1. No category

Utbildningsföretagens årsrapport 2015/2016
Kostnadseffektiv SFI
Fungerande mångfald
Växande utbildningsföretag
1
Sammanfattning: 86 000 fler SFI-platser – utan höjda
kostnader
Med förra årets flyktinginvandring väntas ca 100 000 personer i arbetsför ålder
komma in på arbetsmarknaden. Språk- och vuxenutbildning är strategiska
verktyg för att klara integrationen.
Men för att ett miljonprogram för kunskap ska bli verklighet går det inte att nöja
sig med krav på ökade resurser. Verkligheten är snarare den att offentliga
resurser är begränsade, vilket innebär skattemedlen måste användas smartare.
Den här årsrapporten identifierar 4 utbildningsreformer som både kan stärka
integrationen och göra insatserna mer kostnadseffektiva:




Fortsätt upphandla SFI. Om all SFI upphandlas enligt den så kallade
Hermods-modellen skulle 61 000 nya SFI-platser frigöras och kostnaderna
skulle sjunka med över 1 miljard. Om besparingarna investeras i nya SFIplatser skapas ytterligare ca 25 000 platser1. Totalt kan utbyggd
konkurrensutsättning därför skapa 86 000 fler SFI-platser, inom befintlig
budget.
Genomströmningstiderna i SFI har halverats sedan 2009. Däremot är
andelen godkända elever fortsatt låga. Men även kvaliteten stärks med
Hermods-modellen. Omsatt i hela riket kan minst 42 000 fler årligen
godkännas i SFI, om Hermodsmodellen införs.
Införa valfrihetsmodeller för SFI och Komvux med resultatstyrning, lokalt
eller nationellt. Det ger långsiktiga förutsättningar för seriösa aktörer,
vilket skapar mer varaktiga förhållanden för medarbetare och elever.
Underlätta företagens mångfaldsarbete genom stärkta
avskrivningsmöjligheter för köp av utbildning i mångfald och
ledarskapsutveckling.
Årsrapporten analyserar också branschens ekonomiska utveckling. För
utbildningsföretag inom vuxnas lärande som helhet var utvecklingen svagt
positiv under 2015 sett till omsättning, men antalet anställda minskade något.
Detta drivs huvudsakligen av förutsättningarna för offentligt finansierade
utbildningar, där fördröjda upphandlingar och ett större ifrågasättande av
upphandlad verksamhet kan förklara en viss inbromsning. Delbranschen för
personalutbildning utvecklades positivt 2015.
Li Jansson
Branschansvarig Almega
Utbildningsföretagen. Nationalekonom.
1
Kostnaden för SFI är i snitt 39 000 per elev och år, år 2014, Skolverket
2
Ett miljonprogram för kunskap och integration
I
nvandringen till Sverige under 2015 var den högsta i modern tid. Totalt
bedöms ca 95 000 personer i arbetsför ålder få uppehållstillstånd2. Inflödet
på arbetsmarknaden av nyanlända är därmed lika stort som antalet som
förlorade jobbet vid finanskrisen 2008-2009.
Den nyanlända arbetskraften är en utbudschock av arbetskraft. Men samtidigt
har inte en efterfrågechock på arbete inträffat, vilket medför hög risken att ett
permanent utanförskap växer fram. Att människor invandrar i vuxen ålder ökar
dessutom behoven av vuxenutbildning, SFI och mångfalds- och
ledarskapsinsatser. När väntetiderna på asyl och etableringsinsatser uppgår till
15 månader riskerar många samtidigt att tappa motivationen.
Nyanländas kompetensprofil och arbetsmarknadsetablering
Av deltagarna i Arbetsförmedlingens etableringssinsats är hälften kortutbildade
med högst förgymnasial utbildning. Därutöver har ca 20-25 procent en
eftergymnasial utbildning, vilket omfattar allt från militärer till forskare.
Totalt finns 300 000 kortutbildade utlandsfödda som inte arbetar. Av dem är
50 000 nyanlända förra året, andra har invandrat tidigare. Antalet kortutbildade
som inte arbetar är därmed lika stort som hela Malmös befolkning.
