1. No category

20 ORIENTERINGSKLUBBEN RAVINEN NACKA 09
Rosen-lövet
Ett språkrör för ravinarnas liv och leverne
Torsdagen den 10 december #3 2009 Årgång 49
1
Medlemsorgan för
OK Ravinen
Adress:
Box 4033
131 04 Nacka
Manusstopp
Preliminära:
7:e juni
16 augusti
1 december
Ansvarig utgivare:
Ingrid Bruce, 81 99 33
Redaktion:
Ingrid Bruce
Gustav Bergman
Anette Önerud
Linn Robertsson
TELEFON/WEBB
OK Ravinens pg 16 67 23 -7
Tel klubbstugan 773 46 16
Hemsida: www.ravinen.org
KONTAKTPERSONER
Träning:
Ann Bergman, 39 32 58
Tävlingsanmälning:
Anna-Karin Rahlén, 712 17 06
Elitkontakt
Kent Bergman, 39 32 58
Ungdom:
Magnus Hellgren, 070 682 55 28
Kartor:
Lars Forsberg d.ä, 070 548 13 09
Medlemsfrågor och -register:
Ingrid Bruce, 81 99 33
Hemsidan:
Lars Forsberg dy , 716 42 30
Supporterlotteriet:
Pg 86 46 92-9
Marita Axelsson, 722 71 55
Bokning av klubbstugan:
[email protected]
Klubbkläder:
Anita Rinnbäck, 747 14 18
Omslag:
Kontroll på sanddyn i Danmark
Reds Ruta
Nu äntligen ett julnummer.
Vi har ju väntat ett helt år!
Och Red har fått tillökning
(nej, inte så! Linn R ska
vara med och hjälpa till
bara) så nästa nummer är
förhoppningsvis
extra
tjockt. Bastubyggandet har
tagit fart igen då styrelsen
har bestämt att proffsen på
ByggMård ska ta hand om
det. Men här lämnar oss då
en ny frågeställning: Vad
ska hända med
de
nuvarande omklädningsrummen? Red har hört att
det planeras att bli förrådsutrymmen, men på klubbmötet den 3:e december
tog
R-L’s
utsända
(Gustav) upp ett eget
förslag:
ett
av
de
nuvarande omklädningsrummen kan bli ett gym!
Utmärkt för alla mörkertrötta eller skadade som
ändå vill vara med på
torsdagarna.
Men
till
våren, värmen och bastun
är det ännu långt. Träna på
flitigt till dess alla
klubbkompisar!
God Läsning och Gott
Nytt Nummer av RosenLövet!
/ Anette, Gustav, Linn &
Ingrid
Skicka era bidrag till
Rosen-Lövets redaktion
Maila:
[email protected]
eller
[email protected]
2
25manna – Västerhaninge
Av: Gunnar Johansson Falk
Årets 25manna var ett fantastiskt arrangemang men med otroligt
mycket jobb bakom.
Man kan skriva mycket om organisation, planering och förberedelser
men jag skall inte tråka ut er med tråkig fakta utan fokusera på ’Just
In Time’ för det var så det mesta löstes. Trots all planering så var det
mycket som blev klart i sista minuten. Vet man bara att man har bra
ansvariga på alla poster så kan man vara lugn så länge saker går
framåt och det finns en planering. Vissa ansvariga är
helt grymma i sin planering, Perra t.ex. man behöver
aldrig oroa sig för speakerservicen, i god tid kommer
det en minutiös planering. Och på själva
tävlingsdagen är han världens bästa skogspeaker,
han känner ju igen varenda löpare, det spelar ingen roll om det är en finsk
H45a eller en elitungdom från Småland. Andra gruppansvariga hör knappt av
sig och planeringen ligger still fram till sista veckan men Just-In-Time så löser det sig.
Ytterligare andra tar på sig uppgifter men får i slutändan göra en massa andra saker. Dick
Swan skulle bygga dusch men det slutade med att han fick stabilisera marken på TC och
hantera transporter på gärdet. Sponsring var en katastrof sex månader innan tävlingen då de
faktiska bidragen var värda 0 kronor. Men Just-In-Time så löste sig allt, på tävlingsdagen var
det ett fantastiskt utfall, även om det sista beslutet om sponsrig, formellt kom, först onsdagen
efter tävlingen.
Ola såg risken med planeringen och förstod att det skulle bli lite stressigt på slutet så han fick
oss alla att lova att vad som än hände så skulle vi hålla humöret uppe och inte bli arga på
varandra. Det kom väl till pass på fredag natten när vi slet med de sista förberedelserna, saken
blev inte bättre av att det
var flera minusgrader på
natten, fållor var för
smala och snett byggda,
tält sönderblåsta, m.m. På
lördag morgon var
vattnet fruset, duschen
inte färdigbyggd,
personalsituationen oklar,
men när tävlingen
startade var det mesta
klart, TC bygget det
rakaste och snyggaste
någonsin (tack, Hasse mfl.), ny vattenledning dragen och duschen nästan klar. När herrarna
kom för att duscha var deras sida klar och när det var dags för damsträckan så var deras sida
klar, nästan. Då kom Lena Risby på att det inte fanns någon toalett i damduschen, lite panik
men glada miner eftersom vi inte fick vara arga på varandra. Jag fick informationen och tog
Dicks traktor, bytte till pallgafflar och körde upp till bajamajorna, stängde av en av dem, lyfte
upp den på gafflarna och backade genom hela TC fram till duscharna, Backade in i
damduschen, vände upp traktorn och satte ner bajamajan vid väggen, backade undan
samtidigt som första tjej kom in i duschen, satte ner väskan och gick in i toaletten. Just-InTime.
Duschen var förövrigt otroligt bra, vattnet värmdes i en fjärrvärmeväxlare som byggts upp i
Jordbro industriområde och distribuerades ner i slang. Duschen hade väggar på båda sidor och
3
en flyttbar sektion i mitten så att man kunde öka/minska antalet duschar beroende på vilken
sida som det var mest tryck på.
Arrangemanget fick otroligt mycket beröm av olika intressenter, kul var att Nacka kommun
var representerade bland VIP-folket, de var imponerade av storleken på tävlingen. Löpare
tackade för tävlingen, direkt på plats och i mail. Till och med när de betalar fakturorna. Inga
diskussioner om själva tävlingen på internet, bara diskussioner om hur regler skall tolkas.
Tävlingskontrollanten hade återhämtat sig och såg riktigt nöjd ut på tävlingsdagen.
Nedmonteringen av TC funkade också hyfsat bra även om vi var få och fler försvann när det
började hagla. Denna funktion måste vi hitta en bättre form för nästa gång, det blir orimligt
mycket jobb på få personer samtidigt som det behövs styrning för att alla saker skall hamna
på rätt ställe, I år är det inte så mycket som har hamnat fel, några skivor som ligger i fel
container och en saknad väska med Elitserieprylar.
Massor med beröm som sagt men nu fokuserar vi på nästa gång, 2014 smäller det igen. Ola är
redan igång med planeringen.
Utsnitt från Elitserien på söndagen. Vägval av Helena Jansson och Simone Niggli-Luder. Notera Helenas bom…
25manna – från en annan vinkel
Av: Curt och Anna-Karin Rahlén
Min uppgift på 25manna var att hantera displayerna ovanför växlingsfållorna. Veckorna innan
fick jag lite utbildning i vad det handlade om. Tidigt på tävlingsdagens morgon var det dags
att hänga displayerna på plats. Nödvändiga kablar för kraft och kommunikation med datorer
var redan framdragna av TC-byggarna. Stege och två medhjälpare fanns också på plats för att
få dem upphängda på ställningen. När displayerna hängde på plats och alla kablar var anslutna
var det dags att provköra systemet. Det fungerade direkt. Sedan var det bara att nollställa
räknarna och invänta löparna. Under tiden gick jag runt lite och tittade på TC. När det började
4
dra ihop sig till start förflyttade jag mig till en position mellan startlinjen och startpunkten där
jag såg löparna dra iväg.
