Länk till doktorandutlysning
Den utlysta anställningen som doktorand i pedagogiskt arbete länkas till ett nytt
forskningsprojekt, Lära för karriärvalet – se nedan för en kortfattad beskrivning.
Doktoranden kan välja att fördjupa sig i någon del eller aspekt av de frågor som projektet
behandlar.
PROJEKTBESKRIVNING(ettutdrag)
Valet av väg efter grundskolan är krävande för många svenska tonåringar. I årskurs 9 måste
de förhålla sig till en snabbt föränderlig arbetsmarknad och till ett myller av utbildningsalternativ på en brokig utbildningsmarknad. Paradoxalt nog är stödet i den svenska skolan i denna,
internationellt sett unika, situation förvånansvärt svagt. Till skillnad från många andra länder,
t ex i övriga Norden1, saknas s k career management skills (CMS) som eget kunskapsområde,
och det finns ingen motsvarighet till den amerikanska guidance curriculum (Gysbers 2013)2.
CMS kan definieras som
a whole range of competences which provide structured ways for individuals and
groups to gather, analyse, synthesise and organise self, educational and occupational
information, as well as the skills to make and implement decisions and transitions
(Sultana 2012, 229).
De svenska läroplanerna slår fast att hela skolan svarar för att elever får ett gott stöd för sina
framtidsval. En rad rapporter visar dock att få skolor faktiskt arbetar på detta sätt; vägledarna
får i regel ensamma axla ansvaret att ge de unga underlag för valen (ex Skolinspektionen
2013). Skolans vägledning har oftast svårt att motsvara kraven på individanpassat stöd och
likvärdighet (Dresch & Lovén 2010; Skolinspektionen 2013). Dessutom har den praktiska
arbetslivsorienteringen (praon) lagts ner i många kommuner. I 2011 års läroplaner har dock
ett entreprenörskapstema tillkommit, i grundskolan med målet att stimulera elevernas kreativitet och vilja att lösa problem. I vilken mån det s k entreprenöriella lärandet kopplas till CMS
är dock högst oklart (jfr Skolverket 2015) .
I Sverige kan man idag tala om en arena med en rad aktörer som söker förmå unga att göra de
”rätta” eller ”bästa” framtidsvalen. Gymnasierna och deras program saluförs av rektorer, anställda och inhyrda experter till höga kostnader och via många kanaler: öppna hus, mässor,
prospekt, hemsidor, reklam i massmedia och skolbesök (Lundahl m fl 2014). Fokus för karriärundervisningen i bl a Danmark och Finland ligger på att hjälpa individen att bli medveten
om vad han/hon redan vet och bygga på detta på ett självreflekterande sätt (Sultana 2012). Se
dock Brunilas m fl (2011) kritiska analys av förgivettaganden och uppdelningar i den finska
kontexten.
Danmark och Finland hamnade i topp när 15-åringar från 22 länder (Sverige ingick ej) fick
bedöma hur många karriärutvecklingsaktiviter de deltagit i, i och utanför skolan (Sweet
1
Utdanningsvalg i Norge, Elevhandledning i Finland. Uddannelses-, erhvervs- og arbejdsmarkedsorientering i
Danmark.
2
The guidance curriculum is presented systematically and sequentially in classrooms in which school counselors
teach, team teach, or support the teaching of guidance curriculum activities or units. Teachers may also teach
such units. In addition, school counselors organize and conduct large-group sessions, such as career days and
college days. (---) the cooperation and support of the entire faculty and staff are necessary for its successful
implementation (Gysbers 2013, p. 286)
2014)3. Finska elever låg högst i fråga om skolbaserade aktiviteter, medan danska ungdomars
aktiviteter till stor del skedde utanför skolan. I Sverige finns ingen samlad bild av vilka sådana aktiviteter som bedrivs, var och i vems regi. Det är oklart vilka budskap som förmedlas och
med vilket genomslag. Denna ”läroplan” är till stor del osynlig, sin vikt till trots. ”Läroplan”
ges här den vida innebörd som det engelska begreppet ”curriculum” har. Med officiell eller
formell läroplan avses undervisningsinslag, information och läromedel som är direkt kopplade
till grundskolans läro- och kursplaner. Den informella läroplanen innebär undervisning,
information och läromedel utan explicit sådan koppling.
