försökte aldrig värdera mina tankar eller åsikter eller spela ut vuxenkortet. Inte ens när jag sa ”Skäms du inte över att tjäna pengar på andras arbete?”, säger Christian af Jochnick. När pappa Robert af Jochnick vid ett tillfälle deltog i en konferens på Fryshuset lyssnade han på en presentation av en amerikansk forskare på gängkultur i USA. Han träffade också amerikanen Kevin Ryan, som drev Fryshusets basketlag 08 Stockholm Human Rights. Och fick en idé. Om sonen nu skulle vara en rebell kunde han knappast säga nej till att delta i Fryshusets verksamhet. Kevin Ryan, med sin erfarenhet av bland annat brand management på Unilever i Toronto, kunde bli en lämplig mentor. Som passionerad Djurgårdare hade Christian levt i fotbollens supporterkultur och accepterade pappans förslag. – Jag tyckte det lät spännande. Och Fryshuset var coolt. Jag började jobba för 08 Stockholm och med Kevin 2004. Den stora insikten i den miljön var Anders Carlbergs pragmatiska attityd. Hur saker finansierades och genomfördes var inte det centrala, utan vad som kan åstadkommas med projekten som Fryshuset driver. Christian var projektledare inom basketen och 08 Human rights i tre år. Han lärde sig hur man ökar publiksiffror, bygger upp en hejaklack och arrangerar en internationell som blev af färsman baskettävling. Han jobbade med projektet ”Sommararenan” som erbjuder meningsfulla aktiviteter under sommarmånaderna då risken för destruktiva val ökar bland ungdomar. Han lärde sig hur man hittar finansiärer, samarbetar med kända varumärken och koordinerar säkerheten kring Fryshusets stora ungdomsfester. Han lärde sig jobba i en organiserad miljö, driva projekt, följa upp och sammanfatta projekt och bära relationer vidare till nästa evenemang. I dag är han Commercial Director för Londonbaserade egna företaget Fanmode, som utvecklar en social plattform för sportfans. – Fryshuset blev katalysatorn för mig på många plan. Att känna mig trygg i mig själv, att jag kan jobba på alla områden, i alla olika sammanhang, med alla olika människor – oavsett min bakgrund. Familjen driver Stitchting af Jochnick Foundation, en stiftelse som stödjer projekt som fokuserar på barn, ungdomar, utbildning och hälsa. – Har man en privilegierad position så måste man se till att man bidrar till insatser som gör att samhället utvecklas och skapar förutsättningar för människor att växa och må bra, säger Christian af Jochnick. 13 o Christian af Jochnick Ålder: 30 år. Bor: I lägenhet i västra London. Familj: Fästmö Sophie. Utbildning: London School of Economics. Karriär i urval: Projektledare Fryshuset, trainee Oriflame East Africa, Investment Banking Analyst på Goldman Sachs. Foto: Sophie Daunais annons annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset PROVOKATÖREN: Paolo Roberto annons o Paolo Roberto Ålder: 45 år. Bor: I villa i Nacka. Familj: Sonen Enzo, 9, och dottern Elisa, 7. Karriär i urval: Skådespelare, proffsboxare, programledare, kandidat i riksdagsvalet 2002 för S, författare, föreläsare, TV-kock, företagare. Foto: Daniel Olsson 14 Kämpe Förr i tiden var Paolo Robertos främsta talang att slå folk på käften. Då hittade han till Fryshuset. I dag är han framgångsrik företagare och arbetsgivare. Paolo Roberto är i dag känd som programledare, boxare, skådespelare, författare till böcker om träning, förespråkare för syditaliensk matkultur och entreprenör med egna märket ”Paolos”. Men hans livs historia rymmer en rejäl portion utanförskap och kriminalitet. Roberto hade stora problem i skolan på grund av sin dyslexi. Han stavade, säger han, ”som en kratta” och hade inget fokus på vad han skulle göra i framtiden. På högstadiet hamnade han i ständiga slagsmål, som han vann, och blev på det sättet något av en idol för många av klasskompisarna. Han försvarade också andra, om de blev hotade. – Att slå någon på käften var en av mina talanger, som han uttrycker det. Det enda alternativ han kunde se var en karriär ssom kriminell och Stockholmspolisen klassade honom som en av Sveriges tre farligaste ungdomar under arton år. Roberto åtalades ett tiotal gånger och dömdes för misshandel vid tre tillfällen. Vid sjutton års ålder hade han blivit knivhuggen tre gånger och fått näsan avslagen lika många gånger. – Jag befann mig i en otroligt destruktiv miljö. Jag var med och startade kravallerna i Kungsträdgården1986 och befann mig mitt i det så kallade maffiakriget i början på 1990-talet. Det var mitt gamla gäng som sköt folk och själva blev dödade. Två saker förändrade hans liv. Han började inom kampsporten och blev flerfaldig svensk och nordisk mästare i Taekwondo och kickboxning och fick även en framgångsrik karriär som proffsboxare. Och han hittade till Fryshuset, på den tiden det låg i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm. Där fann han en miljö med musik, sport och andra verksamheter för ungdomar. Han tränade på gymet, deltog i städning och agerade vakt under konserter. Han till och med bodde i Fryshuset under en period. – Men det viktigaste var att jag utvecklade en konstnärlig och kreativ sida som ingen hade sett tidigare, allra minst jag själv. De sade, ”Paolo, du har ju talang!”, något som skolan helt hade missat. Det var aldrig några hinder. Man fick göra fel, komma tillbaka och få en ny chans. Allt det som den övriga vuxenvärlden inte bidrog med bidrog Anders Carlberg med. Han trodde alltid gott. Han har sagt det till mig och till tiotusentals andra unga killar – sluta slå världen på käften, slå den med häpnad. Det är så smart. Roberto har skrivit åtta böcker om mat och träning som tillsammans sålt i 250 000 exemplar. Han är delägare i och driver sex företag som sysselsätter tjugofem anställda. – Jag sysslar mycket med kreativa processer i företagen och mycket är direkt kopplat till den kreativitet som tändes på Fryshuset. Vad hade hänt med honom om han inte hittat till adressen i Norra Hammarbyhamnen? – Det är svårt att säga, men det var ju ingen ljus prognos direkt. Istället kom han ut på andra sidan och har blivit, om man så vill, en nyttig samhällsmedborgare. – En människa som aldrig kommer i arbete utan sysslar med kriminalitet kostar inte bara i förlorade skatteintäkter utan också i fängelsevistelser. Det är inte bara jag, utan otroligt många av mina kompisar som verkligen kommit på fötter med hjälp av Fryshuset. I februari 2014 utsågs Roberto till