Samråd med statliga myndigheter och
PM LEDNINGSREGEMENTET Datum Beteckning 2016-05-30 FM2016-4026:4 Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Sida 1 (3) Sändlista MPE, Katarina Trygg, 0171-157515, [email protected] Samråd med statliga myndigheter och organisationer Tofta skjutfält Yttrande senast den 23 juni 2016 (1 bilaga, samrådsunderlag) Bakgrund Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget däri inbegripet ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har riksdagen, genom Försvarsmaktens inriktningsproposition 2014/15:109, beslutat att det svenska försvaret ska förstärkas och att den operativa förmågan i krigsförbanden ska öka. Den enskilt viktigaste målsättningen i den kommande försvars-inriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och den samlade operativa förmågan i totalförsvaret. Försvarsmakten ska höja sin krigsduglighet och krigsförbanden ska vara bemannade, utrustade och samövade för att lösa sina uppgifter såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Riksdagen har beslutat att en stridsgrupp ska placeras på Gotland. Svensk militär närvaro på Gotland ska verka stabiliserande på den militärstrategiska situationen i Östersjöområdet. Stridsgruppen, benämnd 18 stridsgruppen, ska organiseras från och med år 2018 och ska bestå av ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani. Dagens lätta skyttebataljon omorganiseras till att kunna vara lufttransportabel för att snabbt kunna förstärka strategiskt viktiga områden såsom Gotland. Även en ledningsfunktion utvecklas för Gotland. Ytterligare ökad övningsverksamhet med armé, marin- och flygstridskrafter på och kring Gotland ska genomföras och hemvärnsgruppen på Gotland ska utökas personellt för att medge en högre övningsförmåga på Gotland. Regelbunden övning av luftvärnsförband på Gotland är av särskild vikt. (KTR) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Ledningsregementet Pl 920 749 81 Enköping Enköpings garnison 0171-15 70 00 0171-15 70 44 [email protected] www.forsvarsmakten.se/ledr PM LEDNINGSREGEMENTET Datum Beteckning 2016-05-30 FM2016-4026:4 Sida 2 (3) Tillstånd Försvarsmakten har i dagsläget ett tillståndsbeslut för Tofta skjutfält. Tillståndet omfattar norra delen av Toftafältet och är meddelat av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Gotlands län, daterat den 24 juni 2010. Tillståndet är anpassat för den verksamhet som idag främst bedrivs av Hemvärnet och kommer därför inte att täcka det behov som uppstår utifrån Försvarsmaktens uppdrag lokaliserat till Gotland, bl.a. med etableringen av 18 stridsgruppen och ökad övnings- och utbildningsverksamhet. Försvarsmakten har behov av att nyttja Tofta skjutfält på ett annat sätt än tidigare och därigenom anpassa verksamheten efter det uppdrag som erhållits av riksdag och regering. Som en del i detta har den södra delen av Toftafältet återtagits som skjutfält. Mot bakgrund av ovanstående inleder Försvarsmakten en omprövning av tillståndet för Tofta skjutfält. Som ett led i prövningsprocessen genomför Försvarsmakten samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken. Försvarsmakten genomför härmed samråd med statliga myndigheter samt organisationer. Bilagt samrådsunderlag utvisar ett utkast till verksamhetsbeskrivning, utkast till innehåll i tilltänkt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt särskilt belysta delar, ett utkast och exempel på skottbuller till tilltänkta MKB bilaga buller med exempel på bullerberäkningar med ljudutbredning från verksamheten. Samrådsunderlaget går även att ta del av på Försvarsmaktens hemsida, www.forsvarsmakten.se/samrad. Synpunkter lämnas till Försvarsmakten via e-post, alternativt brevledes enligt adress nedan, senast den 23 juni 2016. Svarsadress: [email protected] alternativt brevledes till LedR, MPE, Pl 920, 749 81 Enköping. Vänligen ange ”Tillståndsprövning Tofta skjutfält, Miljöprövningsenheten”. Frågor kan ställas till Katarina Trygg, miljöjurist på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet, tel 0171- 15 75 15/072 964 05 93. Weinmann, Lina Chef för Miljöprövningsenheten Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Bilaga 1. Samrådsunderlag Sändlista Boverket, Fortifikationsverket, Gotlands botaniska förening, Box 534, 371 23 Karlskrona 631 89 Eskilstuna [email protected] PM LEDNINGSREGEMENTET Gotlands ornitologiska förening, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Lantmäteriet, Luftfartsverket, Myndigheten för samhällsberedskap, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Svevia, Trafikverket, Transportstyrelsen, För kännedom HKV GL HKV PROD INFRA HKV PROD ARMÉ HKV PROD MARIN HKV PROD FLYG HKV PROD UTB RIKSHEMSVÄRNSCHEFEN Amf 1 Amf 1 UtbE UGG P 4 Stridsgrupp Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län Region Gotland WSP Akustik Datum Beteckning 2016-05-30 FM2016-4026:4 Sida 3 (3) Sivert Söderlund, Jungmansgatan 178, 621 51 Visby Box 11930, 404 39 Göteborg Box 2218, 103 15 Karlstad 801 82 Gävle 601 79 Norrköping 651 81 Karlstad Box 4625, 116 91 Stockholm 106 48 Stockholm Box 5405, 114 84 Stockholm [email protected] Box 4018, 171 04 Solna Box 810, 781 28 Borlänge 601 73 Norrköping (ett ex avsedd för Annette Gidlöw) (ett ex avsett för miljösamordnare Peter Bramstedt) Visborgsallén 4, 621 85 Visby (ett ex avsett för Åke Mauritzson) Visborgsallén 19, 621 81 Visby att. Bengt Simonsson, Lumaparksvägen 7, 120 31 Stockholm SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 1 av 58 Tofta skjutfält UTKAST 2016-05-04 Kapitel 2 Verksamhetsbeskrivning 2016-05-04 1 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 2 av 58 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ..................................................................................... 4 2. BAKGRUND .......................................................................................................................... 5 2.1. Försvarsmaktens uppdrag och verksamhet .................................................................. 5 2.2. Försvarsmaktens inriktning ......................................................................................... 5 2.3. Lokalisering Gotland ................................................................................................... 6 2.3.1. 2.4. Lokalisering till Tofta skjutfält ................................................................................ 6 Alternativ lokalisering ................................................................................................. 7 3. ALLMÄN ORIENTERING.................................................................................................. 8 3.1. Områdesbeskrivning .................................................................................................... 8 3.2. Riksintressen ................................................................................................................ 9 3.2.1. Totalförsvaret ........................................................................................................... 9 3.2.2. Natur m.m. ............................................................................................................... 9 3.3. Historik Tofta skjutfält ................................................................................................ 9 4. BEFINTLIG VERKSAMHET ........................................................................................... 10 4.1. Befintligt tillstånd ...................................................................................................... 10 4.2. 4.2.1. Beskrivning av befintlig verksamhet ......................................................................... 10 Hemvärnets verksamhet ......................................................................................... 11 5. TILLSTÅNDSSÖKT VERKSAMHET ............................................................................. 12 5.1. Behovet av omprövning............................................................................................. 12 5.1.1. Utökad övnings- och utbildningsverksamhet ......................................................... 12 5.2. Sökt verksamhet ........................................................................................................ 12 5.3. Nyttjare ...................................................................................................................... 13 5.3.1. 18 stridsgruppen ..................................................................................................... 13 5.3.2. Hemvärnet .............................................................................................................. 13 5.3.3. GU ny ..................................................................................................................... 13 5.3.4. Repetitionsövningar ............................................................................................... 13 5.3.5. Samövning ............................................................................................................. 14 5.4. Verksamhet fördelat över året ................................................................................... 14 5.5. Militär skjutverksamhet ............................................................................................. 14 5.5.1. Allmänt .................................................................................................................. 