med fokus på samverkan med näringslivet och
Biståndets organisering - med fokus på samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer Statskontoret KPMG Advisory Slutrapport 15 december 2015 Uppdaterad 29 januari 2016 Introduktion till materialet och viktigt klargörande Detta material är framställt på uppdrag av Statskontoret. KPMG accepterar inget ansvar gentemot annan part som tar del av rapporten. Rapporten består av benchmarking för att ge Statskontoret en helhetsbild av hur biståndet organiseras i andra länder. Rapporten i sin helhet – analys, slutsatser och rekommendationer, är avsedd att användas som informationsmaterial till Statskontorets svar på Regeringens uppdrag UD2015/1620/USTYR. KPMG är glada över att ha fått möjlighet att bistå Statskontoret med att kartlägga hur andra länder använder olika instrument för samverkan med näringslivet och innovativ finansiering, samt hur rollfördelningen mellan statens aktörer ser ut. Inom ramen för uppdraget har KPMG genom analys av sekundärdata och ett mindre antal intervjuer genomfört en jämförande skrivbordsstudie. Uppdragets begränsade omfattning har inte tillåtit fördjupad analys. Istället innehåller rapporten ett antal förslag på områden som med fördel kan analyseras vidare. KPMGs arbete påbörjades den 26 oktober 2015 och detta material innehåller arbete fram till och med 15 december 2015 då slutrapporten för detta arbete presenterades. Arbetet har således genomförts under en mycket begränsad tid och budget. Mindre justeringar gjordes på sida 6, 16, 32 och 59 efter att Statskontoret fått återkoppling från olika intressenter på utkastet på sin rapport i januari 2016. Vi vill understryka att rapporten ger en ögonblicksbild av hur sex länder använder olika instrument för samverkan med näringslivet och innovativ finansiering, samt hur rollfördelningen mellan statens aktörer ser ut. Med anledning av de internationella processer som pågår, såsom antagandet och implementeringen av FN:s nya hållbarhetsmål, arbetar flera länder i nuläget med att se över nuvarande policyer, strategier och arbetssätt. Detta material ska läsas i sin helhet och är ej komplett utan dess medföljande muntliga presentation. Vi har i denna rapport, i tillämpliga fall, angivit källorna till den presenterade informationen. Vi har förvissat oss om, så långt möjligt, att den information vi erhållit överensstämmer med annan information vi fått under arbetets gång. Vi har även, så långt möjligt, verifierat källornas tillförlitlighet eller fullständighet. De huvudsakliga informationskällorna för utarbetandet av detta material redovisas i själva rapporten. Vår rapport hänvisar till “KPMG analys”- detta visar endast att vi, där det är specificerat, har gjort vissa analyser av det underliggande materialet för att kunna komma fram till den information som vi presenterar. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 1 Innehållsförteckning KPMGs kontaktpersoner för denna rapport: Leif Waller Uppdragsansvarig KPMG Advisory KPMG AB T: +46 8 723 91 15 M: +46 70 585 91 15 [email protected] Sida 1. Executive Summary 4 2. Om uppdraget 8 3. Benchmark 13 4. Slutsatser och rekommendationer 22 Bilagor Jessica Bederoff Stenvad Projektledare KPMG Advisory KPMG AB T: +46 8 +46 8 723 97 19 M: +46 73 443 86 54 [email protected] Bilaga 1. Bakgrundsanalys 26 Bilaga 2: Källförteckning 57 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 2 Ordlista BMZ Ministeriet för Ekonomiskt samarbete och Utveckling, Tyskland DGIS Utrikesdepartementets avdelning för Internationellt samarbete, Nederländerna MDGs Millennium Development Goals BZ Utrikesdepartementet, Nederländerna DIV Development Innovation Venture MIGA Multilateral Investment Guarantee Agency CDC Storbritanniens DFI EIB NGO Non-Governmental organisations DA Development Agency GIZ Norad Norges myndighet för utvecklingssamarbete DB Development Bank FMO Nederländska utvecklingsbanken Norfund Norges DFI DAC The OECD Development Assistance Committee IAP Innovations Against Poverty ODA Official Development Assistance Danida Utrikesministeriets avdelning för utvecklingssmarbete, Danmark IFC International Finance Corporation OECD Organisation for Economic Co-operation and Development DCA Development Credit Authority IFI International Financial Institution OPIC USAs DFI DDGF Dutch Good Growth Fund IFU Danmarks DFI PPDP/PPP Public-Private Development Partnership, PublicPrivate Partnerships DEG Tysklands DFI IMF International Monetary Fund; Internationella valutafonden PIDG Private Infrastructure Development Group DBF Danida Business Finance KfW Tysklands utvecklingsbank SDGs Sustainable Development Goals DFI Development Finance Institution KIF Klimatinvesteringsfonden SME Small and Medium sized Enterprises; små och medelstora företag DFID Departementet för Internationell Utveckling, Storbritannien MDB Multilateral Development Bank USAID USAs myndighet för utvecklingssamarbete European Investment Bank; Europeiska Investeringsbanken Tysklands statliga bolag för teknisk assistans inom utvecklingssamarbetet © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 3 1. Executive Summary Executive summary Bakgrund I samband med utarbetandet och antagandet av de nya hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals, samt den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering, framgår det tydligt att den privata sektorn (näringslivet) har en viktig roll och frågan hur man bör involvera den privata sektorn i att uppnå dessa mål har aktualiserats. KPMG har på uppdrag av Statskontoret genom analys av sekundärdata och intervjuer genomfört en jämförande skrivbordsstudie för att förstå hur andra länder använder olika instrument för samverkan med näringslivet och innovativ finansiering, samt hur rollfördelningen mellan statens biståndsaktörer ser ut. Slutsatser ■ Samtliga länder i studien diskuterar vikten av samverkan med näringslivet och betydelsen av att mobilisera privat kapital för att uppnå biståndsmålen. Vi noterar en trend att samtliga länder rör sig mot ett ökat fokus på samverkan med näringslivet och innovativ finansiering. Länderna i studien har dock kommit olika långt. Länder som har en hög integration mellan olika politikområden (tex bistånds-, utrikes- och handelspolitik) lägger också stor vikt vid näringslivssamverkan och innovativ finansiering i utvecklingsarbetet. ■ Vi noterar även att samtliga länder ser samarbete med privat sektor och innovativa finansieringsformer som en möjlig väg för att möta klimat- och miljöutmaningen. ■ Ägarskapet av olika instrument varierar mellan länderna. Den tydligaste skiljelinjen som noteras i samtliga länder är att DFI:n är ansvarig för direktinvesteringsinstrumentet. Andra instrument , tex PPDP’s eller challenge funds, har ett bredare användningsområde. Det är därför det specifika syftet, snarare än instrumentet i sig, som avgör hos vilken institution ansvaret ligger. ■ Frågan om hur man ska hitta en bra samverkan mellan biståndsorganet och DFI:n är aktuell i flera länder. Det finns två övergripande modeller för att organisera biståndet. I den ena är biståndsorganet en del av ett ministerium, med DFI:n är underställd ministeriet. I den andra är både biståndsorganet och DFI:n underställd ministeriet. Vi noterar att den första modellen verkar skapa bättre förutsättningar för samordning tack vare ökad tydlighet och att det uppstår naturliga kontaktytor mellan institutionerna. ■ Ju högre upp i hierarkin man skapar tydlighet i arbets-/rollfördelningen mellan DA, DFI och eventuellt andra organ, desto bättre tycks samarbetet fungera mellan institutionerna. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett gemensamt samarbete med näringslivet och valet av innovativa finansieringsformer. Det kan också vara en styrka att ha en koordinationsfunktion, tex ett utvecklingsråd som i Danmark eller en gemensam styrgrupp. I Norge har exempelvis Norad fått i uppdrag i sitt tildelningsbrev för 2015 att bidra till att styrka samarbetet mellan de olika delarna av den norska biståndsapparaten för näringslivssamarbete. ■ Genom att institutionerna gemensamt analyserar sina respektive grundläggande uppdrag, kärnkompetenser och tillgängliga instrument och kartlägger detta mot en traditionell investeringsprocess ges möjlighet att definiera institutionernas naturliga roller. Detta bör skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan institutionerna och tillsammans främja biståndets samverkan med privat sektor och att gemensamt utveckla innovativa former för finansiering. I Tyskland till exempel tycks de olika institutionernas roller stärkas tack vare ett fungerande samarbete. ■ I samband med intervjuer konstaterar vi att det pågår arbete för att anpassa policyer, strategier och instrument för att anpassa mot de nya hållbarhetsmålen. Dock är detta pågående processer vars resultat ännu ej är kända. Det kan därför finnas anledning att inom 1-2 år genomföra en ny genomlysning för att se om eventuella förändringar har skett. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 5 Executive summary Översikt huvudsakliga aktörer och huvudsakliga instrument Norge Ministerium/ DA UD ■ UD/DANIDA Bilateralt och multilateralt bistånd ■ Etableringsbidrag Storbritannien DFID USA USAID ■ Bilateralt och multilateralt bistånd ■ Bilateralt och multilateralt bistånd ■ Bilateralt och multilateralt bistånd ■ Katalyserande finansieringslösningar av lån ■ Fonder ■ ■ ■ Garantier ■ PPDP NORAD NORFUND DFI Danmark ■ Etableringsbidrag IFU CDC Tyskland BMZ Bilateralt och multilateralt bistånd Enterprise funds ■ Fonder Challenge grants ■ PPDP OPIC DEG ■ Aktieinvesteringar ■ Aktieinvesteringar ■ Fonder ■ Lån ■ Aktiekapital ■ Lån ■ Lån ■ Aktieinvesteringar ■ Garantier ■ Låneinstrument ■ Garantier ■ Garantier ■ Obligationer ■ Försäkringar ■ Garantier ■ Fonder ■ Fonder ■ Låneinstrument ■ Teknisk assistans ■ Rådgivningstjänster ■ Teknisk assistans ■ Etableringsbidrag till SME ■ Garantier ■ PPDP ■ Etableringsbidrag DB KFW Andra aktörer BZ ■ ■ Bilateralt bistånd, trilateralt och multilateralt bistånd Nederländerna ■ Fonder ■ Bidrag ■ Låneinstrument ■ PPDP GIZ FMO ■ Låneinstrument ■ Garantier ■ Kapitalmarknadstransaktioner ■ Nätverk ■ PPDP ■ Teknisk assistans NL Agency ■ Teknisk assistans ■ Bidrag ■ PPDP ■ Fonder ■ Låneinstrument ■ Företagsnätverk ■ PPDP ■ Kapitalinvesteringar ■ Försäkringar © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. ■ Garantier 6 Executive summary Rekommendationer för vidare analys Under arbetets gång har ett antal frågor kommit upp som kan vara intressanta för fördjupad analys. Då detta inte rymts inom uppdragets avgränsning listar vi dessa nedan för att underlätta Regeringens fortsatta arbete. ■ Fallstudier av USA och Tyskland för att skapa ökad förståelse för hur samverkan mellan de respektive ländernas olika institutionerna sker i praktiken. ■ Fallstudie av Danmarks Utrikespolitiska råd för att närmare förstå dess roll och eventuella effekter och påverkan på samordning mellan olika ministerier och DFI. ■ Landjämförelse med fokus på bidrag till de multilaterala utvecklingsbankernas instrument för samverkan med privat sektor, och de olika ländernas avvägningar mellan insatser via sina egna institutioner och multilaterala instrument. ■ En fördjupad analys av USAIDs Global Development Lab som modell för samverkan med näringslivet, filantroper och akademin. ■ Titta på modeller för ”job rotation” mellan DA och DFI – vilka funktioner/roller är mest relevant att rotera, vad ger mest effekt för att skapa bättre förståelse och förutsättningar för samarbete. ■ Titta på förutsättningar för att sätta samma indikatorer och mät- och uppföljningsmodell för såväl DA som DFI och andra organ. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 7 2. Om uppdraget Uppdraget: Utreda rollfördelning mellan biståndets aktörer för att säkerställa ett effektivt bidrag till utvecklingssamarbetets mål, särskilt med fokus på samverkan med näringslivet och innovativ finansiering Bakgrund I juli 2015 uppdrog Regeringen (UD2015/1620/USTYR) åt Statskontoret att utvärdera roll- och arbetsfördelning mellan Sida och Swedfund vad gäller genomförande av instrumenten för samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer inom utvecklingssamarbetet. Bakgrunden till uppdraget ligger i de senast årens ökade fokus på den privata sektorns och det privata kapitalets roll i att verka som en positiv kraft för global utveckling. Innovativa finansieringslösningar och samverkan med näringslivet och privat kapital har getts en framträdande roll i diskussionerna inför den tredje internationella konferensen om utvecklings-finansiering (FfD), samt väntas bli en viktig del i genomförandet av de nya globala utvecklingsmålen post-2015 (SDG) och COP21. För att de kommande globala utvecklingsmålen ska kunna nås krävs omfattande resurser utöver biståndet. Statskontoret ska inom ramen för uppdraget pröva om nuvarande arbets/rollfördelning mellan svenska statliga aktörer som har i uppdrag att samverka med den privata sektorn inom ramen för svenskt utvecklings-samarbete är strategisk och ändamålsenlig för ett effektivt utvecklings-samarbete. I bedömningen ska man särskilt beakta regeringens ambition att öka fokusen på miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor inom utvecklings-samarbetet samt förmågan att bidra till att uppnå de nya hållbarhetsmålen. samt med hänsyn taget till nuvarande kapacitet och kompetens inom organisationerna? Hur kan dubblering undvikas? ■ Vilken roll-/arbetsfördelning är mest ändamålsenlig för att uppnå resultat vad gäller ett ökat fokus på miljö, klimat och hållbarhet? ■ Vad gäller eventuella bilaterala låneinstrument; kan samma utvecklingseffekter, inklusive miljö, klimat och hållbarhetsfokus, uppnås på mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt genom de multilaterala utvecklingsbankernas arbete? ■ Vid ett eventuellt införande av ett nytt bilateralt låneinstrument, vilken organisation är mest ändamålsenlig genomförare? KPMGs uppdrag från Statskontoret Som en del av Statskontorets utvärdering ska en kort kartläggning göras av hur andra länder, framförallt likasinnade och länder som anses ligga i framkant på området, har organiserat sig, samt deras huvudsakliga instrument. Statskontoret har ombett KPMG bistå med denna kartläggning. Uppdragets syfte är att bidra till en ökad förståelse för fördelar och nackdelar med de olika ländernas modeller. Specifikt har KPMGs studie följande mål: Statskontoret ska redovisa uppdraget skriftligt till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 15 mars 2016. 