SWE
Rädda Barnen, Röda Korset och
Svenska kyrkan samarbetar för ett bra
mottagande av människor på flykt.
Foto: Alex och Martin/IKON
Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden
barnrättsorganisation. Ända sedan vi grundades för snart
100 år sedan, har stöd till barn på flykt varit en viktig del av vår
verksamhet. Vi finns på plats hela vägen – från krigszonerna,
längs flyktvägarna och här hemma i Sverige. Vi arbetar för att
få till hållbara och långsiktiga förändringar
Röda Korset är världens främsta katastroforganisation.
Vi arbetar varje dag i kriser, katastrofer och konflikter världen
över. Vi består av miljontals frivilliga, som finns på plats före,
under och efter katastrofen för att hjälpa andra människor.
Vi finns på plats längs hela flyktvägen. Utifrån lokal kunskap
och medmänsklighet kämpar vi för att ingen ska lämnas
ensam i en katastrof.
Omsorg om medmänniskan är Svenska kyrkans ansvar
och uppdrag. Svenska kyrkan möter människor på flykt längs
hela flyktvägen. Vi ger akut stöd och arbetar långsiktigt för
en värld i fred och rättvisa. I Sverige finns våra församlingar
som bidrar med medmänskligt stöd och gemenskap. Svenska
kyrkan är Sveriges största trossamfund med 6,3 miljoner medlemmar och över 3 000 kyrkor i hela landet. Att välkomna alla
oavsett bakgrund och religion är en viktig del av den kristna
identiteten.
För mer information
redcross.se raddabarnen.sesvenskakyrkan.se
Till dig som
engagerar dig för
människor på flykt
– så kan du ta hand om dig själv
Att möta människor som befinner sig i en påfrestande
situation är både berikande och utmanande. Det påverkar
oss att höra andra människors berättelser – deras sorg,
trötthet, ilska, lättnad och glädje. Här är några råd om hur
du kan ta hand om dig själv när du som volontär eller som
anställd möter människor på flykt.
FÖRE
KOM IHÅG ATT
Du hjälper till här och nu.
Du är en del av ett större
sammanhang. När du
arbetar gör du det som
representant för din
organisation. De människor
som du möter ser dig
först och främst som
en representant för en
organisation.
De du möter har olika
bakgrund och berättelser.
De reagerar olika och de
vill olika saker.
• Tänk igenom hur mycket tid du kan
avsätta och gör en plan så att du orkar
över tid. Ta reda på vad som f örväntas
av dig och vilket stöd och vilka
utbildningar som finns.
• Fundera noga på dina egna motiv, så
att du vet varför du deltar. Du vet i
grunden att du gör det både för att
hjälpa människor på flykt och för din
egen utveckling.
• Berätta om uppdraget för din familj
och dina vänner. Det gör det lättare för
dem att förstå varför du avsätter tid och
för er att tala om insatsen.
UNDER
• Håll kontakt med vänner och familj
och berätta för dem om vad du gör.
• Var en god kollega och utnyttja själv
stödet från kollegor. Undvik ensam
arbete, jobba gärna i ett ”kompis-
system”. Två och två håller man koll på
varandra.
• Var medveten om dina begränsningar:
vad du orkar med och vad som är
viktigt för dig.
• Var medveten om andras reaktioner. De
är inte riktade mot dig personligen utan
mot omständigheterna.
• Värdesätt även de små och enkla sätten
att hjälpa. Ett kort och vardagligt
samtal, att visa vägen eller hur något
fungerar är också ett stöd.
• Peppa och uppmuntra dig själv och
andra. Tänk så här: ”Jag gör något
jättebra nu, och det går bra.”
• Prioritera inte bort att äta och ta raster,
och kom ihåg dina arbetstider. Det är
lätt att jobba för länge och mycket.
• Behåll dina vanliga rutiner; sova,
duscha, motionera, träna. Det är
viktigare nu än annars.
• Avsluta dagen tillsammans med andra,
till exempel genom ett kort ”kamrat
stödssamtal”; gå genom vad ni gjort
och hur det var att göra det.
Undvik att
• Arbeta för länge, att arbeta ensam.
• Tänka att du inte gör tillräckligt.
• Bli frustrerad över det du inte kan
påverka.
• Tänka att dina behov är mindre viktiga
än behoven hos dem du möter.
• Använda alkohol för att avsluta dagen
och varva ner.
• Tro att du är oumbärlig, att det inte
fungerar utan dig.
• Tro att det är något fel på dig om du
tycker att det känns övermäktigt och du
mår dåligt av det du möter, ser och hör.
musik eller något annat.
• Om du märker att du påverkas starkt av
det du upplever och har svårt att släppa
det, tag kontakt med din arbetsledare så
att du får hjälp.
Några exempel på vanliga sätt att
reagera under akuta insatser
• Att tvivla på uppdraget och sin egen
förmåga: Är jag verkligen lämplig
för detta? Gör vi någon skillnad?
Detta beror oftast inte på faktisk
inkompetens. Snarare hjälper det dig
att reflektera och att ge det lilla extra.
• Varierande arbetsförmåga: Det är
naturligt att förmågan varierar i
stressfyllda situationer. Ibland får man
mycket gjort, för att senare känna
trötthet eller vara splittrad.
• Känslomässig stumhet: det man gör
känns ”som på en film” eller ”under
en övning”.
• Irritation, ilska, frustration.
• Rädsla, skräck och hjälplöshet.
• Behov av att överkontrollera sig
själv eller andra.
EFTER
• Stress i sig är inte farligt, men stress
utan återhämtning belastar. Därför
är det viktigt att vara extra snäll mot
sig själv.
• Planera in tid för ledighet.
• Gör saker som du tycker om: lyssna på
musik, ät en god middag och u
mgås
med vänner. Gör mer av det än i
vanliga fall.
• Sök stöd hos personer du känner
tillit till. Du måste inte berätta detaljer
för alla.
• Använd de sätt du tar hjälp av annars
för att hantera stress; motion, yoga,
GLÖM INTE
Du gör en ovärderlig insats:
för människor på flykt, för dig
själv, för din organisation och
för samhället. Ta hand om
dig själv och dina behov, då
orkar du mer och längre.