1. No category

A" lämna ovälkomna besked och behålla en god rela5on 67#,)+#
svåra
besked
Jakob Carlander
jakob carlander
att lämna
Jakob Carlander
att lämna
svåra besked
Text och bilder kan hämtas www.ssil.se Börja e" stycke ifrån… www.carlander.nu Ravn i socialtjänsten: •  Konflikträdsla •  Känsla av egen skuld – se situa5onen som e" eget misslyckande •  Obehag av någon annans starka känsla •  Vanmakt. Vet inte vad man ska säga och göra A" vara den som meddelar svåra besked ”Den som kommer med onda bud blir älskad av ingen” Sofokles 400-­‐t f Kr www.carlander.nu Direktören för det hele – i vården: Biståndshandläggaren har en vårdplanering för en kvinna som ska lämna sjukhuset för pallia5v vård hemma. Kvinnan tackar dock nej 5ll all hjälp. Det är uppenbart a" ingen rik5gt talat om för henne hur allvarlig hennes sjukdom är. Biståndshandläggaren söker därför dra in sjuksköterskan i samtalet och ber henne förklara för kvinnan vad pallia5v vård innebär. Hon svarar: -­‐ Det betyder du får gra8s hjälpmedel. www.carlander.nu I en mindre stad är Sixten en välkänd person såväl hos arbetsförmedlingen som på Försäkringskassan och socialkontoret. Sixten har under många år kämpat för sin rä" 5ll e" arbete. Han menar dessutom a" dessa tre berörda instanser hindrat honom från a" få e" jobb genom a" inte stödja och supporta honom 5llräckligt. På socialkontoret kan man se a" Sixten har stora personliga problem a" orka med sig själv och andra och man ställer sig frågan om Sixten har en neuropsykiatrisk sjukdom som omöjliggör e" vanligt arbete. Sixten kräver å sin sida a" bli behandlad som alla andra, vilket handläggaren på socialtjänsten ser som a" ställa överkrav på Sixten. Handläggaren överväger a" ta upp med Sixten hans eventuella psykiska funk5onshinder och föreslå en utredning. Men eWersom det skulle göra Sixten än mer kränkt och arg tvekar handläggaren om han ska våga säga det 5ll Sixten. Istället gör han bara en notering i sina egna anteckningar. A" samtala med den jag lämnat e" svårt besked. •  Dilemma: Jag är den som gör den andre förtvivlad och uppgiven, sam5digt som det är jag som ska mo5vera den andre a" acceptera en situa5on, ta sig an en svår behandling eller genomföra en oönskad förändring. •  Inte all5d möjligt vid samma 5llfälle Två grundläggande sammanhang då svåra besked lämnas •  Lämna svåra besked som är knutna 5ll sjukdom eller oväntad olycka och katastrof med dödsfall eller svåra skador som följd. •  Lämna svåra beskedet knutet 5ll en bedömning, e" beslut eller en prövning av något slag. Två konsekvenser I det förra fallet förstärks oWa rela5onen i e" starkt beroende. I det senare fallet utsä"s rela5onen för ifrågasä"ande och påfrestningar. Samtalet Argumentera inte De förstärker skillnader och ökar ångest www.carlander.nu
Övertala? •  ”Det här kommer inte a= göra ont”. •  A" övertala leder oWa 5ll större misstänksamhet. •  Det är mer framgångsrikt a" mo5vera och erbjuda informa5on. ”Man är inte sina känslor. Man har dem”
Bob Hansson E" svårt besked innebär en kris •  Psykisk kris är e" 5llstånd man försä"s i då ens 5digare erfarenheter och inlärda reak5onssä" inte är 5llräckliga för a" man i stunden ska förstå och kunna bemästra den livssitua5on man råkat in i. Johan Cullberg: Kris och utveckling •  Chockfasen •  Reak5onsfasen •  Bearbetningsfasen •  Nyorienteringen Svåra besked ska lämnas ansikte mot ansikte om möjligt: •  ”Jag kände varken sorg eller någon1ng annat, bara en stor tomhet och svalka. Emot mig kom en bekant, han var på si< bästa humör, jag följde honom en bit, pratande och skra<ande som han. Men plötsligt hörde jag honom fråga huru det stod 1ll med Ami, och när jag svarat, förstod jag på hans ansiktsu<ryck a< hon var död. Det hade blivit så förvånat och hjälplöst…” De starka känslornas triad • Rädsla