14 5.5.2. Skjutning med skarp ammunition .......................................................................... 14 5.5.3. Indirekt eld ............................................................................................................. 15 5.5.4. Skjutning med lös ammunition .............................................................................. 16 5.6. 5.6.1. 5.7. Exempel på vapentyper och ammunition. ................................................................. 16 Vapensystem som används i begränsad omfattning .............................................. 17 Målområden ............................................................................................................... 17 2 SAMRÅDSUNDERLAG 5.8. Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 3 av 58 Samverkan med flygförband ..................................................................................... 17 5.8.1. Målflyg ................................................................................................................... 18 5.8.2. UAV ....................................................................................................................... 19 5.9. Sprängövningar .......................................................................................................... 19 5.10. Övning med handgranater ...................................................................................... 20 5.11. Körövningar ........................................................................................................... 20 5.12. Utbildningsanordningar ......................................................................................... 20 5.12.1. Rälsmålbana ....................................................................................................... 20 5.12.2. Bullervall ............................................................................................................ 21 5.12.3. Ny skjutbana ....................................................................................................... 21 5.12.4. Förläggningsplatsområden m.m. ........................................................................ 21 5.12.5. CBRN-bana ........................................................................................................ 21 5.12.6. Övriga utbildningsanordningar........................................................................... 22 5.13. 5.13.1. Övrig militär verksamhet ....................................................................................... 22 Övning i fordons- och förläggningsplats ............................................................ 22 6. CIVIL VERKSAMHET ...................................................................................................... 22 7. ALLMÄNHETENS TILLTRÄDE TILL FÄLTET OCH SÄKERHETEN PÅ FÄLTET .................................................................................................................................... 22 8. AVSTÄDNING AV FÄLTET............................................................................................. 23 9. AVFALLSHANTERING .................................................................................................... 23 10. ÖVRIGA VERKSAMHETER ..................................................................................... 23 11. PLANERAD INFRASTRUKTURUTVECKLING ................................................... 24 3 SAMRÅDSUNDERLAG 1. Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 4 av 58 Administrativa uppgifter Sökande: Försvarsmakten Verksamhetsansvarig enhet: Amfibieregementet, Amf 1 Berga, Haninge Organisationsnummer: 202100-4615 Kontaktperson anläggning: E-postadress: Telefon: Fax: Miljösamordnare Amf 1 [email protected] 010-823 31 06, 070 353 21 06 010-823 80 90 Prövningsmyndighet: Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Gotland Prövningskod: 92-10, 30 kap 1 § miljöprövningsförordningen Lagrum: 9 kap 6 § miljöbalken Ansökan avser: Skjutfält Tillsynsmyndighet: Generalläkaren Anläggning Tofta skjutfält Län: Gotlands län Kommun: Gotlands kommun Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Tofta Skjutfältet 1:2, Fortifikationsverket Stenkumla Martille 1:28, Västerhejde skjutfältet 1:2, Stenkumla Lilla Home 1:27 Kan komma att kompletteras Arrenderade riskområden Fastighetsägare Kan komma att kompletteras 4 SAMRÅDSUNDERLAG 2. Bakgrund 2.1. Försvarsmaktens uppdrag och verksamhet Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 5 av 58 Den övergripande regleringen av vilken verksamhet som Försvarsmakten bedriver, tillika hur verksamheten ska genomföras, framgår av lagar och förordningar vilka är beslutade av riksdagen och regering. Försvarsmaktens yttersta uppgift och unika kompetens är att bemöta ett väpnat angrepp. Försvarsmakten ska hävda Sveriges suveränitet, värna nationella intressen samt ha förmåga att skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning. Försvarsmakten förebygger även konflikter och stödjer samhället och civila myndigheter vid katastrofer och allvarligare händelser. Sveriges försvar består av ett insatsförsvar med hög operativ förmåga. Försvarsmakten kan således sätta in styrkor i strid och andra krissituationer i Sverige eller utomlands med kort varsel. De delar av Försvarsmakten som behövs vid ökad beredskap är organiserade som krigsförband. Vissa krigsförband står omedelbart tillgängliga för operationer medan andra förband har en längre beredskapstid. För att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter i en skarp situation krävs att Försvarsmakten har förband som är tillgängliga även i fredstid. Försvarsmaktens verksamhet är lokaliserat till olika delar av Sverige och består av armé, marin och flygstridsförband. Försvarsmaktens olika förband ska vara utformade, resurssatta och övade för sina uppgifter att verka vid höjd beredskap och ytterst i krig. Övningsverksamhet utgör en central del för att skapa förband som är sammansatta, utrustade och samövade för att lösa Försvarsmaktens uppgifter. För att lösa dessa uppgifter genomför Försvarsmakten övningar och insatser dygnet runt och året runt på marken, i luften och till sjöss. Försvarsmaktens organisation hänförligt till det militära försvaret består av kontinuerligt tjänstgörande personal (yrkesofficerare och gruppbefäl, soldater och sjömän) samt tidvis tjänstgörande personal (reservofficerare och gruppbefäl, soldater och sjömän). Personalförsörjningen av det militära försvaret syftar ytterst till att förse krigsförbanden med för verksamheten utbildad personal och tillräckligt antal tjänstgörande under villkor som möjliggör att krigsförbanden kan användas på det sätt som Sveriges försvars- och säkerhetspolitik kräver. Försvarsmakten utbildar rekryter i grundläggande utbildning (GU). Grundutbildningen, vilken är förnyad beträffande tid och omfattning, kommer att omfatta nio till tolv månader beroende på befattningsinriktning. Grundutbildningen syftar till att rekryten efter genomförd utbildning kan anställas och krigsplaceras på en befattning i ett krigsförband som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman. Sedan beslut från regeringen den 11 december år 2014 genomför Försvarsmakten också repetitionsutbildning av krigsplacerad totalförsvarspliktig personal. Som ett led i Försvarsmaktens uppdrag kommer såväl grundutbildnings- som repetitionsutbildningsvolymerna successivt att öka. 2.2. Försvarsmaktens inriktning Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget däri inbegripet ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har riksdagen, genom Försvarsmaktens inriktningsproposition 2014/15:109, beslutat att det svenska försvaret skall 5 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 6 av 58 förstärkas och att den operativa förmågan i krigsförbanden ska öka. Den enskilt viktigaste målsättningen i den kommande försvars-inriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och den samlade operativa förmågan i totalförsvaret. Försvarsmakten ska höja sin krigsduglighet och krigsförbanden ska vara bemannade, utrustade och samövade för att lösa sina uppgifter såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Inom Försvarsmaktens krigsförband finns ett beredskapskrav vilket innebär att krigsförbanden med befintlig krigsduglighet och utan föregående återtagning, ska kunna mobiliseras inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. Försvarsmaktens operativa förmåga bygger på att det finns samövade krigsförband och att det finns kunskap kring hur stridskrafterna ska användas på ett effektivt sätt. För att Försvarsmakten ska kunna öva och utbilda krigsförbanden är tillgång till ändamålsenliga övnings- och skjutfält av central betydelse. Det innebär att Försvarsmakten såväl i dag som i framtiden måste ha tillgång till övnings- och skjutfält av skilda naturtyper och terrängförhållanden. Fälten måste vara placerade i olika delar av landet så att förbanden kan utbildas och övas i olika klimatförhållanden och övningar kan genomföras över hela det operativa djupet. Den svenska försvarsförmågan syftar ytterst till försvar av det egna territoriet men ska också betraktas som en del i en gemenskap för stabilitet och säkerhet i norra Europa. Genom inriktningspropositionen har Försvarsmakten i uppdrag att prioritera övningsverksamhet med ökat deltagande i nationella och multinationella operationer. Sveriges bi- och multilaterala försvarssamarbeten ska således fördjupas. För att Försvarsmakten ska kunna leverera effektiv stridskraft i ett skarpt läge krävs kontinuerlig övning och utbildning. Det är denna verksamhet som bedrivs vid Försvarsmaktens övnings- och skjutfält. 