Som figur 1 visar är utanförskapet högt bland kortutbildade. Lägst sysselsättning
har kortutbildade Asien- och Afrikafödda, där bara ca 30 procent arbetar.
Andel i
arbete,
procent
Figur 1 – Sysselsättningsgrad, personer med förgymnasial utbildning, 15 – 74 år
60,
45,
30,
15,
0,
2005 2007 2009 2011 2013
Sverige
Europa
Sydamerika
Nordamerika
Asien
Afrika
Källa: SCB/AKU
Forskning visar att det finns en rad hinder på svensk arbetsmarknad som
försvårar kortutbildades jobbchanser, som höga ingångslöner och strikt
arbetsrätt3. Men även om arbetsmarknaden blir mer flexibel kan det inte ensamt
höja kortutbildades sysselsättning, det krävs också bättre utbildningsinsatser.
2
”Flyktingkrisens arbetsmarknadseffekter – Handbok till en kostnadseffektiv integrationspolitik”,
2016
3
Se t ex OECD 2015 och Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2015
3
Som figur 2 visar finns bara 38 000 platser på Grundläggande vuxenutbildning,
Grundvux, vilket bara täcker en åttondel av gruppens behov. Då nästan alla
elever är utlandsfödda har Grundvux blivit avgörande för integrationen.
Resultaten är dock förskräckande. Enbart 61,7 procent slutför kurserna och bara
16,7 procent av deltagarna går vidare till andra studier efter Grundvux4.
Figur 2 – Kortutbildade och Grundvux 2015
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Antal
Antal platser på Antal som går
kortutbildade
Grundvux
vidare till studier
utlandsfödda utan
efter Grundvux
arbete
Källa: Skolverket samt Budgetpropositionen 2016
Grundvux präglas också av låg aktivitet. Deltagarna läser bara i snitt 2,4
kurser jämfört med 4,1 kurser bland Komvux-deltagarna. De vanligaste
kurserna i Grundvux är Svenska som andraspråk samt engelska. Det tyder
på att få Grundvux-elever läser matematik, trots att det också är
avgörande för arbetsmarknadsetablering och samhällsförståelse.
300 000 kortutbildade
utlandsfödda som inte
arbetar
Lika många som hela
Malmös befolkning
4
Budgetpropositionen för 2016
4
Innovativa kommuner och utbildningsföretag
V
uxenutbildningen finansieras idag i hög grad av statsbidrag. Regelverket
sätts nationellt. Däremot är det upp till kommunerna att bestämma om
vuxenutbildningen ska utföras i egenregi eller av en extern aktör.
Regeringen vänder trenden – men räcker det?
Antalet platser på vuxenutbildningen sjönk under lång tid. Nuvarande regering
har dock börja att bygga ut vuxenutbildningen, även om antalet platser inte
motsvarar de ökade behoven i befolkningen. Ett exempel är att köerna till SFI
växer så mycket att många kommuner redan idag bryter mot skollagen.
Därutöver har SFI gått från att vara en egen skolform till att ingå i
vuxenutbildningen. Det införs också en rättighet att läsa på Komvux.
Utbildningssatsningarna – ett svart hål utan uppföljning?
Regeringen saknar dock svar på om avkastningen på den offentliga investeringen
i vuxenutbildningen är tillräckligt hög.


Det saknas statistik på vad som händer med eleverna efter avslutade
studier i en stor del av vuxenutbildningen.
Det finns inga styrsystem som säkerställer att pengarna används på
utbildningar med goda resultat. Tvärt om – systemet påminner mer om
ett svart hål, där resurser försvinner in i andra kommunala utgiftsposter
än utbildning samt till utbildningar med blandad kvalitet.
Hermodsmodellen – mer kostnadseffektiv SFI
Med invandringen ökar kostnaderna markant för såväl flyktingmottagande som
insatser för språk och etablering. Oavsett ideologisk utgångspunkt är
möjligheterna att höja skatten begränsade. Resurserna till integrationsinsatserna
kommer därmed att vara begränsade.
