1. No category

Hur hanteras barn och unga
som upplevt våld i familjen i
mötet med olika myndigheter?
Elisabet Näsman
Maria Eriksson
Stina Fernqvist
Linnéa Bruno
Sociologiska institutionen
Uppsala universitet
Department of Sociology
Upplägg
Barnperspektiv och barns perspektiv
 Barns rätt till delaktighet
 Domäner av politik och praktik

 Familjerätt
- socialtjänst
 Förskola och skola
 Ekonomiskt bistånd
Department of Sociology
Barnperspektiv

Att räkna med barn

Att ha barn i fokus
Se till barns behov

Att se världen ur barns synvinkel

Ålder som grund för maktrelationer
Barns position i familjen

• Barnpositionen i samhället
• Med barn: Att tolka barns perspektiv
Department of Sociology
Omsorgsperspektiv
 Barn
är under utveckling - sårbarhet
 Fokus på barns behov
 Beroende av vuxnas ansvar
 Vuxna har tolkningsföreträde och
bestämmanderätt över barn
Department of Sociology
Delaktighetsperspektiv
 Barn
är aktörer i sina egna liv
 Kompetenta – experter på sina egna
erfarenheter, upplevelser, åsikter
 Barn är medborgare
 med egna rättigheter
 Kompetens för och rätt till delaktighet
Department of Sociology
Barnkonventionen

Barnkonventionen präglas av båda
perspektiven!
 Rätt till omsorg
 Villkorad rätt till delaktighet - artikel 12:
 Förmåga att bilda en åsikt
 Ålder och mognad
 Företrädare
Motsättning eller förenliga perspektiv?
Department of Sociology
Hur många barn har bevittnat
våld mellan föräldrarna?
Gymnasieenkät 1999: 21%, 4% bevittnat ofta
Mellanstadienkät 2000: 10% bevittnat
Vuxenenkät 2014: 15 % kvinnor, 13 % män sett
eller hört fysiskt våld mellan föräldrarna
10% pappas våld mot mamma
6% mammas våld mot pappa
3% båda föräldrarna våld mot den andra
20-40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009)
X
Department of Sociology
Uppleva pappas våld mot mamma
Vid minst ett tillfälle:

95% befunnit sig i lägenheten

77% varit i samma rum

45% i direkt fysisk kontakt med ena/ båda
föräldrarna

62 % själva utsatts för våld
(Almqvist, K. & A. Broberg, 2004)
Vid dödligt våld:
Barn i flera fall i närheten, direkt bevittnat eller fann
mamman död (Socialstyrelsen 2014)
Department of Sociology
Pappors våld mot mammor och
pappors våld mot barn - separata eller
sammanhängande fenomen?
Pappa misshandlar mamma
•Barnet vet
Barnet
•Sett & hört
Vi söker sällan
sambanden
•Inblandat
(skydd/”orsak”
)
Psykiskt våld
Fysiskt våld
Fritt efter Nea Mellberg, Umeå universitet
Sexuella övergrepp
Department of Sociology
Våld mot barnen
”Våld mellan föräldrarna är den faktor som ökar
risken mest för att barnen ska bli slagna, drygt tio
gånger”.
Elevenkät 2011 (15-16 år):
Vuxenenkät 2014: 25%
13,8 slagna av vuxen hemma,
2,9% ofta,
utlandsfödda oftare
av kvinnorna, 19% av männen
fysiskt våld / hot om våld
från pappan: 15% av kvinnorna, 19% av männen
från mamman: 12% av kvinnorna, 8% av männen
Domäner av politik och praktik

’Våld i nära relationer’: våld ett brott, ser kön, inte föräldrar
Department of Sociology


Förändrad lagstiftning, barn som upplever våld är brottsoffer
’Vårdnad, boende, umgänge’: Våld marginell fråga,
fäder bra nog, barns behov av båda föräldrarna, samarbete
 Förändrad lagstiftning: våld lyfts fram

