1. No category

Samhällskunskap 3 ‐ Sociologisk teori Momentguide: Sociologisk teori
I en direktöversättning betyder sociologi läran om samhället. Ämnet och den
vetenskapliga disciplinen är ungefär lika bred som den låter och kan handla om
nästan vadsomhelst: allt från vad och hur vi äter, konsumerar och tränar till
individers och gruppers olika livsvillkor utifrån de klassiska variablerna kön, klass
och etnicitet. Med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder och den sociologiska
teoribildningen försöker man systematisera kunskaperna om de olika aspekterna
av samhället. Under det här momentet ska vi titta på sociologins klassiker som var
verksamma när ämnet fortfarande låg i sin linda: Marx, Weber, Durkheim och
Simmel.
Examination
Skriftligt eller muntligt i seminarieform utifrån litteratur och instuderingsmaterial.
Examination sker torsdagen den 10 mars.
Litteratur​
:
Lindgren, Simon, Sociologi 2.0, Malmö 2011
Mål och innehåll
Momentetet utgår från punkterna 2-3 och 5 i ämnets syfte: Undervisningen i
ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika
ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden
påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och
konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier,
modeller och metoder.
5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika
presentationsformer.
Samhällskunskap 3 ‐ Sociologisk teori Målen kopplas till följande centralt innehåll:
○ Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och
metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Kunskapskrav
E
C
A
Eleven kan översiktligt redogöra för
centrala teorier utifrån olika
perspektiv.
Eleven kan utförligt redogöra för
centrala teorier utifrån olika
perspektiv.
Eleven kan utförligt och nyanserat
redogöra för centrala teorier utifrån
olika perspektiv.
Eleven kan analysera komplexa
samhällsfrågor och identifierar
orsaker och konsekvenser. I
analysen använder eleven med viss
säkerhet samhällsvetenskapliga
begrepp, teorier, modeller och
metoder samt diskuterar översiktligt
deras styrkor och svagheter med
hänvisning till såväl empiriska källor
som någon vetenskapsteoretisk källa.
Eleven kan analysera komplexa
samhällsfrågor och identifiera
orsaker och konsekvenser. I
analysen använder eleven med viss
säkerhet samhällsvetenskapliga
begrepp, teorier, modeller och
metoder samt diskuterar utförligt
deras styrkor och svagheter med
hänvisning till såväl empiriska källor
som någon vetenskapsteoretisk källa.
Eleven kan analysera komplexa
samhällsfrågor och identifiera
orsaker och konsekvenser. I
analysen använder eleven med
säkerhet samhällsvetenskapliga
begrepp, teorier, modeller och
metoder samt diskuterar utförligt
och nyanserat deras styrkor och
svagheter med hänvisning till såväl
empiriska källor som någon
vetenskapsteoretisk källa.
Eleven kan, med viss säkerhet och
på ett strukturerat sätt, uttrycka sina
kunskaper i samhällskunskap i olika
presentationsformer.
Eleven kan med viss säkerhet och på
ett strukturerat sätt, uttrycka sina
kunskaper i samhällskunskap i olika
presentationsformer samt formulera
sig självständigt i förhållande till
källorna.
Eleven kan, med säkerhet och på ett
strukturerat sätt, uttrycka sina
kunskaper i samhällskunskap i olika
presentationsformer samt formulera
sig självständigt i förhållande till
källorna.
Instuderingsfrågor
1. Karl Marx
a) Vad menar Karl Marx med produktionsförhållandet och vilka
möjligheter har människor att påverka sitt liv och ge uttryck för sina
ståndpunkter? Koppla till begreppen historisk materialism, bas och
överbyggnad.
b) Hur formulerar Marx sin kritik mot det kapitalistiska systemet? Koppla
till begreppet mervärde.
c) Vad menar Marx med begreppet alienation? Ge exempel på hur
människor riskerar att alieneras från sitt arbete och vilken konsekvens det
kan få.
d) Hur bidrar “den dominerande ideologin” till att upprätthålla det
kapitalistiska systemet, enligt Marx? Ge exempel!
Samhällskunskap 3 ‐ Sociologisk teori 2. Max Weber
a) Varför är det nödvändigt att studera samhället i form av idealtyper,
menar Weber?
b) Vilka fyra handlingstyper (idealtyper för handlingar) identifierar Weber?
Förklara dem kort och ge exempel.
c) Vilka tre auktoritetstyper (idealtyper för auktoriteter) identifierar Weber?
Förklara dem kort och ge exempel.
d) Vad menar Weber med att karisma kan rutiniseras? Ge exempel.
e) Vad kännetecknar de tre organisationstyperna (idealtyper för
organisationsformer)? Ge exempel.
f) Vad menar Weber med att vi är på väg att bli fångar i rationalitetens
järnbur? Ge exempel.
g) Vad kännetecknar ett McDonaldiserat samhälle enligt Ritzer? Ge
exempel på hur rationalitet kan leda till irrationalitet.
3. Emilé Durkheim
a) Vad innebär förändringen att vi gått från mekanisk solidaritet till
organisk solidaritet enligt Durkheim? Koppla till den historiska
utvecklingen och begreppet kollektivt medvetande.
b) Ge två exempel på hur Durkheim menar att strukturen (det kollektiva
medvetandet) medverkar till självmord, snarare än att det handlar om
individuella beslut.
c) Förklara innebörden för Durkheims begrepp heligt och profant. Koppla
till den historiska utvecklingen och ge exempel på heliga fenomen i dagens
samhälle, samt hur de kan leda till kollektiv extas.
4. Georg Simmel
a) Simmel skapade teoretiska karaktärer som han kallade för sociala typer.
Vad kännetecknar den sociala typen “Främlingen”? Ge exempel på vilka
som kan bli sådana “främlingar” i dagens samhälle.
Samhällskunskap 3 ‐ Sociologisk teori 5. Exempel på utförligare frågor där teorierna kan användas:
a) Det är många som köper telefoner Apple till höga priser. Förutom en
förslagsvis god kvalitet finns det andra faktorer som kan påverkar
människor till att köpa telefonen. Resonera utifrån åtminstone två
teoretiker varför människor förser sig med dessa dyra telefoner.
b) I februari-mars varje år sätter sig miljoner svenskar i TV-soffan och tittar
på Melodifestivalen. Använd teorier och begrepp från två teoretiker för att
diskutera och förklara varför svenskarna gör på detta vis.
c) Två av våra sociologer menar att individen är underordnad
strukturen/systemet. Vilka är de och redogör kort för hur de resonerar?
d) Man kan känna in såväl deskriptiva som normativa inslag hos samtliga
teoretiker. Diskutera kort huruvida våra sociologer är i första hand
deskriptiva eller normativa.