Det innebär att varken kommuner eller regering har råd att fortsätta blunda för
resultat och kostnadsuppföljning. Utbildningarna måste bli mer
kostnadseffektiva. Skattemedlen måste räcka till fler och ha bättre resultat.
Sveriges äldsta utbildningsföretag, Hermods, att kompetensinvesteringar kan bli
smartare. När Hermods tog över SFI i en medelstor kommun ökade andelen
elever som slutförde SFI ökade från 61 till 81 procent. Antalet elever ökade från
500 till 800. Antalet studieformer ökade från enbart katederundervisning till tre
olika studieformer. Samtidigt sparade kommunen 6 miljoner att investera i
annan välfärd, när kostnaderna sjönk från 11 till 5 miljoner.
Kostnaderna uppstod inte på grund av snålhet och besparingar. Tvärt om –
Hermods behöll all personal från tidigare kommunala verksamhet. Skillnaderna
5
uppstod för att Hermods hade en annan pedagogisk modell samt snabbare
beslutsvägar. Kommunen har också en viktig roll, med tydligt kravställande.
Enligt Skolverket (?) läser bara 30 procent av SFI-eleverna hos extern aktör. Om
all SFI-utbildning utfördes av utbildningsföretag finns samtidigt stora
effektivitetsvinster. Om effekterna är samma som i Hermodsmodellen kan
61 000 nya SFI-platser skapas och över en miljard kronor frigörs. De extra medlen
kan investeras i fler SFI-platser, vilket innebär att konkurrensutsättningen totalt
kan skapa 86 000 nya SFI-platser.
Blir SFI bättre eller sämre?
Tabell 1: SFI – förändringar sedan 2009 per studieform
Genomsnittlig tid i veckor
Andel som fått godkänt
till godkänd
År
2009
2014
2009
2014
Kurs 1A
51
26
37
35
Kurs 1B
62
32
25
25
Kurs 2B
47
25
34
35
Kurs 2C
44
26
32
34
Kurs 3C
39
23
34
34
Kurs 3D
30
20
46
47
Källa Skolverket
Som tabellen visar har SFI förändrats kraftigt sedan 2009. Den genomsnittliga
tiden det tar att nå godkända resultat har fallit mellan 30 och 53 procent år 2015
jämfört med år 2009.
Samtidigt visar samma tabell att antalet som godkänns efter utbildningen inte
har ökat. Det visar att de snabbare genomströmningstiderna inte hänger
samman med någon betygsinflation, men väcker även frågor om hur kvaliteten
kan stärkas.
Om Hermods-modellens effekter gällde för riket skulle andelen som slutför SFI
höjas till 81 procent. Om vi utgår från andelen som får godkänt på kurs 3D (47%),
innebär det en höjning av andelen som slutför SFI på 34 procentenheter.
Totalt studerade ca 125 000 personer på SFI år 2014. Det innebär att Hermodsmodellen skulle medföra att minst 42 500 fler elever skulle godkännas varje år,
med dagens omfattning på SFI.
Givetvis krävs mer statistik och forskning om vad som händer deltagarna som blir
godkända. Men en granskning som DN genomförde på unikt SCB-material visar
att sannolikheten är betydligt större att få jobb för den som genomför en SFIutbildning jämfört med om man inte läst den.5
5
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lattare-fa-arbete-for-den-som-klarat-sfi/ 2016-05-14
6
Hermods tog över SFI från
kommunen. Andelen elever
som slutförde SFI ökade
från 61 till 81 procent.
Antalet elever ökade från
500 till 800. Kommunen
sparade 6 miljoner när
kostnaderna sjönk. Att
införa Hermodsmodellen i
hela Sverige kan skapa
61 000 fler SFI-platser och
spara över 1 miljard.
Om vi köper SFI för
pengarna som sparas får vi
totalt 86 000 fler platser.
7
Nacka-modellen – paradiset i miniatyr?
