Bilaga 2 - Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen
Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Innehåll Innehåll ......................................................................................................... 2 Inledning ....................................................................................................... 3 Myndigheten för delaktighets uppdrag ................................................................. 3 Strategiska myndigheters uppdrag ...................................................................... 3 Sammanfattning .................................................................................................. 4 Politikområden ............................................................................................. 5 Arbetsmarknadspolitiken...................................................................................... 5 Utbildningspolitiken .............................................................................................. 7 Socialpolitiken.................................................................................................... 12 Folkhälsopolitiken .............................................................................................. 14 Ökad fysisk tillgänglighet ................................................................................... 15 Transportpolitiken .............................................................................................. 17 IT-politiken ......................................................................................................... 19 Kultur, medier och idrott ..................................................................................... 21 Rättsväsendet och migration ............................................................................. 24 2 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Inledning Myndigheten för delaktighets uppdrag Inför slutredovisningen av uppdraget om ett samlat uppföljningssystem gav regeringen Myndigheten för delaktighet (MFD, tidigare Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam) i uppdrag att inkomma till Regerinskansliet (Socialdepartementet) med en samlad utvärdering och analys av utveckling av funktionshinderspolitiken i förhållande till inriktningsmålen och de nationella målen för funktionshinderspolitiken.1 Strategiska myndigheters uppdrag De strategiska myndigheterna har under strategiperioden arbetat mot delmål som syftar till att uppnå av regeringen utsatta inriktningsmål. I de strategiska myndigheternas slutrapporteringar av sitt arbete mot delmålen resonerar de kring delmålens effekt på inriktningsmålen. I regeringsuppdraget till myndigheterna stod specificerat att kvantitativa värden ska anges av mätning av utveckling av arbetet mot delmålen där så är möjligt.23 Där kvantitativa värden inte har angetts resonerar Myndigheten för delaktighet (MFD) om utvecklingen mot delmålen och inriktningsmålen utifrån den mätning som finns att tillgå i myndighetens rapportering. MFD:s bedömningar av de strategiska myndigheternas arbete mot delmål och inriktningsmål återfinns i bilaga 1. Nedan följer en analys av inriktningsmålens uppnåddhet under strategiperioden för varje politikområde baserat på myndigheternas egen rapportering. 1 S2011/1107/FST (delvis) Uppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktionshinderspolitiken 2 S2011/8810/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning, och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 (delvis) 3 S2011/8810/FST (delvis), S2012/2288/SF, S2012/5883/FST (delvis) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 3 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Sammanfattning MFD:s analys av inriktningsmålen visar att endast ett fåtal av inriktningsmålen är uppfyllda inom strategiperioden. Majoriteten av inriktningsmålen visar tecken på utveckling men effektmätning saknas. Ett exempel är skolområdet där skolmyndigheterna under strategiperioden har gjort flera insatser som kan ha bidragit till ökade möjligheter för alla barn, elever och vuxenstuderande att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Trots att MFD kan anta att insatserna har bidragit till positiv utveckling saknas mätning av utfallet. Ytterligare ett exempel är inriktningsmålen kring idrott och medier som saknar ansvarig strategisk myndighet med delmål som syftar till att uppnå inriktningsmålen. Inom dessa inriktningsmål har därför ingen utveckling skett inom ramen för strategin. MFD kan konstatera att det ofta har varit svårt att bedöma utvecklingen av inriktningsmålen utifrån de strategiska myndigheternas rapporteringar. De strategiska myndigheternas delmål kopplar inte alltid på ett tydligt sätt an till inriktningsmålen. Inriktningsmålen är ofta breda och omfattande medan flera av de strategiska myndigheternas delmål är smala och avgränsande, vilket leder till att delmålen inte täcker in inriktningsmålen. Många av de strategiska myndigheternas delmål ligger dessutom utanför det problemområde som inriktningsmålet avser. En annan utmaning har varit att många delmål är aktivitetsbaserade medan inriktningsmålen är effektorienterade. Svårigheten är att bedöma effekten av de aktiviteter som delmålet avser då inriktningsmålen framför allt har syftat till tydliga effektmätningar. Slutsatsen är därför att många inriktningsmål sannolikt har utvecklats i positiv riktning då insatser och aktiviteter bör ha stärkt förutsättningarna för effektutveckling men att detta inte kan fastställas eftersom uppföljning saknas. 