När täten på första sträckan kom, stod jag bredvid fållan och kunde konstatera att räknaren
fungerade även i skarpt läge och inte bara som test. Nu vidtog övervakning att allt fungerade
och bevakning av telefonen eftersom Kjelle i speakerteamet skulle meddela mig när
nödvändig omstyrning skulle ske. Min placering i sekretariatstältet gjorde att jag uppfattade
viss turbulens när delar av datasystemet gick ner. Jag tror det var speakerns stöd som inte
funkade under en kort period. Dessutom såg jag att funktionen röd utgång hade sysselsättning
större delen av dagen. Visst är det konstigt att så många har svårt att ta till sig så
förhållandevis enkla saker som att se till att rätt pinne är knuten till rätt lag (lagledare/UK), att
pinnen ska var tömd innan loppet (löpare), att man ska stämpla vid rätt kontroll (löpare) samt
se till att man får bekräftelse vid stämpling (löpare). Vad jag kan förstå, gällde de allra flesta
besöken i röd utgång någon av de nyss uppräknade problemställningarna eller en kombination
av dem. Fast man kanske inte ska säga så mycket. De uppräknade felen har under senare år
alltför ofta inträffat med ravinare inblandade… Något att sätta in ledarresurser för att komma
tillrätta med. Det spelar ju ingen roll hur snabbt och rätt man springer om man inte klarar att
stämpla rätt, eller hur?
Nåväl, så småningom kom segrarlaget (på en av banläggaren grymt välberäknad tid) då jag
lyckades få en skymt av Gustav som kransmas. När maxtiden var uppnådd var det dags att
montera ned displayerna och bära in dem i sekretariatsvagnen. Min 25mannadag var till ända.
Curt
Direktanmälan, marka
Jag var både i direktanmälan och markan. I direktanmälan har jag några minnen som jag
kommer ihåg: det var kallt på morgonen, det regnade in när solen började värma (då kom det
kondens inne i tältet), alla GIH:are som sprang (speciellt Cecilia Ehrling, Let´s Dancedansaren som vara med och sprang), alla utländska namn och klubbnamn som vi lyckades få
rättstavade. Tack till Anders som planerat allt!
Efter Direktanmälan var jag i markan. Där var det en otrolig ruljans, det var hur mycket kö
som helst kändes det som. Vi var ett fåtal som fixade varmkorv med bröd, har nog aldrig fixat
fram så mycket varmkorv med bröd i hela mitt liv. Jag var även med Johnny ett tag i markan
när han sålde saker och där är det starkaste minnet antalet orienteringskonfirmationskompisar
från i somras som kom och handlade av honom.
Sen kan jag inte annat än bli
imponerad av Gunnel som
organiserat allt med markan.
Som helhet måste jag säga att vi
lyckades få till ett bra 25-manna
och är imponerad. Jag som jobbar i
projekt på jobbet brukar säga till
mina kollegor: Varför hinner vi
inte i tid när stora idrottstävlingar
som 25-manna klarar av tidplanen?
Anna-Karin
5
Träningsstafetten
Av: Milla Hjort
Jag blev förvånad när jag fick se att jag det var jag som fått
stafettpinnen av Richard Nordberg, som jag inte ens vet
vem det är. Men jag tackar ändå. Jag tycker att träning är
ett bra sätt att träffa kompisar för det är mycket roligare att
träna med någon än att träna
Dessa har haft stafettpinnen hittills:
helt själv. Jag började orientera
Tomas Albinsson
Milla Hjort
Peter Albrektsson
för att mina bröder höll på med
Emelie
Eva Alm
Holmström
det. Jag var runt 6 år då, så då
Kjell Almgren
Peter Jacobsson
Dainora Alsauskaite
var det mest lekar, skoj och att
Pernilla Karlsson
Emma Andersson
Maria Kleijn
ha kul. Jag tycker inte att det är
Martin Andersson
Pelle Kretz
Maud Andersson
så roligt att springa på asfalt
Arne Kronqvist
Ann Bergman
Krister
Kölzow
eller stora stigar, därför är orientering bra för då får man springa på
Gustav Bergman
Eidar Lindgren
Kalle Bergman
små stigar, på berg och i täta skogar. Ett exempel på en rolig
Siv Norell
Kent Bergman
Richard
Nordberg
träning är när vi har kontrollplockning för då sitter kontrollerna
Hrönn Björnsson
Peter Novotny
Annika Dalgren
nära varandra. Som ni kanske förstår så är inte långa löpsträckor
Per-Åke
Olsson
Julia Dalgren
Kent
Pettersson
min favorit. På vintrarna är det inte lika kul att träna för då kör vi
Gunnar Elveljung
Johanna Ring
Thérés Ericsson
mycket löpning. Jag tycker ändå att det är jättekul att springa sprint
Lena
Risby
Pernilla Eriksson
Linn
Robertsson
för det är en så kort bana och då ligger kontrollerna oftast
My Folkesson
Maria Sandström
Annie Forsberg
nära varandra. Det känns som om jag springer snabbare då.
Stafettregler:
Lars
Sandvik
Erik Forsberg
Skriv vad du vill
Peter
Svedin
Som ni nu ser så tränar jag inte alls så hårt som vissa andra
Frida Forsberg
om träning, om
Dagny
Tirén
Ingmar Forsberg
i klubben. Därför så tänkte jag nu lämna över stafettpinnen
vad träning är för
Jenny Tirén
Lars Forsberg dy
dig, max en
Joakim Wansölin
till
en
kille
som
tränar
mycket
hårdare
än
jag.
Emil Granqvist
tredjedels sida.
Ansgar Ågren
Christian Hansen
Torbjörn Kölzow, vad betyder träning för dig?
Ska skickas
Anette Önerud
Protokoll klubbmöte för OK Ravinen 091203
Av: Eva Alm
vidare till någon
av motsatt kön
och gärna av
annan
”inriktning” i sitt
satsande
Val av:
Ordförande för ett år: Ingrid Bruce
Två ledamöter till styrelsen för en tid av två år: Gunnar Johansson Falk och Åke Brodén
Omval av Suppleanter till styrelsen för en tid av ytterligare ett år: Stefan Johnson och Eva Alm
Suppleant till styrelsen för en tid av ett år: Kjell Almgren
Två revisorer jämte en suppleant för en tid av ett år. Revisorer: Camilla Pettersson och Jenny Tirén
Berg, suppleant Håkan Söderqvist.
Övriga frågor och information
Gustav Bergman har fått pris från Skogssportens gynnare
Dusch- och bastuprojektet; offert tas in från Bygg Mård AB för slutförande av bygget. De stora
jobb som återstår är främst av karaktären sådant som fackman krävs för.
Cykellopp 2009, Hammarby Hill XC med cirka 450 deltagare som uttryckte uppskattning. Vinst
cirka 150 000 kronor.
25-manna, tidernas bästa TC enligt 25mannastyrelsens samlade bedömning. Många positiva
omdömen. Ekonomiska utfallet cirka 350 000 kronor per klubb. Om fem år är vi arrangörer nästa
gång.
Stockholm Rogain, ökande antal startande, i år cirka 300 st. Cykelklassen ökade mest.
Ekonomiska utfallet cirka 40 000 kronor.
Skärgårdsdubbeln, arrangemang med Söders SOL Tyresö. Ravinen ansvarar för sekretariat båda
dagarna. TC vid Gålö Camping. Elitklasser båda dagarna. Huvudfunktionärer från Ravinen är
tillsatta. Jobbar för att samtidigt arrangera ungdomsläger på Gålö Camping.
6
Höstnotiser
KM Ultralång
Det tuffaste KM:et
av dem alla –
Ultralång –
avgjordes från
Harbrostugan
lördagen den
femte december.
Något få, med
ravinenmått mätt,
dök upp, men
dessa var desto
hårdare. Hårdast
av alla var Morgan
Hjort som på den
10 km långa
banan,
tillsammans med
sin äggmacka, var
ute i 160
minuter...
KM Natt
Årets Natt-KM (15/10)
från klubbstugan var hårt
och svårt. Vissa kände sig
äldre än vad de
egentligen var, och det
drogs till sin spets när
Torbjörn Kölzow valde
att ta H60-banan istället
för H20-banan. Mörkt
och aningen dimmigt var
det, vilket gjorde det svårt
för U1:orna (som var
över 20 stycken!) att med
sina mini-lampor se
reflexerna. Ett
re:arrangemang kördes
den 5:e november för
Haninge SOK. Vi var
såklart mycket bättre än
dem.
