Kvalitetsredovisning 2015
KVALITETSREDOVISNING 2015 1 I N N E HÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse10 Kunskap – vår drivkraft för kvalitet och tillväxt 15 Geriatrisk vård, minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering 25 Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ vård 37 Rehabilitering och primärvård 47 Vård- och omsorgsboende 61 Miljö69 2 God mat – en viktig del av vården 70 Konst, kultur och vårdmiljö 72 Våra lokaler 73 IT i vården 74 Medicinsk revision 76 KVALITETEN I VÅRD OCH OMSORG ÄR SJÄLVA VINSTEN Stockholms Sjukhem är en stiftelse utan vinstsyfte som har erbjudit sjukvård och omsorg sedan 1867. Den inställning som fanns redan då – att förena professionalism med ett mänskligt engagemang – lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Vi drivs av en passion att ständigt förbättra och utveckla vård och omsorg för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Vår professionalism säkerställs genom stiftelsens satsning på att utgöra ett kunskapscentrum, bland annat genom en egen FoUU-enhet där vi genererar, praktiserar och sprider ny kunskap. Stockholms Sjukhem vill bidra med kunskap om långvarigt och obotligt sjuka i utvecklingen av kvalitetsindikatorer och tillgänglighet. Kvalitetsredovisningen är ett sätt för oss att öppet visa kvalitet och resultat, och därmed bidra till denna utveckling. Patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del av kvalitetsredovisningen, se sidorna 10–12. Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. FOKUS PÅ KVALITET GER RESULTAT Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem och grunden för allt arbete är vårt ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet – det vi kallar Vårt sätt att arbeta. Det beskriver och omfattar alla processer, uppmärksamhet på avvikelser och förbättringsförslag, mätningar kopplade till nyckeltal, vårt systematiska arbetsmiljöarbete samt vårt miljöarbete. Det hjälper oss att skapa ordning och reda, och att ha fokus på bästa kvalitet för våra kunder. Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 sedan 2011 och miljöcertifierad enligt ISO 14001 sedan 2009. Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och kundnöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient-, boende- och närståendeenkäter. Att mäta hur patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa hur väl vi uppfyller kvalitetsparametrar i våra vårdavtal samt genom att följa efterfrågan på våra vårdtjänster. Vi följer även upp verksamheten med årliga externa och interna revisioner samt med stöd av den medicinska S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖV E R S I KT 3 revisor, som utses av stiftelsens principaler. Kunskap om vårt sätt att arbeta är en viktig del i vår utbildningsplan liksom vid introduktion för nya medarbetare. DELAKTIGHET PÅ RIKTIGT Vårt arbete att säkerställa det goda mötet med patienter, boende och närstående innefattar bemötandeutbildning och arbetssätt som skapar delaktighet. Vår förmåga att lyssna och dela kunskap med patienter, boende och närstående utgör vår grund vilket också uttrycks i våra värderingar. Arbetet fortsätter under 2016 med nära koppling till den nya patientlagen och till äldreom sorgens arbete med nationella värdegrunden. Engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg Under Almedalsveckan arrangerade Stockholms Sjukhem och Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ett rundabordssamtal om att utveckla vård och omsorg samt stärka individen genom att använda ny teknologi. Arrange manget var välbesökt och bjöd på spännande diskussioner om robotar och ny teknik samt etiska frågeställningar kring självbestämmande, integritet och rättvis vård. BYGGER FÖR FRAMTIDEN Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden. Under 2014-2015 renoverades stiftelsens äldsta byggnader för att ge plats för modern sjukhusvård och öppenvård. Ombyggnaden har skapat utrymme för ytterligare vårdplatser för sjukhusvård samt ljusa och ändamåls enliga lokaler för Husläkarmottagningen och ASIH Innerstaden. De renoverade lokalerna ger oss möjlighet att erbjuda fler geriatriska slutenvårdsplatser med kompetent personal och därmed vara en del i Stockholms läns landstings framtidsplan för hälso- och sjukvården i länet. Under hösten blev det klart med ett utökat uppdrag från Stockholms läns landsting för de 42 nya vårdplats erna. Den nya verksamheten, Kungsholmsgeriatriken, öppnade den 1 mars 2016 och erbjuder geriatrisk vård och rehabilitering till patienter från hela Stockholms län. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling har fortsatt 2015 och är en medveten investering för framtiden – engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö Under 2016 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Vi vill ta tillvara den kraft och kunskap som de har. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord – vi ska visa vår kvalitet och vara stolta över våra resultat! Åke Seiger, sjukhusdirektör 4 S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖVE R S I KT S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖV E R S I KT 5 VÅRD OCH OMSORG TILL LÅNGVARIGT ELLER OBOTLIGT SJUKA Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi erbjuder idag vård inom en rad olika områden: avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt äldreomsorg. På Kungsholmen har Stockholms Sjukhem 78 vårdplatser fördelade på fyra slutenvårdsavdelningar. Även vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård samt primärvårds rehabilitering och neuroteam finns på Kungsholmen. Stockholms Sjukhems ASIH-enheter, som sammantaget har dryg 180 vårdplatser för avancerad sjukvård i hemmet, vänder sig till personer som bor i västra och centrala Stockholm. Brommageriatriken erbjuder akutgeriatrisk vård och rehabilitering för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Verksamheten finns på Bromma sjukhus och har 129 vårdplatser fördelade på fem slutenvårdsavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, primärvårdsrehabilitering och neuroteam. PALLI AT I V VÅR D Stockholms läns landsting • Specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) P R I M ÄR VÅR D Stockholms läns landsting • Husläkarmottagning • Medicinsk fotsjukvård • Läkartjänster i särskilt boende R E H AB I LI T E R I N G Karolinska Universitetssjukhuset • Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador Stockholms läns landsting • Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus • Primärvårdsrehabilitering och neuroteam i Bromma och på Kungsholmen • Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten och öppen vård VÅRDAVTAL 2015 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens kompetensområden. G E R IAT R I S K VÅ R D Stockholms läns landsting • Geriatrisk vård, minnesmottagning samt rehabilitering på Brommageriatriken 6 VÅR DV E R KS AM H E TE N ÄLD R E O M S O R G Stockholms stad • Särskilt boende för personer över 65 år • Boende för yngre med demenssjukdom • Boende för yngre med förvärvad hjärnskada E N S K I LDA AV TAL • Enskilda avtal om sluten vård med kommuner eller landsting. VÅ R DVO LY M 20 1 5 Avtal VårddygnVårddygn 2015 2014 AntalAntal 20152014 Vård- och omsorgsboende 35 451 35 460 Husläkarmottagningen (listade) 3 140 2 887 Specialiserad palliativ sluten vård 12 384 11 320 Fotsjukvård (besök) 1 325 1 113 ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet 59 535 57 722 Läkartjänster i särskilt boende (besök) 763 621 Profilerad rehabilitering sluten vård 5 587 4 725 Primärvårdsrehabilitering (besök) 35 024 27 406 Specialiserad rehabilitering sluten vård 5 818 5 591 Planerad rehabilitering, öppen vård 117 98 Planerad rehabilitering sluten vård 475 481 Minnesmottagning (besök) 407 414 Ryggmärgsskador sluten vård 802 809 42 837 42 975 Geriatrisk sluten vård 7 8 VÅR DV E R KS AM H E TE N GOD OCH SÄKER VÅRD Stockholms Sjukhem arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Det finns många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. Våra egna målnivåer bestäms i syfte att inspirera till förbättring och ska i första hand jämföras med föregående år. Vården inom Stockholms Sjukhem är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra verksamhetsområden. Omtanke, respekt och kunskap är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktiga delar för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov – hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella behov. Mötet ska säkerställa att patientkraften tas tillvara. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. MÅL OCH STRATEGIER Stockholms Sjukhems mål som idéburen organisation utan vinstsyfte är: • Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet och maximal efterfrågan. • Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur. • Tillväxt inom våra profilområden genom resultat som ger utrymme för nya satsningar. VI S I O N O C H M ÅL Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms Sjukhem är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål inom områdena: •Fall •Trycksår •Nutrition • Vårdrelaterade infektioner (VRI) • Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) • Följsamhet till Kloka Listan • Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO) Resultaten för dessa områden analyseras och kommenteras under respektive verksamhetsområde. ST R AT E G I E R Processorienterat arbetssätt • Vi har alltid fokus på ett gott bemötande och ett bra vårdresultat för boende och patient • Vi gör rätt från början • Vi arbetar med ständiga förbättringar • Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap D E LAKT I G A M E DAR B E TAR E • Engagerat ledarskap och medarbetarskap • Samsyn på ledning och styrning • Kompetensutveckling – vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt • Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhets arbete är att inga vårdskador ska inträffa. PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTT E LS E 9 PROCESSARBETE Stockholms Sjukhem har arbetat processorienterat sedan 2008. Under de senaste åren har processarbetet utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till ledning och utveckling av verksamheten samt till ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet – ”Vårt sätt att arbeta”. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitets certifierat enligt ISO 9001. Det systematiska förbättringsarbetet innebär att processerna revideras årligen och vid behov. Under 2015 har processerna förbättrats ytterligare genom systematiska uppföljningar och revideringar enligt fastställd processtyrning. Processen för revidering innehåller checklista som innefattar avstämning med hänsyn till förändrade krav i omvärlden, avtal, författning och lagar. Vi kopplar FoUU-representanter till styrning av vårdprocesserna för att säkerställa att vi inför ny kunskap och forskning i våra arbetssätt. Grad av processmognad följs med ett index och mål för fortsatt förbättring beslutas. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in efter riskbedömning genom att processerna revideras och kopplas till senaste gällande vårdprogram, riktlinjer och lagkrav. Aktiviteter som främjar patientens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Under 2015 har vi fortsatt att genomföra risk- och konsekvensanalyser i huvudprocesser och enstaka delprocesser även om inte vårdavvikelser har registrerats. Detta är en del av det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Risk- och konsekvensbedömning av processerna sker systematiskt. Huvudprocesserna har även granskats och vid behov reviderats utifrån den nya patientlagen som gäller från 1 januari 2015. Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds regelbundet till nya medarbetare. PROJEKT FÖR FÖRBÄTTRAD AVVIKELSEHANTERING En av aktiviteterna i den koncerngemensamma verksamhetsplanen för 2015 rör avvikelsehantering. Under flera år har vi arbetat för att få in fler avvikelser som grund för förbättringsarbete. Vi registrerar avvikelser i två system, HändelseVis för HSL-avvikelser (sjukvård) och SafeDoc för SoL-avvikelser (vård och omsorg). För att ytterligare öka kvaliteten i avvikelsehanteringen och för att öka patienters och närståendes delaktighet startades projekt Förbättrade avvikelseanalyser 2015. Projektet innebar analys av nuvarande avvikelsehantering och en GAP-analys mot önskat läge. En analys av hinder för att nå önskat målbeteende genomfördes. Genom workshops identifierades hur vi kan nå samsyn om återkoppling till medarbetarna, processgrupperna 10 PATI E NTS ÄK E R H ETS B E R ÄTTE LS E och cheferna. En modell utarbetades som kommer att prövas på Brommageriatriken våren 2016 för att därefter utvärderas och, om välfungerande, implementeras på hela Stockholms Sjukhem. Projektresultaten redovisades för verksamhetschefsrådet i januari 2016 för ställningstagande till vilka av projektets föreslagna framtida aktiviteter som ska prioriteras. PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE Stockholms Sjukhem arbetar i enlighet med patient säkerhetslagen för att förbättra verksamhetens processer och deras följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den 1 januari 2012. Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård samt socialtjänst. AVVIKELSER Vi bedömer att avvikelseregistreringarna ökade initialt efter införandet av webbaserade ärendehanteringssystem såväl inom sjukvården som inom vård och omsorg (systemen HändelseVis och SafeDoc infördes 2012). Att avvikelser registreras i ökande omfattning och analyseras utgör grunden för det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se risker, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Att efterfråga och analysera klagomål och synpunkter på verksamheten är en viktig del av vårt förbättringsarbete. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt och klagomål som en möjlighet till förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste åren har betydelsen av detta blivit tydligare och vi arbetar aktivt med att inhämta och dokumentera synpunkter från patienter, boende och närstående. ANTAL AVVIKELSER PER ÅR ANTAL KLAGOMÅL REGISTRERADE I HÄNDELSEVIS 1000 120 800 100 80 600 60 400 40 200 0 20 2013 2014 0 2015 2013 2014 2015 Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende Antal registrerade avvikelser per år, resultat 2013–2015. För kommentarer se respektive verksamhetsområde Antal registrerade klagomål per år, resultat 2013–2015. För kommentarer se respektive verksamhetsområde PATIENTSÄKERHETSKULTUR OCH PATIENTSÄKERHETSLAG Stockholms Sjukhem genomför en mätning av patient säkerhetskulturen vartannat år. Undersökningen genomförs av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan verksamheter och omvärlden. Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes 2010, 2012 och 2014. Utifrån resultaten utarbetas handlingsplaner för de kommande två åren. Med utgångpunkt i tidigare enkätresultat och patientsäkerhetslagen har vi tidigare år arbetat exempelvis med målen förbättrad information och förbättrat stöd till patienten vid negativ händelse, samt mål för uppfyllande av patientsäkerhetslagen. Övergripande ambition har varit att skapa en så gynnsam patientsäkerhetskultur som möjligt. Resultaten 2012 visade en förstärkt patientsäkerhetskultur inom flera områden och att stödet till patienten, och även till personalen, vid en negativ händelse förbättrats. Närmaste chefs engagemang i patientsäkerhetsfrågor var oförändrat högt och en förbättring av högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet sågs, vilket är helt avgörande för att utveckla en stark patientsäkerhetskultur. 2014 års mätning visade ett behov av att fokusera på analys av avvikelser och återföring till rapportör, se projekt för förbättrad avvikelsehantering på sid 10. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Benägenhet att rapportera händelser 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Resultaten presenteras som medelvärden på en skala 1–100 där 100 är starkaste kultur. Riket 2014 anger medelvärdet för samtliga deltagande sjukvårdsverksamheter. 2010 2012 Återföring och kommunikation kring avvikelser 2014 Riket 2014 PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTTE LS E 11 Aktiviteter i handlingsplanerna 2013–2015 har varit: • Kompetensutveckling av internrevisorerna •GTT-analyser • Utbildning av chefer i avvikelsehantering • Utbildning inom patientsäkerhet för överläkare • Införande av regelbundna vårdhygienronder • Förbättra läkemedelsprocessen • Förbättrad avvikelsehantering (se ovan) FÖRBÄTTRINGSARBETE • Under 2014–2015 genomfördes ett förberedande projekt rörande vår IT-plattform. Målet var att säkra grunden för det fortsatta förbättringsarbetet av ledningssystemet och för att göra informationen ännu mer lättillgänglig för medarbetarna. • Dokumentationsgruppen har under 2015 förberett och anpassat dokumentationsstrukturen för att möjliggöra kvalitetsrapporter från journalsystemet TakeCare. Tidigare fick vi rapporter via Senior Alert men det nya sättet att ta fram kvalitetsrapporter minskar det administrativa arbetet. • En majoritet av huvudprocesserna samt ett antal delprocesser har risk- och konsekvensanalyserats. • Hela Stockholms Sjukhem uppmärksammade handhygiendagen med aktiviteter för medarbetare, patienter, boende och besökare. LOKALA GASKOMMITTÉN Lokala gaskommittén har sammanträtt två gånger under året. Kvalitetskontroller har genomförts enligt rutin. De förbättringsförslag som framkommit vid kvalitetskontroll förs vidare till berörda för ställningstagande om eventuell åtgärd, vilka följs upp i den lokala gaskommittén. Inga allvarliga avvikelser rörande gaser eller gashanteringen finns registrerade 2015. Utbildning i praktisk hantering av gasflaskor sker varje år. Utbildning av gasansvariga genomförs vartannat år, senast under 2014. EGENKONTROLLER Egenkontroller utgör en viktig del av kvalitetsarbetet. Stockholms Sjukhems lista på egenkontroller innehåller fler än femtio återkommande aktiviteter som löper enligt årshjul under året. Det rör allt från temperaturkontroller till externa revisioner och uppföljningar. Därutöver finns verksamhetsspecifika egenkontroller som genomförs. 12 PATI E NTS ÄK E R H ETS B E R ÄTTE LS E Några av egenkontrollerna kommenteras nedan: • Vård- och omsorgsboendet genomför årligen återkommande egenkontrolluppföljningar med punktprevalensmätningar inom både HSL och SoL. • Uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker varje månad. En gång per kvartal sker uppföljning vid verksamhetsgenomgång tillsammans med koncernledningen. Uppföljningen sker med stöd av verksamhetsrapporter där samtliga kvalitetsmål följs upp i perspektiven kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. • Stockholms Sjukhem har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk genom Notisum samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom aktuella ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via dokumenthanteringssystemet. • Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. • Stockholms Sjukhems sjukvårdsverksamheter deltar årligen i punktprevalensmätningar avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI). Inom vård- och omsorgsboendet mäts även utvalda kvalitetsindikatorer inom nutrition, trycksår och fall. KVALITETSREGISTER Under 2015 rapporterade verksamheterna i följande register: • BPSD – Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens • Nationella diabetesregistret • Senior Alert • Svenska palliativregistret •SveDem •WebRehab PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTTE LS E 13 14 M E DAR B E TAR E KUNSKAP – VÅR DRIVKRAFT FÖR KVALITET OCH TILLVÄXT Medarbetares utbildning, färdigheter, kompetenser – och ofta även hälsa – beskrivs ibland som en organisations humankapital. Det är därför angeläget att bibehålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens genom utbildning och annan kompetensutveckling. I detta kapitel presenterar vi ett HR-bokslut för Stockholms Sjukhem. Det omfattar stiftelsens FoUUverksamhet, det strategiska arbetet med kompetensutveckling samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom att ha starkt fokus på kompetensutveckling ökar individens kunskaper, och lärandet kan sedan spridas vidare i organisationen. I en lärande organisation samverkar individens och organisationens lärande i ett dialektiskt förhållande som leder till utveckling. Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation där begreppet kunskap tillsammans med omtanke och respekt utgör våra tre grundläggande värderingar. Vi inhämtar och kvalitetssäkrar rätt kunskap inom våra profilområden genom ett systematiskt och strategiskt arbete där rekrytering av rätt kompetens går hand i hand med individuella utvecklingsplaner och kompetensutveckling för våra medarbetare. För oss bygger kompetens på kunskap, erfarenhet och attityder. VÅR T S ÄT T AT T A R B E TA M E D K U N S K A P Vi skapar ny kunskap genom att behoven av kunskap i vården identifieras och ligger till grund för vårt forsknings- och utvecklingsarbete, som sker i samarbete mellan egen vårdpersonal, Stockholms Sjukhems interna forskningskompetens samt universitet och högskolor. SKAPA INHÄMTA KUNSKAP ANVÄNDA Omvärld FÖRMEDLA Vi använder kunskap i det systematiska process arbetet där kvalitetsindikatorer, utifrån externa kvalitets krav såväl som egna interna kvalitetsmått, möjliggör för oss att ta en ledande position som vårdgivare. Det sker också genom deltagande i flera professionsoch/eller ämnesspecifika kompetensnätverk inom vården och forskningen. Vi förmedlar kunskap genom medverkan i formella utbildningsprogram. Det sker dels i samarbete med, och på uppdrag av, universitet och högskolor, dels i egen regi för våra medarbetare och vårdgrannar. UTBILDNING Kraven på vården ökar och förändras utifrån samhällets utveckling, nya förväntningar och den snabba kunskapsutvecklingen. Detta gör att frågor om kompetensutveckling i form av utbildning är högprioriterade. Medarbetarnas kompetens är en av Stockholms Sjukhems mest grundläggande resurser och viktigaste konkurrensmedel. Vi är väl medvetna om betydelsen av att bibehålla och utveckla kompetens. Vårt strukturerade sätt att arbeta med kompetensutveckling innebär såväl kortsiktiga som långsiktiga satsningar. Målet är att vid K U N N I G A O C H M OT I V E R A D E M E DA R B E TA R E 15 varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra vårduppdrag samt beredskap inför kommande vårduppdrag. Planeringen för den årliga kompetensutvecklingen sker på olika nivåer. Medarbetarnas utvecklingsplaner tillsammans med bland annat utfall av kvalitetsresultat ger input till de verksamhetsspecifika utbildningsplaner som i sin tur utgör underlaget till den koncerngemensamma utbildningsplanen. Den fastslås vid Utbildningsrådet, som leds av HR-chefen och där samtliga verksamhetschefer, sjukhusdirektör och andra nyckelpersoner ingår. Vi har också ett externt utbildningsråd som leds av FoUU-chefen. Utbildningsplanen ger en samlad bild av den kompetensutveckling i form av utbildningsaktiviteter, såväl interna som externa, som våra medarbetare planeras att delta i under året. Under 2015 genomfördes de allra flesta av de planerade utbildningsaktiviteterna som ingick i utbildningsplanen. Vår bedömning är att analysen av utbildningsbehoven är träffsäker då vi gör GAP-analyser, följer ”PlanDo-Check-Act” och gör regelbundna halvårsvisa uppföljningar. kursen. Åtta läkare från Palliativt Centrum och FoUUenheten medverkade med föreläsningar och seminarier. Det samlade omdömet om kursen var 9,3 på en 10-gradig skala. Vi planerar att framöver ge kursen två gånger per år, för max 30 deltagare vid varje kurstillfälle. Kompetensutveckling i form av extern utbildning sker på olika nivåer; från yrkeshögskoleutbildning till forskarutbildning. Flera av våra medarbetare går forskarutbildning. En av dem, en fysioterapeut, disputerade i våras med avhandlingen Fall-Related Hip Fracture Predisposing and Precipitating Factors. Akademisk kompetensutveckling sker också genom att flera medarbetare, vid sidan om sitt arbete, går magisteroch masterutbildningar med olika inriktningar, till exempel arbetsterapi, fysioterapi, ledarskap och omvårdnad. Tre sjuksköterskor och en fysioterapeut har under 2015 tagit magisterexamen. I NT E R N U T B I LD N I N G Under 2015 har vi fortsatt arbetet med strategisk kompetensutveckling genom att ta fram, revidera och implementera kompetensmodeller för sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Kompetensmodeller fungerar som stöd och ger vägledning i den strategiska kompetensutvecklingen såväl på individ-, enhets- som på verksamhetsnivå. Interna utbildningsaktiviteter Alla nya medarbetare erbjuds en koncerngemensam introduktionsutbildning under en dag. Utbildningen ger en orientering i vårt ledningssystem, verksamhets områden och stabsfunktioner. Syftet är att ge nya medarbetare en bra start på arbetsplatsen och de bästa förutsättningar att vara delaktiga och utvecklas. Under 2015 deltog sammanlagt 81 nya medarbetare i intro duktionsutbildningen. Att vara en lärande organisation innebär också att vi lär av varandra. Några exempel på utbildningar där våra egna medarbetare lär ut är exempelvis Strokekompetensutbildning, utbildningen Att leva med demens och utbildning i TakeCare-dokumentation. Varje verksamhetsområde presenterar i sin del utbildningsaktiviteter på enhets- och individnivå. E XT E R N UT B I L D N I N G I november 2015 anordnade Stockholms Sjukhem den första ST-kursen i palliativ vård i livets slutskede för blivande specialistläkare. Det är en fortbildningskurs som uppfyller målbeskrivningen för delmål palliativ vård i livets slutskede i den nya specialitetsordningen. 