Ladda ner (pdf 4,2 MB)
2015 ÅRS RED VIS NING Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljökvalitetsmål. Naturvårdsverkets årsredovisning 2015 Ytterligare exemplar av årsredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: [email protected] ISBN 978-91-620-8755-5. TRYCK: Arkitektkopia AB, Stockholm, 16-02. PRODUKTION: BNG Communication AB/Reform Act. BILDER OMSLAG: Roine Magnusson/Johnér Bildbyrå AB (uggla), Desktop Wallpaper HD (fyr), William Hook (cykelstyre), Veranstalter/BMW Frankfurt Marathon (marathon). BILDER INLAGA: sid 18–19: Roine Magnusson/Johnér Bildbyrå AB (uggla), sid 30–31: Desktop Wallpaper HD (fyr), sid 48–49: William Hook (cykelstyre), sid 56–57: Veranstalter/BMW Frankfurt Marathon (marathon), sid 72–73: Johan Alp/Johnér Bildbyrå AB (rodd), sid 82–83: Mikael Svensson (sophantering), sid 94–95: Lars-Peder Danielsson/Länsstyrelsen Västerbotten (fjäll). REDAKTÖR: Sohie Heine, Global Reporting. ORIGINAL: Naturvårdsverket och BNG Communication AB/Reform Act. MILJÖMÅLSILLUSTRATIONER: Tobias Flygar. Innehåll Tabell- och figurförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Generaldirektören har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 1. Utveckling av myndigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 2. Naturvårdsverket och Sveriges miljömål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 3. Om årsredovisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 4. TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Miljöforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 5. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 EU och internationellt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Utveckling av styrmedel och åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 6. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Regelgivning, regeltillämpning och vägledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Genomförande av åtgärder för miljö och klimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Vår direkta miljöpåverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Kompetensförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Återrapportering giftfria och resurseffektiva kretslopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Redovisade regeringsuppdrag under 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Våra insatser för miljökvalitetsmålen 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Föreskrifter och allmänna råd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Regleringsbrevet och instruktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Finansiell redovisning Finansiell redovisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Intern styrning och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Generaldirektörens intygande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 2 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Tabell- och figurförteckning Tabell/ Figur Namn Sida Figur 1 Politiska mål. Inklusive externa krav från 6 lagstiftning, regleringsbrev, styrsignaler m.m. Tabell/ Figur Namn Sida Tabell 24 Prestation: Nationellt expertstöd 69 Tabell 25 Prestation: Regelgivning och regeltillämpning 75 Tabell 26 Antal fattade beslut inom jakt, vilt och artskydd 79 Figur 2 Särskilt betydelsefulla delsteg 2015 11 Figur 3 Fördelning av personalkostnader 13 Tabell 1 Utfall i verksamhetsområden 2015 14 Tabell 27 Prestation: Vägledning 81 Prestation: Skydd av värdefull natur 88 90 Tabell 2 Utfall i verksamhetsområden 2014 14 Tabell 28 Tabell 3 Utfall i verksamhetsområden 2013 14 Tabell 29 Figur 4 Årsredovisningens logik och struktur 15 Prestation: Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv Tabell 4 Prestation: Miljöövervakning och inventeringar 21 Tabell 30 Fördelade medel anslag 1:3 91 Tabell 31 Antal besök till naturum 93 Fördelning av anslag för miljöövervakning 23 Tabell 32 Life – nya projekt och pågående 96 Tabell 33 Åtgärdsprogram för hotade arter 97 Tabell 6 Prestation: Årlig miljökvalitetsmålsuppföljning och fördjupad utvärdering 27 Tabell 34 Utbetalda bidrag inom rovdjur- och viltförvaltning 97 Tabell 7 Prestation: Internationella rapporteringar 32 Tabell 35 Prestation: Miljöforskning 35 Utbetald ersättning för viltskador med mera (anslag 1:7) 98 Tabell 8 Tabell 9 Översikt pågående forskningsprogram, budget, inriktning m.m. 36 Tabell 36 Prestation: Efterbehandla förorenade områden 99 Tabell 10 Fördelade medel miljöforskningsanslaget 37 Tabell 37 Efterbehandling, antal objekt i olika faser 100 Tabell 11 Fördelade medel viltforskningsanslaget 39 Tabell 38 Prestation: Klimatklivet 102 Tabell 12 Prestation: Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet 41 Figur 6 Antal stöd per kategori 103 Figur 7 Totalt beviljade ansökningar per län 105 Tabell 13 Kostnader för lagring och tillgängliggörande av information 43 Tabell 39 Antal inrikes resor och resfria möten 108 Tabell 40 Åldersfördelning per kön, totalt anställda 112 Tabell 41 Anställda, medeltal 113 Tabell 42 Anställda per kompetenskategori, medeltal 113 Tabell 5 Tabell 14 Nyckeltal tillgängliggörande av information 44 Figur 5 Antal följare på Twitter 2012–2015 46 Tabell 15 Naturvårdsverkets webbplats, statistik 47 Tabell 16 Prestation: Vårt arbete inom EU 51 Tabell 43 Sjukfrånvaro i procent 113 Nedlagd tid på handlingsplanen för en giftfri vardag 116 Kostnader för konsultuppdrag 116 Tabell 17 Prestation: Vårt internationella arbete, bilateralt samarbete 58 Tabell 44 Tabell 18 Antal avslutade insatser 2015, bilateralt 59 samarbete Tabell 45 Tabell 46 Redovisade regeringsuppdrag 117 Tabell 19 Bilaterala samarbeten, finansiering 60 Tabell 47 Föreskrifter och allmänna råd 127 Tabell 20 Prestation: Vårt internationella arbete, multilateralt samarbete 63 Tabell 48 Förteckning med samtliga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 129 Tabell 21 Prestation: redovisade regeringsuppdrag, 66 antal och kostnad Tabell 49 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras 136 Tabell 22 Pågående regeringsuppdrag 67 Tabell 50 Prestation: Konsekvensanalyser 67 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras 137 Tabell 23 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 3 Generaldirektören har ordet I december fick världen ett klimatavtal som överträffade de flestas förväntningar. Samlade i Paris enades världens länder om att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser för att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader. Finansmarknad, företag, städer och civilsamhälle utropade fossilfrihet och visade på lösningar och åtgärder för att undanröja klimatpåverkande utsläpp. Att tänka och agera klimatsmart är en vinnande strategi, det bekräftades i Paris. De klimatpåverkande utsläppen fortsätter att minska i Sverige, men för att nå de långsiktiga målen krävs internationellt samarbete. Vi har bistått regeringskansliet i förhandlingsarbetet såväl på plats i Paris som i förberedelserna på vägen dit. Vi har bidragit kontinuerligt med kunskapsförsörjning, uppföljning och utvärdering. Bland klimatinsatserna på hemmaplan kan nämnas vårt arbete med handeln med utsläppsrätter, klimatrapportering och sist men inte minst starten på Klimatklivet med statsbidrag till effektiva klimatinvesteringar. I september 2015 antog FNs generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 2030. För första gången har vi nu antagna globala mål som ska genomföras i FN:s samtliga medlemsländer oavsett deras ekonomiska förutsättningar. För Sveriges del kommer det innebära en del utmaningar, både inom miljö- och klimatområdet och inom andra samhällsområden. En del utmaningar känner vi igen från arbetet att genomföra de nationella miljömålen som i många fall speglar de globala utmaningarna. Under året slutförde vi den fjärde fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål. Den sammanfattande rapporten överlämnade jag till regeringen i november. I rapporten lyfter vi fram 33 förslag på åtgärder inom flera olika politikområden för att nå miljömålen. Förslagen handlar om en sammanhållen politik för hållbar utveckling, styrning mot en cirkulär ekonomi, ändrade drivkrafter och beteenden samt bättre miljöhänsyn. Utvärderingen är ett resultat av ett utvecklat arbetssätt på Naturvårdsverket och en god samverkan med ett flertal myndigheter som bistår i miljömålsuppföljningen. 4 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Naturvårdsverket har under året fått utökat uppdrag med förstärkta ekonomiska förutsättningar. Vi upplever ett stort förtroende att kunskapsförsörja, genomföra miljöpolitiken och föreslå nya åtgärder i det svenska miljöarbetet. På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket genomfört en översyn av viltförvaltningen i Sverige. Uppdraget resulterade bland i en övergripande vision och strategi för svensk viltförvaltning med vägval för att utveckla och stärka viltförvaltningen. Arbetet bygger på samverkan med länsstyrelser och andra myndigheter, intresseorganisationer, forskarsamhället och de areella näringarna. Som ny generaldirektör för Naturvårdsverket känner jag stor tillförsikt i arbetet myndigheten bedrivit under året. Vi har tagit oss an det ökade förtroendet och har gjort stora insatser för att leverera ökade volymer i både naturskyddet och klimatklivet. Vi har också förberett oss väl för att ytterligare öka insatserna 2016 inom flera olika verksamheter, bland annat när det gäller åtgärder för värdefull natur och efterbehandling av förorenade områden. Björn Risinger Generaldirektör NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 5 1. Utveckling av myndigheten För att Naturvårdsverket ska nå bra resultat krävs ständig utveckling av hur myndigheten styrs och av verksamhetens processer. Det handlar om att få rätt saker att hända, och att de genomförs på bästa möjliga sätt och att de ger önskvärda effekter. STYRNING MED ÖKAT FOKUS PÅ EFFEKTER Ökade krav på åtgärder och samverkan i miljöarbetet, innebär också ökade krav på Naturvårdsverkets styrning för att visa vårt totala bidrag till arbetet med att nå de politiska målen. De nationella, politiska mål som vår verksamhet i huvudsak bidrar till är generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt friluftslivsmålen och de politiska målsättningarna för viltförvaltningen. Detta görs inom ramen för förverkligandet av regeringsformens demokrativärden. En hel del kraft ägnades under 2015 åt att utveckla styrmodellen så att den täcker in hela verksamheten. Vi har valt att inför 2016 gå från balanserat styrkort till en styrmodell som baseras på en organisationsoberoende målstyrning som ett led i vårt bidrag till de politiska målen. Det är en styrmodell som stödjer planering, uppföljning och återrapportering av hela verksamheten som ett led i vårt bidrag till de politiska målen. Målstyrningen är strukturerad i sju effektområden och fem interna perspektiv vilka ska vara ett stöd i genomförandet FIGUR 1. NATURVÅRDSVERKETS STYRMODELL 2016 Politiska mål Inklusive externa krav från lagstiftning, regleringsbrev, styrsignaler m.m. Vårt bidrag Ekologisk hållbar utveckling Stärkt genomförande Klimat – luft Hälso- och miljöpåverkan Biologisk mångfald Kund, kommunikation Medarbetare Process IT Resultat och finansiell styrning Direkt miljöpåverkan 6 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Viltförvaltning Friluftsliv UTVECKLING AV MYNDIGHETEN Naturvårdsverket verksamhetsplan för 2016 omfattar ett eller flera mål per effektområde och per perspektiv. Målen har sikte på att ge effekt på cirka tre års sikt och greppar sammantaget över hela verksamheten. Fokus 2016 anges per effektområde och perspektiv. Budgetunderlaget för 2017 – 2019 kommer att följa denna struktur. Under året har vi påbörjat arbetet med att tydliggöra verksamhetslogiken inom organisationen, det vill säga sambanden mellan resurser, de aktiviteter som genomförs, myndighetens leveranser och effekterna av dessa. Utifrån verksamhetslogiken utvecklas en modell för att kommunicera resultat av myndighetens arbete. Med bättre resultatkommunikation ökar möjligheterna för omvärlden att värdera effekterna av de skattepengar som satsas på åtgärder för en bättre miljö. Övergripande styrning omsätts i det dagliga arbetet genom en strukturerad samtalsmodell för dialog mellan chef och medarbetare. På så sätt säkerställs tydlighet kring uppdrag, leveranser och förväntningar, vilket också är en viktig plattform inför samtal om lön. Samtalsmodellen omfattar också regelbunden avstämning för att följa hur arbetet framskrider, liksom avstämning av arbetsläget och eventuella behov av omprioriteringar För att förbättra överblicken och koordineringen av det pågående utvecklingsarbetet har vi påbörjat ett införande av programstyrning. Det innebär att utvecklingsprojekt och linjeverksamhet som leder mot gemensamma mål samordnas i program med en programledning och en programstyrgrupp. Under 2015 har program drivits för införandet av industriutsläppsdirektivet (IED), öppna data och digital samverkan. De senaste årens förbättringar av den finansiella styrningen har under 2015 gett resultat. Vi gör nu färre men bättre prognoser och genom att analysera och titta på historiska data har vi minskat arbetsinsatsen i samband med prognos kraftigt. Avvikelse mot budget 2015 var två procent, vilket är att jämföra med sex procent 2014. JOBBA LAGOM LIKA, SMARTARE OCH MED MINSKAD STRESS Ett förslag till ny rekryteringsprocess har jobbats fram under året. Förslaget utgår från aktuell forskning och väl beprövad praxis bland andra statliga myndigheter. Förbättringarna i rekryteringsprocessen kommer att effektivisera och förbättra kvaliteten på de rekryteringar som myndigheten gör framöver. Inom vårt program för digital samverkan arbetar vi för att nå programmets tre mål: jobba lagom lika, jobba smartare och jobba med minskad stress. Nya it-verktyg kommer göra det möjligt att jobba mer mobilt, på distans och i samverkan med omvärlden. Förberedelser pågår för införande av Office 365, inklusive nya digitala samverkansytor som ska användas för att skapa dokument tillsammans och för att stödja exempelvis projektarbete och arbete i nätverk. För att få tillgång till bästa processer, kompetens och verktyg har vår it-drift och helpdesk under året överförts till en extern leverantör. Det ger oss möjlighet att på sikt köpa standardiserade it-tjänster och därigenom få en säkrare, stabilare och mer kostnadseffektiv it. Förberedelser pågår också för att anlita Statens servicecenter (SSC) för tjänster inom ekonomi, e-handel och löneadministration. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 7 UTVECKLING AV MYNDIGHETEN Genom att anlita SSC får vi tillgång till effektiva processer, moderna it-stöd och hög kompetens inom dessa områden. OM KUNDFOKUS För att förbättra servicen och avlasta handläggare från telefonsamtal och e-post, utvecklas successivt en kundtjänst som ska kunna svara på de vanligaste frågorna. Under 2015 har kundtjänsten utvidgat verksamheten med kundkontakter inom områdena jägarregistret, viltförvaltningen och de lokala klimatinvesteringarna. De kundkontakter som hanteras av kundtjänsten följs upp genom mätningar av svarstider och kundenkäter. För femte året i rad genomfördes i slutet av året en kundundersökning där kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, liksom näringslivet och deras branschorganisationer, fick ge sin bild av Naturvårdsverket och på konkreta leveranser som berör deras verksamhet. I 2015 års undersökning mättes förutom bilden av myndigheten de tre leveranserna samordning av miljömålsuppföljningen, samverkan i regeringsuppdrag och vägledning om industribuller. Undersökningen visar bland annat att Nöjd-Kund-Index (NKI) har legat på 52 av 100 i de senaste tre mätningarna. NKI för arbetet med miljömålsuppföljningen har gått framåt i varje mätning. Naturvårdsverket bedöms genomgående vara kompetenta och kunniga i sakfrågor och dialogen med Naturvårdsverkets personal får genomgående högt betyg. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Vi har under 2015 utsett en jämställdhetskoordinator och har som en första åtgärd genomfört en utbildning för medarbetare om jämställdhetsintegrering. Under 2016 kommer Naturvårdsverket arbeta med följande utvecklingsområden inom jämställdhetsintegrering: • • • • • Miljöteknik och miljöinnovationer Könsuppdelad statistik Strategisk kommunikation om klimatomställningen Information om allemansrätten Utveckling av friluftslivet Vi har tagit fram en handlingsplan för åtgärder som behöver vidtas under 2016. Syftet är att analysera och integrera jämställdhetsfrågorna i ovanstående områden. 8 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 9 2. Naturvårdsverket och Sveriges miljömål Miljökvalitetsmålen är styrande för miljöarbetet i Sverige. Tillsammans med generationsmålet och etappmålen ger de anvisningar om vad vi tillsammans ska uppnå samt hur och i vilken takt vi gemensamt ska driva miljöarbetet för att det ska ske. Arbetet för att nå dessa mål inkluderar hela samhället varav 26 myndigheter har i uppdrag att verka för att målen nås. VI HAR VERKAT FÖR ATT NÅ SVERIGES MILJÖMÅL 2015 Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Detta innebär att Naturvårdsverkets resultatredovisning i sin helhet beskriver hur vi har verkat för att nå miljökvalitets- och generationsmål. Mer om detta kan läsas i kapitlet Om årsredovisningen. De tre huvudsakliga uppgifter som Naturvårdsverket utför för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås är: • Ta fram kunskap genom utvärdering och uppföljning av miljökvalitetsmålen, miljöövervakning, internationell rapportering, utlysa och följa forskningsprogram, utveckla och samordna miljöinformationsförsörjning, samt ta fram andra underlag och analyser. • Bidra till att utveckla miljöpolitiken genom internationella samarbeten, regeringsuppdrag, samhällsekonomiska analyser, EU- och internationella konventioner samt arbeta med styrmedel. • Genomföra miljöpolitiken i samverkan genom vägledning, miljöprövning, regelgivning, beslut i förvaltningsärenden, tillsyn samt förvalta anslagen för sanering av förorenade områden, skötsel av skyddade områden och områdesskydd. Våra aktiviteter kan spänna över samtliga miljökvalitets- och generationsmål eller ha snävare inverkan på något eller några miljömål. Vissa aktiviteter som genomförts under 2015 bedömer vi vara särskilt betydelsefulla delsteg för miljökvalitetsmålen. De särskilt betydelsefulla delstegen är listade i figur 2. Mer om dessa uppgifter och aktiviteter finns att läsa i respektive kapitel. 10 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖMÅL FIGUR 2. SÄRSKILT BETYDELSEFULLA DELSTEG 2015 Klimat och luft Ta fram kunskapch underlag Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, God bebyggd miljö • Genomfört tvåårsrapporteringen om växthusgasinventering • Avrapporterat de fyra luft- och klimatmålen till den Fördjupade utvärderingen 2015 • Levererat rapporten Luft & miljö – Vi påverkar Arktis. Arktis påverkar oss. Biologisk mångfald och mark Kretslopp, avfall och förorenade områden Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö • Tagit fram kunskapsunderlag för förvaltning av våra rovdjur samt för Viltstrategin • Avrapporterat de tre gröna målen till den Fördjupade utvärderingen 2015 • Levererat ny rapport Skog & mark med tema fjäll • Genomfört ett stort antal screeningar av högfluorerade ämnen och bekämpningsmedel inom ramen för regeringsuppdrag • Gjort forskningsutlysningar bl.a. på området Styrmedel och konsumtion Genomföra miljöpolitiken i samverkan Bidra till att utveckla miljöpolitiken Levererat den Fördjupade Utvärderingen av generationsmålet och miljökvalitetsmålen 2015 • Gett stöd till regeringen i Sveriges arbete med att ratificera tre reviderade protokoll under FN:s luftvårdskonvention • Levererat nya riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur och en genomförandeplan • Levererat rapporten Omställning till hållbar konsumtion som ett underlag till den fördjupade utvärderingen • Startat upp ”Klimatklivet” inklusive förslag till förordning om lokala klimatinvesteringar • Levererat ny guide för värdering av ekosystemtjänster och dialogmöten med näringsliv och offentlig sektor • Levererat inriktningsförslag för arbetet med förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall. • Levererat underlag för införande av EU-förordning om invasiva arter • Stärkt arbete för att stödja innovation och ny teknik i IED-direktivets BREF:ar • Levererat underlag för införande av EU-förordning om genetiska resurser inklusive ny tillsynsstruktur och organisation i Sverige • Levererat rapporten Spetsteknik för miljömålen • Genomfört tillsyn av handel med utsläppsrätter • Levererat ny strategi för svensk viltförvaltning • Uppstart, marknadsföring och de första 98 besluten om fördelning av medel inom Klimatklivet • Deltagit i stora miljöprövningar, bl.a. målet om kalkbrytning i Bunge på Gotland • Levererat förslag till avgifter för ett väl fungerande producentansvar • Analyserat nationella bidrag för utsläppsminskningar inför klimatförhandlingarna i Paris • Vägledning för hållbar utbyggnad av vindkraft • Genomföra systemet för kväveoxidavgifter • Skapat nya naturreservat och genomfört åtgärder i skyddade områden, bl.a. i brandområdet i Västmanland • Levererat ny strategi för arbetet med teknikutveckling inom efterbehandling av förorenade områden • Levererat ny vägledning för IED-direktivets BREF:ar • Genomfört godkännande av insamlingssystem för elavfall och batterier. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 11 NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖMÅL STYRNINGEN AV VÅR VERKSAMHET UNDER 2015 Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för allt arbete på Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets ledningssystem syftar i sin helhet till att verka för att miljökvalitetsmålen nås utifrån den ram som ges av instruktion och regleringsbrev. Naturvårdsverkets verksamhetsidé är vår uttolkning av vårt uppdrag. De olika delarna i vår verksamhetsidé är baserade på våra huvudsakliga uppgifter Ta fram kunskap och underlag, Bidra till att utveckla miljöpolitiken samt Genomföra miljöpolitiken i samverkan. Uppdragen spänner över samtliga miljökvalitetsmål och generationsmålet. Styrmodellen är vårt sätt att säkerställa balanserad styrning och främja strategisk utveckling av verksamheten med sikte på visionen. Vår vision är ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer”. Visionen sammanfattar innebörden av miljökvalitetsmålen och generationsmålet och är verksamhetens ledstjärna som hela verksamheten siktar mot. Kvalitet och effektivitet i vår verksamhet förutsätter utveckling av alla perspektiv, men miljökvalitetsmålen är mest synliga i perspektivet kärnverksamhet. Vår operativa planering och uppföljning är fokuserad på att säkerställa leveranser av rätt kvalitet och ambition. 12 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 NATURVÅRDSVERKET OCH SVERIGES MILJÖMÅL EKONOMISK ÖVERSIKT År 2015 disponerade Naturvårdsverket 2 970 mkr. Av dessa var 396 mkr förvaltningsanslag och 2 574 mkr sakanslag. Ingående disponibelt belopp vid årets början var 2 469 mkr. Detta ökades vid vårändringsbudgeten med 501 mkr, varav 15 mkr avsåg förvaltningsanslaget. Av sakanslagen är det anslagen Miljöövervakning m.m, Åtgärder för värdefull natur, Skydd av värdefull natur och Ersättningar för viltskador m.m som erhållit ökad finansiering. Samtidigt har ett nytt anslag, Klimatinvesteringar, beslutats. Det sistnämnda uppgick till 111 mkr för 2015. Förvaltningsanslaget finansierar Naturvårdsverkets egen verksamhet, såsom personal, lokaler och utrustning. I 2015 års anslag ingick ett anslagssparande från 2014 på 3 mkr och utfallet för året ligger i linje med det disponibla beloppet. Utnyttjad anslagskredit 2015 uppgår till 1 mkr vilket påverkar 2016 års disponibla belopp. Anslagssparande för 2015 uppgick till 1 procent. Motsvarande siffra för 2013 och 2014 var 3 procent för båda åren. I figur 3 visar vi fördelningen av personalkostnader för verksamhetsområdena tre år tillbaka i tiden. Personalkostnaderna har ökat under 2015 vilket beror på den ökning av budget som beslutades vid vårändringsbudgeten. FIGUR 3. FÖRDELNING AV PERSONALKOSTNADER 90 000 2013 2014 2015 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Regelgivning, Genomförande EU och Utveckling av tillämpning av åtgärder internationellt styrmedel och vägledning för miljön arbete och åtgärder Ta fram kunskap om miljön och miljöarbete Miljöforskning Utfallet för sakanslagen är 2 516 mkr, 54 mkr lägre än disponibelt belopp. Inget anslag har överskridit disponibelt belopp. Störst avvikelse finns på anslaget Klimatinvesteringar där avvikelsen är 25 mkr. Regeringen har i regleringsbrevet för 2016 beslutat att detta anslagssparande får disponeras under 2016. Anslaget Åtgärder för värdefull natur, har en avvikelse på 20 mkr. Detta får inte disponeras under 2016. Övriga anslag har mindre avvikelser mot disponibelt belopp och får inte heller de disponeras under 2016. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 13 TABELL 1. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2015, tkr PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA SUMMA KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 89 954 22 138 112 091 21 683 1 591 38 853 650 903 Genomförande av åtgärder för miljön 37 685 1 015 503 1 053 188 246 198 1 010 681 0 1 120 851 Bidra till att utveckla miljöpolitiken EU och internationellt arbete 50 955 16 975 67 930 20 167 –2 870 0 24 162 Utveckling av styrmedel och åtgärder 77 435 10 875 88 310 3 357 11 212 0 1 486 63 793 204 670 268 462 22 749 249 297 0 60 424 Miljöforskning 9 918 4 026 13 944 4 074 205 0 90 705 Summa 2015 329 739 1 274 187 1 603 926 318 228 1 270 115 38 853 1 948 531 Ta fram kunskap och underlag Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet Not: Fördelningen mellan posterna ”intäkter av anslag” och ”intäkter” inom området Genomförande av åtgärder för miljön skiljer sig väsentligt mellan åren då reavinster vid försäljning av mark redovisas under ”intäkter” och på motsvarande nivå reducerar ”intäkter av anslag”. Bakgrunden är att Naturvårdsverket erhållit mark från Sveaskog där marknadsvärdet realiseras vid bytesaffärer. TABELL 2. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2014, tkr PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA SUMMA KOSTNADER KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 84 272 21 378 105 649 17 855 2 896 13 647 802 547 Genomförande av åtgärder för miljön 34 417 874 265 908 681 2 710 049 -1 492 145 0 923 910 EU och internationellt arbete 50 190 16 052 66 242 18 348 -581 0 21 682 Utveckling av styrmedel och åtgärder 69 843 4 488 74 331 755 3 045 0 4 454 Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet 59 647 198 252 257 899 22 542 126 338 0 75 034 Miljöforskning 10 577 5 117 15 694 4 359 538 0 96 538 Summa 2014 308 946 1 119 552 1 428 496 2 773 908 -1 359 909 13 647 1 924 165 Bidra till att utveckla miljöpolitiken Ta fram kunskap och underlag TABELL 3. UTFALL I VERKSAMHETSOMRÅDEN 2013, tkr PERSONALÖVRIGA KOSTNADER KOSTNADER SUMMA KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER AV ANSLAG UPPBÖRD LÄMNADE BIDRAG Genomföra miljöpolitiken i samverkan Regelgivning, tillämpning och vägledning 83 507 20 718 104 225 17 388 5 964 14 020 789 008 Genomförande av åtgärder 36 775 876 589 913 363 651 549 343 998 0 929 345 Bidra till att utveckla miljöpolitiken EU och internationellt arbete 45 777 21 488 67 265 25 125 -3 975 0 13 330 Utveckling av styrmedel och åtgärder 62 244 18 432 80 676 2 732 31 798 0 10 171 Ta fram kunskap om miljön och miljöarbetet 66 858 186 885 253 743 25 525 310 936 0 84 141 Miljöforskning 12 507 12 858 25 364 5 696 14 831 0 93 580 Summa 2013 307 667 1 136 970 1 444 636 728 016 703 552 14 020 1 919 576 Ta fram kunskap och underlag 14 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 3. Om årsredovisningen ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Årsredovisningen är disponerad utifrån kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Årsredovisningens struktur bygger på att hela vår verksamhet, via våra tre huvudsakliga uppgifter, verkar för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Figur 4 illustrerar hur vi arbetar mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen och ger samtidigt en översiktsbild av årsredovisningens innehåll. För att ytterligare öka tydligheten har vi i kapitel 4 till 6, med symboler i marginalen, markerat vilka av miljökvalitetsmålen aktiviteten främst bidrar till. Våra interna mål är ett redskap för att främja en strategisk utveckling av vår verksamhet. Målen följs löpande upp under året och resultatet sammanfattas och bedöms i samband med generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll. FIGUR 4. ÅRSREDOVISNINGENS LOGIK OCH STRUKTUR Kapitel 4-13 samt Finansiell redovisning Resurser Aktiviteter Prestationer Exempelvis: Exempelvis: Våra uppgifter: • Årlig budget • Framtagande av vägledning • Kunskap och underlag • Framtagande av fördelningsnycklar • Bidrag till att utveckla miljöpolitiken • Personal • Kompetens • Utrustning • Framtagande av under- • Genomförd lag till den fördjupade miljöpolitiken utvärderingen. i samverkan • Deltagande i internationella konferenser Kapitel 2–7 Effekter på kort sikt Exempel på effekt hos mottagare (kund): • Kunskap om lagstiftning • Kunskap om miljöpåverkan • Möjlighet att genomföra åtgärder Effekter medellång sikt Effekter lång sikt Mål som: Mål som: • Naturvårdverkets interna mål • Naturvårdverkets vision • Generationsmålet • Miljökvalitetsmålen • Etappmål • Möjlighet till samverkan • Genomförande av samhälls-ekonomiska analyser • Deltagande i mål och ärenden Resultatredovisningens delar: • Kapitel 2 ger en sammanfattande redovisning av hur vi verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och beskriver hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet. • Kapitel 3 är en beskrivning av årsredovisningens struktur samt mer generell upplysning om årsredovisningen. • Kapitel 4 till 6 är stommen i resultatredovisningen och tar sin utgångspunkt i Naturvårdverkets prestationer. De tre kapitlen redogör för resultat kopplat till Naturvårdverkets tre huvudsakliga uppgifter: Ta fram kunskap och underlag, Bidra till att utveckla miljöpolitiken och Genomföra miljöpolitiken i samverkan. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 15 OM ÅRSREDOVISNINGEN • Kapitel 7 och 8 redovisar resultat avseende direkt miljöpåverkan och kompetensförsörjning. • Kapitel 9 är en Återrapportering av Giftfria och resurseffektiva kretslopp. • Kapitel 10 och 11 listar viktiga insatser för miljökvalitetsmålen och för målen inom friluftslivspolitiken. • Kapitel 12 innehåller en förteckning över de föreskrifter och allmänna råd som Naturvårdverket tagit fram under året. • Kapitel 13 innehåller en förteckning över samtliga regeringsuppdrag under 2015. • Kapitel 14 är en ”läshjälp” i form av sidhänvisningar utifrån vårt regleringsbrev och vår instruktion. • Kapitel 15 är en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet. Därefter följer en redovisning av vår avgiftsfinansierade verksamhet samt vår finansiella redovisning. Årsredovisningen avslutas med en beskrivning av vårt arbete med intern styrning och kontroll. Sist återfinns generaldirektörens intygande om en betryggande intern styrning och kontroll samt beslut om årsredovisningen. UPPLYSNINGAR OM RESULTATREDOVISNINGEN Jämförande siffror Jämförande siffror anges vanligen för 2013, 2014 och 2015. Vi har under 2015 fortsatt utvecklingsarbetet och kvalitetssäkringen av våra prestationer. Det innebär att vi under året gjort justeringar i existerande prestationer och dess historiska data. Uppgifter om vad Naturvårdsverkets bidragsmottagare utfört med de medel som betalats ut erhålls först en bit in på det nya verksamhetsåret. Därför redovisar vi i dessa fall jämförelsesiffror för 2012, 2013 och 2014. Beräkningsmetoder i resultatredovisningen Vi har fördelat myndighetens utfall på våra verksamhetsområden i tabell x–y, i enlighet med redovisningen i huvudboken. För att kunna ge en rättvis bild av hur vår arbetsinsats har fördelat sig på verksamhetsområdena har vi i tabellerna valt att dela upp verksamhetens kostnader på personalkostnader och övriga kostnader. Anledningen till detta är att merparten av våra övriga driftskostnader består av intrångsersättningar till markägare och köp av miljöövervakningstjänster. Fördelningen av personalkostnader baseras på tidredovisningen. Påslaget för OH-kostnader 2015 är 66 procent. OH-kostnaderna har definierats som kostnader för GD, de strategiska funktionerna och internrevision, samt kostnader för avdelningen för verksamhetsstöd. 16 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 OM ÅRSREDOVISNINGEN Prestationer I förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag anges att resultatredovisningen ska ta sin utgångspunkt i verksamhetens prestationer och hur dessa har utvecklats med avseende på volym och kostnader. De prestationer som redovisas är slutprestationer, det vill säga slutleveranser. Våra prestationer är: TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG • Tre prestationer inom Miljöövervakning och inventeringar, sid 21. • Prestation inom Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och fördjupad utvärdering, sid 27. • Prestation inom Internationell rapportering, sid 32. • Prestation inom Miljöforskning, sid 35. • Prestation inom Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbetet, sid 41. BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN • • • • • • Två prestationer inom Vårt arbete inom EU, sid x. Prestation inom vårt Internationella samarbete, bilaterala samarbeten, sid 58. Prestation inom vårt Internationella samarbete, multilaterala samarbeten, sid 63. Prestation inom Redovisade regeringsuppdrag, sid 66. Prestation inom Konsekvensanalyser, sid 67. Prestation inom Nationellt expertstöd, sid 69. GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN • • • • • • Tre prestationer inom Regelgivning och regeltillämpning, sid 75. Prestation inom Vägledning, sid 81. Prestation inom Skydd av värdefull natur, sid 88. Prestation inom Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv, sid 90. Prestation inom Efterbehandla av förorenade områden, sid 99. Prestation inom Klimatklivet, sid 102. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 17 4. Ta fram kunskap och underlag Naturvårdsverket har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Vi övervakar och följer förändringar i miljön. Vi analyserar den samlade effekten av samhällets miljöpåverkan liksom resultatet av miljöarbetet. Vi fördelar även anslag till miljöforskning inom prioriterade områden och utvärderar regelbundet samhällets insatser för att nå miljökvalitetsmålen. Kunskap och resultat lagras och görs tillgängliga i moderna, digitala lösningar. Inom ramen för vårt kommunikativa uppdrag sprider vi kunskap om miljön och miljöarbetet i olika kanaler. 23% TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2015 18 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Kunskap ger rätt åtgärder Grunden för bra beslutsfattande. Med hjälp av en omfattande miljöövervakning och kunskapsinhämtning har vi under året följt upp sju av miljömålen, identifierat och föreslagit åtgärder. Vi har belyst miljöpåverkan från både konsumtion och produktion. INNEHÅLL Vi tar fram kunskap om miljön och miljöarbetet Sammanfattande resultatbedömning Miljöövervakning och inventeringar ............................................. 20 ............................................................ 20 .............................................................. 21 Vår roll i uppföljningen och utvärdering av miljökvalitetsmålen .............................. 27 Grafiskt uppslag: Med sikte på miljömålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Internationell rapportering av miljöpåverkan Miljöforskning ..................................................................................... Sammanfattande resultatbedömning Miljöforskning ................................................... 32 34 ............................................................ 34 ..................................................................................... 35 Vi gör kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig Sammanfattande resultatbedömning ...................................... ............................................................ Lättillgänglig och kvalitetssäkrad kunskap gör nytta Vi kommunicerar och överför kunskap 40 40 ........................................... 41 .......................................................... 45 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG VI TAR FRAM KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET Naturvårdsverket tar fram kunskap som grund för ett effektivt miljöarbete. Genom miljöövervakning, inventeringar och fördelning av anslag till miljöforskning, tar vi fram information om hur miljön mår. Med hjälp av olika datakällor sammanställer, strukturerar och kvalitetssäkrar vi information om miljöpåverkan och åtgärdsarbete. Informationen används för att analysera hur miljöarbetet går och för att bedöma om de styrmedel som används är effektiva. Informationen är viktig i många delar av miljöarbetet, exempelvis förvaltning av naturmiljön, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen, liksom för den rapportering som Sverige gör till internationella organ. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Insamlingen av information genom miljöövervakning och naturinventeringar har löpt som planerat. Information om miljötillståndet i känsliga nordliga miljöer har sammanfattats och lyfts fram i rapporterna Luft & miljö 2015, tema Arktis, samt Skog & mark 2015, tema Fjäll. Genom att belysa vår påverkan på dessa miljöer ur många olika aspekter, framhävs vikten av helhetssyn i åtgärdsarbetet. I den fördjupade utvärderingen Styr med sikte på miljömålen gavs regeringen 33 förslag till åtgärder som är viktiga för att nå miljökvalitetsmålen. Den nya redovisningsformen där vi tydligt angivit ansvarigt politikområde mottogs mycket väl. Andra myndigheters medverkan i arbetet har breddats, speciellt genom de arbetsgrupper som tagit fram rapporter för fokusområdena. Utvärderingen visar bland annat att större uppmärksamhet bör ges åt analys av varför styrmedel och åtgärder inte får avsedd effekt. Det innebär ett ökat behov av datafångst som visar hur insatser genomförs. Det gäller även i EU-direktiv. EU:s granskning av Sveriges rovdjurspolitik och den pågående regionaliseringen av rovdjursförvaltningen ställer stora krav på ett vetenskapligt och stabilt kunskapsunderlag vilket är presenterat på sådant sätt att det kan användas i förvaltningen. I mars 2015 undertecknades en unik principöverenskommelse, Memorandum of understanding, mellan Norge och Sverige om gemensam övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien. Överenskommelsen undertecknades av cheferna för respektive lands ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Miljødirektoratet. Överenskommelsen bidrar till högre kvalitet i rovdjursinventeringar genom att undersökningsresultaten i högre utsträckning gäller hela populationer. Samtliga lagstadgade rapporteringar till internationella organisationer har genomförts under 2015. Klimatrapportering hör till årets mest resurskrävande rapportering. Vårt arbete med att utveckla metoder för att sprida kunskap om utmaningar av det nya industriutsläppsdirektivet (IED), inte minst gällande rapportering, går stadigt framåt. Det är dock en utmaning i samverkan, och kräver betydande resurser för kommunikation och dialog. Modellen kommer att kunna användas som underlag till rapporteringen om miljökonsekvensbedömning (MKB-direktivet). 20 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG ÅTERRAPPORTERING MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m. TABELL 4. PRESTATION: MILJÖÖVERVAKNING OCH INVENTERINGAR Prestation: Genomföra och samordna miljöövervakningen, Totala antal återrapporteringar Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Antal beslutade och återrapporterade naturinventeringar för Arter och habitat Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Antal beslutade och återrapporterade rovdjursinventeringar Vår hanteringskostnad, tkr 2013 2014 2015 240 226 240 9 138 14 920 14 910 35 28 14 1 130 460 1 002 46 42 48 2 839 2 693 3 859 Genomföra och samordna miljöövervakningen: 115 550 113 873 120 507 Antal nytecknade avtal Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm, tkr — 178 192 Totalt antal avslutade avtal — 182 194 Antal avtal som pågår över årsslutet (fleråriga) — 44 46 Konferenser och seminarier (samordning) 12 11 9 7 537* 5 865 7 053 Fördelade medel som bidrag, tkr 1:3, för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 40 520 45 264 42 630 Fördelade medel som uppdrag, tkr 1:3, för underlag till förvaltning av rovdjur, tkr 15 993 15 677 18 427 Inventeringsunderlag Arter &habitat: Fördelade medel 1:3 biologisk mångfald, tkr Inventeringsunderlag Rovdjur: INSTRUKTIONEN §3.8p. Genomföra och samordna miljöövervakningen Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten driver Naturvårdsverket den nationella miljöövervakningen och samordnar länsstyrelsernas arbete med de regionala miljöövervakningsprogrammen. Naturvårdverkets prestation inom miljöövervakning är det antal återrapporteringar vi fått av olika utförare. Antalet återrapporteringar är relativt stabilt över åren. Avtalen har som regel varit ettåriga med årlig rapportering. Vår strävan att få en utökning av fleråriga avtal, vilka kan ge resurseffektiviseringar hos såväl Naturvårdsverket som utföraren, har inte lyckats fullt ut. Arbetet löper inte friktionsfritt då vi ibland har svårigheter att tillmötesgå önskemål om uppskrivningar som kompensation för generell kostnadsökning. Avtalen baseras på långsiktiga program med syfte att skapa tidsserier av data. De tidsserier som de årliga resultaten bygger upp, används regelbundet i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för internationell rapportering. Miljöövervakningen gör det möjligt att identifiera, dokumentera och sprida information om mer storskaliga förändringar och trender i miljön. I Naturvårds- NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 21 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG INSTRUKTIONEN §3.9p. 22 verkets övergripande samordningsansvar ingår administrativ samordning och samverkan kring utvecklingen av miljöövervakningen, samt fördelning av medel för miljöövervakning. I den administrativa samordningen ingår metod- och kvalitetsarbete samt samverkan med nationella och internationella aktörer. Nationellt är samordningen med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna särskilt viktig. Prioritering av övervakningsinsatser samt utveckling av beräkningsmodeller och indikatorer är centralt. Hanteringskostnaden för att samordna och genomföra miljöövervakningen har minskat något. En orsak är att det pågående arbetet med screeningundersökningen gällande högfluorerande ämnen (PFAS) och bekämpningsmedelsrester är ett regeringsuppdrag och att den tid som åtgått för detta arbete har redovisats under regeringsuppdraget och inte för miljöövervakning. En annan orsak är att vi inte haft skäl att lägga så mycket tid på samordning av regional miljöövervakning efter det att de nya regionala miljöövervakningsprogrammen togs i drift i januari 2015. Vi har under 2015 ordnat nio seminarier, vilket är färre än under 2013 och 2014. Med seminarierna vill vi sprida information samt stödja och utveckla nätverk för erfarenhetsutbyte. De ska också bidra till en effektiv samordning inom miljöövervakningen. Den minskade hanteringskostnaden och den lägre frekvensen på seminarier under 2015, speglar det för närvarande minskade behovet av extra insatser, vilka följde av tidigare års resurskrävande revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Generellt medför utveckling av övervakning inom nya områden med nya typer av prover, liksom insatser för utveckling av kvalitetssäkring och mer tillgängliga resultat, behov av ytterligare samordning. Fördelningen av medel för miljöövervakning innebär att vi prioriterar och lägger ut uppdrag till universitet och konsulter som genomför övervakningen inom olika programområden. Vi följer löpande upp leveranserna från universitet och konsulter och arbetet har under året i stort följt uppsatt tidsplan. Totalt har i år 139 mkr använts för nationell och regional miljöövervakning ur Naturvårdsverkets del av anslaget miljöövervakning m.m. Av dessa delades cirka 27 mkr ut till länsstyrelserna för regional miljöövervakning. Resterande medel användes för uppdrag inom nationell miljöövervakning. Totalt ökade anslaget miljöövervakning m.m. med 5 mkr 2015. Av tabell x, som redovisar utfallet för nationell och regional miljöövervakning, framgår att kostnaderna för vår miljöövervakning ökade under 2015. Ökningen återfinns framför allt i fyra områden; miljögiftsamordning som följd av regeringsuppdraget Screening av miljögifter, landskap som följd av utökad sjöfågelrelaterad övervakning samt stöd och luft för att kvalitetssäkra och tillgängliggöra resultaten. Tidigare ingick en mindre del utvecklingsmedel i posten Bidrag till regional miljöövervakning, tabell x. nedan Dessa har från och med 2015 lagts samman med motsvarande nationella medel vilket i stor utsträckning är förklaringen till ökad budget för prioriterade insatser/utveckling. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG TABELL 5. FÖRDELNING AV ANSLAG FÖR MILJÖÖVERVAKNING (utfall tkr*) 2013 2014 2015 Luft 13 126 13 449 14 289 Skog 16 973 17 000 17 000 Jordbruksmark 6 916 7 212 7 181 Våtmark 2 445 2 498 2 700 Fjäll Landskap Miljögiftsamordning** Miljögiftsövervakning (vatten)* Miljögiftsövervakning (terrester) Hälsorelaterad miljöövervakning Stöd (datavärdskap, kvalitetssäkring, information etc) Prioriterade insatser/utveckling Bidrag till regional miljöövervakning* Internationell miljöövervakningssamverkan* Summa 2 181 2 266 2 251 14 286 15 267 15 954 9 405 10 055 12 252 14 332 14 801 14 192 4 032 4 000 3 862 7 979 8 110 8 906 12 500 8 731 11 851 1 294 985 1 993 29 371 28 684 27 025 330 0 0 135 170 133 058 139 457 * I tabellen anges de medel där Naturvårdsverket har haft ansvar för avtal inom miljöövervakningen (totalt, inklusive vattenrelaterad miljöövervakning enligt överenskommelse med HaV). HaV finansierar vattenrelaterad miljögiftsövervakning med 5 300 tkr och regional miljöövervakning 13 200 tkr (2015). Datavärdskap 200 tkr, utvecklingsprojekt 250 tkr. För 2014 var summan av dessa två poster 19 200 tkr. Beloppen är inräknade i de hanteringskostnader som redovisas för miljöövervakningen och som motsvarar Naturvårdsverkets arbete med alla medel i tabell 4. **2015 års siffra består av miljögiftssamordning och kostnader för regeringsuppdrag Screening av miljögifter. Behovet av ny övervakning ökar, exempelvis av nya ämnen och främmande arter. Ökningen beror bland på krav i EU-direktiv. Under året har vi tagit fram ett förslag till genomförande av EU-förordningen om invasiva främmande arter, liksom ett förslag till en kompletterande svensk förordning. I arbetet med förslagen har vi utrett hur miljöövervakningen av invasiva arter kan utföras. En viktig slutsats är att vi behöver samordna våra insatser med andra myndigheter och aktörer för att effektivt kunna få en samlad, nationell bild av dessa arters förekomst och utbredning, samt effektiviteten av nödvändiga hanteringsåtgärder. Exempel på andra särskilda insatser inom nationell miljöövervakning 2015: • Fågelövervakningen har stärkts (ingår i området landskap i tabell x). Det nystartade nationella övervakningsprogrammet för kustfågel gick in i en operativ fas när de rikstäckande inventeringarna genomfördes. Metodiken och länens deltagande fungerade väl och resultaten har förbättrat dataunderlaget för rapportering enligt fågel- och havsmiljödirektiven. • Satsning på övervakning av miljögifter, vilken visar vilka farliga ämnen som förekommer i miljön och i människokroppen, vilka effekter som uppstår i miljön, hur exponeringen sker och om åtgärder för att minska utsläppen har effekt. Under 2015 har vi fokuserat på mätningar av högflourerande ämnen och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten, vilket har gett oss en bättre Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 23 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG uppfattning om spridningen av och riskerna med dessa ämnesgrupper. Detta är ett underlag i arbetet med regeringsuppdraget Screening av miljögifter samt till uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag. Resultaten från satsningen på övervakningen har, i en workshop, spridits till länsstyrelser och andra myndigheter. Vi har även samlat in synpunkter på behovet av screening. • Ett nytt kunskapsunderlag om våtmarkers vegetation är sedan 2015 tillgängligt för nationella och regionala miljöanalyser. Detta kan användas som underlag för beslut inom skötsel och förvaltning av värdefulla områden. Det förbättrar också underlagen för internationell rapportering och miljömålsuppföljning, liksom för fysisk planering på regional nivå. Underlaget är en heltäckande aktuell vegetationskarta för öppna våtmarker. Den är framtagen med hjälp av fjärranalysbaserad miljöövervakningen för Gävleborgs och Dalarnas län. Externa revisioner av program för miljöövervakning säkrar att den miljöövervakning som genomförs är relevant och fyller de kvalitetskrav som efterfrågas. Endast i undantagsfall identifieras verksamhet som rekommenderas läggas ner. Naturvårdsverket har under året slutfört revisionen av den nationella, hälsorelaterade miljöövervakningen. Den resulterade i rekommendationer om kompletterande utredningar och data, liksom i bearbetning av resultat och ytterligare kvalitetssäkring samt i behov av utökad övervakning, exempelvis utökad hälsorelaterad övervakning för barn. Det senare framkom också i diskussionerna om uppbyggnad av ett EU-gemensamt program, Europeiskt Human Biomonitoring-program (EHBMI) och i Kemikaliepropositionen. Under 2015 inleddes planering av EHBMI och ett 20-tal länder avser att delta 2016. Naturvårdsverket har tagit ledningen för det svenska arbetet inom EHBMI där vi har rollen som Programme Manager i Sverige. Detta kommer på sikt att stärka vår övervakningskapacitet inom området, men också ställa krav på utökade resurser för samordning och rapportering. EHBMI bedöms kunna leda till högre kvalitet på exponeringsdata och riskbedömning för kemikalier i Europa. Revision av luftövervakningen pågår enligt planen. Under året har vi inlett förberedelserna inför revision 2016 av våtmarksövervakningen. Revision av de regionala miljöövervakningsprogrammen genomförs ungefär vart sjätte år. Den senaste slutfördes 2014 och nya program kom på plats i år. Det är glädjande att fler län än tidigare har anslutit sig till de så kallade Gemensamma delprogrammen. Nya program har startat under året. Ett program är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna där de kompletterar Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät. I de gemensamma delprogrammen arbetar parterna med samma syfte, metodik och gemensam projektledning. Det förbättrar möjligheten att upptäcka mönster och trender i miljötillståndet. För en effektivare och förenklad administration har vi i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna tagit fram en webbaserad redovisningsmodul för den regionala miljöövervakningen. Den ersätter tidigare årliga skriftliga verksamhetsberättelser. Under 2015 har vi tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten genomfört en samverkansträff med länen där former för vägledning och dialog diskuterades. 