DM
OK Ravinen tog 8 medaljer vid Lång DM.
Ungdomarna lyckades ta hem 4 av dessa,
juniorerna 2 och seniorerna 2. Bäst var Moa
Westblad som tog Guld i D10.
Det blev ytterligare medaljer när DM-helgen
fortsatte med medeldistans. Segrar för Frida
Forsberg i D20, Axel Granqvist i H10, Maria
Mogensen i D35, Emilia Engel i U2 och Evan
Gibbard i U1. Grattis till DM-mästarna!
Helgen därpå fortsatte framgångarna på Natt- och
Stafett-DM med bla ett guld i D14 och de små
ravinarna kom 1,2 och 4:a i Ung-12!
Ungdomsnotiser
Ungdomspriserna:
Årets ungdom: Assar Hellström
Årets kometer: Julia Frejd och
Felix Hellgren
Flitprislistan – topp
10
Ungdomsserien och UP
Ravinen ledde länge tävlingen i ett soligt Tumba,
men till slut lyckades Tullinge SK åter sega sig
förbi, efter att ha haft ett litet försprång inför
finalen.
Tävlingen var också årets sista tävling som räknas i
det prestigefyllda UngdomsPriset. Vi fick två
totalsegrare och totalt nio placeringar bland de tio
bästa.
Bäst i Stockholm kan Assar Hellström i H16 och
Ida Kallur i D14 kalla sig, eftersom de båda
toppade UP-listan i respektive klass.
Övriga på 10-i-topp-listan: Emil Granqvist kom 2:a
i H14, Julia Frejd 3:a i D12, Ebba Pegestam 4:a i
D14, Felix Hellgren 7:a i H12, Matilda Forsberg
8:a i D12, Milla Hjort 9:a i D14 och Tone
Albrektsson 10:a i D12.
7
Assar Hellström vann Ravinenlistan 2009
Av: Erik Forsberg
Ravinenlistan har genomfört sin första säsong. Givetvis blev det en formidabel succé med
hela 197 (!) Ravinenlöpare som plockade hem poäng i de tio deltävlingarna. Succé och väldigt
kul. Det som är väldigt tydligt också är den goda återväxten i klubben. Ungdomarna
fullkomligt krossar och dominerar listan med 13 löpare topp 20 och HELA nio (9) topp tio
(10). Riktigt coolt!
Assar Hellström vann premiärupplagen av
Ravinenlistan.
Detta efter en imponerande säsong som 15-åring i
grabbarnas 16-klass. Vi lyfter på hatten för Assar som
även plockade hem ett USM-guld under hösten.
Bakom Assar var det tuffare och där Axel Granqvist
passade på att passera brorsan Emil Granqvist under
den sista tävlingen där BÄGGE vann. Axel hade dock
bara sju tävlingar räknade varför han fick 100 friska
poäng och Emil bytte ut en 84a med hundringen och
fick addera 16 nya pinnar. Axel tvåa och Emil trea i
Ravinenlistan 2009.
Precis utanför prispallen kommer fyra ungdomstjejer
som också har gjort en bra och jämn säsong. Fyra Ida
Kallur efter hela fyra 100 poängare och därefter på
femteplats Julia Frejd som bland annat plockade hem
Natt-DM 2009. Sexa och sjua kommer två
förstaårstjejer i D14 resp D12. Ebba Pegestam och
Matilda Forsberg. Bägge har jämna säsonger bakom
sig och där Ebbas höst verkligen var stark. Kul för
bägge som har ytterligare ett år kvar i sina klasser.
Därfefter på åttonde plats kommer första icke ungdom. Världsmästaren, Nordiska mästaren
och Svenska Mästaren - Gustav Bergman - detta på endast sex resultat.
Sen följer ytterligare två ungdomar. Felix Hellgren i H12 och Jonas Rinnbäck i H16 där Jonas
hade en stark vår och Felix avslutade starkt under hösten med medalj på Natt-DM bland
annat.
Noteras bland övriga gör:
10-åringarna Hugo Thorell - 11a - och Moa Westblad - 12a. Hugo
efter en jämn säsong och Moa, med bara sex resultat och vinst i
hela fyra lopp.
Bästa "gubbe"/"gumma" Arne Johansson på 13e plats.
Resultatstegen för 2009 finns i klubbstugan och på nätet. Var
hamnade du?
Ravinenlistan kommer naturligtvis tillbaka 2010 och då med några
förbättringar som gör listan ännu mer tilltalande. Mer om detta via
vår eminenta hemsida och Rosen-Lövet framöver. Hur som helst
kommer den att på aktuella tävlingar kora 2010 års jämnaste och
mest framgångsrika Ravinenorienterare.
8
9
Porträtt av en ravinare
Av: Anette Önerud
Han har som mål att under sitt liv göra 500 personer lyckliga och bli tillsammans med
världens underbaraste tjej. Utöver det tycker han att orientering är det roligaste som finns och
vill bli den odiskutabelt bäste orienteraren i världen.
Vem är denne målmedvetne man?
- Det är Assar Hellström, femtonårig kille i Ravinen.
Jag fick en pratstund med Assar på vägen hem från
Ultralång KM i Tumba. Assars mamma Lena rattade
bilen fram genom ett kallt och grått december-väder och
med i bilen fanns även André Sahlsten. Under den
halvtimme det tog att åka till Bagarmossen där familjen
Hellström bor, hann jag ta reda på mycket om Assar – ett
av Ravinens lovande framtidsnamn.
Jag börjar med att be honom berätta vad han är bra och
mindre bra på. Han skrattar och säger att han är bra på att
somna till upplösningen på filmer. Men vad han är
mindre bra på tar det lång stund att komma på. Till slut kommer han, trots sin mors protester,
fram till att han nog har ganska klena vrister.
Assarfakta:
Ålder: 15 år
För att sedan få reda på vem Assar är privat frågar jag om hans favoriter.
Bor: Bagarmossen
Vad gäller mat svarar han direkt att det är pappa Stens Renskav med gelé.
Gör: 9:an på
Filmer ser han mycket på och tycker just nu att den senaste ”Saw”-filmen
Björkhagens skola
är bäst eftersom han sett den igår, men annars är han allätare. Han tycker
Familj: mamma Sten
till och med om tjejfilmer, erkänner han. Böcker däremot läser han inte
och pappa Lena.
mycket av, visst kan Bert och Sune vara roliga, men han ser hellre på
Civilstånd: Singel
film.
Meriter: 1:a USMI skolan är det SO (samhällsorienterade ämnen) som är de roligaste, han
sprint, 2:a USM-lång,
tror att det mest beror på att läraren är bra och gör det roligt. Även
1:a UP H16,
spanska är en favorit.
3:a O-Ringen Eksjö
När det sedan kommer till orienteringen tycker han att den bästa terräng
han sprungit i var Venedig, eller kanske Idre. Och helst ska det vara förkortad långdistans
eller förlängd sprint. Men sedan ångrar han sig, stafett är nog ändå roligast.
På frågan om vilken sträcka han helst vill ha på en stafett är han osäker. Han tycker om både
startmomentet och slutsträckans spänning.
Hans idoler är en blandning av Gustav Bergman, sin SO-lärare och Robert Gustafsson. Med
dem får han en blandning av orientering, hjälpsamhet och humor.
Tränar gör han ungefär fyra gånger i veckan, vilket motsvarar det klubben erbjuder. Någon
träningsdagbok för han inte just nu, fast han har gjort det tidigare. Han kände att det blev för
mycket likt en läxa som man skjuter upp till senare. Lena inskjuter att hon för träningsdagbok
åt Assar, om än i ganska enkel form.
Något Assar däremot brukar göra efter han har sprungit är att utvärdera sina lopp i både
RunOway och Winsplits genom att analysera sina vägval och jämföra tider med sina
motståndare över internet. Han berättar att han även brukar titta på resultat och vägval från
H21 på tävlingar han själv inte sprungit – bara för att det är kul!
10
Assar började orientera som åttaåring efter ett tips från sin fotbollstränare om att komma och
träna med Skarpnäcks OL. Han tyckte om att springa och hade ”den rätta mentaliteten för
orientering” – trodde tränaren som själv höll på med sporten. Det visade sig passa vår kille
som handen i handsken.