4 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Politikområden Arbetsmarknadspolitiken Inriktningsmål: 1. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. 2. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Strategiska myndigheter: Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket. Inriktningsmål 1. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Arbetsförmedlingen har under strategiperioden arbetat utifrån två delmål som berör andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning. Den uppföljning myndigheten redovisar handlar om andelen av de inskrivna på Arbetsförmedlingen som går till sysselsättning. Däremot redovisas inte den totala sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utifrån den uppföljning som redovisas har ingen utveckling skett under strategiperioden. Andelen inskrivna personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som går till anställning eller utbildning är densamma vid inledningen och slutet av strategiperioden. För ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har det däremot skett en negativ utveckling under strategiperioden. En tillgänglig arbetsmiljö är en av förutsättningarna för en ökad sysselsättningsgrad. Arbetsmiljöverkets delmål avser dock endast aktiviteter som kan bidra till en tillgängligare arbetsmiljö. Mätning av den faktiska arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser saknas. Mot den bakgrunden kan MFD konstatera att Arbetsmiljöverkets aktiviteter bidragit till att skapa förutsättningar för en ökad sysselsättningsgrad men att uppföljning av effekten saknas. 5 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Den sammantagna bedömningen är att de strategiska myndigheternas arbete med strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken inte har bidragit till några mätbara effekter på ökad sysselsättningsgrad för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Inriktningsmål 2. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Arbetsförmedlingen var den enda utsedda myndigheten med delmål som syftade till att uppnå inriktningsmålet om att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som kan medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Trots detta var det inget av Arbetsförmedlingens delmål som direkt syftade till att uppnå inriktningsmålet. Den uppföljning som Arbetsförmedlingen redovisar och som kan kopplas till inriktningsmålet berör andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning. MFD konstaterar att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten är en av flera bidragande förutsättningar för ökad sysselsättning. Arbetsförmedlingen har inte analyserats effekten av matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten. Utifrån existerande mätning är det därmed inte möjligt att bedöma effekten av utvecklingen mot inriktningsmålet. 6 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Utbildningspolitiken Inriktningsmål: 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. 2. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i plan- och bygglagen och i skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten förbättras. 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Strategiska myndigheter: skolmyndigheterna (Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten), Myndigheten för yrkeshögskolan och Konsumentverket. Inriktningsmål 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. MFD tolkar inriktningsmålet som att inkludera alla utbildningsformer inom skolväsendet såsom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildning. Att ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt kan exempelvis rymma undervisning, tillgängliga lokaler eller individuellt stöd i skolan. Skolmyndigheterna (Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten) har gemensamt rapporterat sitt arbete under strategiperioden. Dessa myndigheters ansvarsområden ser olika ut gentemot olika delar av skolväsendet men omfattar totalt stora delar av skolväsendet. Inriktningsmålets uppfyllelse begränsas ytterligare av att inga högskolemyndigheter inte inkluderas i strategin. Skolmyndigheternas rapportering av mätning och insatser under strategiperioden berör främst grundskolan. Den mätning som redovisas kring de tre delmål som kan kopplas till inriktningsmålet baseras på elever med särskilt stöd. Även om det är positivt att kunna följa utvecklingen för denna grupp bedömer MFD att uppföljning av den bredare gruppen elever med funktionsnedsättning är nödvändig för att kunna göra bedömningar kring inriktningsmålets uppfyllelse. Det MFD 7 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 kan bedöma utifrån skolmyndigheternas rapportering är att många insatser gjorts som möjligtvis kan ha bidragit till inriktningsmålets utveckling. I och med att tillräcklig uppföljning saknas går