Natur-likt - Timrå - Naturskyddsföreningen
timra.naturskyddsforeningen.se Natur-likt Information från Nr 3 2016 Bombmurkla funnen i Mjällådalen! - Historisk storseger för miljön Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att även gamla kraftverk som varit i drift i hundratals år ska miljöprövas och anpassas så att vattenlevande djur och fiskar ska kunna passera. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) kallar det för en ”historisk storseger för miljön”. Du kan även läsa om: # Hela sommarprogrammet # Jordarterna i Mjällådalen # Lupinfestival # Sval-ört vid Timrå kyrka # Säkert vårtecken - Men “fel” sort! # Fagningen av Torsbodaängen # Världens största investerare struntar i klimatet! # Ett levande underverk Harriet Afzelius: - Helt plötsligt var det som om hela världen log mot mig! - Tänk att jag kunde bli så glad och helt plötsligt så var det som om hela världen log mot mig!, utbrister Harriet Afzelius, som berättar om mötet med en igelkott. Ordföranden har ordet... Nu är äntligen sommaren på gång! Efter en lite kall vår så blommar det vid min husvägg och Igelkotten har visat sig och vi har suttit och fikat just på "Kottens restaurang"! Mer om "kotten" i denna tidning. Jag hoppas att när denna tidning når dig så är sommaren här med "lust och fägring stor"! Styrelsen har även detta år planerat en del aktiviteter. Tyvärr har vi inte lyckats att genomföra en blomstervandring på Torsbodaängen i år samt lite annat saknas också. Men jag tipsar alla att under sommaren besöka Torsbodaängen och då naturligtvis beträda denna äng med viss försiktighet. Finns alltid mycket att titta på där och en bra bit in i juli kan man räkna med att brudsporrarna blommar. Väl värt ett besök på ängen ändå när som helst under hela sommaren. Det är för 48:e året som ängen sköts tillsammans med Hässjö hembygdsförening. Mer om fagningen den 2 Maj finns att läsa i denna tidning. Den 6 augusti kl.8.00 är det slåtter och jag hoppas verkligen att Du kan ställa upp och komma till gänget som slår, räfsar och drar undan det slagna. Kan Du slå med lie eller känner Du någon så extra Välkommen! ”Mången man/kvinna gör arbete” – med det vill jag säga att alla som på något vis kan bidra - Kom! Det är en speciell känsla att vara där på ängen en tidig morgon och till folkmusik dra sitt strå till stacken. Och du! Pumpa cykeln och kom med på någon av våra cykelturer. Vi kör mycket lugnt och stannar ofta för att se på allt vad naturen har att erbjuda oss efter vägen. Dessutom är det så trevligt att fika tillsammans. Det handlar alltså mer om trevlig samvaro än om motion. Vi har redan genomfört en av turerna där vi som deltog hade lite tur med ”frånvaron ” av regn just då! Det finns möjlighet att delta i ytterligare tre turer denna säsong. Bästa infon om vad som är på gång är i programmet på de två sista sidorna. Glöm inte heller att lämna din mailadress till mig! Viktigt eftersom det säkert blir några spontanutflykter och det enda sätten vi kan sprida det på är genom att skicka dig ett mail eller skriva in på vår hemsida eller på Facebook som vi också finns på. Har Du något du vill visa för andra naturintresserade så hör av dig till mig eller någon annan i styrelsen. Då kan vi ganska snabbt ordna en spontanutflykt. Du når mig via mail [email protected] eller tel. 060-57 03 25. Bengt-Göran Natur-likt är ett medlemsblad för Naturskyddsföreningen Timrå. Innehållet handlar dels om föreningens verksamhet, men också om natur- och miljöfrågor. Har du idéer om vad du tycker vi ska ta upp får du gärna höra av dig. En del medlemmar tycker att det räcker att få tidningen via mail. Andra vill gärna ha en tidning att bläddra i eller för att visa upp för andra intresserade. Du avgör själv vilket du tycker är bäst. Kontakta oss Jag, det vill säga Berry Johansson svarar för redigeringen av Natur-likt. Du kan nå mig via mitt e-mail, [email protected]. Stoppdatum för inlämning av manus till kommande nummer av Natur-likt är 26 augusti 2016, med utdelning veckan efter. Historisk storseger för miljön! Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att även gamla kraftverk som varit i drift i hundratals år ska miljöprövas och anpassas så att vattenlevande djur och fiskar ska kunna passera. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) kallar det för en ”historisk storseger för miljön”. Det finns flera hundra gamla små kraftverk På Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförlängs Sveriges floder som kan ha legat på bund (Sportfiskarna) tas dock domarna emot samma plats i över 100 år. Tidigare har ägarna med glädje. De kallar det för en ”historisk stortill vattenkraftverken inte velat anpassa sig till seger för miljön”. dagens lagars krav på hänsyn till att fiskar och Upp till länsstyrelserna att förelägga andra vattenlevande djur ska kunna passera – Nu är det upp till länsstyrelserna att föreverken. De har ansett att lagarna är betungande lägga alla verksamheter som har stöd av äldre och skulle göra det svårt att få verken ekono- rättigheter att söka tillstånd enligt miljöbalken. miskt lönsamma. Det rör sig bland annat om hundratals äldre Måste söka tillstånd tillståndslösa vattenkraftverk över hela landet Nu har Mark- och miljööverdomstolen slagit som nu kan miljöanpassas till nytta för livet fast att de måste anpassa sig till dagens miljö- under vattenytan och för ett bättre sportfiske, lagstiftning och söka tillstånd enligt miljöbal- kommenterar Anders Karlsson, Sportfiskarnas ken. generalsekreterare. Enligt Jan-Åke Jacobsson i styrelsen för Domarna kan inte överklagas vilket innebär att Svensk Vattenkraftförening är problemet att de blir vägledande och enligt Sportfiskarna tillstånden är väldigt dyra med den process kommer domarna därmed leda till fler fiskväsom finns idag. Kostnaderna kommer att gar och utrivningar. ”knäcka” små verksamheter. Källa: Sveriges Radio och Sportfiskarna Världens största investerare struntar i klimatet Nära hälften av världens 500 största investerare ignorerar helt de ökande risker som klimatförändringarna medför. Det visar den senaste rapporten och rankningen Global Climate 500 Index som görs av den icke vinstdrivande organisationen Asset Owners Disclosure Project (AODP). Rapporten visar också att bara en knapp fem- påverkan, och 157 av organisationerna på listedel av investerarna arbetar med att vidta kon- tan jobbar med att bli mer konkreta i sitt arbete kreta åtgärder för att hantera de risker som mot klimatförändringarna. klimatförändringarna genererar. Under 2015 Den svenska pensionsfonden Fjärde AP-fonökade dock stödet starkt för bolagsbeslut och den kommer på tredje plats i AODP:s globala investeringar som syftar till att minska klimat- rankning. Rekordtillväxt för förnybar energi 2015 Den globala kapaciteten för att producera förnybar energi ökade med 8,3 procent under 2015, vilket är den största kapacitetstillväxten som någonsin noterats under ett enskilt år. Det framgår av en rapport som nyligen släpptes av International Renewable Energy Agency (IRENA). Rapporten innehåller 13 546 datapunkter från mer än 200 länder, och visar att produktionen av förnybar energi växer mest och snabbast i utvecklingsländer. I Centralamerika och Karibien ökade kapaciteten med 14,5 procent, nästan dubbelt så mycket som den globala tillväxttakten. Harriet Afzelius: - Helt plötsligt var det som om hela världen log mot mig! - Tänk att jag kunde bli så glad och helt plötsligt så var det som om hela världen log mot mig!, utbrister Harriet Afzelius, som här berättar om mötet med en igelkott. Allt eftersom åren gått har det naturligtvis tillkommit hälsoproblem av olika slag och dignitet. Just i går, den 5 maj var jag faktiskt så less på min bräckliga kropp då det bara tog emot och värken försökte på alla vis vinna. Och jag som hade så mycket jag ville göra! Bengt-Göran och jag hade lyckats med konststycket att handla väldigt mycket mat och börjat tillaga lite av det för infrysning. Vi hade även rotat runt lite på uteplatsen och försökt skapa ordning i det totala kaos som rådde där! Jag hade mina aningar Jag hade mina aningar om att det var något djur som på natten smög sig fram och åt av talgbollarna vi lagt på marken för varje morgon har antalet varit mindre! Trodde det var en räv eller grävling men nu skulle jag snart få veta… Sovrummet förvandlat till växthus Jag står där vid sovrumsfönstret - ja sovrummet ser mer ut som ett växthus just nu för vi driver upp frön där. Ja dessa plantor står jag och tittar på, de ska skolas om men hur ska jag klara det nu då? Kände mig lite uppgiven Känner mig lite uppgiven, men så ser jag den jag väntat på och som jag inte sett sedan våren 2014. Alla gånger jag varit ute där på uteplatsen har jag väntat, hoppats och längtat, men nu ser jag hur denna efterlängtade varelse går precis nedanför mig där jag står och tittar ner på marken. Jag ropar på Bengt-Göran, men han uppfattar inte att det är bråttom så han missar ögonblicket! precis som i Triss-reklamen blir det: Plötsligt händer det! Jag kollar och har