Ökad lönsamhet
EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 1 2016 Ökad lönsamhet med skogsgödsling Helios kräver bra logistik Dags att beställa plantor DIN SKOG 1 LEDAREN Begripliga priser bra för säljare och köpare VIRKESMARKNADEN HAR inte varit den lättaste att begripa sig på för den oinvigde. Egendomliga måttenheter, svårbegripliga kvalitetskriterier, sockenpriser – jag tror att många skogsägare har känt sig i underläge mot de professionella virkesköpare de varit i kontakt med när det gäller pris och vad de har fått betalt för. Fastpris på grantimmer Vi har nu förändrat vår prislista för att den ska bli begripligare och för att en skogsägare lättare själv ska kunna förstå det virkespris han eller hon erbjuds. Ett steg i detta har handlat om fast pris på grantimmer. Priserna på grantimmer har varit en svåröverskådlig kombination av två kvalitetsklasser och kombinationer av längder och diametrar. Att måttenheten har varit ”kubikmeter toppmätt” har inte gjort saken enklare. Dessa listor har nu ersatts av ett pris per kubikmeter, fast mått under bark, samma måttenhet som för massaved. Det betyder att skogsägare får ett pris för hela volymen sågtimmer. Någon kan tycka att sämre kvaliteter överbetalas och riktigt bra grantimmer underbetalas, men det är normalt faktiskt inte så stora kvalitetsskillnader på gran i vårt verksamhetsområde. För tall är kvalitetsskillnaderna större och där behåller vi också en prislista med flera kvalitetsklasser. Enhetligt transportavdrag Sedan har vi ersatt de gamla sockenpriser vi haft i Mellannorrland med ett enhetligt transportavdrag för massaved, baserat på avståndet till närmaste massa- eller pappersbruk. Ett sådant transportavdrag har funnits sedan länge i Norr- och Väster botten. Sockenpriserna har varit svåra att förstå och hade en ologisk indelning. Nu är det avståndet mellan skogen och industrin som avgör transportavdragets storlek, enkelt att förstå och beräkna. Virke nära industrin är mer värdefullt än virke långt från industrin och nu framgår detta tydligt av prislistorna. Samtidigt behövs allt virke inom vårt verksamhetsområde så transportavdraget blir aldrig högre än 50 kronor per kubikmeter, motsvarande ett transportavdrag för 200 km. Är avståndet längre blir det således inte något större avdrag. Vi är övertygade om att det är bättre med priser som går att förstå och som är baserade på värdet för den köpande industrin. Det är ju en konkurrenskraftig industri som sätter värdet på skogen. MATS SANDGREN VD SCA SKOG INNEHÅLL 4 Lokal närvaro och samarbeten i Norsjö Upplaga: 33 000 6 Bra logistik – en viktig del av Helios Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall 7 Nya virkesköpare Hemsida: www.scaskog.com 8 Notiser från skogsbranschen Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt 9 Här odlas framtidens skogar Adressändringar och reportagetips: Kerstin Olofsson, tel 060-19 31 82 [email protected] 10 410-årig tradition lockar till Jokkmokk 14 I Arvidsjaur vill alla gödsla 16 God tillgång på alla virkessortiment 16 Naturvårdstips - fågelmatning 17 Fetved – naturligt impregnerat 18 På gång under året 19 Tips inför deklarationen |2 Tel: 060-19 30 00 2 DIN SKOG Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Original: Matsson Reklam & Information Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015 Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Multiart gloss 150g Omslagsfoto: Conny Hedengren/IBL Bildbyrå Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, skicka e-post till: [email protected] Vad har du för relation till skogen? – Jag trivs i skogen, för det är så lugnt och rofyllt! Redan när jag var liten följde jag med pappa på älgjakt och det är något jag gärna gör nu också. Jag har även tillbringat många träningstimmar i skogen, både sommar och vinter. Nu för tiden tränar jag mest kring Östersund, där jag bor. Hur ser din favoritskog ut? – Jag tycker bäst om gammal svensk granskog. Det är även lyxigt att jag får resa och uppleva många olika typer av natur när jag tränar och tävlar. På vissa håll i Europa fascineras jag av att det kan växa så stora träd även högt uppe i bergen. Det är mäktigt! Hemma hos oss blir det ju kalfjäll när vi kommer upp på höjden. Vilken sorts skidspår tycker du bäst om? – Mindre spår som följer naturen är roligast att åka i. Att komma hem och åka i spåren i Åsarna är alltid speciellt. De större spåren, där pistmaskinerna har dragit upp jättebreda gator, ger inte samma känsla av närhet till naturen. Hur tränar du helst under barmarkssäsong? – Då springer jag väldigt mycket i skogen. Dels är det den bästa träningen rent fysiskt, dels får jag se och uppleva så mycket. Vilket är ditt bästa skogsminne? – Det var när jag sköt min första älg i höstas. Det var bland det FOTO: FELGENHAU Skidåkaren Emma Wikén har fått uppleva känslan av att ta OS-guld, men för henne kan den svenska skogen bjuda på lika härliga upplevelser. Hon har trivts i skogen ända sedan uppväxten i Åsarna, Jämtland, och har spenderat väldigt mycket tid där, både för träning och för jakt. ER/NORDICFOCUS Älgjakt smäller (nästan) högre än medaljjakt E m m a Wike n häftigaste jag har upplevt och då har jag ju ändå varit med och tagit OS-guld. Det var faktiskt ungefär samma känsla! Vad är tjusningen med jakt? – Det är en rofylld aktivitet, samtidigt som det blir ett stort adrenalinpåslag när en hund tar upp en älg. Under hösten lägger jag mycket tid på jakt. Vad har du för planer för den närmaste tiden? – Efter säsongen finns det tid för lite vila och för att göra vad man vill. En solig dag med bra skarföre tycker jag om att åka långa fina skidturer på fjället och packar ofta med en smörgås i vätskebältet. En annan stor favorit är att åka ut i skogen, sätta mig på en tjärn för att pimpla och tända upp en eld och grilla korv. TEXT: KERSTIN OLOFSSON Namn: Emma Wikén. Ålder: 26 år. Gör: Skidåkare i svenska landslaget. Bästa placering: Åkte andrasträckan i stafettlaget som tog OS-guld i Sotji 2014. Erfarenhet av skog: Många träningstimmar, jakt, har satt lite plant. Följ Emma: instagram@emmawiken DIN SKOG 3 I april i fjol öppnade SCA ett nytt lokalkontor i Norsjö. Här arbetar Nils Berglund och Mattias Larsson, två virkesköpare med många års erfarenhet från branschen och med bra kännedom om Norsjö och Malå med omnejd. Lokal närvaro och samarbeten i Norsjö NU HAR SNART ett år passerat sedan Norsjökontoret öppnade. Din Skog hälsar på en kall vinterdag för att se hur Nils och Mattias har det. – Vi trivs bra här på lokalkontoret. Det finns ett stort intresse för våra tjänster och vi har fått väldigt bra respons från markägare. Det är ju inte så vanligt att någon startar ny verksamhet i Norsjö, säger Mattias och fortsätter: – Jag tror att det är väldigt bra för skogsnäringen och markägarna i Norsjö och Malå med konkurrens. En skogsägare om dagen Efter invigningen i april har killarna haft fullt upp med kunder som har hört av sig och varit nyfikna på vad SCA kan erbjuda. – Det har varit stort tryck. Vi har haft som mål att besöka en ny skogsägare