’Barnskydd’: våld ett socialt & välfärdsproblem, ”våldsamma
familjer”, mödrars ansvar för barns utsatthet, kön & makt inte
relevant perspektiv, utom i ”patriarkala familjestrukturer” (= icke
svenska)
 Förändrad lagstiftning: (bl. a. SoL 5 kap 11§)

’Behandling’: Våld uttrycker och/eller orsakar ohälsa, individeller familjefokus, avvikelseperspektiv; inte kön
 Snabb framväxt av verksamheter på 2000-talet
Andra: Utbildning, Ekonomi…
Familjerättsutredare
Department of Sociology
Svensk familjepolitik
”Den

separerade kärnfamiljen”:

Förutsätter att även separerade föräldrar delar ansvaret
för barnen och att föräldraskapet utövas gemensamt,
helst utan inblandning från staten

Gemensam vårdnad & (god) vardaglig kontakt mellan
barn och båda föräldrar är normen
När pappor är våldsamma mot mammor
och/eller barn?
Hur bedöms mammans föräldraförmåga?
Department of Sociology
”Mm. Jag har väl sett kanske lite olika bitar, men
på något sätt så... den här konflikten, eller
problematiken som det gäller med misshandel,
den upptar ju kvinnans tankevärld väldigt, väldigt
mycket. Som gör att hon... ja, fokuserar sig själv,
många gånger kanske mer än vad hon har fokus
på barnen. Och i vissa lägen gör att hon... ja, hon
kanske inte kan ge barnen det de behöver
egentligen. Hon har liksom fullt upp med att på
något sätt skydda sig och hålla tankarna klara
och allt det här, som gör att, det blir svårt att
räcka till.”
Department of Sociology
Hur bedöms pappans föräldraförmåga?
”Jag tänker så här att det är ju ändå barnens
pappa. Och för barn, det är ju väldigt olika, nu tror
jag i och för sig att barn ser väldigt mycket mer än
vad man kanske tror. De ser mer än vad man....
Men samtidigt så har, pappan har misshandlat,
men han kan vara jättebra, göra roliga saker med
sina barn. Vara engagerad i skolgång och så på
olika sätt. Därmed inte sagt... han ger ju inte
trygghet.”
Department of Sociology
Och…
Jag tolkar det som att du menar att många av de
här männen […] sätter sina egna behov
väldigt mycket i centrum?
Ja, just det. De är som småbarn.
Tolkningsmässigt. […] det ju
ofta är
jagsvaga individer. Och... det gör att de här
männen som fäder blir självcentrerade […] de
blir som små barn. Alltså, där allting är till för
dem, också barnen. Vilket inte innebär att de
kanske är dåliga fäder, särskilt inte för små
barn som inte har så väldigt stora behov.
Department of Sociology
Att som barnets närstående utöva våld, i
synnerhet om det sker i barnets närvaro, är
ett uttryck för bristande föräldraförmåga.
Hos den som är utsatt för våldet kan
föräldraförmågan brista både vad gäller att
skydda barnet från våldssituationer och
p.g.a. den psykiska ohälsa som våldet ger
upphov till. Utsattheten gör det svårt att
vara psykiskt och fysiskt tillgänglig som
förälder i den utsträckning som barnet
behöver. Det är också belagt att
posttraumatisk stress kan störa samspel
mellan barn och föräldrar (Socialstyrelsen 2015:89)
Hur bedöms umgänget ur barnens perspektiv?
Department of Sociology
 Säkert?
- Tryggt?
 Kravnivå?
 Barnets berättelser, vilja, behov?
Barns trovärdighet:
 Falska anklagelser sällan från barn
 Om barns uttryckta vilja är i linje med
utredarens bedömning tolkas den som
autentiskt och uttryck för mognad
 Om barns uttryckta vilja är i konflikt med
utredarens bedömning : tolkas det som
omoget, beroende, ev. påverkat av mamma
 Är det kompetenta OCH rädda barnet – en
paradox?
Department of Sociology
Verkställighet av umgänge
Den äldsta flickan har sagt till medlaren att pappan
dragit henne i öronen, sparkat på benen, och att hon
känner sig nedtryckt och inte värd något hos pappa.
Pojken uppger att pappa vridit hans arm hårt, att
pappan inte bryr sig om honom ...
Medlaren: båda barnen är så stora och medvetna att
de aldrig skulle finna sig i att bli utsatta för några som
helst kränkningar.
Domstolen: Medlaren har bedömt att det inte föreligger
en allvarlig risk för barnens kroppsliga och själsliga
hälsa om en verkställighet skulle ske. Mot bakgrund av
att båda barnen bedöms som friska och normala delar
rätten denna uppfattning. (K. Röbäck)
Tingsrätten 2002-2014
Department of Sociology