kameran beredd på bordet och där ligger igelkotten i det avlånga emaljerade fatet och mumsar i sig! Han verkar nöjd när han senare kryper in under altangolvet. Tänk så glad jag blev! Tänk så glad jag blev och är fortfarande förstås! Många gånger i livet har det hänt att när det sett mörkt ut och tagit emot så det gnisslat, när livshjulet försökt sig på att röra sig så har något dykt upp och förändrat allt. Det bästa i livet är gratis och just denna gång var det gratis att igelkotten kom åter! Glädjens blommor blommar om och nu har jag fått energi och vi skall nog alla tänka så att vi fått kraft genom naturen och allt som naturen innebär. Nu är igelkotten här och det är öppet på ”Kottens restaurang”. Vi har planterat jordgubbar i kopparbunken som utgör taket på Vi laddar med en burk makrill (herring sa vi i ”Kottens restaurang” - Livet är härligt! min barndom i Hassela) och mera vatten och Harriet Afzelius Nå vi tar fram matfatet och lägger i makrill och så lerfatet häller vi vatten i och så vidtar en ny väntan. Inget händer men det gryr en ny dag och då har det hänt - någon har ätit upp nästan allt från emaljerade matskålen. När det blir eftermiddag är allt borta! Bombmurkla funnen i Mjällådalen! För första gången i modern tid har ett fynd av bombmurkla (20 fruktkroppar) gjorts inom Timrå kommun! Det var Elisabeth Nilsson som tillsammans med Magnus Eriksson gjorde fyndet när de var ute och kontrollerade framkomligheten på stigarna i Mjällådalen. Det senaste fyndet före det var enligt Artportalen en andrahandsuppgift från 1952. Torsdagen den 5:e maj gav sig Elisabeth Nils- bildade ett, i mitt tycke, kvillområde. Ett fanson ut tillsammans med mig, Magnus Eriks- tastiskt fint exempel på en nyckelbiotop. Medson, för att kontrollera framkomligheten på havd lunch intogs på denna nästan ”magiska” några stigar i Mjällådalen. Vädret var under- plats. bart med endast en svag varm vind och solsken. Humöret var på topp och vandringen tog oss längs Mjällådalens nipor över krång och förbi raviner som ständigt förändras. Nya fynd av rödlistade arter Nya fynd av rödlistade arter gjordes under dagen och allt började med sju exemplar av granticka. Detta fynd var för mig mycket speciellt då det var mitt första fynd av rödlistade arter. Fyndet rapporterades in till Artportalen. Stigarna hade klarat sig ganska bra från vindfällen, men visst fick vi ibland leta oss runt vissa stora träd som majestätiskt vilade över stigarna. Den perfekta platsen att äta lunch på Efter någon timmes vandrande visade Elisabeth mig en av hennes favoritplatser. Den per- Under lunchen fortsatte Elisabeth att dela med fekta platsen att äta lunch på. Bakom oss i sig av sin omfattande och i mitt tycke djupa ravinens början fanns ett vattenfall som snart kunskap om naturen i allmänhet och Mjällåletade sig ned inunder självaste marken och dalen i synnerhet! Elisabeths engagemang och hängivenhet har Där stod den! blivit min största källa till inspiration och fött Där stod den, i mossan, och tittade på henne en upptäckarglädje, hos mig, jag först nu in- med sitt stora öga. Illtjut och glädjedans utbröt sett att jag saknat! och jag har sällan sett en lyckligare människa! När vi lugnat oss började vi undersöka lokalen och efter en stund hade vi funnit 17 stycken (Senare justerat till 20) exemplar av den mystiska bombmurklan. Vi dokumenterar platsen och tar bilder på fruktkropparna. Vilket makalöst fynd att rapportera till Artportalen! Bombmurkla och doftticka är två av våra fem fridlysta svampar. Fler fynd av rödlistade arter Resten av vandringen gav fler fynd av rödlistade arter bland annat rosenticka, dock inga nya fynd av dessa arter. Vi fick dessutom se Hon berättade att en av de arter hon letat efter spår av tretåig hackspett, som också är en rödi många år är bombmurklan, en säregen svamp listad art, på en gran. som behöver miljöer som just denna, som vi Elisabeths fynd av bombmurklan kanske är satt mitt upp i. Något fynd av denna Bomb- just det specifika fynd som kommer att ge murkla har dock inte gjorts i Timrå kommun i Mjällådalen dess välförtjänta skydd som namodern tid. turreservat eller ännu hellre Nationalpark. När Efter lunchen visade Elisabeth en rödlistad vi nu tar upp Länsstyrelsen berättar Elisabeth (VU) doftticka på en gammal sälg bara några att Lennart Wessberg som är Länsstyrelsens meter från vår lunchplats. Vi plockade ihop inventerare av just bombmurkla kommer och våra saker och tog på oss våra ryggsäckar för vill se lokalen. Länsstyrelsen har ett åtgärdsatt