24 deltagare, huvudsakligen från Stockholmsområdet, gick tredagars16 K U N S KAP O C H E N G AG E MAN G Ämne Titel Fysioterapi Postoperativ fallrisk, fallrädsla, smärta, mobilitet och gångförmåga efter en fallrelaterad höftfraktur. En longitudinell pilotstudie. Omvårdnad Samtal som stödintervention inom palliativ vård – närståendes erfarenheter Omvårdnad En observationsstudie av personcentrerad rapport på en onkologisk slutenvårdsavdelning Omvårdnad Delaktighet i geriatrisk vård - en kvalitativ intervjustudie om närståendes delaktighet Inom ramen för en långsiktig strategisk satsning har Stockholms Sjukhem de senaste åren upphandlat platser på klinisk handledarutbildning (7,5 HP). Dessutom har vi genom Stockholms läns landsting erhållit ett antal utbildningsplatser på en särskild geriatrikprofilerad handledarutbildning (7,5 HP). Vid årsskiftet 2015/2016 hade Stockholms Sjukhem 114 handledarutbildade medarbetare med medellång vårdutbildning. Genom denna satsning har vi skapat pedagogiska förutsättningar för att kunna erbjuda verksamhetsintegrerat lärande (VIL) av bästa kvalitet för våra studenter. Handledarkompetensen är dessutom värdefull vid introduktion och inskolning av nya medarbetare. Handledarutbildningen är också meriterande i våra kompetensmodeller. V E R KS AM H E TS I NT E G R E R AT O C H AR B E TS F Ö R LAGT LÄR AN D E Stockholms Sjukhems vårdmiljöer i kombination med medarbetarnas handledarkompetens och erfarenhet är en viktig resurs när det gäller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) för studenter från medellånga vårdutbildningar samt arbetsplatsförlagt lärande (APL) för blivande undersköterskor. De tre adjungerade kliniska adjunkterna (AKA) inom organisationen har tillsammans med studentsamordnare på respektive vårdenhet utvecklat strukturer för att stödja studenternas lärandeprocess. Detta har förstärkts av ett nära samarbete med högskolor. Varje AKA är kopplad till FoUU-enheten. FoUU-enheten har sedan lång tid ett nära samarbete med universitet och högskolor. En del i detta samarbete är de kliniska forskare vi kontrakterar för att deltid vara verksamma på Stockholms Sjukhem. För närvarande är sammanlagt fem kliniska professorer och lektorer inom följande områden knutna till FoUU-enheten: omvårdnad (två), fysioterapi, arbetsterapi och socialt arbete. Dessa medarbetare är viktiga för att utveckla forskning och utveckling inom vårdverksamheten. En attraktivare lärandemiljö för studenter Med stöd av extern finansiering från Stockholms läns landsting har en attraktiv lärandemiljö för studenter skapats på Brommageriatriken. Den nya lärandemiljön, som stod klar våren 2015, omfattar bland annat ett studenttorg med bibliotek som även fungerar som en mötesplats. Dessutom utrustades samtliga vårdavdelningar med bärbara datorer och mobila arbetsplatser för studenter. Vi förbättrade också studenternas förutsättningar att träna sjukvårdsteknik genom att köpa in material, till exempel nya provtagningsarmar, och stetoskop med dubbelkommando. Den förbättrade lärandemiljön med gemensamma kontaktytor syftar till att stimulera det interprofessionella lärandet och ge förutsättning för ökad integration mellan klinik och utbildning. Denna satsning har ökat Brommageriatrikens förutsättningar att ta emot fler studenter genom att skapa miljöer som är anpassade till undervisning och handledning. Biblioteket ger förutsättning för studenter, handledare och övrig vårdpersonal att ta del av evidensbaserad kunskap. Denna satsning har synliggjort studenternas lärande, och det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) har blivit en än viktigare del i verksamhetsutvecklingen. Detta har varit den mest välorganiserade och utvecklande VIL- placering som jag haft. Fantastisk bra personal och ett otroligt gott välkomnande som student. Sjuksköterskestudent, Kungsholmen Jag tycker att Stockholms Sjukhem har varit en jättebra praktikplats med fin stämning och bra filosofi kring arbetssätt och bemötande med patienter. Fysioterapeutstudent, Kungsholmen Handledaren har gjort ett superbra arbete! Jag lärde mig jättemycket av min handledare och kände mig trygg och säker med instruktioner jag fick. Undersköterskestuderande, Brommageriatriken LÄKAR ST U D E NT E R Studenter berikar verksamheterna med ny kunskap och nya frågeställningar. De utmanar oss att tänka nytt och kommer med förbättringsförslag. Under året har ett stort antal studenter tagits emot för VIL och APL samt för några dagars auskultation. Vi har även tagit emot studenter från kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen. Flera av stiftelsens medarbetare är flitigt anlitade före läsare, framför allt inom palliativ vård och palliativ medicin. På termin sju i läkarutbildningen får samtliga studenter en dags undervisning i palliativ medicin som läkare på Stockholms Sjukhem är medansvariga för. Under verksamhetsåret 2015 gick 31 studenter från läkarprogrammets termin 11 en studentvald kurs i palliativ medicin. Kursen är fem veckor lång och består av 40 procent teori i form av föreläsningar och fallseminarier, och 60 procent klinik då studenterna är fördelade på åtta palliativa enheter i länet. Läkare på Stockholms Sjukhem har tagit fram och utvecklat kurskonceptet och har det övergripande ansvaret. Kursen är mycket efterfrågad och uppskattad, det samlade omdömet för den senaste kursen var 9,4 på en 10-gradig skala. Varje termin går några studenter från läkarutbildningens termin sex kurs Konsten att vara en god doktor sin klinikplacering på Stockholms Sjukhem. Kursen fokuserar på förhållningssätt avseende etiska problem och bemötande. Därtill erbjöds drygt 60 läkarstudenter en klinik placering inom geriatrik, primärvård och palliativ vård. Antal studenter under 2015Studenter Veckor E XT E R N UT B I LD N I N G STU D E N T E R Arbetsterapeutstudenter (VIL) 13 65 Fysioterapeutstudenter (VIL) 13 74 Logopedstudenter (VIL) 3 12 Sjuksköterskestudenter (VIL) 89 649 Sjuksköterskor med utländsk examen 2 18 Undersköterskestuderande (APL) 105 420 Studenterna är övervägande mycket nöjda med VIL/ APL inom de olika verksamhetsområden som framgår i citaten: Inom ramen för stiftelsens samarbete med Regionalt Cancer Centrum (RCC) har två temadagar anordnats för vårdpersonal som vårdar patienter med cancer i palliativt skede. Temadagarna handlade om Nya onkologiska målsökande preparat respektive Att möta existentiell kris i vården. Temadagarna var mycket eftertraktade med som mest drygt 80 deltagare. Medarbetare från Palliativt Centrum deltog vid samtliga temadagar. Temadagarna fick mycket gott betyg vid utvärdering och Stockholms Sjukhem har fått ett förnyat utbildningsuppdrag från RCC. K U N N I G A O C H M OT I V E R A D E M E DA R B E TA R E 17 I april 2015 invigdes Palliativt kunskapscentrum (PKC) i Stockholms län, ett samarbetsprojekt mellan landstinget och kommunerna i länet. PKC har etablerat ett samarbete med Stockholms Sjukhem och RCC. Under året gavs totalt fem seminarier i samverkan mellan Stockholms Sjukhem, PKC och RCC. Samtliga seminarier blev fullbokade och utvärderingar var mycket positiva. FORSKNING Forskningsverksamheten vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet har under 2015 i stort sett varit oförändrad sedan 2014. Externa anslag som betalats till Stockholms Sjukhem under 2015 uppgick till 1,3 miljoner kronor, dels från landstingets FoUU-medel, dels från privata stiftelser och företag. Utöver detta finansieras den forskning som bedrivs av Stockholms Sjukhems medarbetare även av anslag till den akademiska huvudmannen, i allmänhet Karolinska Institutet, vilket för 2015 uppgick till cirka 3 miljoner kronor. Ett trettiotal personer har under 2015 varit verksamma vid FoUU-enheten, varav 17 personer under året varit anställda på hel- eller deltid. Fyra av medarbetarna på Stockholms Sjukhem har under året varit registrerade doktorander vid Karolinska Institutet. FoUU-enheten är engagerad i ett stort antal forskningsprojekt inom våra verksamhetsområden geriatrik, rehabilitering, primärvård, palliativ vård och medicin samt äldreomsorg. Inom flera av dessa områden bidrar FoUU-enhetens medarbetare med expertis i olika cent rumbildningar och liknande samarbetsorgan, såsom Centrum för geriatrisk forskning och utveckling, Strokeoch hjärnskadeforum, Palliativt kunskapscentrum, Kompetenscentrum för ryggmärgsskador, Akademiskt centrum för äldretandvård samt Regionalt cancer centrum. G E R IAT R I S K F O R S K N I N G Stockholms Sjukhem har en stor geriatrisk vårdverksamhet, som dessutom enligt överenskommelse med landstinget kommer att växa ytterligare under 2016 genom starten av en geriatrisk enhet på Kungsholmen. Vår geriatriska forskning, inklusive vår forskning inom äldreomsorg har också utvecklats betydligt, inte minst genom starten av två forskningsprojekt under 2015 som kort beskrivs här. Målsättningen med forskningen är att förbättra behandling, vård och omhändertagande av geriatriska patienter och boende inom äldreomsorg. Ett projekt utgår från Minnesmottagningen på Brommageriatriken, i samarbete med Karolinska Institutet, och finansieras av ett flerårigt anslag från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Vi koordinerar flera av Stockholms minnesmottagningar 18 K U N N I GA O C H M OTI V E R AD E M E DAR B E TAR E i en populationsbaserad studie av demens. Kognitiva profiler och biologiska markörer hos patienter över 65 år relateras till diagnoser, för att öka kunskapen om vilken information som är viktig för att förutse patientens prognos, och förbättra träffsäkerheten gällande diagnosen tidig kognitiv svikt. I den s k OPEN-studien (Older Persons’ Excercise and Nutrition) genomförs en interventionsstudie inom vård- och omsorgsboendet på Stockholms Sjukhem, där våra medarbetare undersöker möjligheten att med enkel träning kombinerat med proteinrikt kosttillskott förbättra äldre personers fysiska status. Vi undersöker även de boendes upplevelse av träningen samt personalens erfarenheter av att stödja och uppmuntra till träning. Studien delfinansieras av företaget Nutricia. Arbetet med att skapa ett Centrum för Geriatrisk Forskning och Utveckling (CGFU) har fortsatt under året med en betydande representation av Stockholms Sjukhem i arbetsgruppen. Det finns fortsatt ett samförstånd mellan alla inblandade parter om behovet av ökad FoUU-verksamhet inom länets geriatriska kliniker. Den geriatriska vården i länet beräknas växa dramatiskt de kommande åren, och med det även behovet av FoUUverksamhet, vilket idag saknas hos flera av vårdgivarna. Under 2016 fortsätter arbetet med att utveckla förslaget till organisation och uppdrag för ett geriatriskt centrum, med målet att etablera CGFU under 2017. F O R S K N I N G I N O M R E H AB I LI T E R I N G Vår forskning inom området neurologisk rehabilitering inkluderar patienter på Rehabcentrum med stroke, ryggmärgsskador och Parkinsons sjukdom. Bland dessa pågående forskningsprojekt kan nämnas de interventionsstudier på strokepatienter som vi leder eller deltar i. Där utvärderas åtgärder som fysisk träning och taktil massage samt effekten på fysiologiska och psykologiska parametrar, liksom rena läkemedelsbehandlingar. I en omfattande studie av samtliga traumatiskt ryggmärgsskadade i Stockholms län görs en analys med olika bedömningsinstrument för uppföljning av patienter genom alla enheter i vårdkedjan för ryggmärgsskador. Andra exempel på pågående forskning är vår studie av äldre patienter med Parkinsons sjukdom som pågår i samarbete med Karolinska Institutet. Syftet är att utveckla metoder för att träna gång och balans, att utvärdera den långsiktiga effekten av sådan träning på balans, fallrisk, fysisk gångförmåga och livskvalitet, och implementera dessa metoder inom rehabilitering och primärvård på Stockholms Sjukhem och inom annan primärvård. En omfattande och detaljerad plan för ett Kompe tenscentrum för ryggmärgsskador togs fram under 2014 av en arbetsgrupp på uppdrag av Karolinska Institutet och Stockholm läns landsting. I ledningen för detta arbete deltog ett flertal representanter för Stockholms Sjukhem, som är en av huvudaktörerna inom länets ryggmärgsskadevård. Resultatet presenterades för Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting under hösten 2015. De inblandade akademiska institu tionerna och vårdgivarna, däribland Stockholms Sjukhem, har beslutat att etablera Kompetenscentrum för ryggmärgsskador inom ramen för befintliga resurser och eventuella direkta donationer. Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) utgör en viktig akademisk partner, med flera gemensamma forskningsprojekt. I samverkan med personal från Rehabcentrum har ett forskningsprojekt om oral funktion (tuggning, sväljning) efter stroke startats under slutet av året. I ett samarbetsprojekt med Minnesmottagningen, Brommageriatriken studeras koppling mellan tuggning och kognitiv nedsättning hos äldre. PALLI AT I V F O R S K N I N G Liksom inom övriga områden syftar forskningen inom Palliativt Centrum till att lösa konkreta vård- och behandlingsproblem. Exempel på aktuella forskningsprojekt är vår studie av smärtlindring i slutstadiet av cancersjukdom. Denna vård är en central del i den högkvalitativa vård vi bedriver på Stockholms Sjukhem. I en pågående studie – som också utgör doktorandprojekt för en av våra läkare – utvärderas hur nya kombinationer av tillgängliga läkemedel kan förbättra smärtlindring. B R O M MAG E R I ATR I K E N 19 Inom cancersjukvården samarbetar vi också med Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en klinisk studie av ”neutrophil extracellular traps” deras roll vid multiorgansvikt, och i vilken utsträckning de kan användas som en biologisk markör för cancersjukdom. Andra nyligen påbörjade forskningsprojekt rör hur s k appar till mobiltelefoner kan användas vid cancerbehandling, både för att underlätta läkemedelsbehandling och för att förbättra informationsflödet mellan patient och läkare. Ledarskapsindex, skala 1–5 2015 2014 2013 Min chef är bra på att informera och kommunicera 4,2 4,0 4,2 Min chef är bra på att uppmuntra och motivera 4,0 3,9 4,0 Min chef ser till att resultat verkligen åstadkommes 4,1 4,0 4,1 Min chef är bra på att delegera arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter 4,0 3,94,1 KVALITETSRESULTAT Min chef är pådrivande när det gäller att utveckla vårt sätt att arbeta 4,1 Resultatet av den strategiska kompetensutvecklingen följs bland annat upp genom den årliga medarbetar undersökningen med följande nyckeltal: Medarbetarenkät, skala 1–5 2015 2014 2013 Svarsfrekvens 83 % 86 % 87 % Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 4,1 3,9 4,0 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara. 4,1 4,0 4,1 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens. 4,4 4,3 4,3 Jag har haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna 91 % 85 % 93 % … varav har en personlig utvecklingsplan 89 % 87 % 84 % Vi värdesätter att kompetens, kunskap, erfarenhet och förmåga tas tillvara hos oss, vilket resultatet i medarbetarenkäten visar. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 83 procent. Svarsfrekvensen har minskat något jämfört med tidigare år, men ligger högre än för andra inom sjukvård samt vård och omsorg. Resultatet av undersökningen visar en förbättring i samtliga index och de största ökningarna är inom Motivation och Engagemang, Ledarskap och Attraktiv arbetsgivare, områden som vi har fokuserat mycket på de senaste åren KOMPETENSFÖRSÖRJNING Stockholms Sjukhem har under 2015 haft 775 med arbetare. Andelen kvinnor är 86 procent och inom chefsbefattningarna utgör kvinnorna 64 procent. Den totala personalomsättningen ligger på 13,4 procent för Brommageriatriken och 22,5 procent för övriga verksamheter inom Stockholms Sjukhem. Personalomsättningen har ökat (16 % 2014, 13 % 2013) vilket främst förklaras av den ökade rörligheten bland sjuksköterskor i storstadsregionerna. På Kungsholmen har det varit större rörlighet även bland andra personal kategorier, vilket förklarar den högre siffran för dessa verksamheter jämfört med Brommageriatriken. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen i enlighet med fastställt årshjul. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Varje enhet har tagit fram handlingsplaner utifrån resultatet, och dessa har följts upp på arbetsplats träffarna. 2015 20142013 Antal anmälda arbetsskador 76 84 51 Antal arbetsskador som lett till sjukskrivning 13 24 12 164 78 181 Tillbud K U N N I GA O C H M OTI V E R AD E M E DAR B E TAR E 4,2 Ett bra ledarskap är en viktig grund för att Stockholms Sjukhem ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att kunna utvecklas ska man som medarbetare känna trygghet, ha tillit till sin chef och trivas på arbetet. Vi fokuserar därför på att utveckla ett transformerande och värderingsstyrt ledarskap och har under året 2015 genomfört två ledarutvecklingsprogram för våra enhetschefer och läkarchefer. Resultatet för hur ledarskapet upplevs av medarbetarna följs också upp i den årliga medarbetar enkäten. Arbetsskador 20 4,0 Antalet anmälda arbetsskador har minskat medan antalet tillbud har ökat. Under 2015 registrerades 164 tillbud. Sticksskador förekommer fortfarande, men har i år minskat något. Andra arbetsskador som förekommer är färdolycksfall, som är svåra att förebygga. Vi har förhållandevis få belastningsskador i förhållande till karaktären i vår verksamhet. Under året har vi haft två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnas åt koncernens systematiska arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador och skyddsronder följs upp och resultaten analyseras i syfte att identifiera behov av förbättringar. Höstens koncerngemensamma samverkansmöte har tema verksamhetsplan och budget för kommande år. Våra verksamheter på Bromma och Kungsholmen har regelbundna separata samverkans möten och alla verksamheter har arbetsplatsträffar (APT) varje månad. F R I S K VÅ R D Friskvårdsutnyttjandet är för Palliativt Centrum, Rehabilitering och Primärvård samt Äldreomsorg 54 procent och för Brommageriatriken 37 procent. Utnyttjandet har minskat jämfört med föregående år. Vi kommer att analysera vad det beror på och utifrån analysen besluta om åtgärder för att öka friskvårdsutnyttjandet. SJ U K F R ÅNVAR O Sjukfrånvaron har ökat något framförallt inom verksamheterna på Kungsholmen. Det beror framförallt på att ett större antal personer varit sjukskrivna under semestern och att flera har varit långtidssjukskrivna. Sjukfrånvaro 2015 20142013 Sjukvård Brommageriatriken 6 % 6 % 7% Sjukvård Palliativt Centrum, Rehabilitering och Primärvård 7 % 6 % 5% Äldreomsorg 8 % 6 % 6% Paramedicin Bromma 4 % 5 % 4% Paramedicin Kungsholmen 7 % 6 % 4% ETIK Stockholms Sjukhems övergripande arbete med vård etiska frågor är under omstrukturering. Vi arbetar med att ta fram en webbutbildning i samarbete med medarbetare från FoUU-enheten och våra verksamhetsområden. Utbildningens innehåll kommer att baseras på vardagsetiska situationer och integrera våra grundläggande värderingar: omtanke, respekt och kunskap. Målet är dels att ge våra medarbetare en förbättrad teoretisk grund inför ställningstaganden i konkreta vårdsituationer, dels mer generellt stimulera till en ökad etisk reflektion i arbetet. Ansvaret för etikfrågorna finns inom respektive verksamhetsområde. 21 22 23 24 GERIATRISK SLUTENVÅRD, MINNESMOTTAGNING OCH PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriat risk slutenvård samt öppenvård i form av minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering. Slutenvårdens uppdrag innebär ett befolkningsansvar för personer som är i behov av geriatrisk vård. Primärvårdsrehabilitering omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård, på mottagning och i hemmet. Det geografiska ansvarsområdet gäller för personer bosatta i stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt inom Ekerö kommun. BROMMAGERIATRIKENS HUVUDPROCESSER Brommageriatrikens huvudprocesser är Geriatriska vårdtillfället, Demensutredning, Primärvårdsrehab och Neuroteam, dessutom finns ett antal delprocesser såsom sår, fall prevention, nutrition, elimination, vårdplanering och läkemedel. HUVUDPROCESS, GERIATRISKA VÅRDTILLFÄLLET Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilken bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 129 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk rehabilitering, hjärta/kärl- och lungsjukdomar samt strokerehabilitering. Vårdproduktionen sett som antal vårdtillfällen har ökat med 4 procent och medelvård tiden var 9,6 dygn under 2015. Sluten vård totalt 2015 2014 2013 Antal remisser 5 700 5 634 5 411 Antal vårddygn 42 837 42 975 45 099 4 450 4 269 4 481 9,6 10 10 Medelbeläggning 95 % 94 % 92 % Medelålder 83 år 84 år 85 år Andelen kvinnor 62 % 63,5 % 64 % Andel patienter från hemmet/ SÄBO 14 % 12 % 12 % Andel patienter från akutmottagning 31 % 32 % 35 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 55 % 56 % 53 % Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (antal dagar) Vid Brommageriatriken arbetar samtliga yrkeskategorier i multiprofessionella team med vård och rehabilitering tillsammans med patient och närstående. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. I samband med utskrivning säkerställer respektive yrkesgrupp att patienter som har ett fortsatt medicinskt och/eller -rehabiliteringsbehov får detta tillgodosett. Målet är att varje patients hemgång ska vara trygg och säker. Alla patienter som skrivs ut till bostaden erbjuds ett uppföljande telefonsamtal efter utskrivningen för att säkerställa att utskrivningsplaneringen har fun gerat. Vid behov görs hembesök med patient och fysio terapeut/arbetsterapeut innan utskrivning. Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för multisjuka och åldrade patienter. Brommageriatriken har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i upptagningsområdet, B R O M MAG E R I ATR I K E N 25 Ekerö kommun, primärvården, samt Capio S:t Görans Sjukhus. En gemensam samverkansöverenskommelse finns med samtliga stadsdelar, Ekerö kommun samt Capio S:t Görans Sjukhus och AISAB. Samverkansprojekt mellan akutkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus och Brommageriatriken rörande direktövertagande från akuten till geriatriken har under året fungerat bra med få avvikelser. Direktinläggning via ambulansen är ett annat sätt för Brommageriatriken att förbättra patientflödet inom Stockholms läns landsting. När ambulanspersonalen bedömt att patienten behöver geriatrisk vård kontaktar de bakjouren. Syftet är att den geriatriska patienten ska erhålla snabb vård och rätt kompetens inom adekvat vårdnivå. TRYGG, TILLGÄNGLIG OCH SÄKER VÅRD FÖR MULTISJUKA Patientvägledare och bedömningsteam ingår i Brommageriatrikens satsning Trygg, tillgänglig och säker vård för multisjuka äldre (TTS). Arbetssättet för en trygg vård för den äldre genomsyrar hela verksamheten – från det att patienten skrivs in på en av våra vårdavdelningar till utskrivning och fortsatt vård hos annan vårdgivare. Med Brommageriatrikens riskbedömningsinstrument (BRB) identifieras patienter som löper risk för oplanerad återinläggning inom 30 dagar. I BRB sammanställer vårdteamet riskfaktorer för återinläggning. Alla patienter riskskattas med detta instrument och om risk för oplanerad återinläggning finns skrivs en remiss till patientvägledaren. 26 B R O M MAG E R IATR I K E N Patientvägledaren ringer upp patienten inom fem dagar. När ett telefonsamtal inte är tillräckligt för att bedöma aktuellt behov av fortsatt vård, rehabilitering och omsorg gör bedömningsteamet ett hembesök. Samarbete sker med primärvårdsrehabilitering, primärvård, särskilda boenden, den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH) och kommunen. Sedan starten i september 2014 har det genomförts cirka 400 hembesök. Av dessa återinläggs cirka en patient per vecka som en planerad återinläggning på Brommageriatriken, vilket innebär att akutmottagning och ambulans har kunnat undvikas. Patienter och närstående uttrycker att de upplever en ökad trygghet. Under hösten 2015 utvecklades de interna vård kedjorna så att TTS-teamet kunde skriva in patienter i avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Detta har medfört att patienter kan fortsätta att vårdas i hemmet i stället för att skrivas in på sjukhus. Samarbetet med vårdcentraler i upptagningsområdet har intensifierats med syftet att identifiera sjuka sköra äldre samt att slussa dem till rätt vårdnivå. Teamet utökade även samarbetet med olika hemtjänstutövare och biståndsbedömare. Samarbetet har bidragit till att fler patienter har fått rätt insatser i hemmet och att uppföljningen av hur patienter tar sina läkemedel har ökat. SVEA är ett projekt initierat av Stockholms läns landsting för att öka samverkan mellan olika vårdaktörer i Bromma i samband med vårdövergångar. Inom ramen för SVEA-projektet har kommunikationsstrategier gentemot kommun och primärvård implementerats vilket resulterat i förstärkta utskrivningar från slutenvården. Detta medför ökad säkerhet och trygghet för patienten. KVALITETSRESULTAT Förbättringsarbetet vid Brommageriatriken är process orienterat. Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt utifrån avvikelser, klagomål och synpunkter samt utifrån uppdragsgivarens kvalitetsmål och interna kvalitetsmål. I utvärderingen ingår bland annat bedömning av risk för trycksår, fall och undernäring samt att individuell vårdplan har upprättats. Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) följs liksom förekomst av trycksår samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK). Brommageriatriken har en god följsamhet till riktlinjer gällande MRSA. Även följsamhet till registrering i kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska palliativregistret samt SweDem mäts. Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Rekv. 89 % 89 % 87 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 6 timmar från akuten, hemmet eller närsjukvården. 100 % 100 % 100 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 24 timmar från akutsjukhusens vårdavdelningar. ** 86 % 65 % 73 % Andel riskpatienter där MRSA-odling genomförts 92 % 94 % 83 % Andel korrekta basala hygienrutiner och klädregler, egen kontinuerlig (månadsvis) mätning *** 71 % 78 % 82 % Andel vårdtillfällen med läkemedelsberättelse i epikris 94 % 92 % 91 % 5 % 5 % - Kvalitetsområde 2015 20142013 Täckningsgrad i Senior Alert (infört 2013) 95 % 97 % 95 % Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (infört 2013) 100 % 98 % 100 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats/revideras* 85 % 86 % 99 % Information om risk för undernäring rapporterat till nästa vårdgivare 84 % 83 % 82 % Information om fallrisk rapporterat till nästa vårdgivare 85 % 84 % 83 % Information om risk för trycksår rapporterat till nästa vårdgivare 84 % 83 % 82 % *** Vi noterar en försämring avseende BHK. Analys visar att det i huvudsak brister avseende spritdesinfektion av händer före patientkontakt. Andel vårdtillfällen där patienten erbjudits trygghetskvitto 95 % 95 % 93 % PAT I E NT E N KÄT E R Andel patienter med vårdrelaterad infektion uppkommen i egen verksamhet mätt som månatlig punkt prevalens 3,8 % 5,9 % 5,5 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Recept 91 % 88 % 93 % PPM gällande frekvens av KAD * Ett nytt sätt att registrera medförde initialt under året felaktig statistik. Detta har rättats till. ** Under årets första månad var vårdtiderna cirka två dygn längre än planerat vilket påverkade vår tillgänglighet. Patienter som odlats vid utskrivning avseende smitta (MRSA, VRE, ESBL) från akutsjukhusen behöver placeras på enkelrum i väntan på odlingssvar. Detta kunde inte alltid tillgodoses. Sjuksköterskebrist har medfört att vårdplatser tidvis stängts. Implementeringen av elektroniska remisser tog mer tid än beräknat. Patienternas uppfattning om vården följs genom mätning via Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikatorenkäten). I Indikatorenkäten är det möjligt att jämföra vårt resultat med andra vårdgivare. JÄMFÖRELSE ÖVRIGA GERIATRISKA VÅRDGIVARE I LÄNET ANDEL POSITIVA SVAR 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Nöjd med vården som helhet Fick tillräcklig information om tillstånd Blev bemött med respekt och hänsyn Skulle rekommendera enheten till andra Kände mig delaktig i beslut om vård Brommageriatriken 2015 Brommageriatriken 2014 Medel geriatriska vårdgivare i länet 2014 B R O M MAG E R I ATR I K E N 27 NAT I O N E LLA P U N K TP R E VA L E N S M ÄTN I N GAR (P P M ) Punktprevalensmätningar utgör en möjlighet att jämföra Brommageriatriken med andra geriatriska vårdgivare. Resultaten redovisas nedan. Resultaten för Bromma geriatrikens del kan skilja sig från kvalitetsresultat som redovisas enligt ovan då dessa bygger på egna kontinuerliga mätningar. Nedanstående är inklusive de där infektionen uppstått hos annan vårdgivare. Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) som uppstår på Brommageriatriken har minskat succesivt sedan 2013, detta syns inte tydligt i PPM-mätningarna som speglar alla VRI vid en specifik tidpunkt. I jämförelse med andra jämförbara sjukhus är resultaten bra. ANDEL PATIENTER MED TRYCKSÅR KATEGORI 1–4 14 % 12 % 10 % 8% 6% 4% 2% 0% Kategori 1, rodnad Kategori 2, blåsa Brommageriatriken Capio Geriatrik Nacka Kategori 1. Kategori 2. Kategori 3. Kategori 4. Kategori 3, ytligt sår Kategori 4, djupt sår Capio Geriatrik Dalens Sjukhus Löwetgeriatriken Rodnad (bleknar ej vid tryck). Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa). Fullhudsskada (utan sårkavitet). Fullhudsskada (med sårkavitet). ANDELEN VRI PER MÄTTILLFÄLLE 15 % 10 % 5% 0% VT 13 HT13 VT 14 HT14 VT 15 HT 15 Brommageriatriken Capio Geriatrik Dalens sjukhus Jakobsbergsgeriatriken FÖLJSAMHET TILL BHK 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% VT13 HT13 Brommageriatriken 28 VT14 HT14 VT15 Danderydsgeriatriken B R O M MAG E R IATR I K E N HT15 Arbetet med att minska VRI fortsätter genom de aktiviteter som tas upp under rubriken förbättringar. Andelen trycksår är på ungefär samma nivå som i tidigare PPM. Diagrammet visar fördelningen av trycksårskategorier. Det går inte att dra någon slutsats om huruvida trycksåren uppstått under vårdtiden eller tidigare. Syftet med att hitta kategori 1 (rodnader) är att snabbt kunna sätta in preventiva åtgärder. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) är i jämförelse god. Enligt den kontinuerliga månadsvisa mätningen är genomsnittet för året 71 procent vilket är något sämre än föregående år. Arbete med ytterligare förbättring fortskrider med målet att nå 100 procent, dels genom fortsatt tät mätning, dels genom utbildning i samarbete med Vårdhygien. FÖRBÄTTRINGSARBETE • Ett projekt gällande patientens delaktighet i vården har pågått under året för att öka patientsäkerheten och att anpassa vårt arbetssätt till den nya patient lagen som infördes 2015. Projektet har utvecklat den skriftliga informationen till patienter och närstående. Varje avdelning har en egen informationsbroschyr som innehåller specifik information om avdelningen. Ytterligare informationsbroschyrer om olika diagnoser och dess behandling kommer att tas fram under 2016. Sedan tidigare medverkar närstående och patienter vid händelseanalyser och alla processer har arbetssätt som främjar delaktighet. • Under året har alla geriatriska kliniker inom SLL samarbetat för att kunna hämta data ur TakeCare i stället för att registrera i kvalitetsregistret Senior Alert. Det är samma riskskattningar, åtgärder och uppföljningar som görs men vi undviker dubbeldokumentation. Förändringen kommer att träda i kraft 1 januari 2016 och medför ökat utrymme för det patientnära arbetet. • I maj anordnade FoUU för fjärde året i rad, en inspirationsdag på Brommageriatriken i syfte att öka kunskapsspridningen och stimulera till engagemang i forskning och utveckling. Fem vetenskapliga STarbeten presenterades av våra nya specialistläkare. • Under hösten genomfördes en patientsäkerhetsdag med fokus på Vårdrelaterade infektioner (VRI) och fall. Syftet med patientsäkerhetsdagen är att redovisa och återkoppla årets resultat från olika mätningar och händelseanalyser till medarbetarna för att på så sätt öka fokus på patientsäkerhetsarbetet. • Riskanalys är en kraftfull metod att använda i ett systematiskt förbättringsarbete. En riskanalys resulterar i ett flertal förbättringsförslag som syftar till att höja säkerheten i den analyserade processen. Riskanalysen ska finnas med under hela processens livscykel och justeras successivt när ny kunskap eller avvikelse kommer fram. Alla processer i verksamheten som är kritiska för patientsäkerheten bör analyseras och målet är att alla processer som påverkar patient säkerheten genomgår grundläggande riskanalys. Alla huvudprocesser och de flesta delprocesser vid Brommageriatriken har riskanalyserats. Analyserna har sedan granskats och godkänts av styrgruppen för våra processer. • För att stärka kvaliteten på det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) tillsattes under våren 2014 en adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Detta har medfört att Brommageriatriken har en gemensam intro duktion för de studenter som har sin praktik här. En handledningshandbok har tagits fram som stöd till alla handledare. För att skapa ett forum för diskussion för handledare på kliniken har fyra huvudhandledarmöten anordnats där olika frågor rörande studenter har diskuterats. • Under 2015 har projektet med studentsalar permanentats på Brommageriatriken, avdelning 2. Studentsalar finns på flera sjukhus och många studenter är vana vid och uppskattar arbetssättet. Det är teamets alla professioner som är delaktiga i handledningen av studenterna. Det interprofessionella lärandet där flera professioner lär med, av och om varandra kan förbättra samarbetet och ge en ökad vårdkvalitet. I en studentsal kan även flera studenter av samma profession förekomma vilket ger möjligheten till peerlearning. Brommageriatriken ska under 2016 införa studentsalar på alla vårdavdelningar. • Brommageriatriken fick sin första disputerade psykolog under 2015. Detta har medfört att kliniken har fått tillgång till ökad kompetens vid olika utredningar och att handledningskapaciteten har breddats. HUVUDPROCESS, DEMENSUTREDNING Minnesmottagningen har i uppdrag att bedriva utvidgad demensutredning, initiera och utvärdera medicinsk behandling samt därefter behandla och följa upp ovanliga eller komplicerade förlopp som kräver geriatrikens specifika kompetens och inte ingår i primärvårdens uppdrag. Målgruppen är personer över 65 år som bor i upptagningsområdet. Arbetet ska ske i enlighet med nationella, regionala och lokala vårdprogram. Vid behov av stöd för patient och/eller närstående, ska detta initieras. Behovet av omsorg, hjälpmedel, bostadsanpassning och god man kartläggs, liksom förmågan att köra bil eller inneha vapen. Minnesmottagningen ska ha en konsultativ funktion gentemot primärvården och läkare i särskilt boende samt verka för att främja lokal samverkan med samtliga lokala aktörer i vårdkedjan. Huvudmålet i demensutredningsprocessen är att minst 90 procent av patienterna är nöjda med den utredning och behandling man fått. Process 2015 20142013 Antal utredningar Antal fysiska besök alla yrkeskategorier Besök EEG + lumbalpunktion Summa fysiska besök 407 414 369 2 048 2 101 1 887 334 358 364 2 382 2 459 2 251 I SveDem registreras endast de som erhållit demensdiagnos, varför data inte återspeglar den fullständiga verksamheten. Minnesmottagningen har som mål att, om patienten samtycker till detta, registrera minst 95 procent i kvalitetsregistret SveDem. Resultatet för 2015 blev 99,6 procent, 8 procent gav inte samtycke till registrering och 32 procent av alla utredda fick ingen demensdiagnos. De flesta som utreds och får demensdiagnos bor i ordinärt boende och hälften av dem är ensamboende. Registrering i SveDem 2015 2014 2013 Grundregistreringar 257 258241 Uppföljningar 127 121102 KVALITETSRESULTAT Hela länet SveDem 2015201420132015 Väntetid (antal dagar från remiss/ kontakt till utredningsstart ) 26 29 28 22 Utredningstid (antal dagar från utredningsstart till diagnos) 43 70 66 58 Andel utredningar där initiativ till stödinsatser från kommunen har tagits 79 % 74 % 63 % 75 % Andel utredningar där initiativ till anhörigstöd har tagits 89 % 94 % 63 % 90 % Andel patienter där behandling med kolinesterashämmare har inletts 55 % 68 % 62 % 41 % Medelålder 82 år 82 år 83 år 81 år Patienter med korrekt diagnos och utan kontraindika tioner ska ha medicinsk behandling. 55 procent av Minnesmottagningens patienter med demens får sådan behandling jämfört med 41 procent i länet, detta avspeglar en hög kvalitet avseende utredning och uppföljning. Uppgiften om Andel patienter där behandling med kolinesterashämmare har inletts är inte kopplad till någon diagnos i tabellen ovan. Vid beräkning på diagnoserna Alzheimers demens, Alzheimers demens av blandtyp, LevyBody och Parkinson, vilka är de diagnoser som har denna indikation, behandlas 82 procent av patienterna med kolinesterashämmare. B R O M MAG E R I ATR I K E N 29 R E M I S STAT I ST I K , VÄ N TE T I D E R O C H U TR E D N I N G ST I D E R Detta är data avseende alla patienter på minnesmottagningen oavsett diagnos. Beställarnas mål är att 90 procent ska erbjudas tid inom 30 dagar, egna mål har även varit att förkorta utredningstiderna, vilket under 2015 har åstadkommits. 2015 2014 2013 6 19 585 394 Antal remisser Andel godkända remisser 8 3 % 80 % 90 % Andel erbjuden tid inom 30 dagar 100 % 84 % 90 % Medelutredningstid i dagar Medelålder 42 68 na 79 år 81 år na PAT I E N T E N K ÄT Minnesmottagningen genomför en årlig patientenkät. 2015 skickades enkäten ut till 90 patienter och svarsfrekvensen var 78 procent. (2014 skickades den till 103 patienter, svarsfrekvens blev 55 procent). Patienterna är totalt sett mycket nöjda med den utredning och behandling man fått på mottagningen. Andelen positiva svar är fortsatt generellt hög. SA M V E R K AN S U P P D R AG E T Uppdragets syfte är att stärka vårdkedjan för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och därmed förbättra livssituationen för dem och för deras närstående. Genom upprättande av lokala samverkansprogram har ansvarsfördelning och informationsöverföring mel- lan de olika vård- och omsorgsgivarna tydliggjorts. Tillhörande samverkansavtal är upprättade med samtliga stadsdelar samt Ekerö kommun. För minnesmottagningens del har uppgiften även omfattat informationsoch utbildningsinsatser. Handlingsplaner för implementering av de lokala samverkansprogrammen är upprättade. Särskild handlingsplan för personer med annan kulturell och språklig bakgrund samt handlingsplan för undvikande av undernäring har utarbetats. Uppföljning av handlingsplanerna sker vid lokala samverkansmöten, två gånger per år. Minnesmottagningen har strukturerat samverkansarbetet så att det finns två kontaktpersoner per stadsdelsområde vilka följer en arbetsbeskrivning och regelbundet återrapporterar till teamet på minnesmottagningen. FÖRBÄTTRINGSARBETE • Resultaten avseende kvalitetsmålen i Demensutredningsprocessen är generellt goda. Analysen visar förbättringsmöjligheter avseende väntetider, telefonuppföljning och, utifrån analys av patientenkät, delgivande av viss information. • Sedan september 2014 har det genomförts en förändring av arbetssätt. Detta har skapat ett snabbare flöde genom utredningsprocessen vilket har förkortat utredningstiderna markant. Dessutom har det bidragit till ökat teamarbete där varje professions självständiga bedömningar bättre tas till vara och färre ”onödiga” bedömningar genomförs. PATIENTENKÄT, MINNESMOTTAGNINGEN 100 % 2012 2013 2014 2015 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Fick information om resultatet av minnesutredningen. Kände ni att ni på mottagningen blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Upplevde ni delaktighet kring besluten om er utredning och behandling? Skulle ni rekommendera minnesmottagningen till andra? Patientenkätresultat 2012–2015, som påvisar andelen positiva svar. Nöjdhet skattas på en skala från 1–5, där svar över 3 bedömts som positiva. 30 B R O M MAG E R IATR I K E N Hur värderar ni som helhet den behandling/ utredning ni fått? • Genomförda bedömningar i primärvårdsrehabilitering tas bättre tillvara och vår arbetsterapeut utför kompletterande bedömningar redan vid nybesöket på mottagningen. Resultatet är att det i 36 procent av fallen inte behövs ytterligare bedömningar (exempelvis hembesök). Detta effektiviserar utredningen och kortar utredningstiden. • Genom ett aktivt samverkansarbete med primärvården har bedömningarna i primärvårdsrehab ökat och bifogas den basala demensutredningen, som sker innan patienten kommer till mottagningen. • Fler hembesök av läkare genomförs hos multisjuka äldre vilket underlättar för dem och kortar tiden till diagnos och åtgärd. • I det nya arbetssättet ingår även preliminär utredningsplanering vid remissbedömning vilket effektiviserar bl a ST-läkarens arbete. ST-läkaren har fått en flexiblare planering och intensivare handledning för att kunna genomföra flera arbetsmoment och samtidigt få en hög kompetensutveckling. Introduktionsinstruktioner för ST finns utarbetade i demensutredningsprocessen. • I syfte att effektivisera samverkansuppdraget har ansvaret för uppföljning och fortsatt implementering fördelats på olika kontaktpersoner per stadsdel. • För att stödja närstående till personer med nydiagnostiserad Alzheimer erbjuds dessa att delta i närståendegrupper. En stödgrupp för barn till personer med demenssjukdom har också startats. Grupperna fylls snabbt och har varit uppskattade. • Utvecklingsarbete pågår för personer som behöver lära sig tekniska hjälpmedel, till exempel särskilda program i smartphones. Gruppledare har varit arbetsterapeut. Behovet är stort men ingår inte i mottagningens uppdrag, varför nya former behöver utvecklas. Öppenvårdsbesök Mottagning + hemrehabilitering Rehabcentrum Bromma erbjuder primärvårdsrehabilitering med tilläggsuppdrag neuroteam. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård, på mottagning och i hemmet. Brommageriatriken, Capio S:t Görans Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och vårdcentraler i närområdet är de vårdinstanser som remitterar flest patienter till verksamheten. Hemrehabiliteringsteamen får även ärenden direkt via hemtjänst och distriktssjuksköterska samt från patienter och anhöriga som själva tar kontakt. Från och med 1 juni 2016 kan neuroteamet samarbeta med och stötta ASIH med enstaka insatser. 