24 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Inventeringar av arter och habitat Miljöövervakningen ger inte tillräckligt underlag för att det ska vara möjligt att följa upp arters och naturtypers bevarandestatus och därmed inte heller för att tillgodose kraven på rapportering enligt EU:s habitatdirektiv. För detta behövs ett utökat kunskapsunderlag. Det åstadkoms bland annat genom inventeringar inom programmet Biogeografisk uppföljning, med finansiering från anslaget för åtgärder för biologisk mångfald. Behovet av prioriteringar inom anslaget har inneburit att nya inventeringar inte har satts igång enligt den ursprungliga planen. Programmet är i stort sett klart för driftsättning och inventeringarna startas i takt med att medel blir tillgängliga. En utvärdering av metoden Terrester habitatuppföljning (THUF) och LIFE-projektet Demonstration of an integrated NorthEuropean system for monitoring terrestrial habitats (MOTH) har genomförts under 2015. Den senare har gett underlag för beslut om driftsättning ÅTERRAPPORTERING Genetisk mångfald Övervakning genetisk mångfald Sverige har genom Konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att bevara sin biologiska mångfald på ekosystem-, art- och genetisk nivå. Bevarandet av arter innebär inte per automatik att också den genetiska mångfalden inom arterna bevaras men hittills har bevarandet av genetisk variation fått ganska lite uppmärksamhet inom naturvården. Naturvårdsverket lämnade 2008, i samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, dåvarande Fiskeriverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på regeringens uppdrag, ett förslag till nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation hos vilda växter, djur och svampar. Programmet var tänkt att löpa från 2009 till 2015 och beräknades kräva medelsförstärkningar på totalt drygt 140 mkr. Av detta belopp skulle 7 mkr årligen (totalt 42 mkr) användas till förstärkt genetisk övervakning inom miljöövervakningen inklusive genetisk provbank. Handlingsprogrammet har dock inte genomförts och miljöövervakningsanslaget har inte förstärkts i detta syfte. Ett av etappmålen i miljömålssystemet anger att kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015. Naturvårdsverkets bedömning i den årliga uppföljningen för 2015 är att detta mål inte nåtts. Sedan tidigare finns en viss kunskap, som mer eller mindre systematiskt hålls uppdaterat om den genetiska mångfalden inom odlade växter, husdjur och kommersiellt viktiga skogsträd. Kunskapen om den genetiska mångfalden har ökat för de stora rovdjuren. Det är en utveckling som förväntas fortsätta i och med att ökat bruk av DNA-baserad övervakningsmetodik. För övriga vilda djur och växter förekommer praktiskt taget ingen kartering och löpande övervakning av genetisk mångfald. Naturvårdsverket har under året varit i kontakt med andra berörda myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket) angående övervakning av genetisk mångfald, men det har inte funnits resurser till någon kartläggning eller övervakning. Naturvårdsverket planerar att under första halvåret 2016 kalla till ett arbetsmöte tillsammans med de andra myndigheterna för att analysera behov av, och möjligheter för, övervakning av genetisk mångfald och hur denna kan prioriteras inom ramen för miljöövervakningen och åtgärder för värdefull natur. Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 25 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Svenskt-norskt samarbete kring rovdjursövervakning Svensk förvaltning av rovdjur och annat vilt behöver gediget kunskapsunderlag. I mars 2015 undertecknades ett unikt avtal mellan Norge och Sverige om gemensam övervakning av de stora rovdjuren i Skandinavien. Samarbetsavtalet undertecknas av cheferna för respektive lands ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Miljødirektoratet. Rovdjursbestånden i Skandinavien lever inte isolerade på var sin sida av landgränsen. Länderna delar i stor utsträckning gemensamma populationer. Det nya avtalet är ett resultat av flera års arbete. Avtalet ska bidra till att förvaltningen behandlar rovdjursbestånden i Norge och Sverige som gemensamma i övervakningsarbetet. Det innebär samarbete kring inventeringar för att övervaka antalet djur, deras utbredning, ändringar i bestånden och demografisk utveckling. Genom avtalet främjas också forskningssamarbete kring stora rovdjur och övervakning mellan länderna. Samarbetet ska genomföras innanför ramarna för nationell politik, lagstiftning och budget. År 2015 tecknades ett nytt avtal mellan Svenska Jägareförbundet och Naturvårdsverket. Avtalet innebär att Svenska Jägareförbundet vid behov ska kunna delta vid länsstyrelsernas inventeringar av rovdjur. Jägarna och allmänhetens delaktighet i inventeringsarbetet är viktigt för att inventeringarna ska bli så heltäckande och rättvisande som möjligt. De årliga inventeringarna av rovdjursstammarnas storlek och utbredning, liksom uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status, är en central del av en effektiv viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och internationella åtaganden. De gör det möjligt att utvärdera effekten av vidtagna åtgärder och fungerar som underlag vid bedömning av ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur. Hanteringskostnaden för rovdjursinventeringar låg 2015 på ungefär samma nivå som under 2014. Den samlade hanteringskostnaden för arbetet med att ta fram underlag till rovdjursförvaltningen har dock ökat. Dessa insatser har emellertid genomförts inom ramen för regeringsuppdrag och kostnaderna för dem är en del i kostnaden för regeringsuppdrag. Kostnadsökningen hänger samman med rovdjurspolitiken vilken i år, jämfört med tidigare år, ställt högre krav på utökat och kvalitetssäkrat underlag. Inventeringsmetodik för att övervaka stammarna av björn, varg, järv och lo finns på Naturvårdsverkets webbplats. Resultaten från inventeringarna dokumenteras i databasen Rovbase, vilken är ett viktigt verktyg i rovdjursförvaltningen i både Sverige och Norge. I Rovbase dokumenteras också jakt och annan dödlighet. Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är viktiga för att få så heltäckande inventeringar som möjligt. Under 2015 har ett fortsatt utvecklingsarbete skett av dessa två databaser. I rapporteringsverktyget Skandobs som från och med 2014 även finns som mobilapplikation, kan alla enkelt registrera sina rovdjursobservationer och ladda upp bilder. 26 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG VÅR ROLL I UPPFÖLJNINGEN OCH UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN Naturvårdverkets prestation avseende vårt ansvar inom miljömålssystemet är den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål samt leverans av den fördjupade utvärdering, vilken görs ungefär vart fjärde år. Bakom dessa prestationer ligger tre huvudaktiviteter; att samordna och vägleda, att fördela medel för hela arbetet med uppföljningen och den fördjupade utvärderingen och att ta ett särskilt uppföljningsansvar för sju miljökvalitetsmål. Under 2015 har särskilda insatser för leveransen av den fördjupade utvärderingen genomförts. INSTRUKTIONEN § 2.4p TABELL 6. PRESTATION: ÅRLIG MILJÖKVALITETSMÅLSUPPFÖLJNING OCH FÖRDJUPAD UTVÄRDERING Prestation: Årlig miljökvalitetsmåluppföljning och fördjupad utvärdering 2015 (samlad analys) Vår hanteringskostnad totalt, tkr* 2013 2014 2015 1 1 2 14 166 21 569 24 696 11 28 13 3 4 3 18 707 15 315 14 343 67 61 52 97 72 91 4 230 3 812 3 141 15 20 28 Vägledning: Informations och samordningsmöten, antal Riktlinjer och anvisningar, antal Fördelning av medel för ÅU och FU15: Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning m.m** Fördelningsbeslut, antal Samlad redovisning och prognos Uppdaterade indikatorer, antal Uppföljning och utvärdering av de miljökvalitetsmål som NV ansvarar för Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning m.m Fördelningsbeslut, antal * I beloppet ingår kostnader för arbetet med den fördjupade utvärderingen som ska levereras under 2015, se även avsnittet om regeringsuppdrag ** I fördelade medel ingår kostnader för miljömålsportalen Rapporten med 2015 års uppföljning av Sveriges miljömål presenterades i mars 2015. Utvecklingen i miljön är positiv för fyra av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. För fem är utvecklingen negativ och för övriga går det inte att se en tydlig riktning. För att nå målen krävs styrning och rätt användning av resurser så att insatser ger resultat. Även etappmålen har följts upp. Många av de 24 etappmålen är beroende av internationella och politiska överenskommelser och är därför svåra att bedöma. Etappmålet Utsläpp av växthusgaser bedöms dock numera kunna nås till 2020. Under året har 91 indikatorer uppdaterats med nya data. Samtliga av dessa är viktiga för att värdera arbetet mot miljökvalitetsmål och generationsmålet. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 27 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Våra hanteringskostnader 2015 ligger på samma nivå som 2014, men högre än 2013. Detta beror på det omfattande arbete som den fördjupade utvärderingen innebar. INSTRUKTIONEN §2.1p och § 3.8p INSTRUKTIONEN Höra och samordna INSTRUKTIONEN § 2.3p INSTRUKTIONEN §3.8p 28 Vår roll att samordna, vägleda och fördela medel inom miljömålsuppföljningen Naturvårdsverket är ansvarig för att samordna uppföljningen av alla Sveriges miljömål och ska vägleda de 26 myndigheter och andra organisationer som har ett ansvar i detta arbete. Uppföljning och utvärdering av Sveriges miljömål innebär omfattande behov av samordning mellan ansvariga myndigheter. Vår målsättning är att göra samverkansarbetet enkelt och smidigt. Fokus under 2015 har varit på den fördjupade utvärderingen. I arbetet har tidigare framtagna målmanualer för miljökvalitetsmålen funnits att utgå från. Målmanualerna utgör vägledning för myndigheternas arbete med uppföljning och bedömning av respektive mål. De ökar spårbarhet och transparens och gör det möjligt att härleda hur målbedömningarna gjorts. Vi har under året genomfört 13 informations- och samordningsmöten med andra myndigheter och organisationer med ansvar för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Vi arbetar löpande med metodstöd för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen och har under året tagit fram eller reviderat tre anvisningar för nationell och regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmål och nationell uppföljning av etappmål. Vi har under året, med ledning av vår reviderade instruktion, startat arbetet med att löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel. Vi arbetar med att ta fram kriterier och arbetsprocess för vår hantering av utredningsmedlen för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Syftet med detta är att ta fram en flerårig plan för utvärderingar med sikte på nästa fördjupade utvärdering, den som äger rum 2019. Arbetet med prioritering och genomförande av styrmedelsanalyser och utvärderingar ska ske i samverkan med myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet. Med utgångspunkt i arbetet med den fördjupade utvärderingen och Naturvårdsverkets egeninitierade miljöbalksprojekt, har vi börjat identifiera prioriterade analysbehov. Under 2015 har vi inhämtat förslag till studier från de åtta målansvariga myndigheterna. Ett fåtal styrmedelsanalyser har påbörjats under året och ytterligare studier har beretts för att kunna utföras kommande år. Vi har även fördelat medel till länsstyrelserna och deras samarbetsorgan Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS). NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG INSTRUKTIONEN §3.6 INSTRUKTIONEN §2.5p INSTRUKTIONEN §2.2p Naturvårdverkets särskilda ansvar för sju miljökvalitetsmål Utöver vårt samordningsansvar inom miljömålssystemet ansvarar vi även för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen av sju av de 16 miljökvalitetsmålen. Dessa är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Det innebär att vi följer, analyserar och utvecklar kunskapsunderlag i samverkan med internationella aktörer, forskare och andra myndigheter för dessa specifika mål. I vårt ansvar för att samordna och genomföra uppföljningen och utvärderingen för dessa sju miljökvalitetsmål strävar vi efter ett kostnadseffektivt arbete och använder oss av befintliga analyser och data. Dessa kommer från miljöövervakningen, andra inventeringar och med hjälp av data från andra myndigheter. Behovet av kompletterande analyser och information på områden där underlag saknas eller är bristfälligt, ökar i takt med ökad efterfrågan på samhällsekonomisk utvärdering. Under året har vi tagit fram flera underlag med betydelse för framgång i uppföljningen av de miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket ansvarar för. Leverans av Fördjupad utvärdering 2015 Den 22 oktober redovisade vi Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål till regeringen. Vi presenterade där 33 prioriterade förslag inom olika politikområden. De prioriterade förslagen handlar om en sammanhållen politik för hållbar utveckling, styrning mot en cirkulär ekonomi, ändrade drivkrafter och beteenden samt bättre miljöhänsyn. I samband med överlämnandet arrangerade Miljö- och energidepartementet ett seminarium om vad som måste göras för att Sveriges miljömål ska kunna nås. Naturvårdsverket medverkade i seminariet. Redovisningen svarar mot ett regeringsuppdrag och omfattar dels en övergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen, dels sammanfattande analyser för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Omfattande underlag för Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering har publicerats under året. I maj publicerade vi analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen. Rapporten var ute på remiss till myndigheter med ansvar i miljömålssystemet och de organisationer som ingår i Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning under april–maj. I oktober publicerades underlagsrapporter inom tre fokusområden: näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion och hållbara städer. Arbetet har bedrivits med stöd av arbetsgrupper med bred representation av berörda myndigheter samt intresse- och branschorganisationer. Underlagen sändes på remiss till de myndigheter och organisationer som ingick i arbetsgrupperna samt till de myndigheter och organisationer som ingår i Samverkansgruppen för miljömålsuppföljning under våren. Naturvårdsverket har utvecklat en metodik för målövergripande analys och presenterade i oktober en målövergripande analys av Sveriges miljömål som analyserar miljöarbetet utifrån centrala styrmedel och deras effekter, kostnadseffektivitet och hur de bidrar till att nå målen. För att underlätta samverkan har vi under året haft fyra möten för de åtta myndigheter och länsstyrelser medsärskilt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Inom fokusområdena har sex arbetsgruppsmöten genom- Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Skyddande ozonskikt Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 29 Med sikte på miljömålen Naturvårdsverkets största leverans under 2015 var den fördjupade utvärderingen. Den analyserar hur Sverige lever upp till generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen. Arbetet med den fördjupade utvärderingen baseras på kommunikation och dialog med många parter. Det gör att delaktigheten blir stor i ett miljöarbete som berör en mängd aktörer i samhället. Utvärderingens rapport, Styr med sikte på miljömålen, innehåller 33 förslag till regeringen för ett effektivt miljöarbete. Mål i sikte Analys & bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen VI SAMVERKAR UTVÄRDERINGAR & ANALYSER Omställning till hållbara konsumtionsmönster Dialog & samverkan Strategisk plan för fördjupad utvärdering 2015 Möten & remisshearing för underlagsrapporter Mot en hållbar stadsutveckling VI FÖRMEDLAR Miljömålsdagarna 2015 Tillståndet i miljön 2015 Miljö- & klimatarbete i näringslivet VI SYNS Publicering av underlagsrapporter Deltagande i Almedalen Debattartikel i Dagens Samhälle Korta filmer på YouTube miljömål.se Sociala medier 30 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Målövergripande analys av miljömålen DEN FÖRDJUPADE UTVÄRDERINGEN PÅVERKAR SAMTLIGA MILJÖKVALITETSMÅL: NATURVÅRDSVERKETS REDOVISNING TILL REGERINGEN VI SKAPAR MÖTEN MED AKTÖRER Styr med sikte på miljömålen 1. En sammanhållen politik för hållbar utveckling Regionala seminarium för kommuner, län och näringsliv Miljömålsdagarna 2016 2. Bryt sambandet mellan ekonomisk tillväxt & negativ miljöpåverkan VI STÄRKER MILJÖARBETET 3. Styr mot bakomliggande drivkrafter och beteenden Miljömålsrådet tar med sig resultaten in i arbetet 4. Öka miljöhänsynen VI REDOVISAR Överlämning & seminarium på regeringskansliet Direktsändning på regeringen.se & SVT Forum NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 31 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG förts. Vi har även arrangerat tre samverkansmöten för samtliga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet och bransch- och intresseorganisationer. Mötena hade form av remisshearing för underlagsrapporter. INSTRUKTIONEN §4.5p. INTERNATIONELL RAPPORTERING AV MILJÖPÅVERKAN Naturvårdsverket ansvarar för internationella rapporteringar inom miljöområdet samt fördelning av medel för att ta fram underlag till sådan rapportering. Genom internationell rapportering visar Sverige hur vi genomför EU-direktiv och hur överenskommelser inom internationella konventioner följs upp. Uppgifterna hämtas från miljöövervakningen, inventeringar, företag, myndigheter och kommuner. Mottagare är främst regering och riksdag, EU-kommissionen, Europeiska miljöbyrån (EEA), Eurostat, OECD, FN och andra internationella samarbetsorgan. TABELL 7. PRESTATION: INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR Prestation: Antal genomförda internationella rapporteringar samordnade av Naturvårdsverket Vår hanteringskostnad, tkr Fördelningsbeslut för internationell rapportering inom NV ansvarsområde, antal Fördelade medel Anslaget Miljöövervakning mm* 2013 2014 2015 85 73 58 11 267 10 534 14 150 115 82 71 44 982 42 935 35 542 * Anslag för att fördela medel i vårt arbete med internationell rapportering ingår i anslaget miljöövervakning mm RB 1:2 ap.1 Prestationen redovisas som slutförda och kvalitetssäkrade rapporteringar. Naturvårdsverket har genomfört närmare 60 rapporteringar under 2015. Siffran är något lägre än tidigare år och det beror på att många rapporteringar genomförs vartannat eller vart tredje år och att 2015 är ett ”mellanår”. Summan innefattar samtliga lagstadgade rapporteringar för i år. De genomförda rapporteringarna har olika karaktär. Vissa är relativt snäva och inte så komplicerade att utföra, medan andra är mycket omfattande och ställer krav på utvecklingsarbete. Vi har inte fullt ut kunnat prioritera rapporteringar av mer frivillig karaktär som exempelvis förfrågningar från EU:s forskningsprogram och olika utredningar. Hanteringskostnaden 2015 ligger något högre än förra året. Årets mest resurskrävande insatser var rapporteringarna på klimat- respektive avfallsområdet. I år rapporterades även så kallade biennial reports inom Klimatkonventionen. Detta har krävt extra insatser, eftersom det är första gången detta gjorts fristående från Nationalrapporten. Under 2015 har även ett omfattande arbete med underlaget till nästa års stora rapportering av Sveriges avfallsstatistik till den europeiska statistikbyrån Eurostat genomförts. Vi arbetar löpande för att effektivisera hanteringen och samordna vårt behov av underlag med andra myndigheters datafångst. Samtidigt fortsätter efterfrågan på miljödata att öka, främst till följd av ökande rapporteringskrav i EU-direktiv. 32 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Det gäller inte minst information om hur miljöarbetet går. Exempel på sådant informationsbehov är uppgifter om utsläpp och effektivisering av reningsverk. Det är information som är spridd på många myndigheter, dåligt samordnad och inte alltid kvalitetssäkrad. För att bygga upp kostnadseffektiva dataflöden och undvika dubbelarbete krävs god samverkan och en tydlig rollfördelning. Omfattande underlag om klimat och avfall En av årets mer omfattande rapporteringar var klimatrapporteringen. Rapporteringen har stor betydelse för att visa att Sverige lever upp till sina åtaganden samt för att ge Sverige trovärdighet att driva en offensiv klimatpolitik internationellt. Vi har under året även tagit fram underlag till regeringskansliet för genomförandet av EU:s nya förordning för övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp. För att ge ett nationellt helhetsperspektiv har vi tidigare kompletterat klimatrapporteringen med en beräkning av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser i andra länder. Sammantaget visar siffrorna att de inhemska utsläppen i Sverige orsakade av konsumtion minskar, men om vi inkluderar utsläpp i länder, där de varor vi konsumerar produceras kan vi dock konstatera att vår livsstil innebär att utsläppen totalt sett ökar. Det har under 2015 utförts ett mycket omfattande arbete med att sammanställa underlaget till nästa års stora rapportering av Sveriges avfallsstatistik till den europeiska statistikbyrån Eurostat. Dessutom har den årliga rapporteringen till EU av förpackningsavfall, el- och elektronikavfall, batterier och uttjänta bilar genomförts. Ett flertal studier har gjorts till stöd för Naturvårdsverkets arbete med hållbar konsumtion, textilier, giftfria och resurseffektiva kretslopp och för att åtgärda statistikglappet mellan uppkommit och behandlat avfall. I ett regeringsuppdrag om att se över styrmedel för att uppnå 70 procent -målet för förberedelse av återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall, konstateras att Sveriges svårigheter att uppnå detta mål kan lösas genom skärpta krav på inrapportering av avfallsmängder som redan återvinns. Inom ramen för ett annat regeringsuppdrag har Naturvårdsverket tagit fram alternativ för en allmänt förbättrad avfallsstatistik och ökad spårbarhet för farligt avfall. En djupare utvärdering av dessa alternativ har inletts med sikte på att leverera väl förankrade åtgärdsförslag till regeringskansliet i september 2016. Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Resurser för internationell utsläppsrapportering Vi har under året med stöd av konsortiet SvenskMiljöEmissionsData (SMED) på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kunna fullgöra många av de rapporteringskrav som åligger Sverige enligt olika direktiv och konventioner. Avtalet med konsortiet SMED gäller för en period på åtta år. Avtalet vidgades 2014 till att omfatta även bullerrapportering samt administrativa och juridiska uppgifter rörande utsläppande industri, liksom tillsynen över denna. Detta är en följd av att kraven på att rapportera åtgärder och beskriva hur miljöarbetet går har ökat under senare år. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 33 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Frisk luft Giftfri miljö ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:2 Miljöövervakning m.m. INSTRUKTIONEN Vi tar fram kunskap för IED-direktivets genomförande Det nya industriutsläppsdirektivet (IED) innebär ökad rapportering av administrativa uppgifter om prövning av tillstånd för industrianläggningar, liksom om tillsynen över dessa. Naturvårdsverket har under året fortsatt arbeta med hur informationen kan samlas och struktureras. Vi har bland annat tillämpat E-delegationens vägledningar för statsförvaltningens digitala utveckling. Ett samverkansprogram startades under hösten 2014 och arbetet har fortsatt under 2015. Flera myndigheter med ansvar för att tillgängliggöra data inom IED deltar. Målet är att myndigheter i Sverige ska samordna, utbyta och tillgängliggöra miljöinformation digitalt för gemensam nytta. Arbetet berör flera myndigheter och kräver anpassning eller utveckling av existerande it-system. Naturvårdsverket samordnar arbetet inom programmet. Det utvecklingsarbete som görs till följd av rapporteringen av IED kommer att kunna användas även för andra syften till nytta för det svenska miljöarbetet. Under året har vi, i en särskild återrapportering av anslaget miljöövervakning m.m, till regeringen mer ingående beskrivit användningen under 2014. Av redovisningen framgår att av anslaget 2014 var cirka 83 procent uppbundet i långsiktigt arbete med infrastruktur, data och tekniskt stöd. Det är verksamhet som är grundläggande för miljöinformationsförsörjningen. Av dessa 83 procent gick 62 procent till miljöövervakning av luft, miljögifter, våtmark, landskap, jordbruksmark, skog, fjäll och påverkan på hälsoeffekter. En femtedel, 20 procent, av anslaget gick till att ta fram underlag till internationell rapportering. Uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen svarade för cirka 10 procent av anslaget. Stödjande verksamheter som till exempel verksamhetsutveckling, it-stöd och tillgängliggörande av miljöinformation utgjorde åtta procent. MILJÖFORSKNING §3.9p Ett kunskapsunderlag som vilar på vetenskaplig grund är avgörande för en framgångsrik miljöpolitik. Naturvårdsverket finansierar forskning som ger stöd i vårt eget och i Havs- och vattenmyndighetens arbete. Informationen används i förvaltning av naturmiljön, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen samt i rapportering till internationella organ. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Under året har två nya programutlysningar genomförts med medel från miljöforskningsanslaget. Av de drygt 100 ansökningar vi fick in, beviljades medel till elva, vilka vi ansåg hade hög relevans och höll hög vetenskaplighet. Vi har också genomfört en behovsinventering för de forskningsområden som är relevanta att finansiera under perioden 2016– 2018. Arbetet med en ny forskningsstrategi har påbörjats och vi lyfter där fram frågor om relevans och implementering i verksamheten. 34 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Ur Viltvårdsfonden beviljades medel till 13 nya forskningsprojekt. I Vindval, ett kunskapsprogram som Naturvårdsverket genomför i samarbete med Energimyndigheten, har medel till sex nya projekt beviljats. Den oväntade minskningen av miljöforskningsanslaget med cirka 6 mkr 2015, har medfört att vi tvingats skjuta kostnader för redan tidigare beslutad forskning framåt i tiden. Det medför att utrymmet för nya forskningssatsningar begränsas avsevärt, trots en starkt ökad efterfrågan på sådana insatser. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:5 Miljöforskning MILJÖFORSKNING Naturvårdsverket fördelar cirka 90 mkr ur miljöforskningsanslaget och Viltvårdsfonden. Reglerna säger att huvudsökande ska ha en doktorsexamen. Vi finansierar forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut, samt vid myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. TABELL 8. PRESTATION: MILJÖFORSKNING 2013 2014 2015 Antal avslutade forskningsprojekt miljöforskningsanslaget (Ekonomisk reglerad slutredovisning) 0 1 1 Antal avslutade forskningsprojekt viltforskning (Ekonomisk reglerad slutredovisning) 6 9 1 Antal utvärderade forskningsprojekt miljöforskningsanslaget (genomförande, relevans, nytta)** 0 13 0 0 7 0 12 859 11 161 10 557 Prestation: Avslutade utvärderade forskningsprojekt Antal utvärderade forskningsprojekt miljöforskningsanslaget* (bibliometri) Vår hanteringskostnad miljöforskningsanslaget och viltforskning, tkr* * Redovisningen av hanteringskostnaden har förändrats sedan årsredovisningen 2014. 2014 särredovisades kostnaden för miljöforskningsanslaget och viltanslaget. ** Inga utvärderingar genomfördes på viltforskning under perioden 2013 – 2015 Hanteringskostnaden har varit relativt oförändrad mellan 2014 och 2015. Inga ut värderingar har genomförts 2015. Inom miljöforskningsanslaget har istället resurserna prioriterats till utlysningar och inventering av framtida forskningsbehov. Miljöforskningsanslaget Under året har en förlängning och två nya programutlysningar genomförts med medel ur Miljöforskningsanslaget. Dessa publicerades i maj, de stängde i september och hade tillsammans en totalbudget om 50 mkr. Det har varit små möjligheter till större satsningar mängden fria medel varit ytterst begränsad eftersom anslaget drogs ned. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 35 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG TABELL 9. ÖVERSIKT PÅGÅENDE FORSKNINGSPROGRAM, BUDGET, INRIKTNING OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT 36 Forskningsprogram År Klimatförändringar och miljökvalitetsmålen för långväga transporterade luftföroreningar – CLEO 2009–2015 Marin försurning – tillståndet i Östersjön och Västerhavet Inriktning miljökvalitetsmål Förväntat resultat 39 500 Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning Konstruera och tillämpa ett modellsystem och utvärderingsverktyg som kan användas för att utvärdera effekter av klimatförändringar på miljökvalitetsmålen. 2009–2015 5 000 Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växtoch djurliv Ta fram kemiska och biologiska indikatorer för försurning av Västerhavet och Östersjön. Resultatet blir en grund för ett program för övervakning av försurningseffekter på arter, habitat och ekosystem i haven runt Sverige. Waters 2010–2016 47 000 Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växtoch djurliv. Förbättra svenska myndigheters arbete med framför allt ramdirektivet för vatten. Påverkar även arbetet med andra direktiv (ramdirektivet om en marin strategi, 2008/56/EG och art- och habitatdirektivet) samt arbetet med en rad nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsnormer 2011–2015 15 000 Alla Påvisa brister och svagheter i det svenska systemet med miljökvalitetsnormer, förklara orsaker till dessa brister samt presentera alternativa vägar till förändring i systemet. Storslagen Fjällmiljö 2012–2017 24 000 Storslagen fjällmiljö Ta fram kunskapsstöd för framtidens fjällförvaltning. Luftföroreningars effekter 2013–2016 25 000 Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försörjning, Ingen övergödning Ta fram kunskap till stöd för internationellt och nationellt åtgärdsarbete kring luftföroreningar och klimat. Värdet av ekosystemtjänster 2013–2016 30 000 Alla Belysa hur värdet av ekosystemtjänster bättre kan beaktas i olika beslutssituationer. Styrmedel för miljöarbetet 2013–2016 13 000 Alla Öka kunskaperna om hur styrmedel fungerar samt om hur de kan utformas och kombineras för att fungera i det praktiska miljöarbetet. God ekologisk status i Sveriges marina vatten 2014–2016 8 200 Hav i balans samt levande kust och skärgård Utveckla indikatorer för god miljöstatus i den marina miljön. Samhällsplanering för minskad miljöpåverkan 2014–2016 10 000 Alla Utveckla arbetet med miljöbedömningar av planer och program samt miljökonsekvensbeskrivningar av projekt. Svensk konsumtions miljöpåverkan 2014−2016 15 000 Alla Utveckla metodik för att följa och kvantifiera svensk konsumtions miljöpåverkan både i Sverige och utomlands fördelad på produkter och produktgrupper. Förvaltning av värdefull natur 2014–2016 11 500 Ett rikt växt- och djurliv Ge ökad kunskap om åtgärder för att sköta, restaurera och återställa värdefulla naturtyper och livsmiljöer för hotade arter. Scenarioplanering – en kunskapsöversikt 2014 Alla Ge kunskap om metoder för scenariomodellering inom landskapsplanering. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Budget tkr 1 000 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Cirka hälften av årets utlysningsbudget, totalt 50 mkr, avsattes till utlysningen Styrmedel och konsumtion vars syfte är att öka kunskapen om styrmedel och åtgärder för att minska den svenska konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö. Totalt inkom 35 ansökningar. TABELL 10. FÖRDELADE MEDEL MILJÖFORSKNINGSANSLAGET Fördelade medel av miljöforskningsanslaget Antal öppna utlysningar Antal inkomna hanterade ansökningar Antal beviljade ansökningar (utbetalade) 2013 2014 2015 88 173 82 146 75 944 11 1 3 144 13 115 30 12 13 Andra hälften avsattes till utlysningen Förvaltning av landskap vars syfte är att belysa frågor kring landskapets tillstånd och förändringar kopplade till människans påverkan och samhällets utveckling, samt till effekterna av dessa förändringar på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Totalt inkom 68 ansökningar. I båda beredningsprocesserna tillsattes för ändamålet avsedda granskningspaneler. De innehöll såväl internationella vetenskapliga experter som relevansgranskare. Beredningsprocessen kvalitetssäkrades av Naturvårdsverkets miljöforskningsråd. Under 2015 har även beslut fattats om att två av fem sökande beviljats i en andra utlysningsomgång för forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Beredningsprocessen genomfördes under 2014. Forskningsprogrammet Climate Change and Environmental Objectives (CLEO) avslutas under 2015. Forskningsprogrammet har publicerat en rapport som har använts som underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen (FU15). En analys av framtidsscenarier visar att det kan uppstå konflikter mellan de olika miljökvalitetsmålen när åtgärder sätts in. Naturvårdsverket har under året hanterat ett ekonomiskt underskott, vilket har uppkommit på grund av minskat miljöforskningsanslag i kombination med tidigare gjorda ekonomiska åtaganden gentemot långsiktiga forskningsprojekt, ofta tre år. Underskottet har hanterats genom att Naturvårdsverket gjort nya överenskommelser om ändrade utbetalningsplaner med ansvariga institutioner för tre olika forskningsprojekt där kostnader om sammanlagt 7 mkr överförts till 2016. God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Storslagen fjällmiljö Behovsinventering och kunskapsinhämtning Under andra halvan av 2015 har vi arbetat med att identifiera strategiska forskningsområden att satsa på inför utlysningar under perioden 2016 – 2018. Det är områden med relevans för verksamheten och där vi finner ett behov av att hämta in ny kunskap. Arbetet är en del i framtagandet av en ny forskningsstrategi. Vi har även arbetat med kunskapsinhämtning från pågående, finansierade forskningsprojekt, exempelvis genom att forskningssekreterare och handläggare tagit del i årsmötet för forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster. I februari anordnade Naturvårdsverket sin årliga forskningsdag som denna NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 37 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG gång fokuserade på samtal mellan forskare och handläggare. Forskningsdagen var främst intern, men hade också ett parallellt pass för journalister. Syftet med dagen var att öka förståelsen bland handläggare för hur de kan använda forskning som ett verktyg i verksamheten. Samverkan om forskning Naturvårdsverket samverkar med andra forskningsfinansiärer och aktörer inom forskningen. Detta bidrar till att vår egen forskning kan utformas så att den skapar synergier och ger resultat som är lätta att tillämpa och snabbt kan komma till användning i miljöarbetet. Viktiga svenska samverkansparter är till exempel Formas, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Vetenskapsrådet. Fler kontakter får vi genom nätverket för FoU-myndigheter som koordineras av Vetenskapsrådet. Naturvårdsverkets miljöforskningsråd optimerar och kvalitetssäkrar användningen av miljöforskningsanslaget så att arbetet sker på ett forskningsrådsliknande sätt. Rådet består av tio ledamöter, varav tre representerar Naturvårdsverket och en representerar Havs- och vattenmyndigheten. Övriga ledamöter representerar forskningsvärlden. Rådet har under 2015 haft två arbetsmöten under vilka de bland annat kvalitetssäkrat granskningsprocessen inom de nya, beslutade forskningssatsningar. Rådet anser att beredningsprocessen i anslutning till granskningen i huvudsak följt gällande rutiner men konstaterade också att Naturvårdsverket bör stärka beredskapen inom beredningsprocessen inför ett stort antal ansökningar. Två arbetsmöten har genomförts under året, under vilka det bland annat konstaterats att beredningen i den ena utlysningen följt gällande rutiner, men att det i den andra förekommit vissa avvikelser till följd av stort antal ansökningar och att beredskap inför sådana situationer bör stärkas. I Naturvårdsverkets instruktion görs gällande att myndigheten ska ha ett särskilt organ, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rådet består av 37 aktiva forskare från olika vetenskapliga fält och bistår Naturvårdsverket och andra myndigheter i frågor som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Exempel på rådets verksamhet är arbetet inom den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). Rådet har under 2015 bland annat bidragit till att elva experter från Sverige nominerats av Naturvårdsverket till olika arbetsgrupper inom IPBES. Det ger Sverige inblick i dessa arbetsgruppers framsteg. Ett exempel är den första rapporten som IPBES tar fram som handlar om pollinering och som väntas bli klar i januari 2016. Under året har rådet haft två möten. Kunskapsprogrammet Vindval, vilket är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket, har genomfört en utlysning under året som resulterat i att sex nya projekt beviljats forskningsmedel under 2015. Två projekt belyser människors upplevelser av ljud från vindkraftverk relaterat till ljudmätningar och utvecklar förklaringsmodeller för störning, två projekt studerar aspekter på vindkraftens samhällsnytta, och ytterligare två projekt analyserar resultat från kontrollprogram för när det gäller fåglar, fladdermöss, samt marint liv. 38 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Naturvårdsverket deltar i nätverk inom det europeiska forskningssamarbetet European Research Area (ERA). Exempel på sådana nätverk är Forskning om klimat (Circle 2), forskning om mark ( Snowman) och samverkan kring användningen av vetenskaplig evidens i miljöarbetet (SKEP). BiodivERsA är ett nätverk som finansierar forskning om biologisk mångfald. Naturvårdsverket har gått med i BiodivERsA:s fas 3, som finansierar internationell forskning 2015 – 2019. BiodivERsA har expanderat från 21 ill 31 forskningsråd från 18 europeiska länder. År 2015 var Naturvårdsverket med i nätverkets gemensamma utlysning om cirka 30 miljoner euro för forskning om biologisk mångfald, dess betydelse för ekosystemtjänster kopplade till jord och sediment, och om betydelsen av fungerande så kallad grön eller blå infrastruktur för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i olika landskap, sötvattens- och havsmiljöer. VILTFORSKNINGSMEDEL TABELL 11. FÖRDELADE MEDEL VILTFORSKNINGSANSLAGET 2013 2014 2015 Viltvårdsfonden, disponeras av Naturvårdsverket för viltforskning, tkr 18 000 18 000 18 000 Fördelade medel, tkr 16 340 19 191 16 078 Antal inkomna hanterade ansökningar 30 44 39 Antal beviljade ansökningar 20 14 13 Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att finansiera forskning kring viltfrågor med medel ur Viltvårdsfonden. Syftet är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt som naturresurs. Under året har flera forskningsprojekt redovisat sina resultat. Ett exempel är projektet Inventering och beslut i älgförvaltningen. Vad är optimalt rumsligt? där kunskap utvecklats om älgens rörelser i tid och rum och vad detta betyder för befintliga övervakningsmetoder. Kunskapen kommer till nytta i det nya älgförvaltningssystemet som syftar till att införa en ekosystembaserad förvaltning. Inom projektet Ekonomisk analys av vildsvin har de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna av nuvarande och prognostiserade vildsvinsstammar i olika delar av Sverige, beräknats. Hur riskerna för smittspridning kan minimeras vid hantering av vildsvinskött har studerats i projektet Vildsvin – kan god förvaltning säkerställa livsmedelshygienen vid jakt och slakt? Anslaget ur fonden 2015 var 18 mkr, varav 14,6 mkr fördelats till forskningsprojekt. Förutom forskningsprojekt finansieras bland annat en basresurs vid Grimsö forskningsstation, liksom Naturvårdsverkets administration av anslaget. De ansökningar som beviljas ett specifikt år har som regel kommit in året innan. Under 2015 beviljades anslag till 13 nya projekt. Redan pågående, fleråriga projekt inkluderade, har därmed totalt 20 enskilda forskningsprojekt finansierats under budgetåret. Kunskap från forskning finansierad via Viltvårdsfonden används vid utförandet av regeringsuppdrag samt som underlag för Naturvårdsverkets beslut i Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 39 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG frågor om viltförvaltning. Resultaten kommer också till användning inom viltförvaltningen på regional och lokal nivå. År 2014 fastställdes en ny forskningsstrategi för Naturvårdsverkets forskningsmedel ur Viltvårdsfonden 2015 – 2020 . Strategin pekar ut prioriterade forskningsområden, anger utgångspunkter för forskningsstrategin, samt lyfter fram grundläggande principer och förutsättningar för dess genomförande. Forskningsstrategin ligger till grund för Naturvårdsverkets utlysning av forskningsmedel ur Viltvårdsfonden i år och kommande fyra år. Årets Viltforskningsdagar genomfördes i december i samarbete med Svenska Jägareförbundet. Konferensen samlade både forskare och förvaltare med syftet att diskutera olika forskningsprojekt och forskningsresultatens användning i den praktiska förvaltningen. VI GÖR KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET TILLGÄNGLIG INSTRUKTIONEN §3.11p INSTRUKTIONEN §3.7p Naturvårdsverket har till uppgift att utveckla, följa upp och samordna miljöinformationsförsörjningen och göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig för myndigheter, allmänheten och andra berörda. Utöver ett strukturellt ansvar för miljöinformationsförsörjning, där vi långsiktigt arbetar för att säkerställa effektiva dataflöden via miljöövervakning, forskning och annan datainsamling, har vi ett kommunikativt uppdrag. Det uppfyller vi genom att i olika kanaler kommunicera information om miljön och om miljöarbetet för att se till att resultat och ny kunskap kommer till nytta. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Under 2015 har vi tagit ytterligare steg framåt för att snabba upp och modernisera tillgängligheten till data. Masterdata och metadatahantering har förbättrats och grundarbete kring datavärdskapen har genomförts. Vid årsskiftet har en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering undertecknats av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och tolv länsstyrelser. Fler myndigheter har visat intresse att vara med. Den gemensamma strategin kommer att underlätta arbetet för en kostnadseffektiv miljödataförsörjning. Under 2014 togs en valideringstjänst för att kunna granska data fram. Denna tjänst har testats med gott resultat för data om luftkvalitet under 2015. Tjänsten bidrar till att öka effektiviteten i kvalitetsgranskningen av data, vilket förkortar processen från insamling till tillgängliggörande. Indikatorer efterfrågas av många för att förmedla information om hur miljön mår och hur vårt arbete med miljökvalitetsmålen går. Den utredning vi genomförde under 2015, gällande struktur för utveckling, presentation och underhåll av indikatorer för miljöarbetet, ger förutsättningar för intern och extern samsyn och ökad tydlighet för internt och externt användande. Vi bedriver ett fokuserat kommunikationsarbete för att öka kunskapen om 40 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG miljöarbetet och vår verksamhet. Till exempel har vi, vid ett tiotal tillfällen på olika platser i landet, mött många aktörer inom jaktområdet och informerat om den nya viltstrategin. Ett annat exempel är inom området klimat och luft, där vi under 2015 förbättrat vårt sätt att kommunicera för att öka kunskapen om hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Det sker genom nya presentationer på webben och seminarier i samband med redovisningen av resultat inom den fördjupade utvärderingen. Vi har ett starkt kund- och användarfokus för vår digitala närvaro. Vår webbplats används av allt fler personer, och uppföljningar visar att dess övergripande mål; att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl. Antalet besökare på webbplatsen för Sveriges nationalparker har ökat, likaså antal personer som följer Naturvårdsverkets information via Twitter. I januari 2016 lanserar vi en ny e-tjänst för lavinprognoser. Den är efterfrågad av både organisationer och allmänhet. LÄTTILLGÄNGLIG OCH KVALITETSSÄKRAD KUNSKAP GÖR NYTTA TABELL 12. PRESTATION: VI TILLGÄNGLIGGÖR KUNSKAP OM MILJÖN OCH MILJÖARBETET** Prestation: Vi tillgängliggör kunskap om miljön och miljöarbete* Vår hanteringskostnad totalt, tkr** 2013 2014 2015 (1) (1) (1) 20 146 22 431 23 702 * Vår uppdrag att tillgängliggöra enligt instruktionen går ej att kvantifierar. ** Exkl kostnader för det it strategiska arbetet, siffrorna för de olika åren är svårjämförbara pga ofta förekommande interna omorganisationer av vårt it-arbete. Vår prestation i fråga om att göra kunskap om miljön och miljöarbetet tillgänglig, består av en rad aktiviteter. Volymen låter sig inte beskrivas, istället beskrivs ett urval av dessa aktiviteter. Vår hanteringskostnad för prestationen utgörs av den kostnad vi har för att samordna it-stöd och it-drift samt utgifter för att upprätthålla och utveckla de system och databaser som krävs för att lagra och tillgängliggöra data. Hanteringskostnaden omfattar även den tid som åtgår för samverkan med andra myndigheter och aktörer för enighet om organisation, teknik och begreppsapparat för arbetet. Variationen mellan åren beror på vilka utvecklingsarbeten avseende tillgänglighetsfrågor som bedrivits under året. Under 2015 har exempelvis ett omfattande arbete bedrivits gällande de informationsflöden som kommer att behöva upprättas genom IED direktivet. Resultaten från miljöövervakningen, forskning och annan datainsamling samlas och dokumenteras i ett flertal olika it-system. Vi styr arbetet genom vår miljödatastrategi och samverkar med andra aktörer. Vi strävar efter att upprätta den funktionalitet som vi behöver på ett kostnadseffektivt sätt. Vi gör detta genom att upphandla e-tjänster eller lägga ut uppdrag om datavärdskap. Vår Miljödataportal med underliggande metadatakatalog gör det lätt att hitta informationen. På sikt ska portalen ge information om alla Naturvårdsverkets datakällor. Inrapporterade data tillgängliggörs på webbplatser och i tematiska rapporter. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 41 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Informationen bearbetas och används i uppföljningen av miljökvalitetsmålen och i internationell rapportering. Den används också för att utveckla etappmål och preciseringar för miljökvalitetsmålen, liksom för att beskriva miljötillståndet och som underlag för expertstöd i regeringsuppdrag. Vi strävar efter att underlätta för våra kunder att använda våra resultat och data. I princip är alla Naturvårdsverkets data öppna, tillgängliga och fria att sprida och återanvända med hjälp av licensen Creative Commons Zero (CC0). För att underlätta maskinell rapportering till EU har Application profile for data portals in Europe (DCAT-AP) införts som format i ett första steg. Ett program har startats under året med effektmål att Naturvårdsverkets öppna data ska vara kända för fler, lättare att hitta, lättare att förstå och enklare att använda. Programmet håller samman de aktiviteter som styr mot målet. Kvalitetssäkrad tillgänglighet Att utveckla och effektivisera miljöinformationsförsörjningen är av största vikt för kommunikation av kvalitetssäkrade data. För att säkerställa att kunskap och information är lättillgänglig och kvalitetssäkrad, bedriver vi ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att effektivisera miljöinformationsförsörjningen. Vi samarbetar med andra myndigheter och kommuner, liksom med forskningssamhället och olika intresseorganisationer i många olika former för att gemensamt utveckla dataflöden för miljöinformation. Det gäller både processer, system, infrastruktur och spridningsvägar. Naturvårdsverket driver samordningsarbetet på flera nivåer och inom olika verksamheter där vi bedömer att det finns synergieffekter. För att underlätta arbetet för en kostnadseffektiv miljödataförsörjning har vi, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna, under året tagit fram en myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samt tolv län har signerat en avsiktsförklaring som säger att strategin ska vägleda den egna myndigheten i arbetet med att göra miljödata lätt tillgängliga, enkla att använda och vara effektivt förvaltade. Andra nationella myndigheter har visat intresse för strategin och av att underteckna avsiktsförklaringen. Vi strävar efter så kostnadseffektiva systemlösningar som möjligt och har under lång tid haft ambitionen att uppdra åt så kallade datavärdar att ansvara för leveranskontroll, lagring och tillgängliggörande av miljödata. Datavärdarna utses utifrån sin potential att bidra med specifik kompetens. Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har vi för närvarande cirka 15 datavärdskap för miljöövervakningen och vi har under året gemensamt sett över avtalshantering, tekniska krav och andra förutsättningar för datavärdskap för att ytterligare höja kvaliteten och effektivisera hanteringen av miljödata. Den valideringstjänst som togs fram 2014 har testats fullt ut. Den handlar om data om luftkvalitet i samband med att datavärdskapet konsolideras. Detta ökar datavärdarnas effektivitet och snabbar på dataflödet. Arbetssättet kommer att införas när fler datavärdar anlitas. 42 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Artportalen är en webbplats för spontanrapportering av artfynd, så kallad crowdsourcing. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår, bland annat för att systemet ska kunna ta hand om resultat från programmet Biogeografisk övervakning. Naturvårdsverket finansierar och uppdrar åt Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att förvalta och utveckla Artportalen för framtida behov. Utvecklingen av nya Artportalen har varit mer komplex än vad som inledningsvis förutsågs. Arbetet är försenat vilket medfört avsevärt ökade kostnader. Vi har under året tillfört extra resurser i syfte att skynda på och slutföra utvecklingsarbetet 2016. Ett rikt växt- och djurliv TABELL 13. KOSTNADER FÖR LAGRING OCH TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV INFORMATION, TKR Datavärdskap inom miljöövervakningen 2013 2014 2015 4 378 3 784 4 531 Datavärdskap för påverkan (utsläpp, avfall)** 7 075 5 135 4 885 Artportalen 6 500 9 244 11 500 2 368 Rovbase Rovdjursforum och Scandobs Vic Natur — 1 164 7 075 884 938 — 40 182 40 443 Nationalparksweben — 556 1 197 EBH-stödet — 1 274 5 106 Naturvårdverket.se*** — 3 714 4 342 Fjällsäker.se — 97 180 2 464 626 823 Miljödataportalen (inkl Metadatakatalogen) Miljömålsportalen — 5 153* 830 DIVA — 189 149 * Inkluderar utöver utvecklings- och förvaltningskostnader även INSPIRE utveckling ** Inklusive SMP, Utis, TPS *** Inklusive Nv.se, karta, diagram, miljödata, miljöinformationstjänster En mål- och nyttoanalys för artdata har genomförts som ger grund för långsiktiga insatser i dialog mellan Naturvårdsverket och andra intressenter. Ett syfte med analysen är att säkra art- och habitatrapporteringen 2019. En översyn har genomförts i syfte att skapa strukturer som stöder Naturvårdsverkets arbete med indikatorer för miljöarbetet utifrån de behov som finns. Översynen har gett förutsättningar för intern och extern samsyn och tydlighet kring indikatorer och indikatorarbete, och för att miljöarbetet i Sverige ska kunna bedrivas effektivt med hjälp av relevanta, kostnadseffektiva indikatorer. Resultatet blir bland annat kravställningar för ett nytt it-stöd kring indikatorhantering och för bättre maskinella dataflöden. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 43 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Naturvårdsverkets Miljödataportal Miljödataportalen visar information om, och länkar till, flera av Naturvårdsverkets olika datakällor. TABELL 14. NYCKELTAL TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV INFORMATION Antalet dataset* som är tillgängliga genom nedladdningstjänster Antal besök på Miljödataportalen 2013 2014 2015 70 75 80 42 255 68 491 73 017 * Samling av data Miljödataportalen fortsätter att vara en viktig kanal där allt fler hittar information om Naturvårdsverkets datakällor och antalet besök fortsätter att öka. Vi har inte genomfört någon detaljerad analys av ökningen, men den ökning vi hade 2015 kan bero på att vi under året tillförde en stor mängd information ur regionala inventeringsrapporter rörande arter och naturmiljö. Det bidrar till bättre överblick över det faktaunderlag om arter som finns i olika delar av Sverige. Omvärldsbevakning ger oss vägledning Vi arbetar löpande för att göra miljödata lättare att hitta, samt för att anpassa den till nya målgrupper och nya sammanhang. Regeringens mål för en digitalt samverkande statsförvaltning och EU:s krav på hantering, utbyte, tillgängliggörande och rapportering av miljöinformation driver på arbetet och skapar öppningar för att samverka med andra myndigheter, exempelvis kring delning av myndighetsdata och för allmänhetens insyn och påverkan i myndighetsprocesser. EU arbetar för att olika rapporteringar ska harmoniseras gentemot direktivet INSPIRE (Infrastruktur för rumslig information i Europa), vilket innebär konkreta satsningar på harmonisering och tillgängliggörande av öppen data. Vi kartlägger och håller oss informerade om hur omvärlden vill använda vår information. Under året har vi i ökad utsträckning använt oss av effektkartläggning för att kartlägga hur omvärlden vill använda vår information och genom målmodeller med koppling till nyttor utveckla vårt arbete för att skapa attraktiva portaler. Naturvårdsverket samverkar med andra myndigheter såsom kommuner, domstolsverket och länsstyrelserna inom ramen för e-förvaltning och öppen data, och har under året konkret identifierat möjligheter att ansluta till nationella lösningar såsom webbplatsen verksamt.se, uppgiftskravstjänst och sammansatt bastjänst för grundläggande företagsuppgifter. Detta är ett naturligt steg i att realisera den framtida arkitekturen för insamling och utbyte av miljöinformation utifrån regeringens e-förvaltningsstrategi. Vi har skapat tillgång till öppna data, vilket ger förutsättningar för nya digitala tjänster och företagsutveckling. I Naturvårdsverkets lokaler har så kallade hackathons genomförts. Under dessa kombineras våra och andra myndigheters öppna data så att nya applikationer ska kunna skapas. Inom Geodatarådet har vi utvecklat projektförslag där öppna data från många offentliga källor skapar 44 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG samhälls- och miljönytta i specifika tillämpningar. Vi har under året påbörjat ett uppdrag att skapa effektiva procedurer och metoder för att skapa, tillgängliggöra och sprida öppna data. Vi utnyttjar den nya teknikens möjligheter Den snabba utvecklingen av informationsteknologin ger nya möjligheter. EU:s satellitbaserade Copernicus-program (det europeiska jord-observationsprogrammet) ger i framtiden möjligheter till baskarteringar, vilket diskuterats med berörda aktörer i Sverige. Masterdatahantering inom miljöövervakningen förbättras genom utveckling av ett stationsregister och ett masterdataregister för industrianläggningar planeras. Vi arbetar vidare med att öka sökbarheten för våra rapporter genom e-tjänsten Digitalt Vetenskapligt Arkiv (DiVA). Tjänsten ger fasta länkar till digitala rapporter och gör dem samtidigt sökbara via andra sökmotorer, exempelvis Google. Under året har vi beslutat att använda DiVA för att uppfylla pliktleverans av elektroniskt material till Kungliga biblioteket och kravet kommer att införas i avtal med leverantörer av rapporter. Vårt tidigare arbete att möta EU:s krav på automatiserad rapportering har gått vidare. Under året har lösningar för rapportering via länkad data prövats genom att införa och testa DCAT-AP som format. Vi driver också aktivt frågan om harmonisering av rapporteringar i relation till andra länder och till Europeiska miljöbyrån, EEA. Giftfri miljö VI KOMMUNICERAR OCH ÖVERFÖR KUNSKAP En viktig målsättning för Naturvårdsverket är att kunskap och miljödata ska komma till nytta för att bidra till miljöarbetet i samhället. Under 2015 har vi på olika sätt förbättrat vårt sätt att kommunicera i syfte att öka kunskapen om hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Det innebär bland annat ett mer fokuserat kommunikationsarbete inom några utvalda områden, utveckling av vår webbplats, genomförande av konferenser och andra mötesformer, aktivt mediearbete och utökat samarbete med andra aktörer. Ett område där vi bedrivit ett fokuserat kommunikationsarbete är klimat och luft. Med hjälp av kommunikationsarbetet var målet att öka kunskapen och visa på möjligheter i ett klimatneutralt samhälle. Vi har arbetat fram tydliga budskap i en så kallad budskapsplattform, som bland annat använts i ett aktivt mediearbete. Det har i sin tur resulterat i genomslag i tongivande medier som Sveriges Television, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Under 2015 har vi även presenterat utvecklingen till ett klimatneutralt Sverige inom fem nyckelområden: transporter, energi, industri, jordbruk och skogen på vår externa webbplats naturvårdsverket.se. Där ska beslutsfattare och andra kunna följa miljöarbetet och den successiva omställningen till ett fossilfritt Sverige. För att möta aktörer inom viltförvaltningen har vi under året gjort ett tiotal besök runt om i landet för att informera om den nya viltstrategin. Vi har också deltagit på tre mässor och under Almedalsveckan för att bidra till ökad kunskap om den nya strategin för svensk viltförvaltning. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 45 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG Vi vill öka kunskap och engagemang hos våra målgrupper och kunder genom ett aktivt mediearbete både i traditionella medier och i sociala medier. Vi har ett fortsatt högt mediegenomslag för flera av våra frågor, bland annat FIGUR 5. ANTAL FÖLJARE PÅ TWITTER 2012-2015* klimat, rovdjur och avfall. Totalt 7 000 under året har vi publicerat 164 6 000 nyheter på webbplatsen, 191 tweets 5 000 på Naturvårdsverkets övergripande twitterkonto och 42 pressmeddelan4 000 den. Förutom det tipsade vi media i 3 000 olika frågor vid en rad tillfällen 2 000 under året. Allt fler personer följer 1 000 Twitter-kontot och under året 0 har antalet följare ökat med cirka 2013 2014 2015 25 procent till 6 570 följare. * Könsbaserad statistik ej tillgänglig. Starkt kund- och användarfokus på vår webbplats Vi har under flera år arbetat med ett starkt kund- och användarfokus på Naturvårdsverkets webbplats. Vi följer kontinuerligt upp hur webbplatsen används och upplevs av våra kunder och intressenter. Bland annat mäter vi nöjdhet och upplevt stöd i miljöarbetet. Webbplatsen används av allt fler och uppföljningar visar att dess övergripande mål; att stödja våra kunder i deras miljöarbete, uppfylls mer än väl. Utifrån uppföljningarna arbetar vi med ständiga förbättringar av webbinnehållet. Under året har samma arbetssätt med ständiga förbättringar införts på en av Naturvårdsverkets e-tjänster, nämligen jägarregistret där jägarna bland annat löser sitt jaktkort. I syfte att utveckla vår egen verksamhet, och med målet att få ökat genomslag för styrmedels- och åtgärdsförslag, har vi arbetat med utveckling av den strategiska kommunikationen om klimatpåverkande utsläpp och frisk luft. Inom ramen för vår egen verksamhet har vi påbörjat ett utvecklingsarbete med beteendeekonomi och kommunikativa redskap som styrmedel. Det strategiska kommunikationsarbetet har under 2015 resulterat i mer sammanhållna och tydliga budskap, nya mer pedagogiska webbsidor inom klimat och luft, samt ett ökat intresse från medier. 46 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 TA FRAM KUNSKAP OCH UNDERLAG TABELL 15. NATURVÅRDSVERKETS WEBBPLATS, STATISTIK Antal unika besökare INSTRUKTIONEN §3.11 2013 2014 2015 Övergripande mål 819 928 1 013 214 1 202 972 — Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de är mycket nöjda eller nöjda 62% 67% 69% 69% Andel besökare som svarat på webbenkät och uppgett att de lyckades utföra det de avsåg på webbplatsen 75% 79% 81% 80% Andel besökare (avser kunder) som svarat på webbenkät och uppgett att de tycker att webbplatsen är ett bra stöd i deras verksamhet — 83% 90% 85% Webbinformation kompletteras med riktade utskick, bland annat i form av nyhetsbreven; Miljömålsnytt, Nytt från miljöövervakningen, Tillsynsnytt från tillsyns- och föreskriftsrådet, Samhällsekonomiska analyser, Tillsynsnytt och Vindval – forskning om vindkraftens miljöpåverkan. Informationen är efterfrågad och sammantaget har nyhetsbreven närmare 8 000 prenumeranter. Vi följer löpande besöksstatistik på Naturvårdsverket externa webbplats och kan konstatera att den mest besökta sidan är Jaktkort med 171 000 besök per år, Allemansrätten med 107 000 besök per år och Om Naturvårdsverket med 46 000 besökare. Andelen besökare som kommer till webbplatsen från mobiltelefon har ökat från 17,6 procent 2014 till 23,4 procent 2015. Webbplatsen för Sveriges nationalparker lanserades under 2014 med syftet att öka kunskapen om våra nationalparker och inspirera till besök. Antalet besökare har under 2015 ökat till 228 371 jämfört med 67 693 besökare under 2014. 89,3 procent av de besökare som besvarat en webbenkät uppger att de hittar det som de letade efter på webbplatsen och 92,6 procent uppger att de efter webbplatsbesöket är mer benägna att besöka en nationalpark. I januari 2016 lanserar vi en ny e-tjänst för lavinprognoser. Den är efterfrågad både av organisationer och av allmänhet. Tjänsten har utformats i samverkan med SMHI och visar lavinfara i svenska fjällen. För att underlätta samarbete och utbyte av information mellan myndigheterna har vi lanserat en ny digital samverkansyta som på sikt ska ersätta delar av den funktion som nu finns på miljömålsportalens arbetswebb. Vi har genomfört en effektkartläggning av miljömålsportalen i syfte att utveckla våra digitala kanaler och arbetssätt för att bättre möta olika aktörers behov och täcka Naturvårdsverkets nya uppgifter inom miljömålssystemet och Miljömålsrådets arbete. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 47 5. Bidra till att utveckla miljöpolitiken Naturvårdsverket bidrar till att utveckla miljöpolitiken – nationellt och internationellt. Vi lämnar förslag på nya styrmedel och åtgärder och ser till att regeringen har beslutsunderlag i frågor som rör miljön. Vi analyserar vid behov konsekvenser av åtgärder och styrmedel på miljöområdet. Miljöarbetet inom EU har hög prioritet. Vår personal medverkar som experter i en rad arbetsgrupper och bidrar till slagkraftiga, svenska ståndpunkter i förhandlingar på både EU-nivå och internationellt. Genom multilateralt och bilateralt samarbete i miljöfrågor verkar vi för att förbättra miljösituationen i andra länder. Det bidrar i sin tur till en bättre miljö även i Sverige. 39% BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2015 48 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Styrning mot lösningar som ger effekt Det går. Många av lösningarna i Sverige för klimatet och miljön finns inom räckhåll. Vi har under 2015 presenterat drygt 30 förslag på viktiga styrmedel för regeringen, bland annat för minskade utsläpp från väg- och lufttransporter, industrin och vår konsumtion. INNEHÅLL EU och internationellt arbete ................................................................... Sammanfattande resultatbedömning ............................................................ Vårt arbete i EU och i miljökonventionerna ...................................................... Grafiskt uppslag: Med i loppet för världens klimat Vårt internationella samarbete 50 ............................................. 56 58 Sammanfattande resultatbedömning ......................................................... 65 ............................................................ 65 ................................................................................. 66 Samhällsekonomiska analyser Vårt expertstöd 50 ................................................................... Utveckling av styrmedel och åtgärder Regeringsuppdrag 50 ................................................................... ..................................................................................... 67 68 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN EU OCH INTERNATIONELLT ARBETE Naturvårdsverket deltar i internationellt miljöarbete samt i förhandlingar om EU-lagstiftning i Miljörådet. Vi är även med i olika kommittéer där tillämpning av lagstiftning hanteras. Vårt bidrag består av underlag och expertkunskap samt i att vi deltar i möten och rapporterar från dessa. Vi konsekvensbedömer även de förslag som kommer från EU kommissionens arbetsgrupper liksom kommissionens förslag till ny EU-lagstiftning. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING För att uppnå flera av våra svenska miljömål behöver vi delta i internationellt samarbete. Naturvårdsverkets expertmedverkan i internationella processer syftar därför till att få gehör och genomslag för svenska prioriteringar inom EU och internationellt. Vi har under året följt viktiga förhandlingsprocesser och deltagit i partsmöten inom flera konventioner. Vi har bidragit till centrala beslut, analysunderlag och bemannat viktiga positioner till exempel inom FN:s klimatkonvention, Montrealprotokollet och FN:s luftvårdskonvention som lett till framgångar i förhandlingsarbetet och som på sikt väntas ge en effekt globalt och indirekt nationellt. Exempelvis antogs ett nytt globalt klimatavtal för att begränsa utsläppen av klimatgaser vid partsmötet i Paris i december. Vidare har Sverige under året ratificerat samtliga tre tilläggsavtal till luftvårdskonventionen och Naturvårdsverket har utarbetat underlag för regeringens beslut om ratificering. I genomförandet av EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) har Naturvårdsverket löpande drivit på för ökat genomslag för ny miljöteknik och innovationer. Under 2015 har vi haft värdefulla bilaterala samarbeten med ett flertal länder. Kina angående bland annat hantering av elektroniskt avfall, Indien angående ökad kapacitet i miljöförvaltningar på delstatsnivå, Ryssland angående till exempel införandet av ny lagstiftning för tillståndsprövning och Serbien för att anpassa arbetssätt och regelverk till EU:s miljökrav. I våra multilaterala samarbeten har vi under året bidragit med underlag, ståndpunkter och expertkunskap, bland annat i Nordiska ministerrådet, där vi har förvaltningsansvar för två expertgrupper angående avfall och terrestra ekosystem. Inom Arktiska rådet är vi sedan 2015 ordförande i arbetsgruppen angående miljöföroreningar och inom Barentsrådet har vi under året bidragit till att avveckla ytterligare tre särskilt förorenande källor, så kallade hotspots, i nordvästra Ryssland. VÅRT ARBETE I EU OCH I MILJÖKONVENTIONERNA INSTRUKTIONEN §4.6p och 7p 50 Genom att delta i relevanta möten kan Sverige påverka EU:s kommande lagstiftning, liksom unionens positioner i internationella förhandlingar. Effekten av våra insatser syns inte alltid direkt, eftersom processerna är långa. Förhandlingar pågår ofta i flera år, men för att nå svenska mål för positiva miljöeffekter är vårt deltagande centralt. Det gäller både EU:s interna arbete med gemensam lagstiftning och EU:s externa arbete med multilaterala konventioner. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 16. PRESTATION: VÅRT ARBETE INOM EU Prestation: Mötesrapporter, EU-internt arbete, (Lagstiftningsarbetet inom unionen) Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Mötesrapporter, EU-externt arbete (internationella miljöfrågor, tex miljökonventionerna) Vår hanteringskostnad, tkr 2013 2014 2015 179 151 129 13 724 14 480 16 824 54 82 94 9 977 14 108 14 089 Naturvårdsverkets deltagande i möten är ett sätt att mäta hur aktiva vi är i EU-arbetet. Därför presenteras våra prestationer i form av antal mötesrapporter, både vad gäller det EU-interna arbetet och det EU-gemensamma globala arbetet. Hanteringskostnaden är cirka 31 mkr för årets insatser. Hanteringskostnad och rapporter från möten ligger relativt konstant över tid, vilket speglar att det rör sig om en regelbundenhet i processer som pågår över lång tid. Fler fysiska möten ersätts av webb- och telefonmöten, vilket minskar både kostnader och tidsåtgång för möten. I mötesrapporterna framgår vår närvaro, de svenska ståndpunkterna och handlingslinjerna, samt vårt agerande i viktiga frågor. Rapporterna sprids såväl internt som externt och är viktiga verktyg i arbetet med att utveckla svenska positioner. De skapar kontinuitet och spårbarhet i de långa arbetsprocesser som det internationella förhandlingsarbetet innebär och ger berörda nationella aktörer en överblick över arbetets framskridande. Exempel från olika områden där vi nått vissa mål, eller där vi i övrigt gjort väsentliga insatser under året, presenteras nedan. Klimat och luft – fokus på FN:s klimatkonvention Klimat- och luftområdet är ett viktigt exempel på EU-gemensamt internationellt arbete. I november och december genomfördes klimatkonventionens (UNFCCC) årliga partskonferens i Paris, Frankrike (COP21). Dessförinnan genomfördes flera förberedande FN-sessioner. Mötets viktigaste resultat var ett rättsligt bindande avtal (Parisavtalet) som innebär att världens länder nu har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2°C, med en strävan efter att nå under 1,5°C. Parterna ska också successivt skärpa sina åtaganden. Naturvårdsverket har under året bidragit till klimatförhandlingarna genom deltagande i olika arbetsgrupper i EU:s förberedande arbete. En av Naturvårdsverkets medarbetare var vice ordförande i EU:s expertgrupp för finansieringsfrågor fram till juni 2015. En annan medarbetare har en nyckelroll inom EU på rapporteringsområdet och en tredje deltar som koordinator i EU:s samordningsgrupp för det nya avtalet och har även lånats ut till det luxemburgska EUordförandeskapet för koordineringsstöd. Dessa medarbetare har under året ingått i EU:s inre kärngrupp vid FN-förhandlingarna. Tack vare sina centrala positioner kunde Naturvårdsverkets medarbetare under partsmötet i Paris bidra till ett nytt Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 51 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Frisk luft Skyddande ozonskikt 52 klimatavtal med högsta möjliga globala ambition på utsläppsbegränsningsområdet. Naturvårdsverket gör detta genom att verka för jämförbarhet mellan länder och utvärdering av nationella bidrag med målet att hålla temperaturökningen under 2°C. Naturvårdsverket tog tillsammans med andra myndigheter fram en lista över vilken information som behöver presenteras när en part lägger fram ett nytt åtagande. Listan finns nu i klimatavtalet och är bindande för parterna. Naturvårdsverket har varit sammanhållande och bidragit till den svenska analysen av parternas föreslagna klimatplaner till ett nytt klimatavtal, vilka inkommit under året. Medarbetare från Naturvårdsverket har också haft tongivande roller i EU:s grupp för analyser av klimatplanerna. Naturvårdsverkets arbete under 2015 har bidragit till att skapa förutsättningar för minskade utsläpp, till gagn för bland annat miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket enbart kan nås genom internationellt samarbete. Liksom tidigare år har vi haft huvudansvaret för de svenska insatserna inom FN:s luftvårdskonvention. Detta har skett i nära samarbete med Miljö- och energidepartementet. Under året har arbetet fokuserat på ratificering och implementering av tre nyligen omförhandlade tilläggsavtal till luftvårdskonventionen: Metall-, POP- och Göteborgsprotokollet. Sverige har under året ratificerat samtliga tre tilläggsavtal och vi har utarbetat underlag för regeringsbeslut om dessa ratificeringar. En medarbetare vid Naturvårdsverket är sedan i december 2014 ordförande i konventionens högsta beslutande organ och är därmed den som leder och styr konventionens arbete. I december 2013 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ny luftvårdslagstiftning i det så kallade Luftvårdspaketet. I det ingick bland annat ett nytt direktiv gällande utsläpp från medelstora förbränningsanläggningar som färdigförhandlats under året. Förhandlingarna om ett förslag till nytt takdirektiv för utsläpp av ett flertal luftföroreningar har intensifierats. Vi har bidragit med underlag till rådsarbetsgruppernas diskussioner kring båda dessa förslag. Arbetet fortsätter under 2016. Under året har vi också bidragit till att genomföra EU:s förordning om fluorerade växthusgaser genom att utforma omfattande vägledningsmaterial. Tillsammans med berörda branschrepresentanter inom såväl näringslivet som andra berörda myndigheter, har vi medverkat i kylbranschens arbetsgrupp, samt genomfört ett stort antal presentationer. Ozonskiktet – kopplingen till klimat Det internationella arbetet för att skydda ozonskiktet sker inom ramen för Montrealprotokollet. Syftet med protokollet är att minska den globala produktionen och användningen av ozonnedbrytande ämnen och därmed minska utsläppen till atmosfären. Det har under flera år tvistats om huruvida fluorkolväten (HFC) ska hanteras under Montrealprotokollet eller under klimatkonventionen. Under 2015 har Naturvårdsverket, tack vare sin centrala position, varit med och bidragit till att lösa den långlivade frågan. Vi har aktivt deltagit i arbetet med utformningen av EU:s strategi- och handlingsplan av HFC. I oktober 2015 lyckades parterna enas om ett beslut som innebär att de ska arbeta för att HFC-gaserna förs in under Montrealprotokollet under 2016. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Inom EU har vi tillsammans med representanter från några medlemsstater arbetat fram förslag till beslut om att expertpanelen vid Montrealprotokollet ska fortsätta arbetet med att identifiera diskrepanser avseende rapporterade mängder, kontra utmätta mängder, koltetraklorid i atmosfären. I Montrealprotokollets styrelse har Sverige, genom Naturvårdsverket, bidragit till studier om genomförbarheten av effektiva lösningar för att globalt minska användandet av ozonnedbrytande, klimatpåverkande ämnen i exempelvis fjärrvärme och fjärrkyla. Som representant i den multilaterala fondens styrelse för perioden 2014 – 2015 har Sverige en viktig plats i protokollets finansiella organ. Fondens styrelse har under året bland annat beslutat att finansiera nya demonstrationsprojekt för ozonoch klimatvänliga, alternativ inklusive förstudier för fjärrkyla, samt bekostat 85 undersökningar om HFC-användning i utvecklingsländer. Naturvårdsverket har även aktivt deltagit i ett regionalt nätverksmöte för miljöhandläggare i Sydostasien (ODSONET) i regi av FN:s miljöprogram (UNEP). Nätverket stödjer utvecklingsländerna i arbetet med att genomföra åtaganden under Montrealprotokollet. Under året har vi bidragit med svenska erfarenheter från det svenska arbetet med avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen, liksom med information om EU:s erfarenheter om kartläggning av HFC. Avfall och kemikalier År 2015 genomförde Baselkonventionen ett partsmöte, vilket hålls vartannat år. De 181 parterna fattar på detta möte gemensamma beslut om gränsöverskridande avfallsfrågor. Konventionsarbetet sker genom utveckling av vägledningsdokument. En rad sådana fastställdes under mötet. Exempel är vägledning om miljöriktig hantering av avfall och kemikalier, elektroniskt avfall, kvicksilver och långlivade organiska föroreningar i avfallet. Även Stockholmskonventionen om begränsning av långlivade organiska föroreningar (POPs) höll sitt partsmöte 2015. Det skedde i anslutning till Baselkonventionen. Ett av de viktigaste resultaten från mötet var att ytterligare tre nya POPs listades till konventionen; hexaklorbutadien (HBCD), pentaklorfenol (PCP) och polyklorerade naftalener (PCN). Naturvårdsverket har deltagit i arbetet med att utveckla Sveriges positioner och har ingått i EU:s samordningsgrupp för det nya avtalet. Ett viktigt resultat från den fjärde internationella konferensen om hantering av kemikalier inom den internationella kemikaliestrategin Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM) var att en så kallad intersessional process introducerades. Målet med processen var att diskutera vad som bör hända på global nivå efter 2020, då SAICM upphör och att anta ett vägledningsdokument om prioriteringar för arbetet för att nå 2020-målet. En fråga som Naturvårdsverket särskilt driver är den om farliga ämnen inom livscykeln för elektriska och elektroniska produkter. I detta arbete har vi bidragit med underlag till svenska positioner och aktivt deltagit i den kontaktgrupp som bildades för att utarbeta förslag till beslut om en arbetsplan för perioden 2016 – 2020. Giftfri miljö NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 53 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Utveckling av industriutsläppsdirektivet Industriutsläppsdirektivet (IED) har potential att leda till betydande utsläppsbegränsningar, framför allt för svaveloxider, kväveoxider och stoft men även för andra miljöpåverkande utsläpp. Detta är viktigt då dessa föroreningar i många fall är gränsöverskridande och inverkar på möjligheten att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har under 2015 aktivt deltagit i arbetet för bindande krav på bästa tillgängliga teknik (BAT) i EU:s arbete för att genomföra industriutsläppsdirektivet IED. Vi deltog på flera nivåer, dels som experter inom IED-arbetets tekniska arbetsgrupper, dels i genomförandekommittén. Under året har Naturvårdsverket bemannat nio tekniska arbetsgrupper i olika faser av arbetet. Insatserna har innefattat både samverkan inom EU och nationell samverkan med industrier och andra aktörer. Arbetet har genomförts via sektorsvisa referensgrupper och en samverkansgrupp där bland annat organisationen Svenskt Näringsliv ingår. Under året har vi löpande drivit på för ökat genomslag för ny teknik och innovationer i IED-arbetet. Det har bland annat skett genom förslag till slutsatser om bästa tillgängliga teknik inom olika industrigrenar och branscher. EU:s strategi för Östersjöregionen Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen samt ansvara för samordningen av strategins arbete med farliga ämnen. Inom ramen för samordningen av policyområdet farliga ämnen har under 2015 en rad insatser gjorts. En handlingsplan för policyområdet har tagits fram, samarbetet med Helsingforskonventionen (HELCOM) har fördjupats, vi har bidragit till uppdateringen av EU:s handlingsplan för Östersjöstrategin och vi har sökt finansiering till stöd för samordningsuppdraget. Policyområdet har antagit två nya så kallade flaggskepp. De har fokus på giftfria båtbottenfärger respektive källor till plastskräp i havet. Vi har också bidragit i utvecklingen av två projektidéer. Det gäller riskbedömning av dumpade kemiska stridsmedel och minskad diffus spridning av miljögifter från urban miljö. En särskild insats inom området läkemedel i miljön har gjorts. Den har gjorts genom att vi har tagit fram en statusrapport för Östersjöregionen, samt genom att vi arrangerat en projektutvecklingskonferens där företrädare för policy och finansiering förts samman med utförare från hela regionen. Naturvårdsverkets nätverk för grön offentlig upphandling i Östersjöregionen har utvecklats till ett projekt där hållbara leverantörskedjor för läkemedel ska undersökas och ett upphandlingsstöd utvecklas. Ett rikt växt- och djurliv 54 Insatser för biologisk mångfald inom EU och globalt Naturvårdsverket har lämnat ett underlag till regeringen för efterlevnad av en ny EU-förordning om invasiva främmande arter. Förslaget innehåller ändringar i miljöbalken och av ordningen för vilka svenska myndigheter som ska ansvara för EU-förordningen. Arbetet har skett i nära samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda myndigheter, exempelvis Jordbruksverket, Tullverket och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket har också bidragit med underlag till NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN bestämmande av Sveriges position i genomförandekommittén inför röstning om vilka arter som inom EU som ska omfattas av reglerna. Vi har även finansierat deltagande från utvecklingsländer i en global workshop om invasiva främmande arter. En global samsyn är på längre sikt nödvändig för att begränsa negativ påverkan av invasiva främmande arter. Naturvårdsverket har under året blivit utsedd till behörig myndighet för arbetet med tillträde och rättvis fördelning av genetiska resurser under EU:s Access and Benefit-Sharing förordning (ABS). Det innebär bland annat deltagande i en genomförandekommitté. Naturvårdsverket har dessutom, inom ramen för ett regeringsuppdrag, tagit fram förslag till tillsynsorganisation kopplad till genomförandet av denna förordning. Regeringsuppdraget kopplar till framtagandet av genomförandeakter och vägledningsdokument i genomförandekommittén. Inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har vi verkat för att föra ut kunskap om konventionens strategiska plan för 2011 – 2020 och dess 20 övergripande mål, de så kallade Aichimålen. För det ändamålet hölls en workshop med deltagande från elva myndigheter. Som bidrag till Sveriges internationella engagemang har vi lämnat underlag till instruktioner för svenska positioner i EU:s rådsarbetsgrupp för internationella biologisk mångfaldsfrågor och deltagit i möte i konventionens tekniska vetenskapliga arbetsgrupp. Vi har bidragit till CBD:s arbete med biologisk mångfald i relation till både anpassning till klimatförändringar och utsläppsreducering. Vi har gjort detta bland annat genom att underlätta för utvecklingsländer att delta i ett internationellt arbetsmöte. Naturvårdsverket har, i sin roll som vetenskaplig myndighet för konventionen om handel med hotade arter Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES), i samarbete med kollegor från Storbritanniens vetenskapliga CITES-myndighet, tagit fram en guide över de i handeln vanligast förekommande CITES-listade arterna av timmerproducerande träd. Guiden är en digital produkt och riktar sig främst till verkställighetsmyndigheter. Timmerguiden fick ett mycket bra mottagande vid Naturvårdsverkets sidoarrangemang under ett internationellt CITES-möte i Georgien. Flera parter ville direkt översätta den och EU-kommissionen framhöll att guiden håller hög kvalitet och att de haft stor nytta av den i sitt interna och externa arbete. Naturvårdsverket har varit aktivt i EU:s strategi för biologisk mångfald. Vi har under året bistått regeringen genom deltagande i koordineringsgruppen för biologisk mångfald och med att samordna underlag och möten för EU-kommissionens så kallade fitnesscheck av naturvårdsdirektiven. Det är ett arbete som senare kan leda till ett beslut om genomförande av åtgärder. Inom Ramsarkonventionen för bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker har Naturvårdsverket på konventionens tolfte möte, varit ledande inom EU för att få fram ett beslut om ackreditering för städers arbete med våtmarker i vid mening. Beslutet innebär att städer bidrar till att bevara biologisk mångfald och åtgärder för klimatanpassning. Utifrån underlag från Naturvårdsverket har regeringen fattat beslut om två nya Ramsarområden. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 55 Med i loppet för världens klimat År 2015 var ett viktigt år för världens klimatarbete. Men arbetet påbörjades redan 1992. Då antog världens ledare en global klimatkonvention i Rio de Janeiro. Konventionen innehöll åtgärder för att förhindra klimatförändringen. Sedan dess har många viktiga beslut fattats. De har lett till klimatavtalet i Paris 2015. Ända sedan starten har Naturvårdsverket arbetat aktivt med frågorna och bidragit till att svenska prioriteringar fått genomslag. Lång väg till nytt klimatavtal 1992 – Rio de Janeiro Klimatkonventionen antas 2009 – Köpenhamn 2011 – Durban beslut om den gröna beslut om den process som klimatfonden för att stödja lett fram till Parisavtalet utvecklingsländer 2007 – Bali beslut att alla världens länder måste delta i en ny global överenskommelse som ska täcka alla utsläpp 010 – Cancun 2010 beslut om att temperaturökningen inte får överskrida 2°C 015 – Paris 2015 alla länder enades om nytt klimatavtal NATURVÅRDSVERKETS ROLL: 1) Bemannar viktiga positioner inom EU:s förhandlingsgrupp i FN-arbetet. 2) Bistår regeringskansliet med expertkunskap om utsläppsbegränsning, markanvändning, anpassning och transparensrelaterade frågor med mera. 3) Tar fram underlag om klimatpåverkande utsläpp. 4) Levererar omvärldsanalys om klimatpåverkan och följer utvecklingen mot ett klimatneutralt samhälle. 5) Utvecklar relevanta styrmedel. 56 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 2015 – ett viktigt klimatår Viktiga insatser som Naturvårdsverket gjort 2015: Aktivt bidragit med expertrådgivning till EU:s analysarbete för att jämföra och värdera UNFCCC parternas klimatplaner, samt bidragit till att utarbeta vilken typ av information klimatplanerna ska innehålla. Lanserat åtgärdsprogrammet Klimatklivet – lokala investeringar för minskade utsläpp vars första omgång förväntas ge minskad utsläppsminskning med 4 000 ton koldioxid per år. Tagit fram en enkätundersökning om allmänna attityder om vägar framåt för klimatet. Analyserat olika styrmedelsförslag i budgetpropositionen och vilka utsläppsminskningar de ger i förhållande till det nationella klimatmålet 2020. DET INTERNATIONELLA & NATIONELLA KLIMATARBETET PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Hur jobbar vi vidare? Presenterat förslag till åtgärder för regeringen. Åtgärderna gäller bland annat minskade utsläpp från väg- och lufttransporter och vår konsumtion. Levererat samlad analys om Sveriges klimatpåverkande utsläpp i Sverige och utomlands. Presenterat nya indikatorer och nyckelområden för att kunna följa utvecklingen till ett klimatneutralt Sverige. Levererat scenarier för Sveriges klimatpåverkande utsläpp fram till 2035. Deltagit i nordiskt samarbete i Peru och Vietnam, bland annat för att öka ländernas möjligheter att arbeta för minskade utsläpp. Genomfört samarbete med Chile för att minska utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar från avfallshantering inom ramen för den internationella Klimat och Ren Luft Koalitionen (CCAC). Klimatmötet COP21 i Paris har resulterat i ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal för att minska utsläppen. Avtalet utgör ett ramverk och en viktig signal för både parter, näringsliv och andra aktörer att fortsätta arbetet för att nå de långsiktiga klimatmålen. Ett viktigt beslut är parternas enande om att regelbundet följa upp målen och höja ambitionen i klimatplanerna i takt med ökade nationella förutsättningar. Fram till 2020, då avtalet tidigast börjar gälla, återstår mycket arbete för att utforma viktiga tekniska detaljer. Naturvårdsverket kommer fortsatt arbeta aktivt inom UNFCCC, EU och nationellt för att minska människans påverkan på klimatet och dess effekter. Det handlar om att: – Ta fram och tillhandahålla kunskaper som ger underlag för beslut och rätt åtgärder. – Vidareutveckla och föreslå åtgärder och styrmedel som leder till lägre utsläpp av växthusgaser. – Aktivt bidra till att svenska prioriteringar får ökat genomslag i lagstiftning och överenskommelser så att tillräckligt ambitiösa rättsakter beslutas och efterlevs. – Samverka med näringsliv och andra aktörer samt främja innovation och ny teknik för effektivare omställning. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 57 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN VÅRT INTERNATIONELLA SAMARBETE Sveriges och Naturvårdsverkets långa erfarenhet och kompetens inom miljöförvaltning och styrning ger oss möjlighet att stödja och aktivt delta i utvecklingsarbetet i andra länder, och verka inom multilaterala institutioner och organisationer. Vi bidrar genom utbildning av miljötjänstemän, som experter inom områden som avfallshantering, luft- och klimatfrågor och inom naturvård. Det bilaterala samarbetet Våra bilaterala samarbeten genomförs dels med finansiering från Sida, dels genom anslagsposten för bilateralt miljösamarbete. ÅTERRAPPORTERING TABELL 17. PRESTATION: VÅRT INTERNATIONELLA ARBETE, BILATERALT SAMARBETE* Bidragshantering 1:14 Internationellt miljö och Bilateralt miljösamarbete Prestation: Antalet avslutade insatser Vår hanteringskostnad, tkr 2013 2014 2015 10 15 9 16 192 17 151 17 572 *Inklusive utvecklingssamarbete Med avslutade insatser avses insatser som har avslutats under året. Vissa insatser pågår under flera års tid medan andra är ettåriga vilket förklarar variationen mellan 2013 och 2015. Trenden går mot fler ettåriga inatser eftersom miljösamarbetet mer och mer bygger på avgränsade strategiska insatser. Insatser inom utvecklingssamarbetet är oftast fleråriga, vilket genererar färre avslutade insatser per år. År 2015 har varit ett politiskt oroligt år i några av våra samarbetsländer vilket har varit en utmaning även för Naturvårdsverket. Vi har i viss mån fått justera inriktning på samarbetena i Ukraina, Ryssland och Palestina och avtal med Brasilien och Georgien har inte kunnat färdigställas enligt plan. Dessutom har Sida, på grund av ökade kostnader inom flyktingmottagandet, inte kunnat fatta beslut om nya insatser under årets senare hälft. 58 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 18. ANTAL AVSLUTADE INSATSER 2015, BILATERALT SAMARBETE Antal avslutade insatser 2013** 2014 Tidsperiod Kostnad för insatsen, tkr 2015 Internationellt miljösamarbete Kina — 1 1 Årlig 467 Indien — 1 1 Årlig 1 102 USA — 1 1 Årlig 28 Chile — 1 1 Årlig 57 Brasilien — 1 1 Årlig 175 136 Sydafrika — — 1 Årlig Polen — — 1 Årlig 42 Ryssland* — 3 1 Årlig 2 889 Vitryssland*** — — 1 2010 – 2015 15 735 Georgien — 1 — — Ukraina — 1 — — Internationella utbildningar (ITP) — 1 — — Indien — 1 — — Kina — 1 — — CCICED (China Council) — 1 — — Summa 5 15 9 Utvecklingssamarbete (Sida) 20 631 * Årsredovisningen 2014 ingick detta i Internationellt miljösamarbete med Ryssland (anslag 1:14 ap.1) ** För 2013 finns enbart totalt antal avslutade insatser tillgängligt *** Insatsen har öppnats och avslutats på nytt p.g.a. återbetalning av bidrag Anslagsposten för bilateralt miljösamarbete ska användas för myndigheters samarbeten med länder som har stor påverkan på den globala miljön och/eller är av strategisk betydelse för det globala miljö- och klimatsamarbetet. Naturvårdsverket tog beslut om fördelningen av anslaget mellan fyra myndigheter: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI. Myndigheterna genomförde samarbeten med elva länder: Brasilien, Chile, Indien, Indonesien, Kina, Polen, Ryssland, Sydafrika, Vietnam, Uruguay och USA. En fördjupad redovisning av de fyra myndigheternas arbeten inom anslaget under 2015 lämnas till Miljö- och energidepartementet våren 2016. Naturvårdsverkets specifika insatser framgår i korthet nedan. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 59 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 19. BILATERALA SAMARBETEN, FINANSIERING 2013 2014 2015 Avslut Internationellt miljösamarbete, (anslag 1:14 ap.1), tkr 7 000 6 992 13 500 — Internationellt miljösamarbete, (anslag 1:7 ap.3), tkr 5 999 8 000 — — Vitryssland 2 419 1 496 –576 2016-04-30 Georgien 2 603 362 811 2016-07-31 Internationellt miljösamarbete Summa Sida Finansiering utvecklingssamarbete (Sida), tkr Ukraina 4 179 1 487 418 2016-05-31 Internationella utbildningar (ITP) 3 327 1 245 — 2014-12-31 Indien 2 777 530 — 2014-06-30 Kina (inklusive CCICED) 5 714 701 — 2014-10-31 107 400 73 2016-09-30 Serbien 2 998 6 794 8 179 2016-11-30 Västra Balkan 1 311 — — 2013-09-30 Palestina TAIEX — 79 — 2014-12-31 Globala programmet 13 4 578 15 087 2019-06-30 25 448 17 672 23 992 Summa Sida Giftfri miljö 60 I Kina etablerade Naturvårdsverket under 2015 ett samarbete med China-ASEAN Environmental Coperation Center som sorterar under det kinesiska miljöministeriet. Inom samarbetet genomfördes en workshop om utveckling av miljöstyrning och miljöförvaltning. Naturvårdsverket bidrog med svenska erfarenheter till ett särskilt projekt, ett så kallat Global EnvironmentalFund-projekt (GEF) vilket syftar till att förbättra insamling och återvinning av elektroniskt avfall. Tillsammans med Miljö- och energidepartementet deltog Naturvårdsverket i årsmötet för det kinesiska miljörådet China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED). Naturvårdsverket fortsatte agera fokalpunkt för Sveriges medverkan i miljörådet och våra insatser har bidragit till att Sverige har en fortsatt hög profil i miljörådet, med ett flertal svenska experter som deltar i arbetsgrupperna. Ett flertal framgångsrika aktiviteter har genomförts inom vårt samarbete med Indien. Under det femtonde Delhi Sustainable Development Summit (DSDS) bidrog vi till två seminarier; ett om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP) och ett om synergieffekter för klimat, luftkvalitet och hälsa vid SLCP-åtgärder. Seminarierna arrangerades i samverkan med Miljö- och energidepartementet, SMHI, det norska Miljö- och klimatdepartementet, Sveriges ambassad och Norges ambassad samt de indiska organisationerna The Energy and Resources Institute (TERI) och Centre for Science and Environment (CSE). I ett av seminarierna deltog även chefen för United Nations Environment Programme (UNEP), samt Frankrikes miljöminister. Naturvårdsverket har under året fortsatt samarbetet med CSE. Syftet NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN är att öka kapaciteteten hos miljötjänstemän på delstatsnivå avseende förbättrad miljöförvaltning och styrning inom bland annat industriella föroreningar, avfallshantering och hållbar stadsutveckling. Utvärderingarna av insatserna där Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och det norska Miljødirektoratet deltar är överlag positiva. CSE utnyttjar även erfarenheter från samarbetet i möten med andra miljömyndigheter, egen publicitet i tidningsartiklar etcetera. Samarbetet med Ryssland baseras på ömsesidig nytta och utformas efter svenska och ryska miljöpolitiska prioriteringar. Under året genomfördes ett seminarium om sotutsläppsinventering i Sverige och Ryssland. Syftet var att identifiera möjliga områden för utveckling. De förslag till förändringar inom rysk vattenförvaltning som gemensamt utarbetats för att bättre anpassa Rysslands rapportering till HELCOM, presenterades offentligt under Östersjödagarna. Studiebesök och andra aktiviteter genomfördes för att stödja Rysslands införande av den nya tillståndsprövningslagstiftningen, vilken nu anpassats till principen om bästa tillgängliga teknik (BAT). Inom avfallsområdet genomfördes en workshop om producentansvar. Den var start för införandet av det svenska stödet till genomförandet av Rysslands uppdaterade avfallslagstiftning. Två långsiktiga erfarenhetsutbyten mellan skyddade områden i Sverige och Ryssland genomfördes. Det ena var Tyresta nationalpark och Sankt Petersburg, det andra var nationalparkerna Store Mosse och Polistovskij. Samarbetet om skyddade arter påbörjades under hösten. Fokus låg på viltförvaltning. Naturvårdsverket besökte under året Brasilien för att utveckla samarbeten inom framför allt avfallsområdet. Under besöket träffade Naturvårdsverket det brasilianska Miljöministeriet, den centrala miljömyndigheten Instituto Brasileiro do Meio Ambiente e dos Recursos Naturais Renováveis (IBAMA) och berörda organisationer i staden Curitiba. Dialogerna bidrog till att förverkliga vår ambition att identifiera relevanta samarbetsområden med bäring på globala mål för hållbar utveckling inom klimat och hållbar konsumtion och produktion. Naturvårdsverket har även samarbetat med Chile för att minska utsläpp av metangas. Det har skett genom förbättrad hantering av kommunalt avfall inom ramen för den internationella koalitionen angående klimat och ren luft (CCAC). Naturvårdsverket har även bistått i utvecklingen av samarbeten mellan städer i Sverige och Chile. Efter önskemål från Colombia har ett avtal slutits mellan Naturvårdsverket och miljöministeriet i Colombia med fokus på att bistå i anslutningsprocessen till OECD. Samarbetet har påbörjats med att utforma en handlingsplan för att genomföra en av OECD:s avfallsrelaterade rekommendationer. Naturvårdsverket medverkade i besöksutbyten mellan Miljö- och energidepartementet och dess motsvarighet i Polen. Avfallshantering och luftvårdsfrågor med koppling till genomförande av den regionala luftkonventionen (LRTAP) har identifierats som lämpliga samarbetsområden. Inom våra bilaterala utvecklingssamarbeten med finansiering från Sida har vi arbetat med ett globalt program med fokus på hållbar förvaltning av naturresurser. Programmet omfattar tre delprogram och pågår till 2018. Ett av delprogrammen är ett samarbete med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i syfte att stärka miljöförvaltningen i utvecklingsländer för att åstadkomma en mer hållbar gruvnäring. Under året har vi kartlagt situationen i de utvalda länderna Colombia, Kenya, Begränsad klimatpåverkan Frisk luft NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 61 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Ingen övergödning 62 Mocambique och Mongoliet och påbörjat framtagandet av en webplattform för att ge stöd globalt inom området. Tillsammans med FN:s miljöprogram (UNEP) och initiativet Sustainable UN har vi bidragit till införandet av miljöledning inom FN-systemet. Vi har genomfört en översikt av FN-organisationerna utifrån den reviderade standarden för miljöledning, ISO 14001, med fokus på direkt miljöpåverkan. Under året har fyra pilotorganisationer valts ut, World Food Programme (WFP), United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO), United Nations Economic and Social Commission for Asia and the Pacific (UNESCAP) och FN:s sekretariat i New York, vilka nu får särskilt stöd från Naturvårdsverket, bland annat av en expert utlånad till UNEP för att genomföra delprogrammet. Tillsammans med organisationerna Environment for Development (EfD), WAVES (Wealth Accounting and the Valuation of Ecosystem Services) och Världsbanken bidrar vi till utvecklandet av förslag till hur länder kan integrera värdet av ekosystemtjänster i nationella räkenskaper. Vi bidrar med att utveckla metoder för hur de kan värdera ekosystemtjänster och till den handbok i ämnet som nu utvecklas av WAVES. I de sex länder där EfD har sina kontor genomförs fallstudier av hur metoderna fungerar med fokus på exempelvis värdering av pollinering och vattenkvalitet. Naturvårdsverket har med stöd av flera svenska myndigheter fortsatt att bistå Serbiens Jordbruks- och miljöministerium inför kommande EU-förhandlingar på miljöområdet. Projektet har bidragit till utveckling av ett genomförandedokument som skickats till EU kommissionen. Ett flertal möten och seminarier har genomförts med stöd av svenska experter inom olika sektorer. För att öka kunskapen om EU:s miljökrav genomfördes tre regionala seminarier i Serbien för 110 deltagare från cirka 90 kommuner. Seminarierna arrangerades tillsammans med Svenska Kommunförbundet (SKL) och den serbiska Ständiga konferensen för städer och kommuner (SCTM), en sammanslutning av lokala myndigheter i Serbien. Vi har finansierat och genomfört upphandling och framtagandet av ett webbverktyg som möjliggör att dokument som är relevanta för EU-processen görs tillgängliga för alla medarbetare i ministeriet. Utbildning för användning av verktyget har genomförts för cirka 50 deltagare. Verktyget har också en allmän del där dokument läggs ut så att alla intresserade kan få information om vad som händer i EU-tillnärmningsprocessen. Förslag till god jordbrukarsed och känsliga områden enligt EU:s nitratdirektiv har tagits fram i samverkan mellan svenska och serbiska experter. Förslagen har konsekvensanalyserats och redovisats för intressenter inom jordbrukssektorn i olika delar av landet. Naturvårdsverket fortsätter samarbete med Georgien inom avfallsområdet. Under 2015 förbereddes en projektplan för långsiktigt samarbete med Georgiens miljöministerium. Projektaktiviteterna fokuserar på EU-tillnärmningsprocessen och uppdatering av den befintliga lagstiftningen. Det tidigare samarbetsprogrammet med Ukraina har avslutats 2015, samtidigt som förhandlingar tillsammans med miljöministeriet i Kiev har påbörjats för att identifiera relevanta samarbetsområden för det fortsatta arbetet. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Det multilaterala samarbetet TABELL 20. PRESTATION: VÅRT INTERNATIONELLA ARBETE, MULTILATERALT SAMARBETE Prestation: Mötesrapporter till Miljö- och energidepartementet Vår hanteringskostnad, tkr* Antal mottagna studiebesök** Antal besökare 2013 2014 2015 24 26 20 12 175 12 145 13 007 9 12 28 131 194 353 *Hanteringskostnaderna för 2013 och 2014 har justerats på grund av tidigare räknefel avseende intäkter. **Könsuppdelad statistik ej tillgänglig.r INSTRUKTIONEN §4.1-4p Naturvårdsverkets multilaterala samarbeten bedrivs med utgångspunkt från miljö- och utrikespolitiska prioriteringar. Syftet är dels att nå generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen, dels att upprätta effektiv miljöförvaltning och styrning inom samarbetsorganisationerna. Sverige är globalt sett en förhållandevis liten aktör, varför vi gärna verkar tillsammans med andra länder i möten och olika koalitioner i syfte att nå större framgång i det internationella miljöarbetet. Dessa möten pågår löpande i en rad olika internationella fora, där Naturvårdsverket bidrar med att argumentera för svenska miljö- och klimatintressen. Effekten av våra insatser syns inte alltid direkt eftersom processerna ofta är fleråriga. Naturvårdsverkets deltagande i möten är ett sätt att mäta hur aktiva vi är i multilaterala samarbeten. Därför presenteras våra prestationer i form av antal rapporter från möten. Hanteringskostnaden för 2015 är ungefär den samma som föregående år. Naturvårdsverket har under året producerat 20 mötesrapporter om multilaterala insatser inom Arktiska rådet, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, FN:s ekonomiska kommission för Europa samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Rapporterna redogör för Naturvårdsverkets insatser inom respektive organisation. Under året har vi även tagit emot 28 studiebesök med totalt 353 deltagare från bland annat Kina, Ukraina, Polen, USA och Albanien. Inom Arktiska rådet är Naturvårdsverket svensk representant i tre arbetsgrupper: Arctic Contaminants Programme (ACAP), Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) och Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF). Från och med april 2015 är också Sverige/Naturvårdsverket ordförande i arbetsgruppen ACAP. Vi deltar i planering och genomförande av möten med Senior Arctic Official (SAO) och vi bistår Miljö- och energidepartementet och Utrikesdepartementet i Arktiska rådets utrikesministermöten. Naturvårdsverket har under året bidragit med underlag och ståndpunkter i arbetet med kortlivade klimatgaser, ekosystemtjänster, bekämpning av miljögifter och i uppföljningen av rapporten Arctic Biodiversity Assessment (ABA). Naturvårdsverket stödjer ACAP:s arbete med kompetens och finansiering. Stödet går, främst till expertgrupperna för dioxiner, kvicksilver, pesticider samt föroreningsbekämpning bland Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 63 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Levande skogar Begränsad klimatpåverkan 64 ursprungsbefolkningar. Inom arbetet med kortlivade klimatgaser presenterade Naturvårdsverket ACAP:s rapporter om kortlivade klimatgaser på SAO-mötet i mars 2015. Inom AMAP har Naturvårdsverket bidragit till en rapport om anpassningsåtgärder för ett förändrat klimat i Arktis och vi är vice ordförande i en av tre regionala fallstudier. Vi har också finansierat svenska forskare i arbetet med att ta fram vetenskapliga utvärderingar om miljötillståndet i Arktis. Inom CAFF har Naturvårdsverket koordinerat Sveriges ledande roll i övervakningsprogrammen för biologisk mångfald på land och i sötvatten. Vi har även lett arbetet med en förstudie om Arktis. Gruppernas resultat presenterades också på utrikesministermötet i april 2015. Inom arbetsgrupperna pågår regelbunden uppföljning av slutsatser och rekommendationer från utrikesministermötet 2015. Naturvårdsverket deltar aktivt i Barentsrådets miljöarbetsgrupp. I naturskyddsgruppen har Sverige, i samarbete med Norge, tagit fram en strategi för intakta boreala skogar inom Barentsregionen. Den presenterades på miljöministermötet inom Barentssamarbetet i slutet av november 2015. Under hösten hölls Habitat Contact Forum och vi fortsatte genomförandet av det systematiska arbetet för att främja åtgärder som leder till avveckling av så kallade Barents miljöhotspots. Det innebär avveckling av särskilt svåra föroreningskällor, vilket även kopplas till den nya tillståndsprövningslagstiftningen i Ryssland. Under året har ytterligare tre av 36 återstående hotspots avvecklats från listan. Det förklaras av att miljöförbättrande insatser har gjorts vid dessa anläggningar. Naturvårdsverket fortsätter även stödja genomförandet av Barents klimatåtgärdsplan. Naturvårdsverket har under året bidragit till Nordiska ministerrådets arbete genom att följa upp prioriteringarna i rådets miljöhandlingsprogram. Vi har representerat Sverige i fem av åtta arbetsgrupper och varit ordförande i två av dem. Fokus har legat på grön samhällsutveckling, klimatförändringar och luftföroreningar, avfall, biologisk mångfald och ekosystem samt hållbar produktion och konsumtion. Naturvårdsverket har också förvaltningsansvar och koordinatorer anställda för två arbetsgrupper. Därtill har Naturvårdsverket i Nordiska ministerrådets regi, genomfört en nordisk konferens med namnet Hållbara investeringar, i Norge och arrangerat en liknande konferens i Paris under det globala klimatmötet COP21. Slutsatserna från konferenserna är bland annat att investeringar i hållbara företag normalt är mycket lönsamma och att en av de stora nordiska pensionsfondernas investeringsstrategier är att minska de fossila satsningarna. Genom konferenserna sprids kunskap som bedöms kunna bidra till att öka efterfrågan på hållbara investeringar, vilka minskar utsläppen. Naturvårdsverket har under året medverkat i elva arbetsgrupper knutna till OECD:s miljödirektorat, som arbetar med att ge medlemsländerna en analytisk bas för en effektiv miljöpolitik. Tyngdpunkten i Naturvårdsverkets medverkan har legat på miljöekonomi, klimatfrågor, biologisk mångfald, ekosystemtjänster samt hållbar produktion och konsumtion. En särskild styrka med OECD är att olika politikområden integreras och kopplas samman med ekonomi. Det gynnar i hög grad miljöområdet, vilket ofta har tydliga kopplingar till ekonomi, handel, energi och utvecklingsfrågor. I FN representerar Naturvårdsverket Sverige i miljökommittén under FN:s NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Ekonomiska kommission för Europa (UNECE). Vi har under året deltagit i planering, EU-koordinering och rapportskrivning i anslutning till kommittémöten, där de nu håller på att planera inför nästa års miljöministerkonferens Environment for Europe i Georgien. Naturvårdsverket medverkar också som svensk representant i Environmental Performance Review Expert Group, som under året bland annat granskat Vitrysslands och Georgiens miljöprestanda. Naturvårdsverket presenterade Georgiens rapport och dess rekommendationer för miljökommittén. Inom arbetet med det nationella genomförandet av det tioåriga ramverket av program (10YFP), en genomförandemekanism för att uppnå FN:s hållbarhetsmål och miljökvalitetsmålen, har en nationell konferens om hållbara livsstilar genomförts. Konferensen resulterade i ett brett engagemang med representanter från olika organisationer, nationella och regionala myndigheter, näringsliv, forskare som identifierade behov av åtgärder på individ och strukturnivå för att kunna leva och konsumera mer hållbart. UTVECKLING AV STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER Naturvårdsverket utvecklar och utvärderar styrmedel och åtgärder på miljöområdet. Detta arbete utförs bland annat inom ramen för regeringsuppdrag genomförande som expertstöd, samt inom vårt utvecklingsansvar i handeln med utsläppsrätter. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Naturvårdsverket har under året levererat samtliga regeringsuppdrag som beställts till 2015, av vilka flera inkluderat större samhällsekonomiska analyser. Under hösten redovisades regeringsuppdraget om en fördjupad utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen. Övergripande samhällsekonomiska problemanalyser genomfördes under 2015 för Naturvårdsverkets sju miljökvalitetsmål samt samhällsekonomisk granskning av övriga miljökvalitetsmålsanalyser via den gemensamma remissomgången. Problemanalysen kartlade vilken problematik som hindrar Sverige från att snabbare närma sig miljökvalitetsmålen. Syftet är att ge underlag för att kunna förbättrar befintliga styrmedel så att de kompenserar för svaga bakomliggande drivkrafter och beteenden. Inom fokusområdena näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion och hållbara städer togs ett fördjupat material fram. Dessa underlagsrapporter är värdefulla för Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att utveckla styrmedel och åtgärder. De har varit ett viktigt underlag för verkets inspel till Miljömålsrådet. Under våren redovisades ett regeringsuppdrag om spetsteknologier. Fyra tankesmedjor genomfördes, vilka utmynnade i förslag som gemensamt togs fram av aktörer inom de olika spetsteknologiområdena. Deltagarna som arbetade fram förslagen kom från akademin, näringslivet och myndigheter och visade alla ett stort engagemang för fortsättningen. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 65 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Naturvårdsverket har även redovisat en övergripande vision och strategi för svensk viltförvaltning. Strategin är en grund för verkets fortsatta arbete med viltförvaltning och utgör samtidigt en vägvisare för andra myndigheter och aktörer. I linje med den nya viltstrategin, ett förslag till förvaltning av kronhjort. Naturvårdsverket har utvecklat underlag och förslag avseende det nya lokala klimatinvesteringsstödet till regeringen. Vi har även medverkat i förordningsarbetet och tagit fram information och vägledning. REGERINGSUPPDRAG TABELL 21. PRESTATION: REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG Prestation: Redovisade regeringsuppdrag Vår hanteringskostnader, tkr Ett rikt växt- och djurliv 66 2013 2014 24 28 2015 18 26 941 38 751 40 042 Under 2015 har Naturvårdsverket levererat 18 redovisningar av regeringsuppdrag, vilka genomförts till en kostnad av 40 mkr. För en sammanställning av årets samtliga regeringsuppdrag, se kapitel 10. Under året har Naturvårdsverket genomfört ett mycket stort uppdrag, fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen, vilken bidrar till den stora hanteringskostnaden för 2015. Nedan beskrivs en del av de inlämnade redovisningarna i korthet. Naturvårdsverket levererade under året 2015 års fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen. Inom det uppdraget skedde ett stort antal samråd med miljömålsmyndigheter och aktörer för att ta fram ett omfattande underlag som sedan låg till grund för de förslag som Naturvårdsverket lämnade. Naturvårdsverket redovisade under året en övergripande vision och en strategi för svensk viltförvaltning. Den innehöll förslag till riktlinjer för arbetet med att utveckla och stärka viltförvaltningen. Strategin ska fungera som en grund för vårt eget arbete de närmaste åren och som en vägvisare för andra myndigheter och aktörer i deras arbete. För att få en bred förankring genomförde vi fem konsultationer med representanter för bland annat länsstyrelser och myndigheter, intresseorganisationer, forskarsamhället och de areella näringarna. Strategin innehåller även förslag till förändringar på nationell nivå, liksom mål, delmål och åtgärder för Naturvårdsverket som central myndighet för frågor om jakt och vilt. I linje med strategin levererade vi ett förslag till förvaltning av kronhjort. I arbetet med uppdraget ägde ett omfattande samråd rum och förslaget landade i en samförvaltning av kronhjort och älg, en förvaltningsform som, enligt alla samrådsparter, sannolikt skulle vara den mest effektiva. Vi har även levererat ett regeringsuppdrag om gynnsam bevarandestatus för varg. I detta arbete togs initiativ till konsultation av båda svenska och utländska forskare. Forskare i Sverige respektive USA fick var för sig sammanställa forskningsläget om vad som anses vara gynnsam bevarandestatus hos den svenska vargpopulationen. Båda forskningsgrupperna kom fram till samma referensvärde NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN för varg, det vill säga minst 300 vargar i Sverige under förutsättning att minst en varg skulle vandra in och reproducerar sig minst vart femte år. Vi har vidare arbetat med en genomlysning av regleringen av skyddsjakt på varg. Sammantaget har dessa två redovisningar tjänat som ett underlag för Regeringskansliets fortsatta arbete med rovdjursfrågor. Naturvårdsverket har under året levererat ett regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur tillämpning av spetsteknologier som it-, bio-, rymd- och nanoteknik kan bidra till målen i regeringens miljöteknikstrategi samt generations- och miljökvalitetsmålen. Rapporten innehåller övergripande rekommendationer för att främja spetstekniker för att nå miljömålen. Inom ramen för ett regeringsuppdrag om uttjänta fordon har Naturvårdsverket föreslagit en producentfinansierad fond som både ska kunna ersätta stat och kommun för kostnader för uttjänta och dumpade fordon, samt en förebyggande del för att minska dumpning och illegal skrotning. TABELL 22. PÅGÅENDE REGERINGSUPPDRAG Totala Kostnader regeringsuppdrag, tkr (under året pågående och avslutade) 2013 2014 2015 41 586 33 141 45 649 Ingående balans regeringsuppdrag 13 11 15 Antal inkomna regeringsuppdrag i årets regleringsbrev (exkl ändringar av tidigare uppdrag) 13 18 9 9 14 8 Utgående balans regeringsuppdrag Antal inkomna regeringsuppdrag under året 11 15 16 Utbetalade bidrag för årets redovisade regeringsuppdrag, tkr 70 0 0 SAMHÄLLSEKONOMISKA ANALYSER Samhällsekonomisk analys är ett viktigt stöd i miljömålsarbetet, dels för att använda samhällets resurser där de gör mest nytta, dels som instrument för att identifiera om styrmedel eller statliga åtgärder ska sättas in för att öka möjligheterna att nå uppsatta miljökvalitetsmål. TABELL 23. PRESTATION: KONSEKVENSANALYSER Prestation: Avslutade konsekvensanalyser Vår hanteringskostnad, tkr Varav avslutade samhällsekonomiska konsekvensanalyser Pågående analyser samhällsekonomiska konsekvensanalyser 2013 2014 24 30 2015 19 6 542 7 034 6 859 7 7 8 10 3 2 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 67 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN Prestationen redovisas som avslutade konsekvensanalyser. Under året har totalt 19 sådana analyser gjorts, varav de flesta varit av mindre omfattning. Åtta insatser har inneburit mer omfattande samhällsekonomiska konsekvensanalyser, vilka har tagit mer än 200 experttimmar i anspråk. I en sådan samhällsekonomisk konsekvensanalys ingår en genomlysning av om det finns skäl till styrmedel samt en analys av de konsekvenser det förordade förslaget kan antas ha för olika delar av samhället. Under 2015 har hanteringskostnaden minskat vilket beror på en tillfälligt minskad personalstyrka. Begränsad klimatpåverkan Samhällsekonomisk utvärdering av styrmedel Under 2015 har samhällsekonomiska analyser av styrmedel fått ett genombrott på bred front inom Naturvårdsverkets arbete. Styrmedel, till exempel förändringar i lagstiftningen, är statens instrument för att skapa långsiktigt eller förstärka drivkrafter så att samhällets aktörer kontinuerligt lättare tar beslut att utföra enskilda konkreta insatser som ökar miljökvaliteten i samhället exempelvis att sätta in ett reningsfilter eller att välja ett mindre miljöbelastande transportslag. Naturvårdsverket har via myndighetssamverkan kring tillämpad samhällsekonomisk analys under 2015 bidragit till att utveckla kompetensen i att göra samhällsekonomiska utvärderingar av styrmedel dels i samband med arbetet med fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen dels inom ramen för Miljömålsrådets arbete. Metodutvecklingsarbete under året har resulterat i en etablerad process för samhällsekonomisk styrmedelsutvärdering inom miljömålmålssystemet. I underlagen till 2015 års fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen har övergripande samhällsekonomiska utvärderingar exempelvis gjorts av de sju miljökvalitetsmål som Naturvårdsverket ansvarar för. Dessa låg till grund för att identifiera samhällsekonomiskt effektiva motiv till att införa eller att justera olika typer av styrmedel. Ett annat betydande regeringsuppdrag under 2015 var Styrmedel inom klimatoch energiområdet som redovisades i juni och bestod i en omvärldsanalys som resulterade i rekommendationer för utveckling av arbetet med modellering, scenarier och styrmedelsutvärdering i klimat- och energipolitiken. För att kunna följa trender på inom samhällsekonomisk utvärdering av styrmedel har Naturvårdsverket ombesörjt en kartläggning av samhällsekonomiska analyser som tagits fram av miljömålsmyndigheter. År 2013 genomfördes en mätning av antalet och typer av samhällsekonomiska analyser genomförda åren 2009 – 2012. Den första mätningen visade bland annat att flertalet analyser syftade till att motivera konkreta insatser på enskilda objekt medan mycket få syftade till att analysera och motivera miljöstyrmedel. VÅRT EXPERTSTÖD Våra insatser inom expertstöd innebär att vi bidrar med sakkunskap och utvärdering av styrmedel i andra myndigheters regeringsuppdrag och medverkar med expertstöd i olika utredningar, styr-, referens- och arbetsgrupper, samt i råd och nätverk. Naturvårdsverkets expertstöd omfattar även samverkan med näringslivsorganisationer. Det är med andra ord stöd utöver den expertis som används i de leveranser som beskrivs i övriga delar av denna resultatredovisning. 68 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN TABELL 24. PRESTATION: NATIONELLT EXPERTSTÖD 2013 Prestation: Genomfört nationellt expertstöd* Vår hanteringskostnad, tkr 2014 2015 (1) (1) (1) 28 746 27 929 31 182 * Antalet leveranser går inte att redovisa då det är ett kontinuerligt stöd enligt instruktionen. Siffran 1 visar att vi fullgjort denna uppgift. Variationer mellan åren i hanteringskostnaden beror på att det nationella expertstödet ges av samma experter som tas i anspråk i exempelvis regeringsuppdrag och att efterfrågan varierar något mellan åren. Nationellt expertstöd Naturvårdsverket har inom Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Gröna näringar varit sammankallande i arbetet med att ta fram informationsmaterial om hur kulturmiljön kan användas i företagsutveckling. Syftet är att, genom att inspirera till ny verksamhet i företagen, ge ökad konkurrenskraft inom jordbruket. Naturvårdsverket har följt och bidragit till EU-kommissionens pilottester för att beräkna miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, det vill säga så kallade miljöavtryck. Vi har förankrat underlag till instruktioner hos Svenskt Näringsliv (ARM) och stämt av med experter på livscykelanalys och med företag kopplade till Swedish Lifecycle Center vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum, liksom svenska myndigheter via ekodesignarbetsgruppen och nordiska myndigheter via organisationen Nordic Environmental Footprint (NEF). I september arrangerade NEF ett arbetsmöte om miljöavtryck med 70 deltagare från olika aktörer. Mötet resulterade i en ökad förståelse för resurseffektiv produktion och vägarna framåt. Inom ekodesignsamarbetet har vi medverkat i arrangemanget av en workshop om cirkulär ekonomi. Detta arbetsmöte, med näringslivsrepresentanter, forskare, politiker och myndigheter, ägde rum i Köpenhamn och avslutades med en sammanfattande rapport till de nordiska länderna med rekommendationer till styrmedel. Naturvårdsverket har medverkat i Livsmedelsverkets referensgrupp för framtagandet av nya kostråd där för första gången även miljöaspekter beaktas. Tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket har vi genomfört insatser som dels bidrar till att minska det onödiga matsvinnet i alla led, dels leder till ett bättre utnyttjande av oundvikligt matavfall. Som en del i uppdraget har Naturvårdsverket låtit ta fram rapporten Minskat matavfall – miljönytta och kostnadsbesparingar, vilken visar hur mycket samhället tjänar på att minska matavfallet och matsvinnet. Ekologiskt hållbar regional tillväxt Naturvårdsverket sitter med i övervakningskommittéerna för EU:s strukturfonder: regionalfonden, landsbygdsfonden och socialfonden. Vi bidrar till att ekologisk hållbarhet beaktas i fondernas arbete. Som representanter i Näringsdepartementets analysgrupp har vi tillsammans med ett tiotal andra myndigheter lämnat inspel inför det nationell tjänstemanna- och politikerforum för regionala God bebyggd miljö NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 69 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN tillväxtfrågor i syfte att bidra till den nationella strategin för tillväxt och attraktivitet, samt en ekologiskt hållbar regional tillväxt. Naturvårdsverket arbetar tillsammans med andra myndigheter med det långsiktiga regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling, som regeringen har gett Boverket. Under året har vi genomfört en konferens om hur tvärsektoriell samverkan kan skapa nya, urbana synergier. Konferensen resulterade i att både nya möjligheter och utmaningar identifierades. Dessa förväntas kunna utnyttjas långsiktigt för att förstärka samverkan, systemsyn och innovationsförmåga hos urbana aktörer. Det ska ske i syfte att förbättra resurseffektivitet och livsmiljö i våra städer. Fokus på hållbara konsumtionsmönster, företag och städer Inom ramen för Fördjupad utvärdering av miljömålen (FU15) har tre fokusrapporter tagits fram. Miljö- och klimatarbete i näringslivet beskriver det företagsdrivna miljö- och klimatarbetet samt drivkrafter och styrmedel för detta. Rapporten bedöms ha bidragit till att näringslivets insatser för miljökvalitetsmålen har tydliggjorts. I Omställning till hållbara konsumtionsmönster belyses hur styrmedel kan skapa förutsättningar för konsumenter att välja varor och tjänster som gynnar omställningen till ett resurseffektivt samhälle. Arbetet bedöms ha bidragit till att miljöpåverkan av flygresor och köttkonsumtion lyfts i debatten. Rapporten Mot en hållbar stadsutveckling – med fokus på miljömålen i planeringsprocessen belyser hur en hållbar stadsutveckling främjas och förslag lämnas om hur miljöbedömningar av planer och program kan stärkas. Arbetet bedöms ha bidragit till den pågående utvecklingen av lagstiftningen. ÅTERRAPPORTERING Miljöteknik och miljöinnovationer 70 Miljöteknik och gröna innovationer – samarbete på flera nivåer Naturvårdsverket har under året arbetat för att öka tillgången till, och efterfrågan på, miljöteknik och gröna innovationer på flera sätt. Vi har gett stöd till Miljöoch energidepartementets utveckling av åtgärder och styrmedel för innovationer och ny miljöteknik, vi har samarbetat med andra myndigheter i deras arbete med bland annat testbäddar, innovationsupphandling, innovationstävlingar och andra innovations- och miljöteknikfrämjande åtgärder. Vi har löpande drivit på för att få genomslag för ny miljöteknik och innovationer i IED-arbetet inom EU. Inom detta har vi tagit fram förslag till slutsatser om bästa tillgängliga teknik inom olika industrigrenar och branscher. Naturvårdsverket har fortsatt sitt arbete för att stimulera ansökningar till EU-programmet Life som finansierar demonstrationsprojekt inom miljöteknikområdet. Detta har exempelvis lett till genomförande av EU-projektet Noisun, där Lerums kommun byggt 400 meter bullerskärmar som också är solfångare. Skärmarna ska både minska bullret med 60-90 procent och leverera solvärme solvärme till fjärrvärmenätet. Teknikutveckling har även prioriterats inom vårt arbete med sanering och efterbehandling av förorenad mark, där innovationsupphandling ska kunna ge mer miljöeffektiva behandlingsmetoder än traditionell schaktsanering. Vi har genomfört fyra tankesmedjor inom ramen för vårt uppdrag om spetstekniker för miljökvalitetsmålen. Där har möjligheter och åtgärder för hur it-, NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 BIDRA TILL ATT UTVECKLA MILJÖPOLITIKEN bio-, rymd- och nanoteknik kan bidra till att nå miljökvalitetsmålen fortare och effektivare, diskuterats. Detta uppdrag har hittills resulterat i att dels regionala aktörer börjar formera sig för att använda spetsteknikresurser för hållbarhet, dels i att regeringen i sin budgetproposition för 2016 aviserar ett uppdrag till Naturvårdsverket och andra myndigheter att strategiskt främja utveckling av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling. Vi har skapat tillgång till öppna data vilket ger förutsättningar för nya digitala tjänster och företagsutveckling. I syfte att utveckla vår egen verksamhet har vi arbetat med innovations- och teknikutveckling, bland annat genom att påbörja ett internt arbete med innovationssmedjor. Tanken är att vår egen personal ska kompetensutvecklas och att innovationsarbete ska påbörjats inom områdena sanering och efterbehandling av förorenad mark samt kretslopp och cirkulär ekonomi för den hållbara staden. Inom ramen för vår egen verksamhet utvecklar vi löpande it-baserade tjänster och rapportformat för våra partners och verksamhetsutövare samt teknik och organisation för resfria möten. ÅTERRAPPORTERING Ekonomiska styrmedel Ekonomiska styrmedel Naturvårdsverket har under våren 2015 tagit fram och redovisat underlag och förslag till regeringen i arbetet med att utforma det nya lokala klimatinvesteringsstödet, Klimatklivet. Vi har också medverkat i arbetet med att ta fram förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar som trädde i kraft i juni 2015. En längre redogörelse för vårt arbete inom Klimatklivet finns i avsnittet Genomföra miljöpolitiken i samverkan. EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) infördes 2005 och är ett av EU:s viktigaste styrmedel mot minskade utsläpp av växthusgaser. I Sverige omfattas cirka 800 energi- och industrianläggningar samt ett hundratal flygbolag av systemet. Den innevarande, tredje, handelsperioden omfattar åren 2013 – 2020 och för närvarande pågår intensiva diskussioner om hur systemet ska utformas inför den kommande handelsperioden, 2021 – 2030. Efter det att Europeiska rådet 2014 slog fast ramarna för hur handelssystemet ska utvecklas och reformeras, fick vi tillsammans med Energimyndigheten i uppdrag att analysera de viktigaste rådslutsatserna samt att ge förslag till utformning av regelverk. I juni 2015 lämnade vi därför rekommendationer för en svensk position angående bland annat risk för koldioxidläckage, indirekta kostnader och produktionsanpassad tilldelning. Vi har under året yttrat oss över kommissionens förslag till revidering av direktivet om handel med utsläppsrätter inför den fjärde handelsperioden, 2021 – 2030. Kommissionen föreslår bland annat att andelen utsläppsrätter auktioneras ut ska vara densamma som under innevarande handelsperiod, medan Naturvårdverket anser att kommissionen borde överväga att öka denna andel och att den fria tilldelningen på sikt bör fasas ut. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 71 6. Genomföra miljöpolitiken i samverkan Naturvårdsverket genomför den miljöpolitik som beslutats av riksdag och regering. Arbetet sker i samverkan med en rad andra aktörer i samhället. Våra verktyg är i huvudsak regler, vägledning och fördelning av anslag. Vi bevakar det allmänna miljövårdsintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. Vi har även rätt att fatta beslut om tillstånd och dispenser på en rad områden. Genom vägledning och information ökar vi kunskapen om miljöskyddet, om nya regler och deras tillämpning. Vi ansvarar också för att fördela medel ur flera, stora anslag på miljöområdet. 39% 72 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ANDEL AV NATURVÅRDSVERKETS PERSONALKOSTNADER FÖR 2015 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Vi genomför miljöpolitiken i samverkan med andra Under 2015 har Naturvårdsverket bidragit till att genomföra den miljöpolitik som riksdag och regering har beslutat. Vi har ökat kunskapen om miljörätten hos andra myndigheter genom vägledning och information om nya regler. Vi har också fördelat statliga anslag till olika typer av miljöarbete som görs ute i samhället. INNEHÅLL Regelgivning, tillämpning och vägledning Sammanfattande resultatbedömning 74 74 .............................................................. 75 ......................................................................................... 81 Regelgivning och regeltillämpning Vägledning .................................................... ............................................................ Grafiskt uppslag: Sverige – Europas sopstation eller miljöhjälte? Genomförande av åtgärder för miljö och klimat Sammanfattande resultatbedömning Skydd av värdefull natur .............................................. 82 87 ............................................................ 87 ......................................................................... 88 Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv ................................................... Grafiskt uppslag: Upprustning leder vägen till storslagna fjäll Efterbehandling av förorenade områden Klimatklivet ............................. 90 ................................ 94 ........................................................ 99 ...................................................................................... 102 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN REGELGIVNING, REGELTILLÄMPNING OCH VÄGLEDNING Huvuddelen av miljöarbetet i Sverige görs av andra än Naturvårdsverket och när vi planerar utgår vi från vad vi kan göra för att ge andra bäst verktyg för att de ska kunna göra sitt miljöarbete. Vi fattar beslut om regler i form av föreskrifter när detta är bästa sättet att nå framgång i miljöarbetet. Vi tillämpar regler på flera sätt: vi deltar i prövningsprocesser i domstol och bidrar till att ny praxis utvecklas och vi fattar beslut om tillstånd, dispenser och tilldelning av bland annat utsläppsrätter. Inom vissa områden har vi ansvar för att genomföra operativ tillsyn. I många fall är lättillgänglig vägledning det verktyg som bäst styr mot miljökvalitetsmålen. Vi tar fram vägledningar där vi bedömer att behoven är störst och de gör störst nytta. Ofta samverkar vi med andra myndigheter eller med samverkansorganet Miljösamverkan Sverige, i vårt vägledningsarbete. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Begränsad klimatpåverkan Frisk luft 74 Vi har under året publicerat två föreskrifter som reglerar spridning och hantering av bekämpningsmedel. Vi bedömer att förekomsten av rester av växtskyddsmedel i miljön kommer att minska med de nya föreskrifterna. Inom ramen för vår uppgift att bevaka allmänna miljöintressen har vi under året prioriterat att gå in i samrådsfasen i tillståndsprövning av förbränningsanläggningar och avfallsförbränningsanläggningar. Att gå in i samrådsfasen ger oss möjlighet att tidigt i processen ta upp de saker som vi tycker är viktiga. Det har varit ett effektivt sätt att bevaka och påverka tillämpningen av de nya reglerna för dessa anläggningar. Under några års tid har vi arbetat för att få till stånd nya regler på insamlingssystem för elutrustning och batterier. Två insamlingssystem godkändes under året. Vi kan nu ställa krav på hur insamlingen ska gå till direkt mot insamlingssystemen istället för att behöva gå via producenterna, vilket har varit väldigt omständligt. Som lite större vägledningsinsats genomförde vi under året den stora konferensen Miljöbalksdagarna. Temat var Våra olika roller för en god miljö. Frågor om samverkan och samarbete löpte som en röd tråd genom konferensen. Ungefär 700 personer deltog, av vilka cirka 70 var talare. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN REGELGIVNING OCH REGELTILLÄMPNING TABELL 25. PRESTATION: REGELGIVNING OCH REGELTILLÄMPNING 2013 Prestation: Publicerade Föreskrifter och allmänna råd 2014 2015 14 30 12 Vår hanteringskostnad, tkr 2 965 4 628* 2 611 Prestation: Deltagande i mål och ärenden** 1 012 1 075 799 varav Tillståndsprövning enligt miljöbalken 118 177 135 varav Art och områdesskyddsärenden enligt miljöbalken 703 898 664 22 490 22 417 24 464 758 854 833 68 232 235 625**** 21**** 149 Vår hanteringskostnad, tkr* Prestation: Beslut om tillstånd, tilldelning och dispens Beslut om gränsöverskridande transporter och avfall (GRÖT) Beslut om jakt, vilt och artskydd*** Beslut om tilldelning av utsläppsrätter Beslut om dispens för PCB-haltig olja 4 8 5 6 740 6 075 6 566 Tillsynsärenden, producentansvar för elektriska produkter och batterier 102 36 60 Granskade kväveoxiddeklarationer 372 298 364 ej aktuellt 0 176 Vår hanteringskostnad, tkr Prestation: Genomförd Operativ tillsyn Beslut om förbättringsrapporter (handel med utsläppsrätter) Tillsynsbeslut gällande handel med utsläppsrätter Vår hanteringskostnad, tkr 0 9 22 8 198 7 689 9 742 *Hanteringskostnaderna för 2013 och 2014 är justerade pga ett räknefel i tidigare årsredovisning **Även deltagande genom tidigt samråd och överklaganden ingår ***För ett antal beslut saknas historiska data för 2013, se tabell 26 **** Tillägg för flyget har gjorts jämfört med 2014 års årsredovisning Föreskrifter och allmänna råd Naturvårdsverket har bemyndigande att ta fram föreskrifter och allmänna råd inom en rad områden. Vi gör det när vi bedömer att det är det mest lämpliga sättet att få till en förändring som styr mot miljökvalitetsmålen. Under 2015 har vi publicerat tolv föreskrifter. Av dessa är fem helt nya. Sex är föreskrifter med vars hjälp vi upphävt gamla föreskrifter och en är kompletterad eller ändrad föreskrift. Längre fram i detta avsnitt finns en lista över samtliga föreskrifter som publicerats under 2015. Här beskrivs också vilken miljönytta vi förväntar oss av föreskriften samt vilket eller vilka miljökvalitetsmål som föreskriften förväntas gynna. Den främsta anledningen till den stora minskningen av föreskrifter jämfört med föregående år är att vi förra året tog fram nya eller ändrade föreskrifter NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 75 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN för 16 nationalparker. Något motsvarande har inte gjorts i år. Hanteringskostnaden för arbetet med föreskrifter har också minskat jämfört med föregående år. Naturvårdsverket har tagit fram två nya föreskrifter inom bekämpningsmedelområdet. Det är dels föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel, dels föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter. De nya föreskrifterna har tagits fram som ett led i en generell anpassning till gällande EU-rätt och till förordningen om bekämpningsmedel. De syftar till att åstadkomma ett regelverk som är bättre anpassat till den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns, och de miljö- och hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka. Dessutom syftar de nya föreskrifterna till att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare. Vi bedömer att förekomsten av rester av växtskyddsmedel i miljön kommer att minska tack vare förskrifterna. Föreskrifterna kompletterades under året med ny vägledning vilken finns på webben. Vi har under året tagit fram nya föreskrifter om jägarexamen vilka möjliggör ny digital inrapportering av provresultaten för jägarexamen. Vi ser detta som en service till jägarna eftersom det förkortar handläggningstiden för vapenlicensärenden. Det leder också till minskade administrativa kostnader och därmed en effektivisering för Naturvårdverket. Vi har vidare höjt examensavgifterna för att nu uppnå kostnadstäckning och för att kunna bekosta utvecklingen av det teoretiska provet. INSTRUKTIONEN §3.3-4p Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Deltagande i mål och ärenden Naturvårdsverket bevakar det allmänna miljöintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. Vi lämnar synpunkter tidigt i processen och deltar i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Vårt mål är att ett ärende som Naturvårdsverket går in i ska leda till att det allmänna miljöintresset blir mer genomlyst än om vi inte hade medverkat. Av de 4 927 ärenden som kom till Naturvårdsverket under året deltog vi i 799. Vi överklagade åtta ärenden. Antalet överklaganden är relativt oförändrat jämfört med tidigare år. Trots att det totala antalet ärenden där vi deltog har minskat är hanteringskostnaden förhållandevis oförändrad jämfört med tidigare år. Det beror på att det i första hand är antalet samråd om naturreservat som har minskat. Tidsåtgången är störst när vi deltar genom yttranden, särskilt när det gäller tillståndsprövningar, vilka ofta har hög komplexitet och tar mycket tid i anspråk. Art- och områdesskyddsärenden är vanligtvis inte lika komplexa. Eftersom arbetet med tillståndsprövningar är så resurskrävande har vi hårda prioriteringar av vilka ärenden myndigheten kan engagera sig i. Arbetet med prövningar syftar till att undvika nya miljöproblem och att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De allmänna miljöintressena får genom vårt arbete ofta gehör hos domstolar, verksamhetsutövare, myndigheter och andra aktörer. Den praxis som skapas bidrar i förlängningen till att skydda viktiga miljö- och naturvärden. I sammanställningen nedan ger vi några exempel på resultat från ärenden där Naturvårdsverket yttrat sig som remissmyndighet till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och bidragit till att skapa vägledande praxis. Ett rikt växt- och djurliv 76 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN RESULTAT EFTER YTTRANDE – VÄGLEDANDE PRAXIS Detta har vi gjort Resultat Yttrande till MÖD om vilka som kan betraktas Domstolen delade vår uppfattning om vilka som producenter och att endast producenter som räknas som producenter och att de har får samla in returpapper. ensamrätt på insamling av returpapper. Yttrande till MÖD om att inte ge tillstånd till MÖD fastslog med hänvisning till stoppregeln en torvtäkt. i 9 kapitlet i miljöbalken att torvtäkten inte får komma till stånd eftersom våtmarken var värdefull. Yttrande till MÖD om att biotopskyddet ska Domstolen fastslog att också de nya träden i gälla även om många träd behöver tas bort i allén omfattas av biotopskyddet. en allé och ersättas med nya. Yttrande till MÖD om hushållningsprincipen MÖD konstaterade att hushållningsprincipen och val av energikälla. gäller även mindre verksamheter. Det är inte orimligt att förelägga någon att ersätta en oljepanna med en förnybar energikälla. En verksamhet hade överklagat en dom om MÖD slog fast att det är verksamhetsutöva- att tillståndet skulle gälla så fort det vunnit ren som avgör om och när ett nytt tillstånd laga kraft. Vi höll i vårt yttrande till MÖD ska tas i anspråk. med företaget om att det är verksamhetsutövaren som avgör om och när ett nytt tillstånd ska tas i anspråk. Yttrande till Mark- och miljödomstol om att Mark- och miljödomstolen avslog ansökan av förutsättningarna för att få förlängd tid för samma skäl som de vi hade framfört. Bolaget att starta upp en gruva inte var uppfyllda. överklagade till MÖD som inte gav prövningstillstånd. Yttrande till MÖD om dispens från artskydds- MÖD fastställde mark- och miljödomstolens förordningen för en skidanläggning. Kungsör- beslut. Ingen artskyddsdispens kan ges i fall narna i området kunde påverkas och därför liknande detta. var det inte möjligt att ge dispens. Under året har vi yttrat oss och deltagit i flera samråd rörande tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. Vi har under året använt oss av standardiserade samrådssvar, vilket har varit ett effektivt sätt att bevaka och påverka tillämpningen av de nya reglerna för förbränningsanläggningar och avfallsförbränningsanläggningar. Andra frågor som vi har belyst är prövningsnivå, statusrapport och att tillräckligt underlag finns med i ansökan. Vi har under året drivit ärenden som handlar om att bevaka att miljökrav på svenska industriutsläppsverksamheter även fortsättningsvis kan ställas främst med stöd av tillståndsprövning och de villkor som gäller för all drift. I följande tabell ger vi några exempel på resultat från större prövningsärenden där Naturvårdsverket agerat under året. Här väljer vi ut de ärenden där vi bedömer att miljönyttan kan bli störst. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 77 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN RESULTAT EFTER YTTRANDE ELLER ÖVERKLAGANDE – STÖRRE PRÖVNINGSÄRENDEN Detta har vi gjort Resultat Miljömål Överklagade Mark- och Mark- och miljööverdomsto- Giftfri miljö miljödomstolens dom då den len beslutade att utsläpp av innebar att utsläpp av dioxi- dioxiner och furaner inte får ner och furaner bara behöver överskrida ett årsmedelvärde provtas under två sextim- och att detta ska kontrolleras marsmätningar per år. genom kontinuerlig långtidsprovtagning. Under förhandling i Mark- Mark- och miljödomstolen Levande sjöar och vatten- och miljödomstolen argu- instämde i vår syn på vill- drag, god bebyggd miljö, menterade vi för att villkor i korsskrivning och att villkor Frisk luft. tillstånd enligt miljöbalken ska gälla all drift. ska gälla all drift. Överklagade Mark- och Mark- och miljööverdom- Myllrande våtmarker, levande miljödomstolens dom om stolen undanröjde den sjöar och vattendrag dispens från markavvatt- meddelade dispensen och ningsförbudet då det fanns återförvisade ärendet till risk för påverkan på Natura länsstyrelsen. 