börja vandra ner i ravinen. Efter bara ett tio- program för bombmurkla. tal meter ser jag hur Elisabeth stannar upp och Vid den digitala pennan eder hur hon överlyckligt pekar ned mot marken. Magnus Eriksson Vi som deltog i cykelutflykten den 9 maj trodde nog att många skulle lockas att delta efter den fina lilla artikeln på Timråsidan i dagens ST. Vädret hade hela dagen varit fantastiskt fint. Men då vi träffades syntes mörka moln närma sig från norr och några regnstänk kändes. Vi beslöt ändå att göra en liten tur tillsammans. Vi sökte oss bort till gymnasieskolan och slog oss där ned för en liten fika. Vi möttes av en enveten talgoxe. Dessutom syntes en blåmes som verkade ha byggt ett bo i en av de nya barackerna på området. En storspov hördes högt över våra huvuden. Färden fortsatte fram mot det stora id- rottsområdet som finns omkring NCC-hallen. Hela tiden under färden hörde eller såg vi massvis av fåglar. Har man följe med en fågelkunnig person så öppnar sig en helt ny värld. När man ljudlöst tar sig fram på cykeln så hör man så många fåglar och har man tur ser man dem även. Under färden kunde vi räkna ihop ett tiotal fåglar: talgoxe, blåmes, storspov, fiskmås, lövsångare, rödvingetrast, björktrast, koltrast, kråka och skrattmås. Vid sådana här tillfällen skall man passa på att vara med. Det är ett utmärkt sätt att lära sig mer om naturen. Bengt-Göran Fagningen på Torsbodaängen den 2 maj Det var med spänd förväntan som vi strax före 18 tog oss till ängen. Inte så många arter var synliga, men nu när vi beredde vägen genom räfsning mm lär blomningen bli bedårande även i år. Lite blött var det fortfarande i marken och vi kunde konstatera att trots det fina vädret återstår lite tid innan blomningen kommer i gång på Torsbodaängen. Blåsipporna har börjat att blomma och vitsipporna var inte långt borta. Backskärvfröna var även på gång. Tibast hade börjat lite smått att blomma, men även där fattades det mycket ännu. Underbart med tibast som lite så där bakvänt blommar på bar kvist. Vi spanade efter smånunneörten som vi hittade häromåret. Den var på gång men tyvärr syntes det just där att sorken haft lite härjningar och kanske även betat av lite av den. Återstår att se längre fram om smånunneörten klarat sig trots angreppet. fiolmusik som Ingvar Smedjegård stod för Till Torgny Nordin ett stort tack som under veckan före lagt åtskilligt med tid på räfsning av ängen. Tack även till Bert/Linnéa som räfsat i förväg. Det är så glädjande att se att det finns engagemang! Mycket bra initiativ att göra så här om man är förhindrad att delta på själva Fagningskvällen. Brudsporrar i juli Detta ”förvägsarbete” och så kvällens insats gjorde att vi kunde känna oss glada och nöjda. Nu väntar vi på att ängen skall blomma ”med lust och fägring stor”! Speciellt noga var vi och naturligtvis Torgny med växtstället för brudsporrarna som förhoppningsvis kommer att visa sig under juli månad. Med jämna mellanrum såg vi någon häger som flög över våra huvuden. Allt gammalt gräs och kvistar drog vi undan med hjälp av en presenning ut i den omgivande skogen. Viktigt att det inte får fungera som gödning för årets växtlighet. Gemensamt fikade vi till skön fiolmusik och Vi var inte så många som dök upp för att räfsa just detta gav en fantastisk känsla. ihop allt gammalt gräs samt samla ihop kvis- Strax efter klockan 20 var vi alla nöjda över tar/grenar som blåst ner - allt till den njutbara kvällens arbete och lämnade ängen. Annons Värva en medlem eller ge bort ett medlemsskap! Kontakta Bengt-Göran tel 060 - 57 03 25 eller någon annan i styrelsen. Här nedanför har du argumenten, på nästa sida vad det kostar. Medlemsförmåner Som medlem i Naturskyddsföreningen bidrar du först och främst till det viktiga arbetet för natur och miljö. Men du får dessutom en del fina förmåner! Sveriges Natur skyddsförening (krets) där du bland annat kan Du får vår medlemstidning Sveriges Natur, som delta i fågelskådning, resor, kurser och olika arär landets största tidning om natur- och miljö- betsgrupper. Hur aktiv du vill eller har möjlighet att vara bestämmer du själv. Se programmet! frågor. Natur-likt Hyr en stuga Timråkretsens egen medlemstidning som infor- Upplev den svenska naturen genom att hyra merar om den lokala verksamheten och lokala någon av Naturskyddsföreningens stugor runt om i landet. En del hyrs ut av Rikskansliet i natur- och miljöfrågor. Stockholm, andra av olika kretsar. Rabatt i vår egen webbutik Naturbutiken har böcker för hela familjen, CDskivor, planscher