1. No category

Läsa och skriva i alla ämnen
Föreläsare:
Gunilla Molloy, Barbro Westlund
Begreppsförvirring?
• Läsförmåga
• Läsförståelse
• Literacy
Vad behöver man veta för att förstå
denna text?
Sticka 12(12)14 (14) v. På nästa v = rätsidan
stickas: 10(10)11(11) m, 2 m tills rätt i bakre
maskbågen, 1 rm, vänd, lyft 1 m, 5 am, 2 am
tills, 1 am vänd, lyft 1 m, 6 rm, 2 m tills rätt i
bakre maskbåge, 1 rm, vänd, lyft 1 m, 7 am, 2
am tills, 1 am, vänd. Fortsätt på detta sätt att
sticka fram och tillbaka med 1 m mer för varje
vändning tills sidmaskorna tar slut.
Komponenter som samverkar vid
läsförståelse
RAND
Reading
Study
Group
(RRSG, 2002)
Westlund (2013). Att bedöma elevers läsförståelse
Medaljens baksida
Forskarna kom snart underfund med vad som
var orsaken till sjukdomen. Under lång tid hade
en stor fabrik släppt ut kvicksilver i sjön. Fisken
hade blivit förgiftad och genom fisken fick
människorna i sig kvicksilvret.
• vad kvicksilver är
• att kvicksilver är giftigt
• hur människorna fick i sig kvicksilvret
Text i en kontext
Innan andraspråkseleverna i åk 8 läste texten blev de
uppmanade att göra ett antagande om vad texten skulle
handla om. Eleverna antog att rubriken syftade på att något
var bra, att det t.ex. skulle handla om att en firma skulle få
medaljer.
Begreppet kvicksilver kopplades ihop med silver.
Ingen av eleverna förstod att texten handlade om
miljöförstöring!
Kulbrandstad, L. (2010). Lesing i utvikling. teoretiske og
didaktiske perspektiver
Läromedel i religion i åk 3
Påsk
I mars eller april är
det påsk. Många
traditioner hör
samman med påsk.
Man äter ägg och
hänger fjädrar i sitt
björkris. Barn klär ut
sig till påskkärringar.
Vems text?
Inom kristendomen är påsken
en viktig högtid….
…. Inom judendomen firas
ungefär samtidigt en
högtid som heter Pesach….
Olika slags frågor
Frågor på ytan
Frågor
under ytan
higher order
questions- higher
order thinking
Livsfrågor
Ett barns memoarer av Selma Lagerlöf
Ur elevernas läsloggar:
Jag undrar över det där med vidundret,
hur det kom in i bilden. ”Det är mina ögon
som vänder sig”, skriver hon.
Ena sekunden var hon i barnkammaren,
andra inom sig själv och såg det
läskigaste hon någonsin sätt. Det är
förvirrande. (Pojke, årskurs 9)
Molloy, G. (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum
När jag läste om draken kom jag att tänka på
mig själv och mitt hat. Det är som ett svart
illaluktande djur som äter mig inifrån. Den
taggiga svansen river upp mig. Jag tvingar mig
att inte hata och tvingar det groteska djuret in i
sin håla. Där växer det genom att äta av mig
och samtidigt krymper jag. Jag täcker mig med
en yttre dräkt av siden och rosor för att dölja
draken inom mig. (Flicka, åk 9)
Det mångsidiga klassrummet
• Lingvistiska olikheter: Det språk som eleven
känner sig mest bekväm att kommunicera på är
inte undervisningsspråket.
• Kulturella olikheter: Elevens bakgrund
stämmer inte överens med den rådande
skolkulturen – tas inte tillräckligt tillvara.
• Kognitiva olikheter och förutsättningar:
Eleven lär sig på annat än skolan lär ut.
”Writing is thinking on paper”
å ena sidan krävs:
• perceptuella och motoriska färdigheter
å andra sidan krävs:
• reflektion, fantasi och kommunikativ
färdighet – och kunskap om att skrivandet
ser olika ut i olika skolämnen!
Zinssner (2006). On Writing Well: The classic guide to
Writing Non-Fiction.
Olika syn på literacy
• som läs- och skrivförmåga på individnivå
(kognitivt perspektiv)
• mer än läs- och skrivförmåga ...
• som en social aktivitet
(sociokulturellt perspektiv)
Skolframgång - olika förutsättningar!
vardagsspråk
resonemangsspråk
ämnesspråk
Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på
”resonemang” i Lgr11: 645 gånger!
Läsförståelse och
resonemangsförmåga
”Jag kan ofta inte följa elevernas
resonemang om vilken karaktär de hänvisar
till, händelserna presenteras inte i
kronologisk ordning och beskrivningarna är
oklara.” (McCaffrey, 2015)
… att internalisera tankerutiner… att kunna
motivera vad man tycker.
Brooke McCaffrey (2015). Fuzzy thinking. Imroving
students´ speaking skills in respons to literature.
Westlund & Molloy, (2016)
• Ännu ej publicerad studie av hur
svensklärare i åk 8 resonerar om sina
elevers läsförmåga …
• Några resultat …
Resultat: 368 elever fördelade på 13
klasser – 11 svensklärare i åk 8
Ruta 1: svag ordavkodning
och god språkförståelse
hög
Ruta 2: god ordavkodning
och god språkförståelse
38
192
Ruta 3: svag ordavkodning
och svag språkförståelse
Ruta 4: god ordavkodning
och svag språkförståelse
44
låg
Westlund & Molloy (2016, pågående studie)
94
Vad visar resultatet?
•
•
•
•
Ruta 1: ca
Ruta 3: ca
Ruta 2: ca
Ruta 4: ca
10 % (svag ordavk./god språkf.)
12 % (svag ordavk./svag språkf.)
52 % (god ordavk./god språkf.)
26 % (god ordavk./svag språkf.)
Slutsats: De lärare som ingår i studien menar att cirka
hälften av deras elever har god läsförmåga (ruta 2).
Ca ¼ av eleverna verkar inte ha problem med den tekniska
sidan utan med språkförståelsen! Denna elevprofil verkar
vara vanligare än de läsprofiler som tillsammans utmärker
ruta 1 och 3.
Exempel på lärarcitat om elever i ruta 4
”Man tror hela tiden att de hänger med men
de gör inte det. Det finns inget djup och det
är så synd att de alltid mörkar. … Men de är
såna där luringar och hela livet i skolan är så
för dem, de lär sig luras och är rädda för att
bli upptäckta.” (Lärare 2)
”Jag vet inte vad jag ska göra med dem som
har verkliga läsförståelseproblem. Jag har
inte den kompetensen.” (Lärare 5)
Lärarcitat om att läsa olika texter
”Eleverna tycker att faktatexterna är
svårast, dom möter texterna i SO och NO
och dom lärarna undervisar inte alltid i hur
man ska närma sig sådan texter.” (Lärare 1)
”Dom tycker att faktatexterna är svårare,
dom behöver ju mer hjälp, dom har fått lite
stöd av mig när det gäller.” (Lärare 4)
”Hon kan förstå skönlitterär text men har
svårare när hon läser texter i kemi.” (Lärare
6)
Ankomsten av Shaun Tan
En man lämnar sin familj för att
söka en bättre framtid för dem i
ett okänt land på andra sidan
av ett stort hav. Med bara en
resväska i handen och en
handfull mat ger han sig ut
i den stora staden för att hitta
mat, bostad, arbete –
och hopp.
Framgångskriterier för alla elever
höga förväntningar
Lärares
kunskapsuppfattningar
och förståelse
engagerad lärandetid
fokuserad undervisning