2.3. Lokalisering Gotland Riksdagen har beslutat att en stridsgrupp ska placeras på Gotland, se prop 2014/15:109 s 13. Svensk militär närvaro på Gotland ska verka stabiliserande på den militärstrategiska situationen i Östersjöområdet. Stridsgruppen, benämnd 18 stridsgruppen, ska organiseras från och med år 2018 och ska bestå av ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani. Dagens lätta skyttebataljon omorganiseras till att kunna vara lufttransportabel för att snabbt kunna förstärka strategiskt viktiga områden såsom Gotland. Även en ledningsfunktion utvecklas för Gotland. Ytterligare ökad övningsverksamhet med armé, marin- och flygstridskrafter på och kring Gotland ska genomföras och hemvärnsgruppen på Gotland ska utökas personellt för att medge en högre övningsförmåga på Gotland. Regelbunden övning av luftvärnsförband på Gotland är av särskild vikt. På Gotland lokaliseras stridsgruppen och Hemvärnsgruppen till befintligt övnings- och skjutfält, Tofta övnings- och skjutfält. Det rådande omvärldsläget medför ökade krav på utformningen av Försvarsmaktens miljötillstånd. Försvarsmakten har behov av att nyttja befintligt övnings- och skjutfält på ett annat sätt än tidigare och därigenom anpassa verksamheten efter det uppdrag som erhållits av riksdag och regering. Som en del i detta har den södra delen av Toftafältet återtagits som skjutfält. 2.3.1. Lokalisering till Tofta skjutfält Försvarsmakten genomförde under år 2006 en utredning om behovet av framtida övningsplatser och skjutfält. Försvarsmakten har behov av större och mer användbara 6 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 7 av 58 skjutfält. Tofta skjutfält visade sig vara det enda alternativet på Gotland som fyller Försvarsmaktens behov. Hyresavtalen med Fortifikationsverket för de övriga fälten på Gotland sades upp efter utredningen. Förevarande omprövning avser skjutfältsverksamhet på redan befintligt skjutfält med den södra delen av fältet inkluderat. Försvarsmaktens bedömning att omprövningen skall avse Tofta skjutfält har gjorts utifrån nedanstående förutsättningar. Försvarsmaktens behov av: - att bibehålla ett centralt beläget skjutfält med befintliga utbildningsanordningar och med en utökad yta vilket ger utrymme för samövning med flera ingående förband och med samtidigt nyttjande av flera utbildningsanordningar. Befintlig verksamhet på norra delen av fältet medger skarpskjutning med manöverinslag i förband upp till kompanienhet på den norra delen av skjutfältet. Försvarsmakten har behov av att genomföra skarpskjutning med manöver i bataljonsförband. Fältet skall medge skjutning under olika tider på dygnet med såväl skarp som lös ammunition, från flera skjutplatser samtidigt, samt med olika vapensystem. I många fall kommer de centrala delarna av fältet vara målområde men hela fältet behövs för att kunna lägga ut riskområden. För dessa behov finns enbart ett möjligt alternativ, Tofta skjutfält. - att kunna bedriva verksamhet med samordning av eld och rörelse, bland annat understöd med indirekt eld, ex. artilleri samt understöd till markförband från flyg, s.k. close air support (CAS). Idag kan sådan övning ske endast i mycket begränsad omfattning. Även skjutning med indirekt eld och skjutning med flyg mot markmål innebär stora riskområden vilket ställer krav på skjutfältets storlek. Tofta skjutfält är således bara som helhet utbildningstekniskt lämpat för den verksamhet som skall bedrivas. - att kunna förstärka försvaret på och omkring Gotland. Genom lokalisering till Tofta skjutfält möjliggörs en effektiv samverkan mellan armé, marin- och flygstridskrafterna för kontroll av sjö- och luftvägarna i Östersjön. Flera olika förband, bl.a. amfibieförband, skall kunna förstärka försvaret på Gotland. Den enda delen av Tofta skjutfält som medger landstigning med amfibieförband är den södra mer flacka delen av skjutfältet. Det är därför av vikt att den södra delen ingår som en del av skjutfältet. - att skjutfältet skall vara beläget så att det går att skapa effektiv utbildningstid utan onödiga transporter. Detta krävs särskilt mot bakgrund av att Hemvärnets verksamhet är frivillig och hemvärnspersonalens utbildningstid är 20 – 60 timmar/år. Hemvärnet har även reformerats och ett nytt utbildningssystem har införts år 2010, vilket innebär att krigsförbandsövning genomförs i hel bataljon. Vid övningar finns behov av att förstärka hemvärnsbataljoner med ett eller flera hemvärnsinsatskompanier. Detta innebär att dagens, för skjutningar, disponibla yta är för liten även för Hemvärnets behov. - att kunna upprätthålla säkerheten vid övningar beträffande sjukvårdsberedskap och transport till närbeläget sjukhus. De södra delarna av Toftafältet som ej omfattades av föregående ansökan har tidigare bl.a. använts som målområde för artilleri och andra vapensystem varför området sannolikt fortfarande innehåller OXA. 2.4. Alternativ lokalisering Försvarsmakten har idag ingen alternativ lokalisering för verksamheten på Gotland. 7 SAMRÅDSUNDERLAG 3. Allmän orientering 3.1. Områdesbeskrivning Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 8 av 58 Toftafältet är beläget ca 7 km söder om Visby. Fältet begränsas i huvudsak av länsväg 140 i öster respektive Östersjön i väster. Stora delar av fältet utgörs av hällmark med mycket tunt eller inget jordlager. Trädvegetationen är omväxlande men består till huvudsaklig del av lågväxande barrträd. Inom mindre delar förekommer frodig lövskog. Berggrunden består av lagrade bergarter, främst lagrad kalksten. På Tofta skjutfält övar huvudsakligen 18 stridsgruppen, Amfibieregementet (främst hemvärnet Gotlandgruppen) och frivilligorganisationer, men även andra förband inom Försvarsmakten. Verksamheten kommer att omfatta övningar med, luftvärns-, artilleri- och tillförda mekaniserade förband ur Armén samt Marin (amfibie) och flygförband. Vid vissa tillfällen och övningar kommer även utländska förband komma att öva på Tofta. 8 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 9 av 58 Figur 1 Karta över Tofta skjutfält med bl.a. fasta anordningar och särskilda områden Tofta skjutfält har en lämplig placering i förhållande till det uppdrag som Försvarsmakten har att utföra. Med direkt anslutning till Östersjön och strategisk placering söder om Visby möjliggörs en effektiv samverkan mellan armé, marin- och flygstridskrafterna för kontroll av sjö- och luftvägarna i Östersjön. Lokaliseringen är också lämpligt utifrån Försvarsmaktens bilaterala och multilaterala försvarssamarbeten. 3.2. Riksintressen 3.2.1. Totalförsvaret Tofta skjutfält är ett område som är av riksintresse för totalförsvaret, 3 kap 9 § 2 st miljöbalken. Skydd för riksintresset kan därför komma att hävdas utanför skjutfältets gränser för att säkerställa att verksamheten inte påverkas av exempelvis tillkommande störningskänslig bebyggelse. 3.2.2. Natur m.m. Tofta skjutfält berör enligt 3 kap miljöbalken: - Områden av riksintresse för naturvård - Områden av riksintresse för kulturmiljövård - Områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet Utöver detta omfattas hela Gotland av riksintresse 4 kap 2 § miljöbalken samt Gotlands kust enligt 4 kap 4 § miljöbalken. 3.3. Historik Tofta skjutfält Den 29 april år 1679 tågade den danska hären, som landstigit vid Sågholmen, ”trygger genom Tofte skogh, hwilken är så tädt bevuxen att den där kunnat nedgjöras”. Den danska hären kom emellertid ostört till Visby. Den skog som notisen talar om kan antas vara en del av det nuvarande övnings- och skjutfältet i Tofta och det är troligen första gången i skrift som området förknippas med militär användning. Dock var det endast angriparen som denna gång kunde utnyttja terrängen till sin fördel. Tofta skjutfält är och har varit en viktig militär övningsplats där generationer av befäl och värnpliktiga fått sin utbildning. Före tillkomsten av Toftafältet utnyttjade ”Gotlands National Bevärings Artilleri Corps” Södra Byrummet (söder om ringmuren) vid skjutövningar med dåvarande 6- och 12-pundiga kanoner. År 1868 tillfördes räfflade framladdningspjäser 14/63 med längre skottvidder förlades skjutövningarna till Norra Hällarna. År 1889 tillfördes 8 cm bakladdningspjäser M/81 varvid även området vid Hällarna blev för litet, varpå mark arrenderades i Väskinde som skjutfält med målområde i Martebomyr. Med anledning av allt bättre prestanda för pjäserna jämte det faktum att arrendetiden närmade sig sitt slut, blev behovet av att anskaffa ett nytt bättre skjutfält akut under 1890-talet. År 1898 inköptes ett 6 km långt och 1,5 km brett område för skarpskjutning. Ganska snart visade det sig att det förvärvade området var för litet och år 1910 uppgick markinnehavet efter ytterligare förvärv - till ca 1 200 ha. Större förvärv genomfördes därefter åren 1912, 1948 och 1954 och skjutfältet fick därigenom sin nuvarande norra gräns och nådde med det nordöstra hörnet fram till länsväg 140. Under 1960-talet förvärvades 485 ha öster om dåvarande skjutfält som därmed kom att ha en ca 3 km lång gräns mot länsväg 140. Under 1970-talet förvärvades tre samfälligheter som införlivades med skjutfältet. 