Livsviktigt nr 2 2015

LIVSVIKTIGT
|
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING
NUMMER 2 2015
Ljuset på
studenterna
Satsning på kunskap i geriatrik
Studenter en kvalitetsstämpel
Nyinrett för
studenterna
Emilie Vinberg
och Khadija
Farah.
NYTÄNKANDE
GER BÄTTRE STÖD
FÖR MULTISJUKA
HÖFTFRAKTUR
KAN UNDVIKAS
GENOM KUNSKAP
MEDIYOGA
GER LOVANDE
RESULTAT
Det handlar
om drivkraft
Innovativt
på Brommageriatriken.
AUTONOMY, mastery and purpose.
Jag brukar säga att
det får ögonen att
glittra på människor som arbetar i vården.
Det handlar om våra inre drivkrafter. Att
vilja göra skillnad för människor genom
att använda sin kompetens i mötet med
patienter, boende och närstående.
I en rapport från Sveriges kommuner
och landsting (SKL) berättar Ahmad, 20
år, varför han läser vård- och omsorgs­
programmet: ”Jag vill göra något viktigt och
bra och hjälpa andra”. Hans chanser att
få ett meningsfullt arbete är goda. De närmaste tio åren behövs drygt 200 000 nya
medarbetare i vård och omsorg enligt SKL.
LEDARE
ALEXANDER RUAS
VÄGEN TILL JOBB går via utbildning.
Stockholms Sjukhem är med och tar
ansvar för framtidens medarbetare bland
annat genom att ta emot studenter för
praktik. I det här numret av Livsviktigt
berättar vi om våra satsningar på en bra
studentverksamhet.
Du kan också läsa om Brommageriatrikens bedömningsteam som gör hembesök hos sjuka äldre efter utskrivning. Vi
berättar om ny forskning som kan bidra till
att förebygga frakturer. Du får möta Kim
Westmoquette som brinner för mediyoga
och krönikör Christel
Kvant, författare och
journalist med trädgård
som specialitet.
ELISABET WENNLUND
SJUKHUSDIREKTÖR
Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon
08 - 617 12 00 E-post [email protected]
Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig
utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro
Produktion Kamlin Kommunikation AB
Layout: Katrin Uddströmer Omslagsfoto
Håkan Lindgren
Tryck Danagårds Litho
ISSN 2000-9119
2 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT
Nominerade till Guldskalpellen
Hembesök bra uppföljning
Patientvägledare och bedömnings­
team är ett stöd för äldre multisjuka
som skrivits ut från Brommageriat­
riken. Nu har arbetet med att skapa
ökad trygghet nominerats till utmär­
kelsen Guldskalpellen.
Brommageriatriken har sedan januari
2014 arbetat på ett nytt sätt för en trygg,
tillgänglig och säker vård för de mest
sjuka äldre i området. En patientvägledare och ett bedömningsteam med
läkare och sjuksköterska följer upp
patienter med hög risk för återinläggning.
Sedan starten har över 800 patienter
följts upp efter utskrivning. Cirka 200
har fått hembesök.
– Många har svårt för att ta in information när de ska hem och har därför
en hel del frågor när vi besöker dem i
hemmet, särskilt kring läkemedel,
säger läkaren Carina Metzner som
arbetar i teamet sedan årsskiftet.
– Det är mycket värdefullt att se hem-
miljön. Där blir mötet på patientens
villkor på ett helt annat sätt än i sjukhusmiljön. De patienter jag mött säger
att det känns tryggt att någon kommer
hem och ser hur det verkligen är.
Hembesöken leder ofta till att teamet
tar kontakt med både kommunen och
vårdcentralen för att den fortsatta
vården och omsorgen ska bli så bra som
möjligt. Teamet, som också kan fungera
som en länk till hemsjukvården och
primärvårdsrehab, håller kontakt med
patienterna i 30 dagar efter utskrivning. Patienterna får också ett telefonnummer dit de eller deras anhöriga kan
ringa.