2000-område. Överklagade Mark- och miljö- Mark- och miljööverdom- God bebyggd miljö, levande domstolens dom om flygplats stolen gav oss prövningstill- sjöar och vattendrag på grund av villkoren för stånd. Huvudförhandling är buller och utsläpp till vatten planerad till mars 2016. Naturvårdsverket har under året yttrat sig och deltagit i samråd i ett stort antal vindkraftsärenden. Vi har prioriterat vindkraftsprojekt som har inneburit risk för stor miljöpåverkan, framförallt i skyddade områden, och där det funnits risk för påverkan på skyddsklassade arter som fladdermöss och fåglar. Det har inkommit ett hundratal ärenden om tillståndspliktiga vindkraftsprojekt. Vi har yttrat oss i knappt hälften av dem. Beslut om tillstånd, tilldelning och dispens Naturvårdsverket kan besluta och meddela en rad olika typer av tillstånd och dispenser. Hit hör: • Beslut om gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT) • Beslut om jakt, vilt och artskydd • Beslut om tilldelning av utsläppsrätter • Beslut om dispens för PCB-haltig olja Den totala hanteringskostnaden för dessa beslut är relativt oförändrad jämfört med tidigare år. Prestationen beskrivs som antalet beslut i de fyra kategorierna ovan, se tabell 25. Varje år handlägger Naturvårdsverket en stor mängd ärenden om gränsöverskridande transporter av avfall (GRÖT). Antalet anmälningar om avfalls- 78 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN §3.19p transporter ligger 2015 på lite lägre nivå än 2014. Totalt har vi fått in 833 ärenden. Av dessa är 768 in- och utförselärenden och 65 är transitärenden som kräver betydligt mindre handläggningstid. Det ökade antalet anmälningar de senaste åren har inneburit att de krav på handläggningstider som finns i avfallstransportförordningen inte uppfyllts under perioder av året. Under 2015 har dock de perioder där reglerna inte uppfyllts varit kortare än under 2014, vilket beror på mer personal. Under 2015 har antalet användare i Nordic TFS, Naturvårdsverkets digitala anmälningsförfarande, ökat. Ungefär 15 procent av alla transportdokument registrerades 2015 digitalt, via Nordic TFS. När systemet är helt utbyggt kommer det att underlätta vår handläggning. Framförallt gör systemet det enklare för oss att följa upp och spåra avfallstransporterna. Under året har vi handlagt 30 ärenden med olagliga transporter av svenskt avfall som stoppats utanför Sverige. Det är en ökning från 2014 med tio ärenden. Det är ett tidskrävande arbete att handlägga dessa ärenden och se till att avfallet återförs till Sverige eller tas omhand på annat miljömässigt, godtagbart sätt. Naturvårdsverket ansvarar för att bereda vissa beslut inom jakt, vilt och artskydd. Prestationen redovisas i form av antalet beslut om jakt, vilt och artskydd i tabell 26. För ett antal ärendekategorier saknas historisk statistik. En jämförelse över flera år är därför bara möjlig för vissa typer av beslut. TABELL 26. ANTAL FATTADE BESLUT INOM JAKT, VILT OCH ARTSKYDD 2013 2014 2015 44 Beslut om skyddsjakt säl 42 39 Beslut om skyddjakt rovdjur* 19 53 5 2 2 0 Beslut om licensjakt rovdjur** Delegering av beslut licens och skyddsjakt Beslut om artskydd 5 6 4 — 22 51 Beslut om statens vilt — 32 25 Beslut om fångstredskap — 14 27 11 Beslut om vilt i hägn — 17 Beslut om utsättning av vilt — 9 7 Beslut om dispens från jägarexamen — 8 7 Beslut dispens för andra jaktmedel — 12 33 Jakt i forskningssyfte — 18 21 Totalt 68 232 235 *Inklusive beslut om förlängning och utökat område (2013 och 2014). Under 2015 delegeras rätten att fatta beslut om skyddsjakt. **2015 delegerades alla beslut. Naturvårdsverket har under året fortsatt att prioritera beslut om typgodkännande av fångstredskap och har för första gången godkänt användningen av ett fångstredskap för mullvad i Sverige. Ansökningarna kräver omfattande utredningar med bland annat tester. Under 2015 har vi breddat samarbetet om testerna till att även innefatta Finska viltcentralen. Härigenom har vi bidragit till att nya NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 79 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Bara naturlig försurning Ingen övergödning 80 fångstredskap som inte orsakar viltet onödigt lidande eller utsätter människor och tamdjur för fara har börjat användas. Intresset för skyddsjakt efter säl har under året ökat. Vi har hanterat 44 ansökningar, jämfört med 39 ansökningar 2014. Dessutom har det fällts fler sälar i år än föregående år. 80 procent fler grå- och knubbsälar har fällts i år jämfört med förra året. Under året har vi beslutat om tilldelning av utsläppsrätter till 12 nya anläggningar och 8 anläggningar som har genomfört en kapacitetsändring inom handel med utsläppsrätter. Vidare har vi beslutat om användning av internationella reduktionsenheter för 15 anläggningar och beslutat om ändrad tilldelning på grund av ändrad aktivitetsnivå för 114 anläggningar. PCB-förordningen anger att Naturvårdsverket kan ge dispens till fortsatt användning och innehav av utrustning som innehåller PCB-haltig olja om det finns särskilda skäl. Under 2015 har fem dispenser beviljats. Detta kan jämföras med 2013 då vi beviljade fyra dispenser, samt 2014 då vi beviljade åtta dispenser och avslog en. Genom att utrustningar med PCB-haltig olja genomgår en dispensprövning säkerställs att utrustningar med PCB kan fasas ut utan att störa samhällsviktiga funktioner som elförsörjning och drift av större industrier. Operativ tillsyn Naturvårdsverket bedriver operativ tillsyn på nationell nivå när det gäller producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter och batterier. Vi har även tillsyn över systemet med kväveoxidavgifter och handelssystemet för utsläppsrätter. Hanteringskostnaden har ökat något under detta år. Antalet tillsynsärenden och granskningar varierar mellan åren och har varit fler på några områden. I fråga om producentansvaret för elutrustning och batterier har vi under året prioriterat information till aktörer och branschföreningar. Med riktad information till dessa aktörer är målet att öka insamlingen, vilket innebär en resursbesparing för samhället. I och med den nya förordningen om producentansvar för elprodukter från 2014, har ett antal producenter vars produkter tidigare inte omfattades av producentansvaret anmält sig under året. Eftersom de som yrkesmässigt förbehandlar elektronikskrot numera har rapporteringskrav, ingår delar av de hittills oredovisade insamlingsflödena i statistiken över mängderna insamlat material i Sverige. Mycket arbete har lagts på godkännande av insamlingssystem för elprodukter. Två insamlingssystem godkändes under året. Tidigare kunde vi inte ställa några krav på hur insamlingen skulle skötas då lagstiftningen inte fanns på plats. Vi lämnade förslag till förändringar av lagstiftningen 2013. Dessa förändringar finns nu i den nya förordningen. Vi kan nu ställa krav på hur insamlingen ska gå till. Den operativa tillsynen i form av att granska företagens deklarerade utsläpp av kväveoxid har legat på en normal nivå jämfört med tidigare år. Totalt granskades 364 deklarationer. Två revisioner inom kväveoxidsystemet utfördes under 2015, vilket kan jämföras med sex under 2014 och 33 under 2013. Att antalet revisioner har legat på en låg nivå de senaste två åren beror på att regeringsuppdraget om att utreda en ändring av kväveoxiden genomfördes under 2014 och att arbetet med att skriva en ny föreskrift för mätning av kväveoxider startade under hösten 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Genom införandet av den EU:s förordning om övervakning och rapportering 2013, har kraven på medlemsstaternas tillsyn över handelssystemet av utsläppsrätter utökats betydligt. Naturvårdsverket har för närvarande svårt att leva upp till de nya kraven på tillsyn, men 2015 har ytterligare resurser tillsatts som möjliggör en utveckling av tillsynsarbetet. Vi har under året administrerat utsläppsrapporter, fattat beslut i tillsynsärenden och förbättringsrapporter, samt besvarat EU-kommissionens årliga, omfattande enkät om det svenska genomförandet av EU-lagstiftningen om handelssystemet. Antalet utsläppsrapporter som inkom och hanterades under 2015 var 765, vilket är något färre än tidigare år. Antalet inkomna förbättringsrapporter var 81. Under året fattade vi beslut för både 2014 års (115 st) och 2015 års (61 st) förbättringsrapporter (totalt 176 st). Vi har vidare utvecklat och administrerat den elektroniska databasen för företagens årliga rapportering av utsläpp (ECO2). Vi har även till regeringen kommenterat och i sin helhet gett vårt stöd till ett gediget förslag från Nederländerna om förenklingar och förbättringar i regelverket för handel med utsläppsrätter. Vi har fortsatt att informera och vägleda om handelssystemet, bland annat genom fyra olika informationsdagar. Vi har här samverkat med Energimyndigheten, Transportstyrelsen och Swedac. Vi har också varit värd för regionala arbetsmöten som kommissionen anordnade. Frisk luft VÄGLEDNING INSTRUKTIONEN TABELL 27. PRESTATION: VÄGLEDNING* § 3.1-2p 2013 2014 2015 Prestation: Levererade prioriterade vägledningsinsatser 35 40 69 Löpande vägledning* (1) (1) (1) 39 104 40 255 46 326 Vår hanteringskostnad, tkr * I prestationen ingår löpande vägledningsinsatser som inte kan specificeras till volym men inkluderas i hanteringskostnaden. Med begreppet levererade prioriterade vägledningsinsatser menar vi vägledningsaktiviteter som genomförts under 2015. Skillnaden jämfört med tidigare år är att vi har genomfört fler mindre insatser för att nå en högre effektivitet i vägledningsarbetet. Ändrade bestämmelser, inaktuell befintlig vägledning och bristande tillämpning av en eller flera bestämmelser ligger till grund för våra beslut av vägledningsinsatser. Naturvårdsverket ger även löpande vägledning via bland annat mejl och telefon. Vi deltar i andra myndigheters och Miljösamverkan Sveriges vägledningsarbete. Vi gör det ibland med kunskapsunderlag, ibland genom att ta fram gemensam vägledning. Hanteringskostnaden för 2015 är något högre än 2014. Nedan ges exempel på prioriterade vägledningsinsatser som genomförts under 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 81 Sverige – Europas sopstation eller miljöhjälte? Sverige tar emot stora mängder avfall från Europa. Avfallet går till största delen till energiåtervinning genom förbränning. Sverige ligger i täten när det gäller effektiv avfallsförbränning. Trots risker har Sverige goda förutsättningar att hantera det importerade avfallet på ett miljömässigt bra sätt. Naturvårdsverket samlar in och analyserar avfallsstatistik. Syftet är att bidra till att utveckla framtida avfallshantering i EU och Sverige. Fördubblad import av avfall Är det bra att elda upp avfall i Sverige? Såväl vår export som vår import av avfall ökar. Huvuddelen av exporten är farligt avfall, exempelvis aska från energiåtervinning. Importen är huvudsakligen icke-farligt avfall. Det kan vara utsorterat hushållsavfall och träavfall. Medan det exporterade avfallet går till bland annat Norge och Tyskland, kommer det importerade avfallet till största delen från Norge och Storbritannien. I Sverige har vi ett stort uppvärmningsbehov. Uppvärmningen sker genom ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Som bränsle använder vi bland annat energi från avfall. På så sätt utnyttjar vi vårt avfall på ett effektivt sätt. Knappt två miljoner ton av det avfall som vi återvinner till energi är importerat avfall. Runt fem miljoner ton är inhemskt avfall. 2620000 TON 2500000 Främst från Norge & Storbritannien 2140000 SVERIGE HAR GODA FÖRUTSÄTTNINGAR – Sverige har anläggningar med bra förbränningsteknik och effektiv rökgasrening. – Vi har ett väl utbyggt fjärrvärmenät som gör att vi på ett bra sätt kan ta tillvara en stor del av energin i avfallet. På så sätt kan vi ersätta fossila bränslen som annars skulle användas. – Stora mängder avfall läggs idag på deponi i Europa. Effektiv förbränningen av avfall som annars skulle ha gått på deponi någon annanstans i Europa bidrar till minskade utsläpp av den starka växthusgasen metan. – Det väl utbyggda fjärrvärmenätet bidrar till att vi kan hålla relativt låga priser på förbränning av avfall. IMPORT 2000000 1790000 Främst till Norge & Tyskland 1500000 1530000 EXPORT 1340000 1000000 827000 615000 661000 500000 295000 470000 362000 408000 289000 330000 311000 2012 2013 382000 0 ÅR ÅRTAL 2007 82 2008 2009 2010 2011 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 2014 IMPORT OCH EXPORT AV AVFALL PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL: Giftfri miljö God bebyggd miljö Frisk luft Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKETS ROLL B BEHANDLING AV IMPORTERAT AVFALL 2013 A 86% Energiåtervinning 9% Materialåtervinning 4% Annan återvinning 1% Bortskaffande MEN DET FINNS ÄVEN RISKER – Askor och filterrester innehåller giftiga ämnen som kan vara svåra att bli av med. – Trots bra reningsteknik och kraftig minskning av dioxiner och metaller förekommer fortfarande utsläpp av giftiga ämnen från förbränningen. – Det finns en risk att avfall tas emot och förbränns och orsakar onödiga utsläpp. – Transportbehovet kan öka. – Lågt pris på förbränning i Sverige kan sänka motivationen till att minska mängden avfall, liksom att förbättra utsortering och återvinning av material. – Lokala luktproblem och problem med skadedjur kan förekomma vid felaktig hantering. – Handlägger och godkänner anmälningar för avfallstransporter till och från Sverige. – Säkerställer att olagliga avfallstransporter från Sverige tas tillbaka till Sverige och omhändertas. – Bedriver tillsynsvägledning. – Samordnar den nationella samverkan för tillsyn över gränsöverskridande avfallstransporter. – Sammanställer årligen data om gränsöverskridande avfallstransporter. Avfallsmängderna måste minska För att bryta trenden med ökande mängd avfall måste EU, och även Sverige, satsa mer på att förebygga avfall. ÅTGÄRDER FÖR EN MER HÅLLBAR AVFALLSHANTERING I EUROPA: – Uppmuntra till ökad källsortering och återanvändning – Uppmuntra till material – och energiåtervinning – Ta fram styrmedel för att klättra i avfallshierarkin – Minimera risken för spridning av farliga ämnen – Införa deponiförbud NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 83 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Miljöbalksdagarna 2015 Som en större vägledningsinsats genomförde Naturvårdsverket under 2015 den stora konferensen Miljöbalksdagarna. Senast vi höll Miljöbalksdagarna var 2013. Temat för konferensen var Våra olika roller för en god miljö. Frågor om samverkan och samarbete löpte som en röd tråd genom konferensen. Ungefär 700 personer deltog, varav cirka 70 var talare. På konferensen fanns även en utställning med 17 externa aktörer. Målgruppen var kommuner, länsstyrelser, myndigheter, näringsliv, jurister och politiker. Vi hade som mål att locka fler deltagare än tidigare från näringslivet, något som vi också lyckades med. Möten som den här konferensen skapar förutsättningar för god samverkan mellan politiker, myndigheter och näringslivet framöver. Ungefär en tredjedel av alla deltagare kom från företag. Programmet omfattade fyra plenumdiskussioner, tolv specialsessioner samt möjlighet till rundabordssamtal och test och diskussion om återvinning. Plenumprogrammet filmades och direktsändes på Naturvårdsverkets webbplats. God bebyggd miljö INSTRUKTIONEN § 3.21p INSTRUKTIONEN §3.16p 84 Publicerad bullervägledning I april 2015 publicerade Naturvårdsverket en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Vägledningen är samordnad med Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller och de båda är bearbetningar av de förslag som lades fram i samband med redovisningen av regeringsuppdrag med förslag till vägledningar 2014. Vägledningen är ett stöd till de operativa myndigheterna i deras tillämpning av miljöbalken i tillsyn och i viss mån i prövning. Samordningen av vägledningarna förenklar länsstyrelsers och kommuners hantering enligt planoch bygglagen och möjliggör upprätthållandet av en god boendemiljö i befintliga bostäder och byggande av nya attraktiva bostäder. Ökad samordning för minskat omgivningsbuller Naturvårdsverket är nationell samordnare för myndigheternas arbete för minskat buller i samhället. Samordningen ska bidra till enhetlig tillämpning och vägledning, ge ökad förståelse för olika aktörers roller och uppdrag och på så sätt bidra till att skapa bättre ljudmiljöer i samhället. Under 2015 har tre myndighetsövergripande projektgrupper varit verksamma. Det är grupper för mät- och beräkningsmetoder, lågfrekvent buller och vibrationer och stomljud. Utöver detta har styrgruppsmöten och nätverksmöten hållits. Vi har skickat ut nyhetsmejl med information om aktiviteter, projektresultat och händelser inom bullerområdet. Organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur År 2015 lanserade vi en vägledning för organiserat friluftsliv och naturturism. Den riktar sig i första hand till förvaltare och reservatsbildare av skyddad natur. Organisationer och näringsidkare som organiserar friluftsarrangemang och naturturism bör också ha nytta av vissa delar. Vägledningen visar metoder och arbetssätt för att tydliggöra, styra, kontrollera och följa upp organiserade friluftsoch naturturismverksamheter inom skyddade områden. Hösten 2015 genomfördes fem vägledande webbinarier. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN §3.20p INSTRUKTIONEN § 3.18p Insatser för att förebygga avfall Naturvårdsverket har anordnat två möten med Samverkansgruppen för minskat matavfall (SaMMa-möten) tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Vi summerade bland annat de rapporter som vi tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget om åtgärder för att minska matsvinnet som vi genomför tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Vi har även arrangerat ett webbinarium och skapat en digital mötesplats för att dela information om goda exempel, möten, konferenser, nya rapporter och samarbeten samt internationellt arbete inom matsvinnsområdet. Till stöd för aktörer som vill informera om matsvinn och initiera projekt har vi tagit fram ett presentationsmaterial. Nordiska avfallsgruppen, där Naturvårdsverket är ordförande, anordnade under året en nordisk workshop om cirkulära affärsmodeller. Cirka 80 deltagare från främst näringslivet, men även forskarvärlden och Ellen Mc Arthur Foundation, deltog. Syftet var att lyfta fram de framgångsrika nordiska affärsmodeller som redan finns i dag och samla dem för att tillsammans med forskare, politiker och centrala myndigheter diskutera vilka styrmedel som behövs för att dessa affärsmodeller ska stimuleras och öka i omfattning. Nordiska avfallsgruppen har även under året tagit fram ett skolmaterial om hur undervisning om avfallsförebyggande av textil, mat avfall och elektronik kan gå till. Naturvårdsverket har presenterat en ny vägledning om hur avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen som uppstår vid rivning av byggnader ska hanteras. I lanseringen ingick ett frukostseminarium som vi ordnade tillsammans med Sveriges Byggindustrier. Seminariet var riktat till aktörer inom bygg- och rivningssektorn. Hållbar utbyggnad av vindkraft Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar till stöd både för tillsynsmyndigheter och för dem som planerar för vindkraftsanläggningar. Vindkraft är en förnybar energikälla som kan bidra till att vi når flera miljökvalitetsmål om den placeras rätt. Syftet med vägledningarna är därför att stödja utbyggnad på lämpliga platser. Arbetet har delvis genomförts i samverkan med andra myndigheter, främst Energimyndigheten. Efter två domar från Mark- och miljööverdomstolen om det som i lagstiftningen kallas avsiktligt dödande i artskyddsförordningen, tog vi under 2015 fram en vägledning till stöd för att kunna avgöra om platser är lämpliga för anläggningar. Domarna behandlade risken för att fåglar dör eller påverkas av vindkraftverk. Inför beslut om en vindkraftsanläggning frågar miljöprövningsdelegationen kommunen om de tillstyrker en vindkraftsanläggning. Kommunens svar är avgörande för beslutet. Det har dock varit oklart hur detta kommunala veto ska hanteras. Naturvårdsverket har under 2015 varit delaktigt i den vägledning som Energimyndigheten tagit fram. Med hjälp av denna kan det kommunala vetot hanteras mer enhetligt. Det gör att kommunernas process för att besluta i vindkraftärenden blir både snabbare och mer förutsägbar. Vi har även samverkat med Energimyndigheten i deras uppdrag att göra användandet av karttjänsten Vindbrukskollen obligatorisk. Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 85 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN INSTRUKTIONEN § 3.5p Miljöledning – myndigheternas miljöarbete går framåt Naturvårdsverket har i uppdrag att vägleda andra statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete, enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter. På den årliga träffen med nätverket för myndigheter som driver miljöledningsarbete, deltog 2015, 90 myndigheter. Samtliga 185 myndigheter redovisade sitt miljöledningsarbete för 2015. Resultatet visar att myndigheterna blir allt bättre på att arbeta med miljöledning. Tack vare samverkan mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten förenklades i år inrapporteringen. Redovisningen av miljöledning i staten samordnades med uppföljning av förordning om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. En stor utmaning för många myndigheter är dock fortfarande att finna modeller för hur miljöarbetet ska integreras i den ordinarie verksamheten och att beskriva den indirekta miljöpåverkan. Med detta som utgångspunkt har vi ökat vårt fokus på integrering av miljö i kärnverksamheten. Vi har bland annat genomfört träffar med Nätverket för indirekt miljöpåverkan, där tio myndigheter är representerade. Forum för effektiv tillämpning av miljöbalken Naturvårdsverket driver sedan några år tillbaka ett särskilt forum för dialog kring miljöbalken. Syftet är att samla företrädare för såväl näringsliv som myndigheter och högskolor för att finna lösningar för att göra tillämpningen av miljöbalken så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Forumet, som har möte två gånger per år, användes under 2015 som en referensgrupp av Miljöbalksprojektet. Miljöbalksprojektet är en tvåårig satsning på utvecklingen av det strategiska arbetet med miljöbalkens systemfrågor som drivs inom Naturvårdsverket. Under året har vi bland annat presenterat den sammanställning av 777 problembeskrivningar om miljöbalken som projektet samlat in med hjälp av en webbenkät och intervjuer. Med sammanställningen som utgångspunkt har deltagarna därefter arbetat med hänsynsreglerna. De har bland annat föreslagit verktyg som saknas idag. Utvärderingar visar att deltagarna har uppskattat den öppna dialogformen om miljöbalken och att de anser att Naturvårdsverket ska fortsätta med detta forum. De flesta tycker också att de har fått ökad kunskap om andra aktörers perspektiv. INSTRUKTIONEN § 3.2p 86 Överblick över tillsynen Naturvårdsverket ansvarar för att överblicka miljötillsynsområdet. Det sker bland annat genom den årliga redovisningen enligt miljötillsynsförordningen. Under 2015 har vi även haft ett regeringsuppdrag om vår årliga tillsynsredovisning. Som resultat av uppdraget föreslog vi en ny struktur och metod för inhämtning av information till underlag för uppföljningen samt ett par förtydliganden i miljötillsynsförordningen. Syftet med åtgärderna var att stärka och utveckla tillsynen genom en bättre underbyggd analys. Det förbättrar framförallt vår möjlighet att lämna förslag till åtgärder. På längre sikt bör arbetet även leda till att effekterna av den tillsyn som genomförs, kan beskrivas. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Vi ansvarar för Tillsyns- och föreskriftsrådet (ToFR), som är en samverkan mellan de myndigheter som har ansvar för tillsynsvägledning enligt miljöbalken. ToFR har haft fyra rådsmöten samt arbetsgruppsmöten. De myndigheter som alla ska upprätta treåriga planer har planerat sin tillsynsvägledning tillsammans, bland annat genom en gemensam enkät för insamling av behov av tillsynsvägledning hos de operativa tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverket samverkar speciellt med länsstyrelserna i den strategiska miljöskyddsgruppen och naturvårdsgruppen. Nyhetsbrev och informationsutskick är en del av vägledningen om tillsyn. Under 2015 har vi skickat ut elva nummer av Tillsynsnytt till sammanlagt 2 300 prenumeranter samt 28 nummer av Nytt från Tillsyns- och föreskriftsrådet till sammanlagt 1 500 prenumeranter. GENOMFÖRANDE AV ÅTGÄRDER FÖR MILJÖ OCH KLIMAT Naturvårdsverket ansvarar för att i samarbete med länsstyrelserna förvärva och skydda värdefulla naturområden för statens räkning, samt för att ta fram underlag för beslut om att inrätta nationalparker. Vi ser till att anslaget för åtgärder för värdefull natur fördelas, används för önskade åtgärder och återrapporteras. I vår roll för att minska påverkan från förorenade områden ingår nationell samordning, prioritering och uppföljning av arbetet. Vi administrerar anslaget och utvärderar vilka effekter det får. Nytt för i år är stödet till lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Vi har under året, i samråd med berörda kommuner och länsstyrelser, reviderat planen Nationalparksplan för Sverige. Den ger en signal till omvärlden om vilka nationalparker vi har för avsikt att arbeta med under de kommande åren och ger oss ett prioriteringsunderlag för vårt arbete. Inom området åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv presenterade vi under året en strategi för svensk viltförvaltning. Den ska fungera som en grund för vårt arbete de närmaste åren och vara en vägvisare för andra myndigheter och aktörer. En viktig utgångspunkt i strategin är viltets värde och betydelse för många människor och verksamheter. Vi har under året, tillsammans med länsstyrelserna, fortsatt att aktivt arbeta med att minska de oförbrukade bidragen på efterbehandlingsområdet. Vi har fördelat 99 procent av anslaget, vilket är att jämföra med 92 procent 2014 och 95 procent 2013. Arbetet med Klimatklivet har präglats av behovet att utveckla arbetsformer, samtidigt som vi redan klarar av att administrera ett stort anslag. För att kunna lämna aktuell information utvecklar vi löpande vår vägledning på Naturvårdsverkets webbsida. Tack var den omfattande marknadsföringen av Klimatklivet fick vi redan den första omgången in många ansökningar. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 87 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR INSTRUKTIONEN TABELL 28. PRESTATION: SKYDD AV VÄRDEFULL NATUR § 3.14p 2013 2014 2015 ÅTERRAPPORTERING Prestation: Antal områdesskyddsbeslut* 636 594 605 Bidragshantering 1:16 varav Förvärv/byten/försäljning 117 107 137 varav Intrång 467 428 422 8 7 3 44 52 43 14 692 15 460 15 586 Skydd av värdefull natur varav Bidrag till kommuner varav Naturvårdsavtal Vår hanteringskostnad, tkr** Omfattning på anslaget 1:16 818 000 808 000 957 443 Förbrukade medel 807 009 810 695 955 391 Varav ersättning till markägare, tkr 685 500 660 000 805 600 18 500 82 400 29 500 Under året säkrad areal, ha*** * Tabellen redovisar inte antalet affärer inom ramen för ESAB-paketet. ** Hanteringskostnaden inkluderar arbetet med ESAB-paketet. *** År 2015 är ca 4 500 ha ESAB-paketet och 25 000 ha från 1:16-anslaget. I förra årets Årsredovisning var ESAB inte inräknad i siffrorna för 2013. Processen att fatta ett formellt beslut om skydd av natur, till exempel att bilda naturreservat, är en viktig del av arbetet med naturskydd. De vanligaste formerna för bildande av reservat är förvärv av mark, bytesavtal, överenskommelse om intrångsersättning och naturvårdsavtal. Naturvårdsverket har 2015 fattat 605 beslut om områdesskydd, vilket är några fler än 2014. Under 2015 har 4 500 hektar mark säkrats för naturvårdsändamål genom ESAB-paketet. Tillsammans med de 25 000 hektar som vi säkerställt genom 1:16-anslaget har vi säkrat cirka 29 500 hektar under 2015. Den stora skillnaden i säkrad areal mellan åren handlar om de stora bytesaffärerna inom ESAB-paketet som genomfördes 2014. Levande skogar Levande sjöar och vattendrag 88 Förvärv, byten och försäljning Ett exempel på större markförvärv under 2015 är köpet av det stora brandområdet i Västmanlands län med cirka 5 750 hektar inom, och i anslutning till, det nyligen beslutade naturreservatet Hälleskogsbrännan. Arbetet inom det så kallade ESAB-paketet har fortsatt under 2015. Bakgrunden till arbetet är ett riksdagsbeslut år 2010 genom vilket Naturvårdsverket fick överta nära 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog. Övertagandet skedde via ett särskilt dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Syftet med övertagandet var att byta marken mot skyddsvärda skogar för naturreservatsbildning. De första bytesaffärerna inleddes under 2013. Under 2015 har vi genomfört byten med Bergvik Skog och Holmen, samt med Arjeplogs allmänning och Arjeplogs nybyggesallmänning, Västerås och Växjö stift. Köpen under 2015 berör mark inom tolv områden vilka är blivande naturreservat eller naturreservat som utvidgas. Vid utgången av 2015 hade 96 procent av den totala arealen bytesmarker bytts mot skyddsvärda skogar. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Intrångsersättning Naturvårdsverket godkänner intrångsersättningar till markägare vid naturreservatsbildning. Ersättningen avser den minskning av marknadsvärdet som naturreservatsbeslutet innebär. Detta är den vanligaste ersättningsformen vid reservatsbildning. Exempel på större överenskommelse 2015 är intrångsersättning i Hälleskogsbrännan om cirka 3 700 hektar och intrångsersättning avseende Emsfors-Karlshammar utmed Emån i Kalmar län om drygt 400 hektar. Ett annat exempel är en intrångsersättning om drygt 500 hektar inom Bassegielas, ett planerat naturreservat för skydd av urskogsmiljön i Norrbotten. Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Bidragsbeslut till kommuner Naturvårdsverket kan, efter ansökan från kommuner, lämna bidrag till deras kostnader för ersättningar och markförvärv vid bildande av naturreservat. Bidragsbeloppet är normalt 50 procent av kommunens kostnad. Under 2015 har vi bland annat lämnat ett bidrag på drygt 4,1 mkr avseende cirka 58 hektar till Falu kommun för bildandet av naturreservatet Sanders gammelskog. Ett rikt odlingslandskap Naturvårdsavtal Antalet naturvårdsavtal, det vill säga frivilliga överenskommelser mellan staten och en markägare om skydd av natur, har minskat något jämfört med 2014 och är i nivå med 2013. Storslagen fjällmiljö Natura 2000-områden och nationalparker Naturvårdsverket lämnade under året förslag till regeringen till nya Natura 2000-områden, det vill säga områden som ska ingå i ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Förslaget handlade om sammanlagt 239 nya områden och 203 utvidgade områden. Förslaget innebär också att drygt 360 Natura 2000-områden kompletteras med arter och livsmiljöer. I augusti fattade regeringen beslut om 15 nya och tio utvidgade Natura 2000-områden på Gotland. Bland annat föreslås Bästeträsk utvidgas, enligt Naturvårdsverkets förslag. Beslutet innebär att mer än 8000 hektar mark kommer att införas på den nationella listan och skickas till EU-kommissionen för att ingå i det europeiska nätverket. För övriga områden har regeringen inte ännu fattat beslut. Vi har under året lämnat riktlinjer och väglett länsstyrelserna i ovanstående regeringsuppdrag, liksom i två regeringsuppdrag om bevarandeplaner (för de särskilda bevarandeområdena som saknar sådana och för de Natura 2000-områden där planerna har behövt uppdateras). Under 2015 har Naturvårdsverket beslutat om en ny nationalparksplan, Nationalparksplan för Sverige; Genomförande 2015 – 2020. Planen utgår från Nationalparksplan för Sverige; Långsiktig plan, vilken beslutades 2008. Från den långsiktiga planen finns tolv tänkta nationalparker och fem utvidgningar av befintliga nationalparker kvar att genomföra. För genomförandearbetet 2015 – 2020 prioriterar vi fem nya nationalparker och tre utvidgningar av befintliga nationalparker. De nationalparker som prioriteras är Åsnen i Kronbergs län, Vålådalen/ Sylarna/Helags i Jämtlands län, Reivo i Norrbottens län, Nämdöskärgården i Stockholms län samt Bästeträsk i Gotlands län. För utvidgning av befintliga nationalparker prioriteras Björnlandet i Västerbottens län, Tiveden i Örebro län Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 89 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN samt Gotska sandön i Gotlands län. Samtliga områden har varit föremål för samråd med berörda kommuner och berörd länsstyrelse innan förslaget togs fram. Vi har också klargjort hur arbetsgången vid genomförandet av nationalparker är, och då påvisat att det är en lång process med både lokalt och regionalt deltagande, som kan ta flera år att genomföra. Naturvårdsverket deltar aktivt i Laponiaförvaltningen/Laponiatjuottjudus, både i styrelsen och i partsrådet. ÅTGÄRDER FÖR NATURMILJÖER, ARTER OCH FRILUFTSLIV Åtgärder för naturmiljöer, arter och friluftsliv är ett brett arbetsområde och inkluderar anslagen åtgärder för en värdefull natur, ersättning för viltskador m.m. och stöd till frilufts- och miljöorganisationer. Anslaget för åtgärder för värdefull natur finansierar åtgärder för naturvårdande skötsel och tillgängliggörande av skyddade områden, förvaltning av Naturvårdsverkets fastighetsinnehav inklusive investeringar i och underhåll av byggnader samt utstakning, inmätning och gränsmarkering av nya naturreservat. Anslaget är även viktigt för att ge förutsättningar för ett rikt friluftsliv i de skyddade områdena, i tätortsnära natur och på de statliga fjällederna. Det bidrar även till arbetet med viltförvaltning, till exempel rovdjursinventeringar och information om rovdjur. TABELL 29. PRESTATION:ÅTGÄRDER FÖR NATURMILJÖER, ARTER OCH FRILUFTSLIV* 2013 2014 2015 Antal beslut om fördelning av: Åtgärder för skydd av värdefull natur bidrag*** 68 54 95 Antal beslut om fördelning av: Ersättning för viltskador**** 42 22 — Antal beslut om fördelning av: Stöd till friluftsorganisationer 1 1 1 Antal beslut om fördelning av: Stöd till miljöorganisationer 16 13 14 20 776 18 696 19 673 Vår hanteringskostnad, tkr** *Prestationen har döpts om sedan 2014 då den har utvecklats och även inkluderar Ersättning för viltskador, Stöd till friluftsorganisationer och stöd till miljöorganisationer. I prestationen ingår löpande vägledningsinsatser som inte kan specificeras till volym men inkluderas i hanteringskostnaden. ** Hanteringskostnaden inkluderar inte kostnader för framtagande av viltstrategi. Denna kostnad ligger under regeringsuppdrag kapitel 5. En justering har skett av hanteringskostnaden för 2013 och 2014 då kostnaden för fastighetsförvaltning ej tidigare inkluderats. *** Skötsel av skyddade områden, Bevara och utveckla friluftsliv, Naturum och besök till Sveriges nationalparker, Life, LONA, Åtgärdsprogram för hotade arter i ett landskapsperspektiv, Stöd och samverkan till rovdjurs- och viltförvaltningen. **** Redovisade siffror har ett års förskjutning dvs uppgifter från föregående år. Anslaget Åtgärder för skydd av värdefull natur var 2015 drygt 757 mkr. Anslaget Ersättning för viltskador m.m. var 17 mkr och Stöd till friluftsorganisationer var 27,8 mkr. Stöd till miljöorganisationer var 2015 12,5 mkr. Våra prestationer inom anslagen mäts i antalet fördelningsbeslut. Ofta kan det i ett och samma beslut ingå medel för olika typer av åtgärder. 90 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:3 Åtgärder för värdefull natur Åtgärder för värdefull natur Anslaget finansierar åtgärder för naturvårdande skötsel och tillgängliggörande av skyddade områden, förvaltning av Naturvårdsverkets fastighetsinnehav, inklusive investeringar i och underhåll av byggnader, utstakning, inmätning och gränsmarkering av nya naturreservat, drift av naturum, viltförvaltning, åtgärdsprogram för hotade arter samt lokala och kommunala naturvårdsåtgärder, LONA. Anslaget är även viktigt för att ge förutsättningar för ett rikt friluftsliv i de skyddade områdena, i tätortsnära natur och på de statliga fjällederna. En stor del av anslagen delas ut i form av bidrag till länsstyrelserna utifrån fördelningsnycklar som har sin utgångspunkt i respektive läns behov. Våra fördelningsbeslut är förenade med vägledning för genomförande. Det handlar om allt från genomförande av större konferenser, skriftliga vägledningar till vägledning via telefoni. Antalet beslut ökade 2015 på grund av regeringens vårändringsbudget, där stora delar av tilläggsanslaget fördelades ut som bidrag. Utöver länen är även, stiftelser och en lokal förvaltningsorganisation mottagare av medel från anslaget. En mer fullständig redovisning lämnas till regeringen mars 2016. TABELL 30. FÖRDELADE MEDEL ANSLAG 1:3 Omfattning på anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, ap.1, tkr 2013 2014 2015 619 535 636 535 757 416 Totalt fördelade medel 612 334 638 816 737 897 varav Skötsel av skyddade områden* 364 468 366 291 443 302 22 291 31 425 34 207 varav Investeringar i naturum och andra skyddade områden varav Rovdjur 80 389 74 091 73 557 varav Viltförvaltning 15 439 19 197 18 974 varav Åtgärdsprogram för artbevarande 44 688 45 031 45 030 4 679 5 737 6 814 47 439 40 098 40 175 varav Friluftsliv varav LONA varav Naturumsverksamhet 33 774 34 245 34 680 varav Övrigt** 35 554 30 194 44 780 – 36 386 – 7 492 – 3 622 Återtag oförbrukade medel*** * I vårändringsbudgeten höjdes anslaget med 110 mkr. Ca 87 mkr av dessa fördelades till länsstyrelserna för underhållsåtgärder på Naturvårdsverkets byggnader ** I posten ingår tex Artportalen, Artdatabanken, biogeografisk uppföljning, arbete med ekosystemtjänster. Under 2015 tillkom arbete med grön infrastruktur och lavinprognoser. Arbete med myggbekämpning har flyttats från "Skötsel av skyddade områden" till "Övrigt". *** Naturvårdsverket återtar föregående års utbetalda oförbrukade bidrag från länsstyrelserna. Beloppet har fortsatt att minska jämfört med tidigare år. Skötsel av skyddade områden För att värdena i de skyddade områdena ska bevaras och utvecklas, är skötsel av central betydelse. Bevarandet handlar både om biologiska värden och värden för friluftsliv och kulturmiljö. Den största andelen av det totala anslaget, cirka 59 procent eller 443 mkr, går till skötsel av skyddade områden. Av detta är NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 91 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Ett rikt odlingslandskap INSTRUKTIONEN § 3.16-17p Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljö 92 naturtypskötsel den mest resurskrävande och inom denna, framför allt arbetet med restaurering av skyddad mark, samt ängsbruk och betesdrift på skyddad mark. Naturvårdsverkets förvaltningsuppdrag omfattar även nationalparksfastigheter, naturreservatsfastigheter samt vissa andra fastigheter för naturvårdsändamål. Eftersom vi inte har någon regional organisation anlitar vi länsstyrelserna som uppdragstagare för vissa fastighetsförvaltningsuppgifter. Uppdraget omfattar ekonomisk, juridisk och teknisk förvaltning av den fasta egendomen. Som stöd till detta arbete levererar Naturvårdverket investeringsplan, underhållsplan, avvecklingsplan, vägledning för fastighetsförvaltning samt beslut om bidrag för kostnader. Kostnaden för förvaltningsuppdraget, vilket ingår i skötsel av skyddade områden, har ökat något sedan 2014. Kostnaden var 2015 11,5 mkr, jämfört med 10,9 mkr förra året. Likaså har kostnaden för reparationer ökat. Den var cirka 11 mkr högre 2015, än vad den var 2014. Ökningen skedde i samband vårändringsbudgeten, vilken gav utökat utrymme för underhåll av våra fastigheter. Investeringar har ökat cirka 3 mkr. Reparationer ingår i investeringar i naturum och andra skyddade områden. Bevara och utveckla friluftsliv Arbetet med friluftsliv och tillgängliggörande är en viktig del i förvaltningen av skyddade områden. Genom att skapa förutsättningar för friluftsliv i skyddade områden ökar vi möjligheterna för alla att ta del av vår skyddade natur, något som i förlängningen kan öka förståelsen för naturvärden och behovet av att skydda områden. Arbetet består av vägledning, utbildning och utveckling av friluftsliv. Det handlar om tillgänglighet (såväl fysisk som tillgång till information och kunskap), naturvägledning (bemannad och obemannad) och arbete för att öka kunskapen kring allemansrätten. Ett annat exempel på vägledning är ett arbete som handlar om förutsättningar för att bedriva organiserat friluftsliv och naturturism i skyddade områden. Genom bidrag till bland annat länsstyrelserna, Stiftelsen Tyrestaskogen, Laponiatjuottjudus, Svenskt friluftsliv (som fördelar vidare medel till friluftslivsorganisationer), Håll Sveriges Rent och Centrum för Naturvägledning på SLU verkar vi för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas. Bidragen under posterna skötsel av skyddade områden, friluftsliv, naturumsverksamhet och LONA är speciellt viktiga för att bevara och utveckla friluftslivet. Exempel på vad bidraget har använts till finns på sid 94 i uppslaget Upprustning leder vägen till värdefull natur. Naturvårdsverket samarbetar och samverkar i arbetet med olika aktörer. I arbete med naturvägledning samarbetar vi med Centrum för naturvägledning. I arbetet med utställningar och verksamhet i naturum samarbetar vi med Naturhistoriska riksmuseet och i arbete med säkerhetsfrågor i friluftssammanhang samarbetar vi med Fjällsäkerhetsrådet och Nationella skoterrådet. Tankesmedjan för friluftsliv är ett forum där olika organisationer, kommuner och myndigheter för dialog, delar erfarenheter och diskuterar framtidens friluftsliv. Vi genomför årligen en undersökning för att utse årets friluftskommun. Syftet med detta är att stimulera utveckling av friluftsarbetet i Sveriges kommuner. År 2015 blev Örnsköldsvik årets friluftskommun. I Örnsköldsviks friluftsprogram, NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN som beslutades 2014, anges att alla ska ha möjlighet till nära naturupplevelser och ett rikt och varierat friluftsliv. Det tätortsnära friluftslivet har hög prioritet i Örnsköldsvik. Nästan alla, 98 procent, av kommunens medborgare har ett grönområde inom en radie av 300 meter från sin bostad. Mer information finns i kapitel 12 Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken 2015. Naturum och besök till Sveriges nationalparker Naturum är besökscentrum i attraktiva naturområden och syftar till att besökaren på ett lustfyllt sätt ska få kunskap om naturen, förståelse och känsla för dess värden samt vilja bege sig ut i naturen, vistas där och få en fin upplevelse. Naturums nationella riktlinjer har under året reviderats. De nya riktlinjerna poängterar samverkan med andra aktörer. Utmärkelsen Årets naturum gick 2015 till Naturum Vålådalen. Genom att på ett pedagogiskt sätt bjuda in besökare till diskussion om fjällens nyttigheter har Naturum Vålådalen synliggjort årets tema Ekosystemtjänster. Levande skogar Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker TABELL 31. ANTAL BESÖK TILL NATURUM Antal besök* Antal besök skolor 2013 2014 2015 1 580 000 1 480 000 1 600 000 27 000 27 500 28 300 *Vi räknar antalet passager vid entreerna. Därför saknas könsuppdelad statistik. Det finns ingen könsuppdelad statistik för naturums besökssiffror 2015. I en undersökning bland besökare i naturum 2008, framkom emellertid att 57 procent av besökarna var kvinnor och 43 procent män. Vi har ingen anledning att tro att siffrorna har ändrats speciellt mycket sedan dess. Under 2015 sammanställde och publicerade vi resultaten från en omfattande besökarundersökning som gjordes i alla Sveriges 29 nationalparker under 2014. Vi genomförde undersökningen tillsammans med nationalparksförvaltarna. Cirka 5000 av de totalt 2,4 miljoner besökarna, svarade på enkäten. Detta är den första nationella besökarundersökningen som gjorts. Resultatet visar att besökarna i Sveriges nationalparker är nöjda med sitt besök. Nationalparkerna är attraktiva att besöka och att de satsningar som vi genomfört under åren i form av entréer, information, tillgänglighet och leder, uppskattas av besökarna. Den största andelen besökare, 37 procent, besöker en nationalpark för första gången. Andelen kvinnor är högre, 41 procent, än andelen män som är 32 procent. De flesta som svarade på enkäten kände till platsen sedan tidigare. Övriga har fått information, i fallande ordning, via en släkting, genom en guidebok/broschyr eller via naturum. Det är ingen större skillnad mellan hur män och kvinnor har fått information. Det enda som kan noteras är att större andel kvinnor än män har fått information av en släkting. Motiven till besöket skiljer sig inte nämnvärt mellan könen. Ett strategiskt arbete med besöksundersökningar i skyddade områden kommer att pågå under 2016 bland annat till följd av dessa resultat. Webbplatsen sverigesnationalparker.se, som har som mål att bidra till att öka antalet besök till Sveriges nationalparker, har haft 328 000 besökare 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 93 Upprustning leder vägen till storslagna fjäll. År 2015 blev det lättare för allmänheten att njuta av fjällen. Med hjälp av extra pengar i vårbudgeten kunde Naturvårdsverket möjliggöra för länsstyrelserna och Laponiatjuottjudus att rusta upp de statliga lederna i fjällen. Broar och spänger har bytts ut och reparerats, nya rastskydd och dass har byggts eller renoverats och leder har markerats och röjts. Resultatet har blivit att besökare på lederna kan färdas säkrare och därmed tryggt kan uppleva vår storslagna fjällmiljö. I Vårförändringsbudgeten höjdes anslaget 1:3, Åtgärder för värdefull natur. I propositionen lyftes fjälledernas betydelse i storslagna fjäll tydligt fram. Starten för vandringen till fjällupplevelsen har gått! Tack vare god kunskap om upprustningsbehovet på de statliga lederna i fjällen fanns redan sedan tidigare prioriterade upprustningsåtgärder. Cirka 15,5 miljoner kronor finns anslagna för att rusta upp lederna utöver det ordinarie årliga anslaget på 15 miljoner kronor. Under 2015 har upprustningen ägt rum. Arbetet har gått bra och upprustningen kommer att göra stor nytta för besökarna på fjället. 15,5 milj. till upprustning 94 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 36 broar 24 gamla broar har bytts ut mot nya och 12 broar har renoverats. Detta möjliggör fortsatta upplevelser i storslagna fjäll då broarna ger möjlighet att färdas även över vattendrag som inte går att vada, en viktig förutsättning för färd genom fjällandskapet. Tack vare en grundlig utredning om upprustningsbehovet på statliga fjälleder 2014 kunde nya pengar i vårbudgeten riktas till de mest angelägna insatserna. UPPRUSTNING AV FJÄLLEDER PÅVERKAR FÖLJANDE MILJÖKVALITETSMÅL: Storslagen fjällmiljö 186 kilometer leder har röjts. Tack vare det blir vandrarens och skidåkarens väg bekvämare och leden lättare att hitta. 186 km röjda leder 11 nya rastskydd har byggts och kommer i vinter transporteras ut och ersätta gamla och slitna rastskydd. Dessutom har 10 rastskydd renoverats så att skidåkare och vandrare hittar bra skydd när behov finns. Genom upprustningen har fjälledernas roll som fungerande infrastruktur för besökare i storslagna fjäll förstärkts. Besökarna kan få upplevelser och kan färdas säkert. Dessutom är hänsynen till flora, fauna och rennäring stor. Årets insatser har tagit oss en bra bit på vägen. Med fortsatt upprustning kommande år är fjällupplevelsen i mål. 332 km led har fått en förbättrad markering. Tack vare detta kan besökarna enklare följa leden och får en säkrare färd. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 95 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Det kan jämföras med 68 000 besökare 2014, då webbplatsen lanserades. Flest webbplatsbesökare kommer från Sverige, därefter i fallande antal från Danmark, Tyskland, USA, Storbritannien och Nederländerna. INSTRUKTIONEN § 8a EU:s miljöfond Life EU:s miljöfond Life bidrar med betydande belopp till naturvårdsåtgärder. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Life-programmet i Sverige. EU-kommissionen delar årligen ut pengar till projekt i medlemsländerna. Under 2015 beviljades ett Life-projekt som Naturvårdsverket medfinansierar. Projektet SemiAquatic Life drivs av Länsstyrelsen i Skåne län och ska förbättra statusen för groddjur, reptiler och halvakvatiska insekter. Projektet var ettårigt och hade sitt slutseminarium om våtmarksrestaurering. Utöver detta har nio Life-projekt med medel från Naturvårdsverket pågått under 2015. Life-programmet innehåller även andra delar där vi bistår med information, råd och granskningar av ansökningar. År 2015 har 24 Life-ansökningar från Sverige skickats till EU-Kommissionen. Besked om beviljande väntas under våren 2016. TABELL 32. LIFE – NYA PROJEKT OCH PÅGÅENDE 2013 2014 2015 Antal under perioden beslutade NYA medfinansieringsprojekt under anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur 3 2 1 Antal under året pågående medfinansieringsprojekt under anslaget 1:3 8 10 9 Medfinansiering per år, tkr 0 10 612 25 299 Lokala naturvårdssatsningar Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, innebär en möjlighet att söka stöd för vissa naturvårdsprojekt. Det ska stimulera kommunernas och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Naturvårdsverket samordnar och följer upp arbetet samt fördelar medlen till länsstyrelserna som sedan beslutar om bidrag till kommunerna. LONA-bidragen förutsätter en medfinansiering med minst samma summa som bidraget. Under 2015 beviljades stöd till 225 projekt. Totalt fördelades 39 mkr till länsstyrelserna för projekt och administration. Utöver projektbidrag har medlen även använts till ärendehantering på länsstyrelserna, kostnader för avskrivning av datasystem, utbildning med mera. Under 2015 har Naturvårdsverket arrangerat LONA-träffar som nått ett hundratal personer från olika kommuner. För att nå fler, filmas föredragen och görs tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida. LONA-bidragen har bidragit till att det vardagsnära friluftslivet har ökat. Det har skett genom projekt som lett till ökad tillgänglighet och bättre skötsel och förvaltning av främst tätortsnära natur. Ett rikt växt- och djurliv 96 Åtgärdsprogram för hotade arter i ett landskapsperspektiv Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper är verktyg för att identifiera viktiga åtgärder där de gör störst naturvårdsnytta. Under 2015 fastställdes tio nya åtgärdsprogram och tre program som hade löpt ut uppdaterades. Exempel på NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN sällsynta arter och naturtyper som berörs är fältpiplärka, barbastell (bredörad fladdermus), fältgentianor och sandstäpp. Naturvårdsverket erbjuder, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, en plattform för samverkan i form av årliga träffar med viktiga aktörer, däribland länsstyrelserna, Jordbruksverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen och frivilligorganisationer. Årets träff fokuserade på strategiskt naturvårdsarbete. TABELL 33. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HOTADE ARTER Antal nya fastställda program* Antal uppdaterade program Antal genomförda och avslutade program Antal totalt fastställda och gällande program** 2013 2014 2015 9 17 10 12 18 3 6 6 0 117 127 130 * 2015: Varav två åtgärdsprogram, fältpiplärka och sandstäpp, ersatte tidigare versioner av åtgärdsprogram. **Fel antal angavs i 2014 årsredovisning INSTRUKTIONEN § 3.19 Stöd och samverkan till rovdjurs- och viltförvaltningen Stöd till rovdjurs- och viltförvaltning innehåller ett brett spektrum av bidrag till olika åtgärder inom området. Större delen av bidragen gick 2015 till rovdjursinventering, rovdjursbidrag samt Mårdhundsprojektet. Beskrivning av vårt arbete med rovdjursinventering finns i kapitlet Ta fram kunskap och underlag. TABELL 34. UTBETALDA BIDRAG INOM ROVDJUR- OCH VILTFÖRVALTNING (MKR). 2013 2014 Bevarande av genetiskt viktig varg 7 863 0 0 Genetisk förstärkning av vargstammen 4 653 500 5 0 0 280 Uppdrag att se över skyddsjakt efter varg och nya regler för skyddsjakt 2015 Åtgärder till skydd för renar 1 000 1 000 1 000 Övrigt vilt 3 387 1 850 2 058 Drift och förvaltning av IT-system 3 690 2 008 3 327 SVA viltsjukdomar 1 613 2 944 2 951 DNA-analyser 5 644 5 567 4 966 Övrigt rovdjur 4 835 7 010 8 561 Bekämpning mårdhund 3 796 7 836 8 000 Viltskadecenter, drift 7 500 8 000 8 678 17 700 17 929 15 485 Rovdjursbidrag Rovdjursinventering 34 149 38 643 37 221 Summa utbetalda bidrag 95 830 93 287 92 532 Under året har Naturvårdsverket tagit ytterligare steg mot en regionaliserad rovdjursförvaltning. Bland annat har vi tagit fram en åtgärdsplan som ett sätt att tydliggöra planering och ansvar för de åtgärder som framkommit i de NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 97 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur. Vi har väglett länsstyrelserna om användandet av rovdjursbidraget samt om förutsättningar för regionala beslut om licensjakt efter varg. En utbildning i beslut om skyddsjakt har också genomförts för länsstyrelserna under året. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för svensk viltförvaltning. Den ska fungera som en grund för vårt arbete de närmaste åren och vara en vägvisare för andra myndigheter och aktörer. En viktig utgångspunkt i strategin är viltets värde och betydelse för många människor och verksamheter. Strategin föreslår förändringar på nationell nivå och innehåller en övergripande vision, liksom mål och delmål för det ansvar som vi som central myndighet har för jakt och vilt. Vi har också tagit fram en handlingsplan för att förbättra kapaciteten att samordna och vägleda länsstyrelsernas arbete med viltförvaltning. Samverkan med länsstyrelserna är en omfattande del av viltförvaltningen och har prioriterats högt. Under året har 24 möten med regionala rovdjurs- och viltchefer hållits. För att stödja samverkan med externa aktörer som berörs av viltförvaltningen har vi haft två möten med det nationella Rovdjursrådet och tre möten med det nationella Klövviltsrådet. Därtill ytterligare möten med vardera Svenska Jägareförbundet, Sametinget, Naturhistoriska riksmuseet och Skogsstyrelsen. I maj 2015 arrangerade vi konferensen Skogens guld. Konferensen är en mötesplats för beslutsfattare och andra som påverkar jakt- och viltområdet i Sverige med inriktning på viltet som en resurs för samhället. Konferensen Skogens guld, vars tema 2015 var Se möjligheter, är en viktig mötesplats för arbetet inom den nya strategin för viltförvaltningen. Det visar den utvärdering av konferensen som gjordes. Deltagarna uppfattar konferensen som nytänkande och en mötesplats för nya idéer. En övervägande majoritet vill att konferensen arrangeras igen. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering 1:7 Ersättningar för viltskador med mera Ersättning för viltskador Viltskadeanslaget, anslag 1:7 Ersättningar för viltskador med mera, spelar en viktig roll för acceptansen för fredat vilt. Den största delen av anslaget går till ersättning för skador på gröda som fåglar orsakat. Länsstyrelserna äskar medel ur anslaget för viltskador två gånger per år. TABELL 35. UTBETALD ERSÄTTNING FÖR VILTSKADOR MED MERA (ANSLAG 1:7)* 2012 2013 2014 Bidrag till förebyggande åtgärder Antal mottagare Tkr 124 141 137 4560 3062 5367 Ersättning för uppkomna skador vilt Antal mottagare Tkr 420 357 349 7628 6078 6393 Besiktningar, information och utbildning Tkr Totalt 5483 5106 5658 17671 14246 17418 * Statistik för 2015 finns inte tillgänglig förrän april 2016: den bygger på inrapportering från länsstyrelserna. 98 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ÅTERRAPPORTERING Bidraghatering 1:2 ap.6 Bidrag till ideella miljöorganisationer INSTRUKTIONEN Bidrag till friluftsorganisationer och miljöorganisationer Naturvårdsverket fördelar bidrag till friluftsorganisationer via organisationen Svenskt Friluftsliv som i sin tur fördelar bidrag vidare ut till friluftsorganisationer. År 2015 har Svenskt Friluftsliv fördelat vidare 27,8 mkr. Under 2015 fördelade vi 12,5 mkr till miljöorganisationer. Av dessa gick 10,1 mkr gick till sex ideella miljöorganisationer, vilka vi bedömt viktiga för arbetet med miljökvalitetsmålen. Resten av anslaget fördelades utifrån bedömning av hur projekt och organisationer bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen. Totalt inkom 26 ansökningar om 7,5 mkr. Av dessa fördelades 2,4 mkr på sju projekt vid sju organisationer. EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN § 3.12-13p ÅTERRAPPORTERING TABELL 36. PRESTATION: EFTERBEHANDLA FÖRORENADE OMRÅDEN* Bidragshantering 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Beslut Åtgärder Vår hanteringskostnad, tkr** Omfattning på anslaget, tkr 2013 2014 30 40 2015 51 4 050 4 351 4 645 393 718 376 018** 397 598 Fördelade medel, tkr 390 102** 346 438 395 478 Varav fördelat till åtgärder, tkr 292 502** 266 768 324 310 Giftfri miljö * I prestationen ingår löpande vägledningsinsatser som inte kan specificeras till volym men inkluderas i hanteringskostnaden. **Siffrorna är justerade jämfört med 2014 års årsredovisning. I Sverige finns fortfarande många områden som förorenats av tidigare verksamheter. Dessa områden ska åtgärdas av den som orsakat problemet så att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Staten tar ansvar för efterbehandling när ansvariga verksamhetsutövare saknas. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella samordningen och prioriteringen av det statliga efterbehandlingsarbetet. Vår största arbetsuppgift är att prioritera och fördela medel till historiska objekt där det saknas en ansvarig som kan bekosta saneringen. Vi följer upp detta arbete och ser till att fördela pengarna där de gör mest nytta. Vi fördelar medlen till utredningar, åtgärder, tillsyn och tillsynsprojekt i Sverige. Våra prestationer inom anslagen mäts i antalet fördelningsbeslut. De är avgörande för val av objekt och bestämning av ambitionsnivå i saneringarna. Under 2015 har vi fattat 51 beslut om medel till 27 nya och 14 befintliga, fördyrade saneringar, liksom tio återtag av kvarvarande medel. Antalet beslut 2015 är något högre än 2014. En lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling för 2015 skickas till regeringen i april 2016. Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 99 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Fokus på åtgärder ökar takten i saneringsarbetet I samverkan med länen har vi under året slutredovisat det inventeringsarbete av förorenade områden som pågått under åren 1999 – 2015. När inventeringen nu är slutförd, har vi ett bra underlag för att kunna avgöra vilka områden som behöver undersökas vidare och slutligen åtgärdas. År 2015 finansierade anslaget minst en ny utredning per län och vi fördelade sammanlagt cirka 324 miljoner till åtgärder. TABELL 37. EFTERBEHANDLING, ANTAL OBJEKT I OLIKA FASER* Totalt antal riskklassade objekt 2013 2014 2015 23 268 23 677 24 435 755 777 813 Antal pågående och avslutade utredningar (ackumulerat)* Antal pågående åtgärder Antal avslutade åtgärder (ackumulerat)* Antal avslutade åtgärder , uppföljning genomförd och objektet klart (ackumulerat)* 41 41 53 150 154 157 88 93 100 *De ackumulerade siffrorna gäller från när anslaget inrättades Oskarshamn är det hittills största efterbehandlingsprojektet med statligt bidrag. Under 2015 har Oskarshamn främst arbetat med att färdigställa den deponi dit de förorenade muddringsmassorna ska komma. En försening till följd av den överklagade upphandlingen, medförde att ingen muddring har genomförts och projektet kommer behöva arbeta ikapp den förlorade tiden under 2016. Vi har pekat ut området teknikutveckling som en möjlig sektor där det kan finnas metoder för att öka saneringstakten och därmed minska riskerna från förorenade områden. Naturvårdsverket har under 2015 startat ett projekt som syftar till att främja innovativa åtgärdstekniker för efterbehandling. Det ska kunna bidra till att saneringstakten ökar. I Visby på Gotland finns exempel på ett sådant projekt. Här har det under 2015 genomförts ett efterbehandlingsprojekt på en tidigare kemtvätt. Markföroreningen har efterbehandlats med en, för Sverige, ny saneringsmetod som innebär att marken värms upp av elektricitet. Byggnaden har kunnat bevaras trots sanering eftersom metoden inte kräver rivning för att efterbehandla underliggande jord. Vid många av objekten som saneras med statliga medel finns en part som är ansvarig för en del av föroreningen och som därmed ska bidra med medel till åtgärderna. Vid dessa objekt är tillsynen en viktig förutsättning för att statliga bidrag ska kunna betalas ut till den del av saneringen där det saknas en ansvarig part. Två högt prioriterade objekt, där åtgärderna drivits fram genom länsstyrelsens tillsyn, är Vartas tidigare batterifabrik och Södras tidigare impregneringsanläggning i Hultfreds kommun. Genom överenskommelser svarar de två tidigare verksamhetsutövarna för 70 procent av de totala kostnaderna för åtgärder av föroreningarna vid batterifabriken. För att finansiera resterande 30 procent av kostnaderna har Naturvårdsverket beslutat om att ge totalt två miljoner kronor i bidrag till förberedelser. För objektet Södras impregneringsanläggning har ansva- 100 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN ret fastställts till 50 procent av de totala kostnaderna. Även här har Naturvårdsverket beslutat om bidrag till förberedelser till ett belopp av fem miljoner kronor. ÅTERRAPPORTERING Bidragshantering Oförbrukade bidrag Effektiv fördelning och förbrukning av medel Naturvårdsverket har under året, tillsammans med länsstyrelserna, fortsatt att aktivt arbeta med att minska de oförbrukade bidragen. Vi har tillsammans tagit fram en ny kvartalsredovisningsmall som började tillämpas under 2015. Detta har medfört möjligheter till en uppdaterad och effektiv övergripande ekonomihantering som ger överblick och möjlighet att fördela om bidrag mellan olika åtgärder. För att skapa ytterligare överblick har vi gjort en arbetsplan för åtgärdsobjekten tillgänglig på Naturvårdsverkets hemsida. Naturvårdsverket har tillsammans med länsstyrelsen deltagit i workshop om projektrisker och säkrare ekonomiska analyser i bidragsansökningar. Med utökad kunskap om projektrisker och ekonomiska analyser minskar sannolikheten för oförbrukade bidrag hos länsstyrelserna. De bidragsmedel som finns på länsstyrelserna över årsskiftena är bundna till specifika pågående projekt. I det fall projekten förändras under året så att medel inte används, omfördelar Naturvårdsverket, där det är möjligt, bidragen till andra prioriterade projekt. Med nuvarande storlek på anslaget och organisation samt projektens karaktär, kan vi inte, med en rimlig administration, nå längre med att minska de oförbrukade bidragen. Sjöfartsverket har fått bidrag med två miljoner kronor under 2015 då en förlängning av Sjöfartsverkets regeringsuppdrag Miljörisker sjunkna vrak, gjordes. Aktiviteterna under 2015 innefattade bland annat slutförande av de undersökningar som påbörjades 2014, fortsatt utveckling av riskanalysverktyg för prioritering av eventuella vraksaneringsinsatser, ekotoxikologiska undersökningar av effekter av låga koncentrationer av olja i marina sediment, samt undersökningar av de efter andra världskriget sänkta vraken utanför Måseskär på västkusten. Finansiering av tillsyn för efterbehandling Den utvärdering som vi genomfört under året visar att den rättspraxis som har utvecklats har inneburit att den part som har förorenat innan 1969 får ta en relativt liten del av ansvaret. Det statliga anslaget för sanering får bara användas till de områden där ingen ansvarig part som kan bekosta saneringen, finns. Tillsynen är därför ofta en förutsättning för att saneringen som bekostas av förorenaren ska kunna komma till stånd, se exemplen ovan. Under 2015 fördelade Naturvårdsverket 32 mkr för förstärkning av länsstyrelsernas tillsyn, vilket motsvarar 40 tjänster. Vi finansierar även en tillsynssamordnare för länens tillsynsarbete samt expertstöd för tillsynsmyndigheter via SGI. Vägledning och information Under 2015 finansierade vi tillsynsprojekt på länsstyrelserna för 4,1 mkr. Projekten kan till exempel vara olika informationsinsatser, metodikutveckling eller annat stöd för den egna tillsynen. Den största delen av tillsynsprojekten är olika typer av tillsynsvägledning i form av utbildningar, gemensamma branschprojekt, NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 101 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN framtagande av checklistor och liknande. Projekten bidrar till kommunernas viktiga tillsynsarbete genom en kunskapsuppbyggnad. På portalen ebhportalen.se går det att ta del av resultatet från projekten. Naturvårdsverket har färdigställt vägledningen för statusrapporter som utgör en del av implementeringen av IED-direktivet. Vi ger tillsynsmyndigheten vägledning om när statusrapporter ska upprättas och vad den ska innehålla. Kravet på statusrapporten innebär att industriområden blir undersökta som kanske inte annars hade blivit det. Arbetet för att minska spridningen av PFOS/PFAS, så kallade perflourerade ämnen, har fortsatt under 2015. I ett myndighetsnätverk med bland annat Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges geologiska undersökning, Statens tekniska institut har arbete genomförts med att informera om myndigheternas olika ansvarsområden, kartlägga situationen, bedöma riskerna och utreda möjliga åtgärder. Resultatet syns i de olika organisationernas regeringsuppdrag och i samverkan med andra aktörer. Vi har också hållit föredrag på nätverket Renare Marks vårmöte och vi har arrangerat en egen stor konferens där vi bjudit in Sveriges geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och alla länsstyrelser. Vi har under 2015 även fördjupat vårt samarbete med Sveriges geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning. ÅTERRAPPORTERING KLIMATKLIVET Bidragshantering 1:18 Klimatinvesteringar TABELL 38. PRESTATION: KLIMATKLIVET 2013 Begränsad klimatpåverkan 2014 2015 Prestation: Antal beslut om fördelning av anslaget — — 98 Vägledning genomförande — — (1) Vår hanteringskostnad, tkr — — 4 900 Omfattning på anslaget, tkr — — 107 000 Totalt fördelade medel, tkr — — Totalt beslutade medel, tkr: 81 705 268 781 Total investeringskostnad, inklusive den sökandes del, tkr — — 685 059 Utsläppsminskning ton/år — — 88 137 I juni 2015 fastställdes förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar. Det är regeringens största satsning på klimatet och ett uppdrag från regeringen till Naturvårdsverket. Vi gav satsningen namnet Klimatklivet. I samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ger vi stöd till lokala klimatinvesteringar på lokal och regional nivå i Sverige. De investerade medlen ska ge största möjliga klimateffekt och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen i Sverige. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet. År 2015 uppgick stödet till 107 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för perioden 2016 – 2018. 102 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Våra prestationer inom anslaget mäts i antalet fördelningsbeslut samt vägledning för genomförande. Vägledningen är i första hand till länsstyrelserna så att de i sin tur kan vägleda dem som söker bidrag. Vägledningen är avgörande för att de ansökningar vi får in ska motsvara syftet med stödet. Vägledningen är inte av den art så att det är möjligt att räkna antalet utan är en löpande leverans under året. Förordningen om stöd till lokala klimatinvesteringar trädde i kraft i juni 2015. En mer utförlig redogörelse för Klimatklivet skickas till regeringen i mars och augusti 2016. Under våren bemannade Naturvårdsverket den projektgrupp som arbetar med Klimatklivet. Under 2015 har vi haft två ansökningsomgångar för Klimatklivet. I den första omgången fick vi 434 ansökningar och i den andra cirka 210 ansökningar. Totalt har 98 ansökningar fått stöd från Klimatklivet 2015. Åtgärdernas beräknade minskning av växthusgaser motsvarar 88 000 ton koldioxid, eller cirka 1,5 miljoner ton under hela den beräknade livslängden. Det beslutade stödbeloppet för 2015 var totalt 268 mkr. Den sökande stod för merparten av investeringen. Den totala investeringskostnaden för åtgärderna var 685 mkr. I genomsnitt utgjorde stödet 39 procent av investeringskostnaden. Utsläppsminskningen per investeringskrona var 2,3 kg koldioxidekvivalenter under åtgärdernas totala livslängd. Åtgärderna varar i genomsnitt 18 år. FIGUR 6: ANTAL STÖD PER KATEGORI 60 50 40 30 20 10 0 r ktu u str fra La in dd as B yt v ea g ing sla og Bi en i erg a lsh fal Av n Lu es sd a stg k tru g n tio er nt rin lle tä ks n Ta kt ffe ie erg se ivi g p lvä äp Me tan sl ut e yk C En NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 103 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Det har varit en stor variation mellan åtgärder som fått stöd 2015. De åtgärder som har blivit beviljade medel tillhör olika kategorier: laddinfrastruktur, biogas, tankställen, cykelväg, byte av energislag, energieffektivisering, avfallshantering, metanutsläpp och lustgasdestruktion. Merparten av åtgärderna tillhör kategorin laddinfrastruktur. Inom denna kategori har Klimatklivet bidragit till mer än 1000 laddstationer för elbilar. De största investeringarna inom kategorin biogas har varit uppförande av biogasanläggningar. Exempel på åtgärder inom transporter har varit installation av tankställen för förnybart bränsle som ersätter fossila bränslen och nya cykelvägar. De ansökningarna som har fått stöd inom energikonvertering och energieffektivisering har bland annat handlat om att ta vara på spillvärme, om byte av olja till bioolja och biopellets samt byte av naturgas till fjärrvärme. Inom avfallsektorn görs nu investeringar för att minska utsläpp av metangas och möjliggöra användningen av avfall för biogasproduktion. Slutligen finns flera sjukhus som investerat i minskade utsläpp av lustgas, vilket är en stark växthusgas. Alla dessa åtgärder kommer att bidra till att regeringens initiativ för att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, blir verklighet. Vid bedömningen av ansökningar har vi, utöver de kriterier som framgår av förordningen, börjat utveckla en praxis för bedömning av särskilda frågor vilka är specifika för åtgärder inom olika sektorer. Praxisen utvecklas kontinuerligt i samband med att ansökningar kommer in. Ett exempel är den metod som vi utvecklat i samråd med Energimyndighetens för utsläppsberäkningar. Den behövs för att kunna prioritera de åtgärder som ger största klimatnytta. En utmaning inom Klimatklivet har varit behovet av att utveckla arbetsformer och praxis samtidigt som vi handlägger ansökningarna. För att kunna lämna aktuell information utvecklar vi vår vägledning på Naturvårdsverkets webbsida löpande. Det finns vägledning som riktar sig till företag direkt och vägledning till länsstyrelserna så att de kan vägleda de sökande. Marknadsföring av Klimatklivet har varit mycket viktig i det första skedet. Vi har deltagit i tio möten och seminarium för att informera om Klimatklivet. De olika mötena och seminarierna har riktat sig både mot privata och offentliga aktörer. Klimatklivet presenterades på Almedalen och på Kvalitetsmässan i Göteborg. Mässan riktar sig till kommuner, landsting och andra inom den offentliga sfären. På mässan genomfördes cirka 150 enskilda samtal och två miniseminarier om hur de ansöker till Klimatklivet. Vi bedömer att det är den omfattande marknadsföringen som har lett till att vi redan i första omgången fick många ansökningar som kan leda till stor klimatnytta. Under hösten har vi sänt ut fyra pressmeddelanden. Vi har under 2015 utvecklat ett nära samarbete med såväl länsstyrelser, som andra centrala myndigheter. Vi har genomfört totalt sju webbinarier med länsstyrelserna. Energimyndigheten bidrar med expertstöd när det gäller policyfrågor om energi och klimat, bedömning av infrastruktur till laddstolpar samt metod för utsläppsberäkningar. Andra myndigheter såsom Trafikverket, Jordbruksverket, Boverket, Transportstyrelsen ger sitt expertstöd vid behov inom sina respektive områden. 104 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 GENOMFÖRA MILJÖPOLITIKEN I SAMVERKAN Klimatinvesteringarna bidrar till andra miljömål Utöver klimatnytta bidrar åtgärderna även till uppfyllelsen av andra miljömål och andra samhällsnyttor. Flera av klimatåtgärderna minskar belastningen av föroreningar till luft, till exempel partiklar och kväveoxid. När vi bygger ut laddinfrastruktur ger det möjligheter till en ny fordonsflotta som både ger bättre luft och mindre buller vilket ger förutsättningar till en hållbar stadsutveckling med bäring på God bebyggd miljö. Produktion och tankställen för biogas ger förutsättningar till fossilfria fordon. Energieffektivisering ger upphov till flera synergier i form av mindre energianvändning och därmed mindre användning av fossila bränslen, vilket gynnar miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. De satsningarna som görs inom Klimatklivet på cykelinfrastruktur underlättar för fler att välja cykel istället för bil. Mindre biltrafik har bäring på Frisk luft och God bebyggd miljö. Andra satsningarna som görs inom transporter såsom utveckling av smartare trafiksignaler bidrar till bättre trafikflöden. Ett annat exempel handlar om satsningar på landström för fartyg vilket bidrar till en renare luft och mindre buller. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö FIGUR 7: TOTALT BEVILJADE ANSÖKNINGAR PER LÄN 140 120 100 80 60 40 20 0 d m e d rg n g d d n la ro a d d d ar d ge rg d lan khol Skån nlan obe otte öpin allan ötlan otte psa reb alarn tlan mlan rrlan alm nlan kin lebo tlan a t a n rb k rb Up Ö D äm är rno K ma Ble äv Go g Gö Stoc J V te rm Kro äste Jön H ster Nor G st e a r d s V Ö Vä st Vä Sö Vä NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 105 7. Vår direkta miljöpåverkan Ett framgångsrikt, eget miljöarbete är en trovärdighetsfråga för Naturvårdsverket som nationell miljömyndighet. Därför är direkt miljöpåverkan ett centralt perspektiv i myndighetens strategiska plan. För att identifiera betydande, direkt miljöpåverkan genomför vi en årlig miljöutredning. Miljöutredningen är en inventering, värdering och analys av de direkta miljöaspekterna från föregående år. I analysen bedöms vår verksamhet mot de nationella miljökvalitetsmålen, och följs upp med hjälp av nyckeltal. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Arbetet med direkt miljöpåverkan har under 2015 främst präglats av åtgärder för att minska miljöpåverkan från energianvändning, resor samt inköp av varor och tjänster. Energianvändningen har under 2015 har varit konstant jämfört med tidigare år men fastighetsägarens, Vasakronans, uppföljningssystem har hittills inte varit av tillräckligt bra kvalitet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Ett nytt system är installerat och har under året finjusterats. Vi räknar med stabila resultat från nästa år. Kartläggningen har visat att fastigheten är energieffektiv utifrån nuvarande förutsättningar men att det finns behov av att vidta ytterligare åtgärder. Eftersom vårt byte av styrsystem för värme, kyla och ventilation blev försenat, är det först 2016 vi kan se effekterna av åtgärderna. Antalet inrikes flygresor har under 2015 brutit den sjunkande trenden för att istället öka något. Anledningen till detta är att Naturvårdsverket nyanställt personal. Antalet utrikesresor har däremot minskat något varför det totala antalet flygresor legat kvar på samma nivå. Tågresorna visar en ökande trend. Trots att användningen av bland annat videokonferenser och kommunikationsverktyget Lync fortsätter att öka, ser vi ännu ingen effekt i form av ett minskat, totalt resande. Under 2015 har vi börjat föra statistik över graden av integrering av miljökrav i avtalsvillkoren. Naturvårdsverket har även under 2015 utökat definitionen av begreppet direkt miljöpåverkan. I samband med detta har vi beslutat att skapa enhetliga mätetal för att kunna jämföra och aggregera negativ miljöpåverkan från verkets olika mottagare och leverantörer. VI SKA VARA ETT FÖREDÖME Det finns både interna och externa förväntningar och krav på att Naturvårdsverket ska vara ett föredöme i arbetet med minskad direkt miljöpåverkan. Vi ska också driva på arbetet med att minska den direkta miljöpåverkan från all statlig 106 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 VÅR DIREKTA MILJÖPÅVERKAN verksamhet. Naturvårdsverket har som mål att vara ett föredöme i fråga om direkt miljöpåverkan. Nedan presenteras 2015 års strategier för att nå målet. 1. Vi är ledande på energieffektivisering av kontorslokaler Strategin för effektiv energianvändning omfattar våra kontor i Stockholm och Östersund. Användningen av energi i fastigheterna har under 2015 varit densamma som tidigare år. Brister i kvaliteten i fastighetsägarens uppföljningssystem gör det dock svårt att dra några säkra slutsatser. Den investering i nytt styrsystem som Vasakronan skulle genomfört 2014 sköts upp till 2015. Det nya systemet är nu installerat och har under året finjusterats. Vi räknar med säkra resultat från och med nästa år. För att stärka arbetet med att minska vår energianvändning inledde Naturvårdsverket under året ett samarbete med Energimyndigheten. Syftet var att kartlägga Naturvårdsverkets hela energianvändning. Granskningen visar att fastighetens energieffektivitet var i uppdaterat och bra skick redan innan kartläggningen. Dock finns det ett antal förbättringar som är relevanta att göra för att ytterligare förbättra energieffektiviteten. Med dessa förändringar avser vi minska energianvändningen med ytterligare 30-35 procent. Uppföljningen av energianvändningen avseende el, värme och kyla kommer att kvalitetssäkras under 2016. Vår fastighetsägare i Stockholm, Vasakronan, har valt att i februari 2015 certifiera den fastighet där våra lokaler ingår enligt den internationella standarden Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) och lokalerna fick i samband med det nivå Guld. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. 2. Genom våra avtal med externa utförare och leverantörer säkra att de arbetar enligt våra miljökrav Strategin innebär att vi genom uppföljning ska säkra att våra externa utförare och leverantörer följer de miljökrav vi ställt i avtalen. Det gäller såväl avtal som sluts i samband med upphandlingar, avrop mot ramavtal, som genom överenskommelser med andra statliga myndigheter och institutioner. Arbetet med att implementera processen att integrera både miljökraven och dess mätetal i avtalsvillkoren påbörjades under 2014 och pågår fortfarande. Arbetet har tagit längre tid än beräknat och förväntas vara avslutat under 2016. I första skedet har vi fokuserat på miljökrav för energi, transporter, IT, avfall och livsmedel. Alla är områden där Naturvårdsverkets verksamhet medför jämförelsevis stor miljöpåverkan. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 107 VÅR DIREKTA MILJÖPÅVERKAN 3. Ett förändrat arbetssätt genom användning av ny teknik som leder till ett minskat resande Strategin innebär att vi ska arbeta för att minska utsläppen både från vårt eget, men också från våra samarbetspartners resande. Det kräver ett delvis annat arbetssätt än det vi har idag. Målet 2015 att minska antalet inrikes korta flygresor har inte uppnåtts då antalet medarbetare på verket ökat under året. Även antalet tågresor har ökat. Däremot har sträckan medarbetarna flugit, främst internationellt, minskat vilket sänkt våra totala CO2 -utsläpp. För att öka andelen resfria möten använder våra medarbetare i allt större utsträckning sig av videokonferens och kommunikation med stöd av kommunikationsverktyget Lync. Vi har aktivt deltagit i vidareutveckling och utbildning av medarbetare inför webbmöten. En faktor som bidragit till framgången är det stöd från V-avdelningen som medarbetare erhåller vid produktion och support av resfria möten. Tekniken används både på nationell och på internationell nivå. De miljökvalitetsmål som berörs är Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Giftfri miljö. TABELL 39. ANTAL INRIKES RESOR OCH RESFRIA MÖTEN 2013 108 2014 2015 Inrikes flygresor 1 060 902 982 Inrikes tågresor 1 786 1 891 2 294 Resfria möten 4 213 5 154 15 573 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 8. Kompetensförsörjning Med kompetensförsörjning avses den process i organisationen som syftar till att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. Att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens är delar i kompetensförsörjningsprocessen. SAMMANFATTANDE RESULTATBEDÖMNING Under året som gått har vi utvecklat ett mer ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt. Vad gäller ledarskapet har vi i mätningar kunnat konstatera att våra chefer i större utsträckning än tidigare förmedlar ideal, inspirerar till motivation, ger individuell uppmärksamhet och bidrar till att medarbetarna upplever intellektuell stimulans. Vi har stärkt det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamhetens behov, bland annat genom ett ökat erfarenhetsutbyte och utveckling av samordnarrollen för att bättre fylla aktuella behov. För att möta framtidens kompetensbehov har vi rekryterat 13 nya medarbetare. Syftet var att snabbt komma igång med nya och utökade uppdrag, vilka vi fick i samband med vårbudgeten. Vidare pågår ett arbete med att effektivisera och höja kvaliteten i rekryteringsprocessen. Vi har också förberett för att lägga ut viss kontorsservice, lönehantering och redovisning på externa leverantörer under 2016. EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS Under 2015 har vi haft den övergripande målsättningen att vara en attraktiv arbetsplats där vi alla, med våra olika kompetenser, samarbetar och utvecklas. Vår samlade bedömning är att vi till stor del idag lever upp till denna målsättning. Vi har lätt att rekrytera och får många kvalificerade sökanden. Vi lyckas väl med att behålla våra medarbetare vilka också visar ett stort engagemang i arbetet. Det som kan påverka attraktiviteten negativt idag är den höga arbetsbelastningen, något som vi just nu planerar att vidta olika åtgärder för i syfte att komma till rätta med. Vad gäller samarbetet mellan våra olika avdelningar/ funktioner har vi haft en del svårigheter. Vi är dock nu på god väg att kunna presentera effektiva arbetsmetoder. Bland annat har vi i år verksamhetsplanerat i team för olika effektområden. Det är ett steg mot ett bättre samspel. En utmaning som återstår för att nå målet att bli en attraktiv arbetsplats är att utveckla en kultur där vi i större utsträckning ger varandra konstruktiv återkoppling och använder dialog som redskap i vårt interna samarbete. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 109 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tre strategier beskriver hur vi tänker oss att vi ska nå målet om en attraktiv arbetsplats; 1. Utveckla medvetet och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt, 2. Stärka det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamheten behov, 3. Möta framtidens kompetensbehov och ge möjligheter till utveckling. Arbetet i enlighet med strategierna ovan kan i korthet beskrivas enligt nedan: 1. Utveckla medvetet och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap med vår värdegrund som utgångspunkt Det ledarutvecklingsprogram som vi genomförde 2014 har vi under 2015 följt upp genom att upprepa en så kallad 3600 ledarmätning. Det är en undersökning av medarbetarnas inställning till sina chefers ledarskap. Medarbetarnas svar i år visar att cheferna i högre grad agerar transformativt. Det innebär att de i större utsträckning än tidigare förmedlar ideal, inspirerar till motivation, ger individuell uppmärksamhet och bidrar till att medarbetarna upplever intellektuell stimulans. Undersökningen visar också att sådant som av medarbetarna kan tolkas som passivt ledarskap, det vill säga att cheferna inte markerar närvaro eller styr tillräckligt tydligt, har minskat. I januari 2012 fastslog vi vår värdegrund: ”professionella, offensiva och lyhörda”. Det är en värdegrund som kompletterar den statliga värdegrunden. Sedan dess har vi följt upp hur kunderna uppfattar oss och i år, även tagit reda på hur vi själva upplever att vi lever upp till vår värdegrund. Detta har skett genom att vi kartlagt rådande kultur med hjälp av en enkätundersökning, Culture Transformation Tool (CTT), som besvarades av 59 procent av medarbetarna. Undersökningen visar att medarbetarna upplever att det i organisationen finns hög grad av professionalitet, engagemang och uppdragsfokus, vilket är värdefullt och viktigt för att nå resultat i verksamheten. De egenskaper som delvis anses saknas är lyhördhet och offensivt handlande. Resultaten har omhändertagits av ledningen och arbetet med vår värdegrund fortsätter. Under 2015 har vi genomfört arbetsplatsdialoger i syfte att utveckla arbetsmiljön och verksamheten i alla arbetsgrupper. Med stöd av en facilitator har utvecklingsområden identifierats och förslag till första åtgärder tagits fram. Områden som har identifierats är arbetsbelastning, återkoppling, uppdrag och roller. Resultatet av arbetsplatsdialogerna har varit en del av underlaget för organisationens riskanalyser och arbetsmiljöplaner. Dessa är en vidareutveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En arbetsmiljöåtgärd som vidtogs under hösten i syfte att förebygga ohälsa är införandet av personalstöd, det vill säga en vägledande, lösningsfokuserad rådgivning av experter via företagshälsovården. Samtliga medarbetare har fri tillgång till stödet. Exempel på problem som stödet kan användas för att avhjälpa är stress, relationsproblem, missbruk, ekonomiska problem eller juridiska frågor. 110 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 KOMPETENSFÖRSÖRJNING I samverkan med personalorganisationerna har vi under året gjort en utvärdering av den nuvarande jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsplanen. Vi har också arbetat fram en ny mångfaldsplan för 2016 – 2018. Vi har även påbörjat en översyn av Naturvårdsverkets friskvårdsarbete i samverkan med personalorganisationerna. Syftet med den är att säkra att det bedrivs ett effektivt friskvårdsarbete som involverar många medarbetare. 2. Stärka det tvärgående samarbetet utifrån omvärldens och verksamhetens behov Verket har ett antal samordnare vilka arbetar med både intern och extern samordning. Samordnarna har genomfört två seminarier för erfarenhetsutbyte. De har fått tips av varandra om olika metoder att arbeta med samordning på och på så sätt fått inspiration till förbättrad samordning. Vi har sett över samordningsrollen i syfte att kontrollera att de fyller de aktuella behoven. Under 2015 redovisade vi den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen. För att säkerställa kvalitativt underlag från olika delar av Naturvårdsverket har vi bildat projektgrupper för våra egna miljökvalitetsmål. Arbetssätten i grupperna har varierat. När underlagen hade tagits fram höll grupperna parallella diskussionsmöten där resultat från analys och bedömning av miljökvalitetsmålen, liksom från fokusområden presenterades och diskuterades. Gruppmötena hölls i samband med ett stormöte, som var öppet för alla medarbetare. Syftet med stormötet var att ta omhand resultaten inför höstens verksamhetsplanering. 3. Möta framtidens kompetensbehov och ge möjligheter till utveckling I samband med att vi fick utökade anslag i vårbudgeten och för att möta framtidens kompetensbehov har vi rekryterat ett antal nya medarbetare för att arbeta med bland annat frågor som rör artskydd och naturvård, skyddade områden, efterbehandling av förorenade vatten, produktionsansvar, fastighetsförvaltning, hållbara städer och utveckling av styrmedel på klimatområdet. Det var angeläget att hantera dessa rekryteringar skyndsamt för att klara nya och utökade uppdrag som vi fick i samband med vårbudgeten. Trots tidspress har vi i rekryteringarna lyckats få tag på rätt kompetens och vi har satsat extra på en gedigen introduktion vilket har bidragit till att de nya medarbetarna snabbt har kunnat komma igång med sina uppdrag. Vi har under året drivit två projekt i syfte att effektivisera, förenkla och höja kvalitén i verkets rekryteringsprocess. Det har vi gjort genom att ta fram dels en ny rekryteringsprocess, dels en vision för processen, samt genom att upphandla ett nytt processverktyg. Arbetet är på god väg och kommer slutföras under 2016. I vårt uppdrag att ständigt arbeta med förbättringar har vi fortsatt effektivisera vår verksamhet och fokusera på vår kärnverksamhet. Som ett led i detta har vi efter en intern utredning kommit fram till att viss kontorsservice ska levereras av NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 111 KOMPETENSFÖRSÖRJNING extern leverantör. Upphandling av tjänsterna har pågått under hösten och beräknad driftstart är januari 2016. Vi avser också under kvartal 3, 2016 gå över till Statens servicecenter avseende lön och redovisning för att trygga kompetensförsörjningen inom framförallt områdena lönehantering och systemadministration. I och med detta har vi under året påbörjat ett arbete med att se över våra lokala avtal i syfte att harmonisera vårt regelverk till annan statlig verksamhet. Vi har utvecklat medarbetarnas kompetens för att säkerställa att det finns kunskap om och effektiva arbetssätt för outsourcing inom it, kontorsservice, e-arkiv och kundservice. Vi har även identifierat kompetensbehov och tydliggjort arbetsområden inom ekonomistyrning och webbarbete. Dessa åtgärder har lett till att vi arbetar mer effektivt, serviceinriktat och rättssäkert. Vi har också minskat vårt personberoende och utvecklat våra processer för ekonomihantering. NYCKELTAL KOMPETENSFÖRSÖRJNING Naturvårdsverket hade i medeltal 509 medarbetare under 2015, jämfört med 504 år 2014. Av dessa är 65 procent kvinnor, vilket är detsamma som 2014. Andelen kvinnliga chefer är 59 procent, 2014 var andelen 60 procent. Könsfördelning utifrån kompetenskategorier är i det närmsta oförändrat jämfört med 2014. Under 2015 var medelåldern hos våra medarbetare 47 år, vilket innebär att medelåldern sjunkit med ett år då motsvarande siffra 2014 var 48 år. Vad gäller ålderfördelning utifrån kön har störst förändring skett i gruppen kvinnor upp till 40 år där en ökning skett med 15 personer och i gruppen män under 45 år som ökat med 15 personer jämfört med året innan. Störst minskning har skett i gruppen kvinnor 41-50 år, som minskat med 8 personer och gruppen män 61 år och äldre som minskat med 4 personer Den genomsnittliga anställningstiden är 10 år, vilket är detsamma som året innan. Personalomsättningen var under året 10,5 procent, vilket är på motsvarande nivå som 2014, då personalomsättningen var 10,9 procent. TABELL 40. ÅLDERSFÖRDELNING PER KÖN, TOTALT ANSTÄLLDA (PER 31 DECEMBER 2015) 2013 Kvinnor Män 2015 Kvinnor Män Kvinnor 104 <=40 år 39 100 46 91 52 41–45 år 31 54 25 58 34 51 46–50 år 24 60 31 61 28 60 51–60 år 46 85 42 88 46 95 61–65 år 23 30 22 28 19 30 >= 66 år Summa 112 2014 Män 9 5 6 4 5 4 172 334 172 330 184 344 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 KOMPETENSFÖRSÖRJNING TABELL 41. ANSTÄLLDA, MEDELTAL År Anställda Män Kvinnor 2015 509 35% 65% 2014 504 35% 65% 2013 508 34% 66% TABELL 42. ANSTÄLLDA PER KOMPETENSKATEGORI*, MEDELTAL År Stöd Kärn Ledning Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2015 28 98 127 207 20 Kvinnor 29 2014 29 99 127 203 18 27 2013 27 93 127 217 18 26 * Kompetenskategorier enligt Ag VFS 2003:7 A 2. TABELL 43. SJUKFRÅNVARO I PROCENT 2013 2014 Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden Sjukfrånvaro 3,8 4,2 2015 4,4 Kvinnor 4,2 4,4 5,0 Män 3,3 3,8 3,3 Andelen av total sjukfrånvaro som har varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer 53,6 61,8 59,7 Kvinnor 51,9 59,7 57,0 Män 58,1 66,6 68,0 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 1,5 1,3 2,1 Kvinnor 1,8 1,9 2,3 Män 1,2 0,6 1,5 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30 – 49 år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 3,5 4,0 3,8 Kvinnor 4,5 4,8 5,3 Män 1,1 2,3 1,0 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 4,4 4,5 5,3 Kvinnor 3,9 3,9 4,8 Män 5,1 5,5 6,1 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 113 9. Återrapportering Giftfria och resurseffektiva kretslopp UPPFÖLJNING AV NATIONELLA AVFALLSPLANEN OCH AVFALLSFÖREBYGGANDE PROGRAMMET Naturvårdsverket har följt upp åtgärderna i den nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet. Prioriterade områden är bygg- och rivningsavfall, elavfall, matavfall och textil. I planen finns även åtgärder för att minska nedskräpningen och minska riskerna med utsläpp från avfallsbehandling. Totalt omfattar planen och programmet 325 åtgärder fördelat på femtiotal aktörer. Flest åtgärder riktar sig till Naturvårdsverket och kommunerna. Naturvårdsverket har väglett, följt upp och föreslagit nya styrmedel. Vi har hittills, helt eller delvis, genomfört 94 av våra 109 åtgärder för att förebygga avfall och förbättra avfallshanteringen. Inom byggområdet har Naturvårdsverket och Boverket gjort en tillsynsvägledningskampanj om bygg- och rivningsavfall. För materialåtervinning, matavfall och textilavfall har vi tagit fram etappmål och gett förslag på åtgärder och styrmedel. Inom textilområdet har vi genomfört alla våra planerade åtgärder. Vid årets slut arbetade vi fortfarande aktivt inom ramen för den handlingsplan om hållbara textilier, som tagits fram inom det nordiska samarbetet. Vi har utvärderat handboken om avfall i anläggningsändamål och tagit fram vägledning om gamla deponier och nedskräpning. Vidare har vi påbörjat arbetet med att ta fram en vägledning för offentlig upphandling. Centrala myndigheter har genomfört 80 procent av åtgärderna De centrala myndigheterna har helt eller delvis vidtagit drygt 80 procent av åtgärderna. Konsumentverket har tagit fram en vägledning om försäljning av produkter på en andrahandsmarknad som finns på webbsidan Hallå Konsument och Kemikalieinspektionen har utrett ekonomiska styrmedel inom kemikalieområdet. Livsmedelsverket har genomfört kampanjen Har du ett tivoli i kylskåpet? och Jordbruksverket har börjat kartlägga matsvinn i primärproduktionen. Trafikverket finansierar ett forskningsprojekt om effektivare hantering av jordoch bergmassor. Textil och matavfall – mycket på gång Inom textilområdet finns exempel på många enskilda initiativ. Exempelvis finns det butiker som har andrahandsavdelningar, ger kunder möjlighet till att hyra kläder och reparerar plagg kostnadsfritt. En enkät till kommunerna 2014 visade att åtgärder för textil fanns med i 30 procent av de kommunala avfallsplanerna. Inom området matavfall har Hushållningssällskapet och alla kontaktade landsting och grossister genomfört de åtgärder som rekommenderas. Hushållningssällskapet hade sedan 2011 utbildat offentliga kök och landstingen i hur 114 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 ÅTERRAPPORTERING GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP de mäter matavfall. Några av landstingen gör så kallade ”doggy bags” av den mat som blir över. Bland de tio kommuner som kontaktades kände samtliga till avfallsplanen och programmet och de arbetar med matsvinnsfrågan. Bygg- och rivning och elprodukter – återanvändningen behöver öka Av de åtgärder som riktar sig till aktörer inom bygg- och rivningsområdet bedöms hälften vara genomförda. Byggherrarna har vidtagit åtgärder för att förhindra att produkter skadas, utnyttjat moduler och prefabricerade delar och infört källsortering. Återanvändning vid rivning upplevs som problematisk. Hinder är osäker kvalitetssäkring och bristande efterfrågan. Inom elområdet angav de kontaktade landstingen att de återanvänder datorer, telefoner och medicinsk utrustning. Minska riskerna med utsläpp från avfallsbehandling Ingen av åtgärderna för att minska risken för bränder i avfallslager bedöms vara vidtagna. Både representanter för räddningstjänsten och länsstyrelsen ser behov av nationella riktlinjer för att förebygga bränder på avfallslager. Vad det gäller kontroll av utsläpp av dioxiner och furaner är det bara en förbränningsanläggning som har installerat kontinuerlig provtagning. Bilskrotning är ett annat prioriterat område. De kommuner som har kontaktats anger att de endast i liten utsträckning arbetar med att informera hushållen om att uttjänta fordon ska lämnas till auktoriserad bilskrotare. Positivt är att den nationella kampanjen Skräpplockardagarna har fått genomslag. Mätningar visar att nedskräpningen har minskat något. HANDLINGSPLANEN FÖR EN GIFTFRI VARDAG Naturvårdsverkets arbete bidrar på olika sätt till Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag. Exempel på vad vi levererat under 2015: • Vägledning om användning av bekämpningsmedel i syfte att nå en hållbar användning av bekämpningsmedel och minska konsekvenser på hälsa och miljön. • Information om reglerna om användning av kemikalier enligt EU:s kemikalielagstiftning har tagits fram i samarbete med Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket. Denna ska bidra till att företagen använder kemikalier på ett säkert sätt. • En uppföljning av hanteringen av farligt avfall i Sverige. Syftet är att få en överblick över hur hanteringen går till i praktiken samt vilka problem som finns för att ta fram underlag till vägledning om korrekt hantering. • Delredovisning av regeringsuppdraget om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall. Delredovisningen anger en tänkbar inriktning för den framtida avfallsstatistiken, samt hur ett spårbarhetssystem för farligt avfall skulle kunna utformas och vad som bör ingå. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 115 ÅTERRAPPORTERING GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP TABELL 44 NEDLAGD TID PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR EN GIFTFRI VARDAG, ÅR 2015* Vägledning bekämpningsmedel Handlingsplan giftfri vardag Information Uppföljning regler EU hantering lagstiftning farligt avfall 702 161 466 Delredovisning regeringsuppdrag TOTAL TID 288 1617 *Tiden för regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp redovisas separat i tabell nedan. Regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp Uppdraget är en del av handlingsplanen för en giftfri vardag och ska genomföras i samverkan med Kemikalieinspektionen. Vi har påbörjat ett arbete för att, tillsammans, ta fram vägledning om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Vägledningen ska fokusera på att beskriva en giftfri och resurseffektiv återvinning. Inom uppdraget genomför vi ett samverkansprojekt om tillsyn kring reglerna för återvunna produkter. De som samverkar i projektet är Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen samt ett antal länsstyrelser och kommuner. Projektets syfte är att kontrollera tillämpningen av avfalls- och kemikalielagstiftningen hos företag som återvinner avfall så att det upphör att vara avfall och säljer det vidare som en produkt. Naturvårdsverket har, under 2015, lagt ned 1550 timmar regeringsuppdraget om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Konsultuppdrag Under 2015 har vi haft särskilda medel för att medverka i arbetet med Kemikalieinspektionens program handlingsplan för en giftfri vardag, liksom för att kunna genomföra regeringsuppdraget giftfria och resurseffektiva kretslopp. Vi har genomfört följande konsultuppdrag för dessa medel: • Studie av avfallsströmmar som på grund av innehåll av särskilt farliga ämnen bör hanteras på ett särskilt sätt. • Studie av avfalls-/återvinningsledets behov av och tillgång till information om farliga ämnen inklusive analys av relevant EU-lagstiftning. • Studie av återvunnet däcksmaterial med fokus på användning i konstgräsplaner. • Plockanalys av textilavfall med fokus på att kartlägga innehåll av produktgrupper som kan innehålla farliga ämnen. • Studie för att ta fram underlag till rekommendationer om utsortering av textil som innehåller farliga ämnen. • Uppföljning av arbetet med sanering av PCB i byggnader TABELL 45 KOSTNADER FÖR KONSULTUPPDRAG ÅR 2015, TKR Studie om Studie av Studie av avfallsavfalls/åter- återvunnet strömmar vinningsdäcksmaledet terial Kostnad 116 450 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 300 230 PlockaaTa fram Uppföljning nalys av rekommen- av arbetet textilavfall dation med sanering 200 200 120 Total kostnad 1500 10. Redovisade regeringsuppdrag under 2015 TABELL 46. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2015 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA ÄRENDENUMMER REDOVISAT ANM. M 111018 Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan NV-10038-11 2015-01-30 Spec 47 150 NV-00646-14 2015-02-10 Spec 47 404 NV-00687-14 2015-02-12 Spec 47 413 NV-05081-14 2015-03-17 Spec 47 422 NV-04763-14 2015-03-26 Spec 47 430 NV-00662-14 2015-04-16 Spec 47 408 NV-04449-13 2015-06-25 Spec 47 317 Särskilt uppdrag 2011-10-13 M2011/3268/Nm M RB 14 Uppdrag att utreda behov av styrmedel för att nå etappmålet om att (insatser ska vidtas så att) förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020. Icke farligt byggnads- och rivningsavfall M RB 14 Följa upp genomförandet av 2012 års älgjaktsreform bland annat. utifrån fastställda mål i propositionen Älgförvaltningen 2009/10:239. Älgförvaltning N 140702 Uppdrag avseende kunskapsunderlag om spetsteknologiers möjlighet att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Särskilt uppdrag 2014-06-19 N2014/2839/E M 140618 Uppdrag att ta fram långsiktiga strategier för myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014 – 2020 Särskilt uppdrag 2014-05-28 N2014/2501/RT M RB 14 Föreslå hur den tillsynsredovisning som verket ska lämna enligt 1 kap. 28 § miljötillsynsförordningen (2011:13) kan utformas för att återkommande ge en samlad bild av hur tillsynen enligt miljöbalken genomförs med bland annat redovisning av relevanta tillsynsdata. Tillsynsredovisning M 130515 Uppdrag beträffande prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bland annat . upprättande av miljökonsekvensbeskrivning Särskilt uppdrag 2013-05-08 M2008/3577/R M2010/4251/R m.fl. M2014/1680/R Delredovisat 2014-06-25 Förlängt från 2014-10-31 och 2015-05-31 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 117 REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG TABELL 46. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2015 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA ÄRENDENUMMER REDOVISAT ANM. M RB 15 Uppdrag att i samarbete med Statens energimyndighet, och efter att ha inhämtat synpunkter från andra berörda myndigheter, analysera den internationella utvecklingen vad gäller klimatekonomiska analyser, utvärdering av styrmedel samt studera tidigare gjorda referensscenarier i relation till det faktiska utfallet. NV-00322-15 2015-06-25 Spec 47 508 NV-00303-15 2015-06-30 Spec 47 501 NV-06340-14 2015-09-24 Spec 47 427 NV-00320-15 2015-10-01 Spec 47 507 Styrmedel inom klimat- och energiområdet M RB 15 Uppdrag att genomföra en översyn av viltoch rovdjursförvaltningen som ska resultera i en övergripande strategi för svensk viltoch rovdjursförvaltning. Strategi för svensk vilt- och rovdjursförvaltning M 140911 Uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Boverket, Trafikverket och Skogsstyrelsen ta fram riktlinjer och en genomförandeplan avseende regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Särskilt uppdrag 2014-09-04 M2014/1948/Nm M RB 15 Uppdrag att göra en analys av föreskrifterna om kronhjorts-skötselområden (NFS 2011:7) hur dessa tillämpas av länsstyrelserna samt förslag till åtgärder där så behövs. Kronhjort N 150625 Uppdrag att se över skyddsjakt efter varg och föreslå nya regler för skyddsjakt NV-04623-15 2015-10-06 Spec 47 514 M 140221 Redovisa en fördjupad utvärdering av generationsmålet och miljökvalitetsmålen 2015 NV-01846-14 2015-10-22 Spec 47 418 NV-05266-13 2015-10-26 Spec 47 319 Särskilt uppdrag 2014-02-13 M2014/4I9/Mm M 130613 Uppdrag att utvärdera effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor Delredovisat 2014-02-20 Särskilt uppdrag 2013-06-05 M2013/1584/Nm M RB 15 Uppdrag att i samverkan med Skatteverket fortsätta översynen av deponiskatten. Sanering och materialutvinning vid nedlagda avfallsanläggningar 118 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 NV-00308-15 2015-10-29 Spec 47 503 REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG TABELL 46. REDOVISADE REGERINGSUPPDRAG UNDER 2015 DEP. (Inkom) SAKFRÅGA ÄRENDENUMMER REDOVISAT ANM. M 140911 Uppdrag om omhändertagande av övergivna uttjänta fordon samt flyttning av fordon i vissa fall NV-06341-14 2015-11-26 Spec 47 426 NV-00323-15 2015-11-26 Spec 47 509 NV-02945-15 2015-11-30 Spec: 47 513 Särskilt uppdrag 2014-08-28 M2014/1902/Ke M RB 15 Uppdrag att ta fram en strategi för att utreda hur det nationella arbetet med biologisk mångfald kan utvecklas i syfte att på ett strategiskt sätt ta om hand effekter på biologisk mångfald till följd av ett förändrat klimat. Klimatanpassning M 150401 Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 119 11. Våra insatser för miljökvalitetsmålen 2015 Detta kapitel innehåller ett urval av de insatser som under året bidragit till arbetet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Insatserna kan påverka flera miljökvalitetsmål samtidigt, men är sorterade under de eller det miljökvalitetsmål som vi bedömer som viktigast i förhållande till insatsen eller under ett miljömålsövergripande avsnitt. Miljökvalitetsmålen i sig är sorterade i Naturvårdsverkets tre kärnområden (tre kluster av miljökvalitetsmål). Inledningsvis ges en översikt över insatser som främjar samtliga mål Miljömålsövergripande insatser • Leverans av ”Årlig uppföljning 2015” • Leverans av regeringsuppdrag: fördjupad utvärdering 2015 (FU15) • Analyser och samverkan inom fördjupade utvärderingens fokusområden näringslivets miljöarbete, hållbar konsumtion samt hållbar stadsutveckling • Fördelning av medel för regional miljömålsuppföljning och samverkan med RUS • Fördelning av medel för strategiskt viktiga styrmedelsanalyser och utvärderingar KÄRNOMRÅDE: Klimat och luft Frisk luft FRISK LUFT Forts. Frisk luft Insats Rapportering av utsläpp till luft (IIR) Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft och etappmålen inom luftområdet LRTAP, deltagande i arbetsgrupper, rapportering Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Frisk luft, underlag till regeringsuppdrag Fördjupad utvärdering 2015 120 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Samarbete med Ryssland och Vitryssland angående LRTAP Varit ordförande för FN:s luftvårdskonvention. LRTAP VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN BARA NATURLIG FÖRSURNING Insats Bara naturlig försurning Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Deltagit i förhandlingar om EU:s nya luftvårdspaket Genomföra systemet för kväveoxidavgifter BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Forts. Begränsad klimatpåverkan Analys av UNFCCC parternas klimatplaner, jämförelse och utvärdering av ländernas nationella planer till det nya klimatavtalet Vägleda om EU:s förordning om fluorerade växthusgaser genom ett omfattande vägledningsmaterial på webben Stöd till Miljö- och energidepartementet i EU-förhandlingar gällande medelstora förbränningsanläggningar Verkat för att Ryssland förbättrat miljö- och klimatprestandan på ett par ”hot-spots” inom Barentssamarbetet Insats Uppstart, marknadsföring och beslut om de första bidragen inom Klimatklivet Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Vägledning för hållbar utbyggnad av vindkraft Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Framtagande av underlag till miljömålsberedningen Klimatrapportering (NIR, biennial report (UNFCCC)) samt snabbstatistik Utveckling av och kommunikation kring indikatorer för omställningen mot ett klimatneutralt samhälle Utveckling, publicering och kommunikation kring statistik om konsumtionens klimatpåverkan Genomfört regeringsuppdraget Styrmedel inom klimat- och energiområdet, om klimatekonomimodeller och styrmedelsutvärdering SKYDDANDE OZONSKIKTR Insats Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Montrealprotokollet, partsmöte och f örberedelser inom Wienkonventionen Delta i tillståndsprövning av massa- och pappersindustri, samt flygplatser och hamnar Arbete inom Montrealprotokollet för att hantera HFC-frågan Genomföra myndighetsöverenskommelser för klimatrapporteringsförordningen Vägledning om identifiering, rivning, transport och destruktion CFC-haltigt byggisolermaterial Genomföra system för handel med utsläppsrätter Skyddande ozonskiktr Verkat inom OECD för att få in klimat- och miljöfrågorna i det globala utvecklingssamarbetet Bidra till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag om minskat matavfall Deltagande i UNFCCC-arbetet, FN:s klimatkonvention Skyddande ozonskikt ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Insats Regeringsuppdrag om CAP:s miljöeffekter. Riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur samt för ekosystemtjänster Ett rikt odlingslandskap Åtgärdsprogram för hotade arter NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 121 VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN KÄRNOMRÅDE: Biologisk mångfald och mark Ett rikt växt- och djurliv ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Forts. Ett rikt växt- och djurliv Insats Revidera föreskrifter och genomförandeplanen för nationalparker Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Samordning av uppföljning av friluftsmålen Delta i tillståndsprövning av kalkbrott i Bunge, gruvor, torvtäkter, vindkraftverk, artskyddsförordningen samt mål om områdesskydd Delta i överprövning av överklagade länsstyrelsebeslut enligt jaktlagstiftningen Fördelning av 1:3-anslaget och viltskadeanslaget och vägledning om åtgärder Återkommande möten med Rovdjursrådet och Klövviltsrådet Stöd till Miljö- och energidepartementet inför implementering av EU-förordning om invasiva främmande arter Aktiviteter inom regeringsuppdraget kommunicera ekosystemtjänster Bidra till EU:s Fitnesscheck naturvårdsdirektiven HAV I BALANS SAMT LEVANDE Genomförande av konferensen Skogens guld och viltförvaltarkonferens KUST OCH SKÄRGÅRD Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning. Delta i HaV:s arbete med åtgärdsprogram för havsmiljön enligt havsmiljödirektivet. Insats Hav i balans samt levande kust och skärgård Delta i HaV:s regeringsuppdrag om långsiktig havsplanering Köp av delar av det stora brandområdet i Västmanlands län Åtgärdsprogram för hotade arter LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Guide över CITES-listade arter av timmerproducerande träd Insats Delta i arbetsgruppen CAFF, Arktiska rådet Nya föreskrifter och vägledning om bekämpningsmedel elta i förhandlingar under Konventionen om biologisk mångfald Delta i tillståndsprövning av massa- och pappersindustri Deltagande i CGBN (Coordination Group on Biodiversity and Nature) Representera Sverige i IPBES Medfinansiering av LIFE-projekt som SemiAquatic Life till stöd för för groddjur, reptiler och halvakvatiska insekter Arbete med tillträde och rättvis fördelning av genetiska resurser under EU:s ABS (Access and Benefit-sharing) förordning LEVANDE SKOGAR Regeringsuppdrag om grön infrastruktur, älgförvaltning, gynnsam bevarandestatus för varg, biologisk mångfald i ett förändrat klimat, bekämpning av översvämningsmyggor 122 Insats Förslag till viltstrategi Säkerställa mark för skydd genom att fördela 1:16 anslaget med vägledning till länen, värdera mark, förhandla och genomföra markköp och markbyten samt betala ut ersättning Förslag till regeringen på nya Natura 2000-områden Slutförande av markbyten för reservatsbildning (ESAB) NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Levande sjöar och vattendrag Levande skogar VÅRA INSATSER FÖR MILJÖKVALITETSMÅLEN Myllrande våtmarker MYLLRANDE VÅTMARKER STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Insats Insats Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, underlag till regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering 2015 Delta i Ramsarkonventionens partsmöte Kvalitetssäkring av gränser för Ramsarområdena och rapportering i databasen Miljöövervakning: Fjäll; informationsspridning i form av rapporten Skog och mark med tema Fjäll Delta i AEWA:s partsmöte Delta i tillståndsprövning av vindkraft Underlag till regeringen för beslut om två nya Ramsarområden Lavinprognoser Storslagen fjällmiljö KÄRNOMRÅDE: Avfall, kretslopp och förorenad mark Giftfri miljö GIFTFRI MILJÖ GOD BEBYGGD MILJÖ Insats Insats Miljögiftsövervakning: akvatisk miljö, jordbruksmark Bidra till Boverkets plattform för hållbara städer samt till Habitat III-rapporteringen Genomfört screeningundersökningar och tagit fram andra underlag för regeringsuppdrag om screening av miljögifter Avfallsstatistiken tillgängliggjord som öppen data i SCB:s databas Fördelning av 1:4 anslaget efterbehandling av förorenade områden och vägledning om åtgärder God bebyggd miljö Utvärdering miljöaspekter i regionalt tillväxtarbete Beslut om och fördelning av bidrag till lokala naturvårdssatsningar (LONA) Stöd för innovativa åtgärdstekniker för efterbehandling Nationell samordning för myndigheternas bullerarbete Tillstånd till och tillsyn över gränsöverskridande transporter, farligt avfall Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller Tillsyn på nationell nivå av producentansvaret för elprodukter och batterier OECD – WG Resource productivity and Waste Tillsyn över insamling av elavfall och batterier Samarbete med Kina angående hantering av elavfall Delta i partsmöten, Basel- och Stockholmskonventionerna Godkännande av två insamlingssystem för elprodukter Utveckling av underlag till Minamatakonventionen Genomfört FN-konferens under Minamatakonventionen Nya föreskrifter och vägledning om bekämpningsmedel NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 123 12. Våra insatser för målen för friluftslivspolitiken 2015 Friluftslivet bidrar till god hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Naturvårdsverket samordnar myndigheternas arbete inom friluftslivspolitiken med sikte på de tio mål som riksdagen angivit (regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken). Vår verksamhet inom samordningen under 2015 kan delas in i tre områden: • Myndighetsmöte med syfte att samordna arbetet för friluftsliv. • Nätverk för friluftsliv med syfte att driva, utveckla och följa upp arbetet. • Dialog med friluftslivets aktörer, via konferensen Tankesmedja för friluftsliv. Vi har för första gången rapporterat till regeringen hur det går med friluftslivsmålen. Arbetet har gjorts i nära samarbete med övriga målansvariga myndigheter och aktörer. Nedan redovisas våra insatser per friluftslivsmål under 2015. 1. TILLGÄNGLIG NATUR Insats Vi har reviderat riktlinjer för entréer till våra nationalparker, nu med starkare tillgänglighetsfokus. Vi har utvecklat och planerat naturvägledning genom platsbesök eller annan kontakt mellan Centrum för naturvägledning (CNV) och förvaltare i Tiveden, Muddus och Abisko för entréarbetet/projekt i respektive NP (genom uppdrag till CNV). Vi har lämnat 13,2 mkr i extra bidrag utöver ordinarie anslag till förvaltning av det statliga ledsystemet. Detta har lett till stora upprustningsinsatser av till exempel broar och spänger. Vi har förbättrat tillgänglighet och funktion för naturum Hornborgasjön. Vi har gjort nya utställningar och förbättrat befintliga i Nationalparkernas hus, Naturum höga kusten och Naturum Hornborgasjön, Vi har utvecklat arbetet med naturvägledning genom uppdrag till Centrum för naturvägledning. De har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört utbildningarna Att skriva om natur och Dialog för landskapet. 124 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Forts. Tillgänglig natur Vi har anordnat en nationell lavinkongress i samverkan med SLAO och Åre Fjällsäkerhetsförening. Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att påbörja en etablering av ett lavinprognosprogram för svenska fjällen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 september 2016. 2. STARKT ENGAGEMANG OCH SAMVERKAN Insats Vi har arrangerat mötet Tankesmedja för friluftsliv med cirka 270 deltagare i Örebro i samverkan med Örebro kommun. Vi har arrangerat ett myndighetsmöte för friluftsliv i syfte att samordna berörda myndigheter. Vi har väglett länsstyrelserna och flera kommuner kring friluftsliv. Vi ordnat en nätverksträff och workshop för länsstyrelserna om regionala behov för friluftsliv. Vi har delat ut pris till Sveriges friluftskommun 2015 – Örnsköldsvik – baserat på en enkätundersökning till samtliga kommuner. VÅRA INSATSER FÖR MÅLEN FÖR FRILUFTSPOLITIKEN Vi har fortsatt samordnat det nationella och regionala arbetet med fjällsäkerhet och bedrivit ett väl samordnat informationsarbete samt utvecklingsprojekt Vi har samordnat arbetet inom det nationella snöskoterrådet och har i samverkan med ingående organisationer genomfört den gemensamma handlingsplanen för arbetet. Vi har tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens Län, Sveriges Turistförening (STF) och Naturkompaniet arbetat med en plan för att påbörja en etablering av en ny säkerhetstuga på Sveriges högsta topp, Kebnekaiseiltstrategin. 3. ALLEMANSRÄTTEN 5. ATTRAKTIV TÄTORTSNÄRA NATUR Insats Vi har genom länsstyrelserna beviljat LONAbidrag till 295 åtgärder med inriktning på friluftsliv, varav 207 i tätortsnära områden. Total kostnad för de tätortsnära projekten är ca 24 mkr vara statligt bidrag uppgår till cirka 11 mkr. Vi har arrangerat två LONA-träffar för kommuner med syfte att stimulera till lokal naturvård på tema Engagemang trots små resurser och Inventeringar och kunskapsuppbyggnad. Cirka 100 personer som representerade 60 kommuner deltog. Vi har gjort LONA-registret mer publikt med bilder samt möjlighet för centrala användare att stötta den lokala nivån med registrering och administration. Insats Vi har tagit fram nytt informationsmaterial om allemansrätten. Vi har löpande väglett länsstyrelser, markägare, föreningar, företag och myndigheter om allemansrätten. 4. TILLGÅNG TILL NATUR FÖR FRILUFTSLIV Insats Vi har arrangerat ett arbetsmöte inom projektet kommunal friluftslivsplanering. Vi har publicerat en forskningsrapport om kommunal friluftsplanering. Vi har levererat nya riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur och en genomförandeplan. Vi har levererat en guide för värdering av ekosystemtjänster och dialogmöten med näringsliv och offentlig sektor. Vi har genomfört översyn av riksintressen och tagit fram statistik nationellt och regionalt. Vi har bidragit till Strandskyddsdelegationens arbete och information om strandskyddet. Vi har återrapporterat statistik för strandskyddsdispenser och upphävande av strandskydd samt redovisat resultatet av länsstyrelsernas översyn av det utvidgade strandskyddet. 6. HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING Insats Vi har deltagit i myndighetssamverkan i projektet Hållbara destinationer. Vi har påbörjat samarbete med Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket om friluftsliv och turism som tillgång för landsbygdsutveckling och hållbar regional tillväxt. Vi har deltagit i Landsbygdsnätverket för att utveckla naturturismen i Sverige. 7. SKYDDADE OMRÅDEN SOM RESURS FÖR FRILUFTSLIVET Insats Vi har under 2015 tagit fram en budskapsplattform, en argumentsamling och en medie-/ aktivitetsplan för skyddad natur tillsammans med länsstyrelserna. En viktig del i budskapen är naturupplevelser. Vi har skyddat 47 naturområden i syfte att tillgodose bland annat friluftslivets behov. Vi har påbörjat arbete med att utveckla och bygga nya entréer och implementera varumärket för Sveriges nationalparker. Aktuella parker är Tyresta, Björnlandet, Muddus, Abisko, Tiveden och blivande Åsnens nationalpark. Vi har beslutat om en ny nationalparksplan. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 125 VÅRA INSATSER FÖR MÅLEN FÖR FRILUFTSPOLITIKEN Forts. Starkt engagemang och samverkan 9. FRILUFTSLIV FÖR GOD FOLKHÄLSA Vi, tillsammans med länsstyrelserna, har arbetat med att utvidga och gjort översyn av föreskrifterna för tre redan bildade nationalparker Gotska Sandön, Björnlandet och Tiveden. Insats Vi har publicerat en vägledning för förvaltare för organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur och genomfört fem webbinarier för att starta tillämpningen. Samtidigt lanserades en broschyr som riktar sig till organisatörer av friluftsliv. Det nya kartverktyget Skyddad Natur, som lanserades 2014, har resulterat i cirka 600 besökare per dag under 2015. Vi har genomfört webbinarier om samarbetslogotyper, sociala media för att få fler besökare till Sveriges nationalparker och naturum samt genomfört kvalitetssäkring av guldkronan. Vi har utsett Vålådalens naturum till årets naturum 2015. Det finns 32 naturum i Sverige. Vi har reviderat naturums nationella riktlinjer, som har ett större fokus på verksamheten än tidigare och poängterar samverkan med andra aktörer. Vi har tagit fram en grafisk manual som ska bidra till att skapa en igenkänning, stärka varumärket naturum och nå naturums mål. 8. ETT RIKT FRILUFTSLIV I SKOLAN Insats Vi har publicerat en rapport om utbudet av friluftslivsutbildningar i Sverige. 126 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Vi har samverkat med Folkhälsomyndigheten i vägledning till länsstyrelserna. 10. GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET Insats Vi har publicerat en rapport om svenskarnas friluftsvanor 2014, baserat på en nationell enkätundersökning. Vi har publicerat en rapport om besökare i Sveriges nationalparker. Vi har publicerat pdf-tidningen Fritt fram för friluftsliv. Vi har medverkat i flera länsstyrelse- och kommunträffar för att bidra till ökad kompetens om friluftsliv. Vi har publicerat en rapport kommunal friluftsplanering, som en del i projektet om kommunal friluftsplanering. Vi har bidragit med 4,3 miljoner kronor (under två år) till forskningsprojektet "Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen", vilket har leder i fjällen som utgångspunkt. 13. Föreskrifter och allmänna råd TABELL 47. FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Nummer Titel Ersätter/ upphäver Förväntad effekt (miljönytta) Miljökvalitetsmål som detta ev gynnar NFS 2015:1 Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken NFS 2009:5 Ändringar av föreskriften förväntas leda till en tydligare och mer enhetlig registrering sam ett mer rättvisande register. Främst påverkas datahantering men det kan även ge effekter i miljön om information lättare kan hittas. Samtliga gröna miljömål. NFS 2015:2 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss hantering av växtskyddsmedel NFS 2015:3 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter NFS 2015:4 Upphävande av Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel "SNFS 1997:2 Upphävande av Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2000:7 för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde NFS 2000:7 Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken; komplettering och ändring av verkets förteckning (NFS 2014:29) "Komplettering/ändring NFS 2015:7 Upphävande av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:11) om övervakning av ytvatten NFS 2015:8 NFS 2015:5 Nya föreskrifter som led i generell anpassning till gällande EU-rätt och till (den nya) förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. (AR 1997:3)" De nya föreskrifterna syftar till att åstadkomma ett regelverk som är bättre anpassat för den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns, och de miljö- och hälsoskydds problem som användningen kan orsaka. Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv" Dessutom syftar de nya föreskrifterna till att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa för myndigheter än vad som är fallet idag. Genom föreskriften är regeringsbeslut om nya och korrigerade Natura2000 och Ramsarområden under 2015 återspeglade i svensk rätt. Det innebär att de delar av lagstiftningen som innebär förstärkt skydd för dessa områden ska tillämpas i olika exploateringsärenden Samtliga gröna miljömål NFS 2006:11 Ändrade eller nya regler finns hos Havs- och vattenmyndigheten som har expertansvar från och med 1 juli 2011 (HVMFS 2015:26) Rikt växt- och djurliv Föreskrifter för Store Mosse nationalpark SNFS 1982:2 Mer heltäckande föreskrifter anpassade till den verksamhet som förekommer i nationalparken. Mer enhetliga föreskrifter i relation till andra nationalparker. — NFS 2015:9 Upphävande av föreskrifterna (SNFS 1998:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel SNFS 1997:2 Upphävd till förmån för nya förskrifter (2015:2-3) annars ingen specifik effekt. — NFS 2015:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om jägarexamen NFS 2005:4 Uppdateringen är en åtgärd i ledet till snabbare handläggning av vapenlicensansökningar hos polisen. Höjningen av avgifterna ska finansiera modernisering av processen, som bla innebär helt digitalt teoriprov. — NFS 2015:6 NFS 2014:29" NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 127 FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD TABELL 47. FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD — NFS 2008:18 NFS 2015:11 Förordning om upphävande av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:18) om förvaltningsplaner för ytvatten NFS 2015:12 NFS Förordning om upphävande av 2007:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:4) om åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ändrade eller nya regler finns hos Havs- och vattenmyndigheten som har expertansvar från och med 1 juli 2011 (HVMFS 2015:34) Av 12 publicerade föreskrifter är 5 nya, 1 är kompletterad/ändrad och 6 stycken är upphävda. 128 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 — 14. Regleringsbrevet och instruktionen TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Återrapporteringskrav Var finns informationen Åtgärder för biologisk mångfald Återrapportering av insatserna redovisas i enlighet med regleringsbrev den 31 mars 2015 och den 31 mars 2016. Naturvårdsverket ska senast den 31 mars 2015 (avseende 2014) och senast den 31 mars 2016 (avseende 2015) till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa 1. arbetet med områdesskydd samt hur medel inom anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur har använts 2. antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden om bildande av naturreservat, antalet hos länsstyrelserna öppna ärenden där markersättningsfrågorna är helt lösta men som ännu inte beslutats och antalet årsarbetskrafter länsstyrelserna lägger på bildandet av naturreservat 3. arbetet med att skydda skogsmark med höga naturvärden som ägs av Sveaskog AB respektive förvaltas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk 4. arbetet med markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga naturvärden 5. hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och hur arbetet har bedrivits 6. vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:3 och 1:16 har gett upphov till 7. arbetet med genomförandeplanen för planerade nya och utvidgade nationalparker 8. hur de medel som Naturvårdsverket disponerar under anslag 1:2 har använts 9. hur anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador med mera. har fördelats till länen och hur medlen har använts, uppdelat på skadeförebyggande åtgärder och ersättningar till den som drabbats av skada av vilt. Redovisningen ska avse de senaste tre åren och vara möjlig att jämföra med tidigare års redovisningar av anslagen Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. It för miljön Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i It för en grönare förvaltning – agenda för it för miljön 2010–2015 (dnr N2010/3482/ITP [delvis]). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Uppföljning av strandskyddet Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2014, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om den beslutande myndigheten begärt eller låtit utföra särskild inventering som ett led i bedömningen enligt 7 kap. 26 § miljöbalken. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistisken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2015. Naturvårdsverket ska även återrapportera och göra en analys av resultatet av länsstyrelsernas översyn av det utvidgade strandskyddet. Av denna redovisning ska bland annat . den totala arealen utvidgat strandskydd i landet och vardera länet före och efter översynen framgå. Denna redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 juni 2015. Redovisning lämnad 1 juni 2015 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 129 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Uppföljning av strandskyddet Naturvårdsverket ska redovisa statistik som rör kommunernas och länsstyrelsernas beslut om att upphäva och ge dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Av redovisningen ska det framgå hur många upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som länsstyrelserna och kommunerna har beslutat om under 2014, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet samt om den beslutande myndigheten begärt eller låtit utföra särskild inventering som ett led i bedömningen enligt 7 kap. 26 § miljöbalken. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges. Statistisken ska även visa kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2015. Naturvårdsverket ska även återrapportera och göra en analys av resultatet av länsstyrelsernas översyn av det utvidgade strandskyddet. Av denna redovisning ska bland annat . den totala arealen utvidgat strandskydd i landet och vardera länet före och efter översynen framgå. Denna redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 juni 2015. Redovisning lämnad 1 juni 2015 Miljöteknik och miljöinnovationer Kapitel 5 ”Bidra till att utveckla miljöpolitiken” sid 70. Naturvårdsverket ska redovisa vilka aktiviteter inom myndigheten som bedöms öka tillgången till eller efterfrågan på miljöteknik och miljöinnovationer. Bidragshantering Naturvårdsverket ska redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag. 130 1:2 Miljöövervakning mm ap. 1 Miljöövervakning Kapitel 4 ”Ta fram kunskap och underlag” Miljöövervakning sid 21 och 34. ap. 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer Anslagsposten fördelad enligt 2015 års regleringsbrev. 1:3 Åtgärder för värdefull natur ap. 2 Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv mm Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 91. 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ap. 1 Sanering och efterbehandling av förorenade områden Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 99. 1:5 Miljöforskning ap. 1 Miljöforskning Kapitel 4 ”Ta fram kunskap och underlag” sid 35. 1:16 Skydd av värdefull natur ap. 1 Skydd av värdefull natur Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 88. 1:7 Ersättningar för viltskador med mera ap.1 Bidrag för att förebygga skador på annat än renar och fiske samt att ersätta inträffad sådan skada Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 98. 1:14 Internationellt miljö och ap. 1 Bilateralt miljösamarbete Kapitel 5 ”Bidra till att utveckla miljöpolitiken” sid 58. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET 1:18 Klimatinvesteringar Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 102. ap. 1 Stöd till klimatinvesteringar ap. 2 Administration-del till Naturvårdsverket 13.4 Stöd till friluftsorganisationer ap. 10 Stöd till friluftsorganisationer Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 99. Naturvårdsverket ska redovisa vilka insatser myndigheten gör tillsammans med länsstyrelserna för att minska oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Kapitel 6 ”Genomföra miljöpolitiken i samverkan” sid 101. Genetisk mångfald Kapitel 4 ”Ta fram kunskap och underlag” sid 25. Naturvårdsverket ska redovisa insatser för kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda växter och djur, samt samverkan med berörda myndigheter kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur. Ekonomiska styrmedel Naturvårdsverket ska återrapportera hur myndigheten bidragit till utvecklingen av nya och befintliga ekonomiska styrmedel inom klimatområdet. Naturvårdsverket ska särskilt beskriva hur man bidragit till beräkningen av miljöeffekter inklusive synergieffekter och hur myndigheten därigenom bidragit till en effektiv utformning av styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålen och andra klimatpolitiska målsättningar. Kapitel 5 ”Bidra till att utveckla miljöpolitiken” sid 71. Kapitel 9 ”Återrapportering av Giftfria och resurseffektiva kretslopp”. Giftfria och resurseffektiva kretslopp Naturvårdsverket ska redovisa 1. vilka insatser myndigheten har vidtagit med anledningen av Sveriges avfallsplan 2012–2017 samt Sveriges program för att förebygga avfall 2. insatser som övriga myndigheter respektive andra berörda aktörer har vidtagit med anledning av Sveriges avfallsplan 2012–2017 samt Sveriges program för att förebygga avfall 3. resultat och kostnader för hur myndigheten har bidragit till genomförandet av handlingsplanen för en giftfri vardag. Könsuppdelad statistik Naturvårdsverket ska, i de fall myndigheten redovisar individbaserad statistik, redovisa, analysera och kommentera statistiken efter kön. Prognoser Naturvårdsverket ska redovisa prognoser för 2015–2019 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket den 20 januari, 20 februari, den 5 maj, den 27 juli och den 26 oktober 2014 Presenteras där det är aktuellt och möjligt. Separat redovisning enligt angivna datum. Naturvårdsverkets instruktion (2012:989) med hänvisning till var det tas upp i årsredovisningen (vissa paragrafer saknas) 1 § Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Hela resultatredovisningen. Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Naturvårdsverket ska främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 131 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET 2 § Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet 1. vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 28. 2. utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tilllämpningen av samhällsekonomiska analyser, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 29. 3. löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 28. 4. varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med a) en uppföljning av etappmålen, b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet, och c) en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitetsmålen och generationsmålet, och 5. vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med a) en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljökvalitetsmålen, och b) en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 29. I arbetet med redovisning enligt första stycket 4 och 5 ska Naturvårdsverket höra och samordna berörda myndigheter. Förordning (2015:124). Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 28. 3 § Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt: Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 81. 1. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen, 2. samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 81 och 84. 3. bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i processen, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 76. 4. delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 76. 5. vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 84. 6. samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 29. 7. utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning och ansvara för den övergripande administrativa samordningen av miljöövervakningen, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 40. 8. i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 21 och 28. 9. finansiera miljöforskning av hög kvalitet till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 22 och 34. 10. samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön, 132 Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 27. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Redovisas på sidan 11. göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 40 och 47. 12. ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 99. 13. ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 99. 14. förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 88. 15. ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 89. 16. verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas, Kapitel 10 Tio mål för friluftslivspolitiken” sid 82 och 92. 17. samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda, Kapitel 10. Tio mål för friluftslivspolitiken sid 92. 18. verka för en hållbar utbyggnad av vindkraft, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 83. 19. ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 79 och 97. 20. verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna, Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 83, Grafiskt uppslag sid 84–85 och kapitel 9. 21. samordna myndigheternas arbete när det gäller omgivningsbuller och Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 82. 22. vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840). Medlemmar i partsrådet och styrelsen under 2014 4 § Naturvårdsverket ska delta i det arbete på miljöområdet som regeringen bedriver inom EU och internationellt. I det arbetet ska Naturvårdsverket inom sitt ansvarsområde särskilt: Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken. 1. bidra med underlag och expertkunskap, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 63. 2. delta i möten enligt instruktioner från Regeringskansliet och rapportera från mötena, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 63. 3. bidra till Sveriges politik för global utveckling och genomförandet av politiken, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 63. 4. bedriva bilateralt samarbete, Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken sid 63 5. ansvara för internationell rapportering, Kapitel 4 Ta fram kunskap och underlag sid 32 6. vid sitt deltagande i den Europeiska kommissionens arbetsgrupper tidigt bedöma konsekvenserna av viktigare förslag och ge dem som berörs möjlighet att lämna synpunkter till Naturvårdsverket, och Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken avsnitt EU och internationellt arbete, sid 50. 7. när Europeiska kommissionen har lämnat ett slutligt förslag till EU-lagstiftning, skyndsamt redovisa en konsekvensbedömning av förslaget till Regeringskansliet. Kapitel 5 Bidra till att utveckla miljöpolitiken avsnitt EU och internationellt arbete, sid 50. 5 §. Naturvårdsverket får bedriva tjänsteexport som är direkt kopplad till det utvecklingsarbete som Naturvårdsverket bedriver internationellt, inklusive sådan tjänsteexport som avser Sveriges internationella utvecklingssamarbete, och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i denna instruktion, annan förordning eller i beslut som regeringen har fattat. Finansiell redovisning NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 133 REGLERINGSBREVET OCH INSTRUKTIONEN TABELL 48. FÖRTECKNING MED SAMTLIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ENLIGT REGLERINGSBREVET Redovisas på sidan 134 6 § Naturvårdsverket får i tvister om skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken väcka offentlig grupptalan enligt 32 kap. 13 § miljöbalken och lagen (2002:599) om grupprättegång, om myndigheten anser att det är nödvändigt för att tillgodose angelägna allmänna miljöintressen. Naturvårdsverket har som behörig myndighet haft i uppdrag att förbereda för tillämpning av EU:s förordning om genomförande av Nagoyaprotokollet (ABS-förordningen). I en delredovisning i juni 2015 lämnade vi föreslag på en tillsynsorganisation och senast den 31 mars 2016 ska vi ha upprättat en nationell kontaktpunkt och inlett en dialog med företrädare för användare av genetiska resurser. 7 § Naturvårdsverket ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag. Ingår i vårt arbete med ständiga förbättringar. 8 § Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde hjälpa Statens jordbruksverk med sådant underlag som behövs för information, utbildning, tillsyn och för hur avvikelser ska bedömas från stödsynpunkt när det gäller verksamhetskrav enligt förordningen (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare, med mera. och förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Naturvårdverket har bistått Jordbruksverket med det underlag som behövs, genom deltagande i rådgivande gruppen för tvärvillkor. 8 a § Naturvårdsverket ska vara nationell kontaktpunkt och samordnande myndighet i fråga om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007. Förordning (2014:229). Kapitel 6 Genomföra miljöpolitiken i samverkan sid 96. 8 b § Naturvårdsverket ska vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvisfördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen. Förordning (2015:124). En utnyttjats under 2015. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 15. Avgiftsfinansierad verksamhet AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS Jägarregister Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet för jägarexamen. Intäkter består av provavgifter för jägarexamen och ersättning från Viltvårdsfonden för administration av jaktkort och jägarregistret. Ersättningen från Viltvårdsfonden täcker de kostnader Naturvårdsverket har för att hantera jägarregistret. Jägarexamen har haft högre kostnader än intäkter, och saldot i avgiftsposten påverkar verksamhetsutfallet samt balanserad kapitalförändring. Verksamheten har delats upp i tabellen för att öka tydligheten. Årets budget för verksamhetens intäkter och kostnader är 10,9 mkr och avviker inte väsentligt mot utfallet. NOx Naturvårdsverket ansvarar för att lagen om miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider efterlevs. Det görs genom granskning av företagens NOx-deklarationer och revisioner. Avgiften återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. Systemet innebär att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de avgiftsskyldiga. Avgiften avser den ersättning som Naturvårdsverket erhåller för att administrera verksamheten. Årets budget för verksamhetens intäkter och kostnader är 5,3 mkr och avviker inte väsentligt mot utfallet. Batterifonden Avgiften avser den ersättning som Naturvårdsverket erhåller för att administrera fonden. Det var tidigare en miljöavgift på blybatterier och småbatterier. Pengarna som samlats in har bekostat system för insamling, återvinning och information om batterier. Sedan 1 januari 2009 är det producentansvar för batterier. Nu ska återstående pengar användas i linje med de syften som funnits med fonden. Miljöavgift tas ut på kadmiumbatterier. Avgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av sådana batterier. Naturvårdsverket administrerar både avgiften och fonden. Årets budget för verksamhetens intäkter och kostnader är 3,2 mkr och avviker inte väsentligt mot utfallet. Tjänsteexport – utvecklingssamarbete m.m Enligt Ekonomistyrningsverkets definition är tjänsteexport prestationer utförda inom eller utom landet för utländsk mottagare. Vissa delar av Naturvårdsverkets internationella samarbeten finansieras genom medel från Sida och bör därför redovisas som tjänsteexport enligt gällande regelverk. Naturvårdsverket har i sina internationella samarbeten som ambition att bidra till att utveckla effektiva miljöförvaltningar i andra länder och i internationella organisationer, det vill säga med mottagare utanför Sveriges gränser. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 135 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Till och med 2013 redovisades intäkterna gällande dessa medel som intäkter av bidrag. Från och med 2014 redovisas dessa medel istället som intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande. Årets budget för verksamhetens intäkter och kostnader är 18 mkr. Intäktsnivåerna under 2015 har blivit lägre än beräknat på grund av minskat biståndsanslag. Uppstarten av nya planerade insatser har inneburit svårigheter, dels på grund av oroligheter i våra samarbetsländer och dels på grund av nedskärningar inom biståndsbudgeten med anledning av flyktingmottagandet. EU:s miljöledning- och miljörevisionsordning (EMAS) Den 1 sep 2014 blev Naturvårdsverket ansvarig myndighet för EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). EMAS är EU:s frivilliga miljöledningsoch miljörevisionsordning. Den syftar till att effektivisera och förbättra miljöarbetet på företag och i organisationer. EMAS är ett komplett miljöledningssystem baserat på ISO 14001. Enligt 3§ Förordning (2014:864) om frivillig miljöledning och miljörevision är Naturvårdsverket behörigt registerorgan, och får enligt 4§ ta ut avgifter för verksamheten, besluta om avgifternas storlek och disponera intäkterna i verksamheten. Ingen budget har lagts för denna avgift då omfattningen bedömdes oväsentlig och osäker vid budgeteringstillfället. TABELL 49. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPON, tkr Verksamhet 2015 +/ – t.o.m. 2013 +/ – 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 +/ – 2015 Ack. +/ – utgå. 2015 NOx 0 0 5 949 5 949 0 0 Batterifonden 0 0 3 496 3 496 0 0 1 146 – 393 11 177 11 415 – 238 515 0 0 6 672 6 672 0 0 Jägarregister – varav jaktkort – varav jägarexamen 1 146 – 393 4 505 4 743 –238 515 Tjänsteexport – utvecklingssamarbete 0 0 16 593 16 593 0 0 EU:s miljöledning- och miljörevisionsordning (EMAS) 0 130 206 336 –130 0 1 146 – 263 37 421 37 789 –368 515 Summa AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA EJ DISPONERAS Miljösanktionsavgifter Miljösanktionsavgift ska tas ut av den som åsidosätter de föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Naturvårdsverket ansvarar för tillsynen över producentansvaret för batterier, elavfall och gränsöverskridande transporter, dock med vissa undantag. Inom dessa områden kan Naturvårdsverket fatta beslut om miljösanktionsavgift i fråga om rapportering av uppgifter till batteriregistret och registret för elavfall (EE-registret) samt vissa överträdelser enligt EG förordning 1013/2006 om gränsöverskridande avfallstransporter. Miljösanktionsavgift tas ut med hjälp 136 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET av Kammarkollegiet. Det är svårt att beräkna storleken på intäkterna, utfall och beräknat belopp enligt regleringsbrevet kan därmed variera. Årets budget för verksamhetens intäkter är 6 mkr och avviker inte väsentligt mot utfallet. Handel med utsläppsrätter De flygoperatörer och anläggningar som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter och som därmed berörs av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (handelslagen) har krav på sig att övervaka och rapportera sina årliga utsläpp. De ska även överlämna sina utsläppsrätter inom EU:s handel med utsläppsrätter. En verksamhetsutövare som inte fullgör sin skyldighet att lämna en verifierad utsläppsrapport eller att överlämna utsläppsrätter motsvarande föregående års utsläpp av koldioxid ska enligt lagen om handel med utsläppsrätter betala en avgift. Avgifterna är en straffavgift och det är svårt att beräkna något belopp och därför budgeteras inte denna avgift. Under flera år har avgifterna varit relativt låga, men 2015 har ett väsentligt högre belopp redovisats jämfört med föregående år. Det beror på att företag varit försenade med att lämna över utsläppsrätter avseende utsläppsåren 2010 och 2012. Alla beslut vann laga kraft år 2015 då flera av företagen överklagat och därmed har dessa fullgörandeavgifter fakturerats i år. Övrig offentligrättslig verksamhet Naturvårdsverket är behörig- och vägledande myndighet när det gäller avfall som transporteras över Sveriges gränser. Intäkterna avser den avgift som tas ut för att handlägga anmälningar, godkänna eller avslå gränsöverskridande transporter av avfall in och ut ur Sverige. Årets budget för verksamhetens intäkter är 4,5 mkr och avviker inte väsentligt mot utfallet. Övriga inkomster av statens verksamhet I enstaka fall händer det att Naturvårdsverket får inkomster av detta slag. Under 2015 har på denna inkomsttitel rapporterats ett skadestånd för jaktbrott gällande järv. Ingen budget har lagts för denna avgift. Det är svårt att uppskatta volymer av detta slag och därför budgeteras inte denna avgift. TABELL 50. AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA EJ DISPONERAS, tkr Verksamhet 2014 Inkomst – +/– t.o.m. titel 2013 +/– 2014 Intäkter 2015 Kostnader 2015 +/– 2015 Ack. +/– utgå. 2015 Miljösanktionsavgifter 2537 0 0 8 110 0 8 110 0 Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter 2714 0 0 25 409 0 25 409 0 Övrig offentligrättslig verksamhet 2552 5 302 0 5 302 Övriga inkomster av statens verksamhet 2811 Summa 0 0 32 0 32 0 0 0 38 853 0 38 853 0 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 137 138 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 139 FINANSIELL REDOVISNING SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER I TKR 2015 2014 2013 2012 2011 105 000 110 000 56 694 75 609 105 000 99 000 105 000 97 576 56 923 76 476 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrev 18 000 18 000 18 000 18 000 18 000 Maximalt utnyttjad* 28 956 27 663 0 0 0 Räntekonto Ränteintäkter 0 232 264 823 1 328 235 463 0 0 0 68 509 70 950 80 983 31 996 22 972 budget i regleringsbrev” 37 400 62 800 62 800 18 900 18 900 Ej disponibla avgiftsintäkter, utfall 38 853 13 647 14 020 11 860 12 116 Ej disponibla avgiftsintäkter, budget i regleringsbrev 10 500 10 000 9 000 9 000 9 000 Räntekostnader Avgiftsintäkter** Disponibla avgiftsintäkter exklusive reavinst, utfall ”Disponibla avgiftsintäkter exklusive reavinst, Anslag – Utgående reservationer Anslagssparande förvaltning –1 282 2 731 13 436 10 844 10 769 Anslagssparande sakanslag 54 922 25 252 25 054 263 333 316 920 Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden 1 899 000 1 276 000 1 200 000 1 080 000 1 728 800 varav gjorda åtaganden 1 450 859 1 215 492 1 024 560 921 255 933 146 20 410 27 602 19 058 18 148 29 130 1 282 4 976 0 0 0 Årsarbetskrafter *** 431 418 418 427 425 Anställda kvinnor 334 330 336 342 330 Anställda män 176 174 172 179 186 Medelantalet anställda 509 504 508 521 516 1 105 909 1 021 1 002 979 –15 583 –14 496 –13 068 –10 401 –9 356 883 1 147 1 147 0 0 Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad kredit Årsarbetskrafter och medelantalet anställda under året Driftkostnad **** Per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring * Överskridandet av den i regleringsbrevet beviljade kontokrediten hos Riksgäldskontoret har varit högst temporär vid två tillfällen under året. ** Att utfallet för disponibla avgiftsintäkter överstiger budgeterade siffror beror främst på att utfallet inkluderar avgiftsintäkter som inte medtagits i regleringsbrevet. Beträffande ej disponibla avgiftsintäkter så är skälet att utfallet överstiger budgeterade siffror främst hänförligt till avgifter gällande handel med utsläppsrätter från tidigare år, vilka blivit överklagade men som vunnit laga kraft under 2015. *** Jämförelsetalen för antal årsarbetskrafter har korrigerats avseende åren 2011–2013 som en följd av att den schablon för antalet arbetade timmar per år som tidigare använts har ändrats till ett mer aktuellt och rättvisande värde. **** Driftkostnaden per årsarbetare har beräknats exklusive intrångsersättningar och köp av tjänster på sakanslag, eftersom en beräkning inklusive de kostnadsposterna skulle bli missvisande vid jämförelser. 