Lantbrukets lönsamhet
PROGNOS 2016 Lantbrukets lönsamhet MARS 2016 Det svänger om lantbruket Under de senaste tio åren har lantbruket fått vänja sig vid större prissvängningar på marknaden. I tidigare rapporter av Lantbrukets lönsamhet, har vi återkommande lyft att lantbruks marknaden är turbulent och osäker. Politiska faktorer liksom konsumenttrender och ekonomisk tillväxt är faktorer som har fått allt större betydelse förutom den normala väderpåver kan. Inför det kommande året är det inget i prognoserna som pekar på några större prisförändringar för spannmål, råolja och energi. Det mesta tyder på relativt stabila priser men på en betydligt lägre nivå än de senaste 4–5 åren. Med allt fler yttre faktorer som kan påverka livsmedelspriserna finns det en oro för att en enskild händelse förändrar läget. Frågan är dock vilken faktor som kommer vara avgörande för att starta prisrörelsen, uppåt eller nedåt. Den prisvariation vi haft de senaste åren kan vi åskådliggöra genom prisutvecklingen för vete enligt Världsbankens data i diagram intill. Under 2007 skedde en höjning av prisnivåerna för lantbruksprodukter. Vetepriset under nioårsperioden före 2007 var i genomsnitt 141 dollar ($) per ton. De följande nio åren har snittet varit 274 $ per ton. Det är en ökning med 94 procent. Samtidigt har priset i genomsnitt varierat med 60 $ per ton jämfört med 26 $ per ton under perioden 1998–2006. Prisvariationen har ökat med 130 procent. Motsvarande bild kan även ges för helmjölkspulver där medelpriset har ökat med 66 procent medan prisvariationen ökat med 230 procent! För att hantera variationerna har terminshandel och andra former av prissäkringsinstrument introducerats. Även långsiktiga avtal mellan leverantörer och kunder är en form av säkring. Just nu är det inte mycket som pekar på att prissvängningarna kommer att minska. Lantbruksföretagen har att ta hänsyn till denna prisrisk i sina framtidsplaner och bädda in ett utrymme för ökad marginal på sista raden i resultaträkningen. Behovet av marginal beror på hur övriga poster inom företaget kan justeras eller varieras. I dag är flera lantbruksföretag beroende av inköpt foder, anställd UR RAPPORTEN: •Behov av ökade marginaler på en osäker marknad •Fortsatt lågt pris på mjölk •Historiskt låg ränta •Stark dollar •Svag krona ger både för- och nackdelar •Starkt förtroende hos konsumenten för svenska produkter I ”Lantbrukets lönsamhet” kan du läsa en prognos för lönsamheten 2016 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. Vetepriset enligt Världsbanken dollar per ton 500 400 300 200 100 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Wheat, US HRW Övre Nedre Medel arbetskraft, lånat kapital med mera som har samma betalningskrav oavsett prisvariationer. Prognos 2016 Det är osäkert hur året kommer att utvecklas. Vi antar i årets första tidiga prognos över lantbrukets lönsamhet att energi- och foderkostnader sjunker jämfört med 2015. I övrigt kalkyleras att prisnivåer på insatser och varor ökar med den allmänna kostnadsutvecklingen. Under året beräknas räntorna ligga kvar på nuvarande låga nivå. Osäkerheten gör att vi under respektive driftsinriktning även i år belyser hur ändrade förhållanden kan inverka på lönsamheten. >>> NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR MINUS FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL •Framtida investeringar (avskrivningar) •Uttag av egen lön •Skatter •Ränta på eget kapital •Vinst LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016 Den goda prisutvecklingen på nötkött och stigande slaktpriser bedöms fortsätta under året och medför att lönsamheten i nötköttsföretaget stiger. Ökande kostnader för livdjur bromsar lönsamhetsutvecklingen. Slakt- och livdjurspriser ger en välbehövlig positiv effekt i mjölkföretaget men räcker inte fullt ut då det genomsnittliga mjölkpriset under 2016 förväntas bli lägre nivå än det genomsnittliga priset för 2015. Det gör att lönsamheten försämras ytterligare för mjölkföretaget. Grisköttsföretagets lönsamhet fortsätter stabilt med svagt stigande lönsamhet. För växtodlingsföretaget förväntas lägre spannmåls- och oljeväxtpriser för helåret 2016. Foderpriserna beräknas till följd av detta sjunka även om effekterna för animalieföretagen inte bedöms bli lika stora som de minskade spannmålspriserna för växtodlingsföretaget. Vi måste åter konstatera att det är långt till långsiktig lönsamhetsnivå. Ingen av produktionsinriktningarna når en nivå där man har fullgod ersättning till företagarens egna lön, ränta på eget kapital och till framtida investeringar. Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 40 30 20 10 0 2011 2012 Mjölk Växtodling 2013 2014 Griskött Mjölk långsiktig nivå prel 2015 prog 2016 Nötkött Växtodling långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå Mjölkföretaget 2015 var ett tufft år för mjölkproducenterna. Det låga världs marknadspriset på mjölk påverkade både likviditeten och resultatet för konventionella mjölkföretag. För de ekologiska mjölkföretagarna har utvecklingen istället varit något positiv till följd av ett underskott av ekologisk mjölk både i Sverige och på den europeiska marknaden. I Sverige utgör den ekologiska delen av den totala mjölkin vägningen cirka 12,7 procent. I dagsläget är det brist på ekologisk mjölkråvara vilket gör att flera mejerier höjt ersättningen för ekologisk mjölkråvara under året. Har du rätt förutsättningar för att ställa om är det hög tid att fundera på om det är en möjlighet för dig. I nuläget är det fortfarande osäkert att säga om vi nått botten för mjölkpriset eller om det kommer att sjunka ytterligare innan marknaden återhämtar sig. 2016 började med ännu en prisnedgång på GDT, den Nya Zeeländska terminsbörsen för mjölk. Produktionen av mjölkråvara i Europa ökade under 2015 framförallt på Irland (+13 procent) som antagit en livsmedelsstrategi för att öka mjölkproduktionen i landet. Tittar man på EEX terminen för syntetisk mjölk, (mix av smör och skummjölkspulver) pekar det mot ett pris på 2,61 kr/kg och beräknas stiga till 2,80 kr/kg i slutet av året enligt Svenska Commodities. Det är en sänkning med 15–20 procent mot förväntningarna för bara några månader sedan. Slutsatsen av detta ska dras med försiktighet då handeln är liten men blir ändå att marknaden inte förväntar sig någon avsevärd uppgång i mjölkpris under 2016. Kina som är den enskilt största importören av mjölkråvara minskade som bekant sin import av mjölkråvara under 2015 i förhållande till 2014. I dagsläget så har takten i Kinas tillväxt i förhållande till 2015 avtagit. Att Kinas tillväxt har avtagit påverkar hela världsekonomin och därmed också livsmedelssektorn och världsmarknadspriset på mjölk. Andra viktiga importörer av mjölkråvara är länderna i Mellanöstern. Men till följd av det låga priset på råolja förväntas en negativ påverkan av efterfrågan på mjölkråvara i OPEC länderna. Dairy Australia skriver i sin senaste rapport att det låga oljepriset begränsar tillväxten för världens oljeexporterande länder och att det låga priset inte stimulerar efterfrågan på olja i förväntad utsträckning. Det påverkar den ekonomiska tillväxten och köpkraften i världens oljeproducerande länder. Prognos 2016 Mjölkpriset förväntas sjunka med ytterligare 3 procent som helårsmedel för 2016 jämfört med 2015 trots att intäkter för slakt och livdjur ökar beräknas de totala intäkterna minska. De totala kostnaderna för mjölkföretaget beräknas minska med 1,5 procent. Det innebär att resultat före avskrivningar minus finansnetto sjunker till 16 procent jämfört med 17,4 procent 2015. Om mjölkpriset förbättras med 15 öre/kg mjölk förbättras lönsamheten till 18,9 procent. En motsvarande försämring av priset gör att lönsamhetsmåttet hamnar på rekordlåga 12,9 procent. Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 +15 öre 2013 –15 öre MJÖLKPRIS KR/KGfinansnetto/oms Res f avskr minus Procent 2014 prel 2015 prog 2016 Mjölk DRIFTSRESULTAT/KO 35 30 25 20 LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016 2 Växtodlingsföretaget Prisutvecklingen för konventionell spannmålsproduktion och soja är och har varit negativ. Stora lager både hos handlare och odlare över hela värden gör att marknaden står still när spannmålspriserna annars normalt går upp denna tid på året. Februarirapporten från jordbruksdepartementet i USA, USDA, förstärker bilden av en ökad produktion och lägre konsumtion generellt. Den nya CAP reformen innebär att man har infört ett generellt grund- och förgröningsstöd som ersätter det tidigare gårdsstödet och det kommer år 2020 att uppgå till 198 Euro per hektar oavsett var i landet