om dagen, något som har gett många nya kunder, säger Nils. Nils och Mattias sammanfattar sitt första år i Norsjö som händelserikt, intensivt och fantastiskt roligt. – Vi tycker att det är viktigt med ett lokalt kontor för att skapa långsiktig trygghet för skogsägarna. Det är så mycket lättare att prata direkt över en kopp kaffe än att behöva förklara något över telefon. Nu vet alla att det bara är att komma in till oss och hälsa på. En kopp av det godaste kaffet i Norsjö får man på köpet, säger Mattias skämtsamt. – Det har varit häftigt att få vara med och bygga upp verksamheten. Nu handlar framtiden om att vi ska etablera oss ordentligt i Norsjö och Malå, för vi har kommit för att stanna. Det är otroligt viktigt att finnas lokalt. Syns man inte så finns man inte, säger Nils. Skogsägaren Robert Andersson i Norsjö har anlitat SCA, via virkesköparna Mattias Larsson och Nils Berglund, för en föryngringsavverkning. Sam arbetet som Robert har inlett med SCA är ännu ungt. Tidigare gjorde han ofta sina virkesaffärer med andra företag eftersom SCA inte hade någon köpare i trakten. Han är väldigt nöjd med att SCA numera har ett kontor i Norsjö. 4 DIN SKOG Virkesköparna Mattias Larsson och Nils Berglund på SCAs nya lokalkontor i Norsjö. Syns man inte finns man inte. NILS BERGLUND, VIRKESKÖPARE – Det här blir andra gången jag anlitar SCA. Nu när de har kontor i Norsjö fungerar det väldigt smidigt, säger Robert och fortsätter: – Nils och Mattias är bra att ha och göra med. För mig är det viktigt med virkesköpare som har sunt förnuft. Man måste kunna prata med dem som en vanlig människa. Gör mycket själv Den trakt som Robert Andersson har anlitat SCA för att avverka ligger på cirka 430 meters höjd och bjuder på såväl vackra vyer som grova träd. – Trots att det ligger så pass högt upp växer träden bra, berättar Robert nöjt medan vi blickar ut över dalen som bäddats in i ett rosaaktigt skymningsljus, trots att klockan bara är strax efter ett på dagen. På fritiden gör Robert mycket själv i skogen, men de mer omfattande arbetena lejer han ut. I detta fall är det den lokala SCA-entreprenören Benny Lundmark, ägare av företaget MaNo skog, som är på plats för att sköta avverkningen. – Sommartid blir det mycket röjning och markberedning och på vintern blir det gallring. Men man hinner ju inte allt själv. Om man tittar på Benny och hans maskin, det han kör på en dag får jag ju hålla på med en hel vinter, säger Robert och skrattar. Med sig ut i skogen har Robert sin trotjänare, en valsmatad Vimek G30, tillverkad 1984. G30n är en hydrauliskt driven traktormonterad gallringsprocessor som används för att upparbeta redan fällda träd. Maskinen köpte Robert som begagnad 1993. – Jag fäller träden manuellt med såg först och sedan sköter processorn resten, förklarar Robert. Den sparar mig mycket tid och ork, samtidigt som den är skonsam mot ryggen. Fördelen är att den går snabbt att montera till traktorn, det är egentligen inte mer arbete än att sätta dit en snöslunga. – Det är en imponerande liten maskin. Den upparbetar träd förvånansvärt fort, säger Mattias Larsson. Viktigt med lokala samarbeten SCA samarbetar nästan alltid med lokala entreprenörer när det gäller uppdrag åt privata skogsägare och Norsjö är inget undantag. Det tog inte många veckor efter invigningen av SCAs kontor innan de första kontrakten var skrivna och de lokala entreprenörslagen genomförde sina första arbeten i trakten för SCA. – Vi tycker att det är jätteviktigt att arbeta med lokal arbetskraft och vi strävar alltid efter att i första hand anlita de lokala lagen vid alla skogliga åtgärder, säger Nils Berglund. En av de entreprenörer som arbetar i Norsjöområdet är Johan Dahlgren från Rusksele skogsmaskiner. – Företaget startades på 1980-talet av min pappa och Skogsägaren Robert Andersson visar stolt upp sin traktormonterade gallringsprocessor. – För mig fungerar den utmärkt, men egentligen borde den kanske få gå i pension och flytta till skogs museet i Lycksele, säger Robert och skrattar. Från vänster: skogsägare Robert Andersson, Benny Lundmark från MaNo skog, SCAs virkesköpare Nils Berglund och Mattias Larsson. hans två bröder i Rusksele. Idag är vi ett tiotal personer som arbetar ute i skogen, fortfarande kring de trakter där företaget grundades, berättar Johan Dahlgren. Lyssna på önskemål För entreprenörerna på Rusksele skogsmaskiner handlar det dagliga arbetet mycket om markägarkontakter. – Vi strävar alltid efter att ta hänsyn till varje mark ägares speciella önskemål. Det är viktigt att lyssna. Jag minns till exempel en kvinnlig skogsägare som vi hade gallrat åt och som hade ett speciellt önskemål som vi lyssnade på. Efter att vi slutfört arbetet kom hon ut ur sitt hus, lycklig som en dag, och förklarade för oss att ”Jag kommer att leva tio år till nu när jag kan se älven från köksfönstret”. Det handlar helt enkelt om att skapa förståelse för varje kund och dennes känslor. Den lokala anknytningen, som många av entreprenörs lagen har, tror Johan är mycket viktig: – SCA har stor nytta av vår lokalkännedom och jag tror att våra samarbeten kan utvecklas mycket under kommande år. Det är viktigt, för jag tror att lokala samarbeten skapar de bästa förutsättningarna för markägarna. TEXT: SARA SÖDERBERG FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Johan Dahlgren, Rusksele skogsmaskiner. DIN SKOG 5 Byggarbetet för Helios, Östrands nya massabruk, har satt igång på allvar. Och även inom SCA Skog jobbar man intensivt. Anskaffning av virke, logistik och virkesmätning är tre viktiga områden att lösa i god tid innan den nya fabriken tas i drift i juni 2018. Bra logistik – en viktig del av Helios NÄR DET GÄLLER arbetet med att skaffa virke till den nya fabriken så ligger man bra till. – Mycket av det arbetet hade vi redan gjort i Helios förprojekt eftersom virkesanskaffningen var en förutsättning för att investeringsbeslutet skulle kunna tas. Glädjande är att vi inte ser behov av att öka vår import, utan i stället har goda förutsättningar att hitta virket här i Sverige, genom att till exempel köpa från privata skogsägare, säger Jörgen Bendz, virkeschef vid SCA Skog och ansvarig för SCA Skogs Heliosarbete. Genomtänkt tågstrategi Logistikfrågorna är däremot ett jättepussel att lösa. – Redan i dag kör vi många virkesbilar direkt från skogen till Östrand och så blir det även i fortsättningen. Men vi måste också hämta större volymer virke på längre avstånd och då är tåget det givna transportmedlet, säger Jörgen. Nya Östrand kommer att ha en utbyggd vedplan och bättre möjligheter att ta emot tåg inne på fabriksområdet. I dag kan man bara ta emot mindre tågset men med utbyggnaden kan man ta emot tåg som är 600 meter långa och bär med sig cirka 2000 m3f. – Utmaningen är att bruket varje dygn ska kunna ta 6 DIN SKOG emot fyra tågset med cirka 2000 m3f massaved per tåg och hinna lossa virket innan nästa tåg kommer. För det krävs en genomtänkt strategi för att få tågen att komma i tid och skapa ett jämnt flöde. SCA har därför ett nära samarbete med Trafikverket. – Samarbetet