och massor av smarta naturprylar till bra priser. Toppen för dig som gillar natur och miljö och letar fina presenter. Som medlem har du upp till 20 procent rabatt på de flesta artiklarna. Vinsten från Naturbutiken går till vårt arbete för natur- och miljö. Aktiviteter och engagemang Som medlem ansluts du till din lokala natur- Rabatt på seminarier Naturskyddsföreningen anordnar seminarier och konferenser på aktuella teman inom naturoch miljövårdspolitik. Som medlem har du kraftig rabbat på avgiften. Kärleken till naturen vår drivkraft! Har du tänkt på vad lite du kan köpa för en krona idag. Fundera en stund! Just det! Det var inte så mycket du kom på! Till och med lite mindre än en krona om dagen är vad ett medlemsskap i Naturskyddsföreningen kostar. Och då kommer hela familjen med i medlemsskapet! Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har över 224 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är vår drivkraft. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att förändra samhällsutvecklingen till det bättre. Vi arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. Den är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. Säkert vårtecken - Men “fel” sort! Till det som brukar kallas "ett säkert vårtecken" hör det när man ser de första fjärilarna komma flygande. Ofta längs en solig varm vägg med lite tidiga blommor i rabatten. Just så har det varit uppe på brf Örnen den senaste veckan, berättar Lennart Olsson. När värmen till slut slog till, såg man dem även När jag senare tittade på en bild jag tagit av i skogen. Utan att vara kunnig i fjärilarnas livs- vad jag ansett vara en nässelfjäril, så ser jag till cykel, så har förnuftet sagt mig, de som min förvåning att den ser inte riktigt ut som flyger nu måste ha övervintrat som vuxna in- en sådan. divider. Har man ett "nätverk" så tar man det till hjälp. Det har mest varit de stora och vackra påfå- Jag skickade bilden till min vän och förgelögonen som visat sin skicklighet i luften, eningsmedlem, Östen, och bad om hjälp. men även några nässelfjärilar har visat sig. De Dagen efter hade jag svaret i min dator. är inte så i ögonfallande vackra och ofta med lite "luggslitna" vingar, men det viktiga är att Hej Lennart, de är ett vårtecken. Det är en vinbärsfuks, en art som också överMen jag började fundera över att en del av näs- vintrar som fullvuxen. selfjärilarna var något mindre till sin storlek. Ha´t så gott Det kostar mindre än 1 (en) krona/dag att vara med i Naturskyddsföreningen Vanlig svalört vid Timrå kyrka Örjan Hansson har rapporterat in ett nytt fynd av vanlig svalört (Ranuculus ficana) till Artportalen. Totalt finns bara nio fynd av den vackra blomman inom Timrå kommun. Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna (Ranunculus) genom sina hela blad och stora blommor med många kronblad. Den är flerårig, en till två decimeter hög och bildar ofta stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre nedliggande. Bladen är rundat hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant. Svalört blommar i april-maj. Blommorna är omkring tre centimeter breda och har sju till tolv, gula, långsmala kronblad. Framåt sommaren är ofta hela örten nervissnad. Svalört är en mångformig art som ibland delas upp i två underarter, svalört och stor svalört. Huvudunderarten bildar groddknoppar i blad- vecken och har en dålig fruktsättning, medan stor svalört saknar groddknoppar och har god fruktsättning. Svalört är vanlig i södra Sverige, upp till Uppland och Dalarna, men är sällsynt i nordligaste Sverige. Den växer oftast på mullrik jord, i parker och lundar. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920). Bladen användes förr, i små mängder, bland grönkål och andra grönsaker om våren. De stora birötterna är som färska skarpa, men blir som äldre mildare. Kokade, torkade och malda kunde de användas till nödbröd. Uppgifterna om svalörten hämtade ur Den virtuella floran. Profilera företaget, bli sponsor! Som sponsor till Svenska Naturskyddsföreningen kan företaget visa engagemang för en hållbar utveckling. Läs mera på naturskyddsforeningen.se. Du kan även satsa dina sponsorpengar i Timrå. Kontakta styrelsen. Lupinfestival Lupiner med starka färger i stora fält längs vägarna uppskattas av många. Men lupinen hör inte hemma i vår vilda flora och den konkurrerar ut våra ängsväxter, som prästkrage, blåklocka och kattfot. Lupiner med starka färger i stora fält längs vä- ligare. Men lupinen är ett bra exempel på att vi garna