• 
• Skam
• 
• Aggressivitet - Ilska
Ilska, Rädsla och Skam är känslor som oWa låser oss 5ll en viss uppfa"ning www.carlander.nu
Känslomässig fara: Vi finner all5d det vi söker eWer Misstänksamhet involverar alla tre starka känslor •  Skam: A" stå utanför. Inte få det alla andra kanske får. •  Oro: A" allt inte går rä" 5ll och a" jag inte ska klara mig. •  Ilska: U5från tanken a" inte bli korrekt och rä"vist bemö". Misstänksamhet oron a" inte få det man har rä" 5ll •  I en familj där do"ern har behov av särskilt stöd och där mamman är anställd som personlig assistent är man upprörd på LSS-­‐handläggaren. Man kräver fler 5mmar för do"ern, vilket också betyder mer arbets5mmar för mamman. •  Handläggaren ser a" do"ern skulle klara sig med snarare färre 5mmar och a" det är e" större behov a" do"ern får mer 5d med klasskompisar och s5mulans utanför familjen. •  Föräldrarna blir då upprörda och söker kontakt med handläggaren via mejl, sms och telefonsamtal. •  Vid e" möte kallar det handläggaren för rasist. Våga vara rela5onell: •  Hur tror du det känns för mig a= bli kallad rasist! •  Ni gör e= fantas8skt jobb med er do=er. Jag blir berörd av det •  Om det stod i min makt a= ge dig fler 8mmar skulle jag tveklöst göra det. Men jag har inte skrivit lagen. Förbjud inte starka känslor! -­‐ Det finns ingen anledning 8ll oro, men din fru har kommit bort eHer en promenad i parken. -­‐ Nu får du inte bli arg, men jag har avslagit din ansökan… A" tänka med en SORK •  Situa&on •  Orsakar: känsla, tanke kroppsliga reak5oner •  Respons •  Konsekvens www.carlander.nu SORK •  S: Får besked a" jag inte har rä" 5ll e" eget ungdomsboende. •  O: Blir misstänksam. ”Tänk om det bara är 5ll mig de säger nej. Andra har ju få"”. Känner mig utanför. Blir rädd hur det ska gå. •  R: Kallar handläggaren för något kränkande •  K1: Lä"nad. Få" utlopp för min känsla, känner den bekräWad •  K2: Mer misstänksamhet. Fortsa" otrygghet. SORK •  S: Ska meddela klient a" hon inte kan få e" ungdomsboende. •  O: Känner mig osäker. Rädd a" bli kri5serad och ifrågasa". ”Tänk om jag gör fel”. •  R: Meddelar på telefon. Låter brysk och 5llrä"avisande på rösten. •  K1: Lä"nad •  K2: Ökad känsla av oro och misslyckande. OWa tror vi a" vi varit mer tydliga och upprik5ga, än vi fak5skt var. Vi säger något i början som vi sedan tar 5llbaka i slutet av samtalet Förvarna all5d när e" svårt eller oönskat besked kommer •  Jag är ledsen jag måste säga…. •  Jag har e" ovälkommet besked a" ge dig… •  Behandlingen har inte le" 5ll det resultat vi önskade…. •  Tyvärr kan jag inte gå din önskan 5ll mötes… Hur vet jag a" den andre förstå"? Förstå"? •  Låt den andre återberä"a: Vad har du hört jag sagt? •  Hjälp åt a" göra en sammanfa"ning: Om vi ska sammanfa"a vad vi sagt och du börjar? •  Ta hjälp av närstående. •  Lyssna på frågorna. •  Fråga var den andre tänker nu: Hur blir det för dig när jag berä"at det här? Vad tänker du om de"a? Jobba med sammanfa"ningar som a" hi"a e" spår Alex Schulmans berä"else om en sammanfa"ning E" svårt och ovälkommet besked väcker skam. Skamkompassen
Tillbakadragande
Ren skam (gömma sig)
Attack mot andra
Undvika underlägsenhet (förtryck)