fungerar bra, de vet hur viktigt det här är. Däremot är det svårare att få gehör från våra politiker. De är mer intresserade av att bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg än att satsa på bas industrins behov i Norrland, säger Jörgen och fortsätter: – Men om vi tar vårt miljöansvar och flyttar betydande volymer till tåg måste staten ta sitt ansvar och se till att det finns farbara järnvägar. Det bara måste fungera! SCA Skog tittar även på möjligheten att köra med virkesbilar hela dygnet. – Kan vi leverera virke i samma takt som fabriken förbrukar, det vill säga dygnet runt, året runt, så underlättar det för mottagningen av virke, virkesmätningen och truckarnas lossningsarbete. Dessutom blir det mer kostnadseffektivt. När det gäller virkesmätningen letar man den bästa tänkbara lösningen. – Mätningen ska vara enkel för oss och trygg för nya virkesköpare I ... STORUMAN Om vi tar vårt miljöansvar och flyttar betydande volymer till tåg måste staten ta sitt ansvar. JÖRGEN BENDZ, VIRKESCHEF VID SCA SKOG OCH ANSVARIG FÖR SCA SKOGS HELIOSARBETE. skogsägaren. Målet är att virket bara ska mätas en gång när det når den första mottagningsplatsen, vilket antingen är Östrand eller en virkesterminal. Vi tittar därför på olika tekniska lösningar. Vi undersöker även möjligheten att märka virkespartierna så att man kan följa dem digitalt från skogen in i fabriken. På så sätt kan vi säkerställa att virket håller den kvalitet som krävs. Ser över virkesterminaler SCA Skog arbetar också med att se över de nio virkes terminaler som man har i dag. – Vi har redan investerat i terminalen i Östavall och fler investeringar kommer, säger Jörgen. Sedan undersöker vi även om det finns behov av fler terminaler. Att få en bra logistik i Helios gynnar skogsägarna, menar Jörgen – Varje krona vi kan spara i logistikkedjan gynnar skogsägarna över tid. Med låga kostnader ökar vår konkurrenskraft och betalningsförmåga, faktorer som gör att vi finns kvar även i framtiden. Med en god avsättning för virket ökar värdet på skogen! TEXT: MISAN LINDQVIST FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Johan Stenvall, 29 år, är ny virkesköpare i Storuman sedan slutet av november. Bakom sig har Johan en karriär som hockeyspelare i så väl division 1 som i den norska andraligan och i England. Men i stället för att fortsätta satsa på ishockey valde Johan universitetsstudier – ett treårigt skogs- och träprogram. Nu har han flyttat hem till byn utanför Storuman där han är uppvuxen. Där bor han med sambo och tre jakthundar och ser fram emot att göra affärer med skogsägare i Storumantrakten. – Det som lockar mig med virkesköparjobbet är kontakten med människor, att få rådgöra, diskutera och hjälpa till att hitta bra lösningar för skogsägare, säger Johan. Sin fritid ägnar han bland annat åt jakt och träning. Framåt våren blir det även en hel del skoteråkning. LYCKSELE Björn Jonsson, 27 år, är vikarierande virkesköpare i Lycksele medan Karlolof Boman provar andra arbetsuppgifter inom SCA Skog. Björn har sina rötter åtta mil från Lycksele och han har tidigare bland annat arbetat med avverkningsfrågor vid SCA Skog i Medelpad. På fritiden ägnar han sig gärna åt löpning, längdskidåkning och jakt med sin finnspets. – Som virkesköpare ser jag fram emot att få kombinera mina intressen – skog och möten med människor. Jag hoppas kunna vara en bra rådgivare för skogsägare och hjälpa till att lösa deras behov och önskemål, säger Björn. BRÄCKE Fredrik Göransson är ny virkesköpare i Bräcke. Han är skogsmästare och kommer närmast från en tjänst som virkesköpare vid SCA Skog i Ånge. Fredrik är 29 år och bor i Mo, strax utanför Svenstavik, där han också är uppvuxen. – Jag tycker att jag har ett jätte roligt jobb, säger Fredrik. Jag gillar att det är variationsrikt. Jag får vara ute mycket, jobba med olika evenemang, träffa många skogsägare och hjälpa dem att göra bra affärer. Fredrik är ofta ute i skogen även när han inte jobbar. Han jagar gärna med sin jämthund och tax och på vintern blir det mycket skidåkning. Ett av målen i vinter är att delta i Skogs-EM i längdskidor som körs på Holmenkollen i Oslo. STRÖMSUND-HAMMERDAL Anders Johansson, 32 år, är ny virkesköpare i Ström, Fjällsjö och Hammerdal. Han har tidigare jobbat som distriktsansvarig vid SCA Skog i Backe. – Jag vikarierade en tid som virkesköpare i Hammerdal och trivdes väldigt bra med det, berättar Anders. Jag gillar framför allt att bygga goda och långa relationer med skogsägare och få hjälpa dem med bra lösningar för deras skogsbruk. Anders bor med sin familj i byn Hällvattnet, norr om Strömsund. Till skillnad från många av sina kollegor jagar inte Anders, men han ägnar sig gärna åt friluftsliv i allmänhet. ÅNGERMANLAND Marcus Larsson har anställts som virkesköpare i Ångermanlands skogsförvaltning. – Vilket område jag kommer att ansvara för är inte klart än, så nu jobbar jag där jag behövs. Det är lärorikt och ett bra sätt att lära känna organisationen, rutinerna och människorna, tycker han. Marcus är 33 år, uppvuxen i Junsele och bor nu utanför Sollefteå tillsammans med sin familj. Han har tidigare arbetat på bland annat Skogsstyrelsen. Som virkesköpare ser han fram emot att möta många skogsägare och att göra ett bra jobb så att de blir nöjda. På ledig tid jagar Marcus gärna tillsammans med sina jämthundar, fiskar, kör skoter och umgås med familjen. DIN SKOG 7 Notiser Växer blåbär i skogen? – en bok om jord och skog I BOKEN Växer blåbär i skogen? möter läsaren människor som har bestämt sig för att leva utanför städerna och bruka jorden och skogen. Boken vill visa att vanliga skogsbrukare är kunniga och att de vet att det går alldeles utmärkt att både vara miljövän och skogsbrukare. I boken får man insyn i hur människorna som brukar skogen känner och funderar kring frågor om sitt brukande. De berättar om sina liv, om relationen till naturen, om besvikelser och motgångar, om känslan att äga mark och om hur de tycker att vi ska leva i ett framtida hållbart samhälle. Boken vill också nå fram till dem som är kritiska till dagens skogsbruk. Förhoppningen är att de ska få en annan bild och omvärdera sin uppfattning om det moderna hållbara skogsbruket. Bakom boken står Naturbrukarna. Högstubbar gör skillnad HÖGSTUBBAR GÖR att vi får en rikare ungskog och kan gynna vissa hotade insektsarter. De gör nytta under lång tid och därför är det viktigt att de får stå kvar när skogen åldras. Det konstaterar forskare från SLU och Skogforsk som har sammanställt olika forsknings resultat om högstubbar. Metoden att lämna höga stubbar på hyggen som en naturvårdsåtgärd introducerades för 20 år sedan. Högstubbar är träd som har kapats på 3-4 meters höjd i samband med avverkningen, och som lämnas kvar för att bli hem och matplats för insekter, svampar och fåglar. Tack vare forskarna har bilden av hur högstubbar används av olika arter nu börjat klarna. I högstubbarna finns ofta andra arter än i vanliga, låga stubbar. Det kan också vara stor skillnad i vilka insektsarter som finns på stubbar av olika