Idag tycker han att det bästa med orientering är både det sociala umgänget och själva
momentet. Varje kontroll han hittar är en delseger – ett avslutat kapitel. Assar liknar en
orienteringsbana med exempelvis 18 kontroller, vid att ha 18 tegelstenar på huvudet, och för
varje kontroll kan han plocka bort en tegelsten.
Precis före start vid tävlingar brukar Assar gå igenom allt han ska komma ihåg under loppet:
vägval, sista säkra etc. och han brukar intala sig själv att ”Det här kommer gå skitbra!”
Under själva loppet brukar han sedan tänka antingen på orienteringen eller sjunga. Ibland
tänker han också på andra saker, som skolan, men han tror inte att det påverkar hans
orientering varken positivt eller negativt, förutom kanske på sprint.
Sedan skrattar han och säger: ”Ibland brukar jag tänka på hur snygg jag är
när jag springer. Att människor tittar på mig eller att jag blir filmad.”.
”Ibland brukar Fast det som gör honom så bra tror han ändå är den mentala inställningen.
Han berättar att han aldrig hackar ner på sig själv – vilket många andra gör.
jag tänka på
Bommar han så tänker han bara: fan. Och går det dåligt på en tävling
hur snygg jag
använder han det för att motivera sig till hårdare träning.
är när jag
springer.”
I år har Assar nått flera stora framgångar. Förutom de enastående resultaten
på mästerskap har han blivit utnämnd till årets ungdom i Ravinen och till på
köpet vunnit både Ravinenlistan och flitpriset.
Visst hade det varit lite väntat, med tanke på hans resultat tycker han, men
beskriver det ändå som: ”Stort, speciellt med tanke på de andra namnen som står på pokalen.”
Att vinna USM var ”the moment of my life” berättar han och beskriver den härliga känslan av
att kunna gå in i duschen som en vinnare.
Det är när jag sedan frågar vad han har för mål i livet som han säger att han vill göra 500
personer lyckliga och bli tillsammans med världens underbaraste tjej. ”Jag vill ha mer än ett
barn” säger han också bestämt, och när han sedan kommer till mål inom orienteringen är han
ännu mer bestämd: ”Jag ska bli bäst i världen, vinna VM flera gånger och helst vara med när
orientering blir en OS-sport.”
Fortsätt såhär Assar, så kanske du når dit en dag. Lycka till!
11
www.ravinen.org
www.ravinen.org/skargardsdubbeln
www.soders.org
Skärgårdsdubbeln är ett samarrangemang med Söders SOL. Två separata individuella
tävlingar med elitklasser i utmanande skärgårdsterräng runt Gålö Camping. Ravinen
har huvudansvaret för lördagens medeldistanstävling och Söders SOL för söndagens
långdistans, som dessutom ingår i StOF’s ungdomspristävling. Som vanligt behöver vi
alla hjälpas åt. Boka därför redan nu in helgen den 24-25 april för två soliga
vårdagar tillsammans klubbens medlemmar.
I början av maj 2011 arrangerar OK Ravinen tillsammans med ett flertal andra
stockholmsklubbar de Nordiska Mästerskapen (NOC) i liknande
södertörnsterräng. Vi har därför lagt ribban högt; lagt till elitklasser till det
ordinarie utbudet och kallar tävlingarna synonymt för ”För-NOC”.
Utöver tävlingsarrangemanget har vi ambitionen att genomföra ett enklare ungdomsläger
under lördagen med övernattning i stuga för alla stockholmsföreningarna. Tullinge SK har
redan visat sitt intresse och förbokat 60 platser.
Skogarna runt Gålö är naturreservat och ägs av
Skärgårdsstiftelsen och enligt stiftelsen är
landskapet ett av Stockholmsområdets vackraste.
”Gålö erbjuder den naturintresserade en mängd
utflyktsmål och upplevelser. Kring Stegsholm i
norr finns ett mycket vackert kulturlandskap.
Här finns en stor koncentration av ekar, som bildar
en vacker mosaik tillsammans med betade
torrängar, hällmarker med blandskog samt
välhävdade strandängar ut mot viken.
De pelarformade enbuskarna ger också, tillsammans med hasselbuskarna, området en speciell
inramning.
Stora delar av södra Gålö består av tallbevuxna bergsryggar. En av de mer markerade
ryggarna slutar i nordost med Havtornsudd. På bergsryggen återfinns en av de minst
påverkade tallskogarna”. (källa: http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=4382)
12
För närvarande ser vår organisation ut så här..
Tävlingsledare (TL)
Magnus Hellgren
Stf TL Ola Kåberg
Bitr Tävlingsledare
Staffan Nyberg
Banläggning (BL)
Lars Forsberg (dä)
Eidar Lindgren
Service
Stefan Berg
Tävlingskassör
Stefan Johnsson
PR- & Marknadsföring
V.A. Kant
Tävlingsadministration
V.A. Kant
Start 1
Staffan Kjellman
Start 2
Richard Nordberg
OK Ravinens policy är att alla klubbmedlemmar måste hjälpa till med att genomföra
arrangemanget och att det bara är klubbens ungdomar (t.o.m. 16 år) som får delta i det egna
tävlingsarrangemanget.
Är du intresserad av att hjälpa till med något du inte gjort förut? Kontakta områdesansvarig
enligt ovan.
Är du intresserad av att ta på dig huvudansvaret för PR- & Marknadsföring eller
Tävlingsadministration? Eller huvudansvaret för det enklare ungdomslägret? Kontakta
Magnus (070-682 5528) eller Staffan (070-620 5588).
Håll dig informerad om fortsättningen via arrangemangets hemsida;
www.RAVINEN.org/SKARGARDSDUBBELN
//Magnus Hellgren
13
14
SM Stafett
Av: Gustav Bergman
Småland. Speedway. Starttejp. Blött. Kallt. Fint.
Precis som en SM-stafett ska vara! Ravinen ställde upp med två H20-lag, ett H21-, D20- och
D21-lag. Några små förklaringar:
D21-laget var inte fullt. H21-laget var fullt. D20-laget tappade en löpare (Annie blev sjuk) så
då fyllde Anette upp D21-laget som då blev fullt, och Frida sprang själv i D20. Kalle började
läsa kodsiffror från fel startpunkt på definitionen (det var en varvning också). Hängde ni med?
Lagen såg i alla fall till slut ut så här:
Platsen var Målilla, starten gick i typisk
Speedway-manér, förstasträckslöparna
sprang jättebra. Eller, ja. Det beror på hur
man ser det. Kalle var vid första radion
tredje sist; 15 minuter efter täten. Därifrån
sprang han helt okej och plockade många
platser. Torbjörn var inne precis före Kalle
till växling, Frida låg bra med men missade
på slutet (kanske lite otaggad eftersom hon
inte hade några löpare efter sig i laget?).
Veteranerna gjorde stabila insatser.
Andrasträckslöparna gjorde inga
oförväntade utsvävningar, utan alla låg
kvar på ungefär samma plats. Inför sträcka
tre gick de två H20-lagen ut samtidigt, men
vi såg inte varandra förutom vid
startpunkten (olika gafflingar antar jag...).
Jag tyckte att det var rolig terräng (det såg
lite ut som i Hälsingland) och en fin bana.
Jag gick ganska stabilt också, vann
sträckan och plockade från 65 till 35.
André var nöjd. Nicholas gjorde även han
en stabil insats, något trött kanske. SarahJane sprang hon också. Anette tillägger att
hon var nöjd och inte bommade någonting
alls på sin sträcka.
Sammanfattningsvis en händelserik stafett
med fina priser (som vi något oförtjänt inte
vann).
TT rapporterar från backintervallerna. Tyvärr missar Frank
landskampen mot Brasilien, men det ska inte vara någon fara.
Han kommer och tränar nästa vecka igen. (DN 13/11)
15
SM Långdistans
Av: Gustav Bergman
Årets Lång-SM gick i de sköna Dalslandsskogarna, eller som arrangörerna uttryckte det ” När
norra halvklotets barrskogsbälte, taigan, möter den bohuslänska graniten bildas, i vårt tycke,
världens bästa orienteringsterräng”.