marken finns. Notera den kraftiga infasningseffekten redan 2015–2016. Exempelvis ger gamla område tre med ett tidigare grundvärde på 1850–1900 kronor inte mer än 1500–1600 kronor per hektar trots en relativt god växelkurs 2015. Möjlighet att söka miljöstöden, fånggröda samt skyddszoner, återkommer men med större krav på kontinuitet vilket begränsar möjligheten något. Kostnader för energi går kraftigt nedåt men andra kostnader beräknas öka i motsvarande grad. En kostnad som har ökat stadigt senaste åren är mark och arrendekostnaden (se LRF Konsults rapport Åkermarkspriser). Detta förhållande står i direkt konflikt mot den lönsamhet som är i branschen och många frågar sig varför ökningen fortsätter? De höga markpriserna kompenseras till viss del av en mycket låg ränta. I arrendepriset finns egentligen inget som uppväger den dåliga lönsamheten. Som arrendator bör man se över sitt arrendepris i relation till den odling man bedriver och tänka sig för innan man bjuder på nyteckningar. Vid förlängningar av arrenden bör man göra sin egen avkastningsvärdeberäkning samt begära villkorsändring inom tidsramen för detta. Växtodlingsföretagen bör göra en likviditetsberäkning för att inte drabbas av obehagliga överraskningar längre fram på året. Man måste i tid upptäcka likviditetssvackor och noggrant överväga varje investering. Framförhållning samt en buffert att ta till för oförutsedda svackor är nödvändigt. Man kan inte räkna med att banken lånar ut mer i dåliga tider även om man har en godtagbar soliditet. Det finns möjligheter i växtodlingsföretagen och det är inom ekologisk produktion. Priset på den ekologiska spannmålen följer inte den nedåtgående trenden som är hos den konventionella. Ett ökat behov av ekologisk mjölk i Europa kan på sikt bidra till att även efterfrågan på ekologisk spannmål upprätthålls. Samverkan mellan en ekologisk mjölkgård och en ekologisk Res f avskr minus finansnetto/oms växtodlingsgård kan ge stora pluseffekter. Det är viktigt för växt Procent odlingsföretaget att analysera denna möjlighet och ta ställning 35 helst före SAM ansökan 2016. Kontakta rådgivare för hjälp! 30 25 Prognos 2016 20 För växtodlingsföretaget beräknas de totala intäkterna sjunka 15 med nära 4 procent samtidigt som de totala kostnaderna är oför- ändrade. Lägre kostnader för energi och handelsgödsel äts upp 10 av ökade övriga omkostnader. Det medför att nyckeltalet resultat 5 före avskrivningar minus – finansnetto i förhållande till omsätt0 ningen2011 sjunker till 20,1 procent. Om2014 växtodlingsintäkterna sjunker 2012 2013 prel 2015 prog 2016 med ytterligare 10 öre per kilo jämfört med vårt grundscenario +15 öre –15 öre Mjölk minskar nyckeltalet med drygt tre procentenheter till 16,7 procent. Vid 10 öre bättre pris blir även lönsamheten förbättrad. Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 +10 öre 2013 –10 öre SPANNMÅLSPRIS KR/KG Res f avskr minus finansnetto/oms 2014 prel 2015 prog 2016 Växtodling DRIFTSRESULTAT KR/HA Procent 35 30 SAM-ANSÖKAN 2016 25 20 OPTIMERA OCH SÄKRA DINA EU-STÖD 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 prel 2015 Sedan EU-inträdet 1995 har vi hjälpt lantbrukare att göra rätt vid SAM-ansökan. Tack vareprog 2016 vår snart 100-åriga erfarenhet av svenskt lantbruk och–75 våra hjälpmedel kan vi +75 öre öreeffektiva Griskött tillsammans optimera ditt företags EU-ersättning. Den nya reformen, CAP 2015, har varit omtumlande med många nya regler att sätta sig in i, Res f avskr minus finansnetto/oms framförallt vad gäller gårdsstöd och förgröningsstöd. Det kommer även en hel del nyheter och Procent förändringar inför 2016 års ansökan. 35 Boka din rådgivningstid idag. Kontaktuppgifter hittar du på 30 lrfkonsult.se/sam. Sista ansökningsdag 2016 är den 21 april. 