– Vi i teamet har upplevt en enorm respons från patienterna. De säger att det
känns tryggt och säkert att vi följer upp
dem i hemmet. Att vi även har blivit
nominerade till tidningen Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen känns
extra roligt, säger Carina Metzner.
TEXT ULLA-KARIN HÖYNÄ
FOTO ALEXANDER RUAS
Studie kartlägger höftfrakturer
Tredjedel av fallen kan undvikas
Varje år bryter 18 000 svenskar höft­
en och äldre som drabbas kan ha
svårt att komma igen. Breiffni Leavy
har bidragit till kunskaper som kan
förebygga frakturer.
FoUU
Tillsammans med
Norge ligger Sverige i
världstoppen när det
gäller förekomsten av
höftfrakturer.
– Ingen vet varför det är så, säger
Breiffni Leavy, fysioterapeut på Brommageriatriken som i början av maj
doktorerade inom just höftfrakturer
vid Uppsala Universitet.
De flesta som bryter höften gör det
i samband med ett fall. Genomsnitts­
åldern för drabbade kvinnor är 83 år
och för män 79 år.
– Större delen av forskningen kring
höftfrakturer har fokuserat på benstyrka och läkemedel mot osteoporos,
det vill säga benskörhet, men det är
mindre än en tredjedel av alla som
bryter höften som har osteoporos. Samtidigt vet vi att över 95 procent av alla
höftfrakturer föregås av ett fall, men vi
vet inte så mycket om dessa fall.
I sin forskning har Breiffni Leavy därför
kartlagt samtliga höftfrakturer i Uppsala län under ett år. Fall visade sig vara
vanligast på dagen, då man normalt är
mest fysiskt aktiv.
– Men boendeformen spelade in,
eftersom den speglar hälsotillståndet.
Den tredjedel av patienterna som kom
från vårdboenden ramlade lika mycket
på natten.
Hon såg också ett samband mellan
medicinering och frakturer.
– De som tog psykofarmaka hade dubbelt så hög risk att falla nattetid som
övriga, oavsett var de bodde. Psykofarmaka, som sömntabletter, påverkar en
persons förmåga att koordinera sina
rörelser, vilket delvis skulle kunna
förklara detta mönster.
En del av studien gällde hur själva
fallen gick till.
– De med sämst fysisk funktion tenderade att falla under en förflyttning.
Ibland förklarades fallet utifrån fysiska
symptom, som yrsel, men de flesta
uppgav att någon miljörelaterad faktor,
som en trottoarkant, orsakade fallet. De
allra piggaste föll när de tog risker, som
att gå på is eller snö.
Breiffni Leavy framhåller att det är
viktigt att fråga äldre patienter, inte
bara de med fallrelaterade skador, om
de har fallit tidigare och i så fall om
omständigheterna. Inom vårdboenden
kan man ta fasta på att fall och höftfrakturer är vanligare nattetid, och kanske
ändra sina arbetsrutiner eller den
fysiska miljön.
Intressant är också att kartlägga
medicineringen och informera om
risker med den. Samt, framför allt, föra
fram att fysisk aktivitet och träning
minskar fallrisken.
– Även efter 90 kan man bli starkare
och få bättre balans. Forskningen visar
att 30 procent av alla fall kan förhind­
ras. Att ta det lugnt är inte det bästa
sättet att inte falla igen. Tvärtom.
Tidigare studier har konstaterat att
människor vill se sig själva som starka
och självständiga.
– Därför är den bästa motivationen
för en stärkande promenad kanske inte
hälsoaspekten, utan att det är skönt att
komma ut i naturen eller trevligt att
umgås med vänner.
TEXT ANNELI KAMLIN
FOTO CHRISTIN PHILIPSON
FYSIOTERAPEUTEN Breiffni Leavy vid Brommageriatriken har disputerat vid Uppsala Universitet i ämnet höftfrakturer. Hon studerade till fysioterapeut, det vill säga sjukgymnast, vid Trinity
College i Dublin, där hon har sitt ursprung.