10 672 10 755 9 248 7 311 6 130 4 767 17 983 16 885 14 015 Neuroteam Totalt öppenvårdsrehabiliteringen PRIMÄRVÅRDSREHAB Målgrupp för basuppdraget inom primärvårdsrehabilitering är patienter i alla åldrar som har akut behov av rehabilitering och som bor hemma. Ingen remiss behövs. Uppdraget utförs av arbetsterapeut, fysioterapeut och dietist. Målet för verksamheten är att förbättra patientens aktivitets- och funktionsförmåga med målsättningen att återvinna eller behålla bästa möjliga funktion och tidigt åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt skapa goda villkor för ett självständigt liv. Den största delen av insatserna sker i patientens hem. NEUROTEAM I tilläggsuppdraget Neuroteam behandlas patienter över 18 år som är ny- eller återinsjuknade i stroke och patienter med annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som, vid utredning inom neurologklinikernas slutenvård eller öppenvård, bedöms vara i behov av neuroteamets specifika kompetens. Uppdraget utförs av arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut och kurator. Behandlingen sker främst i hemmet men även behandling på mottagning, både individuellt och i grupp, kan erbjudas. Målet för verksamheten är att främja patientens möjligheter att återta sin tidigare livsroll och kunna bo kvar hemma. KVALITETSRESULTAT Tillgänglighetskraven, som innebär att patienten erbjudits vård inom avtalade tidsgränser, har uppfyllts till 100 procent i både Primärvårdsrehab och Neuroteam. Kvalitetsområde HUVUDPROCESS PRIMÄRVÅRDSREHAB OCH NEUROTEAM 2015 20142013 Antal behandlade individer i basuppdraget (krav 1900) 2015 20142013 1 849 1 872 1 671 5 5 5 Antal behandlade individer i tilläggsuppdrag neuroteam (krav 80/team) 379 414 474 Antal behandlingar per patient (minst 8) 19 14 10 Antal behandlingar per patient (max 7) PAT I E NT E N KÄT Indikatorenkäten 2014 visade att patienterna inte kände sig delaktiga i beslut om sin behandling samt att de upplevde brister i informationen om sitt tillstånd. Under året har framför allt neuroteamen arbetat med att förbättra teamarbete, information och patientens delaktighet i beslut som rör den egna behandlingen. En enkät togs fram för att följa upp resultatet av förbättringsarbetet. Enkäten skickades till 100 patienter och 75 procent svarade. B R O M MAG E R I ATR I K E N 31 Resultatet visar att patienterna är mycket nöjda eller nöjda med rehabilitering, bemötande och information. En majoritet är också mycket nöjda eller nöjda med delaktigheten i beslut gällande sin rehabilitering och rekommenderar gärna verksamheten till andra. Resultatet på patientenkäten visar att förbättringsarbetet har gett resultat. ENKÄTSVAR – REHABCENTRUM BROMMA Primärvårdsrehab Neuroteam 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Vad tycker du om rehabiliteringen du fått på rehabcentrum? Är du nöjd med den information du fått? Delaktighet i beslut gällande rehabiliteringen FÖRBÄTTRINGSARBETE • Indikatorenkäten 2014 visade att neuroteamets patienter inte kände sig delaktiga i sin behandling och saknade tillräcklig information. Detta resulterade i att neuroteamet ändrade sina rutiner och lade tonvikt på teamarbete, fler besök och utarbetade förbättrad information till patient och närstående. Verksamhetens uppföljande patientenkät visar att satsningarna på bättre information och ändrat arbetssätt har upplevts positivt av patienterna. Antalet hemrehab- och neuroteam utökades under 2015. • Det förbättrade teamarbetet innebar att neuroteamets samtliga yrkeskategorier träffade varje enskild patient. Kurator och logopedkontakt erbjöds redan vid första besöket. • Antalet besök hos varje patient utökades för att ge fler tillfällen till behandling och information. • För att öka patientens delaktighet utarbetades ett nytt informationsblad, där patienten tillsammans med teamet fyller i sina mål med behandling och träning. Målet har sedan följts upp av neuroteam och patient tillsammans vid varje besök. • Under 2015 utökades mottagningens verksamhet med Medicinsk Yoga i grupp. Artrosskola, Balansskola, Diabetesskola samt Vikt- och livsstilskola med flera gruppbehandlingar erbjuds sedan tidigare. • I ett nära samarbete med Brommageriatriken utför Primärvårdsrehab sedan 2015 fallprevention i hemmet hos de patienter som valt oss och som bedöms ha ökad fallrisk när de skrivs ut från slutenvården. Detta görs som ett led i arbetet att minska antalet 32 B R O M MAG E R IATR I K E N Bemötande från personalen Rekommendera rehabcentrum till andra återinläggningar beroende på fall i hemmet. Målet under 2015 har varit att 70 procent av de remisser som skrivs ska följas upp av en bedömning i hemmet. Resultatet för 2015 är 80 procent. • Samarbete i form av ett stående avstämningsmöte med Brommageriatrikens TTS-team, där gemensamma patienter följs upp, är i dag en del i primärvårdsrehabiliteringsprocessen och i det ständigt pågående arbetet för att skapa trygghet i vårdkedjan och öka patientsäkerheten. PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Vartannat år genomförs en patientsäkerhetskulturmätning via Indikator, Institutet för kvalitetsindikatorer. Samma enkät används av de flesta landsting i Sverige. Syftet med mätningen är att få en indikation på förbättringsområden för att uppnå en bra patientsäkerhetskultur. I november 2014 genomfördes den senaste mätningen och då identifierades följande förbättringsområden: • Sammantagen säkerhetsmedvetenhet • Självskattad patientsäkerhetsnivå • Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet • Lärande organisation • Öppenhet i kommunikationen • Återföring och kommunikation kring avvikelser Förbättringsområdena resulterade i handlingsplaner. Resultaten presenteras nedan. Vi ser en viss förbättring i två av fokusområdena mellan första och andra mätningen. BROMMAGERIATRIKEN JÄMFÖRELSE ÖVER TID Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Benägenhet att rapportera händelser 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser 2010 2012 2014 Resultat patientsäkerhetskulturmätning, jämförelse 2010–2014. BROMMAGERIATRIKEN I JÄMFÖRELSE MED SLL 2014 Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid negativ händelse Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 100 80 Information och stöd till patient vid negativ händelse Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 40 Överlämningar och överföringar av patienter och information Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 20 0 Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur SLL 2014 Återföring och kommunikation kring avvikelser 2014 B R O M MAG E R I ATR I K E N 33 Den generella svårigheten att rekrytera sjuksköterskor har för Brommageriatrikens del inneburit utmaningar under de senaste åren. Detta avspeglas sannolikt i resultatet inom områdena arbetsbelastning och personaltäthet och högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet, som är sämre än tidigare mätningar. Gällande punkterna icke straff och skuldbeläggande kultur och information och stöd till patient har det intensiva arbetet med att involvera patient och närstående i vården gett resultat. Alla uppmuntras till att skriva avvikelser, förbättringsförslag och klagomål för att systemfel ska kunna identifieras. Under 2015 har Brommageriatriken fortsatt förbättringsarbetet med icke straff- och skuldbeläggande kultur där resultatet från 2014 var något högre än Stockholms läns landsting totalt. Det har även varit en workshop där patientsäkerhetsombuden arbetade med frågeställningen Varför blir inte resultaten bättre vid patientsäkerhetskulturmätningarna?. Resultaten diskuterades, jämfördes och förslag på åtgärder togs fram. Fortsatt arbete planeras under 2016. AVVIKELSER Avvikelserapportering är en viktig del i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. De lärdomar vi får genom att aktivt följa och analysera avvikelser ger ett underlag för förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi kan erbjuda en god och säker vård. Under året har arbetet med att stimulera rapportering av avvikelser fortsatt. Vi arbetar med händelseanalyser för att stärka under laget till förbättringar i vårdprocesserna. Alla avvikelser går via enhetschefen till aktuell processledare för analys och förbättring av processen. 34 B R O M MAG E R IATR I K E N 2015 20142013 Tillbud 200 288246 Negativ händelse 452 412 532 Totalt antal avvikelser 594 700 778 Allvarlig vårdskada Betydande Katastrofal 20 3016 0 00 Typ av vårdskada Trycksår 17 30 47 Fall 340 316 377 Läkemedelsavvikelser 71 139123 Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats Negativ händelse innebär att något har hänt och patienten har drabbats av vårdskada, ett fall innebär t ex alltid att patienten drabbats av negativ händelse (vårdskada) oavsett om kroppslig skada har uppstått eller inte. ANALYS Vi har under en följd av år arbetat med att öka avvikel serapporteringen och kunskapen om dess betydelse i patientsäkerhets- och förbättringsarbetet. 2015 är det andra året det sker en minskning av antalet avvikelser och vi tror inte att det beror på en minskad följsamhet. Antalet rapporterade trycksår är lägre än föregående år. Sårprocessen har under 2015 haft fokus på trycksårsprevention och förbättringar har gjorts kombinerat med utbildning. Antalet fall liksom antalet vårdtillfällen har ökat något jämfört med 2014 men det har varit färre fall som resulterat i allvarlig vårdskada (i huvusak fraktur). Uppmärksamheten att rapportera fall bedöms vara god. Analys visar att fallen är jämt fördelade över dygnet men en ökning under kväll och natt kan skönjas. Flertalet av de patienter som ramlar har försökt att förflytta sig själva utan hjälp från personal och tappat balansen. Alla fall med allvarlig vårdskada som följd har händelseanalyserats. Läkemedelsavvikelserna är färre än förra året. Många avvikelser sker vid vårdens övergångar, både när patienter tas emot på Brommageriatriken och överlämnas till andra vårdgivare. Ett samarbete med Capio S:t Görans Sjukhus har inletts för att säkra att läkemedelsjournalen är korrekt. S:t Görans akutmottagning har fått tillgång till TakeCares läskopia och kan därmed göra en läke medelsavstämning. Strukturerad läkemedelsgenomgång vid inskrivning och förstärkt utskrivning har också bi dragit till att avvikelserna har halverats. Allvarliga vårdskador utgörs främst av konsekvenser av fall där tolv händelser har inträffat. Vad gäller läkemedelsavvikelser har ingen avvikelse resulterat i bestående skada. HÄ N D E LS E AN A LYS E R Under 2015 har 19 händelseanalyser och fyra journalgranskningar genomförts. Tolv av dessa gällde fall där fraktur, sår eller blödning blev en konsekvens av fallet. Det största antalet fall med allvarlig konsekvens sker under kvällar och nätter, orsaken till detta är sannolikt multifaktoriell, något specifikt kan inte ses. Övriga händelseanalyser har gällt läkemedelsförväxling och förväxling av patient samt trycksår. En händelseanalys har gjorts gällande bemötande och delaktighet i beslut. Bemötandefrågorna arbetar vi med inom ramen för vår satsning på vårdmöten med omtanke, respekt och kunskap. Synpunkter avseende mat vidarebefordras till Kostenheten för analys. Tillgängligheten kan handla om upplevelsen av att man får vänta för länge vid begäran om hjälp. KOMPETENSUTVECKLING Brommageriatriken arbetar aktivt med kompetensutveckling och kompetensmodellen bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har genomförts och det resultatet, kvalitetsmål och analys av avvikelser ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Under 2014 utarbetades kompetensmodeller för omvårdnadspersonal. Modellerna har under året kompletterats och implementerats. Nedan finns exempel på några av de kompetensutvecklingsaktiviteter som har genomförts på Bromma geriatriken under 2015: Enhetsspecifik (urval) Individnivå (urval) Ortopediutbildning YGS (Yngre Geriatriskt Symposium) Uppdragsutbildning i Kognitiv rehabilitering Geriatriskt forum Akupunktur Geriatriskt forskarforum Medicinsk yoga Handledarutbildning, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor Neurologi OMT (Ortopedisk manuell terapi) Ledarskapsutbildning EUGMS, Oslo LE X M A R IA Artrosskola En Lex Maria anmälan har gjorts under 2015 av Brommageriatriken. Anmälan gällde en patient som fallit och ådragit sig en fraktur. I beslutet från IVO framkommer att Brommageriatriken har uppfyllt kraven på utrednings- och anmälningsskyldighet. Processutbildningar PAT I E N T N Ä M N D E N Smärta Patientnämnden har under året haft tio ärenden som avser Brommageriatriken varav tre ärenden har kommit till vår kännedom som en begäran om yttrande. Övriga har hanterats av Patientnämnden. KOL K LAG O M Å L O C H SY N P U N K TE R UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G Brommageriatriken arbetar systematisk med att ta emot, registrera och analysera klagomål och synpunkter. Foldern Klagomål och synpunkter finns lättillgänglig för alla patienter och närstående. Under året har det kommit in 46 klagomål samt 33 synpunkter/förbättringsförslag. Målet har varit att öka antalet registrerade klagomål och synpunkter men fortfarande finns en, sannolikt stor, underrapportering. De flesta klagomål och synpunkter löses direkt på plats och alla rapporteras inte men arbetet fortsätter med ökad registrering i syfte att få volymer möjliga att analysera på övergripande nivå och utgöra grund för processförbättringar. Tillgänglighet, bemötande och mat är vanliga orsaker till klagomål och synpunkter. Brommageriatriken medverkar i stor utsträckning i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels fortsatt satsning på verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där vi tar emot studenter från medelånga utbildningar, vilket omfattar sjuksköterske-, arbetsterapeut-, fysioterapeut- och logopedstudenter, dels verksamhetsförlagd utbildning för läkarkandidater samt randutbildning för blivande specialistläkare. Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar Brommageriatriken samt externa utbildningar och studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20. Dokumentation i Take Care Utbildning i livsmedelshygien Psykosomatik Transfusionsreaktioner Hjärtsvikt WUB/vård av äldre Nationella demensdagen Magisterutbildning Masterutbildning Doktorandstudier Processledarutbildning Senior i Centrum DRG-utbildning Akut kardiologi och invärtes medicin B R O M MAG E R I ATR I K E N 35 36 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET OCH SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD Verksamheten inom Palliativt Centrum omfattar specia liserad palliativ slutenvård (SPSV) samt avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Palliativt Centrum arbetar enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med vårdval för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet. ASIH hade under året cirka 185 anslutna patienter per dygn fördelade på tre enheter på Kungsholmen och i Bromma/Järva. I slutet av året har en omorganisation ägt rum där vi sammanfört de båda ASIH enheterna Bromma och Järva till en enhet, ASIH Bromma. Den specialiserade palliativa slutenvården, som är belägen på Kungsholmen hade 36 vårdplatser fördelade på två vårdavdelningar. Palliativt Centrum bidrar aktivt till utvecklingen inom kunskapsområdet, genom att i nära samverkan med Stockholms Sjukhems FoUU-enhet sprida kunskap och bedriva forskning. Vi samverkar även vid implementering av ny kunskap och utvärdering av vårt sätt att arbeta. VÅRA HUVUDPROCESSER Palliativt Centrum arbetar efter två huvudprocesser specialiserad palliativ vård och specialiserad sjukvård. Dessutom finns ett antal delprocesser såsom sårvård, fallprevention, nutrition, existentiellt stöd, närstående och läkemedel. HUVUDPROCESS, SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD Specialiserad palliativ vård innebär vård i livets slut för patienter med avancerade fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Vårdens mål är bästa livskvalitet genom lindrande åtgärder av besvärande symtom. Vården erbjuds på vårdavdelning eller i hemmet av ASIH. Vårdens inriktning innebär att många patienter dör inom Palliativt Centrums verksamhet. Under 2015 avled 481 patienter på vårdavdelningarna medan 110 patienter tillbringade den sista tiden i livet i sina hem med stöd av ASIH. Nära 90 procent av patienterna dog av avancerad cancersjukdom och resterande dog av annan obotlig sjukdom i till exempel hjärta, lungor, lever, njurar eller av neurologisk sjukdom såsom ALS. Närståendestöd är en viktig del av vården. Det stora antalet dödsfall innebär stora insatser med att stödja närstående både under vårdtiden och efter patientens död. HUVUDPROCESS, SPECIALISERAD SJUKVÅRD Huvudprocessen Specialiserad sjukvård gäller patientgrupper inom ASIH. Avancerad sjukvård i hemmet erbjuds de patienter som den basala hemsjukvårdens kompetens inte är tillräcklig för, och där det krävs en hög grad av tillgänglighet. Inom ramen för uppdraget vårdas patienter med instabila sjukdomstillstånd eller med försämring av kronisk sjukdom. Patienterna har behov av avancerad medicinsk vård och omvårdnad där anslutning till ASIH innebär möjlighet att vårdas i hemmet i stället för på sjukhus. Som exempel kan nämnas gruppen de mest sjuka äldre, patienter som behöver vård vid svår hjärtsvikt och KOL samt patienter i behov av understödjande behandling i samband med tumörbehandling eller vid långvarig tillförsel av näring eller antibiotika genom dropp. PA LLI AT I V T C E N T R U M 37 Patienter vårdade inom ASIH och den palliativa slutenvården ASIH Innerstaden ASIH Bromma/Järva 201520142013 Antal remisser Vårddygn 2015 201420132015 2014 469503477 25 025 25 212 20 678 2013 711 773815 898 685 777 34 510 32 510 30 222 12 384 11 320 10 018 Medelvårdtid/vårdtillfälle (dygn) 89 75 63 85 Avlidna 464248 64 4352 481458425 71 36 18,2 18,916,9 ÖVRIGT UPPDRAG Kvalitetsområden Vi tillhandahåller också konsulttjänster, t ex blodtransfusion i hemmet, handledning och kompetensöverföring till primärvård och äldreboenden samt rådgivning i enskilda patientärenden till våra vårdgrannar. Under året inkom totalt 2 078 remisser till Palliativt Centrum. Efterfrågan har mestadels varit hög, men den har varierat under året. Flertalet remisser kommer från Karolinska Universitetssjukhuset och från Capio S:t Görans Sjukhus, framför allt från onkologi-, medicin-, kirurgi- och lungklinikerna. Vidare inkommer många telefonförfrågningar från remittenter innan remiss skrivs och vi har under hösten skickat ut information som beskriver vår verksamhet, vårt uppdrag samt praktisk information runt remiss förfarandet till alla vårdgrannar. Samtidigt skickade vi med patientinformation, vilken delas ut av remittenterna till de patienter som står inför ett vårdval och vill veta mer om vår verksamhet. Vi samverkar för att förstärka patientens vårdkedja både internt och externt, som exempel kan nämnas nätverk med hjärtsviktsmottagningar och palliativt konsultarbete vid kirurgkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård KVALITETSRESULTAT Kvalitetsresultaten för de bägge huvudprocesserna presenteras sammantagna nedan om inte annat specificeras. Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt utifrån de parametrar för uppföljning som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, kvalitetsregister (Svenska palliativregistret och Senior Alert där den senare endast gäller för huvudprocessen Specialiserad sjukvård) samt interna kvalitetsmål, avvikelser, klagomål och synpunkter. Vi når samtliga kvalitetsmål, både de externa som är uppställda av vår uppdragsgivare och våra interna kvalitetsmål. Ett urval av kvalitetsparametrarna återfinns inom följande områden: 38 Palliativ slutenvård PALLI ATI V T C E N TR U M 2015 20142013 Andel vårdtillfällen då patientens smärta skattats med VAS/NRS/APS vid inskrivning 100 % 98 % 99 % Andel patienter som registrerats i Svenska palliativregistret 100 % 97 % 100 % 78 % 82 % 76 % Andel patienter som haft vårdplan LCP i livets slutskede Effektiv vård Andel vårdtillfällen då teambaserad individuell vårdplan finns upprättad inom 1 dygn 100 % 100 % 100 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 95 % 94 % 95 % 95 % 96 % 100 % Vård i rimlig tid Andel remisser som besvarats inom 4 timmar, 8–17 Andel patienter som haft vårdplan Liverpool Care Path way (LCP) i livets slutskede har minskat något jämfört med föregående år men antal patienter vårdade enligt LCP har ökat relaterat till ett högre antal dödsfall under året jämfört med tidigare år. Avseende svarstiden på remisserna är det något fler remisser som inte besvaras inom fyra timmar och det beror i hög grad på att antalet remisser som inkommer under helgdagar har ökat. Under helgerna besvarar jourtjänstgörande läkare remisserna som inkommer. F Ö L J S AM H E T T I LL K LO KA LI STAN Palliativt Centrums följsamhet till Kloka Listan har ökat något jämfört med 2014. I palliativ vård föreligger ofta behov av att använda symtomlindande läkemedel som inte finns i Kloka Listan och det är en förklaring till nivån på siffrorna. Följsamhet till Kloka Listan 2013–2015 2015 20142013 Recept 73 % 73 % 79 % Rekvisition 74 % 72 % 82 % Totalt 74 % 72 % 82 % KVA L IT E TS R E G I ST E R PAT I E NT- O C H NÄR STÅE N D E E N KÄT E R Senior Alert ASIH-enheterna har under 2015 registrerat specialiserade sjukvårdspatienter från 65 år i kvalitetsregistret Senior Alert. Målvärdet, som definierats av Stockholms läns landsting, var minst 95 procents registreringsgrad, vilket innebär att minst 95 procent av patienterna ska ha en riskbedömning av fallrisk, trycksår samt nutrition enlig kriterierna definierade i registret. Palliativt Cent rums resultat är 105 procent, då även några patienter i den palliativa gruppen registrerades. För de patienter som bedöms ha risk för fall, nutritionsproblematik eller trycksår upprättas särskilda aktivitetsplaner i respektive patientjournal för att säkerställa att patienten får ade kvat vård. Under 2014 genomförde Stockholms läns landsting en patient- och närståendeenkät via Indikator. Patienter i ASIH och de närstående som förlorat någon under 2014 inom SPSV eller ASIH erbjöds att delta. Tyvärr erbjöds vi inte jämförelsesiffror med andra enheter inom ASIH verksamheten men inom sluten vården fick vi ta del av övriga enheters resultat och där låg vi i topp på nästan samtliga frågeområden. Under hösten har samtlig personal kunnat ta del av resultaten vid respektive enhets arbetsplatsträffar och också kunnat samtala om de goda resultaten och hur vi kan behålla dem i framtiden. Analys Patienternas uppfattning om vården är mycket positiv och vår analys av denna upplevelse är att vården är patientcentrerad och att patientens behov styr samt att vårt arbetssätt med ständiga förbättringar på områden som bemötande, delaktighet, kontinuitet och tillgänglighet är framgångsrikt. Svaren visar också att patienterna i relativt stor utsträckning inte erbjudits eller kunnat välja vårdgivare enligt intentionen i LOV. Svenska palliativregistret Flertalet av de patienter som får vård vid Palliativt Centrum har behov av symtomlindring i livets slutskede. Följande figur visar en sammanställning av kvalitets resultaten ur Svenska palliativregistret och avser de patienter som avlidit hos oss. Resultaten visar fortsatt hög kvalitet och är överlag bättre än för genomsnittet av alla avlidna som registrerats i Stockholms län. Frågor avseende nöjdhet med ASIH Palliativ slutenvård Tillgänglighet 96 % 96 % Bemötande 95 % 99 % Delaktighet 87 % 80 % Vården som helhet 99 % 98 % RESULTAT FRÅN SVENSKA PALLIATIVREGISTRET Eftersamtal erbjudet 100 Läkarinformation till närstående Läkarinformation till patienten 80 60 Lindrad från rosslig andning Uppfyllt önskemål om dödsplats 40 20 Lindrad från ångest Munhälsa bedömd 0 Avliden utan trycksår Lindrad från illamående Lindrad från smärta Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning Resultat ur Svenska palliativregistret för Palliativt Centrums fyra enheter 2014 och 2015, baserad på 526 respektive 587 registreringar samt för Stockholms Läns Landsting 2015, baserad på 7761 registreringar. SSH 2014 SSH 2015 SLL 2015 PA LLI AT I V T C E N T R U M 39 Risk för och förekomst av trycksår Punktprevalensmätning under våren visade att 47,6 procent av patienterna inom slutenvården hade trycksår, kategori 1–4. Under höstens mätning var siffran 28,9 procent. Den största andelen finns i kategori 1. Ett tryck sår av kategori 4, fullhudsskada med sårkavitet har uppstått under vårdtiden hos oss. De övriga två patienterna i kategori 4 hade dessa trycksår vid inskrivning. 81 procent av patienterna på slutenvården avled utan trycksår. Inom ASIH var siffran 85 procent. Över 95 procent av alla patienter har en dokumenterad riskbedömning inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningarna. Både vårdavdelningarna och ASIH-enheterna arbetar aktivt med att identifiera riskpatienter, lindra eller förebygga sår med användande av tryckavlastande madrasser och med andra förebyggande åtgärder. Tryckskador innebär ett stort lidande och det förebyggande arbetet behöver fortsätta. Samtidigt måste det beaktas att patienterna som vårdas i ett palliativ skede är svårt sjuka, ofta med tärande cancersjukdomar. P U N K T P R E VA L E N S M ÄT N I N G A R Palliativt Centrum deltar två gånger per år i punktprevalensmätningar (PPM) avseende följsamhet till hygienregler, förekomst av vårdrelaterade infektioner samt trycksår. Resultaten rapporteras till landstinget och redovisas centralt. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att förhindra smittspridning inom vården genom att tillämpa hygien rutiner. På slutenvården görs självskattningsmätning varje månad som visar att följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har förbättrats. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2015 2014 2013 Vår 80 % 62 % 62 % Höst 91 % 73 % 60 % Förekomst av vårdrelaterade infektioner Vårens mätning av vårdrelaterade infektioner visade att 5 procent av patienterna hade en vårdrelaterad infektion. Höstens mätning visade att 25,5 procent av patienterna hade en vårdrelaterad infektion. Samtliga vårdrelaterade infektioner hade patienterna drabbats av hos andra vårdgivare. Oktober månads mätning 2014 visade att 4,3 procent var drabbade och under 2013 bedömdes 14 procent av de deltagande patienterna ha vårdrelaterad infektion. Det är sällan att de vårdrelaterade infektionerna har uppkommit inom Palliativt Centrums verksamhet. FÖRBÄTTRINGSARBETE • ASIH Innerstaden och Bromma har gemensamt arbetat för att utveckla och förbättra användandet av Mobil klinik genom att tydliggöra processen och ansvaret. Syftet är att få en säker logistik som frigör mer tid till det direkta vårdarbetet. Det har inne burit färre missade besök, underlättat den geografiska planeringen och gett en bättre överblick hur besöken fördelas över veckans alla dagar och därmed även varit ett redskap för vårdtyngdsfördelning. ANDEL TRYCKSÅR GRAD 1–4, PALLIATIVT CENTRUM 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Kategori 0. Kategori 1. Kategori 2. Kategori 3. Kategori 4. 40 0 1 Inga tecken på begynnande trycksår. Rodnad (rodnad bleknar ej vid tryck). Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa). Fullhudsskada (utan sårkavitet). Fullhudsskada (med sårkavitet). PALLI ATI V T C E N TR U M 2 3 4 2013 2014 2015 • ASIH Bromma har infört läsplattor i syfte att öka patientsäkerheten med tillgång till senaste provsvar, uppdaterad läkemedelsjournal och övriga journaluppgifter hemma hos patienten. • ASIH Innerstaden har påbörjat ett projekt tillsammans med hjärtkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus. Målet är att förbättra vårdkedjan samt öka livs kvaliten för patienter med hjärtsvikt. • ASIH Bromma har utvecklat fler vårdnära servicetjänster. Målet är att frigöra sjukskötersketid till det direkta vårdarbetet. • Kuratorsresurserna inom den palliativa slutenvården är utökade i syfte att öka tillgängligheten till stöd för patienter och närstående. • Ny struktur är framarbetad kring Unga-vuxna-gruppen för efterlevande närstående. • Vårdtyngdsmätning infördes som ett projekt under hösten på avdelning 2. Målet är att befintlig personal delar sina resurser där de behövs bäst. Projektet är pågående och en enkät har gått ut till personalen som en del av utvärderingen. • Projekt i mentorskap drivs av några sjuksköterskor på avdelning 2. Målet är en bättre och tryggare arbetsmiljö för nyanställda. Faller resultatet väl ut kommer vi att införa mentorskap på hela Palliativt Centrum. • Projekt Vårdnära Service (VNS) har infört en ny til�läggstjänst där städpersonal sköter mellanstädning av patientrummen på avdelningarna. Detta frigör tid för omvårdnadspersonalen att använda i patientvården. • ASIH Bromma har haft en apotekare anställd i projektform för att förbättra och säkerställa vår läkemedelshantering och utreda införande av ASIHdos. Projekttjänsten kommer att övergå i tillsvidare anställning. • Arbete har pågått och pågår med att utveckla de interna vårdkedjorna, framförallt mellan geriatriken och ASIH. Syftet är att öka tillgänglighet och trygghet för patienterna. • För att öka patientsäkerheten har vi under året påbörjat utbytet av äldre läkemedelspumpar och flera projekt avseende förbättringar av vår läkemedels hantering har initierats. PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Under året har resultatet från 2014 års patientsäkerhets kulturmätning bearbetats och en verksamhetsöver gripande handlingsplan samt handlingsplaner för varje enhet har arbetats fram. Handlingsplanerna är tvååriga och innehåller aktiviteter inom områdena lärande organisation, självskattad patientsäkerhetsnivå, arbetsbelastning och högsta ledningens stöd. Svarsfrekvensen vid Palliativt Centrums mätning hösten 2014 var 76 procent. Resultatet är i vissa delar sämre än 2012, men bra i jämförelse med övriga vård givare inom Stockholms läns landsting. PA LLI AT I V T C E N T R U M 41 PALLIATIVT CENTRUM TOTALT, JÄMFÖRELSE 2012/2014 Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Benägenhet att rapportera händelser 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser 2012 2014 JÄMFÖRELSE PALLIATIVT CENTRUM TOTALT MED STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING TOTALT Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Benägenhet att rapportera händelser 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Palliativt Centrum 2014 42 PALLI ATI V T C E N TR U M Återföring och kommunikation kring avvikelser SLL 2014 AVVIKELSER Avvikelser 2015 20142013 Tillbud 115 Negativ händelse 209 155 134 Totalt antal avvikelser 425 247 235 12 0 14 0 11 0 Typ av vårdskada Trycksår 7 0 Fall 129 70 Läkemedels avvikelser 151 79 2 82 86 Allvarlig vårdskada (negativ händelse klassad som betydande/katastrofal) Betydande Katastrofal 92101 Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats. En negativ händelse är en avvikelse som medfört att patienten fått en vårdskada, d.v.s. lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Avvikelserapportering är en viktig del i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. De lärdomar vi får genom att aktivt följa och analysera avvikelser ger ett underlag för förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi kan erbjuda en god och säker vård. Benägenheten att rapportera händelser är tillfredställande även om en viss underrapportering sannolikt finns. Under året har arbetet med att stimulera rapportering av avvikelser fortsatt. Vi arbetar med händelseanalyser för att stärka underlaget till förbättringar i vårdprocesserna. Alla avvikelser handläggs av närmaste chef som analyserar, beslutar om lämpliga åtgärder samt följer upp. Avvikelsen går också via enhetschefen till aktuell processgrupp för analys och förslag till förbättring av processen. AN A LYS Den vanligaste negativa händelsen inom Palliativt Centrum är läkemedelsavvikelser. Under året registrerades totalt 151 läkemedelsavvikelser. Av dessa är det fyra som berör produkt, tre berör kontroll, 55 berör administrering, 63 berör ordination, En avvikelse gäller läkemedelsgenomgång och 25 är övriga läkemedelsavvikelser. De avvikelser som berör administrering av läkemedel handlar om felaktigt delat läkemedel, att patienten har inte fått sina läkemedel eller att negativ händelse uppstått vid användning av läkemedelspumpar. Certifiering av de i personalen som har hand om läkemedelspumpar är ett arbete som ständigt pågår för att undvika administreringsfel. I några fall har patienter med läkemedelspumpar inte erhållit ordinerad mängd läkemedel pga handhavandefel vilket inneburit ökat lidande då smärtan tilltagit. Fall är en stor andel av de rapporterade avvikelserna. Totalt rapporterades 129 fall och av dessa ledde 25 till fysisk skada för patienterna. Tre fall bedöms ha fått betydande konsekvens för patienterna. Ingen av patienterna som drabbats av fysisk skada vid fall har ådragit sig fraktur, vilket verifierats vid röntgenundersökningar. Dock har patienterna i den gruppen drabbats av smärtor och i några fall mjukdelsskador. Riskbedömning för fall görs vid inskrivning. Har en patient tre poäng eller mer indikerar det en hög fallrisk. Vid risk för fall skapas en aktivitetsplan i patientens journal och förebyggande åtgärder sätts in. Åtgärderna kan vara att förvirrade patienter får ökad tillsyn, genomgång av läkemedel och vårdmiljön, hjälp med nutrition, kontroll av rörlighet och mobilisering, gånghjälpmedel samt hjälp vid personlig hygien. Utöver detta ges information till patient och närstående om att fallrisk föreligger. Exempel på tekniska hjälpmedel är rörelselarm, larmmatta samt låga sängar. LE X M AR I A Vi har under året gjort en anmälan enligt Lex Maria. Den tog upp misstänkta brister vid behandling av ett sår inom ASIH. PAT I E NT NÄM N D E N Vi har haft två patientnämndsärenden och synpunkterna berör tillgänglighet och informationsöverföring/ samverkan. K LAG O M ÅL O C H SYN P U N KT E R Under året rapporterades fem klagomål och synpunkter på vården. De synpunkter och klagomål som har handlagts berör städning av vårdlokal, för salt eller smaklös mat, bemötande, bristande kontinuitet och svårigheter att nå ASIH. 27 förbättringsförslag har inkommit. Många förbättringsförslag kan direkt hanteras och åtgärdas. Andra förs till respektive processgrupp för analys och förslag till åtgärd. Flertalet presenteras på arbetsplatsträffarna för återrapportering, i vårt arbete med ständiga förbättringar. PA LLI AT I V T C E N T R U M 43 KOMPETENSUTVECKLING Vi arbetar med systematisk kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. Vid medarbetarsamtal används en kompetensmodell där sammanställningen ger en kompletterande bild av verksamhetens samlade kompetensnivå och utbildningsbehov. Under året har flera medarbetare på Palliativt Cent rum genomgått handledarutbildning på högskolenivå då vi har ett stort antal studenter under läkar-, sjuksköterskeoch undersköterskeutbildning i verksamheten varje år. Nedan visas exempel på några kompetensutvecklings aktiviteter i vår utbildningsplan som genomförts under året. Enhetsspecifik (urval) Processutbildning LCP-utbildning Föreläsning i smärta Individuell (urval kurser och möten) Sveriges första ST-tjänst i palliativ medicin Utbildning avseende sondmat En av Sveriges första specialister i nya specialiteten palliativ medicin. Webbutbildningar inom följande områden: HBTQ, basala hygienrutiner, miljökörkort och patientsäkerhet En sjuksköterska har fått SFPO:s utmärkelse: Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad Introducering och utbildning i användning av Läsplatta En sjuksköterska har erhållit specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen i palliativ vård. Web Care utbildning Föreläsningar om munhälsa, sårvård, demens och hjärtsvikt En sjuksköterska har blivit diplomerad i palliativ omvårdnad Deltagande på EAPC konferens Deltagande på hemsjukvårdskonferens Samordnad individuell vårdplansutbildning Sjukreseutbildning ALS Möta existentiell kris i vården vid cancersjukdom Anhöriga inom palliativ cancervård Grundkurs i hematologi Vårdrelaterade infektioner – Förbättrad handhygienen i ert dagliga arbete Sårbehandling i fokus Vårdprogram Maligna tumörsår Neuropatisk smärta Piccline-inläggning 44 PALLI ATI V T C E N TR U M UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G Palliativt Centrum medverkar i stor utsträckning i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels fortsatt satsning på verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där vi tar emot sjuksköterskestudenter från termin fem från Sophia hemmets Högskola och Ersta Sköndal Högskola, dels utbildning för läkarstudenter samt randutbildning för blivande specialistläkare. Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar Palliativt Centrum samt externa utbildningar och studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20. 45 46 REHABILITERING OCH PRIMÄRVÅRD Inom Rehabilitering och primärvård finns nio vårdavtal och auktorisationer. Samtliga avtal och auktorisationer innehåller tydliga krav på verksamheten och i sju av dessa ingår samverkan, uppföljningar och deltagande i olika nätverk. Rehabilitering och primärvård utgörs av: • Rehabcentrum Kungsholmen • Primärvårdsrehabilitering med Neuroteam Kungsholmen •Husläkarmottagning •Fotvårdsmottagning • Läkare i SÄBO Den paramedicinska verksamheten är engagerad i majoriteten av verksamhetsområdena. Paramedicins kvalitetsberättelse utgör en integrerad del av övriga verksamhetsområdens redovisningar förutom vad gäller primärvårdsrehabilitering och neuroteam vilka rapporteras separat. VÅRA HUVUDPROCESSER Neurologisk rehabilitering (avtal med Stockholms läns landsting, SLL, om specialiserad rehabilitering) omfattar rehabilitering vid tumörer i centrala nervsystemet, neurologiska sjukdomar och skador samt multiskadade personer. Multiskada definieras som två skador eller fler i samma organsystem eller skada i två organ eller fler. Rehabiliteringen ska ske i anslutning till det akuta vårdtillfället och får inte innefatta patienter med ett geriatriskt behov eller som kan rehabiliteras via primärvård. Planerad neurologisk rehabilitering (auktorisation) omfattar patienter i sent skede av neurologisk sjukdom eller skada som behöver en period av rehabilitering. Remisser bedöms och godkänns av landstinget och patienten väljer därefter var man önskar få sin reha bilitering. Rehabiliteringen sker i sluten- eller öppenvård och antalet dagar eller träningstillfällen beviljas av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ryggmärgsskaderehabilitering (avtal med Karolinska Universitetssjukhuset) omfattar rehabilitering inom vårdkedjan för ryggmärgsskadade som utgår ifrån R18 på Karolinska Universitetssjukhuset. Stockholms Sjukhem har varit en del av vårdkedjan sedan 1997 och vårdkedjan upphandlades senast 2013. Kirurgisk rehabilitering (avtal med SLL om profilerad rehabilitering) omfattar rehabilitering efter thorax kirurgi, ortopedisk kirurgi samt allmän kirurgi. Med allmän kirurgi avses alla patienter med rehabiliterings behov efter ett kirurgiskt ingrepp. Rehabiliteringen ska ske i anslutning till det akuta tillfället och får inte innefatta patienter med ett geriatriskt vårdbehov eller som kan rehabiliteras via primärvårdens öppenvård. Kirurgisk respektive neurologisk läkarmottagning (avtal med SLL) erbjuder möjlighet till återbesök för patienter som rehabiliterats inom avtal för kirurgisk respektive neurologisk rehabilitering. Primärvårdsrehabilitering och Neuroteam Kungsholmen för rehabilitering i öppenvård och för hemrehabilitering i olika former (tidigare stroketeam kallas numer neuroteam och har ett utökat uppdrag). Husläkarmottagning med basal hemsjukvård (auktorisation) omfattar sedvanlig primärvård. Fotvårdsmottagning (auktorisation) för medicinsk fotvård. Läkare i SÄBO (avtal) omfattar läkarinsatser i Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende. R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D 47 HUVUDPROCESSER R EHABILITERING KVALI T E TS I N D I KATO R E R Rehabcentrum är störst i Stockholm vad gäller reha bilitering av patienter med behandlade hjärntumörer och rehabilitering efter allmän kirurgi, oftast efter abdominell kirurgi. När det gäller auktorisationen för planerad rehabilitering är denna under kontinuerlig utveckling när det gäller öppenvårdsrehabiliteringen. I slutenvård motsvarar antal vårdtillfällen den efter frågan vi har idag. Vårdens innehåll har som tidigare år varierat från enklare postoperativ övervakning till avancerad reha bilitering av ryggmärgsskadepatient. Rehabcentrum deltar i de professionella nätverken för externa vårdgivare inom neurologisk respektive kirurgisk rehabilitering, ryggmärgsskadekedjan samt i SPESAKgruppen för Rehabiliteringsmedicin. Samverkan har skett enligt plan med nätverksarbete, uppföljningsmöten och informationsbesök hos remittenter. KVALITETSRESULTAT FÖ L J S AM H E T T I L L K LO K A L I STA N Följsamhet till Kloka Listan, som är en viktig del av god vård, ingår i den månatliga verksamhetsrapporten. 48 Följsamhet till Kloka Listan (DU90) 201520142013 Rehabcentrum 90 % 88 % R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D 89 % Som indikatorer för god och säker vård genomför vi strukturerad skattning av risk för trycksår (Norton), förekomst av smärta (VAS), risk för näringsbrist (MNA) och risk för fall (Downton). Resultat inom neurologisk rehabilitering rapporteras till det nationella kvalitets registret, WebRehab. Kvalitetsmått registrerade inom 72 timmar Kirurgisk Neurologisk rehabiliteringrehabilitering 2015 2014 2013 2015 20142013 Norton 98 % 94 % 95 % 90 % 80 % 84 % VAS* 98 % 68 % 59 % 91 % 87 % 83 % MNA 94 % 91 % 91 % 83 % 69 % 77 % Downton 98 % 93 % 96 % 93 % 85 % 87 % *Sett till hela vårdperioden skattades 2013 91 % av patienterna på både kirurgisk och neurologisk rehabilitering Resultaten visar en mycket hög grad av genomförande av beslutade aktiviteter i processerna. Från 2013 och framåt togs resultaten fram med hjälp av TakeCare Intelligence vilken under 2015 ersattes av rapportverktyget QlickView. Tidigare variation i mätvärden förklarades av dokumentationsrutiner och hur statistiken togs ut. Båda problemen är nu åtgärdade och data har validerats. PLANERAD NEUROLOGISK REHABILITERING (ANTAL PATIENTER) 120 100 ANTAL 80 60 40 20 0 Sluten vård 2013 2014 Öppen vård 2015 ANTAL VÅRDDYGN I SLUTENVÅRD INOM AVTALEN FÖR REHABILITERING 7 000 6 000 ANTAL 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Specialiserad rehabilitering (neurologisk) 2013 2014 Profilerad rehabilitering (kirurgisk) Planerad rehabilitering Ryggmärgsskaderehabilitering Övriga* 2015 *Övriga inkluderar särskilda avtal, oftast med SLL. ANTAL VÅRDDYGN INOM DE OLIKA UNDERGRUPPERNA I REHABILITERINGSAVTALEN 4500 4 000 3 500 ANTAL 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Ortopedi 2013 2014 Allmän kirurgi Thorax kirurgi Neuro A1 Neuro A2 Neuro B Ryggmärgsskaderehab 2015 Neuro A1 inkluderar neurologiska skador och tumörer i CNS, Neuro A2 Neurologisk sjukdom och Neuro B är patienter med flera samtidiga skador (Multiskada). R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D 49 Resultaten är från enkäterna hösten 2012–2014, resultatet från 2015 har ännu inte redovisats. Något jämförbart medelvärde för motsvarande verksamheter i Stockholm finns inte varför vi presenterar och analyserar resultaten som intern jämförelse över tid. Önskemål om att ta fram ett jämförelsemått med andra verksamheter har tagits upp vid uppföljningsmöte med Hälso- och sjukvårds förvaltningen. Generellt är man mycket nöjd med vården på Rehab centrum och det som återkommer är nöjdheten med medarbetarna och deras bemötande. Vi har under ett par år arbetat för att förbättra information och delaktighet. Informationen upplevs som bättre men resultatet gällande delaktighet har inte förbättrats. Analys försvåras av att enkäterna kommer till patienten efter vård episoden, som även omfattat akutsjukhuset, och det är ibland svårt att tolka vad patienten har svarat på. Planerad neurologisk rehabilitering är en blandning av slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering vilket försvårar analysen. Majoriteten utgörs av öppenvårds rehabilitering. PAT I E N T E N K ÄT E R Nationellt kvalitetsregister Neurologisk rehabilitering registrerar sedan 2013 sina resultat i ett nationellt kvalitetsregister, WebRehab. Vi ser det som viktigt då det idag är vår enda möjlighet att jämföra oss med motsvarande verksamheter nationellt för att säkra jämlik, säker och evidensbaserad vård av bästa möjliga kvalitet. I registerdata ser vi även att Rehabcentrum har mycket goda resultat när det gäller en låg grad av komplikationer under vårdtiden, till exempel trycksår och infektioner. Den goda täckningsgraden uppmärksammades 2015 med nationellt heders omnämnande och diplom från nationella kvalitets registret. R E G I O N ALA E N K ÄTE R Stockholms läns landsting genomför varje höst en patientenkät, inom rehabiliteringsavtalen. Resultaten för neurologisk rehabilitering, kirurgisk rehabilitering och planerad neurologisk rehabilitering presenteras nedan. PATIENTERNAS NÖJDHET MED REHABILITERING 60 % ANTAL 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% mycket nöjd Rehabcentrum nöjd missnöjd mycket missnöjd vet ej ej registrerat svar Riket Resultat från WebRehab rörande nöjdhet med rehabiliteringen 2014 (2015 års resultat föreligger ännu ej). PATIENTERNAS NÖJDHET MED REHABILITERING 70 % 60 % ANTAL 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% personalens bemötande Rehabcentrum samarbetet med personalen Riket information om sjukdomen eget inflytande information om information och över rehabilitering stöd efter bemötande av och rehabplan utskrivning familj och anhöriga Resultat från WebRehab rörande nöjdhet med rehabiliteringen 2014 (2015 års resultat föreligger ännu ej). 50 R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D PATIENTENKÄT, NEUROLOGISK REHABILITERING 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Nöjd med vården som helhet. 2012 2013 Fick tillräcklig information. Blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Kände sig delaktig i beslut. Skulle rekommendera till andra. Blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Kände sig delaktig i beslut. Skulle rekommendera till andra. Kände sig delaktig i beslut. Skulle rekommendera till andra. 2014 PATIENTENKÄT, KIRURGISK REHABILITERING 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Nöjd med vården som helhet. 2012 2013 Fick tillräcklig information. 2014 PATIENTENKÄT, PLANERAD NEUROLOGISK REHABILITERING 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Nöjd med vården som helhet. 2012 2013 Fick tillräcklig information. Blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. 2014 R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D 51 E G N A PAT I E N T E N K ÄTE R P U N KT P R E VALE N S M ÄT N I N G AR (P P M ) Sedan 2010 genomför Rehabcentrum en egen patient enkät för att utvärdera patienternas vårdupplevelse. Enkäten genomförs två gånger per år och omfattar 50 patienter per tillfälle. Svarsfrekvens är 96–100 procent. I enkäten skattar patienten sin rehabilitering samt har möjlighet att lämna synpunkter och förbättringsförslag. Vi ställer även fokusfrågor gällande aktuella ämnen som fångats upp i verksamheten i form av klagomål eller synpunkter och där osäkerhet råder om det rör sig om en enskild persons åsikt eller om vi har ett identifierat förbättringsområde. Resultaten visar att patienterna generellt är nöjda eller mycket nöjda. Mest nöjd är man med personalens bemötande och engagemang. Förbättringsförslag rör önskemål om mer fysisk aktivitet, glutenfritt matalter nativ som standard, längre öppentider i cafeterian och fler TV-kanaler. Kvalitetsresultaten vid punktprevalensmätningar (PPM) inom Rehabcentrum har inget säkert jämförelsematerial vare sig regionalt eller nationellt. Vi presenterar och analyserar därför resultaten som intern jämförelse. FÖLJSAMHET TILL BHK, 2012–2014 FÖREKOMST AV TRYCKSÅR, NEUROLOGISK REHABILITERING Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Resultatet på vår egen PPM i oktober 2014 av följsamhet till BHK medförde skärpt uppmärksamhet på rutiner och regler vilket därefter medfört en tydlig förbättring. Vi genomför månadsvis egna PPM mätningar för att i tid uppmärksamma brister i följsamhet när det gäller basala hygienfrågor. Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdrelaterade infektioner (VRI) inom kirurgisk rehabilitering förekommer framför allt hos patienter som har VRI redan vid inskrivning, vilket förklarar spridningen 100 % 100 % 80 % 60 % 80 % 40 % 60 % 20 % 40 % 0% VT13 HT13 Neurologisk rehabilitering VT14 OKT 2014* VT15 HT15 20 % 0% Kirurgisk rehabilitering Följsamhet till hygienrutiner och klädregler (BHK), 2013–2015, OKT 2014* avser egen PPM mätning då nationell mätning ej genomfördes. FÖREKOMST AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) 40 % 0 HT 2012 1 VT 2013 2 HT 2013 3 VT 2015 4 HT 2015 FÖREKOMST AV TRYCKSÅR, KIRURGISK REHABILITERING 100 % 80 % 35 % 60 % 30 % 25 % 40 % 20 % 20 % 15 % 0% 10 % HT 2012 5% 0% VT13 HT13 Neurologisk rehabilitering VT14 OKT VT15 2014* Kirurgisk rehabilitering OKT 2014* avser egen PPM mätning då nationell mätning ej genomfördes. 