9 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 10 av 58 Då fältet ansågs för litet utreddes en möjlig utvecklingsinriktning. År 1981 fastställde riksdagen ett alternativ som i korthet innebar att ca 600 ha skogsmark mellan dåvarande skjutfältsgräns och länsväg 140 skulle anskaffas med ägande och/eller nyttjanderätt. De tre befintliga enklaverna skulle förvärvas med äganderätt. Under 1980- och 90-talet har 400 ha mark förvärvats varför fältet nu omfattar 2700 ha disponibel övningsmark. Den 29 juni 2008 inlämnade Försvarsmakten en tillståndsansökan för skjutfältet enligt 9 kap 6 § miljöbalken. Ansökan var anpassad för den verksamhet som riksdagen beslutat år 2004 med bl.a. nedläggningen av P18, vilket innebar att bara delar av skjutfältet (ca 1500 ha av totalt 2700 ha) prövades för tillståndspliktig verksamhet. Den del av Toftafältet som inte prövades för tillståndspliktig verksamhet har använts som övningsområde för t ex grupperingsövningar. Med anledning av riksdagens inriktningsbeslut (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) inlämnades en revidering av tillståndsansökan den 8 juni 2010, vilken bl.a. innebar placering av stridsvagnar på Gotland samt genomförande av frivilligutbildning med upp till två utbildningsomgångar årligen. Detta föranledde inte någon ändring beträffande ianspråktagen mark för verksamheten. Som nämnts ovan ska Försvarsmakten, genom riksdagens försvarsbeslut den 16 juni 2015, placera en stridsgrupp på Gotland. 18 stridsgruppen Gotland ska organiseras från och med år 2018 och kommer att bestå av ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani. Norra såväl som södra Tofta skjutfält kommer att nyttjas för den utökade övningsverksamhet som följer av Försvarsmaktens uppdrag och som omfattas av förevarande ansökan. 4. Befintlig verksamhet 4.1. Befintligt tillstånd För skjutfältet finns ett befintligt miljötillstånd, beslut av Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Gotlands län daterat den 24 juni 2010. Befintligt tillstånd medger verksamhet på norra delen av Tofta skjutfält på fastigheterna Stenkumla Martille 1:28, Västerhejde skjutfältet 1:2, Stenkumla Lilla Home 1:27 samt del av Tofta skjutfältet 1:2. I stort ger tillståndet Försvarsmakten rätt: - att bibehålla och nyttja befintligt skjutfält med utbildningsanordningar för skjutning med skarp och lös ammunition, handgranats- och sprängverksamhet samt övrig verksamhet enligt närmare beskrivning i ansökan, inom en totalram av 125 skjutdagar, högst 550 000 skott finkalibrig skarp och 400 000 finkalibrig lös ammunition, 15 000 skott grovkalibrig ammunition, och 215 sprängladdningar om året, samt sprängning av säkerhetsskäl av oexploderad ammunition och hos polisen inlämnade eller beslagtagna sprängmedel och ammunitionseffekter, - att anlägga en ny skjutbana för finkalibrig skarp ammunition inom Tofta skjutfält med placering enligt alternativ 1 i ansökan, samt - att uppföra en bullervall bestående av skjutvallssand i anslutning till befintlig rälsmålsbana. 4.2. Beskrivning av befintlig verksamhet När nuvarande miljötillstånd söktes utgick Försvarsmakten från Hemvärnets dåvarande behov. Hemvärnet genomförde då 20 timmars utbildning per år och skjutningar i maximalt plutons styrka. Nedan följer en beskrivning av den verksamhet som historiskt och till idag bedrivits på Tofta skjutfält. 10 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 11 av 58 4.2.1. Hemvärnets verksamhet På Gotland verkar ett hemvärnsförband. Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och likställt med övriga insatsförband. Upprinnelsen till Hemvärnet kom under andra världskriget (landsstormen), då Sverige utrustade, utbildade och organiserade de förband som ännu blott fanns på papper efter 1925 års nedrustningsbeslut, som hade slagit stora luckor i krigsorganisationen.1936 års försvarsbeslut hade tillkommit för att bota dessa skador, men det var knappast tillräckligt. Folk i bygderna blev otåliga, när de såg hur långsamt det gick i Sverige jämfört med de snabba scenbytena på kontinenten. På civila sidan byggdes luftskyddet upp (dagens civilförsvar) och vid länsstyrelsen på Gotland inrättades en tjänst för en så kallad försvarsassistent. Rudolf Tiberg, som var kapten från I 27 sedermera I18 på övergångstat fick befattningen. Tibergs befattning var civil men för att lösa uppgiften att bygga upp luftskyddet vilket krävde mycket frivilliga krafter, var det naturligt att samverka med de militära myndigheterna samt de frivilliga försvarsorganisationerna. Tiberg ansåg att det behövdes frivilliga Gotlänningar runt om på ön och uppmanade via tidningarna gotlänningarna till att öva skytte och idrott. Vilken roll Tiberg haft för det gotländska Hemvärnet är oklart men under hans tid i länsstyrelsen vaknade i alla fall Gotlands frivilliga försvarsorganisationer. När kriget brutit ut, i synnerhet sedan Finland blivit angripet den 30 november 1939, växte nya och starkare opinioner upp runt omkring i riket. Hemvärnstanken tilltog i styrka. Den 29 maj 1940 kom riksdagsbeslutet om att ett hemvärn baserat på frivillighet skulle upprättas. Gotland, som låg på framkant, kunde redan i september samma år sätta upp 34 lokala hemvärnsområdesförband. Det fanns då drygt 1300 kontraktsbundna hemvärnsmän och ca 135 reservhemvärnsmän. År 1941 omorganiserades Hemvärnet första gången. Till förbanden anslöts stödorganisationer som huvudsakligen omfattade bygdens kvinnor till hembygdens försvar, bland annat förplägnadslottor och röda korsare. År 1942 bildades VII. militärområdet, där hemvärnsavdelningen hade sin plats i staben. Ledningen för det gotländska Hemvärnet har sedan dess ingått som en del av försvaret av Gotland. År 2000 omorganiserades Hemvärnet från områdesindelning till indelning i bataljon, kompani och plutonsförband, vars uppgift är skydd och bevakning på hela Gotland, under ledning av den nyorganiserade Gotlandsgruppen. Sedan försvarsbeslutet år 2005 har Hemvärnsbataljonen årligen förutom genomförda övningar med hemvärnspersonalen även grundutbildat rekryter. Dessa utbildningar har omfattat skarpskjutningsövningar med eldhandvapen, granatgevär och kulsprutor. Även sprängningar och handgranats övningar har genomförts. Idag bemannas Gotlands Hemvärn av officerare, specialistofficerare, gruppbefäl och hemvärnssoldater och avtalsslutande frivilligorganisationer, t.ex. lottakåren (SLK), bilkåren (SKBR), hundförare (SBK), motorcykelkåren (FMCK), flygkåren (FFK), radioorganisationen (FRO), hemvärns sjukvårdare (SRK) samt sjövärnskåren (SVK). Totalt består Gotlands hemvärnsförband av ca 460 frivilligt hemvärnsanslutna. 32. Hemvärnsbataljonens nuvarande indelning, tre stycken kompanier, Ett HV-insatskompani och två stycken HV-kompanier, (kompanierna i sin tur är indelade i olika plutoner). I bataljonen ingår även en båtpluton. 11 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 12 av 58 Utifrån Hemvärnets uppdrag kan ovanstående organisationsstruktur komma att förändras över tiden. Hemvärnsförbandet ska vid intagande av höjd beredskap kunna verka med huvuddelen av förbandets styrka inom ett dygn. Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan, d.v.s. från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred, till att lösa uppgifter i krig. Hemvärnets uppgift vid krig och allvarliga kriser är att bevaka, skydda och försvara vissa platser och viss verksamhet. Uppgifterna består även av eskort, basskydd och stöd till samhället och andra myndigheter. I fredstid ska Hemvärnet kunna stödja samhället genom till exempel hjälp vid skogsbränder, sjöräddning, skallgång, oljebekämpning och andra kriser. Det unika med Hemvärnet på Gotland är att alla är frivilliga Gotlänningar som övar på sin fritid för att kunna skydda sin ö samt stödja samhället vid svåra påfrestningar. 4.2.2 Övriga förbands verksamhet På Tofta skjutfält har amfibie- och arméförband regelbundet och årligen övat stridskjutning med ett inslag av skjutning med granatgevär (GRG), kulsprutor (KSP) och granatkastare (GRK). Skjutverksamheten har omfattat övning med handeldvapen så som automatkarbin 5 (AK5) och automatkarbin 4 (AK4). Till detta har adderats skjutning med kompaniernas stridsfordon. Skjutning har genomförts i kompaniförband ca 7 gånger per år, därutöver har utbildning genomförts i plutonsstorlek vid ca.15 tillfällen per år (kompani ca 150 man, pluton ca 45 man). Det har även årligen genomförts CAS skjutning med stridsflyg och övningar med helikopter samt körning med pansarbandvagn (PVB) och stridvagn. Handgranats- och sprängövningar har förekommit. 5. Tillståndssökt verksamhet 5.1. Behovet av omprövning I förhållande till det uppdrag som Försvarsmakten har att genomföra genom riksdagens försvarsbeslut den 16 juni 2015 krävs ökad utbildning och övning för att stärka den operativa förmågan i krigsförbanden. Detta medför att befintligt tillstånd för Tofta skjutfält är inaktuellt och föranleder en omprövning. 5.1.1. Utökad övnings- och utbildningsverksamhet Den ökade övnings- och utbildningsverksamhet som skall bedrivas inom ramen för Försvarsmaktens uppdrag medför fler tillämpade övningar över hela skjutfältet med fler ingående vapensystem, över en större yta och med kontinuerlig samövning av olika förband. För att tillståndet skall rymma den förnyade grundutbildningen, tillkommande repetitionsutbildningar samt 18 stridsgruppens verksamhet, föreligger ett behov av ett tillstånd som medger tillräckligt antal skjutdagar, skott och flygdagar. Detta i syfte att i en skarp situation kunna upprätthålla ett försvar av Sverige och även ett effektivt agerande vid andra allvarliga händelser. 