årets manlige talare av Talarforum med motiveringen: ”Han har alltid brunnit för samhällsfrågor och särskilt för de medborgare som har det mindre väl förspänt. Med utgångspunkt från sin egen bakgrund ger Paolo föreläsningar som inger mod, fightingspirit och insikt om att det är vi själva som har makten att förändra våra liv.” Robertos kommentar på Instagram: ”Sitt ner och var tyst sa dom till mig i skolan. Dom hade FEL, jag skulle stå upp och tala!” annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons INSPIRATÖREN: Farhiya Abdi St ärna Foto: Moa Stride Ett besök av Söder Basket på hennes skola i mellanstadiet kom att avgöra Farhiya Abdis framtid. I dag är hon en av Sveriges mest framgångsrika basketspelare och proffs i Los Angeles. Farhiya hävdar att hon har Fryshuset att tacka för allting. o Farhiya Abdi Ålder: 22 år. Född: I Enskede söder om Stockholm. Utbildning: Fryshusets Gymnasium. Bor: I Maria del Rey i Los Angeles. Familj: Mamma, pappa och sex syskon. Gör: Professionell basketspelare ( forward) i Los Angeles Sparks. Tidigare karriär: Fryshusets 08 Stockholm Human Rights, tjeckiska Frisco Brno. Farhiya Abdi är den första spelaren med somaliskt ursprung i WNBA, Women's National Basketball Association. Hon är också en av bara tre svenskor som tagit en plats i WNBA. Och en av bara två svenskor som spelat i både WNBA och Euroleague. Farhiya rekryterades av Los Angeles Sparks från tjeckiska Frisco Brno 2012 och i maj året därpå flyttade hon till Änglarnas stad i Kalifornien. – Farhiyas karriär är snudd på unik för Sverige. Det är väldigt ovanligt att en så ung kvinna kommit så långt så snabbt, säger Mattias Wackenhag, chefredaktör för basketsverige.se. Den 188 centimeter långa Farhiya Abdis föräldrar kom till Sverige 1980 och födde sju barn: tre söner och fyra döttrar. Yngsta barnet Farhiya gick i Nytorpsskolan i Johanneshov, inte långt från Fryshuset. En dag kom representanter för Söder Basket, som organiserar 130 ungdomslag i Stockholms södra förorter, på besök under en gymnastiklektion. Farhiya valde att testa och började träna på Fryhuset. Hon spelade hela högstadiet och skrev kontrakt med 08 Stockholm Human Rights, Sveriges största basketförening med bland annat tre SM-guld för damlaget. Farhiya sökte sedan in på Fryshusets gymnasieskola. – Det var perfekt för mig. Jag spelade med 08 samtidigt som jag gick i skolan, jag bodde i närheten och jag hade mina vänner där, säger hon. Och på Fryshuset hade hon hittat sitt andra hem. Hon älskade människorna och stämningen. – Hela min resa började där. Det är där jag hör hemma. Alla somrar jag hängde där och tränade dygnet runt, alla härliga människor jag mötte när jag klev in i huset, alla timmar jag spenderade i baskethallen från tolv års ålder. Två personer kom att betyda allt för henne. Tränaren Anders Härd visste vad som krävdes för en framgångsrik karriär. Utan honom hade Farhiya förmodligen inte kommit lika långt så snabbt. Och så Fryshusets grundare Anders Carlberg. Utan hans stöd och uppmuntran hade hon inte varit den hon är i dag. – Det värmer verkligen i mitt hjärta när jag tänker på stoltheten jag kände när han stod och tittade på mig när jag tränade, man tog alltid i lite extra för att imponera på honom. Varje gång jag fick chansen att prata med honom såg jag hur stolt han var över mig. Anders gav mig allt en basketspelare behöver för att lyckas, en hall och möjligheter att träna. En plats där jag kunde sträva efter mina drömmars mål. Farhiya tog väl vara på möjligheterna. Hon utsågs till Most Valuable Player i Under 16 European Championship och till Årets Forward 2010. Som medlem i svenska landslaget under U18 EM i Södertälje vann hon bronsmedalj innan hon värvades till Frisco Brno för en succéartad säsong i Euroleague och utnämning till rising star. I slutet av maj 2013 debuterade hon i WNBA för Los Angeles Sparks. Och det gick väldigt bra. Sparks besegrade Seattle Storm med 102-69. Farhiya kom in från bänken, spelade 18 minuter och satte åtta poäng. Dessutom stod hon för fyra assist och två returer. Hon ser ut att ha funnit en ren drömtillvaro. Hon hyr en lägenhet vid havet i Marina del Rey och njuter av det behagliga klimatet. – Det är en sjukt skön stad, basketen är grym och jag får spela med de bästa. Det är härligt. 15 Foto: Juan Ocampo annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons AMBASSADÖREN: Mikael Gordon-Solfors Kärlek Mikael Gordon-Solfors, vice VD för nöjeskoncernen Wallmans, hade en otrygg uppväxt och var nära att bli ett offer för mörka och destruktiva krafter. När han hittade till Fryshuset fann han inte bara ett sammanhang, utan ett kärlekens tempel. Den 19-åriga språkstudenten Lena Solfors träffade den berömde, och betydligt äldre, Dexter Gordon i Spanien vintern 1964. – Jag tror att min kamp började redan innan födseln. Min mor hade förmodligen inte den lättaste av uppgifter att leverera budskapet att hon var gravid. Inte minst med tanke på min fars afroamerikanska ursprung och det faktum att han var jazzmusiker och inte bodde i Sverige. Familjen flyttade konstant och Mikael Gordon-Solfors växte upp i Sverige, Danmark och Spanien. Pappan hade fullt upp med sin karriär och var ständigt frånvarande, mamman arbetade mycket, var aktiv i organisationslivet och hade ett brett umgängesliv. Han togs till stor del om hand av sina morföräldrar. – Men de skilde sig väldigt tidigt och där någonstans började mitt elände. Vid 13 års ålder valde jag att flytta till en fosterfamilj i Täby, en härlig och stabil familj som gav mig insikt i vikten av rutiner och det goda samtalet. Tyvärr så drabbades även den familjen av tragik och skilsmässa under denna period, men med samlad kraft så klarades även den krisen av. Skoltiden i Björknäs utanför Stockholm präglades av tuffa tag. De rasistiska tillmälena haglade och de fåtal som likt honom hade ett afroamerikanskt ursprung stod inför tre alternativ. – Antingen slogs man eller så var man stolt och gick med rak rygg eller så dukade man under. Till slut blev det där jäkligt jobbigt och jag sökte mig till kretsar som hängde på stan och i Kungsträdgården. Jag var nära att hamna i kriminella grupper. Där, i Stockholms city, sökte han en samhörighet. Flera av kompisarna pratade om något som kallades Fryshuset och som just öppnat i Norra Hammarbyhamnen. Han gick dit och fann anledningen att hålla sig