Attack mot självet
Undvika hjälplöshet
(ta hänsyn)
Undvikande
Förhindra effekten
(göra ogjort)
Generalisera rela5onen som hjälp mot skam •  Det är inte ovanligt a" man ifrågasä"er sig själv. •  Det där är en vanlig reak5on. •  Jag känner igen det du beskriver. •  Många har berä"at för mig a" det blir på det sä"et •  Man reagerar så där. •  Vi är många som upplevt samma sak Och e" ovälkommet besked ökar oro och rädsla I4)'.#.P;4($#
•! I*;..1-:#fD-$(5)'-4U#Q%$.(U#S4(&5/#&-/#A),,#)01#-+)')&;g#
•! D%/.$(#H#("#'23):#;':-#+)&&-4#("#32#,4(#
•! S4>+:('#H#-'#4%/.$(#.)&#*%9-4#.;3#.:(4+(4-#
•! J;..1-:#H#("#/-:#+)&&-4#("#32#;$$(#
•! _PP3;*-'1-:#H#&-'#)0+.2#$%"'(/#
•! V;..:%'+.(&1-:#H#&):#/-'#.)&#.%3-4#'23):#P).;5*:#
www.carlander.nu
Vi söker all5d förhålla oss 5ll vår oro Rädsla, fly ovissheten Sven har få" erbjudande om behandling på en alkoholklinik med go" rykte. Arbetsgivaren har sagt a" de"a är hans sista chans. Tar han inte den och förändrar si" beteende mister han jobbet. Sven vill gärna försöka men är rädd för a" misslyckas. EWer tre dagar ringer man från kliniken och säger a" Sven har avvikit från behandlingen. www.carlander.nu Ju längre 5d av ovisshet Desto starkare reak5oner och respons. Vi vill ha kontroll över vår fram5d (som vi aldrig kan kontrollera) •  Kärlek och rela5on •  Arbete och ekonomi •  Kropp och hälsa Ibland blir tröst detsamma som
att bekräfta rädslan
Oro och tröst: tar aldrig slut Och e" ovälkommet besked gör oss arga. www.carlander.nu Ilska när vår integritet blivit kränkt. •  Integritas = hel, orörd, helgjuten, fullständig •  Oförutsägbart vad en människa innesluter i sin integritet (kroppen, ägodelar, anseende, husdjur, arbete, arbetsplats) www.carlander.nu Alliör lä"kränkt… ”Först kränkt vinner” •  Maciej Zaremba www.carlander.nu
Du har kränkt mig’ är en conversa8on stopper, en replik som inte vill ha svar, men vill dra sig undan sakfrågan. Den kränkta dumpar sin känsla i vårt knä för a= vi skall begrunda vår skuld – han själv har ingen del i saken och inget ansvar. Framförallt vill han inte höra a= det ’inte var meningen’. ’
Kränkthet: e" försvar mot en svår situa5on •  Jag förstår a" jag inte kan få e" eget boende. Men jag kan inte acceptera hur handläggaren ge" mig beskedet. Det var under all kri5k. •  När enhetschefen berä"ade a" jag är en av dem som får sluta, så hade hon inte ens rik5g informa5on om vad jag arbetar med. Det kan jag inte acceptera. •  LAH hade lovat a" vara där på en gång. Men när vi ringde a" pappa var död tog det en halv5mma innan någon kom. A" vara kränkt •  En adekvat reak5on på e" dåligt genomfört samtal •  En krisreak5on som hör samman med den ilska som väcks av a" vara inträngd i e" hörn •  En strategi för a" själv få sista ordet och om möjligt påverka och förändra det nega5va beskedet. Gräddfil-­‐ilska Mamma 5ll en son med kogni5va och fysiska funk5onshinder bor i Vilhelmina. Sonen bor i Ystad och har go" stöd av en grupp personliga assistenter. En fin vårmorgon när utetermometern krupit över 15 grader, gör man en uilykt med sonen. En av assistenterna tar en bild av sonen och skickar den som MMS 5ll mamman. Mamman ringer omedelbart upp och skäller ut assistenterna för a" sonen är alldeles för tunt klädd. I Vilhelmina är det 3 grader kallt och snöar. www.carlander.nu
Instrumentella känslor Instrumentella känslor kan ses som e" undersökande och prövande av bärigheten i beslutet •  Om inte mamma får e= boende i servicehus ska jag se 8ll det blir synd om dig! •  Jag ska gå 8ll 8dningen med det här! •  Du är rasist! •  Så här behandlar ni inga andra! Instrumentell ilska behöver ofta