Vi var 9 ravinare på plats (endast juniorer – fy
SM-recept:
skäms på er gubbar och gummor!) varav 3 gick
Börja med att hälla i 1 dl regn, ½ dl berghäll, 3
till final: Frida Forsberg, Kalle Bergman och jag.
dl kupering, 1 dl stup och 2½ dl ljung i en
Lördagskvällen var tämligen händelsefattig, men
bunke. En liten gnutta grönområde och mosse
vi åt i alla fall middag på en Italiensk Ristorante
för att få den rätta känslan. Blanda noga.
och Täby OK var överallt hela tiden.
Rör i 3 dl stabilitet (precis så att mer än två
Dagen efter var det finaldags, och den blev desto
minuters bomtid blir dåligt) och 1½ dl
mer händelserik. Det regnade och var blött, men
uthållighet (dryga gärna ut så att 12-13 km inte
TC var stort och fint (kanske inte tillräckligt stort
är något problem).
då Eva Jurenikova, Domnarvet, var tvungen att
Ställ in i startfållan på 11:16 och spring i väg.
gena genom herrduschen till den sista kontrollen
En kort sträcka för att komma in i det, och
på kvalet...). Frida sprang inte så bra som hon
sedan bör du springa en rejäl långsträcka som
ville, men ändå helt OK tyckte vi andra och hon
du vinner överlägset (Tips! Kom i kapp din
slutade på 23:e plats. Kalle tyckte att hans Garmin
värste konkurrent – som inte gjort några
Forerunner 305:a vägde för mycket så att han blev
misstag – redan till tvåan. Ej ett måste, men det
snedbelastad (vänstersidan sackade efter!) så han
förhöjer slutresultatet en aning).
tog av sig den och lämnade den på slutet så att
Kontrollera att du vid första radion leder med
han kunde få riktigt bra fart från förvarningen och
lite drygt tre minuter, och sedan har du lite
in. Det lyckades ganska bra, för han flög, liksom
utrymme till att slappna av och missa. Det gör
Frida, in på en 23:e plats. Själv är jag inte riktigt
ingenting, även om du kommer upp i 2-3
nöjd med min prestation, men det var hårt, svårt
minuter på en sluttningskontroll. Om sedan
och långt och då kan vad som helst hända! Till
speakern inte nämner dig vid varvningen är
och med att segraren inte är nöjd med sitt lopp
detta helt enligt planen, även om det sänker ditt
(men med resultatet däremot!).
självförtroende lite.
Nu är det dags att strö över 1-2 msk jävlaranamma så att du inte helt klappar ihop på sista
varvet.
Låt kämpa i 25-30 minuter och sedan kan du
komma in på upploppet och höra att du ledde
redan vid varvningen före just din värste
konkurrent och gå sedan i mål på en ny
bästatid (och segrartid, eftersom du startade
sist).
Låt väl smaka!
Vägval str 1-2, H20 final (se nästa sida!)
Det finns fyra huvudvägval (som jag kan se)
och sedan varianter av dessa. Vilket tror ni går
snabbast?
Facit hittar du på sidan 27
16
17
Usm 2009, Fjärten och jag
Av: Olle, Assar, Jonas och Johan
Upp klockan 5:30 och fram med den (förhoppningsvis) packade väskan.
Bussen skulle gå 6:45 och kom man för sent fick man (troligtvis) skylla sig själv.
Men vad vi vet kom ingen mer än två minuter sent. Bussen rullade iväg på avtalad tid och
iväg på äventyr i de halländska skogarna begav vi oss. Fast ännu var vi ju bara i Älvsjö.
Sätena var av galon. Precis som en Boeing 737; ofta flugna av Ryanair. Men det hör
egentligen inte till historien. Bussresan inleddes som de flesta bussresor gör: lite tjöt om betyg
och annat tjafs. Kanske packades också en apelsin upp ur en Lidl-påse. Olle vill nämligen
minnas lukten av apelsinsav som slog emot honom när vi närmade oss Linköping. Eller vill
och vill, han minns det helt enkelt. Emma Käll och Moa Leijon Lind ordnade en fjärtorkester.
Där ingick också Joakim Byström som tenor, och Axel Wrådhe fick kompa som bas.
Sopranerna hette Annika Nilsson och Tove Sundh. Med mottot; morgonfisen, frisk som brisen
tog de lyssnarna med storm. BOKSTAVLIGT
TALAT. Nä skämt åsido var det nog Busschauffören
som anlade den lilla branden där fram. Äsch, det var
faktiskt inte så roligt som det verkar. Varmt blev det i
alla fall. Middagsprutten, sur och rutten.
Väl framme i Åsa blev det seriösare stämning. Den
mesta tiden gick åt att värma upp i den lilla slingan
som arrangörerna så lämpligt hade anlagt. Men för de
som ännu inte behövde värma upp eller inte orkade så
fanns ju Gary där med sin Orienteringsordlek och sitt
goda humör. Det som var lite nytt på detta Usm och
över huvud taget för de flesta deltagarna var att det
Gräddslickning med stockholmstjejer
fanns en förstart där bussen stannade. Det var alltså ett
ställe man taggade till sig lite innan start och kunde värma upp, som ett mini TC. Den riktiga
"arenan" var alltså vid målet och där fick man inte vara innan loppet. Man blev sedan
uppropad 10 min innan sin start.
När de var dags att sticka till start så tog man sitt pick och pack till uppsamlingsplatsen för
baggageinlämning. Väl vid själva startplatsen började nerverna och pulsen sätta igång
ordentligt, nu kunde man verkligen känna att snart jävlar, snart var det dags att ge järnet!
Loppet gick igenom Åsa och man sprang mestadels i ett vanligt radhusområde samt med en
avslutning runt omkring Åsa skola. Vi hade blivit informerade av Gary att de skulle finnas en
eller två långsträckor och att de var de som skulle bli den/de avgörande sträckorna, och det
blev den. Den var placerad redan som andra kontroll vilket gjorde att man hade väldigt lite tid
att planera den, detta gjorde att man lätt kunde ta fel vägval. Men det passade tydligen bra för
Assar som bara tyckte att den hjälpte till att man snabbt fick upp orienteringen och farten, och
vilken fart! Sedan var det inga låga sträckor utan medel-långa eller korta. Mot slutet av banan
var det varvning och sedan en kort slinga med 4-5 kontroller och sedan den korta spurten som
började med en liten ramp som lede ner till en grusfotbollsplan. När Assar kom i mål gick han
in som ledare och sedan blev det en lång väntan innan det var klart att han vann.
Sprinten gick bra för de flesta stockholmare och vi ordnade några riktigt fin fina placeringar,
varav två pallplatser och en av dem en första plats av Ravinens Assar Hellström (JIPPIE!).
Med en avslutad sprint var det nu dags för att checka in sig i sina stugor/klassrum som var
anslutna till arenan. Med en förvåning fick vi 94:or sedan reda på att det nu var dags för bl.a.
"gräddslickning i killarnas navlar", med andra ord en klassisk "nollning" Det var verkligen en
"dirty" upplevelse.
18
Lördag: Lång.
Uppstigning tidigt på lördag morgon för de som startade tidigt och ovanligt nog ganska
behaglig tid för de som startade sent.
Idag var det ingen förstart så vi fick färdas till TC direkt: som var mycket större än föregående
dag.
När det närmade sig start (cirka en timme innan) började man dra sig mot start. På den cirka
3km långa vägen till start så fanns det en ultrakort testbana som man fick gå/springa för att få
koll på hur terrängen och kartan såg ut. Problemet var då att den riktiga terrängen inte alls var
som den på testkartan vilket gjorde den ganska meningslös. Väl framme vid starten
började man tagga till rejält och man ville bara ut och springa banan och de
gjorde man. Det gick väldigt bra
för vissa och mindre bra för
andra, men för Stockholm i
helhet gick de riktigt bra. Med
två förstaplatser, två
andraplatser och en tredjeplats
kan man nog gott säg att vi var
BÄST!!
Stockholmskillar på distriktsstafetten
Den kvällen var det många
som firade sina bedrifter på
discot men de fanns också de
tävlingsinriktade som vilade
inför morgondagen.
Nästa morgon blev det
uppstigning redan klockan
6:00 för att man skulle hinna
äta frukost och packa innan det
bar av till stafetten.
Idag var dagen då vi för första
gången officiellt fick bära våra
enormt snygga
stockholmströjor, det var inte
bara snygga, de lyste av 08-stolthet.