Projektets övergripande syfte är att generera kunskaper som kan bidra till ett stöd för ungas
karriärlärande. Projektet ska (i) kartlägga och kritiskt analysera de formella och informella
läroplanerna för karriärlärande som svenska elever, främst i årskurs 9, bestås med idag; (ii)
förklara eventuella skillnader i deras utformning mellan skolor, regioner och olika grupper av
elever, samt (iii) jämförande analysera den svenska, finska och danska karriärundervisningen
och identifiera styrkor och svagheter hos de skilda modellerna. Visst fokus läggs på det
arbetslivsinriktade innehållet, eftersom kunskapsluckorna är störst här, men även budskap och
aktiviteter som rör utbildningsval inkluderas, eftersom dessa aspekter är nära relaterade.
Områdesöversikt och teoretiska utgångspunkter: se den fullständiga projektplanen
PROJEKTDESIGN
Projektet bygger på en datainsamling i tre svenska regioner för att täcka olika regionala och
lokala utbildnings- (se Skolverket 2011) och arbetsmarknader och alla kommuntyper enligt
SKLs kategorisering. Vidare jämförs karriärlärandets läroplaner (formella och informella) för
karriärutveckling, deras kunskapsinnehåll, aktörer och arbetsformer i Sverige, Danmark och
Finland. I urvalet av regioner, kommuner och skolor, som vi kommer att fästa stor vikt vid,
utnyttjar vi både kunskaper och erfarenheter från projekten ”Gymnasiet som marknad” och
”Osäkra övergångar”, och aktuell kommun- och skolstatistik i KOLADA och SIRIS. Följande
fyra delstudier planeras:
Delstudie 1: Enkätstudie bland ca 1000 åk 9-elever (ca 40 klasser) i grundskolor i tre
regioner.
Ett representativt urval av skolor vad gäller socioekonomiska och geografiska upptagningsområden eftersträvas. Att täcka olika slags gymnasiemarknader ses också som väsentligt, då
CMS-aktiviteterna kan antas variera betydligt beroende på hur hård konkurrensen om eleverna är från gymnasieskolornas sida (Lundahl m fl 2014). Enkäterna innehåller bl a samma frågor om karriärutvecklingsaktiviteter och karriärkunskap som i den ovan nämnda internationella undersökningen i 22 länder (Sweet m fl 2014), men också fördjupningsfrågor om varifrån eleverna fått information, undervisning eller vägledning om karriärvägar, yrken och arbetsmarknad, i vilka former och deras värdering av denna information. För att minimera
bortfall besvaras enkäterna under lektionstid och med närvarande testledare (studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet) som introducerar enkäten och kan besvara frågor.
Delstudie 2: Enkätstudie bland grundskolevägledare i de tre regionerna
En enkät riktas till samtliga vägledare på grundskolorna i samma regioner som i delstudie 1
om aktörer, former och innehåll i karriärinformation, -undervisning och vägledning. Denna
enkät görs sannolikt webbaserad för att kunna nå hela yrkesgruppen. Tidpunkten för distributionen av enkäten bör antingen ligga före eller efter den intensiva period som föregår niornas
3
Frågorna ingick i PISA 2012.
gymnasieval. Vi kommer att i god tid i förväg informera vägledarna om projektet för att därigenom motivera för medverkan i delstudien. Därvid utnyttjas bl a de goda kanaler som finns
mellan vägledarutbildningsinstitutionerna och praktikhandledare på skolorna. Vägledarna är
sannolikt den grupp som har de bästa förutsättningarna för att göra en mer samlad beskrivning
av skolans interna karriärutvecklingsaktiviteter och de externa aktörer och aktiviteter som
förekommer. Vägledarenkäten innehåller därför både bundna svarsalternativ och öppna frågor
för att kunna fånga upp denna helhet.