borta från, som han säger, ”de mörka krafterna”. Han blev helt tagen av energin han mötte på fyshuset. – Kärleken var omedelbar. Fryshuset var den egentliga världens lustgård. Med min bakgrund kände jag igen mig i det positiva i alla olika kulturyttringar – idrotten, musiken, det fria språket. Han hade börjat med kampsport och basket och spelade också trummor i funk-soulbandet Sorbet, och i Fryshuset fick de efter lång kötid en replokal där de höll till ett par år i mitten av 1980-talet. Fryshuset var då, säger han, som en urban förläggning av missanpassade ungdomar som sökte en samhörighet. – Det var ett kärlekens tempel och över alltihop vakade Anders Carlberg som en ärkeängel med sin starka övertygelse som påverkade allt och alla, säger Mikael Gordon-Solfors. Han anställdes några år senare som dåtidens yngste hotellchef för en Sunwing-anläggning på Mallorca och blev 1991 erbjuden av Hasse Wallman att dra upp riktlinjerna för ett nytt underhållningskoncept. Några penndrag och många arbetstimmar senare föddes Wallmans Salonger i Stockholm. I dag är han koncernens vice VD, ledamot i flera styrelser och ett tungt namn i nöjes- och underhållningsindustrin. Wallmans har sitt huvudkontor bara ett stenkast från Fryshuset och Mikael Gordon-Solfors söker sig regelbundet till lunchrestaurangen och går omkring i lokalerna för att insupa atmosfären. – Fryshuset är en själsligt läkande institution, ett bevis för att mörka och ljusa krafter kan enas, läkas och förenas under samma tak. Jag tycker att det är en av vår samtids absolut starkaste arenor för att just förstå det som pågår i samhället. Det nya, eller snarare det verkliga, Sveriges talkör. En generation fylld av en global världsbild där gränserna är få och möjligheterna oändliga. För de företag som är visionära utgör Fryshuset en fantastisk kommunikationsplattform, anser han. – Den som tränger in i dess hjärta når varje segment. Det är som en gigantisk läsplatta där man kan hämta information om hur dagens samhälle ser ut, både demografiskt och socioekonomiskt. Mikael Gordon-Solfors talar gärna om relevans. Företag, som bär ett starkt varumärke och som bejakar mänskliga värden, överlever inte utan att vara just relevanta. – Varenda människoöde i Fryshuset är av betydelse. Unga människor har en dröm när de går in i det där huset och på något sätt när de varandras drömmar. o Mikael Gordon-Solfors Ålder: 48 år. Bor: I villa i Nacka. Utbildning: IHM Business School. Karriär i urval: Medgrundare till Wallmansbolagen där han är vice VD. Medskapare till TV-program som Fame Factory och Allt för byn. Föredragshållare och mentor inom ledarskap. Styrelseledamot i bland annat Max hamburgerrestauranger, Dinners, Sinclair Entertainment, AIK Ishockey och Stiftelsen One Kind Act. Intressen: Fridykning med marina däggdjur (delfiner och valar), idrott, inredning och design. Foto: Karin Törnblom/IBL 16 annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons KRÖNIKÖREN: Leo Razzak »Jag är en produkt av en social investering« mänskligt lidande, för det kan man inte räkna på. Så jag anser att vi behöver en social investeringsbudget för människor i Sverige i dag. Och det säger jag, för jag är en produkt av en social investering. Jag skulle inte stå här i dag och säga de här sakerna om det inte var för att jag fick hjälp i mina yngre dagar och hamnade på banan. Jag lyckades vända mina så kallade dåliga sidor till fördelar. Att jag snackade för mycket på lektionerna blev helt plötsligt en styrka. Att våga ta steget ut och inte vara blyg, att ta för sig, det blev en tillgång. Mina tunna associationsvägar och att jag ofta tänkte utanför boxen blev min fördel. Jag kommer ihåg när jag jobbade, det blev ofta så att man styrde upp möten, och vid ett tillfälle träffade jag en HR-chef på ett stort företag och sa ”Kan ni inte lägga nästa styrelsemöte på Fryshuset?” Det gjorde de, och en halv dag senare hade jag ett beslut i handen – de valde att gå in som huvudsponsor med 6 miljoner. I dag är bolaget nära samarbetspartner till Fryshuset INC, som hjälper unga att utveckla sitt entreprenörskap och där jag är styrelseordförande. Mycket av det jag lärde mig på Fryshuset använder jag fortfarande när jag jobbar med multinationella bolag. Det är bra skit, helt enkelt. Anders Carlberg brukade ofta referera till mig så här: ”Leo, du är som en olympier. Du gör inte ett skit om det inte behövs, men jävlar, då starskottet går, är det ingen som slår dig.” Anders, du var mitt startskott. Du hjälpte mig att vrida om min drivkraft från hämndlystnad till revanschlust. Du hade en förmåga att aldrig leda utifrån din position, utan du byggde alltid upp genuina relationer till människor, oavsett bakgrund. Jag hoppas att du som läser detta blir motiverad att ladda revolvern och avfyra startskottet där det behövs som mest. 17 Foto: Måns Lennstrand LEO Razzak är social entreprenör, med bakgrund som projektledare på Fryshuset. Han föreläser om och utbildar kommuner, myndigheter, näringsliv och organisationer i ledarskap, utveckling, mångfald, kommunikation och konsten att bygga relationer. Han nominerades till Stora Talarpriset 2010 och utsågs 2012 till Sveriges Framtida Ledare. D et är nästan alltid så att vi resonerar på följande sätt kring preventiva insatser mot barn och unga: vi tycker att det blir för dyrt. Ta tjugo ungdomar i en kommun som bränner bilar och vandaliserar. Vi på Fryshuset har en evidensbaserad och beprövad metod som kan motverka det här. Kommunen säger ”Wow!”, vi säger ”Ja!”, kommunen säger ”Vi kör!” Men det här projektet kostar en miljon kronor. Och kommunen säger, ”Det blir för dyrt.” Så tycker alla. Men ärligt talat, blir det för dyrt? Ställ er frågan – vad kostar det att inte göra nånting? Och det är nu det börjar bli intressant. För helt ärligt – DÅ det blir dyrt. Ta en gängkriminell person under en 15-årsperiod. Vad tror ni den här personen kostar skattebetalande medborgare i akuta insatser och utgifter? 