uppskattas av många. Men lupinen hör måste vara försiktiga med främmande arter och inte hemma i vår vilda flora och de konkurrerar inte låta dem sprida sig ohejdat. ut våra ängsväxter, som prästkrage, blåklocka Lupinfestival och kattfot. Lupinen kan också, som andra ärt- Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge bjuder växter, gödsla sig själv genom att binda luftens därför in till Lupinfestival 24 juni - 24 juli 2016. kväve. Detta gynnar andra kväveälskande arter Plocka så många blommande lupiner som möjoch slår ännu hårdare mot de inhemska växter ligt och se till att de inte sprider sina frön vidare. Varje lupin som plockas innan den hinner sätta som vill ha magrare jord. Blomsterlupin är en invasiv art – en främmande frö betyder färre nya lupinplantor i vår natur. art vars introduktion och spridning hotar biolo- Rapportera till oss hur mycket lupiner ni plockat gisk mångfald. Med invasiva främmande växter för att skydda våra vilda växter! menas arter som lätt och snabbt förökar sig både Plocka lupiner till midsommarstången! Fyll alla med frön eller med rotskott eller revor. De kan dina vaser med lupiner, men se till att sedan kasta dem där de inte kan fröa av sig. Uppvakta därför snabbt spridas över stora ytor. Lupinen är kanske inte den invasiva art som är dina vänner och grannar med vackra lupiner! Slå det allra största hotet mot vår natur. Jätteloka, lupiner med lie och lägg på komposten! Sprid mårdhund och svartmunnad smörbult är allvar- budskapet bland dina bekanta! Skogen måste ha varit en magisk och mest troligen en farlig plats för dåtidens folk. Från nutid till bronsålder eller från reliktbock till trollfar! Jag följde med Elisabeth Nilsson när hon skulle guida arkeolog David Loeffler från Länsmuseet till ett antal nya, icke registrerade, fynd av såväl fångstgropar, kolbottnar till tjärdalar. Alla fynd vi kan hitta i vår natur är viktiga att dokumentera. Vare sig det gäller signalarter, rödlistade arter eller kulturhistoriska fynd, allt kan hjälpa oss, i vår kamp, att ge vår natur ett ökat Dagen började vid Laxsjöån där vi väntade på David och hans fru Eivor. Vid platsen nära födslodammet visade Elisabeth mig en gammal ståtlig tall. På tallen fanns spår av reliktbock en rödlistad skalbagge. Spår av reliktbock * ”Reliktbocken behöver gammal, solexponerad tall, något som fanns gott om i äldre tiders glesa, brandpräglade skogar. Nu är den typen av biotop ovanlig och arten har blivit rödlistad som nära hotad.” * ”Larvutvecklingen sker inne i den tjocka skorpbarken på gamla, levande, solexponerade tallar. Ofta utnyttjas träd som under längre tid stått fritt och öppet, till exempel i odlings- landskap, längs stränder och uppe på åsar. Angreppen återfinns på solsidan av stammen från marknivå upp till 3-4 meters höjd. Larverna gnager slingrande gångar som är fyllda med ett rödbrunt gnagmjöl. Kläckhålen är 3–4 mm breda och ovala. Angreppen blir ofta täta i lämplig bark, och kan fortgå under decennier. Speciell gyllengul färg Kådinlagring i larvgångarna ger barken en mycket speciell, gyllengul färg som gör att man ofta känner igen angripna träd på avstånd. Larvutvecklingen verkar ta två år i anspråk. Kläckningen sker vanligtvis i midsommartid. Fullbildade individer är mest aktiva i skym- ningen, men kan också påträffas springande dagtid på angripna träd. De kan alstra ett hörbart smattrande ljud genom att sätta sig under en lös barkflaga och snabbt slå ryggen mot den.” *) Källor och utdrag från Wikipedia samt Artdatabanken. - Det var riktigt intressant att se dessa tydliga spår av en rödlistad art. igång på. Detta fynd kommer han att undersöka närmare vid annat tillfälle då det kräver bland annat spadar, men spår på platsen tyder på att han kan ha funnit en mycket gammal bosättning som inte är dokumenterad! Självklart kommer Natur-Likt att följa upp detta när mer information uppdagas! Många fångstgropar Timmarna gick och många fångstgropar dokumenterades noggrant. De mäts, jordprover tas, de taggas med GPS-koordinater för att deras korrekta plats kan anges för att sedan ritas in på kartor. David använder en stålstav för att ta upp jordprover När vi alla var samlade begav vi oss till den första fångstgropen som skulle verifieras och registreras av David. David använder en stålstav (jordprovstagare) att ta upp jordprover för att se de olika jordlagren på platsen. Närvaro av 2 blekjordslager och 2 rostjordslager pekar tydligt på artificiellt skapad vall runt till exempel en fångstgrop. Ofta kan inte vallen ses