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 3
TEMA | LÄRANDE
RUM FÖR
LÄRANDE
Kvaliteten på framtidens vård avgörs av att dagens
unga tas till vara. Stockholms Sjukhem gör nu en
extra satsning på att ta emot studenter vid Brommageriatriken genom särskilt utformade lokaler.
TEXT ANNELI KAMLIN FOTO HÅKAN LINDGREN
STOCKHOLMS SJUKHEM tar ett stort
ansvar för utbildning av kommande
generationer medarbetare i vården.
– Vi har visionen att erbjuda landets
bästa vård och omsorg inom våra specialområden. Med det följer att vi är en
utpräglad kunskapsorganisation med
akademiska ambitioner. För att kunna
erbjuda en bra vård behöver vi vara på
tå när det gäller nya rön. Att göra som
man alltid har gjort räcker inte, säger
Åke Seiger, professor och chef för Stockholms Sjukhems enhet för forskning,
utbildning och utveckling, FoUU.
– En vårdenhet som ägnar sig åt utbildningsinsatser kan hålla högre kvalitet än andra. Patienter och anhöriga hos
oss som ser studenter i lokalerna kan
därför se det som en kvalitetsstämpel.
Många unga som studerar till vårdyrken kommer till Stockholms Sjukhem
för sin period av verksamhetsintegrerat
lärande (VIL), ett begrepp som ersätter ordet praktik. Det innebär att de
får tillämpa sina kunskaper och lära
sig praktiska handgrepp, vägledda av
handledare med högskoleutbildning i
pedagogik.
– Vi lägger stor vikt vid pedagogisk
utbildning. Att vara en duktig sjuksköt­
4 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT
erska är inte samma sak som att kunna
lära ut, säger Åke Seiger.
Utbytet är ömse­sidigt.
– Studenterna är oerhört viktiga för
oss. Utöver att de utgör den viktigaste
rekryteringsbasen för framtiden ger de
oss nya kunskaper. Genom att handleda
studenter vidgar våra medarbetare sina
perspektiv. Vi får många förbättringsförslag som vi tacksamt tar emot, säger
Helena Leveälahti, utbildningsstrateg
vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet.
Ett aktuellt exempel på att Stockholms
Sjukhem satsar på studenter är de nya
lokaler som invigdes vid Brommageriatriken den 29 april i samband med en
temadag om forskning, utbildning och
utveckling.
En allmän upprustning av lokalerna,
mobila arbetsplatser för studenter, bärbara datorer och bibliotek ingår i satsningen. Stockholms läns landsting har
bidragit med en halv miljon kronor i
projektmedel, som ett led i ambition­en
att höja kvaliteten på och utöka rekryteringsbasen inom den geratriska vården i Stockholm.
– Vi är mycket glada för detta. Att
LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA
För ömsesidigt utbyte. Ammis Lübcke, mitten - Att ha fullt
upp är bäst
Någon kommer in och ställer
en nyuppackad röd lampa på en
hylla vid den blågröna väggen.
Finputsningen av inredningen
pågår fortfarande i de nya loka­
lerna för praktiserande studen­
ter på Brommageriatriken.
är adjungerad klinisk adjunkt vid Brommageriatriken för studenterna Khadija Farah, t v, och Emelie Vinberg under deras verksamhetsintegrerat lärande.
Khadija Farah studerar till sjuksköterska
på Karolinska Institutet och har hunnit
med några dagar verksamhetsintegrerat
lärande på Brommageriatriken.
– Praktikperioden är totalt sex veckor.
Det är den allra sista jag har före examen, berättar hon.
– Jag trivs bra här på Brommageriatriken. För mig är bemötandet det
allra viktigaste på praktiken. Jag vill att
personalen ska ta mig på allvar och låta
mig använda de kunskaper jag har.
Khadija Farah ser sig uppskattande
omkring i de nya lokalerna, som hon ser
för första gången. Här skapas en attraktivare lärmiljö för studenterna, ett eget
utrymme att gå till för att exempelvis
kunna gå undan för att läsa på om någon fråga som dykt upp under dagen.
