Redovisning av hur planeringsarbetet fortskrider vad avser civilt

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
1 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Planering och
förberedelser pågår
Redovisning hur planeringsarbetet fortskrider
och vilka resultat som har uppnåtts vad
avser civilt försvar
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
2 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................ 3
1.1 Uppdraget ........................................................................... 3
1.2 Våra utgångspunkter ............................................................ 3
1.3 Redovisningens struktur ........................................................ 3
2. MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap ...................... 3
3. Planering och förberedelser som pågår vid MSB inför höjd
beredskap ................................................................................... 5
4. Resultat och utmaningar ......................................................... 7
4.1 Några hittills uppnådda resultat .............................................. 7
4.2 Utmaningar ......................................................................... 8
Bilaga 1 Studier .......................................................................... 9
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
3 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
1. Inledning
1.1 Uppdraget
MSB ska i egenskap av bevakningsansvarig myndighet återuppta planeringen
för myndighetens beredskap inom ramen för det civila försvaret. MSB ska
redovisa hur planeringsarbetet inom det egna ansvarsområdet fortskrider och
vilka resultat som har uppnåtts. En första redovisning ska ske den 10 juni 2016,
därefter ska en årlig redovisning lämnas vid samma tidpunkt som
årsredovisningen, antingen som en separat redovisning eller som en del i
myndighetens årsredovisning.
MSB har i samband med årsredovisningen för 2015 redovisat arbetsläget
avseende utvecklingen av det civila försvaret i enlighet med
regleringsbrevsuppdrag nr 7 (2015).
1.2 Våra utgångspunkter
Planeringen ska omfatta hur MSB kan fullfölja sitt uppdrag i alla skeden fram
till, samt under, höjd beredskap och krigsförhållanden.
Utgångspunkt för planeringen är således hur myndighetens uppdrag kommer
att se ut och behöva utföras fram till, samt under höjd beredskap och
krigsförhållanden. En kompletterande analys av detta kommer att behöva
göras med beaktande av den grundsyn för en sammanhängande planering för
totalförsvaret som MSB och Försvarsmakten redovisar samtidigt med denna
redovisning. Analysen ska också göras med beaktande av FOI:s
hotbildsunderlag med fyra typfall samt relevanta delar av Försvarsmaktens
planering inför väpnat angrepp.
1.3 Redovisningens struktur
I kapitel 2 redovisar MSB myndighetens roll och uppgifter med särskilt
avseende på civilt försvar, så som myndigheten tolkar gällande regelverk. I
kapitel 3 beskrivs det arbete som bedrivits och bedrivs vid myndigheten
rörande civilt försvar. Rapporten avslutas med att MSB i kapitel 4 beskriver de
hittills uppnådda resultaten samt de utmaningar som myndigheten står inför.
2. MSB:s uppdrag inför och
under höjd beredskap
Alla myndigheter ska sträva efter att kunna upprätthålla ordinarie verksamhet
så långt det är möjligt. MSB har samtidigt en unik roll när det gäller att hålla
samman och företräda hela det civila försvaret. MSB utgår därför från att
myndigheten inför höjd beredskap särskilt behöver planera för en förstärkt
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
4 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
förmåga att utöva uppdrag som nu beskrivs i 7 § i myndighetens instruktion.
MSB ska under höjd beredskap på regeringens uppdrag ännu tydligare kunna
inrikta och samordna de bevakningsansvariga myndigheternas verksamhet
samt kunna inrikta och prioritera civila statliga resurser. Vidare behöver MSB i
alla skeden kunna utöva sin roll att på central nivå företräda hela det civila
försvaret i frågor om avvägning mellan civila och militära behov av samhällets
resurser. MSB förutser således att myndighetens verksamhet under höjd
beredskap kommer att domineras av att inrikta, samordna och prioritera, ta
fram samlade lägesbilder och informera andra myndigheter, allmänheten och
media. MSB behöver dessutom kunna upprätthålla samma förmåga i
situationer med en förhöjd säkerhetspolitisk hotbild men då höjd beredskap
inte råder.
MSB förvaltar också ett arv från tiden före år 2002 då arbetet med totalförsvar
bedrevs mer systematiskt. Det civila försvaret var då indelat i funktioner med
funktionsansvariga myndigheter samt geografiska ansvarsområden med
samordningsansvariga myndigheter. De funktionsansvariga myndigheterna
skulle under medverkan av sidoordnade centrala myndigheter och
underlydande ledningsorgan inrikta och samordna verksamheten inom
respektive funktion.
MSB:s roll idag inom civilt försvar kan härledas från den tidigare
funktionsindelningen. MSB har idag uppgifter inom det som då var
funktionerna Civil ledning, Psykologiskt försvar, Befolkningsskydd och
räddningstjänst samt delvis Försörjning med industrivaror.
Förutsättningarna för arbetet med civilt försvar är väsentligt annorlunda idag
än hur de var när arbetet bedrevs av de dåvarande myndigheterna
Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Styrelsen för
psykologiskt försvar. Behovet av att arbeta med frågor som rör ledning och
samverkan, psykologiskt försvar, befolkningsskydd och räddningstjänst samt
försörjningsfrågor finns dock kvar.
MSB har redan i sin uppdragsredovisning till regeringen den 16 december 2014
föreslagit att myndighetens operativa roll under höjd beredskap ska förtydligas.
Förslaget innebär att MSB under höjd beredskap på regeringens uppdrag får
inrikta och samordna de beredskapsansvariga myndigheternas verksamhet
samt prioritera civila statliga resurser. Myndigheten bör under höjd beredskap
även få besluta om fördelning av civila statliga resurser som förberetts särskilt
för höjd beredskap. Detta bör framgå genom en ändring i 13 § förordningen
(2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
MSB menar att myndigheten i samband med stora olyckor och kriser redan
idag har ett uppdrag som närmar sig det som MSB föreslår för höjd beredskap.
MSB:s roll behöver dock tydliggöras i enlighet med det förslag som
myndigheten lämnat. Detta för att skapa en tydlighet för samtliga aktörer och
underlätta den fortsatta utvecklingen av MSB:s roll vid övergången från
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
5 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
fredsförhållanden till höjd beredskap. Redan innan regeringen fattat beslut om
höjd beredskap – i synnerhet då man befinner sig i ett svårtolkat läge där
beredskapen inte höjts – krävs att ett strategiskt resursutnyttjande på nationell
nivå kan säkerställas för att kunna hantera antagonistiska handlingar som sker
i stor omfattning.
3. Planering och förberedelser
som pågår vid MSB inför höjd
beredskap
Perspektivet höjd beredskap blir mer och mer integrerat i myndighetens olika
processer som tidigare främst fokuserat på olyckor och kriser i fredstid.
Nedan redovisas exempel på verksamhet som pågår och förberedelser som
MSB vidtagit som olika led i planeringen inför höjd beredskap.