Ingen riskbedömning i 76 % av fallen där fysiskt/
sexuellt våld nämns
Ingen riskbedömning i 57% av fallen där det fanns
en dom i en brottmålsprocess
Gemensam vårdnad: 38% då det fanns en dom i en
brottmålsprocess
Ingen riskbedömning i 55% av fallen där våld nämns
i domar 2013-2014 (Bruno )
Department of Sociology
Förskolan
Pappan har tilldömts ensam vårdnad om pojken.
Daghemsföreståndare har vittnat mot pappan.
Mamman är hotad av pappan och har skyddade
personuppgifter. En förundersökning om
sexuella övergrepp från pappan är nedlagd,
men pojken uppger själv att han är utsatt.
Pappan är dömd för misshandel av mamman.
Misstanke finns om att pappan sexuellt förgripit
sig på pojken. Mamman har tilldömts ensam
vårdnad och pappan har ingen rätt till kontakt.
Pappan kommer till förskolan och uppträder
enligt en i personalen hotfullt. Hon anmäler
besöket som arbetsskada. Hon känner oro och
sover dåligt på nätterna efter pappans hotfulla
besök.
Department of Sociology
Skolan
Pappan är två gånger dömd för misshandel av
mamman och har alkoholproblem. Mamman
har tilldömts ensam vårdnad. Pappan dyker upp
på skolan utan förvarning. Skolan slår larm till
socialtjänsten.
Mamman har tilldömts ensam vårdnad. Pappan
sökte upp flickan vid högstadieskolan och
eventuellt misshandlade han henne.
Förundersökningen lades dock ner.
Förskolans och skolans roll
Department of Sociology
-
-
-
Utsattheten spiller över som
skolsvårigheter för barnen
En plats fylld av rädsla och
påfrestningar
En av arenorna för föräldrarnas tvist
En fristad
Betydelsefulla vuxna som
uppmärksammar, ger stöd och skydd
Department of Sociology
Olika parters roller
Familjerättsutredare:
- Delar av utredningen görs i förskola skola
- Delar av utredningen görs under skoltid
Särskilt barnsamtalen
Domstolen:
- Umgänge på förskola
- Överlämnande via förskola/skola
Department of Sociology
110 förskolor, 110 grundskolor
Förskola
Skola
Barn har berättat om hot
och våld mellan föräldrarna
40%
54%
Barn har visat rädsla för
förälder
27%
66%
Överlämning har skett där
pga risk för hot/våld
mellan föräldrarna
50%
28%
Hanterar våldsamma föräldrar
Department of Sociology
Förskola
Skola
Förälder utan umgängesrätt 43%
har sökt upp barnet
59%
Förälder har utsatt den
27%
andra föräldern för hot/våld i
/ i närheten
Personalen har utsatts för
30%
hot eller våld från förälder
40%
37%
Department of Sociology
Personal i förskola/skola:
-
Informerar utredare
Vittnar i domstol
Ordnar överlämnande av barn
- Buffert för att undvika kontakt mellan
föräldrarna
- Förmedlar information mellan föräldrar
- Medlar mellan föräldrar
- Plats för tvångshämtning
Personal i förskola/skola:
Department of Sociology
-
Utsätter utsatta barn & mödrar för risk
-
-
-
Institutionellt våld
Utsätter andra närvarande barn för risk
Blir själva utsatta för hot och våld av
våldsamma föräldrar
”låt den hotfulla föräldern få igenom sin
vilja”
Brist på information, kunskap,
handlingsplan, samverkan
Ekonomiskt bistånd - våld
Våld och trakasserier orsakar kostnader och
inkomstförlust för den andra

Möjligheter att få egna pengar begränsas

Den gemensamma ekonomin kontrolleras och
förbrukas så att de andras grundläggande behov
inte tillgodoses
”Pappan sköter alla inköp. Mamman och barnen sover
på madrasser på golvet.”