trädslag, till exempel på björk och gran. En annan intressant lärdom är att högstubbarna kan göra nytta under lång tid. Olika arter följer på varandra i takt med att barken lossnar och högstubben multnar. När högstubbarna börjar murkna blir de också hem för hackspettar och mesar. Dela din platshistoria med andra PLATSR ÄR Riksantikvarieämbetets e-tjänst där alla kan dela sin historia om en plats i Sverige. Det finns nu över 3 100 berättelser att ta del av. Här finns till exempel berättelser om postrånet i Säivis, amerikanska soldater på Landösjön och Stor-Stina, vars avbild hamnade på vaxkabinett. Läs mer på www.platsr.se Skogen är bra för immunförsvaret ATT VARA UTE i skogen är bra för hälsan. Det skyddar mot en lång rad sjukdomar som depression, diabetes, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Men varför det är så har man inte kunnat svara på – förrän nu. Miljö- och beteendeforskaren Ming Kuo vid University of Illinois har sammanställt flera hundra studier och kommit fram till att naturen har en förmåga att höja immunförsvarets funktioner. När vi lever i en stressig vardag aktiveras kroppens så kallade ”kamp eller flykt-system”, vilket innebär att kroppen stänger ner alla funktioner som inte är absolut nödvändiga, inklusive immunförsvaret. Men när vi ger oss ut i naturen kopplas ”lugn och ro-systemet” på och då kan kroppen ägna sig åt långsiktiga åtgärder som utvecklar, reproducerar och bygger upp immunförsvaret. KÄLLA: SKOGSAKTUELLT Snytbaggar flyr aggressiva myror FORSKARE VID Sveriges lantbruksuniversitet har tidigare visat att snytbaggar gnager mindre på barrträdsplantor om det finns myror som försvarar en födoresurs vid plantorna. Myrorna kan t ex försvara den söta honungsdagg som bladlössen tillverkar. I en ny studie har man nu undersökt vilka beteenden som kan ligga bakom snytbaggarnas minskade gnag. Det visade sig att myror som fanns intill plantor med bladlöss var mer aggressiva mot snytbaggarna än myror som fanns vid plantor som saknade bladlöss. Inga snytbaggar dödades eller blev synbart skadade av myrornas angrepp, men de angreps både oftare och under längre tid vid plantorna som hade bladlöss. Det ledde till att snytbaggarna rörde på sig mer än vad de annars gjorde. En slutsats är därför att den ökade rörelseaktiviteten innebär att snytbaggarna i högre grad lämnar plantor med aggressiva myror och därmed äter mindre på dessa plantor. KÄLLA: SLU ILLUSTRATION: PER MATSSON 8 DIN SKOG Här odlas framtidens skogar Håkan Åsén, driftledare på Bogrundets plantskola, håller ögonen på de små fröna. Det pustar om såddmaskinen när varje kruka i plantlådan förses med ett litet frö av gran, tall eller contorta. Varje minut passerar cirka 1 300 krukor framför ögonen på Håkan Åsén som håller koll på både såddmaskinen och datorn som övervakar produktionen. – Beroende på kruktyp sår vi en halv till en miljon plantor om dagen, berättar Håkan som är driftledare på Bogrundets plantskola. BOGRUNDETS PLANTSKOLA utanför Timrå är världens största plantskola och ingår i SCAs plantverksamhet NorrPlant. Där har SCA kapacitet att odla ca 100 miljoner plantor per år. – Vår säsong börjar i januari när sådden startar. Efter sådden förvaras plantlådorna i kyllager innan de flyttas till växthus i april och därefter sätts ut på frilanden, säger Peter Engblom, NorrPlants marknadschef, och fortsätter: – Vår verksamhet ligger alltid ett år före i planering. Merparten av de plantor vi sår nu ska levereras nästa år medan plantorna på våra friland såddes ifjol och ska levereras i år. Beställ plantor i god tid Skogsägare som ska plantera ny skog behöver därför beställa plantor i god tid, helst ett år i förväg, för att vara säkra på leverans. Det viktigaste är att prata med sin virkesköpare eller någon av våra återförsäljare så att man får hjälp att hitta rätt sorts plantor för sin skog. PETER ENGBLOM, MARKNADSCHEF, NORRPLANT Peter Engblom, NorrPlants marknadschef, visar några av de cirka 1,5 miljoner plantor som NorrPlant levererar dagligen under högsäsong. – Det gäller främst de som ska plantera större områden där det behövs mer än 20 000 plantor. Behöver man bara ett mindre antal plantor brukar det ordna sig ändå. Det viktigaste är att prata med sin virkesköpare eller någon av våra återförsäljare så att man får hjälp att hitta rätt sorts plantor för sin skog, säger Peter. SCA kan även hjälpa till med planteringsarbetet för den som vill. SCA erbjuder två olika planttyper. PowerPot är en mindre planta som kan planteras på alla markberedda marker. JackPot är en något större planta som främst passar på bördiga marker eller marker med mycket vegetation. – För att ge plantorna de bästa förutsättningarna behöver man markbereda innan plantering, säger Peter. Det gynnar plantornas växtkraft och minskar risken för insektsangrepp. PowerPot ger en mer ekonomisk plantering eftersom varje plantlåda innehåller 128 krukor jämfört med JackPots 67 krukor. Det innebär att plantören får med sig fler plantor ut på hygget och att planteringsarbetet går snabbare. Goda råd Medan det är full fart i såddhallen råder det lugn och ro ute på Bogrundets 110 friland. Här vilar plantorna under ett täcke av konstsnö i väntan på våren då de ska levereras till skogsägare över hela Norrland. – I slutet av april börjar en intensiv period och under högsäsongen levererar vi cirka 1,5 miljoner plantor om dagen, berättar Peter. För den skogsägare som ska plantera själv har Peter några grundläggande tips. – Se till att plantorna inte torkar ut under lagringen, vattna dem och plantera så fort du kan. Fler tips finns i SCAs planteringsinstruktion som du hittar på www.scaskog.com TEXT: MISAN LINDQVIST FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST DIN SKOG 9 Per Kuhmunen har gått med renrajden under många år på marknaden. Renrajden är ett av marknadens mest uppskattade inslag. 410-årig tradition lockar till JOKKMO 10 DIN SKOG Skymningen lägger sig över Jokkmokks marknad och den första marknadsdagen blir till kväll och natt. Det är den första torsdagen i februari 2016. Det blå skymningsljuset sprider sig runt försäljningsstånden på Jokkmokks marknad. Det pratas franska, engelska, samiska och en del svenska förstås. Doften av mat är påtaglig. Inne på Café Gasskas har musiken kommit igång. Ute är det 18 grader kallt och den första marknadsdagen övergår till kväll och natt. OKK VINTERMARKNADEN I JOKKMOKK, eller Dálvvadis som är det samiska namnet, pågår i tre dagar med start första torsdagen i februari. År 1605 beslutade Hertig Karl, som senare kröntes till Karl IX, att inrätta marknadsplatser i Lappmarken och 1606 hölls den första statligt påbjudna marknaden i Jokkmokk. Staten hade en önskan om att få ordning på handeln. Säkert hade även kyrkan ett finger med i spelet i viljan att sprida guds ord och hålla befolkningen i tukt och förmaning. Världskänd Birgitta Nilsson arbetar hos Jokkmokks kommun som ”marknadsgeneral”. Det är hon som ser till att allt fungerar innan och under marknaden. – Marknaden är viktig på flera olika sätt. Jokkmokk är ju