5.2. Sökt verksamhet Befintlig verksamhet på skjutfältet har beskrivits i avsnitt 4. Nedan beskrivs den nytillkommande verksamheten vid Tofta skjutfält. Tillsammans med den befintliga verksamheten (avsnitt 4) utgör verksamhet enligt avsnitt 5 den tillståndssökta verksamheten. 12 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 13 av 58 Mot bakgrund av Försvarsmaktens förstärkta uppdrag har Försvarsmakten behov av att kunna bedriva verksamhet enligt nedanstående tabeller jämte beskrivningar. Beskrivning av verksamhet avser förändrad verksamhet i förhållande till befintligt tillstånd. Noteras kan att verksamhetens omfattning varierar mellan olika år. Under samma kalenderdag kan verksamhet pågå vid olika utbildningsanordningar under dagtid, kvällstid och nattetid. Den sökta verksamheten utgör en ram för den mest omfattande verksamheten som kan förekomma under ett enskilt kalenderår. 5.3. Nyttjare 5.3.1. 18 stridsgruppen 18 stridsgruppen kommer innehålla ca.300 befattningar, ca.160 officerare, specialistofficerare och kontinuerligt kontraktsanställda soldater. Utöver detta så består stridsgruppen av c:a 150 tidvis anställda officerare och soldater som regelbundet kallas in och genomför utbildning/övningar med förbandet. 18 stridsgruppen kommer att bestå av ett mekaniserat kompani med mestadels heltidssoldater (kontraktsanställda soldater, K-soldater), och ett stridsvagnskompani där de flesta tjänstgör tidvis (tidvis anställda soldater, T-soldater). Det mekaniserade kompaniet nyttjar idag stridsfordon 90 och stridsvagnskompaniet använder stridsvagn 122. Inledningsvis kommer grundutbildningen av soldaterna och förbandet att genomföras vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde med planerad överflytt till Tofta under år 2017. Anledningen till detta är att det saknas infrastrukturella förutsättningar (vård- och utbildningslokaler samt miljötillstånd för skjutfältet som medger hela verksamheten). Riksdagen har beslutat att fr.o.m. 2017 ska 18 stridsgruppen utbildas och tränas för att utveckla dess kompetens på plats på Gotland. Träningen består dels i grundläggande skjutoch sprängövningar för att säkerställa utbildningsnivån, men även att i en stigande svårighetsgrad öka komplexiteten i övningarna. Komplexiteten i övningarna varierar under året, dels avseende antalet ingående förband dels med eller utan tillförda förband från olika truppslag, vilket innebär användning av olika vapensystem och ammunition. 5.3.2. Hemvärnet Gotlandsgruppen (Hemvärnet) utbildar upp till 460 hemvärnssoldater och frivilligpersonal årligen. Frivilligorganisationerna genomför motorutbildning, körning med motorcykel och terrängfordon vid ca.15 tillfällen per år. I övrigt används fältet för övningar i skydd och bevakning av objekt vid ca.15 tillfällen per år. 5.3.3. GU ny Sedan början av år 2016 genomför Försvarsmakten den förnyade militära grundutbildningen. Grundutbildningen omfattar nio till tolv månader beroende på befattningsinriktning. Grundutbildningen syftar till att den enskilde soldaten ska uppnå en sådan färdighet att denne kan krigsplaceras. Soldaten kan också fortsätta som anställd inom Försvarsmakten, på heltid eller deltid eller teckna avtal som hemvärnssoldat. På Gotland kommer upp till två omgångar soldater utbildas årligen. Varje omgång omfattar ca.40 soldater. 5.3.4. Repetitionsövningar Då 18 stridsgruppen förutom ett kontinuerligt tjänstgörande kompani, även består av ett kompani med T-soldater (tillfälligt tjänstgörande) så kommer repetitionsutbildningar av kompaniet att genomföras regelbundet/årligen. 13 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 14 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG 5.3.5. Samövning Tofta skjutfält kommer, förutom ovanstående, att användas av andra förband i olika perioder. Amfibieregementet kommer att genomföra årliga övningar på fältet, tidpunkten för dessa övningar varierar något över året beroende på i vilken utbildningsrytm som förbandet befinner sig. Utöver Amfibieregementet kommer andra förband, armé, marin och flyg att nyttja fältet och detta kommer att ske under samtliga utbildningsskeden och med eller utan samövning. Både svensk och utländsk försvarsmakt kommer att delta i samövningar. Samövningar inryms i förevarande ansökan då miljöeffekterna av vapensystemen är till största del jämförbara med de beskrivna. 5.4. Verksamhet fördelat över året Utbildning av 18 stridsgruppen kommer att genomföras under hela året. Utbildning av soldater (grundläggande utbildning) kommer att ske årligen. Utbildning och fortsättningsutbildning av hemvärnsförband i kompani (ca 150 soldater) och plutonsstorlek (ca 45 soldater) kommer att ske på fältet året runt. Under tiden juni – juli genomförs normalt sett ingen hemvärnsverksamhet på fältet. Den planerade skjutbanan kommer att utnyttjas för skjutning hela året. 5.5. Militär skjutverksamhet 5.5.1. Allmänt Genomförande av flera olika övningar kan ske samtidigt inom skjutfältet, varför nedan angiven verksamhet utgör en total ram för områdets nyttjande. Genom den yrkade yttre ramen har Försvarsmakten ålagt sig att i så stor utsträckning som möjligt nyttja de olika övningsplatserna samtidigt för att därigenom begränsa det antal dagar med bullerverksamhet från fältet. 5.5.2. Skjutning med skarp ammunition Ramen innebär att sammanlagt under ett år nyttjas fältet maximalt totalt 220 dygn för skjutning med skarp ammunition enligt följande: Tabell 1, totalram skjutdagar per år Skjutdagar per år totalt 220 Fritt i fält Skjutdagar vardagar (mån-fre), 170 Skjutdagar helgdagar (lör-sön, helgdag), 50 0700-1700 1700-2200 2200-0700 0700-1700 1700-2200 2200-0700 170 80 40 50 25 10 Kvälls och nattskjutningar är som regel en förlängning av dagsverksamheten. Om skjutning sker endast kväll eller natt sker även avräkning från det totala antalet dagar. I huvudsak är skjutriktningarna från sydväst till nordväst på skjutfältet. Ammunitionsförbrukningen inom fältet uppgår under ett normalår till ca 1 750 000 skott finkalibrig skarp ammunition fritt i fält och ca 600 000 på planerade skjutbanan samt ca 30 000 skott grovkalibrig ammunition. 14 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 15 av 58 Tabell 2, Ammunitionsförbrukningen per år för kaliberbunden ammunition. Antal skott per år Finkalibrig ammunition Grovkalibrig ammunition Fritt i fält 1 750 000 30 000 Skjutbana 600 000 - Volymen ammunition och verksamhetsdagar är bedömd utifrån Försvarsmaktens uppdrag att öka den operativa förmågan och öka övnings- och utbildningsverksamheten men även utifrån de erfarenheter som finns för bl.a. Utö skjutfält. Beräkningarna har även skett utifrån det första utkast av verksamhetsbeskrivning för hela Tofta skjutfält som gjordes vid pansarregementet, P18, år 2000. Det utkastet omfattade en liknande storlek på förband som de nu i den aktuella ansökan. 5.5.3. Indirekt eld På Tofta skjutfält kommer skjutning ske med indirekt eld. Indirekt eld innebär att målet inte är synligt från skjutplatsen och att vapnet inte är direktriktat mot målet utan avlossas mot målet med hjälp av t.ex. eldledare eller artilleriradar som leder elden rätt. Artilleriradar är ett system som på kort tid lokaliserar fientligt artilleri eller leder det egna artilleriet. Systemet är monterat på terrängfordon eller lastbilar. Artilleripjäs och granatkastare är exempel på vapensystem för indirekt eld vilket Försvarsmakten har ett bibehållet behov av att nyttja på Tofta skjutfält. Vid skjutning med artilleripjäs sker skjutningen från en pjäsplats inom skjutfältet eller från platser utanför skjutfältet. Skjutavståndet varierar mellan ca.5 och 40 kilometer. Vid skjutning från platser utanför skjutfältet mot målområden inom skjutfältet, inhämtas markägarens medgivande innan verksamheten genomförs. Vid skjutning med artilleripjäs kan ett så kallat delat riskområde tillämpas beroende på ammunitionstyp. Delat riskområde innebär ett riskområde vid pjäsplatsen (kan även vara på en plats utanför skjutfältet) och ett riskområde vid nedslagsplatsen (målområde på Tofta skjutfält). Det finns ett behov av understödsskjutning med indirekt eld från både land och även från sjösidan med skjutning från båtar. Den tidigare nyttjade artilleripjäsen Haubits 77B har utgått från Försvarsmakten. Nya artilleripjäser har utvecklats, t.ex. Archer. Archerpjäsen har en bättre skjutprestanda och har kortare omgrupperingstid. Archerpjäsen möjliggör för snabb förflyttning och snabb avfyrning innebärande ett mer rörligt och flexibelt artillerisystem än tidigare. I normalfall sker skjutning med artilleripjäs från en plats utanför skjutfältet mot ett mål inom skjutfältets gränser. De allmänna hänsynsreglerna beaktas vid val av pjäsplats, t.ex. vad avser ljudutbredning och naturvärden och överenskommelse träffas med berörd markägare. Försvarsmakten söker för skjutning indirekt eld med artilleripjäser om maximalt 1500 skott per år under maximalt 20 dygn per år. Sökt ram avser skjutning med artilleri, främst från områden utanför fältet mot målområden på fältet. Övningar under kväll, natt och helg genomförs vid enstaka tillfällen sett över året. Vid de tillfällen som skjutning sker inom fältet avräknas skjutning mot totalram för grovkalibrig ammunition. Skjutning med indirekt eld från skjutplatser inom skjutfältet, t.ex. granatkastare, ingår i sökt totalram av skjutdagar samt kaliberbunden ammunition för grovkalibriga vapen. 