I Nacka har kommunen byggt upp ett komvuxsystem
som möter både arbetsgivarna och deltagarnas behov.
Här finns rätt till Komvux, där vem som helst får läsa.
Utbildningarna (samt jobbcoaching) tillhandahålls i
valfrihetssystem där sökande väljer bland auktoriserade
utförare. Utförarna följs därefter upp på resultat som
publiceras lättillgängligt på kommunens hemsida.
Efter Yrkesvux går 87 procent vidare till arbete eller
andra studier. De goda resultaten bidrar till att andra
kommuner gör likadant. Här kan nämnas Sollentuna och
Växjö kommun, som har eller håller på att utveckla
vuxenutbildning med valfrihet och resultatuppföljning.
Avesta och Australien – med fokus på kortutbildade
Ett reformarbete för att möta kortutbildades behov är
också nödvändigt. I Australien finns en specialutbildning
för kortutbildade, med särskilt fokus på språk- och
läsförståelse samt matematik. Utbildningen utförs av
över trettio olika utförare, som alla följs upp efter
resultat. Totalt har 60 procent gått vidare till arbete och
studier – betydligt bättre än i Sverige.
Även Avesta är innovativa kring kortutbildade som
upphandlat kombinerad SFI och matematik av Eductus.
Kundval – långsiktighet för elev och medarbetare
Upphandlingar överklagas och fördröjs. Ersättningen
sätts ofta från lägsta pris istället för bästa resultat.
Upphandlingarnas utformning driver ibland fram mer
kortsiktiga anställningsförhållanden vilket gör det
svårare att attrahera och behålla talanger. Med
valfrihetsmodeller, t ex LOV eller tjänstekoncession, får
de bästa aktörerna, medarbetare och elever mer
långsiktiga förutsättningar.
Reformförslag



Wow-toppen!
Trelleborgs kommun stod i
händelsernas centrum i höstas när
staden blev centrum för stora delar
av migrationen till Sverige. Med
många nyanlända vill kommunen
tänka nytt. Nu får alla som vill läsa
på Komvux, även om de senare får
avslag på sin asylansökan.
Förlusten av att vänta till att alla få
säkra besked är betydligt större än
att göra rätt från början, resonerar
kommunen.
Astar är utbildningsföretaget som
får Malmös nyanlända att komma i
jobb snabbare. Med en
kombinerad SFI och
restaurangutbildning gör man upp
med traditionen som säger att man
måste gå en utbildning i taget.
Att utbildningsföretag
tillhandahåller språkutbildning
innebär att de också är experter på
språken som migranterna talar.
Dessutom vet de vilken
information som deltagarna saknar
för att klara sig i det nya landet.
Lernia har därför startat
radiokanalen Jalla på arabiska.
Med stora rekryteringsbehov i
vården är det särskilt roligt att
Medlearn kan tillhandahålla SFI
med vårdinriktning i Västerås.
Inför Hermodsmodellen för SFI och
Nackamodellen för Komvux
Inför en nationell komvux-peng om
kommunerna inte reformerar tillräckligt
Inför en specialutbildning för kortutbildade
8
Arbetsförmedlingen
G
enom att Arbetsförmedlingen förfogar över arbetsmarknadsutbildning
samt ett antal insatser för nyanländas etablering är myndigheten en
central aktör för att bidra till integrationen av nyanlända. Många
utbildningsföretag arbetar också inom ramen för Arbetsförmedlingens insatser.
Arbetsmarknadsutbildningarna är vanligtvis högst 6 månader. Under tiden får
deltagaren aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.
Utbildningarna kan dels vara yrkesinriktade, dels förberedande inför andra
studier eller insatser. Det finns också en särskild yrkessvenska på sex månader,
som nu är under förändring inför en ny upphandling. Ett annat exempel är
modulen Stöd och matchning, som också kan innehålla utbildningsinsatser.
Arbetsmarknadsutbildningarna ökade arbetssökandes jobbchanser fram till
2007, men därefter har utbildningarna haft en minskad effekt och bidrar idag allt
mindre till deltagarnas arbetsetablering6.