25 20 15 10 LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016 3 Grisköttsföretaget Prisutvecklingen på marknaden för svenskt griskött avviker markant, i positiv bemärkelse, från utvecklingen i övriga grisproducerande länder inom EU. Alltsedan det ryska importstoppet i augusti 2014 har prisgapet ökat stadigt mellan betalningen för svenskt griskött jämfört med gris kött på övriga EU-marknaden. För närvarande är prisdiffe rensen nästan 5 kr! Det är flera saker som tidsmässigt samverkat till den positiva utvecklingen. • Sverige är en liten aktör på exportmarknaden och direktpåverkas därför minimalt av det ryska importstoppet • Antibiotikadebatten samt debatten om svanskupering har gett en ökad konsumentinsikt om vad svensk djurvälfärd står för • Handeln bidrar aktivt till att marknadsföra svenskt griskött och svensk grisproduktions fördelar • Kommuner och landsting har blivit duktigare på att i sin kravspecifikation inför upphandling lyfta fram svenskproducerat griskött. • Preferensen för svenskt kött gäller inte bara styckningsdetaljer utan även köttråvara till charkindustrin, vilket betyder mycket för köttaffären eftersom 70 procent av slaktkroppen är just charkråvara. Avräkningspriser slaktsvin 2 år bakåt, sek/kg sek/kg slaktad vikt 18 17 16 Förprövade platser 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Res f0avskr minus finansnetto/oms Procent 35 30 20 Den positiva utvecklingen det senaste året är dock inte tillräckett förtroende på marknaden för en långsiktigt 10 hållbar lönsamhet. Att investera i en utökad grisproduktion 14 000 5 ett stort ekonomiskt åtagande, särskilt med tanke på att är 12 000 0 produktionsenheterna blir allt större. Det kommer att behövas 10 000 2011 2014 prel 2015 2016och nya ekonomiska2012 allianser2013 mellan grisföretagare och prog köpare 8 000 +15 öre –15 öre Mjölk även prismodeller som säkerställer att produktionskostnaderna 6täcks. 000 4 000 Men det är nu som man ska utnyttja det gynnsamma ekono2miska 000 läget för att göra nödvändiga investeringar samtidigt som Res man0f avskr vidtarminus måttfinansnetto/oms och steg för att skapa utrymme för marginal Procent 2006 2007 2009blir 2010 2011framöver. 2012 2013 på sista raden om2008 tiderna kärvare Hur2014 stor 2015 den 35 marginalen behöver vara är individuellt för varje företag. Dikor – förprövade platser Dikor – nya platser 30 14 20 11 10 2014 Sverige Danmark 2015 Tyskland 2016 Polen EU Källa: Jordbruksverket Tilltro Den positiva utvecklingen har börjat ge avtryck i förprövningsstatistiken. Antalet förprövningar är visserligen ännu på en låg nivå, men det har ändå skett ett trendbrott. Att antalet förprövningar på suggplatser ökat är viktigt eftersom det är förutsättningen för att antalet slaktgrisar ska kunna öka. För närvarande befinner sig den svenska grismarknaden i ett läge med nödvändig skillnad mot europamarknaden som kompenserar för de högre svenska produktionskostnaderna. Men en för stor skillnad skapar risk för svängningar. • Många som är tongivande i den allmänna debatten propagerar för att köttkonsumtionen överlag måste minskas • Det finns en smärtgräns för hur stor prisdifferens charkindustrin kan tåla innan importen ökar igen • Våra konkurrentländer (framförallt Danmark) arbetar aktivt med olika djurvälfärdsprogram för att nå en högre status. (Här måste dock tilläggas att våra konkurrenter har en lång och kostsam väg att gå.) Suggor – nya platser 15 Förprövade platser lig för att skapa 16 000 25 13 Suggor – förprövade platser 2015 25 Källa: Jordbruksverket 15 12 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Prognos 2016 Grisköttsföretagets intäkter förväntas stiga med drygt en 15 procent. De totala kostnaderna ökar med knappt en procent 10 till följd av att kostnaderna för livdjur bedöms öka under året. Det 5 gör att grisköttsföretagets lönsamhet förbättras något till 14,1 procent i resultat före avskrivningar minus – finansnetto 0 i förhållande till 2012 omsättningen. ökar med 2011 2013 Om grisintäkterna 2014 prel 2015 prog 2016 motsvarande 75 öre per kilo förbättras lönsamheten med drygt +10 öre –10 öre Växtodling 3 procentenheter till 17,1 medan en lika stor nedgång medför att lönsamheten försämras till 10,9 procent. Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 +75 öre SLAKTPRIS KR/KG 2013 –75 öre Res f avskr minus finansnetto/oms 2014 prel 2015 prog 2016 Griskött DRIFTSRESULTAT KR/SUGGA Procent 35 30 25 20 LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2016 4 206 000 154 000 10 2 000 5 Nötköttsföretaget Läget på marknaden för nötkött kan sammanfattas som fort satt stabilt. Priserna i EU ligger på en hög nivå i relation till genomsnittet för 2009–2013 och de svenska priserna ligger 20-25 procent över EU snittet. De höga slaktpriserna medför en ökad efterfrågan på kalv samtidigt som flera mjölkprodu center behåller tjurkalvar för egen slutuppfödning. 