en förhandlare
”Jag ger för a" du må ge” ”DO UT DES” Dialek5k som samtal vi instrumentella känslor Erik har få" plats på e" behandlingshem för avgiWning. Problemet är a" hans väskor foriarande finns kvar hemma då han hämtades direkt från socialkontoret. Erik ringer och vill fara hem för a" hämta sina väskor. Mary som är socialsekreterare misstänker a" Erik vill passa på a" ”dricka 5ll” en sista gång, säger a" hon kan hämta hans väskor eWersom hon har hans nyckel på kontoret. Erik blir arg och säger a" ingen har rä" a" rota i hans grejor. Mary föreslår då a" hon ska möta Erik vid behandlingshemmet och a" de 5llsammans far 5ll lägenheten. Erik suckar och säger a" då kan hon lika gärna hämta väskorna själv. Han frågar också om Mary kan köpa cigare"er på vägen www.carlander.nu Lär den andre a" kompromissa (genom a" själv göra det) •  ”Människans fram8d är beroende av vår förmåga a= kompromissa” Amos Oz www.carlander.nu
Samtal med Sixten •  Jag måste ha e= jobb. Jag har rä= a= leva som alla andra. •  Du har senaste året prövat tre arbetsplatser utan det gå= bra. Jag tror du ställer för höga krav på dig själv. •  Det är din skuldighet hjälpa mig med jobb, inte a= komma med undanflykter. Jag kan anmäla dig. •  Det är klart du kan. Men jag har e= förslag. Om du går med på a= göra den undersökning jag föreslagit dig flera gånger, så ska jag göra mi= y=ersta a= finna en bra arbetsplats när den är gjord och vi få= utvärdera. Det är all8d du själv som fa=ar beslut hur du vill gå vidare, med eller utan en utredning. Rä"shaveristen www.carlander.nu En kamp som aldrig tar slut •  Mi< liv har blivit förstört. Jag är utan arbete och uFaGg. Min fru har lämnat mig och barnen vill inte träffa mig. •  Men jag ger mig aldrig. Jag kräver min rä<visa. För trots allt kan inte mi< liv bli värre Lever ständigt med sin egen konflikt •  En socialsekreterare som haH kontakt med en besvärlig klient under många år och lyckats lotsa denne genom många svårigheter, drabbas själv av cancer och kommer a= vara sjukskriven under lång 8d. Socialsekreteraren berä=ar de=a för klienten, som blir upprörd. Men det som upprör klienten är a= ingen nu kan föra hans talan för myndigheter. Utan a= med e= ord beröra socialsekreterarerens sjukdom ringer han några dagar senare hem 8ll henne och kräver a= hon ska engagera sig i e= avslag han nyss få=. Två personlighetsdrag hos rä"shaveristen Narcissis&sk personlighet www.carlander.nu
Paranoid personlighet Tecken på rä"shaverism •  Kan inte avsluta e" samtal, men vill ha sista ordet. •  Ser sig som missförstådd och e" offer •  Har oWa varit i kontakt med många myndigheter och myndighetspersoner •  Har en lång omständlig berä"else. •  Beskriver sin belägenhet och di" uppträdande med starka metaforer och bilder. •  Får e" sammanträde a" haverera, genom a" ta över med sin egen berä"else och agenda. •  Bara blick för si" eget ärende. Något annat existerar inte. • 
Agerar som om ägde sanningen. www.carlander.nu Personal kan ta över det rä"shaveris5ska beteendet: Lås dig inte i argumenta5onen Se 5ll a" det finns ”nödutgångar” A" förhandla kräver ”svalkande likgil5ghet” En mor kom till mig:
Säg,
vad är det som fattas
i min kärlek?
Mina barn älskar mig ej som jag den.
Jag sade:
likgiltighet.
Lite svalkande likgiltighet
fattas i din kärlek.
- då gick hon bort
seende mot jorden
Henry Parland 1928
Svalkande likgil5ghet Hopp