23 miljoner. Men sånt har vi tydligen mycket svårare att relatera till. Så vi tar en ung tjej istället, som växer upp i en alkoholiserad familj, blir mobbad i skolan och fastnar i ett så kallat självskadebeteende. Hon börjar skära upp armarna och hon gör det i tre år. Hon får akut vård, hamnar på HVB-hem, får psykisk hjälp osv. Anledningen till allt det här? Det är oftast att man inte har någon som lyssnar på en. Sätt en prislapp på den här tjejen på tre år: 10,5 miljoner. Till det ska läggas att det är mellan 40 000 och 50 000 unga tjejer som riskerar att hamna i liknande mönster, enligt Socialstyrelsen. Du kan göra matten själv. Faktum är att vi betalar 210 miljarder per år i akuta insatser. Det är så jävla mycket pengar att det är svårt att förstå. Och ni ska veta att genom att satsa på preventiva och förebyggande insatser kan vi spara in pengarna på tre år med 5 till 8 gånger, jämfört med att inte göra någonting. Och man behöver bara rädda en på tjugo för att det ska gå ihop ekonomiskt. Så det är helt ärligt dyrare att inte göra någonting. Men vi har ett systemfel i Sverige i dag, för ska vi bygga ett kommunhus eller vägar eller annat så har vi alltid investeringsbudgetar att hämta deg ifrån. Men om vi ska satsa på Kalle eller Lisa måste vi hämta pengar ur den kommunala årsbudgeten som öppnar den 1 januari och stänger den 31 december och ALLTID är ansträngd. Och sedan kan ni tänka på vad alla de här siffrorna är exklusive annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons H istoria i januari 2013 lämnade fryshusets grundare anders carlberg oss efter en tids sjukdom. anders carlberg var en gränslös eldsjäl. hans tro på människor och deras förmåga att växa och utvecklas var fullkomligt obeveklig – mest av allt trodde han på dem som ingen annan trodde på, de som inte ens trodde på sig själva. vid hans bortgång hade fryshuset vuxit till en mångfacetterad rörelse för unga människors utveckling. en rörelse med över 50 verksamheter och egna metoder som fortsätter att växa och spridas över hela sverige och till andra delar av världen. I september 1984 slogs portarna upp till Fryshuset i ett stort och slitet fryslager i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm, därav namnet Fryshuset. Det fanns en nybyggd baskethall och 50 replokaler. Redan från början fick ungdomarna själva vara med och forma aktiviteterna i huset. Basket och rockmusik dominerade under de första åren, och det sociala engagemanget, utbildningar och andra passionerade intressen växte på grund av de stora behov som fanns i samhälle. Redan efter några år hade man vuxit ur lokalerna. 1988 startades Rockmusiker linjen RML, än i dag en av de mest välrenommerade heltidsutbildningarna för rockmusiker 1987 får Stockholms skinnskallar en samlingsplats på Fryshuset. Syftet var att integrera dem med andra människor. Lärdomarna av detta ledde 1998 till att verksamheten Exit startades för att stötta unga människor som vill lämna högerextrema grupper. 1984 1990 "Farsor och Morsor på stan” startas. Verksamheten blev en modell för nattvandrande föräldrar och vuxna. I dag finns nattvandrarföreningar över hela Sverige. 1985 uppstod för första gången kravaller och samman- drabbningar mellan olika ungdomsgrupper i Kungsträdgården i Stockholm. Upploppen ledde till att Fryshuset lyfte in anti-våldsorganisationen Non-Fighting-Generation (NFG) i verksamheten. De goda erfarenheterna av NFG ledde till att Lugna Gatan startades 1995. 1997 flyttade Fryshuset i Stockholm till Södra Hammarby hamnen där man av Stockholms kommun fick hyra en 9-vånings fastighet. Genast började arbetet med en tillbyggnad av en idrottshall/konserthall, ”Arenan”, och musikscenen ”Klubben”. Sammanlagt hyrde Fryshuset 13 000 kvadratmeter och verksamheten fungerade över all förväntan. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset 2013 i november tog Fryshuset över driften av fritidsverksamheten i stads delen Skärholmen. Det är ett omfattande uppdrag med tio verksamheter fördelade på åtta olika anläggningar som spänner från parklek, mötesplatser, träffpunkter till ett ungdomens hus. Avtalet löper på två år med möjlighet till förlängning. 2000 startar Fryshuset friskolegymnasium. Fryshusets Gymnasium som fullt utbyggd skulle ta emot 1 000 elever vilket är det elevantal Fryshusets gymnasium har i dag. 2007 är första året som Fryshuset är med på politikerveckan i Almedalen. Fryshuset är där för att positionera ungas behov samt de lösningar och metoder som Fryshuset tillgängliggör för samhället. I mitten av 2000-talet påbörjades expansionen till Göteborg och Malmö. Fryshuset tog sitt skolkoncept till Angeredsgymnasiet i Göteborg och verksamheten Lugna Gatan startades upp i båda städerna. Efter hand startade fler av Fryshusets verksamheter upp i Göteborg och Malmö. annons 2010 tog Fryshuset ytterligare ett steg in i skolans värld och startade en grundskola för årskurs 7 till 9, en skola som i dag har 216 elever. 2012 bildas det nationella nätverket Fryshusandan som i dag är ett nationellt nätverk med fler än 200 medlemsorganisationer. Nätverket riktar sig till verksamma inom barnoch ungdomsfrågor, oavsett sektor. FRAMTIDEN I mars 2014 öppnar Fryshuset en filial Stockholmsförortern Husby och under våren startas även en verksamhet i Tensta och en i Kalmar. 2007 startades Fryshusets Nätvandrare för att möta ett ökat behov av vuxenkontakter på Internet. 2013 i januari lämnar Anders Carlberg oss och Fryshuset startar på Anders uttryckliga önskan Anders Carlberg minnesfond vars syfte är att samla in pengar till stiftelsen KFUM söder Fryshuset för att köpa fastigheten i Hammarby Sjöstad. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons 3 RÖSTER: Platscheferna 1. Vad är den största utmaningen du ser i din stad gällande ungdomsfrågor 2014? 2. Vad är den största utmaningen för Fryshuset 2014? 3. Om du fick fatta ett viktigt beslut som kommer att få en stor inverkan på din stad – vilket beslut skulle det vara? Alexandra Green Tetschet Titel: Platschef, Fryshuset Malmö 1. 2. 2. Att skapa meningsfull fritidssysselsättning, exempelvis fritidsgårdar som är öppna på tider som ungdomarna vill, och inte utifrån vad vi vuxna anser vara lämpligt. Att få ökade resurser. Vi vill få fler företag som inte bara ger pengar utan också inser sitt ansvar och aktivt engagerar sig i vår verksamhet. Vi har så många barn och ungdomar i huset att vi vuxit ur vårt hus. Vi behöver mer resurser så att vi kan skaffa nya och större lokaler på ett neutralt och bra läge i stan. 3. 3. Jag skulle se till att kommunen skapade fler arbetstillfällen, och gjorde ungdomarna delaktiga i den processen. Jag hade bestämt att varje beslut ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv och med stöd av den forskning som finns, inte ekonomi och vad man tycker och tänker som vuxen. 