Delstudie 3: Fallstudier vid sex skolor i de aktuella regionerna
I denna delstudie kartläggs och analyseras hur läroplanerna för CMS skapas, ser ut och omsätts samt hur eleverna mottar aktiviteter och budskap. Preliminärt tänker vi oss 6 skolor,
varav 2 från välbärgade kommundelar i urbana områden, 2 från urbana kommundelar med
stor andel låginkomsttagare och lågutbildade, 1 från industri-/brukskommun och 1 från en
glest befolkad kommun. Skolorna representerar skilda socioekonomiska upptagningsområden
och skolmarknader, och enkätsvaren i delstudierna 1 och 2 kan utnyttjas för ett mer finmaskigt urval. Metoder/källor: observationer av den karriärundervisning, -information och vägledning som eleverna möter, i regi av skolan och av externa aktörer, intervjuer med ett urval
rektorer, lärare, vägledare och elever, företrädesvis i form av fokusgrupper. Tidsomfattning
per skola: 1-2 veckor. Det är önskvärt att dessa förläggs till den period i nian som föregår
gymnasievalen.
Analysen av det kvalitativa materialet om karriärvalskunskapens innehåll och former baseras
på de läroplansteoretiska utgångspunkterna ovan. Centralt i analysen blir frågor om (a) Innehåll/diskurs: Från vilka sammanhang hämtas innehållet? I vilken mån består karriärvalskunskapen av horisontell kunskap - starkt specifikt innehåll, t ex knutet till en viss utbildning,
arbete eller bransch? I vilken mån förekommer vertikal kunskap – moment där det specifika
sätts in i ett bredare eller mer teoretiskt sammanhang? (b) Klassifikationsaspekten: I vilken
utsträckning hålls de skolans egna karriärutvecklingsaktiviteter isär från den ordinarie ämnesundervisningen, och i vilken mån integreras de i densamma? I vilken utsträckning sammankopplas externa aktörer och aktiviteter med skolans arbete, eller omvänt, hur mycket
separeras de från detta? (c) Inramningsaspekten: Varifrån/av vilka aktörer initieras och styrs
innehållet i och utformningen av CMS-läroplanerna? Kontrolleras/ utvärderas utfallet och i så
fall av vem/vilka?
Delstudie 4: Övergripande och jämförande analys
I slutfasen av projektet sker en övergripande analys där det svenska fallet också jämförs med
och kontrasteras mot Danmark och Finland. Analysen baseras på datainsamlingen i delstudierna 1-3 ovan, på finska och danska data i den tidigare nämnda undersökningen i 22 länder
(Sweet 2014), tidigare forskning samt tillgänglig skriftlig dokumentation. Här avses främst
styrdokument från de tre länderna, såsom läroplaner, kurs- och timplaner och läromedel för
CMS-aktiviteter, i den mån sådana förekommer. Dessa analyser företas av projektgruppen, i
samråd med forskarna i projektets vetenskapliga referensgrupp (se nedan) och med forskare
inom ramen för det nordiska excellensforskningscentret Justice Through Education (JustEd)
som tre av projektets forskare ingår i.
MEDVERKANDE
Projektet är treårigt och leds av professor Lisbeth Lundahl. Hon, Michael Lindblad och Ewa
Rolfsman finns vid inst. för Tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet). Ann-Sofie
Holm har sin bas vid Göteborgs universitet och Anders Lovén vid Malmö högskola. Till projektet, i synnerhet till delstudie 4, knyts ett vetenskapligt råd bestående av prof. Kristiina
Brunila vid Helsingfors universitet och ass. prof. Noemi Katznelson vid Århus universitet i
Köpenhamn. Studie- och yrkesvägledarstudenter som gör sin praktik medverkar i datainsamlingen i delstudie 1.