– Det blir fint, och tanken med att ha
en särskild plats för studenterna är bra.
En av de andra studenterna på plats
är Emelie Vinberg. Precis som Khadija Farah går hon sjätte terminen på
sjuksköterskeutbildningen.
– Praktiken är jätteviktig. Det är där
man lär sig hur det egentligen är att jobba
som sjuksköterska. Att samarbeta med
kolleger i andra yrkesgrupper känns
självklart, det gör man hela tiden på
avdelningarna, säger hon.
– Det roligaste är att kunna arbeta
självständigt, utan att någon säger till
vad som ska göras. Då får man också
bekräftelse på att man lär sig mer och
mer för varje termin. Att ha fullt upp att
göra känns bäst.
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 5
STOCKHOLMS SJUKHEM
I ALMEDALEN
Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Stockholms Sjukhem ett rundabordssamtal tillsammans med Statens
medicinsk-etiska råd (SMER). Temat kommer att vara ”Robotar och teknik i vården”.
Vi diskuterar bland annat hur individen
och vården kan dra nytta av tekniska innovationer och vilka etiska frågeställningar
som användningen av ny teknik väcker.
Seminariet hålls måndag den 29 juni
kl.14.00-15.45, platsen är Hälsodalen,
S:t Hans Café på S:t Hansplan 2.
Studenterna är ett viktigt inslag i Stockholms Sjukhems verksamhet.
erbjuda verksamhetsintegrerat lärande
är en medveten och viktig satsning för
oss som privat, idéburen vårdgivare,
säger Mats Brådman, verksamhetschef
på Brommageriatriken.
Studenter av olika professioner under­
sköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder
och läkare – tar lärdom och hjälp av
varandra för att ge patienten den vård
och omsorg som krävs.
– Vi vill underlätta och stimulera interprofessionellt lärande och verka för
att evidensbaserad kunskap och nya rön
kommer både studenter och vården till
del. Det kan ske bland annat genom
gemensamma kontaktytor, säger
Helena Leveälahti.
Vid Brommageriatriken arbetar fysio­
terapeuten Ammis Lübcke som även är
FAKTA
adjungerad klinisk adjunkt, AKA. En
AKA har utbildning minst på magister­
nivå och i uppdrag att planera inför
och introducera studenter till verksamhetsintegrerat lärande och fungera
som länk mellan den kliniska och den
akademiska världen.
– Jag tar hand om alla våra studenter
på medellånga utbildningar, oavsett
inriktning. Det handlar om sjuksköterskor, logopeder, fysioterapeuter och
arbetsterapeuter, berättar hon.
Med AKA-funktionen i verksamheten
skapas förutsättningar för en högre
akademisk nivå i det verksamhetsintegrerade lärandet, samtidigt som den
anställda personalen stöttas i sitt arbete
i förhållande till studenterna.
– Till mig kan studenterna alltid
vända sig, säger Ammis Lübcke.
Studenter
Stockholms Sjukhem erbjuder varje år cirka 1000 studentveckor, det vill säga kliniska
utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande, samt ger utrymme för AT- och STtjänstgöring för läkare. För att ta emot dessa finns cirka 100 handledare med högskoleutbildning i pedagogik. Studentsamarbetet gäller Ersta Sköndal Högskola, Karolinska Institutet,
Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola. Inom Stockholms Sjukhem finns tre
adjungerade kliniska adjunkter (AKA): Ammis Lübcke, Brommageriatriken; Nina Argelander,
Palliativt Centrum samt Ingrid Wenström Lund, Rehabilitering och primärvård.
Som vårdgivare ansvarar vi för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet
och det innehåll som beskrivs i kursplanen för respektive utbildning.
6 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT
Ett samverkansprojekt ska hjälpa
hjärnskadedrabbade.