86% 1. Att skapa trygghet bland alla skottlossningar och all kriminalitet. Att skapa arbetstillfällen. Att se till att niondeklassarna klarar skolan så att de kommer in på gymnasiet. Att minska den ökande segregationen i Göteborg. Johan Oljeqvist Titel: VD och t.f. platschef, Fryshuset Stockholm Så stor del av ungdomarna uppger att bristen på mötesplatser för unga är ett enormt problem. De menar att de mötesplatser som finns är skapade efter vad vuxna tror eller tycker att unga ska ha, inte vad unga själva vill ha. Källa: Fryshusandans rapport. Katrin Hakopian Titel: Platschef, Fryshuset Göteborg Foto: Martin von Krogh 20 1. Att överbrygga klyftan mellan centrum och förorterna. Man har olika förutsättningar beroende på var man växer upp någonstans. Stockholm som stad har generellt svårt med mångfalden när det gäller rekrytering. 2. Etableringen i Husby och i Skärholmen är en stor och rolig utmaning. I Hammarby Sjöstad är vi ett Fryshus för hela Stockholm, men i Husby och Skärholmen blir det mer lokalt. Vi måste vara lika bra på att utgå från ungdomars behov där som här. 3. Att skapa en social investeringsfond i den offentliga verksamheten som satsas på stöd till barn redan i förskolan och på lågstadiet. Efter 10-15 år har man minskat kostnaderna så mycket inom rättsväsende och kriminalvård så att man permanent kan föra över pengar från dessa institutioner till preventivt arbete. annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons Investera i framtidens verkliga vinnare. SPP Global Topp 100 är en fond där vi har valt ut de bästa företagen i världen från varje bransch utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala kriterier. Resultatet är hundra företag med god lönsamhet och riktigt bra förutsättningar att ge avkastning på dina investeringar. Vi är nämligen övertygade om att de företag som är rustade för en hållbar framtid är de som kommer att bli framtidens vinnare. Du köper på spp.se, sppfonder.se, avanza.se, fondmarknaden.se nordnet.se eller pensionsmyndigheten.se. Välkommen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som du placerar i fonder kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. När allt fungerar kring kontanterna, är det lättare att få affärerna att blomstra sets ryshu siF rar os ge ga Vi en aktivt bid verk ge veri S i n e litet ina a krim insk att m ra till r att et fö samh Loomis är helt fokuserade på att hjälpa dig med din värdehantering. Vi ägnar all vår tid och energi till att hitta smarta och effektiva helhetslösningar, så att du kan tänka på din egen verksamhet till hundra procent. Välkommen till oss. hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons KRIMINOLOGEN: Camila Salazar Atias Det finns en stor outnyttjad potential bland unga som hamnat i utanförskap. Det handlar om kunskaper som inte ger skolbetyg men som kan stärka företagens kompetens. Camila Salazar, specialist på gängfrågor på Fryshuset, uppmanar näringslivet att erbjuda jobb – och bostad. Foto: Mario Salazar »Ge dom jobb!« och som ser, Fryshuset arbetar i sina egna skolor med andra närvarande vuxna på lektioner och på raster som Klassmorfar, Lugna Gatan värdar, vuxna förebilder som kan ha en annan dialog och kontakt med eleverna. – Det handlar också om att ha positiva förväntningar. Att lärarna, när de träffar barnen och ungdomarna, faktiskt tror att de kan lyckas, inte bara tror att de kan ta sig igenom skolan utan visa på alla fantastiska möjligheter. Camila Salazar önskar att näringslivet insåg vilken kraft och potential det finns bland ungdomar som lever i utanförskap. Många har fantastiska språkkunskaper, men som inte hör till de traditionella och som de inte får betyg i. Bara detta är en värdefull kompetens som skulle kunna utnyttjas bättre, menar hon. Och det finns fler kunskaper som inte används. – Vi har otroligt socialt kompetenta och streetsmarta ungdomar, som är vana att lösa svåra, akuta situationer. Det måste näringslivet kunna ta tillvara på. Vi har naturliga ledare bland ungdomar, och om vi får ut dem från gängen så har vi naturliga ledare som skulle kunna leda företag hur långt som helst. Det blir allt vanligare att arbetsgivare begär att få se utdrag ur belastningsregistret i rekryteringsprocesser, vilket i praktiken innebär att en gång lagförda ungdomar fortsätter att bestraffas. Brottet blir på det sättet aldrig avtjänat. – Det är en farlig utveckling. Om man alltid ses som kriminell finns det ingen motivation att sluta vara kriminell. Om det slitna klyschan ”Klipp dig och skaffa ett jobb” gäller blir Camila Salazars uppmaning till näringslivet: – Var den som ger jobbet, var den som ger en chans till. Om du äger ett bostadsbolag, ge dem en lägenhet. Ge dem en trygg zon att utgå ifrån för att hitta sig själva. 23 300 000 Camila Salazar Atias är kriminolog med flerårig erfarenhet av forskning kring gäng som specialitet. Salazar har grundat och driver verksamheten CIDES (Center för information om destruktiva subkulturer) på Fryshuset. Under fem år forskade hon i New York och följde då det kriminella gänget The Almighty Latin King and Queen Nation. Hon har en klar bild av hur samhället, inte minst näringslivet, kan bidra till att skapa en inkluderande och konkurrenskraftig arbetsmarknad som motverkar gängkriminalitet och svart ekonomi. – Jag har jobbat med gängfrågor i 15 år och har sett att samhället ofta agerar utifrån ”hur-skyddar-vi-oss-frångängen”-perspektivet. Jag vill vända det till ”hur-hjälpervi-unga-att-inte-hamna-i-gäng”-perspektivet. Och om man ändå hamnar där, hur man tar sig därifrån? Det finns ett antal givna förutsättningar som kan hindra en ung människa att söka sig till destruktivitet: en väl fungerande familj, ett skolarbete som fungerar, ett socialt nätverk, en anständig ekonomisk nivå. Ju fler sådana faktorer som saknas, desto större är risken att hamna i utanförskap. Och det som avgör om man stannar i utanförskap eller inte är ett antal vändpunkter. – Det kan vara att man får en viktig vuxenperson i sitt liv som ser, hör och agerar. Eller att det börjar gå bra i skolan i ett visst ämne. Eller att någon stöttar en att plugga vidare, eller inser att den här personen har behov av glasögon eller lider av dyslexi. Det är just en misslyckad skolgång som är den största utslagningsfaktorn bland ungdomar. Utan