1. Synliggöra likheter och skillnader mellan olika länders arbete för samverkan med näringslivet och användandet av innovativ finansiering. Statskontorets uppdrag från regeringen 2. Identifiera vilka länder och eventuella instrument som är relevanta för djupare analys. Statskontorets ska enligt uppdraget särskilt fokusera på följande frågeställningar: 3. Skapa del till underlag (denna rapport) för beslut om framtida utformning av svenskt utvecklingssamarbete vad gäller samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer inom utvecklingssamarbetet. ■ Ar roll-/arbetsfördelningen mellan Sidas och Swedfunds verksamheter och instrument strategisk och ändamålsenlig för ett effektivt bistånd med fokus på fattigdomsbekämpning, hållbar global utveckling och klimatutmaningarna, utifrån de målsättningar och aspekter som nämns i Uppdragets inriktning, © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 9 KPMG har genom analys av sekundärdata och intervjuer genomfört en jämförande skrivbordsstudie för att förstå hur andra länder använder olika instrument för samverkan med näringslivet och innovativ finansiering, samt hur rollfördelningen mellan statens aktörer ser ut 1 2 Inläsning av material från tidigare avslutade och pågående utredningar inom området i Sverige Framtagande av 5-7 parametrar som används för jämförelse Framtagande av utkast till rapportformat Modell för landjämförelse KPMGs leverans Utkast rapportformat Delta i uppstartsmöte Tillhandahålla material från tidigare och pågående relevanta utredningar Fastställa modell för landjämförelse och rapportformat 26-30 oktober Uppstartsmöte 28 oktober Statskontorets Tidplan Analys och slutrapport Insamling av sekundärdata enligt fastställd modell för 6 länder (Storbritannien, Norge, Nederländerna, Tyskland, USA och Danmark). Analys av likheter, skillnader och förutsättningar för de 6 ländernas utformning av utvecklingssamarbetet inom privatsektor Kompletterande intervjuer med representanter för respektive land Framtagande av första rapportutkast Genomföra workshop tillsammans med Statskontoret för att lyfta fram likheter och skillnader med Sveriges nuvarande modell Framtagande av slutrapport med slutsatser och rekommendationer för näst steg insats: roll och tid Aktiviteter Uppstart 3 Datainsamling & första rapportutkast Slutrapport Rekommendationer på länder, instrument och eventuellt andra områden som bör analyseras djupare Delta i delrapporteringsmöte Delta i workshop Lämna feedback på första rapportutkast Delta på möte för slutrapportering 2-27 november 30 november -15 december Delrapporteringsmöte 26 november Workshop: 11 december Slutrapporteringsmöte 15 december Första rapportutkast © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 10 Prioriterade frågeställningar och avgränsningar (1/2) Länder för jämförelse Studien har inkluderat de länder som Regeringen specificerade i sin skrivelse UD2015/1620/USTYR. Dessa är Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och USA. Dessa länder representerar länder som har likheter med Sverige och/eller länder som anses ligga i framkant på områdena samverkan med näringslivet och innovativ finansiering. Informationsinsamling I samråd med Statskontoret har KPMG tagit fram ett antal frågeställningar inom områdena Styrning, Organisation och Instrument som legat till grund för informationsinsamlingen. Utöver de specifika frågeställningarna nedan har vi även i möjligaste mån inhämtat information om eventuella förändringar över tid, samt hur samordning sker mellan olika organisationer och instrument. Majoriteten av informationen är inhämtad genom skrivbordsstudier av sekundärdata. KPMG har dock genomfört ett mindre antal intervjuer, beroende på uppdragets begränsade tidsram, för att verifiera informationen och få ökad förståelse för den landspecifika kontexten. Styrning ■ Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? Organisation ■ Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? Instrument ■ Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 11 Prioriterade frågeställningar och avgränsningar (2/2) Analys I samråd med Statskontoret har KPMG utvecklat följande parametrar för jämförande analys av de sex ländernas styrning, organisation och instrument: ■ Vikten av näringslivssamverkan och innovativ finansiering i utvecklingssamarbetet ■ Organisation och rollfördelning mellan olika aktörer samt konsekvenser för samordning ■ Vikten av klimat/ miljö/ hållbarhet i policyer i förhållande till samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ Instrument – vilken organisation ansvarar för vad? Hur väl kompletterar organisationerna varandra? ■ Exempel på intressanta/ välfungerande instrument Avgränsningar I samråd med Statskontoret beslutades att Sverige inte skulle inkluderas i denna landjämförelse. Istället diskuterades likheter och skillnader med Sverige i workshopen den 10 december 2015 som inlägg till Statskontorets eget arbete. Jämförelsen baserades då på Statskontorets övriga utredning samt på KPMGs kunskap och erfarenheter om den svenska biståndsarkitekturen. Utgångspunkten för detta uppdrag har i enlighet med regeringens skrivning varit en kort, övergripande studie. Detta innebär i sin tur att möjligheten till intervjuer begränsats och det i vissa fall inte funnits möjlighet att gå på djupet kring vissa frågor. Vi har inte studerat volymer eller budgetar. För att hantera detta innehåller rapportens slutsatser även förslag på områden som kan vara av intresse att fördjupa sig i. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 12 3. Benchmark Vikten av näringslivssamverkan och innovativ finansiering i utvecklingssamarbetet varierar mellan de sex länderna Den politiska kontexten påverkar hur naturligt det är att involvera näringslivet i utvecklingsfrågor ■ Samtliga länder i studien diskuterar vikten av samverkan med näringslivet och betydelsen av att mobilisera privat kapital för att uppnå biståndsmålen. ■ Det skiljer sig mellan länderna i vilken utsträckning man integrerar det egna landets privata näringsliv och privata investerare. Det skiljer sig också i vilken utsträckning de olika ländernas biståndspolitiska mål integreras med t ex näringslivspolitiska, utrikespolitiska och handelspolitiska mål. ■ Generellt kan konstateras att ju högre integration mellan olika politikområden desto högre prioriteras näringslivssamverkan och innovativ finansiering i utvecklingsarbetet. Näringslivets roll i att infria biståndets mål ■ Nederländerna prioriterar näringslivssamverkan och innovativ finansiering högt. I agendan A World to gain – A new agenda for Aid, Trade and Investment (2013) anger nederländska UD den inriktning och de förändringar som regeringen vill genomföra för att göra Nederländernas bistånd mer effektivt och enhetligt, samt för att kunna katalysera större flöden av privat kapital till biståndssamarbetet. ■ USA genom USAID har stort fokus på private-public partnerships. USAID har som mål att främja utveckling samtidigt som den skapar marknader och handelspartners för USA. Låg prioritet Hög prioritet ■ Danmark har en tradition av nära samverkan med det danska näringslivet. Den danska DFI:n var fram till tidigare i år bunden att investera tillsammans med danska partners. Regleringen har nu skrivits om och investeringarna ska nu främja danska intressen. ■ Även i Norge, där man traditionellt inte haft stort fokus på dessa frågor, diskuterar Stortingsmelding nr. 35. (2014-2015): Sammen om jobben – Næringsutvikling innenfor utviklingssamarbeide, att Regeringen vill öka användningen av innovativ finansiering i utvecklingssamarbetet. Källa: KPMG analys …Det finns tecken på att samtliga länder rör sig mot ett ökat fokus på samverkan med näringslivet och innovativ finansiering © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 14 Den privata sektorns roll avseende klimatförändringar och hållbar utveckling tydligt betonad i styrande dokument Vikten av att tillvarata det privata näringslivets kapital och kompetens lyfts i styrande utvecklingsdokument… ■ Styrande policyer och direktiv betonar genomgående vikten av hållbar utveckling som ett mål för bistånd och utvecklingssamarbete. I styrande policyer utan bestämd tidshorisont aggregeras ofta skrivelser om klimat, miljö och andra hållbarhetsfrågor under samlingsnamnet hållbar utveckling. ■ Mer detaljerade policyer uttrycker även i många fall ett behov av att involvera den privata sektorn i biståndsarbetet för att kunna mobilisera ytterligare finansiella resurser och för att dra nytta av deras kunskap. Skrivelser om att mobilisera kapital från privat sektor handlar till stor del om att främja investeringar i klimat- och miljöprojekt. I stor utsträckning stöds olika sorters klimatfonder, men även innovationsarbete. Exempelvis: – Norges politiska plattform innehåller en ambition om att norska DFI:n Norfund ska öka sina investeringar i förnybar energi globalt och i 2016 års budget får Norfund ökat tillskott från staten varav minst hälften av medlen ska investeras i förnybar energi. – Danmarks strategi för utvecklingssamarbete och regeringens budget uttrycker att instrument och instrument som innebär involvering av danskt näringsliv ska stödjas. UD finansierar exempelvis klimatvänliga infrastrukturprojekt genom att förmedla förmånliga lån till aktörer i utvecklingsländer. Instrumentet ska primärt användas till att anlita danska företag som utför arbetet. – I Storbritannien finns genomgående ett stort klimatfokus i styrdokumenten. Det åligger DFID särskilt att förbättra effektivitet och innovation i den internationella klimatfinansierings-arkitekturen och i arbetet med den privata sektor finns också ett särskilt fokus på klimatfrågan. . Källor: KPMG analys A world to gain, Nederländska regeringen The engine of development: The private sector and prosperity for poor people, DFID Shaping Germany’s Future, Tysklands regering Climate is a perfect example of an area where closer cooperation with the private sector can be sought, ultimately leading to a stronger Dutch [development] commitment. Given the considerable knowledge and expertise the private sector possesses in these fields, it can play a highly significant role. Nederländska regeringen 2013 The private sector is already providing up to 86% of finance for low carbon development. DFID aims to leverage and target additional private finance to support the development of low carbon, renewable energy. DFID 2011 In cooperation with the German business community, we support the establishment and expansion of the private sector in developing countries on the basis of a balanced division of tasks between the state and the private sector; however, this must be along the lines of sustainable, social and ecological development. Tyska regeringen 2013 Norge har allerede et omfattende virkemiddelapparat rettet mot utvikling av privat sektor i utviklingsland, inkludert gjennom tilrettelegging av investeringer fra norske næringslivsaktører. Dette skal videreutvikles med sikte på mer målrettet prioritering av sektorer og tiltak som kan komme både miljø og utvikling til gode, for eksempel ren energi. Norska regeringen 2010 Vi skal have den private sektor meget mere med – ikke kun via investeringer, men også ved at få det danske erhvervslivs stærke kompetencer mere i spil indenfor eksempelvis grøn omstilling, energi, fødevarer og vand. Udviklingssamarbejdet skal motivere og mobilisere privatsektor investeringer. Danska regeringen 2015 In order to achieve long-term sustainable development, we have to support the institutions, private sector partners and civil society organizations that serve as engines of growth and progress for their own nations. USAID Forward embraces new models for public-private partnerships and increased investment directly to partner governments and local organizations. USAID 2010 Regeringens udviklingspolitiske prioriteter 2016, Danska regeringen Stortingsmelding 14 (2010-2011), Norska regeringen USAID Forward, USAID …och avspeglas i biståndsaktörernas arbete © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 15 God samordning när biståndsorgan har en styrande funktion över DFI:n, men även andra modeller visar fungerande samarbete Samordningen av utvecklingsinsatser är lättare när DFI:n ligger under den aktör som har primärt biståndsansvar… ■ I Storbritannien, Tyskland, Danmark och Nederländerna är biståndsorganet en del av ett ministerium, se modell 1. I Storbritannien och Tyskland är ministerierna särskilt fokuserade på utvecklingsfrågor – i Danmark och Nederländerna rör det sig om utrikesministerier med ett aktivitetsområde särskilt dedikerat till utvecklings- och biståndsarbete. Modell 1 – Strukturen i modell 1 gör att organet med ansvar för bistånd och utveckling har inflytande över respektive DFI, vilket underlättar samarbete och samordning av arbetet mot uppfyllande av utvecklingsmål. Ministerierna kan styra DFI:ns arbete genom ägarinflytande och exempelvis genom att vara delaktigt i att sätta strategi och mål. I exempelvis Storbritannien har DFID styrt CDCs arbete så att det ligger mer i linje med DFIDs prioriteringar. Utrikes/utvecklingsministerium Bistånd DFI – Den tyska utvecklingsbanken, inklusive den tyska DFI:n, är en av det tyska biståndets två organisationer ansvariga för att implementera biståndsstrategier. Även den nederländska utvecklingsbanken FMO är en nyckelspelare i det nederländska utvecklingsarbetet. ■ Norges och USAs struktur liknar Sveriges, se modell 2. Där har bistånds-organet inte en styrande funktion i förhållande till DFI:n. – I USA har samarbetet mellan DFI:n OPIC och biståndsorganet USAID ökat över tid. Det finns inte formella forum för samarbete, utan samarbetet sker organiskt. En orsak till detta kan vara ett stort personalutbyte mellan organen. OPIC hittar projekt via USAID och USAIDs och OPICs garantiverksamhet samarbetar, även om det finns överlapp och i vissa fall konkurrensmässiga situationer. – I Norge är UD ansvarigt för huvuddelen av det ekonomiska biståndet. DA har huvudansvar för kvalitetssäkring och utvärdering och fick i uppdrag i sitt tildelningsbrev för 2015 att bidra till att styrka samarbetet mellan de olika delarna av den norska biståndsapparaten för näringslivssamarbete. Den norska DFI:n har ansvar för samtliga investeringsinstrument. Det saknas därmed överlapp mellan organens funktioner, och företag samarbetar ofta med respektive organ i olika steg. Källa: KPMG analys Modell 2 Utrikesministerium DA DFI Alla länder styrs relativt olika, men vissa länder har drag som påminner om varandra. Ovan modeller utgör två generella koncept. …men USA och Norge synes ha hittat ett fungerande samarbete i en modell som liknar den svenska © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 16 Hemvisten för de olika instrumenten varierar mellan länderna och beror till viss del på hur biståndet är organiserat Bland de sex länderna finns exempel på användning av challenge funds, PPDPs, direktinvesteringar, lån och garantier och impact bonds ■ Studien visar att graden av användandet av instrument varierar mellan länderna. Tyskland och Nederländerna har en stor portfölj av instrument, medan Norge i dagsläget har relativt få instrument till förfogande. ■ Direktinvesteringar hanteras endast av DFI:er. instrument som utgör större risk och som syftar till att bidra med ännu mer riskvilligt kapital hanteras vanligen av biståndsmyndigheten eller ansvarigt departement. Instrument Challenge funds ■ Studien har inte identifierat någon DA som själv agerar långivare. Däremot har vi identifierat katalyserande finansieringslösningar av lån, exempelvis på Danida (se s. 21) ■ PPDP’s kan utformas på en mängd olika sätt och har därför olika hemvist. – Danska DFI:n IFU driver exempelvis Klimatinvesteringsfonden. Fonden består av medel från danska staten, IFU själva och privata pensionsfonder. Fondens syfte är att erbjuda riskkapital till klimatprojekt på utvecklingsmarknader. – Norska biståndsmyndigheten Norad administrerar ett ansökansbaserat stödsystem till näringslivet. Företag med ambition att etablera verksamhet i utvecklingsländer kan ansöka om finansiella bidrag för vissa aktiviteter. Exempel på stöd som kan ges är till förstudier inför etablering, utbildning av lokal personal, grundinvesteringar i fysisk och social infrastruktur eller HMS*-initiativ. Liknande