15 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 16 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG 5.5.4. Skjutning med lös ammunition Övningar med lös ammunition genomförs på hela fältet och skjutningen ingår i angiven ram om 220 dygn. Denna form av skjutning genomförs till största delen samtidigt med skarpskjutning. Storleken på övande enheter varierar mellan enskild soldats strid till kompanis strid. Vid enstaka tillfällen under året genomförs fortsättningsutbildning/slutövning/Försvarsmaktsövningar med upp till bataljons storlek. Skjutning med lös finkalibrig ammunition beräknas uppgå till 800 000 skott årligen. Skjutning med granattillsats AK 5 samt skjutning med granatspruta (övningsprojektiler) har ingen sprängfunktion varför de inräknas i volymen för lösskjutning. Utöver detta kommer det att användas olika typer av markeringseffekter t.ex. lys, brand och rök. 5.6. Exempel på vapentyper och ammunition. Tabell 3, ex vapen och skarp ammunition Exempel på vapen Exempel på ammunition 5,56 mm, 7,62 mm, 9 mm 1) 12,7 mm 20 mm 2) 8,4 cm 2) 12 cm, 8 cm 40 mm Max av den årliga totalmängden Automatkarbin 4 och 5 (AK4 och AK5), kulspruta (KSP), pistol Tung kulspruta (T KSP) Granatgevär (GRG), övningsam GRG (P-skott) 3000 4) Granatkastare (GRK), övningsam Gevärsgranat till automatkarbin Granatspruta Handgranater Stridsvagnsminor 10 kg 3) Artilleripjäser 15,5 cm 1500 4) Automatkanon från flyg KSP från helikopter Robotar, sjö, luftvärn, hkp, flyg, PV Stridsfordon 40 mm Stridsvagn 120 mm 2000 4) 1) ca 20 % av projektilerna bedöms hamna i havet ” ” ” ” ” 2) ca 10 % ” 3) endast vid demonstrationssprängning 4) egen begränsning av antal skott på de ammunitionstyper som ger upphov till stor ljudutbredning, inräknas i den totala ramen av grovkalibrig ammunition. Vid samtliga skjutningar av ovan beskrivna system kommer det att finnas behov av luftförsvar, varför luftvärnsskjutningar med såväl robot, eldrör/kulsprutor samt eldhanvapen kommer att genomföras regelbundet. Vid dessa skjutningar används ofta målflyg. Vid utbildning med lös ammunition kan till exempel följande typer av vapen och ammunition användas: 16 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 17 av 58 Tabell 4, ex vapen och lös/övningsammunition Exempel på vapen Automatkarbin Kulspruta Kulsprutepistol Pansarskott Granatgevär Krevadkarbin Larmmina När-, mellanlys*) Lyspistol*) Eldmarkering Granattillsats AK Granatspruta Ksp GRG/pansarskott * kvälls- och nattövning Exempel på ammunition/ ammunitionseffekter Kaliber 5,56 mm och 7,62 mm 5,56 och 7,62 mm 9 mm Eldmarkering (0,03 kg krut) 20 mm eldmarkering (0,05 kg) Krevadskott (0,03 kg) Signallyspatron 7 och 8 Knallskott, BT strf 40 mm 40 mm Eldmarkering Eldmarkering 5.6.1. Vapensystem som används i begränsad omfattning I vissa fall kan andra vapensystem jämte de som är redovisade att behöva nyttjas. Det kan exempelvis vara vid större samövningar samt under övningar med internationella förband. Artilleriskjutning både från land och från hav, är verksamhet som sällan kommer att genomföras. Dock finns behovet och det skall det vara möjligt att bedriva. Detta behov uppstår främst under samövning för 18 stridsgruppen med andra förband. Exempel på vapensystem som kommer att nyttjas i begränsad omfattning som inte bedöms vara dimensionerande för skjutfältet är: Artilleri (för såväl markmål som sjömål) och Luftvärnsrobot. Vidare omfattas verksamheten av de ingående fordonens alla vapensystem. Så som exempelvis rökgranater från stridsvagn och stridsfordon. 5.7. Målområden I huvudsak kommer befintliga målområden att användas som är lokaliserade på land inom Tofta skjutfält. I vissa fall kan behov av flytande mål föreligga som placeras i havet. Syftet är bl.a. att kunna få ut längre skjutavstånd och genomföra övning med flygunderstöd. 5.8. Samverkan med flygförband På skjutfältet kommer det att ske skjutövningar från stridsflygplan och helikopter. Understöd från flyg/samverkan med flyg (t.ex. Close Air Support, CAS) innebär att markförband leder flygangrepp mot angivna markmål samordnat med markförbandets anfall. Ett normalvärde är att ledningen disponerar flyget ca.60-120 minuter vid varje övningstillfälle. Ledningen sker från särskilt utbildade personer som från en framskjuten position på marken eller i luften leder in stridsflyg/stridshelikoptrar. Ledningen identifierar 17 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 18 av 58 och markerar målet för flyginsatsen, anger var egna förband befinner sig och koordinerar anfallet med eldgivningen av egna förband för maximal verkan. Vid angreppet kan även fjärrstyrda sensorer t.ex. obemannade flygfarkoster användas. Anfallet kan genomföras som låghöjds- eller medelhöjdsinsatser. I båda fallen sker insatsen efter det att en samverkan mellan flygförare och ledningen har skett över radio. När detta sker är flyget långt utanför insatsområdet (ca.35-55 km från målet). Vid radiokontakten sker kontroll av bl.a. vilken vapenlast som kan levereras, hur länge flygresursen kan nyttjas samt en målbeskrivning med koordinater. Sedan skiljer sig låghöjds- och medelhöjdsinsatserna från varandra metodmässigt: Om uppdraget är av låghöjdskaraktär kommer flyget att närma sig målet på en flyghöjd under 400 meter över marken. Anflygningen sker via en startpunkt som finns ca 15-20 km från målet. Vid en medelhöjdsinsats kommer flyget att närma sig målområdet på en höjd över 3 000 m över marken. När piloten befinner sig över målområdet kommer denne att anmäla sin närvaro i området och vad denne ser, t.ex. den ”norra bron i området”, varpå flygföraren lägger sig i en stor cirkulär bana över området intill dess att ledningen och flygförare är överens om målets läge och utseende. När båda är överens om målet kommer flygplanet lämna området för att komma in i ett dykanfall från hög höjd. Beroende på vapentyp väljer piloten att leverera sin vapenlast på olika höjd för att sedan återgå till minimihöjden 3 000 ft. Understöd från stridsflyg/samverkan med stridsflyg beräknas att genomföras under max 8 vardagar och 2 helgdagar årligen. Skjutningar i samband med detta övningsmoment ryms inom totalramen av dagar och ammunition som sökts för skjutfältet. Skjutning från stridsflyg sker företrädesvis med automatkanon. Samarbete med internationella förband kan ske. Helikopterverksamhet kan bedrivas i form av samverkansövningar med taktisk lågflygning, målflyg för luftvärnsförband (t.ex. när luftvärnet använder helikoptrar som figurativt mål), rekognosering, trupp-, materiel- och sjuktransporter över övnings- och skjutfältet samt skjutning från beväpnade helikoptrar på skjutfältet. Skjutning med kulspruta från helikopter kan ske mot såväl rörliga som stillastående mål och med både stillastående/hovrande helikopter och med varierande hastighet från olika flyghöjder. Skjutningar i samband med detta övningsmoment ryms inom totalramen av dagar och ammunition som sökts för skjutfältet. Samverkan med helikopter för skjutning beräknas att genomföras under max 8 vardagar och 2 helgdagar årligen. Skjutning från helikopter sker med kulspruta. Antalet dagar med övrig helikopterflygning beräknas till ca 40 dagar per år. Samarbete med internationella förband kan ske. Således kan flygning ske med olika helikoptermodeller. 5.8.1. Målflyg Målflyg kan användas i olika typer av verksamhet, dels för att befästa och tillämpa kunskaper inom förbandens i fältmässig miljö, dels att genomföra skjutning mot bogserat luftmål såväl med robot som med eldrör. Även luftvärnsskjutningar med finkalibriga vapen kan genomföras. Avräkning sker mot angiven totalram. Flygplanen uppträder oftast enskilt men uppträdande i grupp kan förekomma. Anflygningsriktningarna är i huvudsak från sydväst, väst och nordväst. Anfall sker med korta och intensiva sekvenser (ca 30-45 sek), ca 30 gånger per dygn. 18 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 19 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Målflyg kan användas upp till 20 vardagar årligen (upp till 5 kvällar fram till 21.00 som en fortsättning av dagverksamheten) och 4-6 helgdagar årligen dagtid (07.00-17.00). Samarbete med internationella förband kan ske. De platser på Tofta skjutfält som används i samband med luftmålsskjutningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.8.2. UAV Försvarsmakten har ett behov av att bedriva verksamhet med obemannade luftfarkoster, s.k. UAV-farkoster (unmanned aerial vehicle). UAV används som en underrättelse- och spaningsresurs vid nationella- och internationella insatser samt vid räddningsaktioner. Utöver spanings- och underrättelsefarkoster finns beväpnade UAV-system vilka kan komma att bli aktuella för Försvarsmakten i framtiden. Det finns flera olika typer av UAV och de varierar i storlek från motsvarande modellflygplan till mindre flygplan. UAV modellerna 05 eller motsvarande är modeller av mindre typ. Dessa modeller motsvarar de UAV-farkoster som nyttjas civilt. Modellerna bedöms inte ha någon ljudpåverkan på omgivningen eller medföra någon övrig störning på människors hälsa eller miljö. Verksamhet med UAV-farkosterna 05 A och B eller motsvarande kommer att bedrivas kontinuerligt på övnings- och skjutfältet. Övning med UAV-farkosten UAV 03 Ö eller motsvarande kan komma att ske några gånger per år. 5.9. Sprängövningar Sprängövningar förekommer över i stort sett hela skjutfältet med koncentration till sektor Branden (se Figur 1). Tabell 5, Sprängövningar Spräng vardagar (mån-fre), maximalt Sprängövningar per år 45 65 Fritt i fält Spräng helgdagar (lör-sön, helgdag), maximalt 20 0700-1700 1700-2200 2200-0700 0700-1700 1700-2200 45 25 5 20 10 2200-0700 5 Kvälls och nattsprängningar är som regel en förlängning av dagsverksamheten. Om sprängning sker endast kväll eller natt sker även avräkning från det totala antalet dagar. Sprängning av OXA (oexploderad ammunition) ingår inte i ramen för sökt verksamhet. Antal laddningar mindre än eller lika med 1 kg beräknas uppgå till totalt max 300 kg per år. Vikten för idag vanligaste delmängden är 125 gr. Laddningarna sprängs friliggande. Laddningar med större vikt än 1 kg och högst 10 kg samt 4 st. slang/försvarsladdningar på upptill 50 kg uppgår till totalt 350 kg per år. Laddningens storlek beräknas utifrån vilken typ av sprängning eller vilket material som sprängobjektet består av. 19 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 20 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Dessutom kommer vid ett antal tillfällen polismyndigheten Gotland att utnyttja fältet för destruktion av ammunitionseffekter. Det förekommer ingen undervattensprängning i havet vid Tofta skjutfält. 