BÄTTRE STÖD TILL
STROKEDRABBADE
Afasiföreningen i Stockholms län har
beviljats medel från Allmänna arvsfonden
för ett treårigt projekt som kallas Stroke/
HjärnskadeForum (SHF). Det är ett sam­
verkansprojekt mellan offentligt finansierade vårdgivare, fristående aktörer
och ideella organisationer. Syftet är att
uppnå bästa möjliga stöd för personer
med stroke eller förvärvad hjärnskada och
deras anhöriga. Stockholms Sjukhem är
en av vårdgivarna som deltar i projektet.
MEDICINSK FOTVÅRD PÅ
HUSLÄKARMOTTAGNINGEN
Stockholms Sjukhems husläkarmottagning på Kungsholmen
erbjuder medicinsk fotvård för patienter med
fotbesvär. Behandlingen anpassas efter
individuella behov och
personliga önskemål. Fotvårdsspecialisten Eden Fisshazion tar emot patienter
både med och utan remiss.
EN GOD
KRAFT
MEDARBETARE
KIM WESTMOQUETTE
Den uråldriga indiska yogan hör
till det senaste inom sjukvård och
rehabilitering. Mediyoga används
alltmer på Stockholms Sjukhem.
Fysioterapeuten Kim Westmoquette
är en pådrivande kraft bakom
satsningen.
Y
oga gör oss mjukare i kroppen, ger bättre balans, sömn
och matsmältning. Det är känt
bland utövarna. Men nyare
forskning har även påvisat en
rad andra positiva medicinska effekter,
till exempel sänkt blodtryck.
– Goda resultat på bland annat
hjärtpatienter har konstaterats. Flera
studier har också visat att yoga kan
lindra utbrändhet och smärtsymtom,
säger Kim Westmoquette.
Kärleken förde henne från England
till Sverige för tio år sedan. Hon utbildade sig till sjukgymnast och började
på Stockholms Sjukhem 2010. Nu har
hon licens för den internationella
titeln fysioterapeut.
Intresset för yoga och meditation har
hon haft länge och hon blir alltmer
övertygad om yogans betydelse för häls­
an. I vintras reste hon till Indien för att
lära sig mer om yoga och ayurveda, den
indiska läkekonsten. Hon utbildar sig
nu till yogaterapeut på Mediyogainstitutet i Stockholm.
Mediyoga – som medicinsk yoga numera
kallas – utövas oftast sittande eller
liggande och bygger på yogaformen
kundalini, som har fokus på andning
och det mentala.
– När alla sju så kallade chakran,
energipunkter, längs ryggraden berörs,
påverkas energin i kroppen, säger Kim
Westmoquette.
Plötsligt frågar hon om vi kan avbryta
intervjun för en tre minuters andningsövning. Jag sluter ögonen och följer
hennes lugna instruktioner.
– Så här börjar vi våra möten här på
primärvårdsrehab numera. Det minskar stressen och frågorna kan avhandlas mer effektivt, förklarar hon.
Jobb: Fysioterapeut på Stockholms Sjukhems primärvårdsrehab
Uppväxt: I England. Flyttade till Sverige
som 22-åring.
Intressen: Ayurveda, yoga, meditation
och mindfullness. Tränar zumba och träffar
vänner. Älskar att resa. Förutom Indien, till
exempel Vietnam och Tanzania.
I dag finns inom Stockholms Sjukhem, inklusive Brommageriatriken,
totalt 15 yogainstruktörer, en på varje
avdelning och tre på primärvårds­
rehab, de flesta är arbetsterapeuter eller
sjukgymnaster, några undersköterskor.
Nu pågår en utvärdering. Patienter som
deltar i yoga får delta i en enkät.
– Men vi har redan fått positiv feedback. En av mina patienter med ut­
brändhetssyndrom har minskat sin
stress radikalt och en patient med
smärtproblematik mår nu ”som en
prins” dygnet efter yogan.
