Integrationsdagen den 24 november 2015 i Kramfors
Det har kommit ca 80-90 personer från olika kommuner, föreningar som hembygdsgårdar,
utbildningsinstitutioner, kulturinstitutioner, Arbetsförmedlingen m.fl.
Lars Fredriksson från Migrationsverket berättade om flyktingsituationen i världen. Många flyr undan
kriget och till en bättre ekonomisk situation. I vår globalisering hittar många på nätet information och
flyttar utifrån det var de anser att de kan få en bättre situation. Det kommer också ensamkommande
barn från många olika länder och de är fler och fler.
Människor kommer vid gränsen till Malmö, Trelleborg, Gävle, Boden och några tillfälliga platser just
nu.
Asylprocessen är att registrera, ge människor rum och mat.
Asylutredningar kan ibland göras direkt. Idag tar det tyvärr många år. Nu är prognosen år 2017 för att
utreda alla fall. Det behövs tolkar, nya sätt att arbeta på som till exempel att få bort självklara fall.
Innan flyktingkrisen kunde man klara 80% av alla besluten på tre månader. Idag är tiden 15 månader.
Det behövs kompletteringar, ca 85% av fallen saknar beslut.
Flyktingboende finns i hela landet under tiden ska landstinget ta hand om deras hälsa och tandvård.
Kommun ska ge barn plats i skolan.
Dagersättning är 71 kronor per ensam person, 61 kr per par och barn 37 -50 kr. Asylsökande kan
jobba eller ha praktik under tiden de väntar på beslut.
Aktuella siffror från Migrationsverket den 17 november 2015:
· Ca. 161 000 inskrivna
· Mer än en tredjedel av dessa är under 18 år
· Boenden är allt mer utspridda geografiskt
· Problem att tillgodose de inskrivna med sjukvård
Under väntetiden på beslut samarbetar flera myndigheter
· Landstinget erbjuder alla ett hälsosamtal där psykisk hälsa och smittskydd behandlas.
· Kommunen ordnar med skola och förskola till alla barn.
· Dagersättning kan sökas från Migrationsverket
· De asylsökande får arbeta och praktisera under väntetiden
· Alla asylsökande får ett LMA-kort (en form av legitimation)
· Civilsamhällets insatser är ovärderliga med att ordna sysselsättning, klädinsamling mm.
Om vi har några frågor kan vi kontakta Lars i Kramfors, Biblioteksgatan 2 tel. 010 485735
Om man ordnar undervisning i svenska kan man få medel till undervisning som böcker. m.m.
Länsstyrelsen Assar Häggblom från länsstyrelsen förklarar skillnader mellan olika begrepp hur man
klassificerar människor som kommer till Sverige.
Kvotflyktingar väljs ut av FNs organ UNHCR. Sverige tar emot 1900 kvotflyktingar per år. Dessa
personer har uppehållstillstånd direkt och får hjälp att komma till Sverige.
Asylsökande tar sig till landet på egen hand och söker uppehållstillstånd efter det att de kommit hit.
Assar tog också upp attraktiviteter som gör att man stannar i en stad, en region. Det medmänskliga
bemötandet spelar en viktig roll för att vilja stanna i en viss region. Det är viktigt att samordna
verksamheter på en plats eftersom det blir lättare att söka pengar om det handlar om ett samarbete.
Rektor och medarbetare från SFI Kramfors berättade om att de tillhörde Kramfors bas förvaltningen
och inte under skolan och utbildning. Kramfors modellen består av att i varje klass finns det en lärare
och en språkstödjare. Enligt skollagen har man rätt till minst 15 timmars SFI-undervisning per vecka.
Utbildningen ska påbörjas inom tre månader. Alla som tillhör etablering har rätt att få
samhällsinformation på sitt modersmål på minst 60 timmar.
I Kramfors samordnar SFI med socialen, arbetsmarknadsenheten och asylsamordnarna. Man måste
vara folkbokförd i en kommun för att få börja på SFI. Det finns tre olika studievägar som är anpassade
efter elevernas förkunskaper och behov. Målet med kurserna är att lära eleverna att kommunicera
på svenska.
Det var en gripande berättelse av en ung man som kom till Sverige som ett ensamkommande barn.
Han heter Esmat Nabi. Han kom till Sverige när han var 14 och han berättade om sin väg till Sverige.
Det finns en bok som heter ”Jag är en pojke med tur” skriven av Monica Zak och som handlar om
Esmats resa till Sverige.
Flera personer presenterade goda exempel på samarbete med inkommande flyktingar. Det var Lejla
Porovic från Muslimska studieförbundet. Hon berättade om vikten av personer som kan hjälpa till i
början av någons vistelse i landet. Det är viktigt att människor får prata samma språk och att alla ska
känna sig deltagande i samhället. Det tyckte även representant från ABF. Lena Landin representerade
både Ångermanlands Studieförbund och Svenska kyrkan och hon berättade om träffar på Utansjö
gården där vanliga svenskar och inkommande flyktingar möttes och tillsammans ordnade de fester
och lagade mat från olika kulturer, även den svenska. Som representant för hembygdsförbundet är
det viktigt att få detta begrepp även för de nya som kommer till bygden. Att denna plats blir deras
egen också. Tomas Eriksson från Murberget Länsmuseet Västernorrland berättade om Arena
Murberget som ger människor möjlighet att arbeta och praktisera svenska språket samt lära känna
den svenska kulturen. Arbeta med hantverk.
Johanna Bylander