en liten kommun i norra Sveriges inland och att vi har en välkänd aktivitet är mycket värdefullt. Marknaden gör Jokkmokk känt över hela världen och har en ekonomisk betydelse för kommunen och många företag. En hel del privatpersoner har nytta av marknaden genom att hyra ut boende. Det finns också många kringeffekter, till exempel tjänar bussbolag och researrangörer på att marknaden finns, berättar Birgitta. Marknaden har ungefär 40 000 besökare varje år och med tanke på att Jokkmokks kommun har cirka 5 000 invånare är det rätt självklart att den har stor betydelse. DIN SKOG 11 Erika Nordvall Falck har en vantutställning på museet Ajtte. Vantar är ett kulturhistoriskt arv som är värt att bevara, menar hon. Roger Isberg och Sarah Pendle ton Isberg från USA uppskattar marknaden, speciellt utbudet av kulturella arrangemang som musik, utställningar och föreläsningar. Romel och Mahamud låter sig väl smaka av stekt siklöja. Trycket på boende är stort och många marknadsbesökare tvingas bo 20 mil bort och göra dagsbesök. Det enda som brukar göra att besöksantalet minskar är om temperaturen sjunker ner mot 35-40 minusgrader. – 2012 var det runt minus 40 och då hade vi nog bara hälften så många besökare som det brukar vara, säger Birgitta Nilsson. Saltad röding Elisabeth Nejne Vannar ser marknaden som en av vinterns höjdpunkter. Och precis som många andra Jokkmokksbor är hon engagerad i marknaden, men på ett lite speciellt sätt. – Först har jag fiskat och saltat rödingen från Padjelanta och sen filéar jag den åt Sameskolans elever och föräldrar. Föräldrarna har servering på Sameskolan fredag och lördag och då har vi saltad röding på menyn. Det här har jag gjort sedan mina barn var små, berättar Elisabeth. – Det är skönt att marknaden kommer tidigt i februari. Det blir ett avbrott med roliga saker som händer. Marknaden är också en samlingsplats för många samer och då har man möjligheten att träffa många bekanta, säger Elisabeth. Kulturell mötesplats Jokkmokks marknad bjuder inte enbart på marknadsstånd längs gatorna. Det här är en vital och värdefull kulturell mötesplats som bjuder på musik, föreläsningar och mycket mer. Ajtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, har en cen12 DIN SKOG Marknadsgeneral Birgitta Nilsson ser till att allt kring marknaden fungerar. Hon har redan börjat fundera på marknaden 2017. tral funktion med många utställningar, musik och andra aktiviteter. Under årets marknad visades utställningen Jokkmokk & Jukkasjärvi – Marknadsvantar. – Det är en vandringsutställning som också kommer att visas i Kiruna stadshus i sommar, berättar Erika Nordvall Falck som är ansvarig för utställningen. Erika menar att vantar är ett kollektivt arv och varje vante är som ett juvelsmycke. Även om det är arbetsvantar som har en funktion, är de väldigt vackra. Från USA till Jokkmokk Sarah Pendleton Isberg och Roger Isberg har rest från New Hampshire i USA för att besöka Jokkmokks marknad. – Vi har hört mycket om marknaden och länge tänkt åka hit och nu äntligen har det blivit av, säger Sarah. Hon är musiker och spelar bland annat fiol. Jokkmokks marknad lockar med sitt stora utbud av folkmusik och möjligheter att få spela med andra musiker. Redan första marknadsdagen träffades Sarah och svenska Catarina Dahlin och det blev en spontan spelning på Café Gasskas till cafébesökarnas förtjusning. Det är väldigt hög klass på föreläsningar och arrange mang, konstaterar Sarah och Roger. – Vi har varit på några utställningar med slöjd och det har varit fantastiskt proffsigt. Och så lyssnade vi på jojk. Det var otroligt bra, berättar Sarah. Det är stor bredd på aktiviteterna och det uppskattar jag, liksom den stora gästfriheten här i Jokkmokk. TEXT: GÖRAN WALLIN FOTO: PER PETTERSSON Notiser Stor efterfrågan på målad ytterpanel SCAs FÖRSÄLJNING AV målad ytterpanel i Skandinavien ökade med 35 procent under 2015. Under fjolåret sålde SCA Timber Supply Skandinavien 27 000 kubikmeter målad ytterpanel till olika byggvarukedjor. SCAs leveranser av målad panel går i första hand till större kunder i Sverige och Norge, med Beijer Byggmaterial, Byggmax och Byggern som största kunder. Totalt sett levererade SCA målad ytterpanel till 130 butiker i Sverige och Norge under 2015. Trä dominerar stort som fasadlösning för privata hem i Skandinavien. Estetik, isolering, miljövänlighet och värde för pengarna är några av orsakerna till framgången. I början av 2000-talet monterades det huvudsakligen omålad panel men sedan dess har marknaden svängt och i dag är det övervägande grund- eller mellanstruken ytterpanel som sätts upp. Supply Skandinavien driver två målerianläggningar. Den ena anläggningen ligger i Stugun och har varit i drift sedan 2010 och den andra ligger i Tunadal och startade våren 2015. SCA satsar på biodrivmedel FOTO: TORBJÖRN BERGKVIST SCA INVESTERAR 50 miljoner kronor i en pilotanläggning för att producera biodrivmedel och kemikalier från svartlut. Anläggningen byggs vid SCAs förpackningspappersbruk i Obbola utanför Umeå. Pilotanläggningen kommer att använda svartlut, en biprodukt från fabrikens produktion av sulfatmassa, som råvara för att producera ligninolja och vidareförädla den till biodrivmedel och kemikalier. – Det här är en pilotanläggning där vi ska testa processens potential och utvärdera tekniken, säger Mikael Källgren, vd för SCA Energy. Vi ser dock en stor potential i möjligheterna att kunna producera biodrivmedel som kan ersätta diesel eller bensin i vanliga fordon. Projektet har beviljats 11 miljoner kronor i bidrag från Energimyndigheten. Anläggningen ska byggas under 2016 och väntas tas i drift 2017. Nu har bygget av nya Östrand börjat TORSDAGEN DEN 4 FEBRUARI skedde den officiella invigningen av Helios-investeringen på Östrand. Istället för att ta ett sedvanligt första spadtag fick en pålkran påla ner en 12 meter lång betongpåle i marken på det område där Östrands nya renseri ska stå. Renseriet är den del av fabriken där veden barkas och huggs till flis och det är bara en av många ny- och ombyggnationer som ska göras. SCA satsar totalt 7,8 miljarder kronor på att bygga om Östrands massabruk och fördubbla produktionen av sulfatmassa. Väggkalender med svunna tider TEMAT FÖR SCA SKOGS väggalmanacka för 2016 är ”Svunna tider”. De 12 månadsbilderna kommer från SCAs omfattande historiska bildarkiv och visar människor och arbetet i skogen från 1900-talets början fram till 1950-tal. Här finns bilder på såväl hästkörning och flottning som skogskojor. Vill du ha en egen väggalmanacka? Det finns ett fåtal kvar! Mejla oss på [email protected] 2Svu0nn1a6tider Liberokunder hjälper hotade fiskarter TACK VARE ETT BIDRAG från SCAs blöjmärke Libero och dess kunder kommer de tre utrotningshotade fiskarterna småfläckig rödhaj, knaggrocka och havskatt att få växa till sig i nya ”barnbassänger”. Bassängerna ska byggas när saltvattensakvariet Havets Hus i Lysekil renoveras i år. I bassängerna får fiskarna växa till sig i en skyddad miljö för att sedan återinplanteras i havet när de är stora nog. DIN SKOG 13 I fjol hjälpte SCA till att gödsla drygt 500 hektar produktiv skogsmark hos privata skogsägare i Arvidsjaur. Det är en fördubbling jämfört med 2010. Din Skog har mött två skogsägare som är överens: gödsling är en av de bästa åtgärder du kan göra för att öka lönsamheten i ditt skogsbruk. I Arvidsjaur – Här har vi en snittillväxt under tre år på 8,4 m3sk ha/år, det är siffror man knappt vågar prata om, så bra är de. Motsvarande siffror utan gödsling skulle ligga på cirka 3,5-4 m3sk ha/år. Det innebär att skogen har växt mer än dubbelt så mycket efter gödslingen, säger Robert Grimm medan han och SCAs virkesköpare Rikard Rödlund inspekterar måttbanden. Årsringar från ett träd som stått i ett område som gallrades 2004 och gödslades 2007. Det bredare mellanrummet mellan ringarna visar tydligt att tillväxten ökat markant efter gödslingen. ROBERT GRIMM HAR VARIT förvaltare på Arvidsjaurs allmänning sedan 1996. Allmänningen uppgår till ungefär 35 500 hektar, varav 27 100 är produktiv skogsmark. 