5.10. Övning med handgranater Utbildning med handgranater sker dels genom s.k. formella kast (utbildningskast från kastbås) samt dels genom tillämpade kast (som en del i ett stridsmoment). Formella kast genomförs vid iordningställd handgranatsbana (se Figur 1). Tillämpade kast förekommer över hela fältet. Handgranatstyper som används idag är tryckgranat, spränghandgranat, chockhandgranat, distraktionsgranat och rökgranat. Spränghandgranater och tryckgranater ingår i den sökta totalmängden, övriga granater avger inga betydande bulleremissioner. Ca 3000 kast beräknas ske med handgranater på fältet årligen. Kast med handgranat sker inom ramen för den totala ramen av verksamhetsdagar. 5.11. Körövningar Körning med fordon är koncentrerad till utbildningsplatser/grupperingsplatser. Teknikbanor för fordon nyttjas för formell och tillämpad körutbildning. Tabell 6, Fordonstyper Fordonstyp Standard terrängfordon Standard terrängfordon Stridsvagnar Stridsfordon band Stridsfordon hjul Bandvagn Motorcyklar Maskiner Körsträckor Typ av drivmedel Förbrukning 2000 mil Diesel 35 m3 2000 mil 1820 mil 3250 mil 250 mil 150 mil 100 mil 200 mil Bensin Diesel Diesel Diesel Diesel Bensin Diesel 35 m3 60 m3 60 m3 50 m3 30 m3 0,1 m3 30 m3 Körövningar med hjulfordon och bandvagnar kommer årligen att ske inom hela skjutfältet vissa vardagar och helgdagar och kan komma att genomföras under alla tider på dygnet. 5.12. Utbildningsanordningar På fältet finns ett antal övningsplatser och utbildningsanordningar där det genomförs skjutning med olika vapen, bland annat rälsmålbana och en planerad skjutbana (se Figur 1). 5.12.1. Rälsmålbana Banan består av ett rakt spår, ca 350 meter långt. På spåret löper en målvagn där högsta hastighet är 30 km/h. Målvagnen kan förses med stridsfordonsmål av säckväv eller masonit och manövreras manuellt från maskinrummet vid rälsmålbanan, vid 300-, 500- 700metersvallarna, eller skjutplats med hjälp av sändare. 20 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 21 av 58 Längs banan finns även fyra fällbara målanordningar vilka kan förses med stridsfordonsmål i masonit. Dessutom finns två målgrupper om vardera tio fällbara infanterimål. Målen manövreras från maskinrummet av en målskötare eller från 300-, 500- och 700metersvallarna. På rälsmålbanan används huvudsakligen 9 mm och 20 mm övningsvapen till pansarskott, och 9mm, 20 mm övningsvapen och 8,4 cm övningsprojektil till granatgevär. Dessutom kommer 40 mm samt 120 mm ammunition till stridsfordon och stridsvagn att nyttjas. Dessa vapensystem nyttjas i huvudsak för att bekämpa stridsfordon och kommer att nyttjas för fast och rörlig bekämpning på rälsmålbanan. För bekämpning av infanterimål m.m. kommer även eldhandvapen (AK) och kulsprutor att användas, dock i begränsad omfattning. 5.12.2. Bullervall Bullervall är anlagd för att minska bullret norrut mot Ygneområdet. 5.12.3. Ny skjutbana På Tofta skjutfält finns sedan tidigare ett antal fasta utbildningsanordningar som används vid utbildning av både grundutbildningsförband och krigsförband. Med anledning av försvarsbesluten, senast 2015 års inriktningsbeslut, har som nämnts inriktningen för Försvarsmaktens verksamhet på Gotland ändrats. Utbildningsverksamhet och skjutövningar inriktas mot att genomföras på Tofta skjutfält, och därmed kan skjutbanorna på Visborgsslätt avvecklas. Detta förutsätter dock att en ny skjutbana kan anläggas för Försvarsmaktens skjutverksamhet. Försvarsmakten har behov av en ny skjutbana för framförallt 18 stridsgruppen och Hemvärnets behov. Försvarsmakten har därför avsikt att anlägga en skjutbana på Tofta skjutfält. Möjlig plats för ny skjutbana är väster om Stora Homa, (se karta Figur 1) Lämplig plats utreds och kommer att väljas så att den inte begränsar övrig skjut- och förbandsverksamhet på skjutfälet samt i möjligaste mån minimerar ljudutbredning utanför skjutfältets gränser. På skjutbanan planeras skjutning med finkalibriga vapen, ca 600 000 skott om året i enlighet med beskrivning ovan och ryms inom den totala ramen för verksamhetsdagar. Anläggning och uppförande av ny skjutbana på Tofta är en förutsättning för att Försvarsmakten skall kunna lämna skjutbanorna på Visborgsslätt i enlighet med befintligt tillstånd. 5.12.4. Förläggningsplatsområden m.m. Den verksamhet som förekommer består i att uppföra tältförläggning, gräva eldskyddsställningar, ställa upp fordon, maskera tält och fordon, försvara fordons- och förläggningsplats, se till och vårda materiel, matlagning och utspisning samt posttjänst. 5.12.5. CBRN-bana CBRN är en särskilt iordningställd övningsplats för brand och kemiska stridsmedel. De kemiska ämnen som används är endast övningsämnen som ger utslag på indikeringsutrustning och medför i övrigt inga olägenheter. Brandövningar innebär i regel att det övas släckning av personal (dockor) eller släckning av fibrösa material. Övningar på denna anläggning förekommer ofta som sidoövningar. Banan används ca 15 gånger om året vid brandövningar för 18 stridsgruppen och Hemvärnets personal. Vidare 21 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 22 av 58 avser polismyndigheten Gotland, Gotlands kommun och Räddningsverket nyttja området för fortbildning av sin personal vid ca ett 10 tillfällen/år. Släckning sker främst med vattenkolsyre- och pulverhandsläckare. Anläggningen är ansluten till oljeavskiljare. Tabell 7, preparat som används på banan Preparat Årsförbrukning (ca) Napalm 600 liter*) Bensin 20 liter Dieselolja 20 liter *) ungefär 45 kg alunat, 9 liter kresol och 600 liter bensin 5.12.6. Övriga utbildningsanordningar Utöver ovanstående finns följande anläggningar på fältet: - garage värmestugor målförråd ammunitionsförråd körbanor för terrängfordon uppställningsplats för drivmedelsfordon säkerhetstorn (nyetablerat utbildnings- vård- och administrativt- byggnadsområde) 5.13. Övrig militär verksamhet Skjutfältet utnyttjas förutom för 18 stridsgruppen, hemvärnsutbildning och grundläggande utbildning för: 5.13.1. Övning i fordons- och förläggningsplats - 6. Övning i fordons- och förläggningsplats Hundutbildning Övningar eftersök försvunnen person Polismyndighetens övningsverksamhet Manöverövningar Totalförsvarsövningar Civil verksamhet På fältet finns en civil skjutbana. Verksamheten på den civila skjutbanan omfattas inte av ansökan, då verksamheten inte är hänförligt till Försvarsmaktens verksamhet. Verksamheten bedrivs av Gotlands skyttegille. 7. Allmänhetens tillträde till fältet och säkerheten på fältet Allmänheten har tillträde till fältet då det inte är avlyst för skarpskjutning eller annan verksamhet. Inpassering får endast ske vid särskilt angivna infarter. Fältet är indelat i sektioner numrerade från 6-14. Skjutfältets gränser är i terrängen markerade med 22 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 23 av 58 varningsskyltar som ger anvisningar om tillåtna infarter. Skyltarna är placerade med ca 50 meters mellanrum. Varnings- och upplysningstavlor finns uppsatta vid samtliga tillåtna infartsvägar samt på tavlorna vid infarten till Sunderbys, Sallmunds, Marsängen samt Visby och Gnisvärds hamn. På tavlorna finns information om pågående och kommande skjutningar i närtid. Vidare finns information om vilka bestämmelser som gäller för skjutfältet och om allmänhetens tillträde till fältet. I samband med skjutning med skarp ammunition, utnyttjas optisk havsövervakning vid Lillklint (norra delen) och Marsängen (södra delen). Visuell övervakning sker från båda platserna och kompletteras med radarövervakning. Kontinuerlig kontakt hålls från Lillklint med trafikledaren vid Visby flygplats under pågående skjutning. Vid verksamhet som omfattar skarpskjutning, sprängning och körning med avskärmad och/eller släckt belysning, avlyses/avspärras alltid fältet. Skjutfältet medger skjutning intill ett avstånd av 22 000 meter räknat från strandlinjen. Säkerhetsövervakning sker genom att befintliga vägbommar vid infarter och berörda sektioner stängs. Vägbommarna är försedda med varningsskyltar kompletterade med varningslyktor under dygnets mörka del. 8. Avstädning av fältet En gång årligen genomförs ammunitionsröjning respektive röjning av metallskrot. Uppsamlat skrot lämnas för destruktion eller återvinning enligt gällande bestämmelser (tillståndspliktig chef bestämmelser för Tofta övnings- och skjutfält samt miljöplan). Den årliga mängden skrot uppgår till ca 5 ton ammunitionsskrot. Till begreppet ammunitionsskrot hänförs förutom projektil- och granatrester även de mål av metall mot vilka eld med granater och projektiler avgivits. OXA ammunition destrueras och eventuella metallrester hanteras även den som skrot. 