Skuldsättning förs över på den andre.

Pressas eller tvingas att skaffa resurser på
illegitima vägar.

Egendom förstörs, också barnens.
Department of Sociology

Socialtjänst - Domstol
Department of Sociology
Lagar och praktik öppnar för ekonomiskt förtryck





Föräldrasamverkan krävs för ekonomiskt bistånd
Samverkan för bodelning
Krav på fullföljd separation – åtskilt boende
Lika umgängestid ses som lika kostnad för barnen
Familialisering:
- Barnen kan drabbas men saknar röst
Department of Sociology
Samverkan
Förskola/skola – familjerättsutredare – sociala
barnavården - polisen
- Anmälningsplikten
- Sekretessen
Förskola/skola – domstol
- Skilda domäner – modellmakt
-Professionell hierarki
- Professioner och semiprofessioner
-Den
sociala barnavården - Familjerätten Ekonomiskt bistånd
Department of Sociology
skrikit på dom, jag har kastat saker, jag har
suttit lugnt och sansat och pratat och varit hur
formell som helst, men ingenting går in i deras
huvuden. Och så här ”ja, men han säger att han
har ändrat på sig” liksom, alltså hans rätt till att
ha sina barn har varit större än K:s och A:s rätt
att ha ett värdigt liv, att få leva under trygga
omständigheter, deras mänskliga rättigheter…
eller hans rätt till dom har gått ut över det.
Camilla 18 år, går i traumabehandling
Department of Sociology
•Lärarna behöver kunskap om missbruk
och hög EQ [emotionell intelligens]
•Se till att det finns skolkuratorer och
psykologer på alla skolor
•Skolkurator borde visa sig och bjuda in
mer aktivt
•Lärare, skolsköterskor och kuratorer ska
vara snälla
•Skapa relationer och bygg förtroende,
uppmuntra till dialog
•Inför livskunskap om missbruk och
psykisk ohälsa som en naturlig del av
skolgången, på ett icke utpekande sätt
•Börja på en enkel nivå i lägre stadier och
mer avancerat högre upp

Department of Sociology






Bemöt barnen på ett snällt sätt
Lyssna på och ta på allvar vad barn berättar om
sin situation
Fråga barnen hur de mår, fråga igen och igen
Informera barnen om vad utredningen kommit
fram till och förklara besluten
Gör så barn kan känna sig trygga med vad som
kan hända med den missbrukande föräldern om
de berättar
Se att hela familjen kan ha behov av hjälp om
en förälders missbruk har uppmärksammats
Följ upp med kontakt och ge barnet kanaler att
själv ta kontakt efter en utredning

Department of Sociology







Använd böcker som handlar om missbruk för lästräning
Låt eleverna göra fördjupningsuppgifter med temat
missbruk i familjer
Bjud in föreläsare, föräldrar med erfarenhet av missbruk
Genomför anonyma undersökningar om hur barn och
ungdomar har det
Som det finns fysiska hälsokontroller borde det finnas
psykisk hälsokontroll
Informera i klasserna att det finns problem och erbjud
gruppverksamhet för barn och ungdomar med missbruk
i familjen på skolan
Var uppmärksamma på elever som berättar genom att
skriva om sina problem eller antyda dem i skolarbeten
tanke på vad de varit med om

Department of Sociology





Ta reda på vad som ligger bakom att elever skolkar
eller bråkar
Våga fråga, många gånger, skapa möjligheter att
berätta
Tyck inte synd om
Uppmana eleverna att bry sig om varandra mer
Ge möjlighet att gå undan, i mindre grupper, vilrum,
egen stödlärare
Anpassa skolgången till barnens förutsättningar med
tanke på vad de varit med om