2006 beslutade allmänningen att sköta om sina yngre skogar mer aktivt och bestämde sig för att gödsla 100 hektar om året i 50-åriga skogar. – Planen är att gödsla första gången när träden är 50 år, sedan en gång till efter ytterligare 10 år. Normalt sett avverkar man skog som är mellan 90 och 100 år, men vi hoppas kunna avverka skogen vid 80 års ålder, om vi får dispens från Skogsstyrelsen. Det innebär att vi genom att gödsla kan spara in 10-15 år av väntan, berättar Robert. 200 hektar om året I år har det gått tio år sedan första gödslingen, vilket innebär att från 2016 och framåt kommer allmänningen att gödsla 200 hektar om året: 100 hektar som gödslas för första gången och 100 hektar som gödslas för andra gången. – SCA har genomfört gödslingen de senaste åren och samarbetet fungerar jättebra. SCA ansvarar även för största delen av all vår gallring, vilket fungerar smidigt då vi gödslar cirka 60-70 procent av allt det vi gallrar, säger Robert. Gödsling ökar tillväxten i skogen Rikard Rödlund, virkesköpare i Arvidsjaur, visar ett område där gödslingar som SCA har utfört har markerats med ljusgrönt. 14 DIN SKOG Skogsgödsling är en av de mest lönsamma åtgärderna du som skogsägare kan göra på kort sikt. – Fördelarna med gödsling är många, men framför allt är det ett mycket effektivt sätt att öka tillväxten och värdet på din skog, säger Michal Bobik, gödslingsspecialist på SCA. som varje barr blir längre och kraftigare. I och med detta kan träden utnyttja solljuset bättre, vilket innebär att skogen växer mer. Efter en normal skogsgödsling kan man därför förvänta sig en tillväxtökning på 13 till 20 skogskubikmeter per hektar. – Genom att gödsla ökar du värdet på skogen i och med att du får mer skog med högre timmerandel och högre medelstam, förklarar Michal Bobik. NÄR MAN TILLFÖR marken kväve, som är den verksamma beståndsdelen i gödsel, anlägger träden fler barr samtidigt Tidigare slutavverkning Det vanligaste är att man gödslar skogen tio år innan en slutavverkning, för att – Att sköta skogen optimalt ger så otroligt mycket mer. I de områden som vi har gödslat kan man se med blotta ögat att det är hög tillväxt, exempelvis på våren då de gödslade skogarna är ljusgrönare än de ogödslade, berättar Robert Grimm, förvaltare på Arvidsjaurs allmänning. Britt-Marie Lindgren, skogsägare i Arvidsjaur som satsar på att gödsla sin skog. vill alla gödsla Utöver möjligheten för tidigare virkesuttag ser Robert flera fördelar med gödsling: – I skogsbruket i dag är det mer och mer skog som ska lämnas för naturvård. För oss är det därför viktigt att vara effektiva i de produktionsskogar vi har. Ju effektivare skogsbruk man har, desto mer har man råd att lämna som naturvård. Vi strävar alltid efter att ta till vara våra resurser och öka vinsten. Med dagens låga ränteläge ger en investering i gödsling dessutom mycket högre avkastning än vad motsvarande summa på banken gör. Höga förväntningar I Arvidsjaur är många privata skogsägare nyfikna och har höga förväntningar inför en gödsling. – Alla de skogsägare som jag träffat har varit väldigt nöjda med gödslingen och resultatet. Här i kommunen har det gått så långt att det inte längre handlar om huruvida man ska gödsla eller inte, utan om vilka bestånd man ska gödsla först, säger Rikard Rödlund, SCAs virkesköpare i Arvidsjaur. En av de privata skogsägare som har gödslat sin skog är Britt-Marie Lindgren. Hon och hennes mamma äger i dag 372 hektar – 298 är mammans och 74 är bygga upp virkesförrådet. Men skogsgödsling har fler fördelar. I själva verket är större delen av de skogar som SCA hjälper till att gödsla medelålders skogar som nyligen gallrats. – Börjar du gödsla din skog efter första gallringen vid 50 års ålder och sedan gödslar en gång till efter ytterligare 10-15 år har du samma dimension på träden vid 70-80 år som du normalt sett ser hos träd som är 100 år gamla. Ser man det ekonomiskt är det riktigt bra. Med rätt skötsel och en till två gödslingar kan du alltså slutavverka Britt-Maries. Under 2015 valde Britt-Marie och hennes mamma att tillsammans gödsla 26 hektar. Gödsling en bra investering – Allmänningen uppmuntrar delägarna att sköta skogen på rätt sätt och tillsammans med SCA har de marknadsfört gödsling som en bra kapitalinsats. Jag har en bror som jag diskuterar de skogliga åtgärderna med och i fjol kom vi tillsammans fram till att gödsling skulle vara väl investerade pengar, berättar Britt-Marie. Redan nu planerar Britt-Marie att gödsla fler bestånd under sommaren 2016. – Jag ska göra uppföljande kontroller och jämföra likvärdiga områden som inte gödslats. Drömmen är att få sätta fast ett måttband och se hur dimensionstillväxten ökar. Redan nu vet jag att jag ska gödsla ett par bestånd till i sommar, det känns så självklart när man vet hur god avkastning det ger, säger Britt-Marie och fortsätter: – Har man skog ska man sköta den. Skogen är en av våra viktigaste naturresurser och den måste vi ta vara på. Tänk ekonomiskt, en gödsling och andra skötsel åtgärder ger mer kapital i slutändan. Du får tillbaka långt mer än vad du satsar. 