Sen var de dags för start av kavlen och de var H15 killarna som fick äran att stå på startlinjen.
Banorna var inte så värst svåra men med så många i skogen var det lätt att dra till fel gaffel
och det var det många som gjorde. Stockholms lag 1 kom direkt in i ledningen med Assar
Hellström men tappade senare till en fin åttonde plats.
Efter Stafetten var det dags för den långa bussresan hem tillbaks till Stockholm.
19
20
21
22
Dramatiken i Danmark –Orienteringstokiga på höstlovsläger
Av: Bure Noréus
Solen går till sängs bortom horistonen och man kan uppfatta
Andrés föreläsande om avancerade svenska ord i bakgrunden.
Gustav ser mycket bedrövad ut då kan håller på att förlora ett
mycket lustigt spel på rutat papper mot Anette, som verkar något
bekymrad för hans skull.
Ett par timmar senare sitter vi i bilen igen, otåligt väntande på att
få sträcka på våra trötta ben. Detta behov stillas genast då jag får
studsa runt på parkeringen tillhörande en lång serie vita, enkla
radhus. Joel och André känner, till skillnad från oss andra, att de
har ett kliande spring i benen som de genast måste tillfredställa. Jag ser det lyckliga paret
jogga iväg och suckar över mitt beslut att vila kroppen inför veckans hårda träning.
När de kommer tillbaka reciterar
tomheten i deras joggingtur,
oturligt för dem hade deras
förväntningar inte mötts och dessa
efterlängtade fester lös med deras
frånvaro. Följaktligen gick vi och
la oss mycket tidigt på det mest
konservativa sättet, vilken tur!
Dagen därpå var somliga i det
lyckliga sällskapet oförklarligt
trötta inför dagens tävling. I denna tävling fick vi använda ett egendomligt
system som kallades Eremit-tag eller något i den stilen. Tävligen gick utmärkt
för de flesta, trots den annorlunda terrängen. Maja hade ramlat och skadat sig
men fick hjälp av den hjälpsamma filuren Gustav som vänligt bröt sitt lopp för
sin hennes skull.
Hoppande juniorer
På tisdagen skulle vi hålla det första byrådet och rösta ut den svagaste länken. Denna
procedur gick inte så bra, eftersom vi utökade vår skara med en handfull av underliga
britter. Under de följande träningarna verkar dessa lite tillbakadragna och den paranoida
André anar ugglor i mossen. Men den närmaste mossen var väldigt långt bort så vi
klarade oss helskinnade och tack vare det danska klimatet bryts isen mellan oss, så att
säga.
Den resterande tiden i byn går förbi alltför snabbt och tidigare än vad
jag önskat sitter jag i bakluckan av Lenas bil och pustar ut efter det
sista och längsta passet. Turligt nog kortade jag av banan vilket
resulterade i att jag kunde åtnjuta mjölkchoklad och lyssna på Lenas
”det var en gång en kenyan, en etiop och en bellman”-skämt.
Senare samma dag förser jag och Ida samtliga orienterare i byn med
varma munkar vars näringsrika innehåll sätter sig direkt på vaderna. Vi
lyckades få alla de andra att tro att vi bakat dessa munkar själva, då de i
själva verket är sådana ”färdigmunkar” som man bara behöver köpa
ingredienser till, blanda ihop, jäsa och fritera. Snacka om lättlurade.
23
Ida äter munk
HHXC 19 september
Av: Kjell Almgren
Hammarby Hill X-treme Cykling, HHXC har sitt ursprung i att affärskedjan Cykloteket
kontaktade oss för att arrangera en cykeltävling vid Hammarbybacken samtidigt som man själva
stod för en del andra arrangemang i målområdet.
Första försöket var i fjol då tävlingen direkt blev en succé med drygt 200 deltagande
motionscyklister, härligt väder och positiva omdömen. I år var arrangemanget lyft en nivå med
tävlingsklasser, elektroniskt tidtagningssystem och ny speaker. Tävlingsledningen som i vanlig
ordning jobbade halvt om halvt livet ur sig bestod av samma
personer som i fjol - Jonny Bergman tävlingsledare och Hasse
Mård tävlingsbyggare. Därutöver Richard och Allan som
banansvariga, Elinor som sekretariat, Jenny som
ekonomiansvarig samt Frasse och jag själv.
Tävlingsbanan var 20 km och cyklades ett, två eller tre varv
av de olika klasserna. Varvet startade liksom i fjol med att
klättra uppför Hammarbybacken, därefter väntade
omväxlande körning mestadels på stora stigar i västra delen
av Nackareservatet. Vid klubbstugan efter ca två tredjedelar
var det vätska och servicedepå.
Att tävla i just Nackareservatet innebär speciella hänsyn och
På väg uppför… (foto Andreas Aarflot)
att en mängd tillstånd krävs. Stockholms idrottsförvaltning
fick kalla fötter då de förstod att vi skulle passera över de nya motionsspåren vilket för en stund
såg ut att hota hela tävlingens existens. Efter några telefonsamtal och ett möte löste sig dock det
hela och vid en efterkontroll kunde man inte hitta några skador.
I år fick vi extra reklam genom att vår fenomenalt medie- och trendkänsliga tävlingsledning
lyckades vara med i både radio Stockholms sportsnack och i DN på stan veckan innan tävling.
Radioinslaget var nästan lite surrealistiskt för en van lyssnare. Lasse Perssons välbekanta stämma
som man hört från otaliga fotbolls- och hockeyarenor under åren sitter och diskuterar
med…Jonny!
Tävlingsdags. Återigen var vädret på vår sida och sekretariatet fick ett digert morgonjobb med att
hinna ta emot alla efteranmälningar samtidigt som tidtagningschip skulle delas ut till alla
startande, Framemot elvatiden var det en imponerande samling cyklister som radade upp sig i
startfållorna på väg upp mot Hammarbytoppen. I elitledet längst fram stod några av landets bästa
MTB-åkare även om sverigeettan Mattias Wengelin tyvärr blev tvungen att dra sig ur i sista stund.
Tävlingen avlöpte sedan som planerat och utan större fadäser. Många deltagare uttryckte sig i
positiva ordalag om banan både vid målgången och de kommande dagarna på Internet. Den av
cykelförbundet utsedda tävlingskommisarien hade många synpunkter och tankar men var överlag
mycket tillfreds med hur tävlingen genomförts. Segrare i huvudklasserna blev Lars Bleckur från
Cyklotekets eget racingteam och Angelica Edvardsson från IK Jarl. Bleckur snittade varvet på 45
minuter, välkommen att försöka matcha det, banan finns på hemsidan.
Ytterligare mungipor uppåt blev det när bokslutet var klart och många sköna slantar trillade ned i
klubbkassen så här i bastubyggartider. Som alltid vilar sådana här evenemang på frivillig basis
och många hundra enskilda arbetstimmar. Det går dock inte att komma ifrån att utkomsten per
arbetad timme är betydligt bättre för en cykeltävling jämfört med en orienteringstävling. Vad det
beror på kan man fundera över, kanske tar vi för dåligt betalt inom orienteringen, kanske är det
tvärtom cyklingen som exkluderar en del genom att ta för bra betalt. Kul var det i alla fall. Nästa
år är det dags igen!
24
Stockholm Rogaining
Av: Jenny Tirén Berg
Ravinen måste vara inofficiella världsmästare i antalet arrangemang 2009. Jag räknar till
följande: Ungdomsseriedeltävling, Tiomilauttagningen, Ravinrejset, Trekvällars, Hammarby
Hill, 25manna, 25manna-korten och alltså då avslutande Stockholm Rogaining. Puh!
I alla fall, den 14 november var det alltså dags för den sistnämnda tävlingen. En tävling med
förhållandevis ganska liten arrangörsstab, men med kanske de mest entusiastiska – i vissa fall
galna – deltagarna. Arrangörsstaben är förvisso
också ganska entusiastisk, för det mesta.
Grått novemberväder, ihållande regn mötte oss
denna morgon, då vi samlades vid Hash House, som inte är så nerdekat som det låter, utan det
högst respektabla Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge. Hash House får inte avslöjas för
långt i förväg, men vi var lite kluriga och la ut en ledtråd om dagen i fyra dagar på hemsidan –
kolla dem gärna och se när ni hade knäckt koden. Många tog det på första; imponerande!