MSB har inom ramen för myndighetens risk- och
sårbarhetsanalysarbete under våren 2016 genomfört en scenarioanalys
kopplat till höjd beredskap. Inom ramen för scenarioanalysen har
frågor om personalförsörjning, säker kommunikation och prioritering
av samhällets resurser varit centrala. Arbetet med att beakta höjd
beredskap i risk- och sårbarhetsanalysen fortsätter.

MSB har påbörjat ett arbete med att anpassa myndighetens
kompetensförsörjning för att kunna möta de krav som arbetet med
civilt försvar ställer på myndigheten både nu och under höjd beredskap.
Inom ramen för detta arbetar MSB med att förbättra möjligheterna att
personalförsörja den operativa organisationens olika funktioner med
personal från hela myndigheten för att kunna hantera omfattande
händelser under längre tid (kris-/krigsplacering). MSB har även
genomfört utbildningar av egen och andra myndigheters personal i
stärkt säkerhetsskydd.

Arbete pågår med att öka förmågan att kommunicera säkert både
internt inom MSB och mellan det civila försvarets aktörer, vilket är en
förutsättning för att kunna hantera situationer i hela hotskalan. Det
finns betydande utmaningar i detta arbete framöver, det gäller inte
minst hur dagens signalskyddssystem ska moderniseras.