det dock inte att fastställa insatsernas effekt mot inriktningsmålet. En liknande problematik finns också inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan har genomfört en enkät till studerande inom yrkeshögskolan. Enkäten berör förutsättningarna för studerande med eller utan funktionsnedsättning inom yrkeshögskolan att utvecklas så långt som möjligt. I och med att uppföljning endast genomförts vid ett tillfälle går det dock inte att följa utvecklingen mot inriktningsmålet. Däremot visar Myndigheten för yrkeshögskolans rapportering att förutsättningarna för utbildningen har förbättrats, främst genom att en betydligt större andel av utbildningsanordnarna inom yrkeshögskolan känner till möjligheten att ansöka om extra medel för särskilt pedagogiskt stöd. De insatser som Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört under strategiperioden i relation till delmålen kan bidra till att skapa förutsättningar för inriktningsmålets utveckling. Myndigheten har exempelvis tagit fram stödmaterial kring tillgänglighet för utbildningsanordnare och informerat om möjligheten att ansöka om medel för särskilt pedagogiskt stöd. 2014 gjordes en ändring i förordningen för Myndigheten för yrkeshögskolan till att inkludera krav på att utbildningsanordnare ska ge de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen sådant stöd. Trots att MFD gör bedömningen att detta bör bidra till inriktningsmålets uppfyllnad på sikt, saknas mätning på utveckling under strategiperioden. Konsumentverket har under strategiperioden tagit fram undervisningsmaterial för hem- och konsumentkunskap inom grundsärskolan. MFD bedömer att undervisningsmaterialet kan bidra till att förbättra förutsättningarna för elever inom grundsärskolan att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Brist på effektmätning gör dock att MFD inte kan uttala sig om insatsens effekt i relation till inriktningsmålets omfattning. MFD:s sammantagna bedömning är att samtliga myndigheter har arbetat mot att uppnå inriktningsmålet under strategiperioden. På grund av avsaknad av tillräcklig uppföljning kan MFD däremot inte uttala sig om insatsernas effekt i relation till inriktningsmålet. MFD uppmärksammar att inga högskolemyndigheter har särskilda uppdrag 8 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 inom strategin. Det arbete som svenska högskolor och universitet har bedrivit inom funktionshindersområdet står alltså utanför ramen av strategiarbetet. Inriktningsmål 2. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i plan- och bygglagen och i skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten förbättras. Inriktningsmålet syftar till en förbättring av tillgängligheten i skolor samt förbättrad uppföljning av den. Skolmyndigheterna har valt att rikta sina insatser på mätning av rektorers kunskaper av möjliga hinder för ökad tillgänglighet. Genom de mätningar som finns att tillgå i skolmyndigheternas redovisning gör MFD bedömningen att förutsättningarna för tillgänglighetsarbetet har förbättrats under strategiperioden. Bland rektorer påvisas en självskattad kunskapsökning vad gäller möjliga hinder för ökad tillgänglighet. Samtidigt saknas uppföljning av annan skolpersonal vilket gör att det inte går att bedöma om kompetensnivån kring tillgänglighet generellt har utvecklats under strategiperioden. Trots att uppföljning av den faktiska tillgängligheten saknas bedömer MFD att de insatser som skolmyndigheterna har genomfört under strategiperioden kan ha bidragit till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av inriktningsmålet. Myndigheten för yrkeshögskolan har följt upp tillgängligheten i de lokaler där yrkeshögskoleutbildningar bedrivs genom enkäter till utbildningsanordnare. Därmed har myndigheten bidragit till uppfyllelse av inriktningsmålets ena del genom att uppföljningen av tillgängligheten har förbättrats. Myndighetens mätningar visar dock inga tecken på utveckling vad gäller tillgängligheten i de lokaler där yrkeshögskoleutbildning bedrivs. Myndigheten för yrkeshögskolan har under strategiperioden introducerat krav på redovisning av tillgänglighet för presumtiva utbildningsordnare. MFD bedömer att detta på sikt kan bidra till att tillgängligheten förbättras. Det är möjligt att anordnare som får avslag åtgärdar tillgängligheten för att få bifall i ett senare skede. I Myndigheten för yrkeshögskolans rapportering saknas dock uppgifter om och i vilken utsträckning myndigheten gett anordnare avslag på grund av otillgängliga lokaler. MFD bedömer att kraven på redovisning av tillgänglighet som Myndigheten för yrkeshögskolan ställt på 9 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 utbildningsanordnare under strategiperioden sannolikt bidrar till en ökad tillgänglighet på sikt. Sammanfattningsvis har uppföljningen av tillgängligheten i skolan förbättrats inom yrkeshögskolan medan den har stått still inom övriga skolväsendet. Inom yrkeshögskolan har ingen utveckling av tillgängligheten skett under strategiperioden och i övriga skolväsendet gör avsaknaden av uppföljning att utvecklingen inte kan bedömas. Inriktningsmål 3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Inriktningsmål 3 innehåller två delar, dels