fungerande examensbetyg kommer man inte vidare i livet. Camila Salazar anser att det är här samhället ska satsa. – Det handlar inte bara om fler lärare utan också om andra vuxna, andra aktiviteter, andra saker som fångar upp Så många unga svenskar saknar en bostad i dag, en dryg femtedel av alla mellan 20 och 27 år bor kvar hemma. Källa: Rapport från Hyresgästföreningen, januari 2014. annons annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons UNGA RÖSTER: Om samhället Om jag var statsminister för en dag … Fryshuset har som en av flera aktiviteter inför riksdagsvalet 2014 samlat 100 unga röster som berättar vilket beslut de skulle fatta om de fick vara statsminister för en dag. Engla, 14 år Alva, 18 år ”... skulle jag lägga mer fokus på estetisk verksamhet i skolor och i samhället på det stora hela. Jag tror det gör en stor skillnad för hur man klarar resten av skolan och motiverar en att klara sig bättre. ” ”... skulle jag öka möjligheterna i förorterna. Problemen som skapas där är oftast för att de har för lite möjligheter.” Nathvadi, 18 år ”... skulle jag få alla ungdomars röster hörda eftersom att vi är framtiden. Det skulle kunna bli verklighet genom att höras i radio, eller exempelvis blogga, som jag gör. Min blogg handlar om ungdomslivet och hur man lyckas i framtiden. Om självförtroende. När jag har slutat skolan vill jag dansa och hjälpa andra människor. Jag vill göra samhället och världen till en bättre plats.” E lin, 16 år ”... skulle jag bygga fler hyresrätter, dels i Stockholm. I dagsläget är det svårt att flytta hemifrån som ung, hyresrätter är ett av de bästa sätten att starta om på nytt. Bostadsrätter är väldigt dyrt i dag och det är inte många unga som har råd med det.” z Joel, 17 år ”... skulle jag höja CSN-bidraget och sen skulle jag se till att ensamstående mammor skulle få högre lön.” Emelie, 19 år ”... skulle jag vilja ha mer jämställdhet i det svenska samhället för att minska hatet mot invandrare. Så att alla människor får följa sin kultur på det sätt de vill, utan att behöva ta massa skit eller vara rädd för att gå ut för att man använder exempelvis slöja.” 24 Omar 17 år ”…. skulle jag se till så att alla fattiga människor skulle få gratis SL-kort.” Calvin, 17 år: ”... skulle jag fokusera på Sveriges integration! Jag tycker att det är hemskt att vi låter människor bo i vissa områden där de inte kan integreras in i samhället. Som invandrare har jag själv märkt av det, jag har haft turen att bo på ett väldigt bra ställe, ändå känns det som att jag aldrig riktigt har fått vara med på grund av att jag är invandrare. Rasism finns definitivt i Sverige. Det blir bättre och bättre men om vi fokuserar på integration då kommer alla verkligen kunna få vara med.” Gosha 16 år ”... skulle jag jobba närmre folket i min kommun. De som bor i kommunen ska få vara delaktiga. Någon som bor i Danderyd ska inte bestämma vad som är bäst och mest lämpligt för någon som bor i Tensta, Vårberg eller någon annan kommun. Folk i din egen kommun och folk du kan relatera till ska få vara med och bestämma. Vi ska jobba tillsammans för en bättre framtid.” Vi bryr oss om människorna, husen och staden www.einarmattsson.se annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons POLITIK: Oberoende »Det behövs långsiktiga lösningar« Fryshusets täta kontakt med de politiska partierna ger resultat. Inför valet 2014 har utanförskapet och gängkriminaliteten blivit valfrågor. Beatrice Clarke, politisk samordnare på Fryshuset, vill att politikerna släpper in Fryshuset och andra aktörer från den ideella sektorn tidigare i beslutsprocessen. Fryshuset är en politiskt oberoende organisation, men har regelbundna kontakter med alla partier. Det viktiga är inte den politiska ideologin, utan att samarbetet ger konkreta resultat som gör tillvaron bättre för unga människor. – Det har alltid varit viktigt för Fryshuset att bjuda in politiker till möten och dialog. Då skapas det processer som leder till förändring, säger Beatrice Clarke som tillsammans med Robert Gustafsson driver Fryshusets politiska arbete. Arbetet innebär bland annat att ge politikerna en helhetsbild av verksamheten för att skapa förståelse för vad som behöver göras. Fryshuset har arbetat med barn- och ungdomsfrågor i 30 år och intar en särställning i den så kallade tredje sektorn genom sina erkänt effektiva metoder för att komma tillrätta med utanförskap. – Vi har en stark önskan om att varje lokalsamhälle ska ha en mötesplats som är relevant för alla unga och där det finns positiva, vuxna förebilder som har möjlighet att jobba över ett lika brett fält som Fryshuset – allt från passionerad basket och musik till att arbeta med de svåra sociala frågorna och utbildning. Politiker förstår ofta ideella organisationers betydelse, och de ser att Fryshuset bygger relationer med unga på ett sätt som kan vara svårare för till exempel en kommun. Ändå kan det vara svårt för politiker och tjänstemän att få fram finansiering till den typ av verksamheter som Frys- huset driver med och för unga. – Deras mandat och handlingsfrihet begränsas ofta av kommunala strukturer och verksamhetsindelningar. Gränsöverskridande samverkan med omvärlden har svårt att passa in i detta landskap. Näringslivet har större rörelsefrihet. När de inser nyttan av det arbete vi på Fryshuset gör, kan de agera snabbt och ingå gränsöverskridande samarbeten som de tror på. Vi hoppas att det offentliga snart kommer att kunna följa i det spåret och göra detsamma, förklarar Beatrice Clarke. Ett av många sätt för Fryshuset att närma sig det politiska livet är närvaron i Almedalen. Valåret 2014 är det åttonde året som Fryshuset är där med ett digert seminarieprogram med inbjudna gäster och föreläsare från samhällets alla sektorer. De områden som står i fokus är skola, arbetsmarknad och unga som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap. Fryshuset är i Almedalen för att positionera ungas behov samt de lösningar och metoder som Fryshuset tillgängliggör för samhället. – Fryshuset driver opinionsbildning inom områden där vi har särskilda kunskaper, erfarenheter och metoder och arbetar aktivt med att sprida och dela med oss av våra samlade insikter om ungas behov till politiker, tjänstemän, beslutsfattare och näringsliv, säger Beatrice Clarke. Valåret 2014 inleddes för Fryshusets del redan under hösten 2013 då man följde upp kontakterna från politikerveckan i Almedalen och bjöd in partitopparna till samtal om utanförskapsfrågor, skolan och för att ge en bild av hur ungas vardag ser ut, en bild som många politiker kan ha svårt att hämta in från sina egna kanaler. – Vårt fokus är att få politiker att förstå att vi behöver långsiktiga lösningar och inte brandkårsutryckningar. Det här visar att vårt arbete verkligen ger resultat, konstaterar Beatrice Clarke. Robert Gustafsson och Beatrice Clarke driver tillsammans Fryshusets politiska arbete. Fryshusets program i Almedalen: www.almedalen2014.fryshuset.se av totalt 3 000 unga uppgav att rasism är ett stort problem i deras kommun. Av 3 500 vuxna höll endast 50% med. Källa: Fryshusandans rappor. 