MSB har med utgångspunkt i myndighetens uppdrag i regleringsbrevet
ökat ambitionen i arbetet med att identifiera, förstå och möta försök till
informationspåverkan som riktar sig mot svenska beslutsfattare eller
svensk opinion.

MSB har ökat ambitionen i arbetet med att stödja samhällets
cybersäkerhet och samhällets förmåga att möta cyberattacker som ett
inledande skede av ett väpnat angrepp.
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
6 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039

MSB har tillsammans med Försvarsmakten påbörjat arbetet med att
samordna den civila och militära övningsplaneringen.

MSB utvecklar beslutsstöd för ledning och samverkan anpassat för
civilt försvar och interoperabelt med Försvarsmaktens motsvarighet.

MSB har påbörjat ett arbete med att analysera och pröva hur
värdlandsstöd för fredstida krishantering inom EU kan utvecklas för att
användas under höjd beredskap.

MSB har med stöd av FOI tagit fram en kunskaps- och
forskningsöversikt inom området höjd beredskap och civilt försvar.
Genomgången av forsknings- och studierapporter inom området civilt
försvar och höjd beredskap visar att det saknas aktuell forskning inom
en stor del av området. Mot bakgrund av de samhällsförändringar som
sker finns det ett stort behov av att värdera relevansen av tidigare
genomförd forskning. Forsknings- och kunskapsöversikten kommer att
utgöra underlag inför en kommande forskningsutlysning inom området
som planeras att genomföras under 2017.

MSB har bedrivit ett antal studier inom området civilt försvar de
senaste åren, se bilaga 1.

MSB har sedan myndigheten bildades 2009 förvaltat det svenska
skyddsrumsbeståndet och systemet för varning och information till
allmänheten (VMA). Däremot har beståndet av andningsskydd för
befolkningen avvecklats i takt med att skydden föll för åldersstrecket.

MSB har ett ansvar för utveckling, drift och förvaltning av
länsstyrelsernas ledningsplatser som ska kunna utgöra regionens nav
för ledning och samverkan.

MSB planerar en översyn av vilken strategi som ska finnas för
skyddstillgångar i form av skyddade ledningsplatser samt skyddsrum
för befolkningen utifrån nuvarande bestånd och aktuell hotbild.

MSB planerar att göra en analys på nationell nivå av hur förmågan
inom samhällets räddningstjänst kan anpassas till förhållanden under
höjd beredskap.

MSB fortsätter utveckla arbetet med den nationella risk- och
förmågebedömningen (NRFB) så att den bygger på en helhetssyn som
omfattar krissituationer i fredstid och situationer med höjd beredskap.

MSB ser till att arbetet i samverkansområdena utvecklas för att skapa
en helhetssyn som möjliggör en sammanhängande planering för
krisberedskap och höjd beredskap.
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
7 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039

MSB har ett ansvar att identifiera geografiska land- eller
vattenområden som kan vara av riksintresse för civilt försvar enligt 3
kap. miljöbalken (1988:808). MSB:s bedömning är att beslut om
sådana riksintressen kan fattas inom 2-3 år.

MSB fortsätter att analysera myndighetens uppgifter enligt alla de lagar
och förordningar som anknyter till planeringen inför höjd beredskap
eller myndighetens agerande under höjd beredskap. Detta är ett arbete
som bara har påbörjats.
Samma dag som MSB redovisar detta uppdrag redovisar också MSB det
uppdrag myndigheten har tillsammans med Försvarsmakten att lämna förslag
till grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. I det
sistnämnda uppdraget redovisas ett antal gemensamma aktiviteter för civila
och militära aktörer. För några av de aktiviteterna har MSB en tydlig roll i
genomförandet och dessa redovisas nedan som en del i vad MSB:s planering
kan omfatta.

MSB planerar att i samverkan med Försvarsmakten ta fram ett koncept
för systematisk kunskapsspridning om totalförsvaret och planeringen
inför höjd beredskap så att strukturen för systematiska utbildningar
finns framtagen from 2017.

MSB planerar för att ta fram ett inriktande dokument under 2017 som
konkretiserar grundsynen för de bevakningsansvariga myndigheterna
samt omsätter detta i inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap.