En tänkbar orsak är att deltagarna inom ramen för myndighetens uppdrag har
förändrats, och att arbetsmarknadsutbildningarna därmed har fått en annan
uppgift idag – att vara mer förberedande snarare än att leda direkt till arbete.
Arbetsförmedlingen vittnar också om låg koordinering mellan
arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser, som yrkessvenska.
Reformförslag

Kortutbildade personer med svag arbetsmarknadsförankring behöver
framför allt gå på Grundvux, inte arbetsmarknadsutbildning.
 Separera mer tydligt i statistiken vad som händer med personer i
förberedande utbildning respektive bristyrkesutbildningar
 Stärk Arbetsförmedlingens
förmåga att upphandla med
fokus på resultat samt gör
det enklare att säga upp
kontrakten ifall resultaten
inte uppnås
6
Arbetsförmedlingens Årsrapport för 2015
9
Fördubbla platserna på Yrkeshögskolan
E
n underskattad aktör i integrationsfrågor är Yrkeshögskolan. Bara 17
procent av studenterna är utlandsfödda, vilket är något lägre än andelen
utlandsfödda i befolkningen. Samtidigt vet vi att Yrkeshögskolan har goda
resultat – hela 9 av 10 har arbete efteråt.
En del av de goda resultaten förklaras av att personerna varit yrkesverksamma
tidigare. Men även bland nyanlända har hälften av dem en yrkeserfarenhet eller
eftergymnasial utbildning. Att komplettera sin erfarenhet med en YH-utbildning
skulle kunna vara ett bevisat effektivt sätt att komma i arbete.
Myndigheten för Yrkeshögskolan har också konstaterat att fler utbildningar hade
kunnat startas om bara medelstilldelningen hade varit högre. Det vill säga,
många ansökningar höll tillräckligt hög kvalitet för att få starta, men anslagen
räckte inte till.
Reformförslag



Inför ett snabbspår till YH-utbildning. Det kan vara intensiv-svenska som
gör att man därefter är färdig att genomgå en YH-utbildning.
Var innovativa med YH-utbildningarna. Kan man införa särskilda YHutbildningar som man läser svenska parallellt i?
Fördubbla anslagen till YH-myndighetens utbildningar
10
Underlätta mångfald och språk-på-jobbet-utbildningar
F
ör nyanlända fortsätter lärandet i arbetslivet. Det är helt orimligt att tro att
den nyanlände kommer att ha ett perfekt språk efter avslutat SFI. För att
språket ska mogna och utvecklas krävs möjlighet att använda språket i det
verkliga yrkeslivet.
För många företag är det tydligt att väntetiderna på SFI är ett hinder för de som
har akuta rekryteringsutmaningar. Här kan språkutbildningar som köps in av
arbetsgivare vara ett verktyg att utveckla bättre. Då är det dock oroande att det
saknas tillräckligt bra avskrivningsmöjligheter för köp av sådana utbildningar.
Utbildningen ses som en utgift, inte som den investering det är.
Att stärka avskrivningsmöjligheterna för köp av utbildning är också ett sätt att
underlätta mångfaldsutvecklingen i näringslivet. För de företag som idag lyckas
väl med mångfalden i personalsammansättningen är det ett resultat av ett
långsiktigt arbete med att utveckla såväl ledarskap som interna arbetssätt. För
många företag är det helt avgörande att ta in externa konsulter på ledarskap,
personalutveckling eller mångfald för att lyckas med den resan.
Reformförslag

Stärk avskrivningsmöjligheterna för köp av utbildning.
Det är mer lönsamt att
investera i maskiner istället
för människor. Det
försvårar för arbetsgivare
som vill köpa
språkutbildning till
personalen.
11
Branschutveckling
Den årliga analysen av utbildningsbranschens ekonomiska utveckling visar att
omsättningen bland utbildningsföretagen utvecklades svagare 2015 jämfört med
tidigare år. Även antalet anställda minskade något.