Efter ett par timmar var 300 pers incheckade och klara, och 11.00 hade tävlingsledare Jonny
och banläggare Gustav en kort genomgång av PM innan kartorna delades ut. Nu hade lagen
en knapp timme på sig att planera sin rutt för dagen. Gustav hade klurat till det riktigt, så
många satt in i det sista för att hitta det bästa alternativet, och flera missade faktiskt starten
som gick på slaget 12.00. Den som sagt ganska knappa arrangörsstaben höll också nästan på
att missa att hinna sätta ut alla kontroller, då vissa kommunikationsmissar innebar att Allan
helt plötsligt hade i princip hela Södertörn som sitt område, men efter
blixtinkallning av Eidar, blixtombyte av Maria, blixtbilfärd av
Camilla, etc, så hann vi precis.
Efter två timmar var 15-16-gruppen tillbaka, efter fyra timmar
cyklisterna och efter sex timmar löparna. Man kan tro att
arrangörerna under dessa timmar kan sitta och rulla tummarna och
äta godiset som undertecknat köpt åt alla – men icke. Här ska blandas
vätska, skäras bananer, fördelas priser i de olika klasserna, åkas ut
med vätskan, tändas marschaller, skjutsas deltagare med axeln ut led
till SÖS, handlas mer toalettpapper, köras ett oändligt antal kilo
lasagne från den ena skolan till den andra, handlas mera mjölk,
knappas in bricknummer i systemet, snitslas till dusch, brygga kaffe,
åkas hem och amma tvillingar, etc.
Trött löpare målstämplar
Så tiden går fort för oss, och uppenbarligen också för många av
löparna. Ett lag missade måltiden 18.00 med mer än tjugo minuter och fick totalt minuspoäng
– efter dryga sex timmars slitande i regntunga marker. De var fantastiskt glada trots detta.
Varm dusch i Torvalla och jättegod lasagne, och sedan ett välfyllt prisbord verkade göra att
deltagarna vände hemåt med glada miner. För oss återstod ihopplock och städning, lite fix
med hemsida, rapport till Rosen-Lövet, etc. Det är kul att arrangera, men nu tänker i alla fall
jag gå i vinteride vad gäller Ravinen-arrangemang och mysa mera med tvillingar. Och kanske
träna mera för att kunna utnyttja andras arrangemang till våren?
Tack alla som ställde upp och hjälpte till på Stockholm Rogaining!
25
Försenad rapport från ett skogskök
Av: Bo Hjort
För fjärde året i rad ansvarade jag och min hustru Sirry för marketenteriet under den årliga
tredagarstävling klubben anordnar. Precis som vanligt var det en resa från förhandsstress över
hur många kunder som kunde förväntas och hur mycket som skulle efterfrågas av dem när de
väl var där, via akut oro över att förköpt sig på osäljbara varor – till en avslutande känsla av
nöjdhet när resultatet återigen visat sig överträffa tidigare rekord!
Det måste dock erkännas att det sistnämnda i år krävde lite kreativ resultatbeskrivning. Mer
om detta senare.
När vi en gång, i juni 2006 närmare bestämt, accepterade förslaget att efterträda Annika och
Johan som markaansvariga var vår erfarenhet av denna typ av verksamhet i stort sett noll och
intet. Vi hade assisterat den mycket drivna Gunnel på en 25-mannatävling, men då inskränkte
sig vår roller till att stå i kassan och att bära fram stora tunnor med potatismos. I övrigt var
min idrottsmässiga matförsäljningsrutin helt och
hållet schackbaserad. På den tiden Markus och
Morgan tävlade i Rockaden så fick jag ofta ansvara
för deras marka; gratis varmkorv till alla överspända
schackungdomar, och massor av sockerförsäljning i
form av remmar, chokladkakor och kolor.
Så när Sirry och jag själva skulle börja fundera på
vad som skulle kunna säljas på en tredagars
orienteringstävling, hur mycket av varje sak man
behövde köpa, var man kunde köpa det billigast, hur
mycket man kunde ta betalt för varorna…då hade vi
haft stor hjälp av en slags klubbmanual på området.
Men tyvärr var det mest den muntliga traditionen
som fick nyttjas. Plus att vi fick chansa en hel del.
Kontentan av detta första försök var lite blandat resultat. Rekordstor omsättning, halvbra
vinstmarginal och en himla massa kexchoklad och annat godis som blev över. Orienterare äter
inte alls lika mycket sötsaker som schackspelare.
Andra året höjdes sen svårighetsgraden. Vi lämnade klubbstugans relativa trygghet och
lämnades i stort sett strandsatta i Ältas grusgrop. Inget tält, ingen el, ingen kyla. Vi
improviserade och lyckades till slut rätt bra. Nya intäkts- och resultatrekord. Ett principiellt
ställningstagande var att förbättra urvalet med minst en produkt varje år, så att kunderna inte
tröttnade på oss. En annan lärdom var att vi måste ha mat kvar även till de som kommer in
allra sist. Nu fick dessa utfodras på en del rätt skumma saker: hamburgerbröd med gurkskivor
och ost känns ofta svårt att ta bra betalt för.
Tredje året, tillbaka i klubbstugans betydligt smidigare verksamhetsmiljö, adderade vi både
toast och, som ett litet experiment, à la carte-servering av tortellini med gräddsås. Vi sålde
slut på allt vi hade detta år – utom varma koppen. En annan lärdom vi dragit: Om det är +30°
varmt vill folk sällan ha varm soppa.
Egentligen skulle vi dragit oss tillbaka när vi var på topp, men vi tänkte att det skulle vara
osjysst mot nästa ansvariga att tvinga dem att börja med en tävlingsserie utanför klubbstugan.
Så istället tänkte vi i år utnyttja allt vi lärt oss genom åren och med minimal ansträngning
ändå göra en acceptabel avrundning. Redan i början av maj började vi ringa in vårt numera
väl inarbetade team med hjälpredor. De flesta har varit med i köket/tältet under alla våra år, de
26
flesta är som självgående pianon när man väl dragit upp skruven i ryggen och puttat dem i rätt
riktning. Utan er skulle vi aldrig kunnat fixa det här: Karin och Jenny, Tomas och Eva,
Katinka och Katharina, Dick och Kerstin, farmor, mormor – om jag glömt någon så ber jag
om ursäkt.
Redan i maj försökte vi få klarhet i var vi skulle vara, att el skulle finnas, att tälten skulle vara
resta när vi kom dit osv. Givetvis blev allt detta ändrat två dagar innan själva tävlingen, men
det är liksom en del av Ravinen-stuket.
Med hjälp av våra numera rätt väl organiserade inköpslistor och inköpsrutiner ägnade vi
helgen och dagen innan första tävlingsdag åt att ha allt förberett i fråga om smörgåsmaterial,
hamburgare, korvar, dricka, bullar, kaffe och minimalt med godis. Inga varma koppen alls.
Men däremot årets ”nyhet”, bacon & ägg-smörgåsar, Demade på en Ravinen-torsdag,
fullskaletestade på påsktävlingen och nu en stor succe i dagarna tre.
Trots vår numera stora rutin, trots våra genomtänkta listor blev en hel del givetvis alldeles fel:
vi hade baguetter upp över öronen ( fråga mig inte varför ), vi fick ingen snurr på
försäljningen av vare sig grillkorv eller hamburgare, vi sålde fullständigt slut på läsken sista
dagen, långt innan alla hade gått i mål. Men alla fick något att att äta, även de som kom in på
slutet. Ja, det var en som inte fick något faktiskt. Nämligen killen som vi mötte på väg tillbaka
från målet, när vi hade satt igång karavanen som skulle köra alla grejer till klubbstugan efter
sista dagens tävlingsslut. Han såg dock ut att mera vara i behov av dropp än av en
salamismörgås, så jag hoppas han förlät oss för att vi övergav honom.
Vi toppade till slut inte förra årets resultat vid årets tävling. Men vi hade bättre omsättning än
förra gången vi var utanför klubbstugan, och betydligt bättre vinstmarginal än den gången
också. Så ett slags rekord blev det nog kan man säga.
För att få lite perspektiv på vad vi pratar om kan nämnas att omsättningen på tre sådana här
dagar numera ligger på ca 40 000:-, med en vinstmarginal på ca 55-60%.