9. Avfallshantering Bestämmelser för hantering av avfall finns reglerat i ”skjutfältsbestämmelser för Tofta övnings- och skjutfält”. Latrin transporteras av förbandet till anvisad plats på Tofta övningsoch skjutfält för vidare transport alternativt avlämning vid av skjutfältsorganisationen för övningen speciellt uppställd container. Sopor medförs av förbandet till sopcontainer Tofta övnings- och skjutfält alternativt lämnas vid speciellt uppställd container. 10. Övriga verksamheter Avloppsreningsanordningar finns på två platser inom fältet. I anslutning till byggnader vid CBRN-banan finns en så kallad trekammarbrunn för spillvatten från två toaletter och ett duschrum. Vid Lillklint i fältets nordvästra del finns en septictank till en toalett i radarövervakningstornet. Slamsugning sker vid behov av godkänd entreprenör. Båda anläggningarna ägs och drivs av Fortifikationsverket såsom fastighetsförvaltare, och ingår därmed inte i Försvarsmaktens miljöansvar och i denna ansökan. Det finns ingen fast drivmedelsanläggning för tankning av fordon på fältet utan fordonen tankas på civila mackar i Visby. Om det vid enstaka större övningar skulle förekomma tankning av fordon så genomförs detta enligt Försvarsmaktens interna regler med särskilda skyddsföreskrifter när tankplatsen upprättas. Flera av dess verksamheter kan komma att ändras när den planerade utvecklingen av Tofta skjutfält genomförs. 23 SAMRÅDSUNDERLAG 11. Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 24 av 58 Planerad infrastrukturutveckling På norra delen av Tofta skjutfält (se kartbild Figur 1 utvecklingsområde) planeras det för uppförande av kontors, förläggnings och verksamhetslokaler. De delar av byggprocessen som regleras i miljöbalken kommer att omhändertas i miljökonsekvensbeskrivningen i denna ansökan. 24 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Sidan 25 av 58 MKB innehållsförteckning (WSP) Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG Sidan 26 av 58 FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG Sidan 27 av 58 FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE MKB planförhållanden • Förutsättningar – DP Ygne och Västerhejde i norr – DP Gnisvärd och Smågårde i söder – ÖP (2010, aktualitetsförklarades 2014) • Påverkan av tillståndssökt verksamhet – Enligt översiktsplanen finns det planer på att utveckla området norr om skjutfältet. Detta kan påverkas av Försvarsmaktens verksamhet på området. – Bullerpåverkan till omgivningen Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Sidan 28 av 58 Naturmiljö - Naturreservat, Natura 2000 och andra skyddade naturområden • Förutsättningar – Nasume myr – Natura2000 – Högklint – Naturreservat & Natura2000 – Smågårde naturskog – Naturreservat & Natura2000 • Påverkan av tillståndssökt verksamhet – Nasume myr är lokaliserat inom skjutfältet. – Naturreservat/Natura2000-områden kan komma att fortsatt påverkas av buller. Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Sidan 29 av 58 Naturmiljö - Djur och växter • Förutsättningar – Flera naturtyper typiska för Gotland: barrskog, lövskog, hällmarker, branter, klappersten, raukar, sandstrand, myrar etc. – Berguv och kungsörn häckar på skjutfältets norra del – Nyckelbiotopsinventering – Inventering våtmarker – Botanisk inventering • Påverkan av tillståndssökt verksamhet – Området kommer att påverkas genom övningarna. Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Sidan 30 av 58 Rekreation och friluftsliv • Förutsättningar – Skjutfältet är ett attraktivt rekreationsområde som allmänheten har tillträde till när området inte är avlyst för övningar. • Påverkan av tillståndssökt verksamhet – Försvarsmakten utökar verksamhet och planerar söka tillstånd för 220 skjutdagar/år jämfört med dagens 125 skjutdagar/år. SAMRÅDSUNDERLAG Skottbuller från Tofta skjutfält 19 maj 2016 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 31 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Program Allmänt om skottbuller riktvärden ljudutbredning Resultat preliminära beräkningar Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 32 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 33 av 58 Riktvärden för skottbuller – finkalibrigt För skjutning med finkalibrig ammunition tillämpas riktvärden angivna i naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15. Råden är avsedda att ge vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått avseende störning av buller från skjutbanor inrättade för skjutning med finkalibrig ammunition (kaliber < 20 mm). Riktvärden är angivna som maximala ljudnivåer i dBA frifältsvärde (tidsvägning Impuls) (dBAI) SAMRÅDSUNDERLAG Riktvärden för skottbuller – finkalibrigt bostäder Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 34 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Riktvärden för skottbuller – finkalibrigt vårdlokaler Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 35 av 58 Riktvärden för skottbuller – finkalibrigt undervisningslokaler och fritidsområden SAMRÅDSUNDERLAG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 36 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Riktvärden för skottbuller - grovkalibrigt Omfattning av verksamhet Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 37 av 58 Ljudnivå utomhus - Lcx C-vägd ljudnivå mätt över 1 sekund (Avser befintlig verksamhet) För områden där antalet skott, med ljudnivå på mer än 90 Lcx, överskrider ca 100 skott/år 95 dB För områden där antalet skott är mindre än ca 100 skott/år. 100 dB Vid nyanläggning av skjutfält och bostäder eftersträvas 5 dB lägre värden SAMRÅDSUNDERLAG Riktvärden för skottbuller - färgskala RIKTVÄRDEN FÖR BEDÖMNING AV SKOTTBULLER Handeldvapen Naturvårdsverket NFS 2005:15 Grovkalibriga vapen Redovisning i regeringsuppdrag 1995 06 16 80 dBA,I 110 dBC 75 dBA,I 105 dBC 70 dBA,I 100 dBC 65 dBA,I 95 dBC 60 dBA,I 90 dBC Inom gult område överskrids riktvärdet Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 38 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Beräkning eller mätning? Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 39 av 58 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 40 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Ljudutbredning utomhus Meteorologi Geometrisk spridning Markdämpning Skärmning Absorption SAMRÅDSUNDERLAG Buller från finkalibriga vapen – AK5 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 41 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Buller från finkalibriga vapen – AK4 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 42 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Buller från grovkalibriga vapen - GRG Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 43 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Buller från sprängning - handgranat Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 44 av 58 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 45 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Frekvens % av vindhastigheten för Visby fpl perioden Åren 1972-2000 360 10 Vindstilla: 2.7 % 330 30 8 6 300 60 4 2 0 270 90 240 120 210 150 180 > 0.5 m/s > 2.5 m/s > 5 m/s SAMRÅDSUNDERLAG Vindriktningens inverkan på ljudutbredningen Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 46 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 47 av 58 Exempel bullerberäkningar Buller Exempel på möjliga Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 48 av 58 Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 49 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Exempeltabell antal berörda boende Fastighetsdata från Statistiska Centralbyrån och Lantmäteriet, underlag från år 2000 Typ > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 dBA,I Lantbruk (120) 3 1 0 0 0 Småhus (220) 119 0 0 0 0 Fritidshus (221) 0 0 0 0 0 Småhus (222) 0 0 0 0 0 Hyreshus (320) 3 0 0 0 0 Hyreshus (321) 0 0 0 0 0 Hyreshus (325) 1 0 0 0 0 Hyreshus (326) 1 0 0 0 0 Kommun. vård (823) 0 0 0 0 0 Kommun. bad/sport (824) 3 0 0 0 0 Kommun. skola (825) 0 0 0 0 0 Kommun. kultur (826) 0 0 0 0 0 Antal fast. ovan 130 1 0 0 0 Boende i fast. ovan (år 2000) 335 0 0 0 0 Boende tot (år 2000) 335 0 0 0 0 318 0 0 0 0 Boende tot (år 2014) Bilaga 1 FM 2016-4026:4 Sidan 50 av 58 SAMRÅDSUNDERLAG Exempeltabell antal berörda boende Antal berörda boende vid skjutning med finkalibriga vapen 350 300 250 200 150 100 50 0 Ak 4 7,62 mm Ak 4 7,62 mm Ak 5 5,56 mm Ak 5 5,56 mm Tksp 12,7 mm Tksp 12,7 mm omr 1 omr 2 omr 1 omr 2 omr 1 omr 1 skärm 55-60 dBA 60-65 dBA 65-70 dBA > 70 dBA Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 51 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 52 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 53 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 54 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 55 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 56 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 57 av 58 Bilaga 1 SAMRÅDSUNDERLAG FM 2016-4026:4 Sidan 58 av 58
© Copyright 2024