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 prel 2015 prog 2016 Suggor – förprövade platser Suggor – nya platser +15 öre –15 öre Mjölk Förprövade platser Res000 f avskr minus finansnetto/oms 16 Procent 35 14 000 12 30 000 10 25 000 8 000 20 6 000 Statistiken visar att antalet kor, både mjölk- och dikor i Sverige minskar med över 8 000 moderdjur under 2015 jämfört med 2014, från 530 000 till 522 000 kor. Det medverkar till att livdjurspriserna stigit med cirka 30 procent under 2015. Prisnivåerna och bristsituationen har medfört att investeringsviljan hos nötköttsproducenter åter väckts till liv. Antalet förprövade platser under 2015 ökar. Framför allt är det planer på nya dikoplatser. Under 2015 har 7 660 dikoplatser prövats, det högsta värdet sedan 2007. Även platser för övriga nötkreatur ökar. Slakt- och djurräkningsstatistik pekar på att tillgången på ungnöt kommande år kommer minska. Flera uppfödare tycks möta det minskande utbudet och dyrare kalvar genom att själva hålla dikor för att garantera tillgången. Även inom nötköttsföretaget finns det potential inom ekologisk produktion. För många kan det vara möjligt att med små insatser anpassa sin produktion. Som i alla produktions inriktningar ska du tänka över om du har rätt förutsättningar för att göra omställningen och vilka som är dina fördelar. Ute i Europa har slakten av nötkreatur, uttryckt i ton, ökat. Antalet slaktade kor och kvigor inom EU ökade till följd av utvecklingen på mjölkmarknaden. EU-kommissionen spår att effekterna av de låga mjölkpriserna kommer att synas även under 2016 genom ökad utslaktning och att mängden nötslakt kommer öka med ytterligare 0,6 procent under 2016. Importtrycket mot Europa har under de tre senaste åren minskat eftersom stora handelspartners som Brasilien, Uruguay, Australien med flera styr sina handelsflöden till den asiatiska marknaden i större utsträckning. Fortsatt höga världsmarknadspriser stimulerar till att långsiktigt bygga upp nötköttsbesättningarna. Det kan enligt EU-kommissionen innebära en dämpande effekt på världshandeln med en period av underskott på slaktdjur. Prognos 2016 För nötköttsföretaget utvecklas marknaden positivt. Prisutvecklingen i inledningen av året har varit stark och tillsammans med ändrade konsumentvärderingar bedömer vi att betalningen fortsätter stiga. De totala intäkterna ökar med knappt 3 procent. Kostnaderna för livdjur bedöms fortsatt öka och gör att totala kostnaderna stiger med drygt 2 procent. Lönsamheten beräknat som resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande 15 4 000 10 2 000 5 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 prel 2015 prog 2016 Dikor – nya platser Dikor – förprövade platser +10 öre –10 öre Växtodling Källa: Jordbruksverket till omsättningen pekar på en svag ökning. Om köttintäkterna Res f avskr minus finansnetto/oms Procent försämras med 2 kronor per kilo minskar lönsamheten med drygt 2 procentenheter till 27,4 procent medan en lika stor 30 förbättring medför att lönsamheten förbättras till 31,8 procent. 25 Med den positiva utvecklingen för nötköttsföretagen och den 20 nyvunna investeringsviljan är det viktigt att ta lärdom från de andra produktionsgrenarna. I tider med positiv prisutveckling 15 är det lätt att skaffa sig kostnader som inte kan förändras eller 10 minskas då priserna faller. För alla nötköttsföretag som står 5 inför utvecklingsplaner vill vi rekommendera att göra kalkyler 0 över hur stor prisvariation som företaget klarar. Lantbruksfö2011 2012 2013 2014 prel 2015 prog 2016 retag behöver i större utsträckning även de räkna med större +75 öre –75 öre Griskött riskmarginal. 35 Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 +2 kr 2012 2013 –2 kr NÖTKÖTTSPRIS 2014 DRIFTSRESULTAT Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Digital LRF Konsult analysgrupp: Stefan Nypelius, Jan Lagerroth, Åsa Andersson samt Ingvar Eriksson från Gård och djurhälsan. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 2016 jämfört med år 2015. Pil för driftsresultat visar prognos för helår 2016 jämfört med helår 2015. Utgivningsplan: 10 november 2016 ISBN nr 978-91-980762-4-0 Allt innehåll i denna rapport: © LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27. prel 2015 Nötkött prog 2016
© Copyright 2024