MSB tar fram ett nationellt koncept för hur funktionsövningar rörande
larm och uppstart av krisorganisationen kan genomföras. Rutiner för
sådana övningar skapas i samverkan med Försvarsmakten. Detta ska
vara framtaget under 2017.

MSB och Försvarsmakten planerar gemensamt för en årlig
totalförsvarsdag/ar från och med 2017.
4. Resultat och utmaningar
4.1 Några hittills uppnådda resultat
De senaste årens arbete med frågor som har koppling till höjd beredskap har
ökat den generella förståelsen och kunskapen om civilt försvar, både inom MSB
och i samhället i övrigt. Fortfarande återstår mycket arbete. Nedan redovisas
en sammanfattning av bedömda resultat av hittills genomförd verksamhet.

Perspektivet höjd beredskap började integreras i MSB:s
verksamhetsplanering inför 2015 och 2016. Ytterligare steg för att ännu
mer integrera perspektivet höjd beredskap har tagits i det pågående
arbetet med inriktningen för MSB:s verksamhet 2017-2018.
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
8 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039

MSB har utarbetat förslag till nya föreskrifter för statliga myndigheters
risk- och sårbarhetsanalyser som inkluderar och integrerar perspektivet
höjd beredskap i analysarbetet. Analyserna blir därmed viktiga
underlag för de civila myndigheternas arbete inom ramen för en
sammanhängande planering för totalförsvaret.

Den generella kunskapen inom området har höjts, bland annat genom
de studier som genomförts och som särskilt myndigheterna inom
samverkansområdena kunnat ta del av.

Kunskapen om totalförsvar, säkerhetsskydd och folkrätt har ökat bland
bevakningsansvariga myndigheter genom bl.a. de utbildningar som
MSB tillhandahållit.

Kunskapen om Natos krishantering har ökat, bl.a. genom MSB:s
deltagande i Crisis Management Exercise 2016 (CMX 16).