52 R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D HT15 Kategori 0. Kategori 1. Kategori 2. Kategori 3. Kategori 4. 0 1 VT 2013 2 HT 2013 3 VT 2015 4 HT 2015 Inga tecken på begynnande trycksår. Rodnad (rodnad bleknar ej vid tryck). Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa). Fullhudsskada (utan sårkavitet). Fullhudsskada (med sårkavitet). mellan mätningarna. I den nationella mätningen våren 2014 hade kirurgisk rehabilitering en hög andel VRI, ingen patient hade dock drabbats av VRI hos oss. Patienter som kommer till kirurgisk rehabilitering har ofta ett postoperativt komplicerat förlopp med bl a infektion som bakomliggande orsak till behovet av rehabilitering. Neurologisk rehabilitering ligger runt 10 procent VRI. Som jämförelse kan nämnas de geriat riska klinikerna i Stockholm vilka brukar ligga på mellan 10–15 procent VRI. En eventuell skillnad vid jämförelse förklaras sannolikt av olika vårdinnehåll. Rehabcentrum har under året tagit emot och vårdat 31 patienter med multiresistenta bakterier (MRB). I ett fall uppträdde ett sekundärfall på avdelningen. Förekomst av trycksår PPM trycksår visar att vi har riskpatienter för trycksår. Vid mätningen används den så kallade PUCLAS-skalan vars steg beskrivs kortfattat under diagrammen. Vår be dömning är att risknivån för trycksår är oförändrad 2015 jämfört med tidigare. (Inga registrerade resultat för 2014 finns på grund av problem med databasen hos SKL.) FÖRBÄTTRINGSARBETE • Under 2015 har vi genomfört ett projekt för ökad samverkan med våra remittenter. Målet har varit att göra våra verksamheter och medarbetare mer kända hos remittenterna och även att fånga upp förändrade behov hos remittenterna. Det kan till exempel handla om nya operationsmetoder eller mobiliseringspro gram där det är viktigt att den rehabiliterande enheten har kompetens att fullfölja påbörjad behandling. Erfarenheten är att det är mycket uppskattat av remittenterna som därmed ges möjlighet att påverka rehabiliteringsinnehållet. • Under 2015 vidareutvecklade vi arbetssättet med att involvera våra medarbetare i framtagande av verksamhetsplan. En process med aktiviteter skapades och publicerades på Insidan. Ett tjugotal medarbetare från olika verksamheter och professioner deltog därefter i arbetet med verksamhetsplan 2016. Deltagarna fick också i uppdrag att tillsammans med verksamhetsledningen redovisa verksamhetsplanen för arbetskamraterna. • Tillsammans med FoUU-enheten och medarbetare som har eller går specialistutbildningar, magister-, master-, lic- eller doktorandutbildning genomfördes under året workshops för att inhämta ett underlag till hur vi skapar en arbetsmiljö som stimulerar och tar till vara akademisk utbildning och kompetens. Arbetet fortsätter 2016 med mål att utveckla oss som lärande organisation. • Tillsammans med medicinska sekreterarna skapade Rehabcentrum en process för insamlande och registrering av data i WebRehab. Processen medförde ökad rapportering och ökad kvalitet på data. Den goda täckningsgraden tillsammans med patientnöjdheten uppmärksammades på nationell nivå 2015. • Rehabcentrums utbildning för strokekompetensbevis i egen regi har fortsatt med över 80 procent med arbetare som är certifierade inom neurologisk reha bilitering. • Lunchseminarierna (Soppseminarierna) som infördes 2013 har etablerats som regelbundet återkommande aktivitet och samlar 20–40 medarbetare från olika professioner för diskussion kring ett aktuellt ämne. • Under 2015 infördes SBAR på avdelningarna för att göra kommunikationen kring patienten säkrare. SBAR innebär en strukturerad informationsöverföring där man tar stöd av rubrikerna: Situation, Bakgrund, Aktuell situation och Rekommendation. HUVUDPROCESS PRIMÄR VÅRDSREHABILITERING Primärvårdrehabilitering startades i oktober 2013. Auktorisation söktes samtidigt för bassängträning. Fortsatt etablering/marknadsföring pågår i området och med att kvalitetssäkra våra processer. En nära samverkan har etablerats med husläkarmottagningen och vi har också nära kontakter med närområdets vårdcentraler. Efterfrågan på bassängträning är tydligt ökande. Antal 2015 20142013* Besök 14 037 8 329 679 Individer 1 793 1 134 - Besök/individ 7,67 FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) 136 98 - *okt–dec 2013 HUVUDPROCESS NEUROTEAM Neuroteamet erbjuder rehabilitering i hemmet och i hemmets närmiljö till patienter som bor på Kungs holmen och Norrmalm. Vi har under 2015 också haft en hel del mottagningsbesök. Under året etablerades en personalutökning till motsvarande 1,5 team. Målet är två hela team under senare delen av 2016. Antal Besök 2015 20142013* 3 004 2 192 550 Individer 167188 - Besök/individ 1711 FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) 3 4 - *okt–dec 2013 R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D 53 KVALITETSRESULTAT Patientnöjdhetsundersökning har ännu inte genomförts av landstinget. I egen undersökning är 90 procent nöjda med rehabilitering i sin helhet inom primärvårdsreha bilitering och 85 procent inom neuroteam. Vi följer erbjudande om rehabilitering inom 24 timmar från akutsjukhus för basuppdraget (uppfylls till 100 procent) och inom 48 timmar för neuroteam (uppfylls till 100 procent). FÖRBÄTTRINGSARBETE • Processerna för primärvårdsrehabilitering och neuroteam är fastställda. • McKenzie-metoden för rygg- och nackbehandling har införts och är nu etablerad. • Primärvårdsrehabiliteringen har vidareutvecklat samverkansrutiner med husläkarmottagningen och startat gruppverksamhet för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, samt för patienter med artros. Smärtskola och livsstilsskola har etablerats under året. • Vi har etablerat ett nätverk med husläkarmottagningar i vår närhet för att attrahera patienter till primärvårdsrehabilitering. • Mediyoga har etablerats som en populär och efter frågad rehabiliteringsform. Efterfrågan blir allt större och som alternativ har även Qigonggrupper startats. HUVUDPROCESS HUSLÄKARMOTTAGNING Husläkarmottagningen har 2015 fortsatt förändringsarbetet enligt fastställd handlingsplan för tillväxt. I oktober 2014 flyttade mottagningen in i nyrenoverade lokaler. Det införda IT-systemet för förbättrad kontroll av kvalitetsindikatorer har medfört en tydligt ökad följsamhet till kraven från Stockholms läns landsting. Mottagningen har fler äldre patienter listade än genomsnittet och de listade patienterna har även många 54 R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D läkemedel. De jämförelsevis omfattande vårdbehoven ger fler besök per patient, både på egen mottagning och hos andra vårdgivare, än avsett i landstingets förfrågningsunderlag (FFU), vilket medför att mottagningen årligen får återbetala besöksersättning och vite. Patienterna gjorde i medeltal 2,7 besök/listad individ på vår mottagning och 3,5 besök hos andra vårdgivare. Gräns för återbetalning respektive vite är 1,9 respektive 2,6 besök. Besök hos andra vårdgivare sker till stor del inom geriatrik och hos andra specialister, exempelvis kardiolog. Den större sjukligheten medför även ökade kostnader för provtagningar och undersökningar. Sammanfattningsvis riktas således vården mot en grupp som har stort vårdbehov i enlighet med stiftelsens ändamål. Resultat 2015 20142013 Antal listade totalt 3 140 Antal listade i hemsjukvård 58 Antal listade 0–64 65 % 65 % 66 % Antal listade 65– 35 % 35 % 34 % Antal läkarbesök mottagning 8 439 6 476 5 648 Antal sköterskebesök mottagning 1 824 1 686 1 070 Antal hemsjukvårdsbesök (dsk) 3 936 3 218 2 931 KVALITETSRESULTAT 2 887 2 512 50 45 Under 2015 har husläkarmottagningen fortsatt sitt förbättringsarbete med kvalitetsmålen i förfrågningsunderlaget. Av de elva kvalitetsmål som är kopplade till ersättningsmodellen klarar mottagningen samtliga utom antal besök hos andra vårdgivare som ska vara mindre än 2,6. Några av kvalitetsmålen i landstingets förfrågningsunderlag (FFU) och mottagningens resultat redovisas nedan. KVA L IT E TS I N D I K ATO R E R FÖLJSAMHET TILL KVALITETSMÅL I SLL:S FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Diagnosregistreringsgrad 2013 • • • • • 2014 Rapportering i NDR 2015 BMI vid diabetes BMI vid hemsjukvård Följsamhet Kloka listan avtalsmål Andel besök med diagnos i patientjournal Registreringsgrad i Nationella Diabetesregistret (NDR) Andel diabetespatienter där det i patientjournal fanns uppgift om Body Mass Index (BMI) Andel patienter i hemsjukvård där det i patientjournal fanns uppgift om BMI Följsamhet till Kloka Listan PAT I E N T E N K ÄT E R Regional patientenkät I landstingets undersökning av primärvården, som genomfördes i september 2015, får husläkarmottagningen fortsatt mycket bra betyg av patienterna. Som exempel kan nämnas att 97 procent känner sig bemötta med respekt och hänsyn och att 92 procent anser sig kunna rekommendera mottagningen. P SYKO S O C IALT STÖ D I husläkaruppdraget ingår att erbjuda psykosocialt stöd. Rehabcentrums neuropsykolog arbetar 40 procent på husläkarmottagningen och är IPT-certifierad. I de fall då vi inte kan erbjuda samtal hos vår psykolog remitteras patienten till S:t Lukas stiftelsen. PATIENTENKÄT, HUSLÄKARMOTTAGNING 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0% Nöjd med vården som helhet. 2013 2014 Fick tillräcklig information. Blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Kände sig delaktig i beslut. Skulle rekommendera till andra. 2015 R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D 55 TI L LGÄN G LI G H E T Tillgänglighet på telefon är en prioriterad fråga för husläkarmottagningen. Under 2014 genomfördes byte av telefonsystem som en del i förbättringsarbetet. Telefontillgängligheten var 95 procent under 2015. FÖRBÄTTRINGSARBETE LÄKEMEDELSANVÄDNING VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET 100 % 80 % •Projektet Tillväxt Husläkarmottagningen har dominerat även årets förbättringsarbete. Rutiner och arbetssätt har kontinuerligt förbättrats för att kunna erbjuda patienterna kortast möjliga väntetider. • Med stöd av rapporter från journalsystemet har husläkarmottagningen stadigt förbättrat sina resultat vad gäller kraven i förfrågningsunderlaget (se diagram ovan). HUVUDPROCESS FOTVÅRDSMOTTAGNINGEN 60 % 40 % 20 % 0% Boende >80 år med >10 läkemdel 2013 Fotvårdsmottagningen har haft en jämn och hög produktion med god kvalitet. Sammanlagt har 1 325 behandlingar gjorts jämfört med 1 364 för 2014. Huvuddelen, 67 procent av behandlingarna, har varit medicinsk fotvård på remiss från externa läkare medan 6 procent kommer på remiss från Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende. HUVUDPROCESS LÄKARINSATSER I SÄBO Läkarinsatser i SÄBO ingår i verksamhetsområde Rehabilitering och primärvård. Läkarbemanning och jour utförs av Stockholms Sjukhems egna läkare. Insatserna utförs i samråd med den boende och hens närstående. Resultat KVALITETSRESULTAT 2015 20142013 Antal listade 96 90 94 Antal besök 763 621 456* Antal besök/listad 7,9 6,9 4,9 *Antal registrerade besök är lägre än antal genomförda 2013 på grund av administrativa problem i samband med öppnandet av det nya vård- och omsorgsboendet 2014 Boende >80 år med >3 psykofarmaka Följsamhet Kloka listan 2015 Följsamhet till Kloka Listan är en viktig del av god och effektiv vård liksom att begränsa antal läkemedel och psykofarmaka så långt möjligt. Redovisat resultat är data från punktprevalens mätning (PPM). Antal boende över 80 år med tio läkemedel respektive tre psykofarmaka eller mer har ökat över åren. Detta trots fördjupade läkemedelsgenomgångar och ökad följsamhet till kloka listan. Tänkbar orsak till ökningen av antalet läkemedel kan vara förändringar i de boendes hälsosituation, vilket innebär att fler personer än tidigare har mycket korta boendetider och högre sjuklighet. Detta stöds även av att antal besök per boende ökat från 6,9 till 7,9. Resultatet följs upp med förnyad PPM. FÖRBÄTTRINGSARBETE • Under 2015 genomfördes fortsatt förbättringsarbete med revidering av SÄBO-läkarprocessen och de styrande dokumenten. Arbetet fortsätter även 2016 för att säkerställa att kraven i förfrågningsunderlaget uppfylls, eftersom dessa krav kan ändras årligen. • Besöks- och kassaregistreringar görs från och med 2015 av SÄBO-läkaren direkt via journalsystemet vilket medför ökad resurseffektivitet och säkrare registreringar. PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Patientsäkerhetskultur är de attityder och värderingar som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats. Resultatet för Rehabilitering och Primärvård visas som spindeldiagram med hela landets resultat som Riket 2014 för jämförelse. Resultatet är fortsatt gott. Under 2015 har vi bland annat arbetat med begreppet Kommunikation genom att introducera SBAR. SBAR innebär struktu- 56 R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D rerad informationsöverföring i kommunikation mellan medarbetarna men kommer också att prövas tillsammans med patienter för tydligare kommunikation. När det gäller förbättrad avvikelsehantering är detta ett koncerngemensamt projekt (se patientsäkerhetsberättelsen sid 10). Hösten 2016 genomförs ny patientsäkerhetskulturmätning för att utvärdera arbetet sedan 2014. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING 2010–2014 REHABILITERING OCH PRIMÄRVÅRD Benägenhet att rapportera händelser 100 Information och stöd till personal vid negativ händelse Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 80 Information och stöd till patient vid negativ händelse Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 40 Överlämningar och överföringar av patienter och information Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 20 0 Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Samarbete inom vårdenheten Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur 2010 2012 Det mycket goda resultatet på Samarbete mellan vård enheterna och Information och stöd till personal vid negativ händelse vid mätningen 2010 bedöms bero på att det var en mindre verksamhet och att vi fokuserade särskilt på information och stöd. Arbetet 2015–2016 är fokuserat på benägenheten att rapportera händelser bland annat genom att medarbetarna har avsatt tid för webbutbildning om patientsäkerhet. Vi arbetar också med området stöd till personal vid avvikelser genom att flytta analysen närmare medarbetaren organisatoriskt, samt med att utbilda cheferna i händelseanalys och förbättrad återkoppling till rapportören. Återföring och kommunikation kring avvikelser 2014 Riket 2014 AVVIKELSER Registrering av avvikelser är en viktig del av förbättringsarbetet och revideringarna av processerna. Tillbud 2015 20142013 57 62 59 Negativ händelse 147 156 146 Totalt antal avvikelser 204 248 231 Allvarlig vårdskada Katastrofal Betydande Typ av vårdskada Trycksår Fall Läkemedels avvikelse 0 00 0 00 4 51 110 108115 37 13 13 Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats Negativ händelse innebär att något har hänt och patienten har drabbats av vårdskada, ett fall innebär t ex alltid att patienten drabbats av negativ händelse (vårdskada) oavsett om kroppslig skada har uppstått eller inte. R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D 57 AN A LYS Vid alla avvikelser som medfört allvarlig vårdskada ska en händelseanalys genomföras. Medarbetare har utbildats i händelseanalys och rutinen är att händelse analyser ska göras av en analysgrupp från en annan avdelning och/eller verksamhet inom Stockholms Sjukhem. Patienter och närstående ska tillsammans med medarbetarna engageras vid händelseanalys för att maximera lärandet och bredda kompetensen. Händelse analyser resulterar i handlingsplaner som genomförs för ständig förbättring av patientsäkerheten. Förbättringarna kan röra både processer och styrande dokument eller checklistor. Under 2015 gjordes fyra händelseanalyser inom Rehabilitering och Primärvård. Tre gällde vård och en rörde arbetsskada. I två av de tre händelseanalyserna rörande vård involverades patient och/eller närstående. K LAG O M Å L O C H SY N P U N K TE R Det systematiska arbetet med att ta emot, registrera och analysera klagomål och synpunkter från patienter och närstående ger ett ovärderligt underlag för lärande och verksamhetsutveckling. Klagomål och synpunkter framkommer och registreras genom personlig kommu nikation, i brev, via e-post och genom telefonsamtal. I de egna återkommande patientenkäterna ingår också en fråga om vad som upplevdes vara bättre respektive sämre. Resultatet ger upphov till nya förbättringar. Under 2015 har 40 förbättringsförslag och 28 klago mål registrerats. Störst mängd förbättringsförslag rör som tidigare år rutiner och instruktioner. Klagomål från patienter är exempelvis dåliga duschmunstycken, för tidig middag och bristande information vid avbokad mottagningstid. LE X M A R IA Under året inträffade ingen avvikelse som blev föremål för Lex Maria anmälan däremot finns ett oavslutat ärende hos IVO som rör försenad diagnos. PAT I E N T N Ä M N D E N Under 2015 har ett ärenden inkommit till Patientnämnden. Ärendet rörde upplevd brist på tillgänglighet i basal hemsjukvård. Ärenden från Patientnämnden tas upp i respektive verksamhet för analys och eventuell åtgärd. Svar lämnas till patientnämnden som informerar patienten. 58 R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D KOMPETENSUTVECKLING Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Nedan finns exempel på några av de kompetensutvecklingsaktiviteter som genomförts inom Rehabilitering och Primärvård under 2015: Enhetsspecifik (urval) Individuell (urval av kurser och möten) Neurokirurgisk omvårdnadsutbildning Neurologi för fysioterapeuter 15 hp. Strokekompetensutbildning Specialistutbildning för fysioterapeuter inom neurologi (två pågående) Handledarutbildning för paramedicin och sjuksköterskor WebRehab utbildning Thoraxkirurgisk omvårdnads utbildning, KS Stomiutbildning, DS Utbildning i att leda KOL-, Artros- och Smärtskola. McKenzie utbildning (Paramedicin) Pågående doktorandutbildning (en läkare) Pågående Magisterutbildning (fyra fysioterapeuter, en arbetsterapeut, en socionom och en psykolog) En sjuksköterska Magister utbildning Diabetes Kognitiv rehabilitering Diabetesutbildning för dsk 7,5 hp. Sju lunchseminarier med tema VRI, SBU-rapport rehab, Fallprocessen, Mediyoga, VFU och Webrehabprocessen En sjuksköterska går masterprogram i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälso- och sjukvård Projektledarutbildning Jämlikhet och Jämställdhets utbildning för chefer, SLL Nationella konferensen om patientsäkerhet. Vitalis, E-hälsomöte UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G Rehabilitering och primärvård medverkar i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där verksamheten tar emot studenter från medelånga utbildningar, vilket omfattar bland annat sjuksköterske-, arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenter, dels randutbildning för blivande specialistläkare. Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar Rehabilitering och Primärvård samt externa utbildningar och studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20. R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D 59 60 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende erbjuder 81 lägenheter för personer över 65 år med demenssjukdom eller somatisk sjukdom. Vi erbjuder även nio lägenheter för personer under 65 år med demenssjukdom, samt nio lägenheter för personer under 65 år med förvärvade hjärnskador. Vård- och omsorgsboendet har totalt 99 lägenheter. Avtalet med Stockholms stad omfattar 79 platser. Avtalet omfattar kundval enligt Lag om valfrihetssystem (LOV), vilket innebär att den äldre som har ett biståndsbeslut för heldygnsomsorg har möjlighet att själv välja var man vill bo. Kölistan hanteras av Stockholms stad. För 20 av våra platser gäller individavtal. Verksamheten är indelad enligt följande: • Vård- och omsorgsboende somatisk inriktning, 45 lägenheter • Vård- och omsorgsboende med demensinriktning, 36 lägenheter • Vård- och omsorgsboende för personer under 65 år med demenssjukdom, nio lägenheter • Vård och omsorgsboende för personer under 65 år med förvärvade hjärnskador, nio lägenheter. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten och är också medicinskt ansvarig sjuk sköterska. Enhetschef har ansvar för respektive enhet, samt för in- och utflyttning i enlighet med kösystemet samt för kontakter med blivande boende och/eller närstående. VÅRA HUVUDPROCESSER Vård- och omsorgsboendet har tre huvudprocesser som följer verksamhetens inriktningar: en huvudprocess för personer över 65 år med somatisk sjukdom eller demens sjukdom, en för yngre personer med förvärvade hjärnskador och en för yngre personer med demenssjukdom. Processerna utgår från avtalet med Stockholms stad samt individavtal och är kartlagda från att den enskilde flyttar in till livets slut, eller till att man väljer att flytta. Processerna, som innefattar vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, används för att kvalitetssäkra och förbättra vården och omsorgen och är kända av medarbetarna. I processerna följs ett antal kvalitetsmål. Målsättningen är att alla kvalitetsmål ska uppnås. HuvudprocessMåluppfyllelse Mål Soma/demens 96 % 100 % Yngre med demens 88 % 100 % Yngre med förvärvade hjärnskador 82 % 100 % Kvalitetsindikatorer fastställs utifrån förbättringsområden som verksamheten önskar följa upp. Att månadsvis följa målresultaten har gett förutsättningar för givande och utvecklande diskussioner i arbetet med kvalitetsutveckling. Målen har reviderats inför 2016 utifrån erfarenheter av det nya arbetssättet. Vi arbetar med att se över våra kvalitetsmål i processerna, vi ser att det finns brister i vårt sätt att dokumentera för att kunna följa upp målen på ett bra sätt och en aktivitet under 2016 är att strukturera vår dokumentation. Beläggning 2015 20142013 Vård- och omsorgsboende 98 % 98 % 91 % Ä LD R E O M S O R G 61 AN A LYS Beläggningen under 2015 har varit något lägre än planerat. Enheten för yngre med förvärvade hjärnskador har haft en outhyrd lägenhet under perioden augusti till december. Det är inte svårt att belägga lediga lägenheter för personer över 65 år, men nuvarande kösystem innebär att det ofta tar lång tid från erbjuden plats till inflyttning. NATIONELLA VÄRDEGRUNDEN FÖR ÄLDREOMSORG – ”DELAKTIGHET PÅ RIKTIGT” Verksamheten arbetar med den nationella värdegrunden för äldreomsorg samt Stockholms stads värdegrund och värdighetsgarantier. Värdegrunden och Stockholms Sjukhems värderingar – omtanke, respekt och kunskap – finns som grund för våra arbetssätt. Stockholms Sjukhem har under 2015 haft delaktighet som ett fokusområde, vilket stämmer väl överens med den nationella värdegrunden. Under året har elva undersköterskor vidareutbildat sig till värdegrundsambassadörer. Totalt har verksamheten 15 värdegrundsambassadörer. Stora delar av ledningsgruppen för vård- och omsorgsboendet har högskoleutbildning i den nationella värdegrunden för äldreomsorg. Vi har valt att förstärka arbetet med delaktighet genom att fokusera på ett arbetssätt som innebär delaktighet på riktigt. Detta finns tydliggjort bland annat när det gäller vårt sätt att arbeta med de gemensamma aktiviteterna i vård- och omsorgsboendet, vilket också finns beskrivet i processerna. Ett aktivitetsråd med representanter från boendegruppen utvärderar tillsammans med aktivitetsansvariga det program som erbjuds. Aktivitetsrådet tar också fram förslag till nya aktiviteter. Som ett ytterligare led i delaktighet på riktigt har boende deltagit i vissa rekryteringar, ett arbete som ska fortsätta utvecklas under 2016 eftersom det är berikande och intressant att få med brukarperspektivet. De frågor som ställs av boende har varit bra och betydelsefulla för rekryteringen. Bemötande är ett annat viktigt område inom den nationella värdegrunden. Vård- och omsorgsboendet har sedan 2014 gjort en stor satsning på värdskap, ett förhållningssätt som innebär att få människor att känna sig välkomna och där mötet präglas av respekt, värdighet och omtanke. Ett sjuttiotal medarbetare deltog 2014 i en inspirationsföreläsning om värdskap. Under utvecklingsdagar har enheterna fortsatt arbetet med att diskutera hur värdskapet ska tydliggöras i det dagliga arbetet, och implementering har skett i verksamhetens processer. Arbetet kommer att fortsätta under 2016. Delaktighet, inflytande och samverkan är viktiga för oss. Inom verksamheten finns förtroenderåd, där både närstående och boende deltar. Där det är möjligt finns även boenderåd. På förtroenderåd och boenderåd diskute- 62 ÄLD R EO M S O R G ras synpunkter från boende och närstående, exempelvis om måltidssituation, mat, bordsplacering, men även resultat av brukarenkäter diskuteras. På boenderåden deltar endast de boende tillsammans med enhetschef och medarbetare. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM Vårt arbete med demenssjuka utgår från de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ger oss som vårdgivare rekommendationer inom olika områden som är viktiga för den demenssjuke och dess närstående. Nedan redovisar vi exempel på hur vi arbetar kring några utvalda delar: • Symtomkontroll – vi arbetar bl a med riskbedömningar (fall, trycksår, nutrition), BPSD (Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens), levnadsberättelser och hembesök, för att kunna stödja den boende på bästa sätt. • Anhörigstöd – vi erbjuder närståendestöd i grupp samt i vissa fall även individuellt stöd. På enheten för gruppen yngre demenssjuka erbjuder vi närståendestöd till unga vuxna som är barn till den sjuke. • Personcentrerad vård – teamet är en viktig del och arbetssättet utgår från checklista för demens för att fånga de olika delar som är viktiga för välbefinnandet för den demenssjuke. • Kommunikation/relation – teamet arbetar tillsammans med närstående för att skapa en trygg relation. Närstående är en viktig del i teamet runt den boende. UNGDOMSBESÖK INOM ÄLDREOMSORGEN Stockholms stad har gjort en stor satsning för att ungdomar ska ges möjlighet att möta äldre och vice versa. Alla vårdgivare som har avtal med Stockholms stad gavs möjlighet att ansöka om medel. Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende har sökt och beviljats medel. Vi samarbetar med Ung omsorg för att administrera och organisera ungdomsbesöken. Varje helg kommer ett antal ungdomar och besöker våningsplanen och umgås tillsammans med de äldre. Under året har de till exempel haft SPA-dag, frågesporter, gympa, utevistelse och sångstunder. Besöken är mycket uppskattade. KVALITETSRESULTAT B O E N D E - O C H NÄR STÅE N D E E N K ÄT E R Att följa upp verksamheten samt boendes och/eller närståendes upplevelse av den vård och omsorg vi tillhandahåller är viktiga redskap i arbetet med att ständigt förbättra, utveckla och säkra kvaliteten. Det systematiska förbättringsarbetet utgår från en analys av resultatet av den enkät vård- och omsorgsboendet genomför (Kupp) för lägenhetsgruppen för yngre personer med demenssjukdom, samt för yngre personer med förvärvade Analys Resultaten av boende- och närståendeenkäter visar bl a grad av nöjdhet med bemötande och trygghet. Dessa två parametrar är mycket viktiga ur kvalitetssynpunkt, vilket bekräftas i dialog med boende och närstående. Kupp-enkäten genomfördes under våren 2015. Enkäten visar på mycket goda resultat och en god nöjdhet med den vård och omsorgs som ges. Under våren genomfördes även Socialstyrelsens brukarenkät för personer över 65 år som bor i vård- och omsorgsboende. Vi ser ett fortsatt mycket bra resultat när det gäller bemötande och trygghet. Även det systematiska förbättringsarbetet med frågor som rör delaktighet, självbestämmande och inflytande ger fortsatt goda resultat. Dessa områden kommer vara prioriterade även under 2016. Det är också glädjande att fler trivs med utomhusmiljön, nu när hela sjukhemmets park är tillgänglig för boende och närstående. hjärnskador, samt Socialstyrelsens brukarenkät för de över 65 år. Förutom dessa används även resultaten av de uppföljningar av avtal som görs årligen till förbättringsarbetet. Stockholms Sjukhems Kupp-enkät Yngre med Yngre med demenssjukdom förvärvad hjärnskada 20152014 20152014 Andel nöjda med bemötande 100 % Andel som känner sig trygga med boendet Andel närstående som känner sig delaktiga i vården 100 % 100 % 100 % 100 % 83 % 100 % 100 % 86 % 80 % 100 % 100 % E G E N KO NTR O LL AV D O K U M E NTATI O N Verksamheten har under 2015 inte genomfört egenkontroll av dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen (sjuksköterskor) och enligt socialtjänstlagen (undersköterskor/kontaktman) detta kommer att utföras under februari 2016. S O C IALST Y R E LS E N S B R U K A R E N K ÄT 2 0 1 5: BRUKARENKÄT 2015 VÅRD OCH OMSORG Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende Fick du plats på det äldreboende du ville bo på Vet du vart du skall vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål Hur lätt eller svårt är det få träffa personalen på ditt äldreboende v.b. Hur lätt eller svårt är det få träffa läkare v.b. Hur lätt eller svårt är det att träffa sjuksköterska v.b. 100 Trivs du med ditt rum eller lägenhet Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena 80 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende 60 40 Hur brukar maken smaka 20 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen 0 Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig Händer det att du besväras av ensamhet Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar Hur nöjd eller missnöjd är du med aktiviteterna som erbjuds på ditt äldreboende Brukar du kunna påverka vilka tider du får hjälp Känner du förtroende för personalen Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende Brukar personalen ta hänsyn till dina önskemål om hur hjälpen skall utföras Riket 2015 SSH Ä LD R E O M S O R G 63 KVA L IT E TS I N D I K ATO R E R Kvalitetsindikatorer SoL Genom att följa kvalitetsindikatorer som punktprevalens två gånger per år säkerställs att arbetet med riskbedömningar för särskilda parametrar, vårdplaner och genomförandeplaner fungerar väl. Att följa dessa är en del av den egenkontroll som utförs i verksamheten. Kvalitetsindikatorerna baseras på en punktprevalensmätning som sker på en given dag två gånger under ett år. Resultaten kan därför variera något mellan de olika mätningarna. Kvalitetsindikatorer HSL 2015 2014 Aktuell vårdplan 98 % 97 % Aktuell ADL-status 82 % 84 % Erhållit riskbedömning nutrition 96 % 98 % Erhållit riskbedömning fall 96 % 99 % Erhållit riskbedömning trycksår 96 % 99 % Analys HSL-indikatorer Det förebyggande arbetet med riskbedömningar och upprättande av vårdplaner följs upp för att säkerställa vårt arbetssätt med att säkra vården och omsorgen. Målsättningen är att 100 procent av de boende har erhållit riskbedömningar inom fall, trycksår och nutrition. Målsättningen är att alla boende ska ha en aktuell ADL-status. Under 2015 har en ny rehabgrupp tagit fram rutiner för att förbättra arbetet med ADL-status. Även ett tydligare arbetssätt för teamet har tagits fram. 64 2015 2014 Genomförandeplan är upprättad/reviderad inom de sex senaste månaderna 91 % 94 % Avsteg är noterat mer än fem gånger i socialjournal under de sex senaste månaderna 10 % 14 % Utevistelse enligt genomförandeplan 96 % 73 % Den boendes personliga önskemål kring mat och måltidssituationen finns dokumenterat i genomförandeplanen 99 % 93 % Analys SoL-indikatorer Målet att alla boende har en uppdaterad genomförandeplan uppnås inte fullt ut. Avsteg från genomförandeplanen dokumenteras oftare i daganteckningen, men det är fortsatt ett förbättringsområde. Genomförandeplanen ska vara ett uppdaterat och ändamålsenligt dokument eftersom den är en överenskommelse mellan den boende och kontaktmannen om hur de beviljade insatserna som finns angivna i biståndsbeslutet ska utföras. Det är glädjande att se att utevistelse enligt genom förandeplan har ökat under året. Mat och måltider är en viktig del av dagen och vi har genom Stockholms stads brukarenkät identifierat detta som förbättringsområden. Vi har arbetat fram en ny process, mat- och måltidsprocessen, med målet att 95 procent av våra boende ska ha sina personliga önskemål kring måltiden dokumenterade i genomförandeplanen. KVA L IT E TS R E G I ST E R S O C IALSTYR E LS E N S ÄLD R E G U I D E N Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD-registret Enheten för yngre personer med demenssjukdom registrerar i Svenskt BPSD-register sedan 2013. På de andra demensenheterna pågår arbetet med implementering och under 2015 har fler administratörer utbildats. Registret syftar till att stödja verksamheterna att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom, att minska beteendemässiga och psykiska symtom samt att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom. BPSD-registret utgår från ett personcentrerat synsätt och fokus läggs på bemötande och individuella aktiviteter och åtgärder i omvårdnaden och omsorgen. Med registret skapas förutsättningar för en tydligare struktur i vardagen och för att försöka förhindra att BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom) upp kommer, men också för att öka välbefinnandet och stimulera till en meningsfull tillvaro. Skattningen i registret handlar t ex om personen har hallucinationer, vanföreställningar, rastlöshet, ångest, apati, matleda eller sömnstörningar. Registret tolkar sedan resultaten och max två områden väljs ut där vårdplan med vårdåtgärder och ordinationer planeras, samt att genomförandeplanen tydliggörs. Vi har mycket goda erfarenheter av att arbeta med registret och ser att vi fortsatt behöver utveckla arbetet med t ex bemötandeplaner. Vi ser även svårigheten och utmaningen i arbetet med läkemedel där vi upp lever en stor svårighet i att fånga just rätt läkemedel för att främja välbefinnandet. De yngre personerna med demenssjukdom har ett snabbare förlopp i sjukdomen och uppvisar mer omfattande symtom än äldre personer med demenssjukdom. De utökade sjuksköterskeinsatserna på enheten för yngre med demens, som beslutades 2014, har haft ett mycket positivt utfall för verksamheten. Resultatet för Socialstyrelsens öppna jämförelser Äldreguiden avser 2015. Frågeställningarna i Äldreguiden har ändrats det senaste året. Några av frågorna redo visas här. Svenska palliativregistret Vi registrerar i Svenska palliativregistret. Kvalitetsparametrar som verksamheten valt att fokusera på är att ha någon i sin omedelbara närhet vid dödsfallet samt att erbjuda efterlevandesamtal. Kvalitetsmål2015 2014 Ha någon i sin omedelbara närhet vid dödfall 96 % 64 % Erbjudas efterlevandesamtal 89 % 86 % Vi har förbättrat resultaten när det gäller såväl att ha någon i sin närhet vid dödsfall som att erbjuda efter levandesamtal jämfört med föregående år. Förändringen förklaras framför allt av att antalet registreringar har ökat, vilket verksamheten har arbetat med att stimulera. Äldreguiden Resultat 2015 SSH Kommun Rikssnitt Personal och utbildning: Äldreboendet erbjuder personal som talar andra språk än svenska Ja - - Antal omvårdnadspersonal per plats, vardagar 0,35 0,300,30 Antal sjuksköterskor per plats vardagar 0,07 - 0,03 92 % 88 % 85 % Tillgång till omsorgspersonal med lämplig utbildning, vardagar Inflytande och delaktighet Personer med aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltid 90 % 95 % 81 % 67 % 65 % 54 % Minst en gång i kvartalet 83 % 58 % Andel äldre personer som alltid har möjlighet att påverka när de ska gå och lägga sig för natten Erbjuder varje person att delta i boråd Aktivitet, träning Enheten erbjuder aktiviteter Enheter som erbjuder tillgång till aktiviteter minst 3/ggr i veckan Alla dagar - - 100 % 85 % 68 % Säker vård och omsorg Personer har fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång 78 % 86 % 84 % Vård- och omsorgsboendets resultat ligger mycket väl i jämförelse både med kommun och med riket i stort. Vår bemanning ligger högre än rikssnittet för både omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Den något högre bemanningen inom vissa områden är en av våra kvalitetssatsningar. När det gäller läkemedelsgenomgångar förklaras det lägre resultatet av läkarbyte under hösten. STO C K H O LM S STAD U P P F Ö L J N I N G AV R AM AV TAL Under 2015 utfördes en uppföljning av ramavtalet om enstaka platser med Stockholms stad av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. En samlad bedömning av uppföljningen visar att: ”Stockholms Sjukhem uppfyller avtalet med Stockholm stad. Verksamheten kvalitetssäkrar sitt arbete genom att arbeta processorienterat”. Uppföljningen visar att vi uppfyller samtliga kvalitets parametrar samt att vi fortsatt har förbättrat vår dokumentation mot föregående år både när det gäller Ä LD R E O M S O R G 65 hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Förbättringar som identifierats har systematiskt planerats in och genomförts. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Vård- och omsorgsboendet deltog 2014 i den patientsäkerhetskulturmätning som övriga verksamheter inom Stockholms Sjukhem genomför. Undersökningen genomfördes av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan enheter och omvärlden UTVECKLINGSARBETE/ FÖRBÄTTRINGSARBETE • Det systematiska förbättringsarbetet innebär att processerna revideras årligen och vid behov. Justeringar i målen har gjorts och nya arbetssätt är införda. • Den inre miljön har utvecklats ytterligare efter förbättringsförslag från boende, närstående och personal. Möbler har i större utsträckning anpassats till målgruppen för yngre demenssjuka och yngre personer med demenssjukdom. Gardiner, möbler samt konst har köpts in. • Delaktighetsfokus blev tydliggjort även i vår verksamhetsplanering, där alla medarbetare gavs möjlighet att ge förslag till kommande års verksamhetsplan. En fortsatt utveckling i arbetet med delaktighet på riktigt för 2016 är att även göra de boende delaktiga i aktiviteterna i verksamhetsplanen. Exempel på aktiviteter där boende bjuds in att delta är fokusgrupper för att se över processmål. • Att leva med demenssjukdom – utbildning för alla medarbetare inom vård- och omsorgsboendet påbörjades 2014 och har fortsatt 2015. Det är en studiecirkel på sex tillfällen som belyser olika viktiga områden: hjärnan och minnet, närståendes roll inom och utom hemmet, vårdmiljöns betydelse, bemötande och kommunikation, den palliativa vårdfilosofin, kost och måltider, etik mm. Denna utbildning kommer fortsätta ges under 2016. ANALYS Vi har identifierat och valt att fokusera på förbättringsområde icke straff- och skuldbeläggande kultur samt lärande organisation. Avvikelsehantering är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet och vi har fortsatt att utveckla våra arbetssätt och bearbetningen av avvikelserna under året. Enhetscheferna går igenom avvikelserna ur ett lärande perspektiv på respektive arbetsplats, vilket sjuksköterskorna sedan följer upp på gruppmöten med undersköterskorna. AVVIKELSER Alla avvikelser inom vård- och omsorgsboendets verksamhet, oavsett om det gäller insatser enligt socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen, rapporteras i SafeDocs avvikelsemodul. Registrering och analys av avvikelser, klagomål och synpunkter är viktiga delar i arbetet med ständiga förbättringar och med att utveckla vård- och omsorgsboendets arbetssätt och processer. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING 2014 VÅRD- OCH OMSORG Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid negativ händelse 100 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 80 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 40 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 20 0 Samarbete mellan vårdenheterna Lärande organisation Samarbete inom vårdenheten Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur 66 ÄLD R EO M S O R G Återföring och kommunikation kring avvikelser 2012 2014 Avvikelser enligt HSL 2015 2014 2013 Fall 113161 149 Läkemedel 114191 143 Trycksår 34 3 Avvikelser enligt SoL 52 157 104 Klagomål och synpunkter 24 43 105 Lex Sarah 0 0 1 Lex Maria 0 0 1 AN A LYS Alla avvikelser analyseras för att utreda om det finns trender eller systematiska svagheter. Efter riskanalys införs eventuella åtgärder som förbättringar i våra processer. Vi ser en minskning av registrerade avvikelser under året, en analys av minskningen har påbörjats och en arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med förbättringar kring registrering av avvikelser. i SoL-dokumentationen noterar avsteg från genom förandeplanen i mycket högre grad än tidigare. En viss underrapportering finns dock fortfarande och arbete med detta kommer ske 2016. K LAG O M ÅL O C H SYN P U N KT E R Klagomål och synpunkter är en viktig del av vårt kvalitets- och förbättringsarbete. Andelen klagomål och synpunkter har minskat jämfört med föregående år. Arbetssätt och information är två av de områden som synpunkterna och klagomålen har handlat om. Klagomål och synpunkter lämnas direkt till oss, några klagomål har även skickats till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Alla synpunkter och klagomål har hanterats systematiskt enligt vårt arbetssätt. H ÄN D E LS E ANALYS E R Under året har en händelseanalys gjorts. Vi kommer att utbilda fler medarbetare i arbetsmetoden för att de ska kunna ingå i händelseanalysteam. Fall Målsättningen är att den boende ska behålla sin självständighet och rörelsefrihet även under fortskridande sjukdomsförlopp och åldrande. En fallriskbedömning görs på samtliga boende vid inflyttning enligt Downton Fall Risk-index och utifrån resultatet används individuellt utprovade larm, höftskyddsbyxor och övrig fallprofylax. Fallriskbedömningen uppdateras två gånger per år, eller vid behov i samband med uppdatering av vårdplaner. Många av fallen är relaterade till boende med känd fallproblematik och sker under vardagar. En boende har fallit och ådragit sig en fraktur. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att så långt det är möjligt förebygga fall och fallrisk enligt fallpreventionsprocessen. LE X M AR I A O C H LE X S AR AH Läkemedel Vård- och omsorgsboendet använder Apodos-system och delegering av läkemedelsadministrering till omvårdnadspersonalen. De vanligaste orsakerna till avvikelser är utebliven dos, dos ej given i rätt tid samt dos signerad men ej given. Läkemedelshantering är ett förbättringsområde 2016 och vi kommer bland annat att se över läkemedelsprocessen och arbetet med delegeringar. På enhetsnivå På individuell nivå Vård av inkontinens och kontinensbevarande vård, 4.5 hp Omvårdnadsutbildning Trycksår Andelen trycksår är i paritet med föregående år. Alla trycksår registreras, även när boende har inkommit med trycksår från annan vårdgivare. Målsättningen enligt sårprocessen är att inga trycksår ska uppkomma i vår verksamhet, vilket vi i år inte har uppnått. Den boende som utvecklat trycksåret hos oss hade nedsatt allmäntillstånd vid inskrivning och trots förebyggande arbete utvecklades ett trycksår. Avvikelser SoL Vi ser en markant minskning av SoL-avvikelser detta år. Vid analys av resultatet kan vi se att arbetet med att definiera vad en avvikelse är har gett resultat och att vi Inga anmälningar är gjorda under 2015. KOMPETENSUTVECKLING Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har genomförts och resultatet ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Nedan finns exempel på några av de kompetensutvecklingsaktiviteter som genomförts inom vård- och omsorgsboendet under 2015: Värdskap Nationell värdegrund för äldreomsorg. Att leva med demenssjukdom Social dokumentation SBAR Kontaktmannaskap Demens ABC, interaktiv utbildning för undersköterskor i demensvård. Värdegrundsambassadörer, 7,5 hp. Utbildning i BPSD-registret Hygien Miljö Anhörigutbildning Arbetsrätt UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G Vård- och omsorgsboendet medverkar i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där verksamheten tar emot sjuksköterskestudenter, dels arbetsplatsförlagt (APL) lärande för blivande undersköterskestudenter. Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar vård- och omsorgsboendet samt studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20. Ä LD R E O M S O R G 67 68 MILJÖ Stockholms Sjukhem arbetar för en långsiktigt hållbar miljö som främjar människors hälsa. Vårt miljöarbete omfattar all vår verksamhet och vi är miljöcertifierade sedan 2009 enligt standarden ISO 14001. MILJÖPOLICY OCH LEDNINGSSYSTEM Miljöpolicyn utgör grunden för Stockholms Sjukhems miljöarbete. Ledningens redskap för att kvalitetssäkra miljöarbetet är miljöledningssystemet. Det omfattar sjukvård samt vård- och omsorgsverksamhet som vi bedriver på Kungsholmen och i Bromma. Även drift av vårdfastigheter, livsmedelshantering, FoUU-verksamhet och administrativa enheter omfattas av miljöledningssystemet. Ett aktivt arbete av chefer, medarbetare och miljöombud säkerställer vårt miljöengagemang. BETYDANDE MILJÖASPEKTER Vid en värdering av miljöaspekterna 2015 identifierades följande som Stockholms Sjukhems betydande miljöaspekter: • Köldmedia; utsläpp till luft • Bilar; utsläpp till luft • Läkemedel; förskrivning, rekvisition; utsläpp till vatten • Mat; utsläpp till luft, mark, vatten • Vårdmaterial; resursförbrukning • Flygresor; utsläpp till luft VÅRT MILJÖARBETE E N E RG I FÖR B R U KN I NG Energiförbrukningen omfattar el och värme. På Brommageriatriken används fjärrvärme och solvärme för uppvärmning, på Kungsholmen används bergvärme. Skillnaden i förbrukning förklaras av att Bromma geriatrikens lokaler är hälften så stora som stiftelsens lokaler på Kungsholmen. Stockholms Sjukhem använder grön el. Resultat, MWh 2015 2014 2013 Brommageriatriken 1 368 1 346 1 782 Kungsholmen 4 330 5 350 5 155 VAT T E N F Ö R B R U K N I N G Vattenförbrukningen är högre för stiftelsens verksamhet på Kungsholmen, än för Brommageriatriken, vilket förklaras av att det på Kungsholmens finns både bassänger och ett tillagningskök. Under 2015 har vattenförbrukningen till bassängerna minskats genom användningen av en så kallad städrobot, vilket innebär att bassängerna numera inte behöver tömmas varje vecka. Resultat, Kbm Brommageriatriken Kungsholmen 2015 2014 2013 3 648 3 522 4 232 16 707 21 163 20 453 AV FALLS H ANT E R I N G , ÅT E R V I N N I N G S G R AD Återvinningsgraden är den del av avfallet som har varit möjligt att sortera ut för återvinning. KÖ L D M E D I A Resultat 201520142013 I våra anläggningar för värme och kyla används köldmedia i slutna system. Köldmedia har stor klimatpåverkande effekt om det läcker ut. De senaste åren har köldmedia behövts fyllas på i några system, vilket betyder att motsvarande mängd har läckt ut. Under 2015 har ingen köldmedia fyllts på. Brommageriatriken 26 % 30 % 17 % Kungsholmen 42 % 42 % 30 % Resultat 201520142013 Kg HCF 0 4,2 6 Co2 ekvivalenter i ton 0 16,5 19,6 Stockholms Sjukhem har idag en elbil, 39 hybrider och åtta bensinbilar. Att andelen elbilar och hybridbilar ökar gör att koldioxidutsläppet inte ökar nämnvärt, även då antalet bilar ökar. Antal bilar Koldioxidutsläpp (ton) Ekologisk mat minskar användningen av gifter i jord bruket och bidrar därför till renare grundvatten och högre biologisk mångfald. Resultat Andel ekologisk mat 201520142013 22,3 % 21,6 % 13,6 % M I L J Ö UT B I LD N I N G B I LAR Resultat E KO LO G I S K MAT 201520142013 48 48 44 65,872,470,9 I december 2014 infördes Miljökörkortet, en webbaserad grundläggande miljöutbildning, tillgänglig för alla medarbetare, för att effektivisera utbildningen. Resultat 201520142013 Grundläggande miljöutbildning (samtlig personal) 65 % 61 % 73 % Läkemedelsmiljöpåverkan (läkare, chefer, miljöombud) 64 % 64 % 57 % Miljölagstiftning (chefer, miljöombud, internrevisorer) 61 % 72 % 64 % 69 GOD MAT – EN VIKTIG DEL AV VÅRDEN Stockholms Sjukhem arbetar för att ge bästa möjliga livskvalitet till varje boende och patient genom omtanke, respekt och kunskap. Maten är en viktig del av vården eftersom god och näringsriktig mat främjar tillfrisknande och ökar välbefinnandet. Måltiden är ofta ett positivt avbrott i vardagen som kan bidra till både glädje och gemenskap för den som vårdas på sjukhus eller bor i ett äldreboende. På Stockholms Sjukhem är bra måltider mer än bara god mat på tallriken. Vi arbetar med hela måltidsupp levelsen genom att maten presenteras och serveras på ett aptitretande sätt, att den smakar gott, är individ anpassad och ger tillräcklig näring samt intas i en miljö med god atmosfär och trevlig stämning runt matbordet. Kostenheten erbjuder utbildning för vårdverksamheterna inom mat, måltider och nutrition. Individ anpassningen sker genom menyval, komponentval och med olika konsistenser samt specialkoster efter boendes och patienters kulturella och medicinska behov. Via det webbaserade matbeställningssystem som kostenheten använder kan beställaren på vårdenheten se maträttens ingrediensförteckning, näringsinnehåll samt en foto presentation av maträtten i pedagogiskt syfte. KVALITETSRESULTAT MAT E N S S M A K O C H K VA L I TE T Kostenheten arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra maten och måltiden utifrån kvalitets utvärderingar, förbättringsförslag, synpunkter och avvikelser. Recept och tillagningsmetoder utvecklas kontinuerligt. Kostenhetens årliga kvalitetsuppföljning visar att maten får ett gott betyg av såväl boende, patienter som övriga matgäster i café och restaurang. Kostenhetens kundenkät Maten är god och vällagad 2015 Boende, vård- och omsorgsboendet* 78 %-- 2014 Patienter, sjukvårdsverksamheter Kungsholmen* 80 % - - Patienter, Brommageriatriken* 95 % - - Gäster, Café & Restaurang, helhetsintryck 88 %-- *Andel som anser att maten är god och vällagad 70 2013 Socialstyrelsens brukarenkät, Vård- och omsorgsboende Maten smakar bra 75 % 64 % 71 % Måltiderna är en trevlig stund på dagen 87 % 80 % 77 % Andel ekologiska varor 22,3 % 21,6 % 13,6 % Matsvinn i restaurangen 21,1 % 20 % 20 % Under 2015 införde Kostenheten en ny kundenkät för att utvärdera matens smak och kundernas nöjdhet. Jämförelse med tidigare år är inte möjlig då enkätfrågor och svarsalternativ har justerats för att bättre kunna jämföras med exempelvis Socialstyrelsens brukarenkät. Kostenheten har under 2015 arbetat för att öka kundnöjdheten inom äldreomsorgen. En handlingsplan har tagits fram och åtgärder har genomförts. Resultaten från Socialstyrelsens brukarenkät visar en förbättring när det gäller upplevelsen av matens smak med dryg 10 procent. Andelen inköpta ekologiska varor har under 2015, ökat till 22,3 procent, vilket är en strategisk satsning för att nå målet 30 procent ekologiska varor 2018. FÖRBÄTTRINGSARBETE • Revidering och utveckling av menyer: Kostenheten har arbetat med att utreda behov av förändring av produktion av måltider efter respektive målgrupps behov. • Delaktighet och kommunikation: Fortsatt arbete med att öka delaktigheten för boende och patienter genom att till exempel bjuda in till smakpanel. Inom vård- och omsorgsboendet uppmuntrar vi även till delaktighet och kommunikation genom att kökets ambassadörer (kockar/köksbiträden) regelbundet besöker våningarna och träffar boende under en måltid. • Minnenas meny: Kostenheten har infört inför en specialmeny för boende på äldreboendet, Minnenas meny med maträtter och smakupplevelser från förr. • Kvalitetsutvärdering: Två extra kvalitetsut värderingar har genomförts inom äldreomsorgen för att få underlag till arbetet med att förbättra mat upplevelsen. • Information till närstående: Under året har Kostenheten bjudit in boende och närstående från vård- och omsorgboendet till ett studiebesök och informationsträff i köket. • Omvärldsanalys: Kostenheten har genomfört studiebesök på andra äldreboenden och på Södersjukhuset för att utveckla vår service och kvalitet. • Vårdträffar om mat och måltider med enhetschefer från de olika verksamhetsområdena har startats under 2015. 71 GOD OCH SÄKER MAT LIVS M E D E LS HYG I E N Kostenheten har under året reviderat det livsmedelshygieniska egenkontrollprogrammet med HACCP (faroanalys) i enlighet med livsmedelslagstiftningen. Genom frekvent uppföljning och elektronisk dokumentation säkerställer vi tillagning och servering av god och säker mat. Miljöförvaltningen och Anticimex har under året granskat kostenheten, våra lokaler, vår dokumentation och våra rutiner. Under året har fyra godkända inspektioner genomförts i kök och restaurang samt en extra inspektion riktad mot dietköket. UT B I LD N I N G Utbildning för vårdpersonal • Inför uppdateringen av kostenhetens kostdata program utbildades vårdens personal i det nya beställningssystemet. • Vårdpersonal från alla verksamhetsområden har fått en lunchföreläsning om de senaste rönen och forskningsresultaten vad gäller mat och måltider för äldreomsorg och sjukvård. • Internutbildning i kostdataprogrammet AIVO. Utbildning för kostenhetens personal • Kostenhetens personal har under året utbildats i bl a livsmedelshygien och kostdataprogrammet AIVO. • Två kockar har medverkat i en inspirationsutbildning med nya tillagningsmetoder under ledning av stjärnkocken Andreas Hedlund, tidigare Årets kock och ansvarig för Nobelmiddagen 2013. • Intern utbildning om specialkoster. • Kökets kockar har genom inspirationsträffar provat ut nya recept och utvecklat tillagningsmetoder inom olika kategorier kött, fisk, fågel och vegetarisk mat. • Café- och köksbiträden har via inspirationsträffar tagit fram nya smörgåskoncept till caféet, exempelvis wraps och smörrebröd. • Deltagit i Livsmedelsverkets branschdagar med teman Måltider för äldre, Sjukhusmaten en viktig del av vården, Måltidsvärdar – framtids lösning. • Deltagit i Kost & Närings seminarier med tema Maten och klimatet om genmodifierad mat, matallergier och framtidens mat samt föreläsning om ledarut veckling med fokus på att leda i förändring. AVVI K E LS E R Kostenheten har fått in 13 avvikelser under 2015. Samtliga avvikelser kommer från verksamheterna på Kungsholmen. När det gäller antal synpunkter och/eller förbättringsförslag inkom totalt 27 förslag/synpunkter från verksamheterna. Alla avvikelser och synpunkter beaktas och åtgärdas av Kostenheten. 72 KONST, KULTUR OCH VÅRDMILJÖ Stiftelsen Stockholms Sjukhem bildades 1860 och 1867 färdigställdes den första vårdbyggnaden. 1891 tillkom en ny del som senare fick en tillbyggnad under tidigt 1900-tal. På 1990-talet byggdes ytterligare en byggnad, den del som idag inrymmer sjukvårdsverksamheten på Kungsholmen, och under 2013 invigdes Stockholms Sjukhems senaste tillbyggnad – det nya vård- och omsorgsboendet. Synen på vad som är ändamålsenliga lokaler har genomgått en stor förändring under de nära 150 år som stiftelsen har bedrivit verksamhet, men att erbjuda en god vårdmiljö har alltsedan starten varit centralt för Stockholms Sjukhem. I stiftelsens ändamål anges att Stockholms Sjukhem ska ”till vård emottaga af obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer”. Det ursprungliga syftet betonar att sjukhemmet ”skall vara så ordnadt, att det, så vidt ske kan, för de derstädes intagne ersätter saknaden af ett godt hem”, vilket har varit vägledande när nya byggnader har planerats och tillkommit under åren. Historiskt har många vårdinrättningar legat i storslagna parkmiljöer för att skänka en helande kraft. Stockholms Sjukhems fastighet på Kungsholmen är ett exempel på detta. I samband med uppförandet av den senaste byggnaden har Stockholms Sjukhems park, som har anor från 1800-talet, föryngrats och utvecklats. Under 2015 färdigställdes den sista etappen av parken vilket innebär att boende, patienter och närstående kan erbjudas goda möjligheter till utevistelse året om. KO N ST O C H K U LTU R Intresset för konst i vårdmiljö har funnits med sedan stiftelsens verksamhet startade. I samband med den senaste tillbyggnaden gjordes en medveten satsning på samtida konst. Förhoppningen är att konsten ska bidra till betydelsefulla och tilltalande upplevelser för boende, patienter, närstående, medarbetare och besökare, samt att konsten ska inspirera till kontemplation. Sammantaget representerar Stockholms Sjukhems konstsamling ett brett urval konstnärskap, tekniker och uttryck och innehåller flera betydande verk. På Stockholms Sjukhem finns ett uppskattat och väl besökt bibliotek. Biblioteket, som är placerat i huvud entrén, är en viktig del av sjukhemmets service genom att erbjuda en modern biblioteksverksamhet där patienter, boende, närstående och personal kan låna böcker, e-böcker och ta del av andra digitala tjänster. Stockholms stadsbibliotek driver biblioteket på uppdrag av Stockholms Sjukhem. VÅRA LOKALER Verksamheten på Kungsholmen drivs i egna lokaler. Stiftelsens äldsta byggnader, det gamla huset och länkbyggnaden mellan A- och B-huset byggdes om 2014 för att skapa ytterligare 42 moderna vårdplatser för sjukhusvård. I oktober 2015 blev det klart med ett tilläggsavtal för geriatrisk vård i dessa lokaler och under hösten har arbetet pågått med att utrusta och förbereda lokalerna för den verksamhet som startar i mars 2016. Stockholms Sjukhem tog över vaktmästeri, fastighetsdrift och teknik för stiftelsens fastigheter på Kungsholmen i egen regi under 2015. Servicetjänster såsom reception, städtjänster och bevakning är upphandlade och tillhandahålls av externa leverantörer. Verksamheten på Brommageriatriken drivs i hyrda lokaler och all internservice tillhandahålls av externa leverantörer. 73 IT I VÅRDEN IT-enhetens nio medarbetare ger stöd och support till cirka 1 200 användare och cirka 600 PC. Två medarbetare arbetar med systemförvaltning för vårt journalsystem samt med systemutveckling. På teknikgruppen arbetar tre personer med drift av vår infrastruktur. Tre av de nämnda medarbetarna är utbildade projektledare varav en är certifierad. Supportgruppen består av tre personer och levererar slutanvändarsupport samt hanterar beställningar av klientutrustning och telefoni. SYSTEM Under året har vi gjort förberedelser för införande av en molnbaserad lösning för samarbete och kontors program. Arbetet har bland annat omfattat riskanalyser och laglighetsprövning. För att kunna dra nytta av all den information om vårdproduktionen som skapas genom dokumentation i journalsystemet har vi utvecklat en Business Intelligenceapplikation. Applikationen gör det möjligt att ta fram statistik för bland annat kvalitetsparametrar men även för vissa medicinska samband samt processinformation. 74 INFRASTRUKTUR Kungsholmens och Brommas nätverksmiljöer har sammanförts till en gemensam miljö. Syftet var dels att förbereda användningen av molntjänster, dels att åstadkomma en standardiserad hantering av nätverksmiljön. För att hantera de växande datamängderna har backup-systemet bytts ut och flyttats till en lokal som är fysiskt separerad från serverrummet. Vi har också infört en ny lösning för off-site-backup till Bromma. Brommageriatrikens trådlösa nätverk har byggts ut för att skapa fullständig täckning i alla vårdlokaler. Det ger nya möjligheter med trådlös utrustning samt bättre service med trådlöst gästnät för alla patienter och närstående. PROCESSER Efter att ha anställt två nya medarbetare strax före sommaren har vi gjort en omorganisation av IT-enheten för att skapa tydligare ansvar och arbetsområden. Förändringen har gett ett större fokus inom respektive ansvarsområde och skapat en bättre långsiktighet och framförhållning speciellt för datordriften. Förvaltningsgruppen för TakeCare har skapat utbildningsfilmer för olika moment inom vårddokumentation. Filmerna finns tillgängliga på intranätet. Riskanalys har genomförts i flera steg för IT-området som helhet. I och med det har vi identifierat en del förbättringsområden för reservrutiner samt skapat underlag för kravställning för servicenivåavtal. 75 MEDICINSK REVISION Vid principalernas årsmöte i maj 2014 togs beslut om formen för medicinsk revision vid Stockholms Sjukhem. Till principalerna ska skriftligen redovisas resultaten av genomförd granskning av ett eller flera områden som utvalts till fördjupad medicinsk revision. Det kan gälla en nyetablerad verksamhet, verksamhet med hög risk eller verksamhet där den medicinska kvaliteten är osäker. Det övergripande ändamålet är att stödja utvecklingen av den medicinska kvaliteten inom Stockholms Sjukhem. Som grund för den medicinska revisionen har Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen; SOSFS 2011:9), God vård – verktyg för uppföljning och utvärdering (Socialstyrelsen), 76 samt Medicinsk kvalitetsrevision – ett instrument för att förbättra den medicinska verksamheten (Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet) använts. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, ges i rimlig tid, vara jämlik, patientorienterad samt utnyttja resurserna effektivt. Enheten för yngre med demenssjukdom valdes för medicinsk revision år 2015. Enheten är ny sedan våren 2013 då den nya vårdbyggnaden stod klar. Verksamheten, som erbjuder såväl boende som vård, regleras av individens enskilda avtal för sitt boende samt vårdavtal med Stockholms läns landsting när det gäller läkarinsatser, vilka erbjuds genom vårdval. Boende för yngre personer med demenssjukdom finns även i Nacka, Bromma, Stora Sköndal samt Tensta (under nedläggning) och Skarpnäck. Som underlag för den medicinska revisionen redovisades bl a processer och kvalitetsuppföljningssystem för enheten samt arbetsmetoder för årlig kvalitetsrevision. Skriftliga (IT-baserade) dokument som beskriver detta är tydliga, väl täckande och lättförståeliga. De kompletteras med skriftliga riktlinjer för praktiska utföranden, t ex för fall, trycksår och nutrition. Dessutom finns ytterligare ett antal skriftliga dokument med riktlinjer, såsom Handbok för omhändertagandet av avlidna inom Stockholms län och Barn som är närstående (Stockholms län). För att erhålla en fördjupad kunskap om verksamheten vid enheten har enhetschef, sjuksköterska, undersköterskor, aktivitetsansvariga, fysioterapeut och arbetsterapeut intervjuats. Undertecknad har även beretts tillfälle att följa personal i det praktiska arbetet vid boendet (under medicinsk sekretessförbindelse). Intervjuer med de boende var inte möjliga. Intervju med två nära anhöriga genomfördes. Boendet för yngre personer med demenssjukdom ingår i verksamhetsområdet äldreomsorg. Verksamheten rymmer sammanlagt 99 lägenheter. Vårdformen har alltså två huvudmän, dels landsting, dels kommun. Målgruppen är personer under 65 år med demenssjukdom som har behov av vård- och omsorgsboende. Biståndsbeslut erfordras samt att kommunen eller stadsdelen skriver avtal med Stockholms Sjukhem. Varje person har ett eget kontrakt på sin lägenhet. Anledning till demensen kan vara hjärntumör, alkoholskada, frontallobsdemens (vanligast), Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, ALS mm. I boendet bor för närvarande två kvinnor och sju män, medelåldern är 60 år. Hittills har enheten, som består av nio lägenheter, varit fullbelagd med väntande kö och omsättningen har varit låg. Vid boendet tjänstgör, förutom enhetschefen som är sjuksköterska, över dygnet sammanlagt en Silviasjuksköterska, femton undersköterskor varav fyra är Silviasystrar och två har specialistutbildning från yrkesskola och en är mentalskötare. Enheten delar arbetsterapeuter (två) och fysioterapeuter (två) samt aktivitetsansvariga (två undersköterskor) med övriga enheter inom vårdoch omsorgsboendet. Detta gäller även en Silviasyster (undersköterska) som arbetar med utbildning, utveckling och reflektion, handledning samt närståendestöd individuellt och i grupp. Personalen önskar tillgång till vårdhund för de boende. All vårdpersonal samt fem administratörer har genomgått BSPD-utbildning (Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens). Läkare finns som en del av teamet, vid ronder en gång per vecka samt vid behov. Läkarkontinuiteten, som är mycket viktig, har tidigare brustit men fungerar nu bra. Läkaren ombesörjer bl a läkemedelsordinationer, läkemedelsgenomgångar samt samtal med närstående om medicinska frågor och palliativ vård. Vård och omsorg ges enligt den vårdfilosofi och de värderingar som lärs ut vid Silviahemmet, en stiftelse som samarbetar med Sophiahemmets Högskola. Flera i teamet har utbildats till Silviasystrar. Det innebär bland annat kunskap i rätt bemötande, förmåga att tolka svåra symtom, läsa av den boende, röra sig lugnt, vara med den boende hela tiden samt att delta i s k pedagogiska måltider. Detta genomsyrar arbetet vid enheten. Arbetsuppgifterna är personcentrerade. Då Stockholms Sjukhem har valts som vård-och omsorgsgivare tas en levnadsberättelse fram och man gör ett hembesök före inflyttning för att kunna stödja den boende på bästa sätt. En yngre demenssjuk har ofta mycket fysisk energi varför det är viktigt att få röra på sig och vistas utomhus. Det finns även ett stort behov av särskilda aktiviteter för de boende såsom exempelvis sång, musik, dans, besök i affärer för personliga inköp, besök på konserter och teater. En av de boende har av kommunen beviljats ledsagningstid för besök utanför Stockholms Sjukhem, något som personalen anser vore önskvärt för flera. Vid enheten finns väl utvecklade dagsrutiner där var och en i vårdteamet har sin uppgift. Teamträffar, inklusive fysioterapeut och arbetsterapeut, kring enskilda boende sker regelbundet och fungerar väl. På grund av kognitiv svikt hos vårdtagaren är det svårt med hjälpmedel och även med viss funktionsträning. ADL-status uppdateras minst var 6:e månad. Gällande begränsnings- och skyddsåtgärder (grindar, rörelselarm m m) för boende ordinerar sjuksköterska och upprättar vårdplan vilken revideras minst var tredje månad. Samtycke vid begränsningsåtgärd finns dokumenterat till 100 procent. Kontaktperson (undersköterska) upprättar en genomförandeplan, utifrån biståndsbeslut, i samråd med den boende eller närstående. Ett väl sammansvetsat team med ett gemensamt förhållningssätt är viktigt varför en Silviautbildad undersköterska har teamutveckling som särskild uppgift. Vård- och omsorgsdokumentationen sker i flera datasystem. Personalen har läsbehörighet i TakeCare, sjuksköterskor och undersköterskor dokumenterar i SafeDoc. HSL-dokumentationen görs av sjuksköterska och SoL-dokumentationen av undersköterska/kontaktperson. Pascal används för läkemedelslistor och Apodos för välinställd medicinering. Aktuellt är att även ingå i 77 Senior Alert. Registrering sker även i BPSD-registret för samtliga boende. Undersköterskorna var till en början något ovana vid dokumentationen men vid revisionstillfället visade sig dokumentationen i de olika systemen fungera väl. Via TakeCare får läkare/sjuksköterska kännedom om resultat av ordinationer givna vid besök vid sjukhus. Detta gäller dock inte det närmaste sjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus, som dokumenterar i annat datasystem (Cosmic). Information därifrån måste därför ske per post vilket inte alltid fungerar. Detta utgör en påtaglig säkerhetsrisk för den medicinska vården. För såväl vård som omsorg finns skriftliga, IT-baserade processbeskrivningar och direktiv till stöd. Checklista Demens, som bygger på de nationella riktlinjerna, följs. Dessa är väl kända av personalen och efterlevnaden befinns vid revisionstillfället vara god. Den boende har sin lägenhet om ett rum, med pentry och badrum med tvättmaskin, längs en korridor. Korridoren ger sjukhuskänsla varför såväl de boendes anhöriga som personalen hade önskat en annorlunda lokalutformning. I övrigt är lokalerna moderna och ändamålsenliga. En lugn stämning med kända vardagsrutiner för de boende var påtaglig vid revisionstillfället. Måltider intas gemensamt. Det finns alltid personal i korridoren. I direkt anslutning finns en mycket uppskattad och använd stor egen trädgård för utevistelse och fysisk aktivitet. Intervjuade anhöriga var mycket nöjda med den givna vården och omsorgen. Tidigare oro för sin närstående sjuka var nu bytt till lugn med förtroende för den givna vården och omsorgen. De känner sig invol- verade och väl bemötta. Maten är bra. Kupp-enkät till såväl boende som till närstående genomförs årligen och uppvisar positiva resultat. En Silviasyster arbetar med närståendestöd, individuellt eller i grupp. Det finns en särskild grupp för unga närstående, 16–30 år. Stöd finns även via Facebook och webbplats. För barn som närstående finns läger. Kompetensutveckling sker enligt riktlinjer för Stockholms Sjukhem. Särskild utbildning gällande demens finns vid Silviahemmet samt vid yrkeshögskola. All personal genomgår nu Att leva med demens vilket utgör en bas för enheten att bli Silviacertifierad. S AM M AN FAT T N I N G Enheten för yngre med demenssjukdom är en relativt ny enhet. Personalgruppen utgör ett välfungerande team med väl utformade rutiner. De arbetar efter den vårdfilosofi och de värderingar som lärs ut vid Silviahemmet. Närstående till vårdtagare är nöjda och känner trygghet med vården och omsorgen där respekten för den enskilde, vårdens kvalitet, kontinuiteten i vården och omsorgen samt det stöd de erbjuds särskilt framhålls. Personalen bedöms ha goda kunskaper och färdigheter för sina arbetsuppgifter. De har goda möjligheter till kontinuerlig allmän och yrkesspecifik kompetensutveckling. Kunskap om och följsamhet till styrande dokument är stor och styrande avtal efterlevs. Enheten för yngre med demenssjukdom bedöms ur medicinsk synpunkt vara en mycket väl fungerande enhet vid Stockholms Sjukhem. Uppsala 18 januari 2016 Anne-Marie Pernulf Specialist i Allmänmedicin Medicinsk revisor vid Stockholms Sjukhem 78 De patienter och boende som medverkar på bilderna har själva eller via närstående samtyckt till publicering av bilderna. Detsamma gäller medarbetarna på bilderna. Stort tack till alla för er medverkan! Foto: Alexander Ruas Foto sid 73: Åke E:son Lindman Design och produktion: Åsa Kax Tryck: Tryck & Rit, 2016 79 Stockholms Sjukhem, Box 12230, 102 26 Stockholm Besöksadress: Mariebergsgatan 22, Telefon 08-617 12 00 Brommageriatriken, Box 3084, 161 03 Bromma Besöksadress: Follingbogatan 32, Telefon 08-687 50 00 www.stockholmssjukhem.se 80
© Copyright 2024