TEXT TOVE GYLLENSTIERNA
FOTO CHRISTIN PHILIPSON
LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 7
AVSÄNDARE
Stockholms Sjukhem
Box 12230
102 26 Stockholm
Ladda med livskraft
Praktiska
erfarenheter
ska spridas.
Kunskapsbank för palliativ vård
Stockholm har fått ett palliativt kunskapscentrum. Centret finansieras av landstinget och åtta kommuner i Stockholms län.
– Svårt sjuka och döende patienter med till exempel smärta eller oro
kan ofta erbjudas effektiv hjälp. Det är den typen av praktisk, kunskapsbaserad erfarenhet vi vill sprida till alla som vårdar människor med palliativa vårdbehov, oavsett ålder, diagnos eller vårdform, säger professor
Peter Strang, vetenskaplig ledare för Palliativt kunskapscentrum.
FOTOTÄVLING MED TEMA PALLIATIV VÅRD
Tidskriften Palliativ vård har utlyst en öppen fototävling. Personliga tolkningar och nya infallsvinklar som kan illustrera palliativ
vård och döden efterlyses. Ett urval av fotografierna kommer ställas ut på den 4:e Nationella Konferensen i Palliativ Vård i Malmö
mars 2016. Vinnarna av 1-5 pris kommer också att publiceras i
tidskriften Palliativ vård. Vill du bidra? Lågupplösta bilder skickas
senast den 15 augusti 2015 till [email protected]
Trädgårdsprojekt på gång
Vid Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende finns en stor
park och en trädgårdsterrass. Parken och terrassen ger boende
möjlighet att vistas ute året om. Nu ska trädgården införlivas än mer i
vård- och omsorgsboendets sätt att arbeta.
– Vi vill utnyttja trädgårdens möjlig­
heter i det dagliga arbetet. Genom
projektet vill vi uppmärksamma alla
på nyttan av aktiviteter i trädgård­
en, både för att upprätthålla
fysiska och psykiska funktioner
och för att ge rekreation och
stimu­lans oavsett årstid och väder, säger Jarek Raubo, Silviasyster på vård- och omsorgsboendet.
KRÖNIKA
ALLT DETTA LEVANDE. Så snart vi tar
ett steg ut i trädgården pågår det för
fullt runtomkring oss: koltrastens
sång från högsta trädtoppen – det
finns nykläckta ungar i närheten; fjärilarnas fladdrande
på jakt efter söta nektar i lavendel och blommande
oregano; penséernas övertydliga försök att locka pollinerande insekter med färdriktningspilarna målade i sina
små söta ansikten…
Dofterna, ljuden,
färgerna – det är en nåd
för alla sinnen att få vara
omgiven av en trädgård.
Det finns mängder av
vetenskapliga undersökningar som fastslagit det
vi redan instinktivt visste: hur bra vi mår i det
gröna. Stresshormoner
och adrenalin sjunker till hälsosamma nivåer. Axlarna
släpps ner, andetagen blir djupa och lugna, när vi sam­
andas med träd och blommor.
Det är en nåd
för alla sinnen
att få vara i en
trädgård.
VAD ÄR DET DÅ som gör att livet känns lättare ansikte
mot ansikte med en blomma?
Kanske är det för att vi delar det mest grundläggande.
Vi föds hjälplösa och sårbara, men laddade med livskraft.
Vi blommar upp, dricker livet i djupa klunkar, vi mognar, vissnar och vi dör. Så ser livets villkor ut, vare sig
man är en ros, en humla, en koltrast eller en människa.
För de flesta levande varelser är livet kort och intensivt;
kanske bara en enda solig och blommande säsong. Vi
människor har fått förmånen att leva längre. Så länge att
vi hinner lära oss förstå hur livet går i cykler.
Hur det som försvinner lämnar
efter sig frön till nytt liv. Minnen,
spår; en del tydliga, en del
obemärkta, följer med in i
framtiden.
Som maskrosfröet som
just lyftes av en vindpust,
och som bara du såg.
CHRISTEL KVANT
är författare, journalist
och fotograf med inriktning på trädgård.