förbättrade kunskaper om funktionsnedsättningar och dels hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov. Kunskapen om funktionsnedsättningar fyller en funktion först när den kan kopplas till kunskapen om hur undervisningen kan utformas utifrån olika funktionsförmågor. MFD tolkar inriktningsmål 3 att omfatta alla utbildningsformer inom skolväsendet såsom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, högskola och yrkeshögskoleutbildning. Utifrån skolmyndigheternas redovisning bedömer MFD att det är svårt att dra några slutsatser kring effekter mot inriktningsmålet då tillräcklig uppföljning saknas. Däremot bedömer MFD att förutsättningarna för kunskapsökning inom skolan har förbättrats eftersom uppföljningen visar en ökning av skolhuvudmäns kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor om funktionsnedsättningars konsekvenser för skolarbetet. Skolmyndigheterna har genomfört flera insatser som kan ha bidragit till inriktningsmålets utveckling under strategiperioden. Dock saknas uppföljning som möjliggör en bedömning av insatsernas effekt på inriktningsmålet. Myndigheten för yrkeshögskolans uppföljning av utbildningsanordnarna inom yrkeshögskolan visar att den uppskattade kompetensen bland den undervisande personalen har ökat. Kompetensen har ökat både kring funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan varieras för att möta särskilda behov. Trots att ökningarna endast är marginella, så är det en förbättring och inriktningsmålet är därför uppnått inom yrkeshögskolan. Samtidigt visar den uppföljning av studenter som Myndigheten för 10 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 yrkeshögskolan har genomfört att många studenter upplever att undervisningen fortfarande inte anpassas efter deras behov och att det därmed fortfarande återstår arbete med att tillgängliggöra yrkeshögskolan. 11 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Socialpolitiken Inriktningsmål: 1. Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande funktionshinderspolitiska målen ska öka. Strategiska myndigheter: Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Inriktningsmål 1. Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande funktionshinderspolitiska målen ska öka. MFD tolkar de övergripande funktionshinderspolitiska målen i inriktningsmålet som de av regeringen utsatta nationella målen. Det innebär att inriktningsmålet avser en ökad kunskap kring huruvida utformningen av de individuella stöden bidrar till de nationella målens uppfyllelse. Det vill säga en samhällsgemenskap med mångfald som grund där samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och där jämlikhet i levnadsvillkor råder. Denna tolkning innebär att Inriktningsmålet inte avser att utformningen av de individuella stöden i högre grad ska bidra till de nationella målens uppfyllelse. Inriktningsmålet syftar istället till att ge en ökat kunskap om i vilken utsträckning stödens utformning bidrar till de nationella målens uppfyllelse. Socialstyrelsen har under strategiperioden tagit fram både systematisk uppföljning och särskilda studier som ökat kunskapen om de individuella stödens utformning och praktik. Bland annat har Socialstyrelsen kartlagt och analyserat skillnader inom vissa insatser enligt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Genom att granska skillnader i beslut beroende på exempelvis kön och bostadsort finns en mycket god koppling till inriktningsmålet. En liknande koppling finns också kring Socialstyrelsens uppföljningar av habilitering och rehabilitering. Genom att granska skillnader i beslut och genomförande har myndigheten ökat kunskapen om hur habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter bidrar till jämlikhet och delaktighet. Sammanfattningsvis bedömer MFD att Socialstyrelsen under strategiperioden har ökat kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande 12 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 funktionshinderspolitiska målen. Samtidigt problematiserar Socialstyrelsen inriktningsmålet genom att framhålla att ökad kunskap inte per automatik innebär förbättring i praktiken. Det är exempelvis tydligt att den ojämlika tillgången till vård och omsorg mellan personer med funktionsnedsättning och befolkning i övrigt består under hela strategiperioden. Detta ser MFD som väldigt allvarligt och det är tydligt att arbete kvarstår för att alla ska ha tillgång till vård och omsorg efter behov oberoende av kön, ålder, födelseland och bostadsort. Försäkringskassan har under strategiperioden arbetat med två delmål som har tydlig koppling till inriktningsmålet. Genom att särskilt granska aktivitetsersättningens utformning utifrån hur stor andel som går vidare till arbete har Försäkringskassan bidragit till inriktningsmålets uppfyllelse. Försäkringskassan har också tagit fram uppföljning om i vilken utsträckning kunder upplever sig delaktiga i handläggning av ärenden. Genom att uppföljningen tagits fram har kunskapen ökat om hur utformningen av stöden bidrar till de övergripande funktionshinderspolitiska målen. Särskilt positivt i relation till inriktningsmålet är Försäkringskassans arbete kring orsaker till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning. Genom att kartlägga skillnader har myndigheten ökat sina kunskaper om hur de individuella stödens utformning påverkar jämlikheten och delaktigheten i samhällslivet. MFD:s samlade bedömning är att Socialstyrelsens såväl som Försäkringskassans arbete inom ramen för strategin kan ha bidragit till att kunskapen ökat om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande funktionshinderspolitiska målen. 