20 år tidigare, förklarar Rikard Rödlund, virkesköpare i Arvidsjaur, där andelen gödslad skogsmark ökat markant de senaste fem åren. Helikopterspridning Gödselmedlet sprids med helikopter och man använder avancerad gps-utrustning för att uppnå en så jämn spridning och så hög precision som möjligt. – Får helikoptern köra ett stråk rakt fram tar det cirka 25 sekunder att sprida ett ton gödsel över två hektar. Det innebär TEXT OCH FOTO: SARA SÖDERBERG att de hinner gödsla upp till 140 hektar på en dag, säger Rikard, märkbart imponerad över kapaciteten. Alla skogar kan inte gödslas. För att du ska få ut det mesta av gödslingen och för att det ska vara lönsamt måste din skog uppfylla ett antal baskrav. Beståndet ska till exempel vara barrskog på fastmark. – Prata med din virkesköpare så får du råd om vad som passar bäst för just din skog, säger Michal. TEXT OCH FOTO: SARA SÖDERBERG Är du nyfiken på gödsling? På www.scaskog.com kan du läsa mer. DIN SKOG 15 God tillgång på alla virkessortiment Vid årsskiftet ändrade SCA Skog sin prislista för grantimmer och införde fast pris. Syftet är att göra det enklare för skogsägare att förstå vad det är de får betalt för. – Ändringen i prislistan har tagits emot väl, vi har inte mött några större reaktioner, konstaterar Jörgens Bendz, SCA Skogs virkeschef. I SAMBAND MED att prislistan för grantimmer ändrades, förändrades även transportavdraget för massaved. Nu gäller ett enhetligt transportavdrag som baseras på avståndet till närmaste massa- eller pappersbruk. Därmed ser transportavdraget likadant ut över hela SCAs verksamhetsområde. – Naturligtvis uppskattas inte förändringen av de skogsägare som fått sänkt grundpris på massaved på grund av det högre avdraget, men förståelsen för förändringen har ändå varit stor, säger Jörgen. Den milda vintern har inneburit goda avverkningsförhållanden i Norrland. – När det är lite snö, men ändå kyla, är det lättare att avverka, konstaterar Jörgen. När de riktigt kalla dagarna minskade avverkningen i skogen hade även industrin produktionsbortfall på grund av kylan, och därför blev det totalt sett inga störningar. Ökat intresse Sedan i höstas har det varit ett ökat intresse att avverka, främst bland skogsägare i de nordligaste länen. Det har fört med sig att det finns ett bra utbud av rotstående skog. – Det är bra tillgång på alla virkessortiment med en bra balans som följd, säger Jörgen. På marknaden för sågade trävaror, främst furuprodukter, finns det en del oro. Det har lett till att flera sågverk begränsar sin produktion. – Det gäller dock inte SCA, vi har fortsatt en stabil produktion och avsättning för våra sågade produkter, säger Jörgen. SCA Skogs naturvårdsspecialister och ekologer ger dig praktiska och enkla naturvårdstips. Vintermatning i skogen gynnar fågellivet Du kan gynna fågellivet genom att mata fåglarna i din skog under vintern. Många fåglar lär sig var det finns föda och återkommer år efter år. – GENOM ATT MATA fåglar i skogen kan man få se arter som inte trivs i samhällena, som t ex hackspettar och mesar, säger Lars Sundberg, natur värdesinventerare vid SCA Skog i Norrbotten. Lars är en hängiven ornitolog och har matat fåglar i skogen i många år. – Det är lätt att göra egna matstationer. Jag har bland annat gjort en hållare med galler runt om där jag sätter in talg. Gallret hindrar mård och ekorre att komma åt maten. Man kan också göra en påse av hönsnät för talgen och sätta fast den i ett träd. Även fröautomater går att göra själv. 16 DIN SKOG Två hängande talgbitar och en fröautomat med galler utestänger bland annat ekorrar och nötskrikor och minskar fröåtgången. I den runda bilden syns en mindre hackspett som äter på en talgboll. – Det är bra att ha olika sorters mat. Talg, ister och annat fett tycker hackspettar och mesar om. Energirika solrosfrön är en klar favorit för mesar, domherrar och finkar. Är det riktigt kallt ute kan man köpa skalade frön så slipper fåglarna lägga kraft på att hacka sönder dem. Det är även stora lager av massaved, vilket verkar hålla i sig minst under resten av 2016. – Det beror på att vi avverkat för att försörja våra sågverk med timmer och att vi avverkat mycket stormfälld skog. Det ger stora flöden av massaved. Stabil utveckling I maj ska den nya såglinjen på Tunadals sågverk i Sundsvall tas i drift. SCA har investerat en halv miljard kronor för att kunna öka produktionen. – På sikt innebär det en ökad förbrukning av grantimmer, poängterar Jörgen. Det nya kokeriet i Obbola fortsätter att producera enligt plan och det ger en ökning av massavedsförbrukningen på sikt. – I det långa perspektivet, om vi tittar flera år framåt, kommer SCAs industrier att förbruka stora volymer och vi ser en stabil utveckling på virkesmarknaden, avslutar Jörgen. MISAN LINDQVIST Börjar man mata fåglar ute i skogen är det bra att fortsätta hela säsongen, eftersom fåglarna lär sig var det finns mat. Skogsmatning passar bäst i en äldre, skiktad och lite risig skog som erbjuder skydd för fåglarna när de äter. – Mata gärna i olika typer av skog. Tofsmesen gillar tallskog medan svartmesen gillar granskog. Talgoxar, domherrar och talltitor trivs i de flesta skogar, men det ska inte vara för öppet där de äter, säger Lars och fortsätter: – För att göra matningen enkel är det bra om det finnas en plogad väg. Matstället kan gärna vara lätt att nå och ligga ganska nära vägen. Då kan man sitta i bilen och se fåglarna äta utan att störa dem. Lars tror att matningen har betydelse för fågellivet. – Nog har det bidragit till att vissa fåglar har ökat i antal. Ta t ex gråspetten som knappt fanns på 1980- och 90-talet. Nu ökar den! Med gott om mat överlever fler vintern och det finns chans till större kullar på våren. Den som inte äger skog men gärna vill mata fåglar ute i skogen ska alltid prata med mark ägaren först. TEXT: MISAN LINDQVIST FOTO: LARS SUNDBERG Randbarkningen gör att tallen stressas till att tillverka kåda för att skydda sig. Det bildas fetved bara i de barkade partierna. Fetved. Smaka på ordet. Det låter som en maträtt, kanske anrättad över öppen eld. Men icke. Fetved är en gammal metod för att ta fram ett kådrikt virke med lång hållbarhet. Mikael Edström bildade föreningen Fetvedens vänner. Föreningen är till för alla som är intresserade av naturligt impregnerat furuvirke. år och var en av de första medlemmarna i föreningen. Långt liv – Dagens snickare vill helst inte ha någon kåda alls, de anser att den bara ställer till problem, konstaterar Stig. Men gamla fönsterbågar lever ett långt liv när de tillverkats av virke med hög andel kåda. Och när Mikael Edström har arbetat med gamla byggnader har han själv sett hur man förr i tiden medvetet använt skadad fura på utsatta ställen. Man visste att virket var hårt och formstabilt och skulle hålla i generation efter generation. – Bra och helt giftfritt, säger han. Allt som behövs är en tall, en barkspade och lite tålamod. FOTO: FETVEDENS VÄNNER Älgen gav förklaring Mikael Edström har i många år arbetat med snickerier och byggnadsvård. Att virket i gamla byggnader var bra och fritt från röta visste han. Och det var en älg som gav honom förklaringen. – När jag kapade en älggnagd tall såg jag att där barken var borta hade det bildats fetved som fortfarande var frisk, berättar han. Att barka eller toppkapa furor för att få fram ett motståndskraftigt virke är en metod som använts i hundratals år. Mikael Edström läste på och provade sig fram. En förening, Fetvedens vänner, bildades och intresset har ökat i snabb takt. Fetvedens vänner är en rikstäckande ideell förening för alla som är intresserade av att utveckla användandet av fetved. – Absolut ett vinnande koncept, hävdar Mikael Edström och får entusiastiskt medhåll från Stig Nilsson i Offerdal som har arbetat med kultursnickerier i 30-talet Randbarkning av tallar på rot är den metod som främst används för att producera fetved. En annan metod är toppkapning. MATS WIGARDT • FAKTA: FETVEDENS VÄNNER På www.fetvedensvanner.com finns användbara länkar och en beskrivning