på annat sett än via ett jordprov. Vandringen förde oss närmare Laxsjön där vi tog oss lite förmiddagskaffe. Därifrån Följde vi en gammal timmerränna som löpte parallellt med Laxsjöån. Timmerrännan bekräftades, mättes och dokumenterades av David. (Bild 2) Bredvid rännan hittades spår efter en smedja och grunden till en gammal såg som sägs ha legat på platsen. Något riktigt spännande När vi följde timmerränna längre bort fann David något riktigt spännande som han gick Timmerrännan mättes och dokumenterades. Nästa platser att undersöka låg vid vackra Sanna nipstig. Där fanns ett antal kolbottnar som dokumenterades. Kolbottnar uppkommer på platsen för en kolmila. Just kolbottnar är vanliga fynd i våra trakter men ändå är det viktigt att de dokumenteras. David doumenterar en tjärdal. Efter Sanna nipstig tog vi oss till Åsängs nipstig där en kolbotten och två tjärdalar dokumenterades. Plötsligt ser jag små troll Nästa plats att undersöka var vid Höglandsbodarna och här börjar jag förstå varför tron på troll och annat fanns i folktron för länge sedan. Plötsligt ser jag små troll som fortfarande har sina mossmössor på sig och sittande på en stock intill var deras trollfar. På en stock satt självaste trollfar! Skogen måste ha varit en magisk och mest troligen en farlig plats för dåtidens folk. Fyndet vid Höglandsbodarna visade sig vara en kolbotten, men ett annat mycket intressant fynd som gjordes i närheten var spår efter en kolkoja där arbetaren bodde vid kolmilan. Eventuellt fann vi också spår efter jättesvampmal på några gamla fnösktickor. En mycket gammal och stor asp fann vi som vi kommer att återvända till för en mätning av dess grova stam. Ett levande underverk Att Mjällådalen är ett levande biologiskt- och geologiskt underverk är mycket uppenbart även för en okunnig kille som jag. Just att geologin är levande märktes tydligt, här i Höglandsbodarna, då en stor del av en nipa är på väg att rasa ned i dalgången. Platsen var avspärrad och anses som mycket farlig att beträda. Lite har vi som människor att sätta emot krafterna som moder jord besitter. Vid den digitala gåspennan eder Magnus Eriksson Modern energi gynnar svenst näringsliv Inom kort väntas Energikommissionen komma överens om en ny svensk energipolitik. Det betyder att riksdagspartierna i detta nu drar upp linjerna för den svenska energimarknaden de kommande 10–15 åren. Den avgörande frågan i förhandlingarna är inte om vi ska ha ett förnybart energisystem. Frågorna är när och hur detta ska gå till. Inför förhandlingarna är regeringens mål ett 100 100 procent förnybart elsystem. Med rätt riktlinprocent förnybart elsystem i Sverige om 20 år. jer och styrmedel kan näringslivet gynnas av en Men varför ska vi vänta 20 år med att dra nytta snabb energimodernisering. av alla affärs- och exportmöjligheterna med ett Nöj er inte med 100 proent uthålligt energisystem, när det är både möjligt Nöj er inte med 100 procent förnybart. Sätt istäloch klokt att gå fortare fram? Varför ska vi be- let som mål att Sverige ska producera mer än så gränsa oss till att enbart täcka Sveriges behov och exportera el. För att lösa världens energiutmed förnybar el, när vi kan producera mer än maningar krävs europeiskt samarbete, och en så? Med Sveriges teknikkunnande, både i verk- svensk ambition att bidra positivt till den eurostadsindustrin och råvaruindustrin, kan vårt land peiska marknaden för energieffektivisering och vara med och leda denna utveckling. förnybar energi innebär stora affärsmöjligheter. Mot bakgrund av att det finns en växande Vi kan befästa Sverige och svenskt näringsliv världsmarknad för effektivare energianvändning som ett globalt centrum för miljöinnovation som och förnybar energi, samt att vi i grunden har internationaliserar innovativa produkter, tjänsbåde kunnande och rätt tillgångar, vill vi rikta ter och energiresurser. Med offensiva mål och följande uppmaningar till riksdagspartierna, stabila och långsiktiga spelregler kan Sverige skriver företagsledare och företrädare för miljö- förverkliga den affärs- och exportpotential som organisationer på SvT Opinion. ligger i förnybar energi, effektivare energianSätt 2030 som året då Sverige senast ska ha ett vändning och ny miljöteknik. Foto: Karin Grånäs Mjällåns dalgång – trolska raviner och hisnande nipor Dramatisk natur i stilla dalgång. Vid Mjällån kan du se en del av Sveriges kvartärgeologiska utveckling – en utveckling som fortfarande pågår. Nu finns en beskrivning av jordarterna mellan Stavre och Graningesjön, skriven