initiativ finns i samtliga länder. ■ I studien ser vi vissa tecken på brist på samordning mellan respektive länders institutioner. I USA har vi funnit indikationer på att det funnits visst överlapp mellan USAID och OPIC. I Tyskland å andra sidan ser vi att flera institutioner samarbetar kring en rad initiativ inom området för samverkan med näringslivet och innovativ finansiering. – develoPPDP.de: Europeiska företag med mål att genomföra projekt med utvecklingseffekter, såsom pilotprojekt eller projekt för miljö- och socialt förbättrande åtgärder, kan samfinansieras av tyska BMZ:s develoPPDP.de-program. Fyra gånger om året hålls en idétävling då ansökande företag lämnar in sina förslag. Sammanlagt upp till EUR 200.000* kan tillhandahållas mot varje projekt. BMZ ansvarar för programmet, men utvalda företag får support från såväl DEG, GIZ, seqeua gGmbH beroende på behov. * *EUR 200.000 motsvarar gränsen för EU:s de minimis regler som möjliggör offentliga bidrag till företag utan att de räknas som statsstöd Källa: KPMG analys Public-Private Development Partnerships Private-Public multidonor fonder Impact bonds Beskrivning En challenge fond är en finansieringsmekanism för att fördela kapital för särskilda ändamål med hjälp av konkurrens mellan ansökande organisationer. Finansiering ges på mjuka termer, i form av bidrag, avskrivningslån eller teknisk support/konsultstöd. Ett privat företag och offentlig verksamhet samverkar, exempelvis för att finansiera ett gemensamt utvecklingsprojekt genomfört av företaget själv eller en tredjepart. Fonder som avser samla in kapital från ett flertal olika investerare. Användningen av kapitalet kan variera stort. Utvecklingsprojekt som samlar kapital från privata investerare, non-profit organisationer, stater mm. Exv. privat kapital till utvecklingsprojekt, med avkastning via donationer endast om effekt nåtts. Aktieinvesteringar eller lån direkt till företag. Direktinvesteringar …Samordningen mellan landets institutioner är viktigare för effektiv användning än hemvisten för ett specifikt instrument © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 17 Norge och Danmark har instrument där samspel mellan olika biståndsaktörer utnyttjas för att mobilisera den privata sektorns kapital och kunskap Instrumenten hjälper företag att investera i utvecklingsländer för att sedan kunna samarbeta med en DFI i vidareutvecklingen av projektet Norads ansökningsbaserade stöd Möjlig investering ■ Den norska biståndsmyndigheten Norad administrerar ett ansökansbaserat instrument riktat till företag. Företag kan ansöka om bidrag till olika typer av investeringar i verksamheter i utvecklingsländer. Projekt i Afrika söder om Sahara och i långsiktiga samarbetsland för norskt bistånd prioriteras. ■ Bidrag kan ges till förstudier inför etablering, utbildning av lokal personal, grundinvesteringar i fysisk och social infrastruktur eller HMS*-initiativ. Bidragen täcker inte hela investeringen, företagen måste också bidra. Enligt Norad går den allra största delen av bidragen som betalas ut till förstudier. Företag Projekt DFI Förstudie Bidrag ■ Företagen som använder instrumentet är i dagsläget huvudsakligen norska, men det är tillgängligt även för andra för företag från andra länder. DA Inget projekt ■ När företagen har fått bidraget och genomfört sitt projekt kan det bli aktuellt att gå vidare i investeringsprocessen. Här kommer i vissa fall Norges DFI Norfund in som en investerare, med erfarenhet från utvecklingsmarknader. IFU Investment Partners ■ Danmarks DFI, IFU, administrerar ett antal fonder. En av dessa är IFU Investment Partners. Fonden består av kapital från IFU själva samt PKA och PBU, två danska pensionsfonder, som har investerat 500 miljoner DKK. ■ Syftet med fonden är att IFU tillsammans med danska företag ska göra grundinvesteringar i projektföretag i utvecklingsländer. IFU gör som regel minoritetsinvesteringar. När denna investering har gjorts kan IFU Investment Partners skjuta till ytterligare kapital. ■ Instrumentet var revolutionerande när det lanserades 2012, då detta var första gången pensionsfonder investerade direkt i utvecklingsländer tillsammans med IFU och danska företag. Privata investerare Företag Investering Projektföretag Vidare investering Investering DFI Investering Investeringsfond Investering DFI * Hälsa, Miljö och Säkerhet Källa: http://www.norad.no/tilskudd/sok-stotte/naringsutvikling/soknadsbasert-stotte/ - Norad (2015-12-04); Kap.poster 161.70 og 166.74 Regelverk for søknadsbasert støtte til næringslivet – Norad (2013) http://www.ifu.dk/dk/om-ifu/ifu-som-fund-manager - IFU (2015-12-04); http://www.ipe.com/danish-roundup-fsp-bankpension-pka-pbu-ifu/44331.fullarticle - Investment & Pensions Europe (2015-12-04) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 18 USA och Tyskland stödjer idéer och företag med potential att lösa utvecklingsutmaningar För att tillvarata den kunskap och de idéer som universitet, civilsamhället och det privata näringslivet besitter, har det amerikanska biståndsorganet USAID och den tyska DFI:n DEG utvecklat instrument med syfte att skala upp innovationer U.S Global Development Lab ■ U.S Global Development Lab lanserades 2014 och syftar till att öka användningen av vetenskap, teknologi, innovation och partnerskap i USAIDs fattigdomsbekämpning. The Lab gör detta genom att samla en mångfald av partners, såsom näringsliv och universitet, för att upptäcka, testa och skala upp innovationer för att lösa utvecklingsutmaningar. ■ Development Innovation Venture (DIV) är en del av U.S Global Development Lab. DIV är ett konstant pågående challenge-program, som stödjer utvalda pilotprogram, utvärderar dem och skalar upp de projekt som visar sig vara effektiva. Vem som helst, universitet, organisationer eller företag från överallt i världen, kan ansöka om stöd från DIV. Utvärderingen sker på basis av kostnadseffektivitet, rigorösa tester och möjligheter att skala upp innovationen. DIV har investerat i mer än 100 lösningar inom 17 sektorer och 35 länder. DEGs Up-Scaling Program ■ Den tyska DFI:n DEG finansierar investeringar i små och medelstora företag som har för avsikt att skala upp innovativa affärsmodeller med stor utvecklingseffekt. Stödberättigade är nystartade små och medelstora företag som är registrerade i ett utvecklingsland eller på en utvecklingsmarknad. Dessa kan vara lokala dotterbolag till tyska eller europeiska företag. Företräde ges till investeringar i Afrika eller Indien. ■ DEGs program tar sikte på företag som befinner sig i steg 2 enligt U.S Global Development Labs skala ovan. Företaget ska alltså vara i drift och en pilotfas (proof of concept) ska ha genomförts. Källor: DIVs portfölj består av mottagare från den privata sektor (35%), NGOs (52%) och akademiska institutioner (13%). För varje USD som USAID betalar ut bidrar den genomsnittliga mottagaren med 0,78 USD. DIV använder sig av en finansieringsmodell i tre steg, baserat på det stadium idén befinner sig på. Stöd kan sökas i alla stadier. Steg 1: Proof of Concept Steg 2: Testing at Scale Steg 3: Widespread Implementation 60% av DIVs utbetalningar – genomsnittlig investeringen om 119 000 USD 39 % av DIVs utbetalningar – genomsnittlig investering om 700 000 USD 1 % av DIVs utbetalningar – genomsnittlig investering om 5,5 miljoner USD ■ DEG erbjuder finansiering upp till 500.000 euro, vilket högst får utgöra 50% av den totala investeringen. Företagen måste bidra med en betydande andel av det egna kapitalet (minst 25%). DEGs medel måste återbetalas om investeringen blir lyckosam (beroende på fördefinierade finansiella kriterier såsom kassaflöde, intäkter och vinst). ■ Företaget ska förutom att ha en innovativ och skalbar affärsmodell med stor utvecklingseffekt även uppfylla ett antal andra kriterier: den planerade investeringen ska kunna ge positiv avkastning (vilket ska beskrivas i en omfattande affärsplan och finansiella prognoser), bolaget ska visa stor tillväxtpotential med tanke på marknadens storlek och målgrupp samt att företaget ska ha den administrativa kapacitet, de resurser och det knowhow som krävs för att väsentligt skala upp sin verksamhet. USAIDs hemsida, www.usaid.gov 2015-12-08 DEGs hemsida, www.deginvest.de, 2015-12-08 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 19 Private Infrastructure Development Group – ett gränsöverskridande samarbete som visat sig effektivt i att mobilisera privat kapital PIDG koordinerar effektivt regeringar och den privata sektorn i infrastrukturprojekt på marknader med bristfällig finansiering Private Infrastructure Development Group (PIDG) x ■ PIDG är ett initiativ drivet av FN med ett antal organisationer som arbetar för att mobilisera privata investeringar inom infrastruktur i länder där denna typ av investeringar är knappa, tillgången till offentligt kapital är begränsad och det saknas långsiktig finansiering från den privata sektorn. För att förbättra möjligheter och effektivitet i privata investeringar inom infrastruktur har PIDG skapat ett antal dotterbolag specialiserade för projektfinansiering och -utveckling. Sida bidrar med credit enhancement genom en garanti i fonden för krediter från kommersiella banker, i samarbete med USAID. Detta minskar risken för dotterbolagen som då kan locka privata investerare. ■ PIDG etablerades av Department for International Development (UK), Federal Department of Economic Affairs, Education and Research (Schweiz), Netherlands Ministry of Foreign Affairs och Sida tillsammans med IFC/Världsbanken. Idag är även Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade, den tyska utvecklingsbanken KfW och Norwegian Ministry of Foreign Affairs anslutna. ■ För att säkra att PIDGs verksamhet har låga koldioxidutsläpp, är klimattålig och miljömässigt hållbar samt att man satsar på rätt sorts projekt framåt, ställs miljömässiga krav på projekten som vid projektens slut utvärderas enligt en satt modell. ■ The UK International Development Committee utvärderade DFIDs arbete med PIDG 2011 och fann att för varje investerat bistånds-pund hade PIDG mobiliserat 20 pund från privat kapital. Kommittén rekommenderade DFID att utöka stödet och se över att tillämpa samma modell för jordbruk, vilket DFID också gjort. Australian Multilateral Assessment March 2012 “PIDG has helped mobilise US$16 billion of public works since 2002. It performs an effective coordinating role between governments, donors and the private sector. It is innovative in its own concept and structure, and in the nature of its facilities. PIDG has filled a critical gap in the development field and has successfully leveraged donor funds to secure significant private sector development in projects and areas that, despite potential, may have been overlooked or neglected by other development mechanisms.” Australian Multilateral Assessment March 2012 ■ 2012 gjorde Australien en utvärdering av PIDG med mycket goda resultat, se spindeldiagram till höger. Källor: PIDGs hemsida, www.pidg.org, 2015-12-08 International Development Committee - Eighth Report, The Future of UK Development Co-operation 2014 Australian Multilateral Assessment March 2012: Private Infrastructure Investment Group (PIDG), Australiensiska regeringen 2012 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 20 Danida och Eksport Kredit Fonden samverkar för att möjliggöra utlåning till infrastrukturprojekt i utvecklingsländer Kommersiella banker kan med hjälp av Danidas stöd finansiera infrastrukturprojekt med hög risk i utvecklingsländer… Strategi Struktur ■ Danida Business Finance (DBF) är Danidas lånefacilitet. DBF är huvudsakligen tänkt att användas till infrastrukturprojekt i utvecklingsländer som inte kan finansieras på kommersiella villkor. Projekten ska även bidra till ekonomisk utveckling i mottagarländerna och vara klimatvänliga. ■ Lån ges normalt på 10 eller 15 års tid med ingen eller låg ränta. ■ Lånen kan gå till projekt i Danidas partnerländer, huvudsakligen i Afrika söder om Sahara och i södra Asien. ■ Den totala uppskattade summan för alla DBF-projekt uppgår till ungefär 4,5 miljarder DKK där huvuddelen har gått till vattenoch sanitets- samt transportprojekt. Förutsättningar ■ Projekten som finansieras är avhängiga att det finns företag som kan utföra dem. De ska heller inte vara möjliga att finansiera kommersiellt, vilket ger en additionalitet för instrumentet. ■ Instrumentet har tidigare varit bundet till enbart danska företag men är nu delvis obundet. Om tre eller fler danska företag bjuder på möjliga projekt kan företag från andra länder inte bjuda, annars är alla OECD-länder behöriga. ■ En utvärdering av Danidas instrument för samarbete med näringslivet från 2014 har visat på att Danidas projektföretag inom B2B ofta har planerat att söka ytterligare investeringar via detta instrument eller IFU, men att så i de flesta av fallen inte har skett. Lånen tas av köpare i utvecklingsland från en bank med representation i Danmark via en förmedlare i projektlandet (t ex. Finansministerium eller en etablerad kommersiell bank). Danida hjälper till att möjliggöra lånet, t ex. genom att betala räntekostnader och exportkreditpremier och med en kontantinsats (gåva) för att minska lånets totalsumma (och därmed minska risken). Eksport Kredit Fonden (EKF) bidrar genom att gå in som garant för lånet för att på så sätt minska den utlånande bankens exponering. Leverantören kan på sätt utföra projektet till en kostnad beställaren i utvecklingslandet har möjlighet att betala. … Danida kan möjliggöra lån genom att betala delar av räntekostnaden och genom gåva sänka det totala lånebeloppet. Källa: http://amg.um.dk/en/technical-guidelines/danida-business-finance/ - Udenrigsministeriet (2015-12-04); KPMG Intervju; EVALUATION OF DANIDA BUSINESS-TO-BUSINESS PROGRAMME 2006-2011 – Udenrigsministeriet (2014) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 21 4. Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Baserat på analysen i kapitel 3, Benchmark, kan vi konstatera följande: ■ Samtliga länder i studien diskuterar vikten av samverkan med näringslivet och betydelsen av att mobilisera privat kapital för att uppnå biståndsmålen. Vi noterar en trend att samtliga länder rör sig mot ett ökat fokus på samverkan med näringslivet och innovativ finansiering. Länderna i studien har dock kommit olika långt. Länder som har en hög integration mellan olika politikområden (tex bistånds-, utrikes- och handelspolitik) lägger också stor vikt vid näringslivssamverkan och innovativ finansiering i utvecklingsarbetet. ■ Vi noterar även att samtliga länder ser samarbete med privat sektor och innovativa finansieringsformer som en möjlig väg för att möta klimat- och miljöutmaningen. ■ Ägarskapet av olika instrument varierar mellan länderna. Den tydligaste skiljelinjen som noteras i samtliga länder är att DFI:n är ansvarig för direktinvesteringsinstrumentet. Andra instrument , tex PPDP’s eller challenge funds, har ett bredare användningsområde. Det är därför det specifika syftet, snarare än instrumentet i sig, som avgör hos vilken institution ansvaret ligger. ■ Frågan om hur man ska hitta en bra samverkan mellan biståndsorganet och DFI:n är aktuell i flera länder. Det finns två övergripande modeller för att organisera biståndet. I den ena är biståndsorganet en del av ett ministerium, med DFI:n är underställd ministeriet. I den andra är både biståndsorganet och DFI:n underställd ministeriet. Vi noterar att den första modellen verkar skapa bättre förutsättningar för samordning tack vare ökad tydlighet och att det uppstår naturliga kontaktytor mellan institutionerna. ■ Ju högre upp i hierarkin man skapar tydlighet i arbets-/rollfördelningen mellan DA, DFI och eventuellt andra organ, desto bättre tycks samarbetet fungera mellan institutionerna. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett gemensamt samarbete med näringslivet och valet av innovativa finansieringsformer. Det kan också vara en styrka att ha en koordinationsfunktion, tex ett utvecklingsråd som i Danmark eller en gemensam styrgrupp. I Norge har exempelvis Norad fått i uppdrag i sitt tildelningsbrev för 2015 att bidra till att styrka samarbetet mellan de olika delarna av den norska biståndsapparaten för näringslivssamarbete. ■ Genom att institutionerna gemensamt analyserar sina respektive grundläggande uppdrag, kärnkompetenser och tillgängliga instrument och kartlägger detta mot en traditionell investeringsprocess ges möjlighet att definiera institutionernas naturliga roller. Detta bör skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan institutionerna och tillsammans främja biståndets samverkan med privat sektor och att gemensamt utveckla innovativa former för finansiering. I Tyskland till exempel tycks de olika institutionernas roller stärkas tack vare ett fungerande samarbete. ■ I samband med intervjuer konstaterar vi att det pågår arbete för att anpassa policyer, strategier och instrument för att anpassa mot de nya hållbarhetsmålen. Dock är detta pågående processer vars resultat ännu ej är kända. Det kan därför finnas anledning att inom 1-2 år genomföra en ny genomlysning för att se om eventuella förändringar har skett. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 23 Rekommendationer för vidare analys Under arbetets gång har ett antal frågor kommit upp som kan vara intressanta för fördjupad analys. Då följande inte rymts inom uppdragets avgränsning listar vi dessa nedan för att underlätta Regeringens fortsatta arbete. ■ Fallstudier av USA och Tyskland för att skapa ökad förståelse för hur samverkan mellan de respektive ländernas olika institutionerna sker i praktiken. ■ Fallstudie av Danmarks Utrikespolitiska råd för att närmare förstå dess roll och eventuella effekter och påverkan på samordning mellan olika ministerium och DFI. ■ Landjämförelse ang. bidrag till multilaterala utvecklingsbankernas instrument för samverkan med privat sektor, och de olika ländernas avvägningar mellan insatser via sina egna institutioner och multilaterala instrument. ■ En fördjupad analys av USAIDs Global Development Lab som modell för samverkan med näringslivet, filantroper och akademin. ■ Titta på modeller för ”job rotation” mellan DA och DFI – vilka funktioner/roller är mest relevant att rotera, vad ger mest effekt för att skapa bättre förståelse och förutsättningar för samarbete? ■ Titta på förutsättningar för att skapa samma indikatorer och mät- och uppföljningsmodell för såväl DA som DFI och eventuella andra organ © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 24 Bilagor Bilaga 1: Bakgrundsanalys Bakgrundsanalys – Land för land Sida ■ Norge 28 ■ Danmark 33 ■ Storbritannien 38 ■ USA 42 ■ Tyskland 47 ■ Nederländerna 52 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 27 Norge Styrning – Norge (1/2) Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ Stortingsmelding nr. 35. (2014-2015): Sammen om jobben – Næringsutvikling innenfor utviklingssamarbeidet – Denna Stortingsmelding nämner att Regeringen vill öka användningen av innovativ finansiering i utvecklingssamarbetet. Med detta menas t ex. garantier, utvecklingsobligationer, gröna obligationer och mikrofinans enligt meldingen. Regeringen nämner också i denna melding att den vill stärka samarbetet med norskt näringsliv och norska kunskapsmiljöer med högre måluppnåelse inom utvecklingspolitiken som syfte. ■ Stortingsmelding nr 14. (2010-2011): Mot en grønnere utvikling – om sammenhengen i miljø- og utviklingspolitikken. – Denna Stortingsmelding nämner att innovativ finansiering och att denna typ av instrument bör användas i samverkan med privat sektor Stortingsmelding nr. 35. (20142015) – Norska regeringen (2014) Stortingsmelding nr 14. (20102011) – Norska Regeringen (2011) Prop. 1 S (2015–2016) – Norska Regeringen (2015) ■ Prop. 1 S (2015–2016) - For Budsjettåret 2016: Utgiftskapitler: 100–172 Inntektskapitler: 3100 – Detta är Regeringens budgetförslag och utkommer årligen. Budgeten skriver att det läggs stor vikt vid att använda biståndsmedel strategiskt så att privat kapital kan utlösas och bidra till de omfattande investeringsbehoven i utvecklingsländer. Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ Stortingsmelding nr 10. (2014 - 2015): Muligheter for alle – menneskerettighetene som mål og middel i utenriks- og utviklingspolitikken ■ Stortingsmelding nr 14. (2010-2011): Mot en grønnere utvikling – om sammenhengen i miljø- og utviklingspolitikken ■ Stortingsmelding nr. 35. (2014-2015): Sammen om jobben — Næringsutvikling innenfor utviklingssamarbeidet – De tre Stortingsmeldingarna ovan innehåller alla skrivelser om vikten av klimat och miljö inom Norges arbete med bistånd. Stortingsmelding nr 14. (2010-2011) tar även upp innovativ finansiering kopplat till klimat- och miljöinvesteringar och att privat sektor bör involveras i arbetet med dessa finansinstrument. ■ Sundvollenerklæringen – Den sittande regeringens politiska plattform som anger att de vill att Norfund ökar sina investeringar i förnybar energi globalt. ■ Prop. 1 S (2015–2016) - For Budsjettåret 2016: Utgiftskapitler: 100–172 Inntektskapitler: 3100 – Regeringens budgetproposition diskuterar att offentliga investeringar inte kommer kunna täcka behovet av investeringar för klimat och miljö i utvecklingsländer och att de därför söker efter möjligheter för att mobilisera privat sektor och privat kapital. Stortingsmelding nr. 35. (20142015) – Norska regeringen (2014) Stortingsmelding nr 14. (20102011) – Norska Regeringen (2011) Stortingsmelding nr 10. (20142015) – Norska Regeringen (2014) Sundvollenerklæringen – Norska regeringen (2013) Prop. 1 S (2015–2016) – Norska Regeringen (2015) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 29 Styrning – Norge (2/2) ■ Regeringen gav ut den årliga Rapport om samstemt politikk for utvikling med titeln Norge og de nye utviklingsmålene 2015–2030 i budgetpropositionen för 2015. Rapportens mål beskrivs inte vara att föreslå ändringar för Norges politik, utan att indirekt visa på hur politiken kan justeras för att säkerställa att den är linje med ”do-no-harm”-principen. Kopplat till detta utformade UD en vägledande checklista för politikutformning som ska hjälpa till att uppnå detta. ■ Det ingick även att utifrån de då föreslagna SDG:erna (budgeten utkom innan SDG:erna hade fastslagits) avgöra hur Norges politik inom ett antal prioriterade områden kan bidra till, eller hindra realiseringen av dessa mål. Rapport om samstemt politikk for utvikling – Norska regeringen (2015) Prop. 1 S (2014–2015) Norska regeringen (2014) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 30 Organisation – Norge Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ UD – UD har tillsammans med ambassaderna ansvar för förvaltningen av majoriteten av norskt bistånd, bilateralt och multilateralt. Miljödepartementet har även del i detta för vissa klimat- och miljöinsatser. UD har även ansvar för att anta strategier för de enskilda länderna Norge arbetar med. http://www.norad.no/ombistand/slik-er-norsk-bistandorganisert/ - Norad (2015-1123) Norfundloven (1997) ■ Norad – Direktorat under UD (och miljödepartementet i vissa frågor). Norad har ansvar för att norskt utvecklingssamarbete kvalitetssäkras, utvärderas och kommuniceras. Ansvar för att bidra till effektiv förvaltning av biståndsmedel genom att bistå med rådgivning till de som förvaltar biståndet. Norad förvaltar även en mindre del av biståndet som går till NGO:s. ■ Norfund – Ägs av UD och är Norges DFI. Ska enligt Norfundloven bidra med egenkapital och annat riskkapital, samt ge ut lån och ställa garantier för utveckling av hållbar näringsverksamhet i utvecklingsländer. Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? ■ UD – UD:s uppgift i termer av samverkan med näringslivet är huvudsakligen att främja Norges näringsliv utanför landets gränser. Detta arbete är inte inriktat specifikt mot bistånd och det bedrivs ej med biståndsmedel. ■ Norad – Norads tildelningsbrev från UD för 2015 har skrivelser om en ambition att utöka arbetet med näringsutveckling och handel under 2015 och åren framöver. Norad ombeds avsätta resurser för att kunna bidra till utveckling av samarbete med t ex. norska partners i näringslivet. Norad ombeds även bidra till att styrka samarbetet mellan de olika delarna av den norska biståndsapparaten för näringslivssamarbete, och att kunna bistå med teknisk kunskap kring finansieringsmekanismer. – Tildelningsbrevet anger även att Norad ska bistå i utvecklingen av en ny strategi för ren energi och att de där bl. a. ska lägga vikt på att biståndet ska fungera katalytiskt för att uppbringa privat kapital. https://www.regjeringen.no/no /dep/ud/org/virksomheter_ud/e tater_ud/rapport_tildeling/id749 659/ - Norska regeringen (2015-11-23) Norfundloven (1997) Sundvollenerklæringen – Norska regeringen (2013) ■ Norfund – Norfunds investeringar ska vara additionella och katalytiska och möjliggöra projekt som inte skulle vara möjliga på grund av den höga risken. Sundvollenerklæringen anger även att Regeringen vill att Norfund ska öka sina investeringar i förnybar energi globalt. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 31 Instrument – Norge Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ UD – Bilateralt och multilateralt bistånd ■ Norad – Norad administrerar ett ansökansbaserat stödsystem till näringslivet i vilket företag med ambition och möjlighet att etablera verksamhet i utvecklingsländer kan ansöka om finansiella bidrag för vissa aktiviteter. Exempel på stöd som kan ges är till förstudier inför etablering, utbildning av lokal personal, grundinvesteringar i fysisk och social infrastruktur eller HMS*-initiativ. Företag som får bidrag kan sedan med hjälp av detta instrument ta sina projekt vidare och i vissa fall investera tillsammans med Norfund. Om så har skett följs inte upp i statistik, men det är Norads intryck. – Norad har inte några investeringsinstrument till sitt förfogande, så som lån eller garantier. Alla dessa instrument ägs av Norfund. – Evaluation of Norwegian business-related Assistance gavs ut av Norad 2010. Rapporten utvärderar huvudsakligen hur Norge har lyckats med sina insatser kring privatsektorutveckling, men också till viss del hur detta har skett i samarbete med näringslivet. – Norad har tidigare haft ansvar för både biståndsmedel och för lån. Låneinstrumenten överfördes 2000 till Norfund enligt Evaluation of Norwegian business-related Assistance från 2010, och huvudsakligt ansvar för bi- och multilaterala biståndsmedel har överförts till UD år 2004. ■ Norfund – Aktieinvesteringar, lån och garantier, fonder samt teknisk assistans. – Norfunds investeringar syftar till att vara additionella och katalytiska. De aktieinvesteringar som görs av Norfund är minoritetsinvesteringar, i syfte att minska risken för andra investerare och garantera ett visst mått av stabilitet och långsiktighet i bolaget utan att Norfund behöver driva bolaget själva. De tar ofta en aktiv ägarroll och föredrar aktieinvesteringar på grund av den möjlighet till påverkan det ger. Utlåning sker normalt till företag som Norfund äger en aktieandel i, men kan också ske till finansiella institutioner eller norska SME:er. Norfund använder sig även av teknisk assistans för att driva verksamhetsförbättrande åtgärder inom exempelvis intern kontroll och åtgärder inom hälsa, miljö och säkerhet för de verksamheter man investerat i. SMEutlåningen görs till norska företag som vill etablera sig i Norfunds regioner. Norfund investerar även i SME-fonder fokuserade på Norfunds regioner och med liknande investeringsstrategier. – Enligt utvärdering av Norad från 2015 består 60 % av Norfunds portfölj av aktier. Den absolut största aktieinvesteringen Norfund har är i Statkraft Norfund Power Invest AS, ett joint venture med Statkraft vars huvudsakliga mål är att utveckla vattenkraftsprojekt. Norads utvärdering anger även att Norfunds portfölj innehåller ungefär 20 % fonder och 15 % lån och garantier (garantier utgör dock en väldigt liten del) med återstoden bestående av mezzanine-lån. http://www.norad.no/tilskudd/s okstotte/naringsutvikling/soknads basert-stotte/ - Norad (201511-23) Evaluation of the Norwegian Investment Fund for Developing Countries (Norfund) – Norad (2015) Evaluation of Norwegian business-related Assistance – Norad (2010) http://www.norfund.no/enansvarliginvestor/category488.html Norfund (2015-11-23) http://www.norfund.no/getfile. php/Pictures/Annual%20report %202014.pdf Norfund (2016-01-28) * Hälsa, Miljö och Säkerhet © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 32 Danmark Styrning – Danmark (1/2) Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ Lov om internationalt udviklingssamarbejde (2012) – Denna lag beskriver övergripande mål med Danmarks utvecklingspolitik. IFU och dess bidrag till att främja näringslivsutveckling i utvecklingsländer i samspel med danskt näringsliv nämns. Fonden kan bidra till att stötta danska investeringar i utvecklingsländer. ■ Retten til et bedre liv – Strategi for Danmarks udviklingssamarbejde. Beskriver prioriterade fokusområden för Danmarks utvecklingspolitik. Denna strategi nämner att Regeringen önskar att initiativ, instrument och rådgivning som innebär att företag kan investera i utvecklingsländer ska stödjas. Exempelvis föreslås innovativa finansieringsmodeller och offentlig-privat-partnerskap användas för att katalysera större flöden av investeringar till utvecklingsländer. Lov om internationalt udviklingssamarbejde (2012) http://um.dk/da/danida/det-vilvi/prioritet/udviklingspolitiskeprioriteter-2016/ Udenrigsministeriet (2015-1123) Retten til et bedre liv - Danska regeringen (2012) ■ Regeringens Udviklingspolitiske Prioriteter – Utkommer årligen som en del av Regeringens budgetförslag. Här nämns att Regeringen önskar större involvering av Danmarks näringsliv i utvecklingssamarbetet. Detta ska inte enbart ske i form av investeringar, utan också genom att använda deras kompetens. Utvecklingssamarbetet ska också fungera som katalysator och accelerator för mobilisering av nationella resurser och ökade investeringar från den privata sektorn. Näringslivsinstrumenten i utvecklingssamarbetet ska främja danska företags engagemang i utvecklingsländer, till gagn för både danska företag och privatsektorutvecklingen i länderna. Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ Lov om internationalt udviklingssamarbejde – Lagen innehåller inte mer djupgående information om arbete med hållbarhet än att målet för Danmarks utvecklingssamarbete är att bekämpa fattigdom och främja hållbar utveckling. ■ Retten til et bedre liv – I detta strategidokument nämns fyra huvudområden för Danmarks utvecklingspolitik. Dessa är Mänskliga Rättigheter och Demokrati, Grön Tillväxt, Sociala Framsteg samt Stabilitet och Skydd. Det beskrivs även underpunkter som ska prioriteras inom dessa områden. Grön tillväxt ska enligt strategin möjliggöras med hjälp av bland annat offentlig-privat-partnerskap och innovativa finansieringsmodeller. Dessa ska fungera som katalysatorer genom teknologiutveckling, energiinitiativ och reduktionsinsatser i utvecklingsländer. Grön tillväxt ska baseras på en effektiv och hållbar förvaltning och utnyttjande av naturresurser Lov om internationalt udviklingssamarbejde (2012) http://um.dk/da/danida/det-vilvi/prioritet/udviklingspolitiskeprioriteter-2016/ Udenrigsministeriet (2015-1123) Retten til et bedre liv - Danska regeringen (2012) ■ Regeringens Udviklingspolitiske Prioriteter – I budgetförslaget nämns de nya utvecklingsmålen samt att dessa ska sätta ramen för Danmarks utvecklingssamarbete, men inte konkret hur detta ska ske. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 34 Styrning – Danmark (2/2) ■ Regeringen har formulerat ett antal prioriterade områden för post-2015-agendan som presenteras genom Danida. Dessa områden är: – Hållbar utveckling, särskild fokus på vatten och energi, inkluderande grön tillväxt och resurseffektivitet – Jämställdhet och kvinnors rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – Utbildning som avgörande element för att säkra utveckling och jämställdhet – Förebyggande av konflikter samt uppbyggande av statsapparaten i instabila länder ■ Regeringens Udviklingspolitiske Prioriteter nämner även de nya SDG:erna och att dessa mål sätter ramen för Danmarks utvecklingssamarbete. Inget mer specifikt än detta nämns i Regeringens budgetförslag http://um.dk/da/danida/det-vilvi/verdensmaal/ - Danska regeringen (2015-11-23) http://um.dk/da/danida/det-vilvi/prioritet/udviklingspolitiskeprioriteter-2016/ Udenrigsministeriet (2015-1123) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 35 Organisation – Danmark Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ UD / Danida – Danida ingår som ett aktivitetsområde i UD och är den termen som används för att beteckna Danmarks utvecklingssamarbete, det är inte en egen organisation. Utrikesministern är ansvarig för utvecklingssamarbetet och assisteras av UD, utrikesförvaltningen och ett utvecklingspolitiskt råd. UD är ansvarigt för Danmarks multi- och bilaterala biståndsmedel. ■ Utvecklingspolitiskt råd – Enligt Lov om internationalt udviklingssamarbejde ska det instiftas ett utvecklingspolitiskt råd. Detta råd ska skapa ett ramverk för en löpande strategisk dialog med, och rådgivning till utrikesministern för att genomföra de uppgifter utrikesminister är ansvarig för. ■ IFU – Lov om internationalt udviklingssamarbejde (2012) Udenrigsministeriet http://um.dk/da/danida/det-vilvi/prioritet/udviklingspolitiskeprioriteter-2016/ (2015-11-23) Vedtægt for Investeringsfonden for Udviklingslande (2015) IFU är Danmarks DFI och ägs statligt. IFUs syfte är enligt Lov om internationalt udviklingssamarbejde, samt enligt vedtægten (bolagsordningen), att främja utveckling av näringsliv i utvecklingsländer i samverkan med danskt näringsliv. IFUs investeringar ska enligt bolagsordningen bidra till lokal näringslivsmässig hållbar utveckling. Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? ■ UD / Danida – Udenrigsministeriet http://um.dk/da/danida/omdanida/org/ (2015-11-23) Det finns i Regeringens Udviklingspolitiske Prioriteter skrivelser om att Regeringen önskar större involvering av Danmarks näringsliv i utvecklingssamarbetet. Detta ska inte enbart ske i form av investeringar, utan också genom att använda deras kompetens. Utvecklingssamarbetet ska också motivera och mobilisera investeringar från den privata sektorn. Näringslivsinstrumenten i utvecklingssamarbetet ska främja danska företags engagemang i utvecklingsländer, till gagn för både danska företag och privatsektorutvecklingen i länderna. Udenrigsministeriet http://um.dk/da/danida/det-vilvi/prioritet/udviklingspolitiskeprioriteter-2016/ (2015-11-23) Vedtægt for Investeringsfonden for Udviklingslande (2015) IFU http://www.ifu.dk/dk/omifu/baggrund/fakta-om-ifu (201512-14) ■ IFU – IFUs syfte är enligt Lov om internationalt udviklingssamarbejde, samt enligt bolagsordningen (vedtægt), att främja utveckling av näringsliv i utvecklingsländer i samverkan med danskt näringsliv. För att IFU ska göra en investering krävs att det finns en dansk investerare eller ett danskt intresse i projektet. IFU ska stödja investeringar i utvecklingsländer som bidrar positivt till en lokal hållbar näringslivsutveckling. Investeringarna måste involvera danska företags resurser och kompetenser genom medfinansiering, eller genom att på andra sätt dra nytta av dansk kunskap, rättigheter, teknologi, bolagsstyrning, rådgivning eller tjänster. Företag som investeras i måste också åta sig att aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor, både inom den egna verksamheten och i deras leverantörsled. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 36 Instrument – Danmark Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ UD / Danida http://um.dk/en/danidaen/activities/business/ Udenrigsministeriet (2015-1124) – Bilateralt och multilateralt bistånd, Katalyserande finansieringslösningar av lån. – Danida kanaliserar en del av sitt bistånd genom olika multilaterala initiativ, t ex World Bank Group, WHO och diverse FN-organ. – Danida Business Explorer – En bidragsfacilitet där danska företag kan söka bidrag till förstudier av specifika affärsmöjligheter i utvecklingsländer. http://www.ifu.dk/dk/omifu/ifu-som-fund-manager - IFU (2015-11-24) – Danida Business Finance – En lånefacilitet inriktat huvudsakligen mot danska företag för investeringar i utvecklingsländer. Projekt ska stödja samarbetslandets utvecklingsplaner och klimatvänlig och ren teknologi är en prioritet. Faciliteten används för tre olika typer av investeringar i utvecklingsländer, stora infrastrukturprojekt, små industriprojekt i samarbete med IFU och en hållbar utlåningsfacilitet för projekt som ska implementeras av danska leverantörer. http://amg.um.dk/en/technicalguidelines/danida-businessfinance/ - Udenrigsministeriet (2015-11-24) – Danida har tidigare drivit Danida Partnerships, ett instrument för att utveckla den privata sektorn i utvecklingsländer genom långsiktiga partnerskap mellan företag i Danmark och utvecklingsländer. Detta instrument håller på att fasas ut då dess effektivitet har ifrågasatts i utvärderingar, samt att instrumentet kan klassificeras som statsstöd. ■ IFU – Aktieinvesteringar, lån, garantier, fonder – Klimatfonden ■ IFU administrerar ett antal fonder med olika inriktning. En av dessa är KIF (Klimatinvesteringsfonden). Fonden består av medel från danska staten, IFU själva och privata pensionsfonder. Fondens syfte är att erbjuda riskkapital till klimatprojekt på utvecklingsmarknader. Fonden kan investera i klimatprojekt med positiv klimatpåverkan i utvecklingsländer samt tillväxtmarknader i Asien, Latinamerika och delar av Europa. Fonden bidrar endast med delfinansiering och är därför beroende av andra privata eller offentliga finansiärer. – http://um.dk/en/danidaen/activities/business/finance/ Udenrigsministeriet (2015-1124) http://um.dk/en/danidaen/activities/business/partners hips/b2b-programme/ Udenrigsministeriet (2015-1124) SME-facilitet ■ IFU har i samverkan med Danida etablerat en bidragsfacilitet för danska SME:s. instrumentet ska användas för att främja SME:ers etablering i utvecklingsländer och där kunna bidra till hållbar tillväxt. Företag som söker medel från denna facilitet ska granskas på samma sätt som IFU:s vanliga investeringar. – IFU Investment Partners ■ IFU tillsammans med två pensionskassor, PKA och PBU, satte tillsammans upp fonden IFU Investment Partners. Syftet med fonden är att kunna bidra med aktiekapital till projektföretag etablerade av IFU tillsammans med danska företag. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 37 Storbritannien Styrning – Storbritannien Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ International Development Act (2002) ger övergripande styrning kring hur bistånd får ges. Lagstiftningen har ett tydligt fokus på hållbar utveckling och stadgar att bistånd får ges antingen för att främja hållbar utveckling eller för att öka befolkningens välstånd i länder utanför Storbritannien. ■ UK’s Department for International Development (DFID) är ett ministerium. DFID:s strategi finns i dess affärsplan (DFID Business plan) som löper ut 2015 och fokuserar på 6 områden: att främja ekonomisk utveckling, att respektera internationella överenskommelser (däribland MDGs), driva transparens, stärka styrning och säkerhet i konfliktområden, leda internationella insatser för att förbättra liv för flickor och kvinnor och bekämpa klimatförändringar. Inom nästan samtliga områden i DFIDs affärsplan finns ett fokus på näringslivssamverkan, genom att lyfta näringslivets och CDCs roll, genom PPDP och innovationsfokus. Där finns också särskilt uttryckt att flera departement, inklusive Foreign and Commonwealth Office, tillsammans ska utveckla en affärsplan (engagement strategy) för att förbättra stöd till företag som verkar i utvecklingsländer, för att hjälpa företagen lyckas och förstärka deras tillväxtbidrag. Den interna planen för detta samarbete fastställdes 2014. ■ I DFIDs strategidokument Economic development for shared prosperity and poverty reduction: a strategic framework (2014) stipuleras att DFID ska uppmuntra och stödja företag att, som ett led i företagens kärnverksamhet, investera mer och mer ansvarsfullt i fattiga länder, främja företags investeringar i förbättring av sina leverantörsled till förmån för fattiga, stödja inhemska företag att växa och stärka deras produktivitet och kapacitet så att de kan konkurrera på regionala och globala marknader. DFID ska även stödja innovationer för att utveckla lösningar på utvecklingsutmaningar och skapa produkter och tjänster för fattiga. Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ Regeringen har ett antal ”Cross government priorities”, varav hållbar utveckling är ett fokusområde, däribland för DFID. ■ Enligt regeringens strategi för hållbar utveckling åligger det DFID att förbättra effektivitet, innovation och resultatfokus i den internationella klimatfinansierings-arkitekturen, främst rörande Climate Investment Funds, Global Environment Facility och Green Climate Fund. DFID ska vidare stödja innovationscentrum för klimatteknik i minst två länder. Regeringen har också ålagt DFID att upprätta en strategi för att stärka DFIDs syn på klimatförändringar och resursknapphet, med fokus på att forma framtida investeringsbeslut, nya affärsinstrument och öka personalens kompetens på området. ■ Att motverka klimatförändringar är ett av DFIDs sex prioriterade områden. DFID har tillsammans med the Department for Energy and Climate Change upprättat och investerat i the International Finance Corporation (IFC) Catalyst fund. Fonden är en del av departementens “climate public private partnership programme”. ■ Klimat är också identifierad som en strategisk fråga för DFIDs Private Sector Department och har en särskild post i dess budget. Brittiska regeringen https://www.gov.uk/government/p ublications/2010-to-2015government-policy-economicgrowth-in-developingcountries/2010-to-2015government-policy-economicgrowth-in-developingcountries#appendix-2-stimulatingprivate-sector-investment-indeveloping-countries (2015-11-23) https://www.gov.uk/government/u ploads/system/uploads/attachment _data/file/276859/Econdevelopment-strategicframework.pdf (2015-12-04) Brittiska regeringen http://transparency.number10.gov. uk/content/cross-governmentpriority/sustainable-development (2015-10-26) http://transparency.number10.gov. uk/business-plan/12/42 (2015-1122) https://www.gov.uk/government/u ploads/system/uploads/attachment _data/file/389291/Private-SectorDepartment.pdf (2015-11-23) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 39 Organisation – Storbritannien Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ Department for International Development (DFID) är ansvarigt för Storbritanniens internationella bistånd. ■ CDC är Storbritanniens DFI. CDC är helägt av staten och verkar fristående under den. CDC:s uppgift är att stödja uppbyggnaden av företag i Afrika och södra Asien, skapa jobb och göra skillnad i världens fattigaste områden. CDC finansieras genom eget kapital och har inte erhållit några statliga bidrag sedan 1995. Avkastning från investeringar och ränteintäkter återinvesteras. ■ DFID godkänner CDCs strategi och sätter mål för CDCs arbete, men har ingen inblandning i CDCs dagliga verksamhet. I DFIDs affärsplan för 2011-2015 är det tydligt uttryckt att DFID ska arbeta med CDC för att implementera CDCs strategi som sattes 2012. Samarbetet har enligt affärsplanen lett till att CDCs arbete idag ligger mer i linje med DFIDs prioriteringar – 50 % av investeringarna sker nu i FCAS-länder och 83 % är investerat i länder som prioriteras av DFID. DFID upplever att samarbetet med CDC fungerar väl. ■ Regeringen har tydligt uttryckt att DFID inte har en ensam roll i att minska fattigdom utan samarbete ska ske mellan ett antal andra departement, inklusive de med ansvar för ekonomi, försvar, internationell handel, företagande och innovation. ■ DFIDs arbete med den privata sektorn har utvärderas nyligen i två olika studier av Independent Commission for Aid Impact: Business in Development (Report 43 – May 2015) och DFID’s Private Sector Development Work (Report 34 – May 2014) Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? ■ DFIDs affärsplan har ett tydligt fokus på inkludering av näringslivet, se sida 39. ■ Ett exempel på klimatarbete är DFIDs programinitiativ CP3 som består av fyra projekt: IFC Catalyst Fond, CP3 Asia, ett program för teknisk assistans, och ett program för bevakning och utvärdering. Generellt utvecklas programmet väl och IFC Catalyst Fund har mobiliserat medel både från privat och offentlig sektor. Projektet utvärderas löpande. ■ I CDCs strategi finns ett fokus på direkta aktieinvesteringar i samarbete med andra investerare. CDC ska aktivt söka samarbetsmöjligheter med privata riskkapitalbolag. I CDCs klimatförändringspolicy från 2014 konstateras den privata sektorns betydelse för klimatarbetet och att investeringar måste göras för att båda hindra och anpassa sig till klimatförändringar. Klimataspekten utvärderas också i CDCs due diligence-process för investeringar. Brittiska regeringen http://www.publications.parliamen t.uk/pa/cm201314/cmselect/cmint dev/334/33408.htm (2015-10-26) CDC http://www.cdcgroup.com/Whowe-are/KeyFacts/#sthash.EUQAuq79.dpuf 2015-10-26 KPMG intervju Independent Commission for Aid Impact http://icai.independent.gov.uk/wpcontent/uploads/ICAI-Business-inDevelopment-FINAL.pdf 2015-1208 http://icai.independent.gov.uk/wpcontent/uploads/ICAI-PSD-reportFINAL.pdf 2015-12-08 CDC http://www.cdcgroup.com/Docum ents/Additional%20Publications/cd cstrategypresentation_2012.pdf (2015-11-25) Brittiska regeringen http://devtracker.dfid.gov.uk/projec ts/GB-1-201733/documents/ (2015-12-08) CDC http://www.cdcgroup.com/Docum ents/ESG%20Publications/CDC_Cl imateChangePolicy.pdf (2015-1208) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 40 Instrument – Storbritannien Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ DFID – ger för närvarande inte bilaterala förmånliga lån, men stödjer multilaterala organisationer som arbetar med lån och bidrag samt en rad andra instrument såsom aktier och garantier. DFID arbetar också alltmer med den privata sektorn genom organ som CDC, som är en mycket viktig del av