MSB:s förmåga inom området psykologiskt försvar
(påverkanskampanjer) har ökat.
4.2 Utmaningar
MSB kan konstatera att det i arbetet med planering inför höjd beredskap finns
ett antal utmaningar. Några av dessa är:
-
Hur ska privata företag involveras i planeringen och vilka är idag de
mest lämpliga och effektiva sätten för att säkerställa resurser som inte
är offentliga?
-
Hur tillgodoses behoven av moderna tekniska system (moderna system
för signalskydd) och anpassade lokaler för att utbyta hemlig
information?
En annan stor utmaning med det återupptagna arbetet med planering för höjd
beredskap är de beräknade kostnadsökningarna föranledda av arbetet.
Kostnadsökningarna kan delas in i två olika typer. Den ena är kostnader för
personal som i dagsläget arbetar med andra uppgifter än planering för höjd
beredskap vilket tränger undan annan viktig verksamhet. Den andra är
kostnader för anskaffning av materiel, utrustning och investeringar som är
anpassade för att kunna användas under och inför höjd beredskap. Dessa
anskaffningar, anpassade för höjd beredskap är oftast dyra lösningar. Det som
ligger närmast i tid är främst investering i tekniska lösningar som möjliggör
säker kommunikation både internt och externt, samt anpassning av lokaler
(kommunikationslösningar, skyddade lokaler m.m.). I nästa steg är det
anskaffningar och investeringar som krävs för att upprätthålla en förmåga
under höjd beredskap.
Det finns ett stort behov av att öka kompetensen inom området som ställer
stora krav på utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Detta gäller inte
minst allmänhetens kunskap inom området.
Utgåva
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
9 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Utgåva
Bilaga 1 Studier
Hittills beställda och levererade studier 2011-2016
2013
Studie
Syfte
Civilt försvar - en
förstudie
Genom att upprätta och analysera ett antal relevanta typfall
bidra till att identifiera behov av vidare studier, fortsatt
planering och åtgärder avseende civilt försvar.
2014
Samhällets
krigsorganisering under
störda förhållanden och
dess överskådliga
konsekvenser
Syftet med studien är att stärka kunskapen kring
myndigheternas arbete med civilt försvar utifrån
myndigheternas egna förutsättningar, deras syn på
utvecklingen av civilt försvar och behov av stöd i
utvecklingsarbetet samt ge en bild av nuläget hos
bevakningsansvariga myndigheter och länsstyrelser. Redovisas
i samma rapport som nedanstående studie.
Resursförstärkning av
civil verksamhet vid
krigsfara och krig - krav,
behov, mål, metoder samt
resurser
Syftet med studien är att stärka kunskapen kring
myndigheternas arbete med civilt försvar utifrån
myndigheternas egna förutsättningar, deras syn på
utvecklingen av civilt försvar och behov av stöd i
utvecklingsarbetet samt ge en bild av nuläget hos
bevakningsansvariga myndigheter och länsstyrelser. Redovisas
i samma rapport som ovanstående studie.
Hotbildsunderlag i
utvecklingen av civilt
försvar
Studien syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd
för aktörer inom civilt försvar för att hantera hotbilder och
respektive förmågeutveckling. Studiens resultat bör ge aktörer
ökad förståelse för förutsättningar vid en hotutveckling som
leder till beredskapshöjning och tillämpande av totalförsvaret.
Även inriktning av studier och utveckling av strategi för civilt
försvar förväntas kunna använda studien.
Inslag i modern krigföring
- konsekvenser för civilt
försvar
Studien syftar till att beskriva aspekter av det moderna kriget
som fångas i begreppet "det fragmenterade slagfältet", samt att
utifrån denna beskrivning diskutera vilka krav detta ställer på
ett modernt civilt försvar.
Företagande i krig möjligheter och hinder ur
ett före-, inför-, underoch efterperspektiv
Ur sammanfattningen: Företagande och marknader utgör
grundpelare i våra samhällsverksamheter. Detta gäller även
inför och under väpnat angrepp. Många resurser som idag
finns i den privata sektorn är och kommer att vara efterfrågade
för att tillgodose totalförsvarets behov såväl under en gråzon,
som inför och under ett väpnat angrepp. Studien syftar till att
beskriva företagens och marknaders förväntade/förmodade
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
10 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Utgåva
beteenden i sådana situationer.
Kritiska försörjningsfrågor
vid krigsfara och krig
Ur sammanfattningen: I rapporten undersöks
försörjningsflöden av vikt för verksamheterna inom
totalförsvaret och vilka övergripande metoder som kan
tillämpas för att säkerställa försörjningen av dessa
verksamheter vid höjd beredskap.
Samhället i krisberedskap
och krig ur ett nordiskt
perspektiv- möjligheter
och lösningar
Del 1: Utvecklingen av
civilt försvar i de nordiska
länderna
Del 2: En komparativ
studie om transport,
sjukvård och
förnödenhetsförsörjning i
det civila försvaret ur ett
nordiskt perspektiv
Ur sammanfattningen del 1: Syftet med studien är att beskriva
hur de nordiska ländernas (Sverige, Norge, Finland och
Danmark) civila försvar är utformat samt att visa på vilka
utvecklingsarbeten som pågår.
Cyberangrepp inför och