av Karin Grånäs och Mikael Berglund. Mjällåns dalgång, norr om Timrå, är ett typex- skapliga naturvärdena är höga. Inom ett avempel på en norrländsk älvdal. Där kan man gränsat område finns till exempel landformer studera spår av hela förloppet från inlandsisens som meandring, raviner, spår av jordskred, avsmältning till finkorniga sediment som av- nipor och torrlagda älvfåror. sattes i den havsvik som senare bildades och Under åren 2010 till 2013 genomfördes en hur ån sedan successivt har eroderat sig ner kartläggning av jordarterna i Mjällåns dalgång genom sedimenten, en process som pågår fort- från Stavre till Graningesjön. Nu finns en befarande. skrivning klar av de geovetenskapliga värdena, Genom erosionen har man kunnat fastställa att de ingående jordarterna och mer specifika omen isälvsavlagring fyller ut dalgången på dju- rådesbeskrivningar. pet. Isälvssedimenten överlagras av mäktiga Beskrivning till jordarterna i Mjällåns dalgång finkorniga havssediment och sandigare älvse- – från Stavre till Graningesjön, Karin Grånäs diment som följt med ån och avsatts längre & Mikael Berglund, SGU, ligger på SGU:s nedströms. hemsida att hämta och här är direktlänken: Dalgångens landskapsformer är mycket väl ut- http://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2016/april/mjalvecklade och typiska vilket gör att geoveten- lans-dalgang--trolska-raviner-och-hisnande-nipor/ Kommande program - Alla är välkomna! Måndagen 13 juni Bjud med någon på nästa träff! Dags för en cykeltur igen Samling Bergeforsparkens parkering kl 18.30. Ta med fika! Deltagarna bestämmer färdväg och hastighet! Kontaktperson: Bengt-Göran Norlin, tel 06057 03 25. Tisdagsvandring i Ljustorp, i år provar vi även dagtid Tisdagar 28/6 - 19/7 kl 18. Tisdagar 26/7 – 9/8 kl 11. Samling affären. Ta med fika. Vi bestämmer gemensamt om mål. Inställt vid hällregn. Arrangör: Naturskyddsföreningen och Ljustorpsvandring. Kontaktperson: Elisabeth Nilsson 060-82079 Söndagen den 3 juli kl 10.00 Akvaponi (fiskar och tomater) på Tomat-Ås och utflykt till Laxsjön Samling affären Ljustorp. Studiebesök, butik och café öppet. Därefter utflykt för de som önskar. Ta med fika. Kontakt: Elisabet Nilsson, 060-82079. Lördagen den 6 augusti kl 08.00 Ängens dag med slåtter på Torsbodaängen tillsammans med Hässjö hembygdsförening. Ta med fika, lie och räfsa om du har. Ingvar Smedjegård spelar folkmusik under arbetet. Kontaktperson: BengtGöran Norlin, tel 060-57 03 25. Måndagen den 8 augusti Höstens första cykeltur Samling Bergeforsparkens parkering kl 18.30. Ta med fika! Deltagarna bestämmer färdväg och hastighet! Kontaktperson: Bengt-Göran Norlin, tel 06057 03 25. Söndag den 21 augusti Paddling i Indalsälvens delta Planerad tid: kl 10-15. Samarrangemang med Friluftsfrämjandet och Sundvalls-Ånge naturskyddsförening. Obligatorisk föranmälan senast 18 augusti till Björn Abelsson, bjö[email protected] eller 070-319 38 84. Kommande program - Alla är välkomna! Bjud med någon på nästa träff! Måndagen den 22 augusti Cykeltur Samling Bergeforsparkens parkering kl 18.30. Ta med fika! Deltagarna bestämmer färdväg och hastighet! Kontaktperson: Bengt-Göran Norlin, tel 06057 03 25. Torsdagen den 25 aug Svampvandring i Mjällådalen Samling längs väg 331 vid skylt Jällviksbron kl 18. Ta med fika! Ledare: Hans Andersson, Elisabeth Nilsson, Jan-Olof Tedebrand. Samarrangemang med Myko. Söndagen den 28 augusti Arkeologidagen Samling vid Ljustorps handel l 10.00. Medtag fika oh stövlar. Följ med på en natur- och kultur upptäcksfärd längst Mjällådalens sagolika raviner och hisnande nipor. Mjällådalens historia börjar med ett vulkanutbrott för 550 miljoner år sedan. Därefter har geologiska, biologiska och kulturella processer samverkat till en mångfald av växter, svampar, lavar, mossor, djur och kulturlämningar som finns att beskåda där. Arrangör: Natursyddsföreningen Timrå i samarbete med Murberget. Kontaktpersoner: David Loeffler 070-32 45 298 [email protected] och Elisabeth Nilsson, tel 060-820 79, 060-15 86 21. Söndagen den 2 oktober Senhöstsvamp i Timråskogen Samling vid OK-macken i Timrå kl 11. Ta med fika. Ledare: Hjördis Lundmark, Jeanette Södermark med flera. Samarrangemang med Myko. Här hittar du ytterligare information: timra.naturskyddsforeningen.se och Facebook: Naturskyddsföreningen Timrå. Eventuella ändringar och tips om nya programpunkter kan dyka upp med kort varsel. Anmäl din mailadress till Bengt-Göran så får du meddelande. Alla arrangemang sker i samarbete med
© Copyright 2024