13 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Folkhälsopolitiken Inriktningsmål: 1. Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. 2. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Strategisk myndighet: Folkhälsomyndigheten. Inriktningsmål 1. Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Hälsans bestämningsfaktorer avser enligt MFD:s tolkning en stor bredd av faktorer som omfattar både levnadsvillkor och levnadsvanor. Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor innehåller ett brett urval av indikatorer som enligt MFD:s bedömning innehåller både levnadsvillkor och levnadsvanor. I och med att uppföljningen innehåller frågor som gör det möjligt att bryta ut gruppen personer med funktionsnedsättning bedömer MFD att inriktningsmålet är uppnått. Samtidigt bedömer MFD att arbete kvarstår, exempelvis genom att systematiskt följa upp föräldrar till barn med funktionsnedsättning. MFD anser vidare att det är motiverat att genomföra den initierade studien av hälsans bestämningsfaktorer bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Inriktningsmål 2. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Inriktningsmålet är enligt MFD:s bedömning uppnått avseende lokal nivå medan arbete kvarstår för att möjliggöra uppföljning på regional och nationell nivå. Folkhälsomyndigheten har under strategiperioden följt upp kommunernas arbete med hälsofrämjande och förebyggande arbete avseende personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen har genomförts vid två tillfällen under strategiperioden. Däremot finns enligt MFD inte tillräcklig uppföljning på regional och nationell nivå för att inriktningsmålet ska vara fullt ut uppnått. 14 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Ökad fysisk tillgänglighet Inriktningsmål: 1. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Strategiska myndigheter: Boverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Konsumentverket. Inriktningsmål 1. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Inriktningsmålet inkluderar samtliga strategiska myndigheter inom politikområdet. Inriktningsmålet är enligt MFD:s tolkning mycket omfattande då det inte innehåller någon avgränsning kring definitionen av fysisk tillgänglighet. MFD tolkar definitionen av fysisk tillgänglighet som den står skriven i strategin, det vill säga att den är tvärsektoriell och berör den fysiska miljön inom alla samhällsområden. Boverket har under strategiperioden arbetat kring fyra delmål som har tydlig koppling till inriktningsmålet. Myndigheten har också genomfört flera insatser som bidragit till att skapa förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet. Myndigheten bedömer dock själv att det är svårt att avgöra om myndighetens arbete bidragit till ökad fysisk tillgänglighet enligt inriktningsmålet. MFD bedömer att detta främst beror på avsaknad av mätning från Boverket kring flera av delmålen. Särskilt saknar MFD resultatuppföljning av utvecklingen kring lagstiftningen om enkelt avhjälpta hinder. Sammanfattningsvis bedömer MFD att Boverkets insatser kring flera av delmålen kan ha bidragit till att skapa förutsättningar för ökad fysisk tillgänglighet men att effekterna av arbetet inte kan mätas. Myndigheten för yrkeshögskolan har under strategiperioden bedrivit ett aktivt arbete med att skapa förutsättningar för en ökad fysisk tillgänglighet i yrkeshögskolans utbildningslokaler. Under strategiperioden har Myndigheten för yrkeshögskolan introducerat ett krav på redovisning av tillgänglighet för utbildningsanordnare och vid ansökan för potentiella utbildningsanordnare. Utifrån den uppföljning av tillgängligheten som Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar har dock ingen utveckling av tillgängligheten skett under strategiperioden. 15 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Konsumentverket har arbetat med att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk tillgänglighet. Arbetet har fokuserats på att förbättra förutsättningarna för tillgänglighetsarbetet inom handeln genom att ta fram och sprida material till butikschefer. Den uppföljning som myndigheten redovisar visar dock att varken kunskapen kring tillgänglighet eller andelen butikschefer som genomfört tillgänglighetsåtgärder har ökat under strategiperioden. Sammanfattningsvis visar den uppföljning som finns inom yrkeshögskolan och bland butikschefer att den fysiska tillgängligheten varken blivit bättre eller sämre under strategiperioden. I övrigt saknas tillräcklig uppföljning av tillgängligheten för att inriktningsmålets utveckling ska kunna bedömas. 16 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Transportpolitiken Inriktningsmål: 1. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Strategiska myndigheter: Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. Inriktningsmål 1. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Utifrån ett funktionshinderspolitiskt perspektiv är transportsystemet ett mycket brett begrepp. Det innefattar alla delar av resekedjan inom trafik som nyttjas av allmänheten, såsom kollektivtrafik och särskilda persontransporter. Detta avser både olika färdmedel, stationer, bytespunkter, hållplatser samt informations-, kommunikations-, boknings-, service- och biljettsystem. Transportsystemets användbarhet innefattar även hur olika delar av transportsystemet fungerar tillsammans. Trafikverkets arbete inom ramen för det nationellt prioriterade nätet av bytespunkter, har enligt MFD bidragit till en positiv utveckling mot inriktningsmålet. Trafikverket har under strategiperioden åtgärdat flera tågstationer och busshållplatser, ett arbete som har accelererat under senare år. Med nuvarande takt bedömer MFD att det är rimligt att uppnå det ursprungliga målet i den transportpolitiska planen om att samtliga prioriterade stationer och hållplatser ska vara åtgärdade 2021. Transportstyrelsens bedömer utifrån sin tillsyn av tillgängligheten och användbarheten på flygplatser att samtliga granskade flygplatser har en hög nivå av tillgänglighet. Transportstyrelsen är dock inte ansvarig aktör för flygplatserna och har därmed inte själva genomfört åtgärder för att öka tillgängligheten och användbarheten. Sjöfartsverket har enligt myndigheten själv inget ansvar kring tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet. De delar av transportsystemet som omfattar sjöfart såsom båtar, bryggor eller bytespunkter har andra aktörer ansvar för. Sjöfartsverkets arbete under strategiperioden har därför inte bidragit till någon effekt mot inriktningsmålet. Samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för att transportsystemet kan utformas så att det är användbart för personer 17 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 med funktionsnedsättning. MFD kan utifrån Trafikverkets, Transportstyrelsens och Sjöfartsverkets redovisning inte bedöma om samverkan har ökat eller effektiviserats under strategiperioden. Däremot bedömer MFD att myndigheterna på ett föredömligt sätt redovisar behovet av samverkan kring tillgänglighet och användbarhet i transportsystemet framöver. En annan förutsättning för att kunna utforma transportsystemet så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning är att kunna följa upp användbarheten. Genom det användbarhetsindex Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket tagit fram under strategiperioden har möjligheten att följa upp användbarheten inom och mellan olika delar av resekedjan förbättrats. Även om resultaten hittills inte visar på några signifikanta förändringar bidrar det enligt MFD till att skapa förutsättningar för ökad användbarhet på sikt. Sammanfattningsvis bedömer MFD att transportsystemet ännu inte är utformat så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning men att en positiv utveckling har skett under strategiperioden. 18 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 IT-politiken Inriktningsmål: 1. Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbgränssnitt ska öka. 2. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. Strategiska myndigheter: Kammarkollegiet, Post- och telestyrelsen och Myndigheten för yrkeshögskolan. Inriktningsmål 1. Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbgränssnitt ska öka. Inriktningsmålet avser enligt MFD:s tolkning att tillgängligheten och användbarheten till offentliga aktörers webbplatser och dess tjänster ska öka. Post- och telestyrelsen (PTS) har under strategiperioden arbetat utifrån ett delmål som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Här ingår de offentliga webbgränssitt som inriktningsmålet avser. PTS har under strategiperioden genomfört utbildnings- och kommunikationsinsatser i syfte att öka användbarheten i IKT-lösningar och offentliga webbgränssnitt. Myndigheten har dessutom deltagit i samverkan och finansierat utbildningar, studier och samverkansforum i samma syfte. PTS:s arbete kring standardisering inom elektronisk kommunikation och post kan även det ha bidragit till ökad tillgänglighet och användbarhet till offentliga webbgränssnitt. Arbetet har lett fram till en upphandlingsstandard inom vilken internationell standard för tillgänglig webb, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), är en del. Genom att kommunicera och sprida mandat 376 har PTS bidragit till inriktningsmålets utveckling då upphandlingsstandarden genom WCAG omfattar offentliga webbgränssnitt. PTS:s rapportering innehåller, enligt MFD, inte tillräcklig uppföljning för att någon bedömning kring effekten av myndighetens insatser i relation till inriktningsmålet ska kunna göras. Det är däremot möjligt att insatserna bidragit till en positiv utveckling mot inriktningsmålet under strategiperioden. Kammarkollegiet kopplar an till inriktningsmålet genom sitt arbete med att i ramavtalsupphandlingar för it bidra till att den offentliga 19 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 förvaltningen har tillgång till kompetens för utveckling av tillgängliga webbgränssnitt. Kammarkollegiet