under krigsfara och krig.
Mål, medel och resurser
för bibehållen
handlingsfrihet
Ingår i ovanstående tre studier
2015
Förstudie förmågehöjande
åtgärder avseende
informationssäkerhet och
civilt försvar
Studien är en förstudie för att skapa en bild av behovet av stöd
samt åtgärder, som de bevakningsansvariga myndigheterna
behöver för att kunna stödja förmågan att hantera information
säkert inför samt under höjd beredskap.
Första hjälpen i civilt
försvar - en
kunskapssammanställning
Sammanfattning: Det nationella försvaret har efter kalla
krigets slut varit lågt prioriterat. Det militära försvaret
omformades till ett insatsförsvar anpassat för verksamhet
utanför landets gränser. Det civila försvaret blev stommen i
dagens krisberedskapssystem. Resurser, utrustning och
anläggningar som skulle användas för att skydda befolkningen
i händelse av krig blev inaktuella och togs ur bruk. Det
förändrade säkerhetspolitiska läget har åter aktualiserat
behovet av ett civilt försvar, och enligt den försvarspolitiska
inriktningspropositionen ska planeringen för det civila
försvaret återupptas. Det här memot innehåller en
sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som
antas påverka utvecklingen av ett nytt civilt försvar samt
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
11 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Utgåva
kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om
det skulle bli krig idag.
Civilt försvar - en
forskningsöversikt
Sammanfattning: Genomgången av forsknings- och
studierapporter inom området civilt försvar och höjd
beredskap visar att det saknas aktuell forskning inom en stor
del av området. Merparten av de analyserade publikationerna
är från den tidigare halvan av den studerade perioden 19802015. Nästan 90 % av forskningsrapporterna som ingår i
översikten har mer än tio år på nacken. Eftersom samhället har
förändrats i flera avseenden sedan mycket av det
analyserade underlaget togs fram finns det ett stort behov av
att värdera relevansen av tidigare genomförd forskning i
dagens samhälle. Det finns också ett stort behov av att värdera
relevansen av närliggande forskning, t.ex. krishantering och
människors beteende i kriser, för området civilt försvar och i
vilken utsträckning slutsatser och resultat från denna
forskning kan överföras till situationer där det råder
krigstillstånd i ett samhälle. Bland de kunskapsluckor och
forskningsbehov som pekas ut i det analyserade underlaget
finns bland annat frågor om det civila försvaret i ett bredare
samhälleligt sammanhang, frågor om övergripande styrning
och ledning (inklusive ansvarsförhållanden och incitament för
samhällets olika aktörer att engagera sig i arbete med civilt
försvar), samhällsekonomiska aspekter, ändamålsenlig
utformning av enskilda funktioner, människors beteende
under krig och relationen mellan det offentliga och
medborgaren under krig och höjd beredskap. Mycket lite
forskning har ägnats åt frågor som rör det omgivande
samhällets förutsättningar att bidra till Försvarsmaktens
förmåga under höjd beredskap.
Att identifiera, förstå och
möta påverkanskampanjer
från främmande makt - en
översikt av verktyg och
metoder
Syftet med studien är att genomföra en översikt och
inventering, med fokus på metodik, för att identifiera, förstå
och möta påverkanskampanjer riktade mot svenskt
beslutsfattande och opinion från främmande makt.
2016
Möta påverkan
Syftet med studien är att skapa ny och relevant kunskap kring
behovet att inom ramen för psykologiskt försvar möta
främmande makts och andra aktörers påverkanskampanjer
riktade mot svensk beslutsfattande och opinion.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
12 (12)
Datum
Diarienr
2016-06-10
2015-7039
Utgåva
Civilt försvar med
utgångspunkt i
krisberedskap
Studien ska bygga vidare på 2015 års studie och resultera i
insikt i och kunskapsutveckling inom frågeställningarna: Hur
kan kopplingen mellan krisberedskap (KB) och civilt försvar
(CF) förstärkas? Hur kan krisberedskapen, med aktörer och
etablerade forum, användas för planering, genomförande, etc.
för civilt försvar och höjd beredskap? Vilka erfarenheter kan
dras från lokal till central nivå inom krisberedskapen för
utvecklingen av civilt försvar? Vad behövs inom civilt försvar
och som inte återfinns i krisberedskapen (gap-analys)?
Skydd av befolkningen,
Stockholmsstudie
Syftet är att inledningsvis påbörja studieverksamhet kring hur
en framtida planläggning för att värna civilbefolkningen vid
höjd beredskap kan utformas. Studien ska beskriva
grundläggande förutsättningar för skydd av civilbefolkningen
vid väpnat angrepp.
Studie om
förmågehöjande åtgärder
avseende
informationssäkerhet och
civilt försvar.
Studien ska skapa en bild över behovet av stöd samt åtgärder
som de bevaknings-ansvariga myndigheterna behöver för att
kunna höja förmågan att hantera information säkert inför
samt under höjd beredskap. Studien ska även visa på behovet
av stöd och åtgärder inom informationssäkerhetsområdet, som
kan behövas för att de bevakningsansvariga myndigheterna på
ett bättre sätt ska kunna delta i försvarsplaneringen och
arbetet med civilt försvar.