Vår vanligaste kommentar från kunderna är ”Oj vad billigt, kostar inte kaffe med bulle mer än
15:-”. Vår filosofi har alltid varit att nöjda kunder handlar mera, ett nog så viktigt argument
för en tävling som håller på i tre dagar i rad.
Så nu lämnar vi med varmt hjärta över stafettpinnen till någon annan. Vi testamenterar till
klubben heltäckande manualer med inköpslistor, råd och tips. Nästa år kan vi återigen ta
semester veckan efter midsommar, utan att ligga sömnlösa över smörgåslistor,
kaffekokningsresurser och växelpengar. Ja, just det. En sak glömde jag: vet ni vad som brukar
vara det svåraste av allt med dessa insatser. Jo, att bli av med alla j-la småpengar. Vi har
fortfarande en burk från förra årets trekvällar, mynt som banken vägrar att ta emot. Våra barn
får alltid veckopeng i form av enkronor och 50-öringar, men burken är som Särimner och fylls
på varje gång det är en tävling där vi skall sälja smörgåsar och kaffe!
Facit till vägvalsproblemet på sid 17:
Facit läses: Vägval: Namn, tid, tid efter i procent (tid efter på banan)
Längst vänster i löpriktningen (turkos): Christoffer Eskilsson, 16.54, + 16 % (+ 13 %)
Näst längst vänser (orange), Gustav Bergman, 14.32, + 0 % (+ 0 %)
Rakt på (blå): Olle Boström, 18.24, + 27 % (+ 2 %)
Höger (lila): Oskar Sjöberg, 15.43, + 8 % (+ 7 %)
27
Vilka Ravinare?
Vilka länder?
28
Tips! Om du inte
vill klippa sönder
tidningen, eller om
Ravinarna och
länderna är för
svåra att lista ut,
om ni vill se alla
andra kartor bättre,
gå in på hemsidan
(www.ravinen.org)
och klicka er fram:
Meny 
Klubbtidningen
Rosen-Lövet
jul09
Och vips, så har ni
tidningen i färg
och redo för
utskrift!
Namn-anagram
Vilka ravinares namn döljer
sig bakom bokstavsröran?
Kelgalen barm
Legobråka
Mört (slash) arsle
Loke Snorpåse
Se, lax nosar i mat
Baron fes i regn
Han fann rosa sjok – lugn
Lurk i lada
29
Mor till haj
En lagom seg aln
Dra hennes last
Leka RC rabbin
(RC=radiocontrolled)
Årsfesten
Av: Anette Önerud
Den körslaget inspirerade årsfesten ägde rum den 5:e december. Trots deltagarbegränsningen
på 80 personer var vi bestämt 83 som dök upp. Vid ankomst fick alla varsitt ”band” i
antingen; rött, gult, blått, grönt eller lila – vilket symboliserade lagtillhörigheten.
Uppgiften för lagen var:
1. Framför tilldelad
barnvisa på
godtyckligt vis.
2. Skriv och sjung ett
”potpurri” där juryn
ska kunna identifiera
så många låtar som
möjligt.
Allehanda fyndigheter
och mer eller mindre
musikaliska kvalitéer
uppvisades sedan
under kvällen.
Vidare utdelades ett
flertal priser till b l a.
årets…
…folksamling:
Ravinarna på
Österåkerskaveln.
…prisutdelare:
Lena (surtanten)
Hellström på 25manna.
…truppgymnaster:
Älta-Saunas (Frasse,
Edvid, Ebba och Linus
på måndagsgympan).
Det lag som i slutändan vann tävlingen om flest låtar intryckta i potpurriet var lag Röd som
pressat 50 låtar. Dock tilldelades lag Gul ett hederspris för sina snygga övergångar, såsom:
…den blomstertid nu kommer alla känslorna på en sockerbagare här bor i stockholm i mitt…
Även Ravinenlistans prisutdelning ägde rum och gav upphov till ny ägare till 10 paradis-askar
och 4 stora skrivare från hp.
Sammanfattningsvis var hela tillställningen en stor succé, tack alla festfixare!
30
Fikalistan!!!!
Siffran i överkant representerar den aktuella veckans nummer.
Namn i fetstil är huvudansvarig för respektive veckas fika.
Kontakta ansvarige för vidare information. Kontaktuppgifter finns i medlemsregistret.
Skriv upp i kalendern vilken vecka du är ansvarig för, redan nu!
002: Se v023
003
Ann Bergman
Kent Bergman
Eva Alm
Stefan Jonsson
Erik Pihlo
Kalle Bergman
Linn Robertsson
Gustav Bergman
008
Sverre Jonsson
Peter Olovsson
Heidi Bjerkhaug
Joachim Wansölin
Matts Andersson
Kristina Aneland
Mikael Olovsson
Bengt Andersson
004
Marita Kallur,
Håkan Kallur
Per Mårtensson
Lars Forsberg d.ä
Karin Arenlid
Björn Stolt
Frida Forsberg
Annie Forsberg
009
Marita Axelsson
Jonas Arvidsson
Peter Axelsson
Lena Hellström
Sten Hellström
Eidar Lindgren
Monica Fredriksson
Manfred Axelsson
005
Peter Novotny
Caroline Johansson
Ulf Kölzow
Jenny Kölzow
Fam Love Sundelin
Arne Johansson
Torbjörn Kölzow
Johan Sällfors
010
Anna-Karin Rahlén
Ansgar Ågren
Eivor Ågren
Curt Rahlén
Lars Sandvik
Per Kretz
Lena Risby
Emil Kretz
006
Per Bengtsson
Per-Åke Olsson
Therese Holmström
Maud Sandberg
Börje Persson
Madeleine Bengtsson
Gabriella Holmström
011
Kjell Almgren
Karin Hallsten
Dagny Tirén
Pernilla Ihse
Christian Hansen
fam. Simon Attaque
Staffan Nyberg
007
Gunnar J:son Falk
Johan Hellström
Niklas Westblad
Pär Westblad
Mimmi Westblad
fam Linn Göransson
Annika Dalgren
Joakim Westblad
Maud Frejd
012
Anders Björklund
Karin Björklund
Micke Granqvist
Ann Granqvist
Ola Kåberg
Dan Sandvik
Katharina Nyberg
014
Bo Hjort
Stefan Berg
Eva Lenell
Thomas Hjelmblad
Sirry Hjort
Marcus Hjort
Joel Lenell
Bure Noréus
015
Kristina Svahn
Peter Albrektsson
Eva Albrektsson
Camilla Engel
Jonny Bergman
Dick Svahn
Göran Marklund
Elisabeth Tollemark
016
Ingrid Bruce
Magnus Hellgren
Carina Hellgren
Maria Lybert
Håkan Söderqvist
Tina Söderqvist
Carl-Johan Thorell
Lars Lybert
Monica Lybert
017
Maria Mogensen
Marianne Sandström
Henrik Sandström
Allan Mogensen
Anders Bögevig
Anneli Sjöblom
Linda Kling
018
Camilla Pettersson
Lars-Erik Sjöberg
Hans Mård
fam. Wohlgemuth
Karin Techel
Per-Åke Eriksson
Lotta Eriksson
Jesper Eriksson
31
019
Helen Klasson
Staffan Kjellman
Eva Nygren
Lars Klasson
Niklas Wansölin
Anita Rinnbäck
Ove Rinnbäck
020
Richard Nordberg
Julia Dalgren
Martin Lindskog
Malin Lindskog
Anders Forsberg
André Sahlsten
Mark Gibbard
Anita Brattland
fam Schween
021
Ulrika Sandberg
Lars Forsberg d.y.
Magnus Johansson
Jimmy Norrman
Lars Risby
Katinka Svedberg
Stefan Karlsson
Lars Krögerström
Axel Krögerström
022
Kerstin Önerud
Anders Önerud
Anette Önerud
Ellinor Lange
fam. Dag Svensson
fam Erik Forsberg dy
Mikael Nyström
Maria Lundström
023
Åke Brodén
Lars Andersson
Anne-Maj Tengelin
Christina Pegestam
Jesper Dalgren
Therese Eriksson
Erik forsberg dä
Joar Bagge
OK Ravinen sponsras av:
32