den brittiska biståndsapparaten, Private Sector Infrastructure Group (PIDG) och en rad challenge funds, såsom Africa Enterprise Challenge Fund och Impact Investment Fund. ■ DFID Impact Fund fokuserar på investeringar i låginkomst- och medelinkomstländer i Afrika söder om Sahara och i södra Asien. Fonden stödjer investeringar inom alla sektorer där en fond kan påvisa att det finns ett otillfredsställt behov som kan tillgodoses, såsom tillgång till mat, bostäder, energi, vatten, sanitet, hälsovård, utbildning och finansiella tjänster. Mikrofinansinvesteringar är exkluderade från fonden. Brittiska regeringen http://www.publications.parliamen t.uk/pa/cm201314/cmselect/cmint dev/334/33408.htm 2015-11-23 CDC http://www.cdcgroup.com/Whowe-are/Key-Facts/# (2015-10-26) ■ Africa Enterprise Challenge Fund erbjuder bidrag och lån på konkurrensmässiga villkor till privata företag, med syfte att stödja innovativt företagande som gynnar fattiga i Afrika. ■ Private Sector Infrastructure Group är ett initiativ för att förbättra infrastruktur i utvecklingsländer genom att mobilisera privat kapital. The UK International Development Committee utvärderade DFIDs arbete med PIDG 2011 och fann att för varje investerat bistånds-pund hade PIDG mobiliserat 20 pund från privat kapital. Kommittén rekommenderade DFID att utöka stödet och se över att tillämpa samma modell för jordbruk, vilket DFID också gjort. ■ Business Innovation Facility (BIF) arbetar med att tillhandahålla tekniskt bistånd (och viss bidragsfinansiering) till företag, lokala myndigheter eller NGOs. BIF ger stöd i att utveckla innovativa affärsmodeller med syfte att göra marknaderna mer inkluderande, vilket resulterar i större möjligheter, bättre tillgång och förbättrad tillväxt för fattiga och missgynnade personer. BIF söker också arbeta med multinationella företag för att identifiera nya marknader där företagens verksamheter kan skapa möjligheter för fattiga människor. ■ DFID bidrar vidare till World Bank Group, International Finance Corporation (IFC) och Multilaterial Investment Guarantee Agency (MIGA) ■ CDC – CDCs strategi, satt i samband med DFID, innebär att CDC endast gör investeringar i Afrika och södra Asien. CDC investerar direkt genom aktier, obligationer, låneinstrument och garantier till företag; och även indirekt genom att stödja fondförvaltare som investerar kapital för CDCs räkning. – CDC har historiskt sett framför allt investerat i fonder och har relativt nyligen börjat göra direktinvesteringar. Vidare har CDC relativt nyligen kategoriserat segment efter hur mycket jobb de genererar och prioriterar investerar inom de segment där flest jobb skapas. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 41 USA Styrning – USA ■ Presidents Policy Directive on Global Development (PPD-6) (2010) är USA:s första utvecklingspolicy. I denna fastslås att USAID ska samla USA:s regering, NGOs, multilaterala organisationer och privat sektor i utvecklingsarbetet. USAID https://www.usaid.gov/resultsand-data/planning/policy (2015-1106) ■ The Quadrennial Diplomacy & Development Review (QDDR) (2010) är ett dokument för verksamhetsstyrning för Department of State och USAID. QDDR utgår från PPD-6 och identifierar bland annat private public partnerships som en viktig väg framåt i utvecklingsarbetet. https://www.usaid.gov/usaidforwa rd (2015-12-08) Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ The USAID Policy Framework 2011-2015 har som mål att realisera riktlinjerna från PPD-6 och QDDR. Policyn visar hur USAID ska prioritera sina åtaganden och presenterar en agenda för institutionell förändring, USAID Forward. USAID Forward har fokus på institutionell förändring genom framförallt private public partnerships, innovation och hållbar utveckling. USA Forwards mål är att 1) stärka USAID, 2) utveckla effektiva partnerskap för att nå hållbar utveckling och hitta nya modeller för public private partnerships, och 3) identifiera lösningar och innovationer för hållbar utveckling genom att samarbeta med universitet och privat sektor. ■ De amerikanska policy-dokumenten tar i stor utsträckning avstamp i Millenniemålen. Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ Klimat är, vid sidan av livsmedel och hälsa, ett av tre prioriterade områden i PPD-6. ■ Hållbarhet genomsyrar USAID Forward. Agendan syftar bland annat till att främja en hållbar utveckling genom partnerskap med stor genomslagskraft. För att uppnå detta ska USAID samarbeta med och stödja de institutioner, de aktörer inom den privata sektorn och de organisationer i samhället som driver tillväxt och utveckling i sina egna nationer. Agendan ger också USAID i uppgift att identifiera lösningar och innovationer för hållbar utveckling genom att samarbeta med universitet och privat sektor. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 43 Organisation – USA Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ Utrikesdepartementet (The Department of State) spelar en central roll i att nå målen vad avser PPD-6. The Secretary of State har ansvar för att diplomati och utveckling samordnas effektivt. ■ USAID är USAs biståndsorgan. USAIDs uppgift är att leda den amerikanska statens arbete för att utrota extrem global fattigdom och göra det möjligt för demokratiska samhällen att förverkliga sin potential. USAID verkställer USAs utrikespolitik genom att främja utveckling samtidigt som den skapar marknader och handelspartners för USA. ■ OPIC är USAs DFI. OPIC mobiliserar privat kapital för att möta utvecklingsutmaningar. OPIC arbetar med den amerikanska privata sektorn och hjälper amerikanska företag att få fotfäste på tillväxtmarknader, att katalysera intäkter, att skapa arbetstillfällen och tillväxtmöjligheter både hemma och utomlands. OPIC fullgör sitt uppdrag genom att ge investerare finansiering, försäkring mot politiska risker och stöd för riskkapitalfonder, då kommersiell finansiering inte kan erhållas på annat håll. OPIC är självförsörjande.. Amerikanska regeringen http://www.state.gov/ppd/index.ht m 2015-11-13 OPIC https://www.opic.gov/who-weare/overview 2015-11-24 Devex https://www.devex.com/news/sm oother-sailing-more-collaborationbetween-opic-usaid-83063 201511-06 ■ Historiskt sett har det enligt OPICs CEO Elizabeth Littlefield funnits viss friktion mellan OPIC och USAID, men samarbetet ska över tid ha ökat. Det finns inte formella forum för samarbete, utan samarbetet sker organiskt. En orsak till detta kan vara ett stort personalutbyte mellan organen. OPIC hittar projekt via USAID och USAIDs och OPICs garantiverksamhet samarbetar, även om det finns överlapp och i vissa fall konkurrensmässiga situationer. KPMG intervju 2015-12-07 Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? https://www.usaid.gov/sites/defaul t/files/documents/1870/QDDR201 5.pdf 2015-11-24 ■ Både QDDR och PPD-6 och USAID Forward lyfter fram USAIDs ansvar för att samarbeta med den privata sektorn, särskilt genom private public partnerships. Stor omsättning av personal mellan USAID, OPIC och den privata sektorn ger goda kontaktytor mellan de olika organen och gör att samarbete faller sig naturligt. ■ Det lyfts också särskilt fram att USAID, i samarbete med finansdepartementet, ska samordna med givarländer, mottagarländer och den privata sektorn för att att mobilisera klimatrelaterade investeringar. Att utnyttja privata och utländska direktinvesteringar är avgörande för att uppnå klimatmål. ■ OPICs arbete har ett tydligt fokus på att mobilisera privat kapital, se beskrivning ovan, och dess tjänster är tillgängliga för nya och växande företag i mer än 160 länder runt om i världen. OPIC ställer miljömässiga och sociala krav i sina projekt och söker på det sättet bidra till att lyfta industrin och regionala normer i de länder där projekten implementeras. OPIC har ett flertal policyer med bäring på miljö-, klimat och mänskliga rättigheter mm. https://www.opic.gov/who-weare/overview 2015-11-24 KPMG intervju 2015-12-07 OPIC https://www.opic.gov/what-weoffer/financial-products/financingdetails/investor-screener 2015-1124 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 44 Instrument – USA (1/2) Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ USAID – – USAID använder en rad resurser, inklusive enterprise funds och challenge grants för att öka marknadsmässigt samarbete (market linkages), vinstdrivande investeringar och den privata sektorns engagemang inom kritiska områden såsom hälsa, stabilisering, och tryggad livsmedelsförsörjning. USAID har tre huvudsakliga instrument på området: USAID Microenterprise and Private Enterprise Office ■ Stödjer privat sektor-utveckling i utvecklingsländer genom att engagera den privata sektorn, ge finansiellt stöd till mikro- och små och medelstora företag samt kapacitets- och utvecklingsstöd till entreprenörer. – Development Credit Agency (DCA) ■ Ställer ut garantier till aktörer verkandes på icke utvecklade marknader. Syftet med DCA:s verksamhet är att möjliggöra utlåning till aktörer utan en tillräcklig kredithistorik för att möta en traditionell banks krav. De kan då söka en garanti hos DCA och använda denna för att minska bankens risk och på så sätt möjliggöra utlåning av lokalt privat kapital till dessa företag. Garantier ställs generellt ut på 50% av lånebeloppet. 2013 gjordes en utvärdering av DCA på uppdrag av USAID. – US Global Development Lab ■ The Global Development Lab lanserades 2014 och syftar till att öka tillämpningen av vetenskap, teknologi, innovation och partnerskap för att öka USAIDs fattigdomsbekämpning. The Lab gör detta genom att samla en mångfald av partners för att upptäcka, testa och skala banbrytande innovationer för att lösa utvecklingsutmaningar snabbare och billigare. Development Innovation Venture (DIV) är en del av US Development Lab. DIV är ett konstant pågående challenge-program, som stödjer utvalda pilotprogram, utvärderar dem och skalar upp de projekt som visar sig vara effektiva. USAID https://usaid.gov/what-wedo/economic-growth-andtrade/supporting-private-enterprise 2015-11-23 https://www.usaid.gov/sites/defaul t/files/documents/1865/DCA%20O nePager%20for%20Financial%20Par tners_FY2015_Final.pdf 2015-1123 https://www.usaid.gov/who-weare/organization/bureaus/us-globaldevelopment-lab 2015-11-23 https://www.usaid.gov/div 2015-12-07 https://www.usaid.gov/who-weare/organization/bureaus/bureaueconomic-growth-education-andenvironment/office 2015-12-08 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 45 Instrument – USA (2/2) Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ OPIC – OPIC erbjuder amerikanska bolag lån, garantier, försäkringar för politisk risk (political risk insurance) och stöd till investeringsfonder. – Finansiella produkter inkluderar direkta lån, investeringsgarantier finansierade genom OPICs Certificates of Participation och investeringsgarantier till tredje parts-långivare. OPIC erbjuder vidare heltäckande, kostnadseffektiva riskreducerande försäkringar som täcker förluster i materiella anläggningstillgångar och investeringsvärdet. – OPIC stödjer privatägda investeringsfonder. Fonderna gör direkta riskkapitalinvesteringar på utvecklingsmarknader via aktier i nya företag, expanderande företag eller företag på väg att privatiseras. – OPIC är en av de största private equity-sponsorerna i utvecklingsländer. – Enterprise Development Network (EDN) är en strategisk allians mellan OPIC och den privata sektorn. EDN har utbildat ”loan originators” som agerar som lokala leverantörer till företag med projekt i utvecklingsländer. EDNS ”originators” bidrar till att utveckla och finansiera programpaket, förfina marknadsföringsstrategier, och skriva utkast på eller förbättra affärsplaner. OPIC https://www.opic.gov/what-weoffer/ (2015-11-06) https://edn.opic.gov/wp_piq/about/ (2015-11-06) © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 46 Tyskland Styrning – Tyskland Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ I Shaping Germany's Future, en övergripande politisk överenskommelse från 2013 mellan partierna (CDU, CSU och SPD) i den nuvarande tyska koalitionsregeringen, slår regeringen fast att man vill förstärka företagens roll i utvecklingsarbetet. I samarbete med det tyska näringslivet (genom PPDP) vill regeringen stödja inrättandet och utbyggnaden av den privata sektorn i utvecklingsländerna på grundval av en balanserad arbetsfördelningen mellan staten och den privata sektorn. Utvecklingen måste ligga i linje med krav på hållbar social och miljömässig utveckling. ■ Det finns vidare tydligt uttryckt att regeringen vill förbättra och intensifiera samarbetet mellan de olika tyska utvecklingsorganen, dvs German Federal Enterprise for International Cooperation (GIZ) och den tyska utvecklingsbanken KfW Development Bank (KfW), för att ytterligare fortsätta det effektiviseringsarbete som koalitionsöverenskommelsen från 2009 initierade. Regeringen vill också utöka utvecklingsrelaterat samarbete mellan departementen. Bidragen till de multinationella instrumenten ska utvärderas och användas utifrån effektivitetsmått. ■ Vidare finns två särskilt viktiga strategidokument med bäring på den privata sektorns medverkan: – Developing markets, creating wealth, reducing poverty, taking responsibility – The private sector as a partner of development policy (2011) är ett strategidokument utgivet av BMZ som diskuterar vikten av att den privata sektorn involveras i utvecklingssamarbetet. Strategin nämner ett antal fokusområden, varav ett är att skapa och utveckla nya instrument och instrument för att involvera den privata sektorn. – Forms of Development Cooperation Involving the Private Sector (2011) är ett strategidokument utgivet av BMZ som diskuterar hur privat kapital ska involveras i utvecklingssamarbetet och hur tyska företag ska stödjas på utvecklingsmarknader. Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ I Shaping Germany's Future konstateras att Tyskland efter 2015, kommer sträva efter att uppnå FN:s nya hållbarhetsmål, genom bland annat koldioxidsnål tillväxt. Regeringen skriver att utvecklingsländer måste stödjas i sitt arbete med att anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser. Shaping Germany’s Future http://www.kas.de/wf/doc/kas_36 853-544-2-30.pdf?140820093605 (2015-11-24) BMZ hemsida http://www.bmz.de/en/publication s/archiv/type_of_publication/inform ation_flyer/information_brochures/ Materialie223_Weissbuch_large.p df (2015-11-23) http://www.bmz.de/en/publication s/archiv/type_of_publication/strate gies/Strategiepapier304_03_2011. pdf (2015-11-24) http://www.bmz.de/en/publication s/archiv/type_of_publication/strate gies/Strategiepapier306_05_2011. pdf (2015-11-24) http://www.bmz.de/en/publication s/topics/development_policy/Mate rialie239_ez.pdf (2015-11-23) ■ Energi och klimatskydd och hållbar affärsutveckling är två av BMZs nio prioriterade områden. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 48 Organisation – Tyskland Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ Federal Ministry of Cooperation and Development (BMZ) är ansvarig för nästan allt tyskt bilateralt bistånd. BMZ utvecklar den tyska regeringens utvecklingspolitiska riktlinjer och grundläggande begrepp, fastställer samarbetsstrategier för långsiktig utveckling och definierar de regler som omsätter. BMZ har primärt två implementerande organ: German Federal Enterprise for International Cooperation (GIZ) och KfW Development Bank (KfW) tillsammans med KfWs dotterbolag Deutsche Investitions- und Entwicklungsgesellschaft (DEG). ■ Bolaget GIZ ansvarar för tekniskt samarbete med Tysklands partnerländer. De förbereder och skickar ut biståndsarbetare, arbetar för utveckling av mänskliga resurser och fortbildning. Centrum für internationale Migrations und Entwicklung (CIM) är ansvarig för att placera experter i partnerländerna. GIZ genomför projekt och program främst på uppdrag av BMZ, men också på uppdrag av andra myndigheter, som exempelvis utrikesdepartementet och miljödepartementet. ■ På uppdrag av den federala regeringen, administrerar den statligt ägda utvecklingsbanken KfW Tysklands officiella finansiella samarbete i mer än 100 länder. Prioriterade verksamhetsområden är fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling, god samhällsstyrning, utbildning och hälsovård och skydd av klimat och miljö. ■ DEG är Tysklands DFI. DEG är helägt av den tyska utvecklingsbanken KfW Group. DEG erhåller inga statliga medel, utan finansieras genom externa banklån och eget kapital. DEGs uppdrag är att stödja företag som investerar i utvecklingsländer för att bidra till hållbar tillväxt och förbättrade levnadsvillkor i dessa länder. ■ Under BMZ finns det en särskild avdelning som har ansvar för samarbetet med KfW och DEG, ”Procedures of Financial and Technical Cooperation; KfW and DEG”. Det finns även en särskild avdelning för samarbete med den privata sektorn och hållbar ekonomisk policy (cooperation with the private sector; sustainable economic policy). Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? ■ Tysklands utvecklingsagenda genomsyras av hållbar utveckling, inklusive ett stort fokus på klimat och miljö, och identifierar näringslivet som en nyckelspelare för att driva utvecklingen. KfWs hemsida https://www.kfw.de/KfWGroup/AboutKfW/Auftrag/Entwicklungsfinanzier ung/ 2015-11-21 GIZ hemsida https://www.giz.de/en/workingwit hgiz/german_government.html 2015-11-23 BMZ hemsida https://www.bmz.de/en/publicatio ns/archiv/type_of_publication/infor mation_flyer/information_brochure s/Materialie224_Weissbuch.pdf 2015-11-21 https://www.bmz.de/en/publicatio ns/archiv/type_of_publication/infor mation_flyer/information_brochure s/Materialie224_Weissbuch.pdf 2015-11-23 https://www.bmz.de/en/what_we_ do/approaches/bilateral_developm ent_cooperation/players/implemen ting_organisations/index.html 2015-11-25 OECD DAC Peer Review http://www.keepeek.com/DigitalAssetManagement/oecd/development/o ecd-development-co-operationpeer-reviews-germany2015_9789264246133-en#page1 2015-11-25 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 49 Instrument – Tyskland (1/2) Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ Enligt OECDs utvärdering är Tyskland i framkant vad gäller att använda offentliga biståndsmedel för att mobilisera och engagera den privata sektorn för hållbar utveckling. Tyskland använder en hel rad instrument och innovativa sätt för att nå lokala, tyska och internationella företag. GIZ och DEG (KfW) är BMZs implementeringsorgan. BMZ finansierar självt public private partnerships. ■ GIZ’ tjänster inkluderar rådgivning, genom bland annat PPDP, internationell kompetensutveckling, nätverk, dialog och ledning och logistik. GIZ Private Sector Advisory Board har en plattform för dialog mellan privata sektorn och utvecklingsorganisationer. Samarbetet mellan GIZ och KfW har intensifierats de senaste åren vilket har effektiviserat utvecklingssamarbetet. http://www.keepeek.com/DigitalAssetManagement/oecd/development/o ecd-development-co-operationpeer-reviews-germany2015_9789264246133-en#page1 2015-11-25 ■ Nedan kan man se ett exempel på hur de tyska organen samarbetar för att mobilisera privat kapital till infrastrukturutveckling i utvecklingsländer. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 50 Instrument – Tyskland (2/2) Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? ■ KfW – KfW sysslar huvudsakligen med lån. Lånen finansieras till 90 % via kapitalmarknaden, men en viss del kommer även från den tyska staten. De pengar som lånas upp vidareförmedlas sedan till kommersiella banker med lokal förankring som lånar ut pengarna till faktiska projekt. Bankernas risk minskas genom att KfW tar på sig en del av risken själva. Det statliga bidraget och det överskott som KfW producerar används för att subsidiera de lån som ges med lägre räntor. – KfW kan söka finansiering från BMZ för att göra grundinvesteringar. Om denna grundinvestering leder till att projektet ”överlever” kan en DFI, som exempelvis DEG, stiga in och samfinansiera och hjälpa till att vidareutveckla projektet. ■ DEG – DEG arbetar dels med helt finansiella tjänster såsom aktiekapital, lån, mezzaninelån och garantier, men även rådgivningstjänster till företag och finansiella institutioner. – DEG arbetar bland annat med följande initiativ: ■ develoPPDP.de: Europeiska företag med mål att genomföra projekt med utvecklingseffekter, såsom pilotprojekt eller projekt för miljö- och socialt förbättrande åtgärder, kan samfinansieras av BMZ:s develoPPDP.de-program. Fyra gånger om året hålls en idétävling då företag att lämna in sina förslag. Sammanlagt upp till EUR 200.000 kan tillhandahållas mot varje projekt. OECD DAC Peer Review https://www.deginvest.de/Internat ional-financing/DEG/UnserAngebot/Unternehmen/UnsereLösungspakete-für-Unternehmen/ 2015-11-22 KfWs hemsida https://www.kfw.de/KfWGroup/AboutKfW/Arbeitsweise/Verantwortungs volle-Refinanzierung/ 2015-11-22 DEGs hemsida https://www.deginvest.de/Internat ional-financing/DEG/UnserAngebot/Unternehmen/UnsereLösungspakete-für-Unternehmen/ 2015-11-22 ■ DEGs Up-Scaling Program: DEG finansierar tyska och lokala SMEs innovativa investeringar i utvecklingsländer. Projekt kan samfinansieras med upp till EUR 500.000 – och återbetalas baserat på framgång. ■ Klimatpartnerskap med den privata sektorn: Projekt som syftar till att sprida klimatvänlig teknik kan främjas med stöd på upp till 200.000 euro från det tyska miljödepartementets. ■ Förstudier: DEG administrerar även ett etableringsbidrag å BMZ vägnar. De kan via detta bära en del av kostnaderna (upp till 200 000 euro) för europeiska små och medelstora som planerar att investera i ett utvecklingsland och vill genomföra en genomförbarhets- eller miljöstudie, en rättslig undersökning eller en marknadsanalys. ■ Business Support Services: DEG hjälper till exempel att implementera miljömässiga och sociala ledningssystem som bidrar till att identifiera och hantera risker i dessa områden där företag vill investera, och bär på så sätt en del av kostnaderna. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 51 Nederländerna Styrning – Nederländerna Vad säger övergripande policyer om samverkan med näringslivet och innovativa finansieringsformer? ■ Agendan A World to gain – A new agenda for aid, trade and investment (2013) är utgiven av Nederländernas Utrikesdepartement. Agendan anger den inriktning och de förändringar som regeringen vill genomföra för att göra Nederländernas bistånd mer effektivt och enhetligt, samt för att kunna katalysera större flöden av privat kapital till biståndssamarbetet. ■ Nederländerna har enligt denna agenda fyra prioritetsområden för sin politik: kvinnors rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, vatten, trygg livsmedelsförsörjning och säkerhet. Även hållbarhet och en miniminivå av sociala rättigheter inkluderas. A World to gain – A new agenda for aid, trade and investment https://www.government.nl/docu ments/letters/2013/04/05/globaldividends-a-new-agenda-for-aidtrade-and-investment (2015-10-28) Vad säger övergripande policyer om klimat, miljö och hållbarhet? ■ Agendan nämner hållbarhet på ett flertal ställen, i vissa fall kopplat till företags samhällsansvar och deras värdekedjor och i vissa fall kopplat till hållbar och inkluderande tillväxt. ■ Den nederländska bidraget till internationell klimatfinansiering består av offentliga och privata medel. Målet är att finansiera så mycket som möjligt privat. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 53 Organisation – Nederländerna Vilka organisationer/myndigheter finns för att implementera biståndsstrategier? ■ Nederländska utrikesdepartementet (Ministry of Foreign Affairs, BZ) ansvarar för Nederländernas utrikesförbindelser, diplomati, europeiskt samarbete och internationell utveckling. Utrikesdepartementet har en särskild minister för handel, utvecklingssamarbete och internationellt bistånd: the Minister for Trade and Development Cooperation. The Directorate General for International Cooperation (DGIS) är ansvarigt för utvecklingssamarbetets styrning och samordning, genomförande och finansiering. Nederländska regeringen https://www.government.nl/topics /developmentcooperation/contents/developmen t-cooperation-matchmaking-facility (2015-11-20) ■ The Netherlands Enterprise Agency (NL Agency) är en del av Dutch Ministry of Economic Affairs och är det organ i den nederländska regeringen som ansvarar för att främja den internationella närvaron av holländska företag på utländska marknader och att stödja utvecklingen av den privata sektorn i tillväxtmarknader. Myndigheten ger information och tjänster av avgörande betydelse för att tillvarata nya möjligheter på samtliga marknader. Dessutom ger den också ekonomiskt stöd till verksamhet som bidrar till en hållbar utveckling av den privata sektorn i tillväxtmarknader. NL Agency samarbetar med BZ kring flera instrument. https://www.government.nl/minist ries/ministry-of-foreignaffairs/contents/organisationalstructure/directorates-general (2015-12-07) ■ FMO, den nederländska utvecklingsbanken, är Nederländernas DFI. FMOs uppdrag är att ge entreprenörer möjlighet att bygga en bättre värld. Banken investerar i infrastruktur, tillverknings- och tjänstesektor, såsom finansiella institutioner, energi- och jordbruksverksamhet. FMO är en av de större bilaterala privata utvecklingsbankerna globalt – dess portfölj omsätter 8 miljarder euro och spänner över 85 länder. FMO investerar på marknader med hög risk, antingen med eget kapital eller på uppdrag av den nederländska regeringen. FMO grundades 1970 och är ett offentligt-privat partnerskap. 51% av aktierna innehas av den nederländska staten och 49% ägs av affärsbanker, fackföreningar och andra medlemmar av den privata sektorn. FMO finansieras genom eget kapital och erhåller inga statliga medel. FMOs hemsida https://www.fmo.nl/page/1712 (2015-12-07) Finns en explicit uppgift för de olika organisationerna att samverka med näringslivet och arbeta med innovativa finansieringsformer? Finns ett särskilt fokus på klimat, miljö och hållbarhet kopplat till dessa områden? Nederländska regeringen https://www.government.nl/topics /developmentcooperation/contents/climate-anddevelopment-cooperation (201511-20) ■ Nederländerna vill använda utvecklingssamarbete för att främja en stark, hållbar privat sektor i utvecklingsländer. Som en del i detta uppmuntrar regeringen nederländska företag att arbeta med företag och myndigheter i utvecklingsländer. ■ Den nederländska regeringen arbetar på många olika sätt med den privata sektorn för att uppnå ekonomisk utveckling, med stort fokus på små och medelstora företag. Exemplevis Dutch Good Growth Fund (DGGF) stödjer SMEs både i Nederländerna och i utvecklingsländer. ■ Partnerskap mellan regeringen, den privata sektorn, forskningsinstitutioner och det civila samhällets organisationer spelar en viktig roll i genomförandet av den nederländska politiken för utvecklingssamarbete genom att främja ekonomisk utveckling genom marknadsorienterade investeringar. ■ Klimatfrågan är en viktig fråga i policyn för det nederländska utvecklingssamarbetet. Den nederländska regeringen ska ingå partnerskap med näringslivet, det civila samhällets organisationer och forskningsinstitutioner i syfte att stärka allmänhetens stöd för sitt klimatarbete. Nederländerna bidrar också finansiellt till klimatinvesteringsfonder såsom Climate Investment Fund, Least Developed Countries Fund och Green Climate Fund. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 54 Instrument – Nederländerna Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? BZ och NL Agency ■ Enligt utrikesdepartementets (BZ) policy A world to gain verkar Nederländerna för att minska det klassiska bidragsbiståndet, men ännu kanaliseras ungefär en fjärdedel av den nederländska utvecklingsbudgeten i bidrag. PPDP är en viktig del i BZ’ utvecklingsarbete. NL Agency ansvarar för förvaltningen av utrikesdepartementets medel för PPDP. BZ har inrättat ett expertcentrum för PPDP som är ansvarigt för att sätta övergripande PPDP-policyer och samordna de olika PPDP-fonderna. Mer än 35 % av Nederländernas utvecklingsbudget går till program som drivs av EU, Världsbanken, FN och olika regionala utvecklingsbanker, såsom Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) och Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB). ■ Ett av utrikesdepartementets fokusområden är att bedriva affärer i utvecklingsländer. I detta ingår privat sektor-utveckling, vilket till stor del sker genom samarbete med näringslivet. Exempel på detta är ett flertal program för att förbättra infrastruktur i utvecklingsländer genom att mobilisera privat kapital, exempelvis Infrastructure Development Fund (IDF) – tillsammans med FMO, Private Infrastructure Development Group (PIDG) och Development Related Infrastructure Investment Vehicle (DRIVE). Health Insurance Fund (HIF) är ett initiativ med syfte stärka försäkringsbranschen i låg- och medelinkomstländer genom public-private partnerships och genom att mobilisera privat kapital. HIF har också lett till en privat investeringsfond, Investment Fund for Health in Africa (IFHA). NL Agency administrerar ett flertal instrument med bäring på hållbar utveckling i utvecklingsländer, såsom innovationsstöd och fonder. ■ Enligt A world to gain ska instrumenten för den privata sektorn delas in i tre moduler: den första modulen ska innehålla information och rådgivning till små och medelstora som vill arbeta på internationell nivå. Tjänsterna kommer att omfatta en marknadsanalys, rådgivning avseende export, samt information om potentiella partners på exportmarknaden. De kommer att ges delvis av NL Agency. Den andra modulen kommer att innehålla finansiella instrument för företagare som söker finansiering för export och utländska investeringar. Tanken är att många tidigare använda separata instrument i största möjliga mån ska inkorporeras i satsningen Dutch Good Growth Fund. Den tredje modulen ska utgöra assistans och stöd till grupper av företag och forskningsinstitutioner. Dessa ska tillsammans med bland annat ambassader utforma planer för att uppnå sina mål, vilket till exempel kan vara utvecklingsrelevanta aktiviteter. ■ The Dutch Good Growth Fund (DGGF) lanserades 1 juli 2014 och ligger under Netherlands Enterprise Agency. Fonden har tre funktioner: den kompletterar privata investeringar med hjälp av garantier och direkt finansiering med återbetalningsskyldighet, som lån och kapitalinvesteringar i projekt; den tillhandahåller exportkreditförsäkring och exportfinansiering och den fungerar som en investeringsfond som syftar till att förbättra lokala små och medelstora företags tillgång till finansiering. DGGF ger anpassad finansiering till nederländska företag och nederländska entreprenörer som vill verka i och exportera till utvecklingsländer och tillväxtmarknader. Budgeten för DDGF planeras tredubblas mellan 2014-2017, från totalt 100 till 300 miljoner euro årligen. A World to gain – A new agenda for aid, trade and investment https://www.government.nl/docu ments/letters/2013/04/05/globaldividends-a-new-agenda-for-aidtrade-and-investment (2015-10-28) BZ https://www.government.nl/topics /developmentcooperation/contents/doingbusiness-in-developing-countries (2015-11-19) Health Insurance Fund http://hifund.org/index.php?page= partners-new (2015-11-23) BZ https://www.government.nl/topics /developmentcooperation/contents/developmen t-cooperation-matchmaking-facility (2015-11-23) https://www.government.nl/topics /developmentcooperation/contents/developmen t-cooperation-partners-andpartnerships/public-privatepartnerships (2015-12-04) NL Agency http://english.rvo.nl/subsidiesprogrammes (2015-11-23) ■ Development Cooperation Matchmaking Facility sätter bolag i utvecklingsländer i kontakt nederländska företag. Målet är att stimulera gemensamma investeringar. Initiativet sker i samarbet mellan NL Agency och nederländska ambassader, konsulat och Netherlands Business Support Offices. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 55 Instrument – Nederländerna Vilka instrument ansvarar vilken organisation för och hur används dem? FMO ■ FMO arbetar med ett flertal instrument: riskkapital, lån och garantier, kapitalmarknadstransaktioner, mezzaninelån och andra skräddarsydda lösningar, långsiktig och kortsiktig projektfinansiering och genom att erbjuda tillgång till FMOs expertis, nätverk och partnerskap. FMOs hemsida https://www.fmo.nl/page/1712 (2015-11-19) https://www.fmo.nl/reports (201511-21) ■ FMO erbjuder även stöd till kapacitetsutveckling, såsom finansiell administration och planering och kompetens och utbildning i hållbara affärsmetoder. ■ FMO utvärderar sina insatser årligen, senast i rapporten FMO Development Impact Report 2013/14. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 56 Bilaga 2: Källförteckning Primär data - uppdraget har omfattat intervjuer genom vilken primär data har samlats in och analyserats # 1 2 3 4 5 6 Kontaktperson Ross Masood Jannike Berg Morten Elkjær Lis Rosenholm Roger Garman KPMGs Internationella nätverk Organisation DFID Norad UD / Danida UD / Danida Sida KPMG Titel Investment and Finance Team at Department for International Development Senior Adviser - Section for Private Sector Development Kontorchef - Grøn vækst Souschef - Grøn vækst Rådgivare Sektoransvariga i Norge, Danmark, Storbritannien, USA, Nederländerna, Tyskland. © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 58 Sekundärdata Norge Titel Utgivare År Länk https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/prop.-1-s-ud20152016/id2456001/ Prop. 1 S (2015–2016) Norska regeringen 2015 Rapport om samstemt politikk for utvikling Norska regeringen 2015 Prop. 1 S (2014–2015) Norska regeringen 2014 https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/rapport_samstemt/id2400275/ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/Prop-1-S-20142015/id2005471/ Slik er norsk bistand organisert Lov om Statens investeringsfond for næringsvirksomhet i utviklingsland (Norfundloven). Norad 2015 http://www.norad.no/om-bistand/slik-er-norsk-bistand-organisert/ Lovdata 1997 Tildelingsbrev og årsrapporter Norska regeringen 2015 https://lovdata.no/dokument/NL/lov/1997-05-09-26 https://www.regjeringen.no/no/dep/ud/org/virksomheter_ud/etater_ud/rapp ort_tildeling/id749659/ Politisk plattform Norska regeringen 2013 Norads hemsida: Søknadsbasert støtte til næringslivet Norad 2015 Norfunds årsredovisning 2014 Norad 2015 Evaluation of the Norwegian Investment Fund for Developing Countries (Norfund) Norad 2015 Norads hemsida: Evaluation of Norwegian business-related Assistance Norad 2010 Norads hemsida: En ansvarlig investor Norfund 2015 Stortingsmelding nr. 35. (2014-2015) Norska regeringen 2014 Stortingsmelding nr 14. (2010-2011) Norska regeringen 2011 Stortingsmelding nr 10. (2014 - 2015) Norska regeringen 2014 http://www.norfund.no/en-ansvarlig-investor/category488.html https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/Meld-St-1020142015/id2345623/ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld-st-14-2010-2011/id639684/ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/Meld-St-1020142015/id2345623/ Sundvollenerklæringen Norska regeringen 2013 https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/politisk-plattform/id743014/ https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/politisk-plattform/id743014/ http://www.norad.no/tilskudd/sok-stotte/naringsutvikling/soknadsbasertstotte/ http://www.norfund.no/getfile.php/Pictures/Annual%20report%202014.pdf http://www.norad.no/globalassets/import-2162015-80434am/www.norad.no-ny/filarkiv/evalueringsavdelingens-filer/evaluation-ofthe-norwegian-investment-fund-for-developing-countries-norfund1.pdf http://www.norad.no/globalassets/import-2162015-80434am/www.norad.no-ny/filarkiv/vedlegg-til-publikasjoner/evaluation-ofnorwegian-business-related-assistance-main-report.pdf © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 59 Sekundärdata Danmark Titel Utgivare År Länk Regeringens udviklingspolitiske prioriteter 2016 Udenrigsministeriet 2015 Retten till et bedre liv Danska regeringen 2012 http://um.dk/da/danida/det-vil-vi/prioritet/udviklingspolitiske-prioriteter-2016/ http://um.dk/da/~/media/UM/Danish-site/Documents/Danida/Det-vilvi/Retten%20til%20et%20bedre%20liv%20strategi%20for%20Danmarks% 20udviklingssamarbejde.ashx Vedtægt for Investeringsfonden for Udviklingslande IFU 2015 http://www.ifu.dk/dk/materiale/pdf/vedtagt.pdf FN’s verdensmål for bæredygtig udvikling Udenrigsministeriet 2015 http://um.dk/da/danida/det-vil-vi/verdensmaal/ Organisation IFU:s hemsida: Baggrund, investeringsfonden for udviklingslande Udenrigsministeriet Investeringsfonden for udviklingslande (IFU) 2015 http://um.dk/da/danida/om-danida/org/ 2015 http://www.ifu.dk/dk/om-ifu/baggrund/lovgrundlag Lov om internationalt udviklingssamarbejde Retsinformation 2012 https://www.retsinformation.dk/forms/R0710.aspx?id=142451 IFU:s hemsida: IFU som fund manager http://www.ifu.dk/dk/om-ifu/ifu-som-fund-manager IFUs hemsida: Fakta om IFU Investeringsfonden for udviklingslande (IFU) 2015 http://www.ifu.dk/dk/om-ifu/baggrund/fakta-om-ifu Danida Business Finance Udenrigsministeriet 2015 http://amg.um.dk/en/technical-guidelines/danida-business-finance/ Danida Business Finance Udenrigsministeriet 2015 http://um.dk/en/danida-en/activities/business/finance/ Business-to-Business Programme Udenrigsministeriet 2015 Danish roundup: FSP, Bankpension, PKA, PBU, IFU Investment & Pensions Europe 2012 Evaluation of Danida Business-to-Business programme 20062011 Udenrigsministeriet 2014 http://um.dk/en/danida-en/activities/business/partnerships/b2b-programme/ http://www.ipe.com/danish-roundup-fsp-bankpension-pka-pbuifu/44331.fullarticle http://um.dk/en/danidaen/results/eval/eval_reports/evaluations/publicationdisplaypage/?publicatio nID=ACCBE665-4946-4842-ABF7-43B60DE2524D © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 60 Sekundärdata Storbritannien Titel PIDGs hemsida International Development Committee - Eighth Report, The Future of UK Development Co-operation Australian Multilateral Assessment March 2012: Private Infrastructure Investment Group (PIDG) The engine of development: The private sector and prosperity for poor people Utgivare År PIDG International Development Committee 2015 Australiensiska regeringen 2012 DFID 2011 2014 Department for International 2010 to 2015 Government Policy: Economic Growth in Developing Development, The Rt Hon Justine Countries Greening MP and HM Treasury 2015 UK Cross Governmental Priorities DFID Business Plan 2011-2015 Operational plan 2011-2016 Private Sector Department Brittiska regeringen Brittiska regeringen The Department for International Development 2015 2011 Working with the private sector Economic development for shared prosperity and poverty reduction: a strategic framework UK Parliament 2014 DFID Independent Commission for Aid Business in Development (Report 43 – May 2015) Impact Independent Commission for Aid DFID’s Private Sector Development Work (Report 34 – May 2014) Impact CDCs hemsida: Who we are CDC Group 2014 CDC Strategy 2012-2016 An introduction To the UK's DFI 2012 2015 CDC Group CDC Group 2015 2014 2015 Länk www.pidg.org http://www.publications.parliament.uk/pa/cm201314/cmselect/cmintdev/33 4/334.pdf http://www.pidg.org/resource-library/progress-reviews/aus-pidgassessment.pdf https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/f ile/67490/Private-sector-approach-paper-May2011.pdf https://www.gov.uk/government/publications/2010-to-2015-governmentpolicy-economic-growth-in-developing-countries/2010-to-2015government-policy-economic-growth-in-developing-countries#appendix-2stimulating-private-sector-investment-in-developing-countries http://transparency.number10.gov.uk/content/cross-governmentpriority/sustainable-development http://transparency.number10.gov.uk/business-plan/12/42 https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/f ile/389291/Private-Sector-Department.pdf http://www.publications.parliament.uk/pa/cm201314/cmselect/cmintdev/33 4/33408.htm https://www.gov.uk/government/publications/economic-development-forshared-prosperity-and-poverty-reduction-a-strategic-framework http://icai.independent.gov.uk/wp-content/uploads/ICAI-Business-inDevelopment-FINAL.pdf 2015-12-08 http://icai.independent.gov.uk/wp-content/uploads/ICAI-PSD-reportFINAL.pdf http://www.cdcgroup.com/Who-we-are/Key-Facts/#sthash.EUQAuq79.dpuf http://www.cdcgroup.com/Documents/Additional%20Publications/cdcstrate gypresentation_2012.pdf http://www.cdcgroup.com/Who-we-are/Key-Facts/ © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 61 Sekundärdata USA Titel U.S. Development Policy in Context Presidential Policy Directive on Global Development Opics hemsida: Who we are, What we offer Smoother sailing: More collaboration between OPIC, USAID Enduring Leadership in a Dynamic World Supporting Private Enterprise Development Credit Agency U.S. Global Development Lab About the Enterprise Development Network Utgivare År United States Agency for International Development (USAID) 2015 U.S. Department of State 2010 The Overseas Private Investment Corporation (OPIC) 2015 Devex Impact U.S. Department of State U.S. Agency for International Development United States Agency for International Development (USAID) United States Agency for International Development (USAID) United States Agency for International Development (USAID) Enterprise Development Network (EDN) Länk 2014 https://www.usaid.gov/results-and-data/planning/policy http://www.state.gov/ppd/index.htm https://www.opic.gov/who-we-are/overview https://www.opic.gov/what-we-offer/ https://www.devex.com/news/smoother-sailing-more-collaborationbetween-opic-usaid-83063 2015 https://www.usaid.gov/sites/default/files/documents/1870/QDDR2015.pdf 2015 https://usaid.gov/what-we-do/economic-growth-and-trade/supportingprivate-enterprise 2015 https://www.usaid.gov/sites/default/files/documents/1865/DCA%20OnePager%20for%20Financial%20Partners_FY2015_Final.pdf 2015 https://www.usaid.gov/who-we-are/organization/bureaus/us-globaldevelopment-lab 2015 https://edn.opic.gov/wp_piq/about/ © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 62 Sekundärdata Tyskland Titel DEGs hemsida Shaping Germany's Future Coalition treaty between CDU/CSU and SPD 18th legislative period The German Government's 14th Development Policy Report BMZ Strategy Paper 03 BMZ Strategy Paper 05 BMZs hemsida: German Development Cooperation Work KfW Development Bank: Development Finance, Responsible funding Utgivare Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW)/DEG Konrad-Adenauer-Stiftung (KAS) Federal Ministry for Economic Cooperation and Development (BMZ) Federal Ministry for Economic Cooperation and Development (BMZ) Federal Ministry for Economic Cooperation and Development (BMZ) Federal Ministry for Economic Cooperation and Development År Länk 2015 www.deginvest.de 2014 http://www.kas.de/wf/doc/kas_36853-544-2-30.pdf?140820093605 2013 http://www.bmz.de/en/publications/archiv/type_of_publication/information_f lyer/information_brochures/Materialie223_Weissbuch_large.pdf 2011 http://www.bmz.de/en/publications/archiv/type_of_publication/strategies/Str ategiepapier304_03_2011.pdf 2011 2014 Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) 2015 Gesellschaft für Internationale GIZ hemsida: German Government Zusammenarbeit (GIZ) 2015 Federal Ministry for Economic Cooperation and Development BMZs hemsida: Implementing Organisations (BMZ) 2015 The Organisation for Economic CoOECD Development Co-operation Peer Reviews: Germany 2015 operation and Development (OECD) 2015 The Organisation for Economic CoOfficial Support for Private Sector Participation in Developing operation and Development Country Infrastructure (OECD) iLibrary 2014 Kreditanstalt für Wiederaufbau Our solutions for corporates (KfW)/DEG 2015 http://www.bmz.de/en/publications/archiv/type_of_publication/strategies/Str ategiepapier306_05_2011.pdf http://www.bmz.de/en/publications/topics/development_policy/Materialie23 9_ez.pdf https://www.kfw.de/KfW-Group/AboutKfW/Auftrag/Entwicklungsfinanzierung/ https://www.kfw.de/KfW-Group/AboutKfW/Arbeitsweise/Verantwortungsvolle-Refinanzierung/ https://www.giz.de/en/workingwithgiz/german_government.html https://www.bmz.de/en/what_we_do/approaches/bilateral_development_co operation/players/implementing_organisations/index.html http://www.oecd.org/dac/oecd-development-co-operation-peer-reviewsgermany-2015-9789264246133-en.htm http://www.oecd-ilibrary.org/development/official-support-for-private-sectorparticipation-in-developing-country-infrastructure_5jz14cd40nf0en?crawler=true https://www.deginvest.de/International-financing/DEG/UnserAngebot/Unternehmen/Unsere-Lösungspakete-für-Unternehmen/ © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 63 Sekundärdata Nederländerna Titel A world to gain: A New Agenda for Aid, Trade and Investment BZ hemsida: Development Cooperation Matchmaking Facility BZ hemsida: Directorates general Netherlands Enterprise Agency: Subsidies programmes BZ hemsida: Public Private Partnerships HIF Partners FMOs hemsida: Profile FMO Development Impact Report 2013/14 Utgivare År The Ministry of Foreign Affairs of the Netherlands 2013 The Ministry of Foreign Affairs of the Netherlands 2015 The Ministry of Foreign Affairs of the Netherlands 2015 Netherlands Enterprise Agency 2015 The Ministry of Foreign Affairs of the Netherlands 2015 Health Insurance Fund (HIF) 2015 Entrepreneurial Development Bank (FMO) 2015 Entrepreneurial Development Bank (FMO) 2014 Länk https://www.government.nl/documents/letters/2013/04/05/global-dividendsa-new-agenda-for-aid-trade-and-investment https://www.government.nl/topics/developmentcooperation/contents/development-cooperation-matchmaking-facility https://www.government.nl/ministries/ministry-of-foreignaffairs/contents/organisational-structure/directorates-general http://english.rvo.nl/subsidies-programmes https://www.government.nl/topics/developmentcooperation/contents/development-cooperation-partners-andpartnerships/public-private-partnerships http://hifund.org/index.php?page=partners-new https://www.fmo.nl/page/1712 https://www.fmo.nl/reports © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. 64 © 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
© Copyright 2024