hur man går till väga för att ta fram fetved. Där kan man även läsa om den trädbank som är på väg att skapas för att det ska finnas tillgång till virke med hög kvalitet. FOTO: FETVEDENS VÄNNER I EN TIMMERSTÄLLNING i Rengsjö, Hälsingland, reser sig ett trettiotal ståtliga furor mot den blå vinterhimlen. De ser skadade ut, stora delar av stammen saknar bark, kåda har trängt fram och stelnat på det nakna virket. Allt är emellertid i sin ordning. Furorna är noga utvalda och medvetet randbark ade med syfte att få fram fetved, eller tjärved som det också kallas. Det är ett hållbart och naturligt impregnerat virke avsett för bland annat timmerhus, fönster, takspån och båtar. FOTO: MATS WIGARDT – naturligt impregnerat DIN SKOG 17 På gång under året 5-10 april Skogsresa till Holland 14-15 april Utboträff i Stockholm AprilMotorsågskurser Maj Skogsdag för kvinnor Röjsågskurs 4 juni Skogsdag i Galtström 5 oktober Skogsägarträff i Sundsvall 12 oktober Skogsägarträff i Härnösand 21 oktober Besök på Ortvikens pappersbruk ÅNGERMANLAND Mars Skattekvällar med LRF, Backe/Ramsele Skogsägarlunch, Örnsköldsvik MajIndustribesök Husumdagen 1 juni Invigning av Björkhöjdens vindpark JuniBredbydagen Skogsdag, tema skogsbilvägar, Backe/Ramsele HK Game Fair Sept/okt Motorsågskörkort/röjkörkort, Backe/Ramsele 2016 SCA Skogs förvaltningar arrangerar många olika aktiviteter för skogsägare under året. Här presenterar vi ett urval av allt som är på gång. Mer information om de olika arrangemangen kommer du att hitta på bland annat: www.scaskog.com Boka gärna redan nu i din almanacka, så att du inte missar något! MEDELPAD JÄMTLAND 19 mars Familjedag i Mickelbacken i Gällö April Industribesök på Gällö sågverk Industribesök hos SCA i Stugun Maj-okt Skogsdagar med olika teman MajIndustriresa 10-11 juni Skogsägaraktivitet på Östersundstravet JuliHotingtravet Swedish Game Fair Västgård Game Fair Augusti Skogens Dag NovemberIndustriresa December Julfika på lokalkontoren VÄSTERBOTTEN 26-28 maj Utemässan i Lycksele MajGallringsdag JuniGallringsdag September Skogsägarskola, Umeå NORRBOTTEN Mars Skogsägarskola, Skellefteå Skogsägarkväll, Skellefteå April Industribesök, Övertorneå/Överkalix Familjeskogsdag, Tistertjärn, Överkalix Skogsdag, tema vägbyggnad, Skellefteå Maj Skogsdag, uppföljning skogsägarskola, Piteå/Luleå Utboträff Skogsdag, högläggning, Skellefteå Skogsägarträff, Pajala Juni Skogsdag, tema aptering och virkesmätning, Piteå Skogsdag, uppföljning skogsägarskola, Skellefteå Augusti Skogsdag, tema älgbetesskador, Övertorneå 18 DIN SKOG Tips inför årets deklaration Då är det dags igen att deklarera för din skogsfastighet. Här tar vi upp en del som kan vara bra att tänka på inför årets deklaration. BETALNINGSPLANER OCH SKOGSKONTO Har du fått pengar utbetalda från din betalningsplan ska beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Utbetalat belopp innehåller moms som ska redovisas som utgående moms i momsdeklarationen. 60 procent av belopp som utbetalas från betalningsplan eller avverkningsuppdrag får sättas in på skogskonto. Vid leveransvirke gäller 40 procent. Har du underskott får du inte nyttja skogskonto. Tänk på att skogskontoräntan inte ska redovisas i deklarationen. På erhållen skogskontoränta dras i stället en definitiv skatt på 15 procent. AVDRAG FÖR BILRESOR Du får göra avdrag för resor till och från arbetet samt för resor i tjänsten med egen bil med 18,50 kr per mil. Du måste komma upp i totalt 10 000 kr i arbetsresor innan du kan göra avdrag. Arbetsresor i inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet slås ihop. Har du nått över 10 000 kr i arbetsresor i inkomstslaget tjänst får du göra fullt avdrag i näringsverksamheten. Tjänsteresor är alltid avdragsgilla. Om du har förmånsbil i verksamheten, kom ihåg att ta upp förmånsvärdet i deklarationen. Förmånsvärdet kan du enkelt beräkna på www.skatteverket.se, sök på bilförmån så hamnar du rätt. INVESTERINGAR I SKOG ELLER MASKINER Har du köpt en ny skogsfastighet under året är det viktigt att du redovisar den som en tillgång. Köpeskillingen fördelas som huvudregel enligt fördelningen av taxeringsvärdena. Vid förvärv av fastigheter med privatbostäder är det därmed enkelt att räkna ut köpeskillingen för privatbostad och tomt och ta bort det värdet. Det värde som avser ekonomibyggnader skrivs av med fyra procent per år. Skogsavdragets storlek beräknas enligt samma princip – köpeskillingen proportionerad i förhållande till den produktiva skogsmarkens taxeringsvärde. Resultatet multipliceras sedan med 0,5. Tänk på att värdet av skogsimpediment inte får ligga till grund för skogsavdrag. Bedömningen om skogsförvärv är ett rationaliseringsförvärv eller inte har på senare år blivit svårare att ge svar på i förhand. Ta hjälp av någon sakkunnig om du är osäker. Maskininvesteringar under 22 250 kr exklusive moms gör du direktavdrag för. Är investeringen högre läggs den upp för avskrivning. Normal avskrivning är 20 procent av köpeskillingen eller 30 procent av kvarvarande restvärde från förra årets deklaration ackumulerad med årets an skaffningar. Du får fritt välja den avskrivningsmetod som passar dig bäst. FÖRDELNINGSVERKTYG Vill du skatta fram skogspengar för att nyttja dem privat är räntefördelning ett bra alternativ. Du betalar 30 procent i skatt och kan nyttja 70 procent. Avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond är bra fördelningsverktyg. Överskott i årets deklaration avsätts och återförs ett annat år när det skattemässigt passar bättre. På så sätt kan du fördela höga inkomsttoppar från skogen till en jämnare, och för dig bättre, beskattning i framtiden. Det finns många fördelar med avsättningsmöjligheten, men du bör förstå innebörden av den så det inte blir till nackdel för dig. Har du varit pensionär hela året och är aktiv näringsidkare har du lägre egenavgifter och får samtidigt nyttja jobbskatteavdrag. I de flesta fall blir det då billigare att ta ut lön från firman i stället för att använda räntefördelningen. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj 2016. För momsdeklaration för helårsmoms gäller den 12 maj 2016. Jan Wiklund & Linda Sundgren AB SkogensHus DIN SKOG 19 DIN SKOG SCA SKOG AB 851 88 SUNDSVALL Solsken över Norrlands skogar Framtiden är ljus för skogsägare i Norrland. Med projektet Helios, som fått namnet efter solens gud i den grekiska mytologin, investerar SCA 7,8 miljarder kronor i Östrands massabruk. Detta är en av de största industriinvesteringarna i Sverige någonsin och när Helios är klart 2018 siktar Östrand på att bli den klart lysande stjärnan på massamarknaden. Det ger en trygg och långsiktig framtid för din skog! Vill du också vara med och sprida solsken över Norrland, kontakta SCAs lokala virkesköpare. Medelpads skogsförvaltning, tel 060-19 34 00 Jämtlands skogsförvaltning, tel 063-15 05 00 Ångermanlands skogsförvaltning, tel 0612-257 20 Västerbottens skogsförvaltning, tel 090-15 83 60 www.scaskog.com karminkom.se • Foto: CanStock Photo och SCA Norrbottens skogsförvaltning, tel 0911-775 50
© Copyright 2025