Sammantaget omsatte företagen för vuxnas lärande 10,8 miljarder år 2015 samt
anställde knappt 10 000 personer. JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅRSRAPPORTER?
Figur 3 – Vuxenutbildning total omsättning
12
12000
10
10000
8
8000
6
6000
4
4000
2
2000
0
0
2011
2012
2013
2014
2015
Omsättning, miljarder (vänster axel)
Antal anställda (höger axel)
Källa: Bisnode, Soliditet
Offentligt finansierad vuxenutbildning
Utbildningsföretagen har dock vitt skilda verksamhetsområden. I offentligt
finansierad vuxenutbildning – SFI, Komvux och arbetsmarknadsutbildningar – har
resurserna delvis ökat. Behoven av utbildningsplatser har också ökat.
Utbildningsföretagens utför utbildningar som kommuner och
Arbetsförmedlingen har upphandlat. Som figur X visar ökar också andelen av
Komvux-deltagarna som läser hos en annan utförare, och uppgår idag till 45
procent. Anmärkningsvärt sjunker andelen externa utförare på SFI, trots att
behoven av fler platser är omfattande (som tidigare avsnitt i rapporten visat).
Figur 4 – Andel kursdeltagare efter anordnare, SFI
80
Procent
70
60
Annan
utbildningsanordnarre
50
Folkhögskola
40
Kommun
30
20
Studieförbund
10
0
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Skolverket
12
Figur 5 – Andel av kursdeltagare på Komvux som studerar hos annan
anordnare än kommunen
50
40
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Skolverket
Delbranschen för offentligt finansierad vuxenutbildning mäts delvis genom
Arbetsmarknadsutbildning och Komvux (måttet inkluderar dock inte SFI, vilket
inte finns renodlat i dataunderlaget).
Under 2015 bromsade verksamheten in något jämfört med året innan, vilket kan
ha bero på att kommuner återtagit verksamhet (?) samt att Arbetsförmedlingens
upphandlingar av arbetsmarknadsutbildningar fungerat bristfälligt (?). Med en
viss inbromsning i marknaden som helhet föll också sysselsättningen i branschen.
Totalt omsatte företagen knappt 5 miljarder år 2015 och anställde nästan 5 000
personer. JÄMFÖR MED FÖRRA ÅRSRAPPORTEN I SAK.
Figur 6 – Företag som utför arbetsmarknadsutbildning och Komvux,
omsättning och antal anställda
6
6000
5
5000
4
4000
3
3000
2
2000
1
1000
0
0
2011
2012
2013
Omsättning miljarder
2014
2015
Antal anställda
Källa: Bisnode/Soliditet
Personalutbildning
Företag som tillhandahåller personalutbildning omfattar allt från
ledarskapsutbildningar till yrkesutbildningar i arbetslivet. Delbranschen har haft
13
en positiv utveckling de senaste fyra åren, och inte minst ökat i såväl omsättning
som antal anställda under 2015.
Totalt omsätter personalutbildningsföretagen knappt 4,7 miljarder och anställer
3 300 personer. Dock arbetar många företag med underkonsulter vilket innebär
att betydligt fler än det formella antalet sysselsatta kan vara sysselsatta i
branschen.
Figur 7 – Omsättning och antal anställda inom personalutbildning
4,8
3400
4,7
3300
4,6
3200
4,5
4,4
3100
4,3
3000
4,2
2900
4,1
2800
4
3,9
2700
2011
2012
2013
Omsättning miljarder (vänster axel)
2014
2015
Antal anställda (höger axel)
’
Källa: Bisnode/Soliditet
Källor:
OECD, PAreliussen, Jon K; Bussi, Margherita; André, Christophe och Koen,
Vincent, ”Skills and Inclusive Growth in Sweden”, OECD Economics Department
Working Papers, no 1232, OECD Publishing Paris, 2015
14
Vi organiserar utbildningsföretag som tillhandahåller personalutbildning samt offentligt
finansierad vuxenutbildning. Bland våra medlemsföretag finns allt från Academedia och Lernia till
Hyper Island och STF Ingenjörsutbildning.
15