86% Foto: Rafael Mercedes 25 annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons Vittnesmåls annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons Kultur: Välkommen hem teater Teater Fryshusets senaste produktion ”Välkommen hem – fragment från kriminalvården” med manus av Mattias Brunn och med Jonatan Rodriguez, Ulf Stenberg och Jarmo Mäkinen i rollerna. Föreställningen bygger på autentiska berättelser ur intervjuer och samtal med människor som tillbringat stora delar av sina liv bakom låsta dörrar. Det är en teaterföreställning som ger en unik insyn i svenska fängelser, om livet bakom murarna. – Syftet med alla våra produktioner är att väcka debatt, dialog, handling och delaktighet, säger regissörerna Emil Rosén och Ulf Stenberg, tillika Teater Fryshusets konstnärliga ledare. Om föreställningen Välkommen hem säger de: – Vad är det vi säger att vi gör och vad är det som vi faktiskt gör? Vilken typ av vård är det vi menar när vi talar om kriminalvård? De flesta har åsikter om fängelset men få har ordentlig kunskap. Åtta av tio ungdomar återfaller i brott. Fryshuset träffar dem före och efter straffet. De yngsta som har avtjänat långa straff är den svåraste gruppen att hjälpa, fängelse ska inte vara och får inte bli samhällets främsta metod för att förebygga brott. 2011 tilldelades Teater Fryshuset Teskedsordens pris med motiveringen: ”flera unika föreställningar som skildrar utanförskap och fanatism och därmed gör en viktig insats för ett mänskligare och tolerantare samhälle”. Teater Fryshuset har under sina år på Fryshuset hunnit med flera produktioner som ofta bygger på en tematik kring kopplingen mellan våld och manlig identitet. Topboy – en huligan berättelse. Förorten brinner, en historia om utanförskap, kriminalitet och miljonprogram. Medans vi faller, en pjäs om en mycket mörk period i Gangsterrapparen Sebastian Stakksets liv. Zebraflickan, fritt efter Sofia Åkermans succébok om självskadebeteende och Hatets röst som är en föreställning om vit-maktrörelsen. Flera av föreställningarna kommer att spelas under A lmedalsveckan 2014 på Länsteatern i Visby med spännande deltagare i efterföljande paneldebatter. Foto: Olov Tegby Frisk 27 annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons CSR: Så funkar det »Målet är att skapa win-win« CSR har blivit ett inarbetat begrepp i näringslivet. Men hur gör man? På Fryshuset finns en hel del erfarenhet och det är ”win-win” som är ledstjärnan. Varför vill man ingå det här samarbetet? Behöver man bli bättre på att förstå vad den yngre generationen vill och kan? Vill man förstärka en viss kompetens? Vill man förändra sin företagskultur eller skapa ett högre engagemang hos sin personal? – Ingångsvärdena kan se olika ut och när man vet vilken utmaning man som företag står inför går det snabbare att hitta rätt samarbetsprojekt. Ett långsiktigt förändringsarbete hos ett företag som vill bidra till social samhällsutveckling kräver en övergripande strategi där alla delar av företaget blir involverade. Ju närmre kärnverksamheten man kommer desto bättre resultat. Det gäller att hitta en ”win-win” som kan redovisas och kommuniceras. – Och var stolt över den! säger Lotta Lundberg. 29 Foto: Rafael Mercedes Corporate Social Responsibility brukar definieras som att ett företag tar ansvar ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. CSR har blivit en av hörnstenarna i Fryshusets arbete. – Vi har samverkat med näringslivet i 30 år. Erfarenheten gör oss medvetna om vilka utmaningar vi fortfarande har framför oss i dessa samarbeten, säger Lotta Lundberg, marknads- och kommunikationschef på Fryshuset. Ett företag som vill samarbeta med Fryshuset behöver förhålla sig till, och helst dela, den värdegrund som hela verksamheten vilar på och till viss del sätta sig in i de samhällsförändringar som Fryshuset försöker åstadkomma. – Vi ser gärna att samarbetet består av flera delar, där det finansiella stödet är en del som förstärks genom olika samarbetsprojekt där företaget och Fryshuset möts och skapar relationer och sätter gemensamma mål som gynnar både företaget och våra målgrupper. Våra företagssamarbeten är ovärderliga eftersom näringslivet ofta ger oss förtroendet att själva avgöra var deras pengar behövs som mest. Vi kan stoppa en destruktiv utveckling hos en ung människa när vi har möjlighet att agera direkt. Näringslivet har en gedigen kunskap och förståelse för både risker och vikten av innovationskraft, och kan många gånger vara mer proaktiva än det offentliga när det gäller finansiering av de verksamheter vi bedriver. Fryshuset ser också ett stort värde i att minska gapet mellan näringslivet och ungdomarna. Det sker ofta genom projekt där unga möter företaget och dess företrädare. Det finns enligt Lotta Lundberg en stark önskan hos många unga att vidga sitt vuxna nätverk och det kan göras genom enkla, riktade aktiviteter som ofta ger lika mycket för företaget som för ungdomarna. – Att skapa jobb, feriejobb, praktikplatser och arbetsträningsplatser är oerhört viktigt och här kan Fryshuset stödja på olika sätt. Men det handlar inte enbart om att hjälpa ungdomar. Det handlar också om att företagen själva ska vinna på sin sociala investering. Ett verkningsfullt förändringsarbete i samhället förutsätter långsiktiga och starka relationer till de företag som Fryshuset samarbetar med och målet är att skapa en ”win-win situation”. – CSR-samarbeten ska inte jämställas med sponsring och behöver inte heller vara bidragsbetonat, utan kan laddas med stora värden för det moderna företaget inom HR och rekrytering, kultur, ledarskap, produktutveckling, marknadskommunikation