har i relevanta ramavtalsupphandlingar ställt krav på att leverantörerna ska ha utbildning i relevanta standarder och riktlinjer. MFD saknar dock en redogörelse för inom vilka upphandlingar detta har skett och vilka krav som ställts på leverantören. Det är därmed svårt för MFD att bedöma i vilken utsträckning Kammarkollegiets arbete under strategiperioden har bidragit till inriktningsmålets utveckling. Andra strategiska myndigheter har genomfört insatser kring sina egna webbplatser vilket också påverkat inriktningsmålets utveckling. Myndigheten för yrkeshögskolan, Migrationsverket, Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Försäkringskassan har alla haft delmål som berör tillgänglig information- och/eller kommunikation och inom ramen för dessa förbättrat tillgängligheten och användbarheten i sina webbgränssnitt. Sammanfattningsvis bedömer MFD att flera strategiska myndigheter har förbättrat tillgängligheten och användbarheten till sina webbgränssnitt vilket bidragit till en positiv utveckling mot inriktningsmålet. MFD bedömer också att PTS:s arbete inom IKT-området skapat förutsättningar för en generell positiv utveckling av offentliga webbgränssnitt framöver. Inriktningsmål 2. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. I och med att ansvaret kring beställarkompetens om tillgänglighet och användbarhet har förflyttats från Kammarkollegiet under strategiperioden saknar Kammarkollegiets delmålsarbete koppling till inriktningsmålet. Inte heller någon annan strategiskt myndighet har arbetat gentemot inriktningsmålet. Då uppföljning av arbetet därmed saknas är det inte möjligt att bedöma utvecklingen mot inriktningsmålet under strategiperioden. 20 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Kultur, medier och idrott Inriktningsmål: 1. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturoch idrottslivet ska förbättras. 2. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet. 3. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Strategiska myndigheter: Statens kulturråd (Kulturrådet) och Riksantikvarieämbetet. Inriktningsmål 1. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Enligt MFD:s tolkning avser inriktningsmålet att förutsättningarna för delaktighet i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Sådana förutsättningar kan finnas bland kultur- och idrottsverksamheter genom exempelvis tillgänglighet till lokaler/anläggningar eller tillgängliga verksamhetsformer. Förutsättningar för delaktighet kan också finnas hos individer med funktionsnedsättning genom exempelvis sociala och ekonomiska villkor. Det arbete som genomförts av Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet under strategiperioden avser förutsättningar för delaktighet bland verksamheter och inte bland individer. Arbetet inom strategin har endast berört kulturområdet och ingen aktör har inom ramen för strategin fått något utpekat ansvar kring möjligheten att delta i idrottslivet. Statens kulturråd har under strategiperioden börjat ställa tillgänglighetskrav kopplat till statsbidrag för lokala och regionala kulturinstitutioner. Kravställandet har förbättrat förutsättningarna för ökad möjlighet till delaktighet genom att många kulturinstitutioner nu har en handlingsplan för tillgänglighet. Kulturrådets uppföljning visar också att den fysiska tillgängligheten förbättrats genom åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder och att tillgängligheten till webbplatser förbättrats. Statliga kulturinstitutioner och kulturmyndigheter omfattas inte av Kulturrådets kravställande och uppföljning vilket gör att det, utifrån Kulturrådets redovisning, är svårt att bedöma utvecklingen på kulturområdet i stort. 21 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Tillgängligheten till kulturarvet har förbättrats under strategiperioden även om det varierar mellan olika län. I äldre bebyggelse råder fortfarande stora brister. Riksantikvarieämbetet skriver i sin rapportering att fler aktörer nu arbetar mer strategiskt med frågan. Uppfyllelsen av inriktningsmålet bygger på mer än myndighetens insatser, det är exempelvis avhängigt på länsstyrelsernas arbete. Sammanfattningsvis bedömer MFD att inriktningsmålet är uppnått dels gällande kulturarvsområdet och dels bland regionala och lokala kulturinstitutioner genom ökad tillgänglighet. Detta har ökat möjligheterna till delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Däremot saknas både ansvariga aktörer inom strategin och uppföljning för att MFD ska kunna göra någon bedömning kring utvecklingen inom statliga kulturinstitutioner och på idrottsområdet. Inriktningsmål 2. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet. Kulturrådet har under strategiperioden integrerat funktionshindersperspektivet i sin ordinarie bidragsgivning till regionala och lokala kulturinstitutioner. Tillgänglighetsperspektivet ingår i ansökningsförfarandet och i bedömning av samtliga ansökningar, liksom i återrapporteringen av genomförda projekt och verksamheter till Kulturrådet. Statliga kulturinstitutioner och kulturmyndigheter omfattas dock inte av Kulturrådets kravställande. Genom Kulturmiljöanslaget har Riksantikvarieämbetet haft möjlighet att integrera funktionshindersperspektivet i sin ordinarie bidragsgivning. Myndigheten har under strategiperioden delat ut medel för tillgänglighetsåtgärder inom kulturarvet, även om det skett en nedgång av bidrag till detta område under 2015. MFD bedömer därför att funktionshindersperspektivet integrerats också inom kulturarvsområdets bidragsgivning. Den sammantagna bedömningen är att de två strategiska myndigheterna har uppfyllt sina delar av arbetet för att uppnå inriktningsmålet. Det är dock tydligt att inriktningsmålet inte innefattas av strategin då statliga kulturinstitutioner såväl som idrottsområdet inte har utsedda ansvariga aktörer inom ramen för strategin. 22 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Inriktningsmål 3. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Inom området medietjänster och film saknas ansvariga aktörer inom ramen för strategin. Det gör att MFD inte kan göra någon bedömning av inriktningsmålets utveckling under strategiperioden. 23 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 Rättsväsendet och migration Inriktningsmål: 1. Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. Strategiska myndigheter: Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen. Inriktningsmål 1. Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning ska ytterligare stärkas. MFD tolkar inriktningsmålets skrivning om ”förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning” som att det handlar om ett miljörelativt perspektiv där det är kunskapen om förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning och hur detta skapar behov i miljön inom rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Brottsoffermyndigheten har under strategiperioden genomfört flertalet olika utbildningsinsatser för anställda. När anställda vid myndighet fått skatta sin kunskap kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning visar uppföljningen på en ökning under strategiperioden. Det tyder på att myndighetens arbete har bidragit till inriktningsmålets uppfyllelse. I de utbildningar som Brottsoffermyndigheten redovisar ligger ett fokus på förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning. Brottsoffermyndigheten har under strategiperioden stärkt arbetet genom att syfta utbildningsinsatserna till att i högre grad också behandla funktionsnedsättningar i relation till myndighetens verksamhet ur ett miljörelativt perspektiv. Genom systematiska mätningar av Domstolsverkets anställdas självskattade kunskap är det möjligt att följa indikationer på utvecklingen mot inriktningsmålet inom Sveriges domstolar. Domstolsverket redovisar en självskattad ökning av vissa personalgruppers kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Samtidigt visar mätningarna att kunskapen om innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är låg. MFD:s tolkning av utbildningarna är också att fokus främst ligger på kunskap om funktionsnedsättningar eller diagnoser. För att behandla förutsättningar och behov hos personer med 24 Myndigheten för delaktighets analys av inriktningsmålen Bilaga 2 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016 funktionsnedsättning krävs enligt MFD ett problematiserande kring de hinder personer med funktionsnedsättning kan möta i sin kontakt med Domstolsverket och hur Domstolsverket ska kunna öka kunskapen för att arbeta med att undanröja dessa. Polismyndigheten har ett stort antal anställda och de mätningar som redovisas utifrån strategiuppdraget redogör inte för hur kunskapsnivån utvecklats bland anställda. Myndigheten har under strategiperioden både stärkt sina interna utbildningsinsatser och interna information kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Någon uppföljning kring effekten av detta har dock inte gjorts och det är därmed inte möjligt att bedöma effekten mot inriktningsmålet. Det är däremot möjligt att kunskapen ökat med stöd av de förbättrade förutsättningarna. Migrationsverkets delmål fokuserar endast på fysisk tillgänglighet och tillgänglighet till att kommunicera med och ta del av myndighetens information. Även om Migrationsverkets delmål inte avser kunskap om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning har tillgänglighetsarbetet enligt Migrationsverket bidragit till att öka kunskapen inom myndigheten. Myndigheten har inte följt upp utvecklingen av kunskapen inom myndigheten under strategiperioden och det är därmed inte möjligt att bedöma arbetets effekt mot inriktningsmålet. Samtidigt bedömer MFD att de insatser som Migrationsverket har gjort utifrån inriktningsmålet möjligen bidragit till en positiv utveckling av inriktningsmålet. Sammanfattningsvis så har de strategiska myndigheterna inom rättsväsendet och migration under strategiperioden arbetat med att öka kunskapen kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Inom Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har anställda uppskattat att deras kunskap har ökat under strategiperioden. Inom Polismyndigheten och Migrationsverket har förutsättningarna för kunskapsökning stärkts under strategiperioden och även om det inte är möjligt att bedöma effekten av arbetet är det möjligt att kunskapen har ökat också inom dessa myndigheter. 25
© Copyright 2024