140 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING I TKR NOT 2015 2014 Intäkter av anslag, exklusive reavinst 1 1 486 753 1 300 808 Intäkter av anslag, reavinst 1 –216 638 –2 660 716 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, exklusive reavinst 2 68 509 70 950 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, reavinst 2 216 638 2 660 716 Intäkter av bidrag 3 –32 359 41 538 Finansiella intäkter 4 722 705 1 588 343 1 414 001 –329 739 –308 946 –32 731 –33 639 –1 036 598 Verksamhetens intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5 Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader 6 –1 199 813 Finansiella kostnader 7 –893 –3 856 15–18 –40 750 –45 458 –1 603 926 –1 428 497 –15 583 –14 496 38 853 13 647 –38 853 –13 647 0 0 1 265 369 1 092 184 Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 8 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 9 24 315 20 193 602 051 674 395 Finansiella intäkter 10 0 2 985 Finansiella kostnader 11 –1 265 0 Upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål 12 58 060 134 407 Lämnade bidrag 13 –1 948 531 –1 924 165 0 0 –15 583 –14 496 Saldo Årets kapitalförändring 14 Notförteckning på sidorna 150–161 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 141 FINANSIELL REDOVISNING BALANSRÄKNING I TKR TILLGÅNGAR Not 2015-12-31 2014-12-31 15 53 686 65 461 53 686 65 461 10 415 145 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom 16 10 841 708 Förbättringsutgifter på annans fastighet 17 0 274 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 18 4 646 5 763 Pågående nyanläggningar 19 35 963 88 234 10 882 318 10 509 415 1 1 1 1 Varulager och förråd 707 1 163 Summa 707 1 163 Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 Summa Varulager m.m. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 21 Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa 7 400 4 710 31 616 22 985 871 67 39 887 27 762 12 128 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 22 9 736 Upplupna bidragsintäkter 23 1 648 1 223 Övriga upplupna intäkter 24 8 367 13 650 19 752 27 000 151 264 137 690 151 264 137 690 Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 25 Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR 142 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 26 79 326 0 423 223 562 419 0 0 502 549 562 419 11 650 163 11 330 911 FINANSIELL REDOVISNING KAPITAL OCH SKULDER Not 2015-12-31 2014-12-31 Statskapital 27 10 854 822 10 483 238 Balanserad kapitalförändring 27 883 1 147 14, 27 –15 583 –14 496 10 840 122 10 469 888 459 280 522 481 459 280 522 481 Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Fonder Fonder 28 Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 29 1 843 1 767 Övriga avsättningar 30 6 946 6 307 8 789 8 074 75 609 Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 31 56 694 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 32 0 5 162 112 983 99 695 79 275 72 636 5 800 5 668 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 33 Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa 951 0 255 703 258 771 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 34 37 428 28 422 Oförbrukade bidrag 35 48 840 43 124 Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser 0 152 86 269 71 698 11 650 163 11 330 911 Inga Inga NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 143 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIERINGSANALYS I TKR DRIFT Kostnader NOT 2015 36 2014 –1 560 779 –1 382 105 Finansiering av drift 1 270 115 –1 359 908 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av anslag 37 68 509 70 950 Intäkter av bidrag 38 29 276 28 740 Övriga intäkter 722 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 705 1 368 622 –1 259 513 Ökning (–) / minskning(+) av lager 457 402 Ökning (–) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 907 –253 Ökning (+) / minskning (–) av kortfristiga skulder 65 633 Kassaflöde från / till drift 66 997 17 884 –125 160 18 032 –2 623 586 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar –449 333 –2 858 350 –12 241 Summa investeringsutgifter –6 739 –461 574 –2 865 089 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret – amorteringar 9 080 8 892 –27 994 –30 860 Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 345 795 2 799 703 Försäljning av anläggningstillgångar 280 302 2 717 636 3 083 12 798 Bidragsmedel som erhållits för investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde från / till investeringar 610 266 5 508 169 4 727 –3 274 153 419 2 639 807 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 38 853 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder –6 358 Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Kassaflöde från / till uppbördsverksamhet 144 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 13 647 49 32 495 13 695 –38 853 –13 647 –6 358 49 FINANSIELL REDOVISNING TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder NOT 2015 2014 –1 948 531 –1 924 165 –4 974 Utbetalningar i transfereringsverksamhet 862 –1 953 505 –1 923 303 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 1 265 369 1 092 184 24 315 20 193 600 786 677 380 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 1 890 470 1 789 758 Kassaflöde från / till transfereringsverksamhet –63 035 –133 545 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL –41 134 –117 275 694 947 812 222 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Ökning (+) / minskning (–) av kassa och bank Ökning (+) / minskning (–) av tillgodohavande RGK Ökning (+) / minskning (–) av avräkning med statsverket 0 –5 –54 708 –139 229 13 574 21 958 Summa förändring av likvida medel –41 134 –117 275 Likvida medel vid årets slut 653 813 694 947 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 145 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Ingående överföringsbelopp Uo 17 13:4 Ramanslag ap.10 Stöd till friluftsorganisationer Årets tilldelning enl. regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Not 0 27 785 0 27 785 –27 785 0 39 2 731 393 259 0 395 990 –397 272 –1 282 40 22 205 514 –22 205 514 –201 881 3 633 41 22 0 192 977 12 537 –22 0 192 977 12 537 –189 344 –12 537 3 633 0 Uo 20 1:3 Ramanslag Åtgärder för värdefull natur ap.2 Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. –2 119 759 535 0 757 416 –737 897 19 519 42 Uo 20 1:4 Ramanslag Sanering och återställning av förorenade områden ap.1 Sanering och efterbehandling av förorenade områden 29 580 368 018 0 397 598 –395 478 2 120 43 16 75 990 –16 75 990 –75 944 46 44 8 13 500 –8 13 500 –13 500 0 45 –2 857 960 300 0 957 443 –955 391 2 052 46 Uo 20 1:18 Ramanslag Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ap.1 Stöd till klimatinvesteringar 0 111 000 0 111 000 –85 651 25 349 47 0 107 000 0 107 000 –81 705 25 295 ap.2 0 4 000 0 4 000 –3 947 53 Uo 23 1:7 Ramanslag Ersättningar för viltskador m.m. ap.1 Bidrag för att förebygga skador på annat än renar och fiske samt att ersätta inträffad sådan skada 555 27 778 –555 27 778 –25 575 2 203 48 Avslutade anslag Uo 20 1:7 Ramanslag Internationellt miljösamarbete ap.3 Långsiktigt miljö – och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder 0 0 0 0 0 0 49 47 0 –47 0 0 0 50 27 983 2 942 679 –648 2 970 014 –2 916 374 53 640 Uo 20 1:1 Ramanslag ap.1 Naturvårdsverket Uo 20 1:2 Ramanslag Miljöövervakning m.m. ap.1 Miljöövervakning ap.6 Bidrag till ideella miljöorganisationer Uo 20 1:5 Ramanslag ap.1 Miljöforskning Uo 20 1:14 Ramanslag Internationellt miljösamarbete ap.1 Bilateralt miljösamarbete Uo 20 1:16 Ramanslag Skydd av värdefull natur ap.1 Skydd värdefull natur – del till NV Administration – del till Naturvårdsverket Uo 20 1:2 Ramanslag ap.2 Bidrag till ågärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. Summa 146 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN Anslag / anslagsbenämning Tilldelad bemyndigande ram Ingående åtaganden Utestående åtaganden 2015-12-31 Utestående åtagandenas fördelning per år 2016 2017 2018 – 1:2 ap. 1 70 000 49 157 56 676 43 032 10 544 3 100 51 1:3 ap. 2 350 000 209 708 225 904 96 501 60 800 68 603 52 1:4 ap. 1 1 020 000 858 068 839 117 350 964 254 656 233 497 53 1:5 ap. 1 102 000 96 305 100 363 54 240 34 260 11 863 1:14 ap. 1 12 000 1 276 782 782 0 0 1:16 ap. 1 45 000 978 40 940 10 317 10 319 20 304 1:18 ap. 1 300 000 0 187 077 117 482 23 659 45 936 1 899 000 1 215 492 1 450 859 673 318 394 238 383 303 Summa Not 54 55 Anslagspost 1:2,6 : I beslut NV-06462-13 gjorde Naturvårdsverket långsiktiga åtaganden om bidrag till organisationerna AirClim, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Sveriges hembygdsförbund, Naturskyddsföreningen, Coalition Clean Baltic samt Sveriges Ornitologiska förening för åren 2014-2016 utan att förutsättningar för ett sådant beslut förelåg. Åtagandena gjordes för olika tidsperioder i förhållande till respektive organisation och under förutsättning att anslagsposten fortsatt fördelades till Naturvårdsverket i minst samma omfattning som tidigare år. Eftersom beslutet är ett förvaltningsrättsligt gynnande beslut har Naturvårdsverket valt att fortsätta göra utbetalningar i enlighet med beslutet. Det totala åtagandet var vid beslutet 2013 26,6 mkr och per 2015-12-31 var utestående belopp 6,4 miljoner kr. REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel Benämning 2537 Miljösanktionsavgifter 6 000 2552 Övrig offentligrättslig verksamhet 4 500 5 302 57 2714 Avg enl lagen om handel med utsläppsrätter 0 25 409 58 28119 Övriga inkomster av statens verksamhet 0 32 59 10 500 38 853 Summa Beräknat belopp Inkomster 8 110 Not 56 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 147 FINANSIELL REDOVISNING ANSLAGSREDOVISNING I TKR FINANSIELLA VILLKOR 2015 ENLIGT REGLERINGSBREV Anslag/ anslagspost Ändamål Utfall 17 13:4,10 Anslagskredit 20 1:1,1 Ska användas för Naturvårdsverkets insats i utveckling av konumentupplysningstjänst 20 1:1,1 Räntekontokredit 18 000 0 20 1:1,1 Anslagskredit 11 348 1 282 20 1:1,1 Låneram 105 000 56 694 834 0 1 000 553 20 1:2,1 Högst 5 mkr till uppdraget om screening av förekomsten av miljögifter 5 000 3 945 20 1:2,1 Anslagskredit 6 690 0 20 1:3,2 Högst 3 mkr får betalas i bidrag till SVA för eventuella akuta åtgärder i arbetet att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillståndet hos vilda djurpopulationer 3 000 2 951 20 1:3,2 Högst 8 mkr får betalas i bidrag till lst i Gävleborgs län för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 8 000 8 000 20 1:3,2 1 000 mkr ska betalas som bidrag till SLU för förebyggande åtgärder till skydd av renar 1 000 1 000 20 1:3,2 Högst 15 mkr får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna avseende regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 15 000 1 517 20 1:4,1 Högst 2 mkr får disponeras av Sjöfartsverket för uppdrag om mijlörisker från sjunkna vrak 2 000 2 000 20 1:5,1 Högst 17 mkr ska betalas till Stiftelsen institutet för vattenoch luftvårdsforskning (SIVL) 17 000 16 504 20 1:5,1 Högst 1 mkr ska betalas till Stockholm Environment Institute (SEI) för produktionen av Arctic Resilience Report 1 000 1 000 20 1:5,1 Högst 1,5 mkr ska betalas till sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) 1 500 1 499 20 1:5,1 2 mkr ska avsättas för stöd till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy 2 000 2 000 20 1:14,1 Anslagskredit 405 0 Viltvårdsfonden Högst 450 tkr får användas för genomförande av kommunikationsinsatser Högst 1,1 mkr får användas för sekretariatsomkostnader Högst 450 tkr får tilldelas Nordiskt Kollegium för Viltforskning 148 Not Villkor högst NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 450 166 1 100 1 088 450 423 60 FINANSIELL REDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Belopp är angivna i tkr om ej annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Belopp som anges inom parentes avser föregående år. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Naturvårdsverkets redovisning följer god redovisningssed i enlighet med förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Ändrade redovisningsprinciper Redovisning av anläggningstillgång som delfinansierats med bidrag Under 2015 har en omläggning av redovisningsprincip gjorts gällande Naturvårdsverkets anläggning Naturum Laponia. Anläggningen har finansierats dels genom bidrag, dels genom anslag. Finansieringen genom bidrag redovisas efter omläggningen som ”Oförbrukade bidrag” vilket sedan löses upp i samma takt som tillgången skrivs av. Finansiering genom anslag har redovisats direkt mot statskapital. Genom korrigeringen har ”Statskapital” minskat och ”Oförbrukade bidrag” ökat med saldot 34 373 tkr. Jämförelsetalen för föregående år avseende ”Statskapital” och ”Oförbrukade bidrag” har även korrigerats med detta saldo. UPPLYSNINGAR OM AVVIKELSER Avvikelser från ekonomiadministrativa regler Med undantag från vad som anges i 10 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. får Naturvårdsverket, inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för de ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över, besluta om investeringar och förvärv när den beräknade utgiften för anskaffningen inte överstiger 20 000 000 kronor per projekt och detta är redovisat i investeringsplanen. Om den beräknade utgiften överstiger 20 000 000 kronor ska myndigheten lämna över frågan till regeringen för prövning. Naturvårdsverket får, enligt 16 § förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., besluta om överföring av förvaltningsansvaret mellan Naturvårdsverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 20 000 000 kronor. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt ska inte finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. VÄRDERINGSPRINCIPER Värdering av fordringar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar har värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde om detta är lägre än anskaffningsvärdet, respektive nominellt värde, om inte annat anges i not. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 149 FINANSIELL REDOVISNING Värdering av skulder Skulderna är upptagna till nominellt belopp. Värdering av varulager Varulagret värderas normalt efter kalkyler per artikel eller artikelgrupp. I de fall detta värde överstiger ett nettoförsäljningsvärde sker värdering efter det senare. Inkuransnedskrivning sker således efter individuell värdering per artikel. Värdering av anläggningstillgångar Maskiner och inventarier redovisas som anläggningstillgång om de har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Ett objekt som understiger det fastställda beloppet men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och definieras som en tillgång. För förbättringsutgifter på annans fastighet, byggnadsinvesteringar och markanläggningar används beloppsgränsen 100 tkr som riktmärke för redovisning som anläggningstillgång. För immateriella anläggningstillgångar används beloppsgränsen 300 tkr som riktmärke för redovisning som anläggningstillgång. Avskrivning sker från månaden efter leveransmånad. Tillämpade avskrivningstider 3 år Servrar 5 år Immateriella anläggningstillgångar och Övriga inventarier 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 år Markanläggningar 25 år Övriga byggnader 50 år Bostadsfastigheter Avskrivningstiderna är anpassade till tillgångarnas ekonomiska livslängd. Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 tkr. 150 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING STYRELSE- OCH/ELLER RÅDSLEDAMOTSUPPDRAG SAMT ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Namn Björn Risinger, GD Uppdrag Gd Naturvårdsverket fr o m 1 oktober 2015 Gd Havs-och vattenmyndigheten t o m 30 september 2015 Ledamot i Jordbruksverkets insynsråd Ledamot i Kustbevakningens insynsråd Belopp i kr 359 777 Maria Ågren, GD Gd Naturvårdsverket t o m 26 februari 2015 240 605 Eva Thörnelöf, GD Vikarierande Gd Naturvårdsverket 27 feb – 30 sep 2015 529 368 Arvoden i kr Ledamöter i insynsråd Johan Hultberg Ledamot i Gentekniknämnden Ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens insynsråd t o m inledningen av 2015 0 Janna Valik Gd Boverket 3 000 Cecilia Schelin Seidegård Ordf. Almi Företagspartner Gotland AB Ordf. Göteborgs universitet Ledamot GHP Specialty Care AB (publ) Ledamot Folkhälsomyndighetens insynsråd 1 500 Ylva Öhrnell 0 Svante Axelsson Strålsäkerhetsmyndighetens insynsråd 3 000 Lena M. Lindén X Ledamot i Jonsereds-akademin, Göteborgs universitet 3 000 Peder Björk Ordförande, Ostkustbanan AB Ledamot, Svenska Kommun Försäkrings AB 0 Johan Büser Ledamot för Göteborgs hamn AB Ledamot i styrelsen för Fysikens friskvård AB 0 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 151 FINANSIELL REDOVISNING NOTER Not 1 Intäkter av anslag, exklusive reavinst 2015 2014 20 1:1,1 Förvaltningsanslag 396 498 382 497 20 1:2,1 Miljöövervakning m m 135 302 132 572 20 1:2,2 Bidrag till åtgärder för miljökrav vid offentlig upphandling m.m. 0 120 132 020 85 183 20 1:3,2 Kostnader skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. 20 1:4,1 Sanering och återställning av förorenade områden 20 1:5,1 Miljöforskning 20 1:7,3 Långsiktigt miljö- och klimatsamarbete med strategiskt viktiga länder 20 1:14,1 Internationellt miljösamarbete med Ryssland 20 1:16,1 Skydd av värdefull natur 20 1:18,2 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner – administration Summa 11 348 4 548 1 439 2 551 0 1 960 5 349 4 262 800 851 687 116 3 947 0 1 486 753 1 300 808 –216 638 –2 660 716 Intäkter av anslag, reavinst Under 2015 och fr a 2014 har betydande reavinster uppkommit avseende de affärer som gjorts med marker som år 2013 övertogs till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Försäljningsvärdet av dessa marker har vida överstigit markernas bokförda värden. Omfattningen av markaffärer av detta slag var avsevärt högre under 2014 jämfört med 2015. I resultaträkningen är effekten av reavinsten en reduktion i ”Intäkter av anslag” och en motsvarande ökning i ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar”. Med hänsyn till den betydande resultateffekt som reavinsterna ger upphov till så har dessa poster bruttoredovisats. Verkets regleringsbrev stadgar att inkomster från försäljning av fast egendom ska tillföras anslaget 20 1:16,1 ”Skydd av värdefull natur”. Reavinsterna är därmed hänförliga till det anslaget. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, exklusive reavinst Ersättning för administration av NOx-avgifter Ersättning för administration av Batterifonden 2015 2014 5 949 4 533 3 496 3 101 Ersättning för administration av jägarexamen samt jägarregistret 11 177 10 714 Intäkter av tjänsteexport med stöd av särskilt bemyndigande 16 593 15 372 Intäkter av EU:s miljöledning- och miljörevisionsordning (EMAS) Avgifter enligt avgiftsförordningen § 4 Övrigt (Intäkter av andra ersättningar) Summa Intäkter av avgifter och andra ersättningar, reavinst 206 206 28 212 29 053 2 877 7 971 68 509 70 950 216 638 2 660 716 Under 2015 och fr a 2014 har betydande reavinster uppkommit avseende de affärer som gjorts med marker som år 2013 övertogs till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB). Försäljningsvärdet av dessa marker har vida överstigit markernas bokförda värden. Omfattningen av markaffärer av detta slag var avsevärt högre under 2014 jämfört med 2015. I resultaträkningen är effekten av reavinsten en reduktion i ”Intäkter av anslag” och en motsvarande ökning i ”Intäkter av avgifter och andra ersättningar”. Med hänsyn till den betydande resultateffekt som reavinsterna ger upphov till så har dessa poster bruttoredovisats. Verkets regleringsbrev stadgar att inkomster från försäljning av fast egendom ska tillföras anslaget 20 1:16,1 ”Skydd av värdefull natur”. Reavinsterna är därmed hänförliga till det anslaget. 152 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING Not 3 Intäkter av bidrag 2014 Bidrag från statliga myndigheter 27 585 Bidrag från andra organisationer 4 774 3 401 32 359 41 538 Summa Not 4 2015 38 137 Finansiella intäkter Ränteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret uppgått till 0 tkr (232 tkr). Som en följd av det negativa ränteläget har Naturvårdsverket erhållit ränteintäkter på lån till anläggningstillgångar i Riksgälden. Dessa uppgår till 162 tkr (räntekostnad om 463 tkr föregående år). Not 5 2015 2014 Lönekostnader Kostnader för personal 215 063 202 437 Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 102 041 94 356 12 635 12 152 329 739 308 946 Övriga personalkostnader Summa I posten ”Lönekostnader” ovan avser 1 351 tkr (1 739 tkr) arvoden till ej anställd personal (uppdragstagare). Not 6 2015 2014 Fastighetskostnader egna fastigheter Övriga driftkostnader 24 370 12 593 Resor och information 16 622 14 438 Köp av varor 5 377 5 765 Köp av tjänster 491 519 455 218 Intrångsersättningar 667 156 551 772 Övrigt Aktiverade utgifter för egenutvecklade anläggningstillgångar Summa Not 7 7 009 4 555 –12 241 –7 744 1 199 813 1 036 598 Finansiella kostnader Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret uppgår till 235 tkr (463 tkr). Som en följd av det negativa ränteläget har Naturvårdsverket erhållit ränteintäkter på lån till anläggningstillgångar i Riksgälden. Dessa uppgår till 162 tkr (räntekostnad om 463 tkr föregående år). Bland finansiella kostnader ingår även räntekostnader avseende ersättning i samband med markförvärv. Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Miljösanktionsavgifter Övrig offentligrättslig verksamhet Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter Övriga inkomster av statens verksamhet Summa 2015 2014 8 110 8 079 5 302 4 749 25 409 593 32 225 38 853 13 647 Miljösanktionsavgifter avser avgifter som påförs verksamhetsutövare som åsidosätter de föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. ”Övrig offentligrättslig verksamhet” avser avgifter i samband med gränsöverskridande transporter av avfall. ”Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter” avser straffavgifter som påförts verksamhetsutövare som inte fullgjort sina åtaganden att lämna utsläppsrapporter. ”Övriga inkomster av statens verksamhet” utgörs av skadestånd i samband med jaktbrott. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 153 FINANSIELL REDOVISNING Not 9 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Intäkter för NOx-avgifter Not 10 2015 2014 589 119 660 004 Medel från internationella organisationer 7 892 9 941 Intäkter från kadmiumfonden 5 041 4 450 602 051 674 395 2015 2014 Finansiella intäkter Ränta i Riksgäldskontoret fördelas på: NOx-fonden 0 19 Batterifonden, blybatterier 0 1 286 Batterifonden, småbatterier 0 1 582 Batterifonden, kadmiumbatterier 0 98 Summa 0 2 985 2015 2014 Batterifonden, blybatterier 388 0 Batterifonden, småbatterier 718 0 Skillnaderna mellan åren är främst hänförlig till det negativa ränteläget. Not 11 Finansiella kostnader Ränta i Riksgäldskontoret fördelas på: Batterifonden, kadmiumbatterier 37 0 1 143 0 NOx-fonden 66 0 Batterifonden, blybatterier 14 0 Summa Övriga räntekostnader fördelas på: Batterifonden, småbatterier Batterifonden, kadmiumbatterier Summa Summa finansiella kostnader Not 12 Upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål NOx Intäkter Kostnader Från ( – ) / ( + ) till fonden 3 0 38 0 122 0 1 265 0 2015 2014 589 119 660 023 –577 524 –656 420 11 595 3 604 Blybatterier Intäkter 0 1 285 Kostnader –57 390 –94 616 Från ( – ) / ( + ) till fonden –57 390 –93 331 Småbatterier Intäkter 154 0 1 582 Kostnader –15 436 –49 419 Från ( – ) / ( + ) till fonden –15 436 –47 837 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING Not 12 (forts) Kadmiumbatterier Intäkter Kostnader Från ( – ) / ( + ) till fonden Årets förändring i fonden 5 041 4 550 –1 870 –1 392 3 171 3 158 –58 060 –134 407 Tecknet för årets förändring i fonden (–) är spegelvänt det som framgår av resultaträkningen (+) av pedagogiska skäl eftersom resultatposten gäller fondens förändring. NOx Naturvårdsverket ansvarar för att lagen om miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider efterlevs. Det görs genom granskning av företagens NOx-deklarationer och revisioner. Avgifter tas in och återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. Systemet innebär att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de avgiftsskyldiga. Batterifonden Det var tidigare en miljöavgift på blybatterier och småbatterier. Sedan den 1 januari 2009 är det producentansvar för batterier och fonderna tar inte längre in några avgifter. Återstående medel används i linje med de syften som funnits med fonden och finansierar insamling, återvinning och information. Under året har större bidrag lämnats till insamling (ca 44 mkr) och information (ca 26 mkr). Miljöavgift tas fortfarande ut på kadmiumbatterier. Avgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av sådana batterier. Not 13 Lämnade bidrag 2015 2014 1 084 208 1 046 338 Bidrag till kommunala sektorn 352 854 400 455 Bidrag till privata företag och privatägda föreningar 425 473 390 277 Bidrag till internationella organisationer 22 259 16 806 Bidrag till övriga 63 737 70 288 1 948 531 1 924 165 Bidrag inom staten Summa I saldot ingår nedskrivningar för befarade förluster avseende kundfordringar för NOx-avgifter om 267 tkr (6 601 tkr). Not 14 Årets kapitalförändring 2015 2014 –130 130 Avgiftsfinansierad verksamhet, över-/underskott Underskott avgifter för EU:s miljöledningsoch miljörevisionsordning (EMAS) Underskott avgifter för administration av provavgifter vid jägarexamen –238 –393 –369 –263 Övrigt Avskrivningar från byggnader och markanläggningar som finansierats med statskapital –15 214 –14 232 Delsumma, Övrigt –15 214 –14 232 Årets kapitalförändring –15 583 –14 496 Delsumma (nettounderskott), Avgiftsfinansierad verksamhet NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 155 FINANSIELL REDOVISNING Not 15 Balanserade utgifter för utveckling 2015-12-31 2014-12-31 Ingående balans anskaffningsvärde 250 177 243 438 Årets anskaffningar 12 241 7 744 Årets utrangeringar –2 856 –1 005 259 562 250 177 –184 716 –155 843 –22 534 –25 987 Summa anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar/utrangeringar Summa anskaffningsvärde Utgående bokfört värde 1 375 –2 886 –205 875 –184 716 53 686 65 461 Immateriella anläggningstillgångar består främst av egenutvecklade datasystem. Not 16 Byggnader, mark och annan fast egendom Byggnader Ingående balans anskaffningsvärde 2015-12-31 2014-12-31 286 818 286 753 Årets anskaffningar 12 468 65 Årets färdigställda anläggningar 72 267 0 Summa anskaffningsvärde 371 552 286 818 Ingående balans ackumulerade avskrivningar –63 812 –54 461 Årets avskrivningar –11 005 –9 351 Summa ackumulerade avskrivningar –74 817 –63 812 Utgående bokfört värde 296 735 223 006 Mark Ingående balans anskaffningsvärde 10 121 453 7 359 715 Årets anskaffningar 416 068 2 818 657 Årets försäljningar –63 664 –56 920 Summa anskaffningsvärde 10 473 857 10 121 453 Utgående bokfört värde 10 473 857 10 121 453 Annan fast egendom (markanläggningar) Ingående balans anskaffningsvärde 97 862 97 862 Årets anskaffningar 1 242 0 Årets färdigställda anläggningar 4 145 0 Summa anskaffningsvärde 103 249 97 862 Ingående balans ackumulerade avskrivningar –27 176 –22 295 Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde byggnader, mark och annan fast egendom 156 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 –4 957 –4 881 –32 133 –27 176 71 116 70 686 10 841 709 10 415 145 FINANSIELL REDOVISNING Not 16 (forts) Till och med 1993 redovisades inte byggnader och annan fast egendom separerat från mark vilket innebär att det finns sådana anläggningar i det bokförda värdet för mark Bytesaffärerna med de marker som Naturvårdsverket tidigare övertagit från Ersättningsmark i Sverige AB (ESAB) slutfördes under 2015. Taxeringsvärden Mark Byggnader Summa taxeringsvärde Not 17 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde 3 905 070 45 142 43 055 3 706 216 3 948 125 2015-12-31 2014-12-31 1 225 0 100 Årets utrangeringar –398 0 928 1 325 Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m m Ingående balans anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående balans ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående nyanläggningar –1 052 –835 –75 –216 199 0 –928 –1 052 0 274 2015-12-31 2014-12-31 58 793 57 166 1 063 1 627 59 856 58 793 –53 030 –50 894 –2 180 –2 136 –55 210 –53 030 4 646 5 763 2015-12-31 2014-12-31 Ingående balans 88 234 44 422 Årets anskaffningar 24 141 43 811 Årets färdigställda anläggningar Utgående bokfört värde Not 20 3 661 074 1 325 Ingående balans ackumulerade avskrivningar Not 19 2014-12-31 Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Not 18 2015-12-31 –76 412 0 35 963 88 234 Andra långfristiga värdepappersinnehav Posten består av en aktie i Stora Karlsö Jakt- och Djurskyddsförening AB med ett nominellt värde om 100 kr samt bokfört värde om 800 kr. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 157 FINANSIELL REDOVISNING Not 21 Kundfordringar Per 2015-12-31 uppgick totalbeloppet för nedskrivna kundfordringar till 1 110 tkr (7 302 tkr). De nedskrivna fordringarna avser till största delen avgifter för gränsöverskridande transporter av avfall, 839 tkr (414 tkr). Av resterande nedskrivna kundfordringar utgör kväveoxidavgifter 267 tkr (6 601 tkr), där det finns risk för förlust p g a att bolagen försatts i konkurs. Nedskrivningarna av dessa intäkter har gjorts mot NOx-fonden. Not 22 Not 23 2015-12-31 2014-12-31 Förutbetalda hyreskostnader Förutbetalda kostnader 7 601 7 596 Övriga förutbetalda kostnader 2 136 4 532 Summa 9 736 12 128 2015-12-31 2014-12-31 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga 114 1 Utomstatliga 1 534 1 222 Summa 1 648 1 223 De utomstatliga upplupna bidragsintäkterna avser för båda åren huvudsakligen Östersjöprogrammet BONUS (ett europeiskt forskningssamarbete). Not 24 2015-12-31 2014-12-31 Upplupna avgiftsintäkter – inomstatliga Övriga upplupna intäkter 1 696 1 264 Övriga upplupna intäkter – inomstatliga 6 672 6 916 Övriga upplupna intäkter – utomstatliga 0 5 469 8 367 13 650 Summa De övriga inomstatliga upplupna intäkterna avsåg för båda åren främst medel som äskas ur Viltvårdsfonden för att täcka Naturvårdsverkets kostnader för hanteringen av jaktkort. Not 25 Avräkning med statsverket 2015-12-31 2014-12-31 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Skulder avseende uppbörd –755 –804 –38 853 –13 647 32 669 13 695 0 0 –6 940 –755 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 143 243 136 566 2 519 102 2 147 540 –2 508 751 –2 140 863 153 595 143 243 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 158 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING Not 25 (forts) Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto –2 731 –13 436 397 272 385 606 –393 259 –377 231 Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 2 330 1 282 –2 731 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 4 913 6 080 –722 –1 167 4 192 4 913 –6 980 –12 674 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde 213 542 137 990 Utbetalningar i icke räntebärande flöde –2 683 508 –2 259 464 2 476 082 2 127 168 –864 –6 980 151 264 137 690 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga skulder på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket Not 26 2015-12-31 2014-12-31 Batterifonden – blybatterier Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret 132 107 225 015 Batterifonden – småbatterier 276 166 322 403 Batterifonden – kadmiumbatterier Summa Not 27 14 950 15 000 423 223 562 419 Myndighetskapital (inklusive Statskapital och Balanserad kapitalförändring) Statskapital Utgående balans 2014-12-31 Rättelse/ändring av redovisningsprincip Ingående balans 2015-01-01 10 517 611 Balanserad Kapitalkapitalföränd., förändring avgiftsbelagd enl. resultatverksamhet räkningen 1 147 Summa –14 496 10 504 261 –34 373 –34 373 10 483 238 1 147 Föregående års kapitalförändring –14 233 -263 14 496 0 Anslagsmedel som finansierat anläggningstillgångar 380 168 — — 380 168 5 649 — Fondöverföringar av fastigheter från annan myndighet Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2015-12-31 — 371 584 -263 10 854 822 883 –14 496 10 469 888 — 5 649 –15 583 –15 583 –1 087 370 235 -15 583 10 840 122 Under 2015 har en omläggning av redovisningsprincip gjorts gällande Naturvårdsverkets anläggning Naturum Laponia. Anläggningen har finansierats dels genom bidrag, dels genom anslag. Finansieringen genom bidrag redovisas efter omläggningen som ”Oförbrukade bidrag” vilka sedan löses upp i samma takt som tillgången skrivs av. Finansiering genom anslag har redovisats direkt mot statskapital. Genom korrigeringen har ”Statskapital” minskat och ”Oförbrukade bidrag” ökat med saldot 34 373 tkr. Jämförelsetalen för föregående år avseende ”Statskapital” och ”Oförbrukade bidrag” har även korrigerats med detta saldo. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 159 FINANSIELL REDOVISNING Not 28 Fonder NOx-fonden 18 687 12 233 135 723 193 113 Batterifonden, småbatterier 276 006 291 442 Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 30 2014-12-31 Batterifonden, blybatterier Batterifonden, kadmiumbatterier Not 29 2015-12-31 Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning Utgående avsättning 28 864 25 693 459 280 522 481 2015-12-31 2014-12-31 1 767 1 442 908 1 359 –832 –1 034 1 843 1 767 2015-12-31 2014-12-31 6 307 5 698 640 609 6 946 6 307 Balansposten avser avsättningar för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder enligt avtal om lokalt aktivt omställningsarbete. Not 31 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Nyupptagna lån 2015-12-31 2014-12-31 75 609 97 576 9 080 8 892 –27 994 –30 860 Utgående balans 56 694 75 609 Beviljad låneram 105 000 110 000 Årets amorteringar Balansposten avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Investeringar i mark, markanläggningar, byggnader och pågående projekt finansieras dock inte genom lån i Riksgäldskontoret som en följd av en bestämmelse i verkets regleringsbrev. Not 32 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Balansposten avser utgående skuld på räntekontot i Riksgäldskontoret. Beviljad räntekontokredit i Riksgäldskontoret uppgår enligt verkets regleringsbrev till 18 000 tkr (18 000 tkr). Not 33 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa Not 34 Upplupna kostnader Upplupna löner och semesterlöner inklusive sociala avgifter 2014-12-31 5 788 5 199 11 470 5 800 5 668 2015-12-31 2014-12-31 28 494 25 815 Övriga upplupna kostnader – inomstatliga 4 424 740 Övriga upplupna kostnader – utomstatliga 4 510 1 867 37 428 28 422 Summa 160 2015-12-31 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING Not 35 Oförbrukade bidrag 2015-12-31 2014-12-31 Oförbrukade bidrag – inomstatliga 38 874 35 561 Oförbrukade bidrag – utomstatliga 9 967 7 563 48 840 43 124 Summa varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk: inom tre månader 1 114 255 mer än tre månader till ett år 2 551 1 682 mer än ett år till tre år 2 996 2 996 mer än tre år 32 212 30 628 Summa 38 874 35 561 Under 2015 har en omläggning av redovisningsprincip gjorts gällande Naturvårdsverkets anläggning Naturum Laponia. Anläggningen har finansierats dels genom bidrag, dels genom anslag. Finansieringen genom bidrag redovisas efter omläggningen som ”Oförbrukade bidrag” vilka sedan löses upp i samma takt som tillgången skrivs av. Finansiering genom anslag har redovisats direkt mot statskapital. Genom korrigeringen har ”Statskapital” minskat och ”Oförbrukade bidrag” ökat med saldot 34 373 tkr. Jämförelsetalen för föregående år avseende ”Statskapital” och Oförbrukade bidrag” har även korrigerats med detta saldo. NOTER TILL FINANSIERINGSANALYS Not 36 Kostnader Summa enligt resultaträkningen Realisationsförlust vid utrangering av anläggningstillgångar Avskrivningar Avsättningar Belopp i finansieringsanalys Not 37 2014 1 428 497 –1 681 0 –40 750 –45 458 –716 –934 1 560 779 1 382 105 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2015 2014 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 285 147 2 731 666 –216 638 –2 660 716 68 509 70 950 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Belopp i finansieringsanalys Not 38 2015 1 603 926 Intäkter av bidrag 2015 2014 Intäkter av bidrag 32 359 41 538 Varav intäkter av bidrag hänförliga till investeringar –3 083 –12 798 Belopp i finansieringsanalys 29 276 28 740 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 161 FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL REDOVISNING MOT ANSLAG – ANSLAGSTILLDELNINGAR/INDRAGNING ENLIGT REGERINGSBESLUT SAMT KOMMENTARER Not 39 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 disponeras ingen anslagsbehållning från 2014. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 834 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. Not 40 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 disponeras upp till 3% av anslagsbehållning från 2014. Enligt regleringsbeslut I:3 daterat 2015-02-12 disponerar Naturvårdsverket en anslagskredit på 11 348 tkr. Krediten har utnyttjats med 1 282 tkr. Anslaget är räntebärande. Not 41 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 disponeras ingen anslagsbehållning från 2014. Beslutet innebär att 22 tkr därmed blir indraget. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 6 690 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. Not 42 En anslagskredit på 2 119 tkr utnyttjandes 2014. Det innebär att disponibela medel har minskat med motsvarande belopp. Not 43 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 får all anslagsbehållning från 2014 disponeras vilken uppgick till 29 580 tkr. Not 44 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 disponeras ingen anslagsbehållning Beslutet innebär att 16 tkr därmed blir indraget. Not 45 Enligt regeringsbeslut nr I:7 daterat 2014-12-22 disponeras ingen anslagsbehållning från 2014. Beslutet innebär att 8 tkr därmed blir indraget. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 405 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. Not 46 En anslagskredit på 2 857 tkr utnyttjandes 2014. Det innebär att disponibela medel har minskat med motsvarande belopp. Not 47 Enligt regeringsbeslut I:25 daterat 2015-06-25 disponerar Naturvårdsverket anslagsposterna. Naturvårdsverket har således disponerat anslaget under andra halvåret 2015. Det har krävts tid att bygga upp verksamheten kring klimatinvesteringar. Beslut som rör anslaget har därför börjat tas först under kvartal fyra vilket begränsat antalet beslut som kunnat hanteras. Not 48 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 disponeras ingen anslagsbehållning från 2014. Beslutet innebär att 555 tkr därmed blir indraget. Naturvårdsverket disponerar en anslagskredit på 1 133 tkr. Krediten har inte utnyttjats. Not 49 Enligt regeringsbeslut nr I:2 daterat 2014-12-22 avslutas anslagsposten vid utgången av 2014. Not 50 Enligt regeringsbeslut nr I:10 daterat 2014-12-22 avslutas anslagsposten vid utgången av 2014. Beslutet innebär att 47 tkr därmed blir indraget. 162 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL REDOVISNING AV BEMYNDIGANDEN Not 51 Avtalen för ett par större fleråriga delprogram upphörde 2015 och nya fleråriga avtal för dessa verksamheter skrivs först under 2016. Not 52 Naturvårdsverket fick ett ökat bemyndigande 2015 till följd av ett väsentligt ökat anslag. Det ökade bemyndigandet planeras användas till att skapa fler fleråriga åtaganden inom bl a biogeografisk uppföljning och byggnadsinvesteringar men detta har inte hunnit verkställas ännu. Not 53 150 mkr av bemyndiganderamen var villkorad att användas först efter beslut av regeringen, vilket inte har gjorts. I övrigt har möjligheten för att ta ytterligare beslut begränsats av kommande års anslagsramar. Not 54 Som följd av nytt arbetssätt har behovet av anslagsbemyndigandet minskat. Not 55 Naturvårdsverket har disponerat anslaget andra halvåret 2015. Det har krävts tid att bygga upp verksamheten kring klimatinvesteringar. Beslut har därför börjas tas först under kvartal fyra vilket begränsat antal beslut som kunnat hanteras. NOTER TILL REDOVISNING MOT INKOMSTTITLAR Not 56 Naturvårdsverket beslutar om och tar ut miljösanktionsavgifter enligt Miljötillsynsförordningen (2011:13)2 kap 24 §. Av de miljösanktionsavgifter som redovisas påverkar Naturvårdsverket enbart en liten del. Av årets redovisade avgifter är andelen knappt 2%, och avser försenad rapportering frånbatteriproducenter och WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment). Därutöver är det de myndigheter som har tillsynsansvaret i olika frågor enligt Miljötillsynsförordningen som beslutar om miljösanktionsavgift inom respektive tillsynsansvar. Not 57 Inkomsten avser avgifter i samband med gränsöverskridande transporter av avfall. Not 58 Något beräknat belopp för avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter är inte fastställt eftersom avgifterna är sanktionsagifter som endast uppstår om verksamhetsutövare ej fullgjort sina uppgifter. Vissa år uppstår inga avgifter. I år redovisas ett väsentligt högre belopp beroende på att företag varit försenade med att lämna över utsläppsrätter avseende utsläppsåren 2010 och 2012. Alla beslut vann laga kraft år 2015 då flera av företagen överklagat och därmed har dessa fullgörandeavgifter fakturerats i år. Not 59 Som övriga inkomster av statens verksamhet redovisas ett skadestånd i samband med jaktbrott. NOTER TILL REDOVISNING AV FINANSIELLA VILLKOR 2014 ENLIGT REGLERINGSBREV Not 60 Under denna rubrik har även uppgifter om de villkor i regleringsbrev då Naturvårdsverket ”ska” betala ut medel sammanställts. NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 163 Intern styrning och kontroll Naturvårdsverket arbetar med intern styrning och kontroll med utgångspunkt från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och ESVs riktlinjer inom området. Ledningen får löpande information om vår interna styrning och kontroll samt verksamhetens resultat i samband med planering och uppföljning av verksamheten. Även verksamhetens risker hanteras i dessa sammanhang. Chefer och medarbetare informeras om våra uppgifter, mål och uppdrag samt verksamhetens hot och möjligheter. Intern och extern revision har granskat och följt upp vår interna styrning och kontroll. Ledningen har tagit del av och utvecklat den interna styrningen och kontrollen utifrån dessa revisioner. Ökande krav på åtgärder och samverkan i miljöarbetet för att skapa resultat, innebär också ökande krav på Naturvårdsverkets styrning för att visa just vårt bidrag till arbetet med att realisera de politiska målen. Detta behövs både för planerings- och för uppföljningsändamål samt för att säkerställa utveckling av verksamheten. Det har inneburit att vi under 2015 har arbetat fram en styrmodell som bättre uppfyller dessa krav. Vår styrning kommer från och med 2016 att baseras på en organisationsoberoende målstyrning för att planera, följa upp och återrapportera vårt bidrag till de politiska målen. Som förberedelse för införandet av den nya styrmodellen har vi under året prioriterat en dialog om begreppet verksamhetslogik, både med chefer samt övriga medarbetare. Vi har dessutom fortsatt vårt utvecklingsarbete av processen för riskhantering och integrering av denna i planering, liksom uppföljning av verksamheten och den nya styrmodellen. Vi har fortsatt stärkt vårt arbete med resultatrapportering samt i högre grad fokuserat på att i årsredovisningen återrapportera resultat enligt kraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt myndighetsförordningen (2007:515). Vid årets slut kunde majoriteten av våra verksamhetsövergripande risker stängas och nya verks- och avdelningsrisker har tagits fram för 2016. De verksrisker från 2015 som även ska hanteras under 2016 har antingen förts över som nya verksrisker eller hanterats på avdelningsnivå då värdet minskat avsevärt. Riskkartläggning har skett för samtliga delar av vår verksamhet. I samband med upprättandet av årsredovisningen och generaldirektörens intygande genomförs en särskild redogörelse av omständigheter av betydelse. Samtliga avdelnings- och funktionschefer intygar dessutom om de har en betryggande intern styrning och kontroll. Bedömningen är att Naturvårdverkets process för intern styrning och kontroll fungerar tillfredställande. 164 NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Generaldirektörens intygande Naturvårdsverket arbetar med intern styrning och kontroll med utgångspunkt från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och ESV:s riktlinjer inom området. Myndighetens: • ledning har informerat chefer och medarbetare om uppgifter, mål och uppdrag. • ledning har informerat chefer och medarbetare om verksamhetens resultat, framgångar såväl som motgångar. • ledning har informerat chefer och medarbetare om verksamhetens hot och möjligheter, styrkor och svagheter. • riskhantering stödjer att myndigheten fullgör sina uppgifter, når sina mål och utför sina uppdrag. • har genomfört riskanalyser och de risker som ska hanteras har åtgärdats. Kvarvarande risker som ska hanteras har förts över till 2016 års riskbild. • ledning har tagit till vara på medarbetarnas bidrag till ständiga förbättringar och vardagsrationalisering för att löpande utveckla verksamheten. Bedömningen är därför att myndighetens arbete med intern styrning och kontroll fungerar tillfredställande. Intygande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 18 februari 2016 Björn Risinger Generaldirektör NATURVÅRDSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 165 ”En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer.” Naturvårdsverkets vision ISBN 978-91-620-8755-5 www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195 Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub Tel: 010 698 10 00, fax: 010 698 10 99 E-post: [email protected] Beställningar: tel 08 505 933 40, fax 08 505 933 99 E-post: [email protected] Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
© Copyright 2024