och mycket mer. Det är framförallt tre saker som Lotta Lundberg vill att företagen ska tänka igenom för att vara redo att ta steget in i ett samarbete med Fryshuset. o Lotta Lundberg Gör: Marknads- och kommunikationschef Fryshuset Kontakt: [email protected] annons hela denna bilaga är en annons från fryshuset annons mhet under Vi har haft förmå nen att få följa Fryshusets verksa arbete man bedriver många år och har ständigt imponerats av det Anders Carlbergs för och med unga männ iskor. Det gläder oss att r. initiativ och livsverk förvaltas väl av nya krafte dstro till framti Fryshuset har under lång tid gett hopp och mar som alltför tusent als ungdomar i vårt samhä lle. Det är ungdo hamnat i någon ofta saknat positiva vuxna förebi lder och som uset har bedriv it Frysh xt. form av utanförskap under sin uppvä ood och Mentor. flera projek t tillsam mans med bland andra Childh Sverige har Vi värdesätter att vi under flera statsbesök till mheten för haft möjlig het att besöka Fryshuset och visa verksa en att kunna tillfäll unika varit den gästande statschefen. Det har berätt a hur Fryshuset stöder ungdomar. r landets gränVerksa mheten växer både i Sverige och utanfö s att den ska ser. Den är viktig och värd allt stöd och vi hoppa i vårt land mar ungdo många fortsätta att utveck las till gagn för och även i andra delar av världen. önskar lycka till Vi vill gratulera Fryshuset till de 30 åren och i framtiden! H.M. Konun g Carl XVI Gusta f H.M. Drottn ing Silvia Foto: Embassy of the United States, Stockholm Sweden US Foto: Kungahuset.se Alexis Daflos This year marks the thirtieth ann iversary of Fryshuset. My wife Nat alia and I would the refore like to extend our warmest well-w ish es and con gratulations on this ver y specia l occasi on. For three decades, and cou nti ng, you have pro moted and worked relentlessly for an inc lusive, mu ltic ultura l and diverse society. By engagi ng youths of all backgrounds, Fryshu set has bui lt a platfor m that ser ves as a meetin g poi nt that advances education and culture. This is a concept that needs to be emulated beyond the borders of Sweden and echoed in every cor ner of the glo be that lacks the com passion and liberties that are present in the Swedish society. Both Nat alia and I are descendants of imm igr ants who came to America in hope of better lives. Their jou rney to becom ing ful ly integrated citizen s inc luded ma ny of the sam e cha llen ges that tod ay’ imm igrants (in Swede s n) are facing. Havin g read and heard about their stories and experi ences, we are humble d and impressed by the import ant role that Fry shuset plays. What was true back the n remain s true tod ay - values such as tolerance, inclusion, int egration and civ il cou rage must be more tha n words. Nat alia and I hav e had the privilege to bear witness to how the Fryshuset tea m con sta ntl y puts these wo rds into practice. In the last couple of yea rs, the U.S. Embassy has suppor ted a number of Fryshuset’s progra ms. We are par ticu larly pleased to see that Fryshuset contin ues to reach out to org anization s and youth groups in the Un ited Sta tes to share best-pract ices. The Un ited States and Sweden have goo d stories to tell and we intend to keep worki ng with you to spread the m far and beyond. Keep up the good work and see you soon. Mark Brzezi nsk i U.S. Ambassador to Sw eden Tack Fryshuset! Stina Götbrink, välgörenhetschef på PostkodLotteriet och Niclas Kjellström-Matseke, vd för PostkodLotteriet delar ut årets check till Fryshusets vd Johan Oljekvist. Fryshuset ger unga chansen att visa mod och medmänsklighet. Att tro på sig själva och att våga växa, även om ingen annan tror att de ska lyckas. Fryshuset har dörren öppen för alla och har för många blivit som ett andra hem. Vi på PostkodLotteriet är stolta över att få vara med och stödja Fryshuset. Det är möjligt tack vare alla våra drygt en miljon lottköpare som är med och bidrar. postkodlotteriet.se Visa ditt samhällsengagemang med idrotten som verktyg! Ge dagens ungdomar en möjlighet att leva och uppleva sin passion BASKET! Följ med oss på ditt livs CSR-resa! 08 Stockholm Human Rights är en av Sveriges främsta basketklubbar under 2000-talet med totalt fem Svenska Mästerskap sedan 2001. En lång rad välkända basketspelare har spelat och utvecklats i klubben. På damsidan kan nämnas, bland många andra, WNBA-stjärnan Farhiya Abdi, Kadidja Andersson och Jennie Thingwall.På herrsidan har vi haft ledade profiler som Olle Håkanson, Jocke Blom och Ollie Ilunga. Under de senaste åren har de sportsliga resultaten dock inte varit lika goda, men vi jobbar nu målmedvetet på att återigen nå toppen på båda dam- och herrsidan. Ända sedan starten har 08 Stockholm haft en nära koppling till Fryshuset och de sociala insatser som spirar där. Vi jobbar utifrån en tydlig värdegrund som tar avstamp i Fryshusets värdegrund. Vi vill vara den ledande, mest innovativa och mest attraktiva idrottsklubben i Sverige när det gäller att använda idrott som ett verktyg för social utveckling. Detta vill vi göra i nära samarbete med verksamheter och resurser inom Fryshuset. Genom att bygga fram- gångsrika basketlag och utveckla spelare som goda förebilder vill vi nå ut till ungdomar brett i främst Stockholmsområdet. Vägen tillbaka börjar här är vårt ledord för satsningen att ta oss tillbaka till toppen av svensk basket. Det är också vårt fokus när vi ser vilka effekter vårt sociala engagemang kan leda till. Vi vill uppmuntra och stimulera ungdomar att leva och uppleva sin passion basket. Vi vill också ge de personer som hamnat snett en möjlighet att komma till en positiv gemenskap för att komma ifrån destruktiva beteenden. I allt vi gör, på basketplanen och vid sidan om, utgår vi från våra värdeord: Samarbete, Ansvar, Kvalitet, Engagemang, Respekt. Är du med oss? Vi behöver bli fler. Vi behöver bli bättre och starkare för att nå ut bredare. Vi söker fler samarbetspartners som vill göra en tydlig skillnad. Med din hjälp och dina insatser kan vi skapa bättre förutsättning för dagens ungdomar och fortsätta vara en stark och positiv förebild. WE ARE 08! VI ÄR MED! Sponsorer och samarbetspartners som är med oss på vägen. Våra samarbetsklubbar TYRESÖ BASKET BREMER BASKETBALL KFUM SÖDER BASKET FRYSHUSET BASKET www.08stockholm.se HUDDINGE BASKET JKS BASKET
© Copyright 2024