1. No category

Reviderad Klimat- och energistrategi för Södermanland: Remissvar
från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet
Diarienummer: 423-219-2016
Länsstyrelsen Södermanland har under 2015 påbörjat ett revideringsarbete av den nu gällande regionala klimat- och energistrategin. Strategin ska ligga till grund för klimat- och energiarbetet på regional nivå och den ska vara vägledande och ett stöd för länets aktörers arbete
med dessa frågor. Strategin ska inte ses som handlingsprogram utan kompletteras av aktörernas egna program, handlingsplaner, åtgärdsdokument mm.
Strategin berör mycket angelägna frågor och det är värdefullt att Länsstyrelsen på ett övergripande plan ska samordna och leda arbetet. Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har vid genomgången av dokumentet främst fokuserat på beskrivningarna kring
resandet och transporter. Vi vill härmed lämna följande mer konkreta synpunkter.
Kapitel ”En beskrivning av Södermanland”, avsnitt ”Befolkning, bebyggelsestruktur och rörelsemönster”, s 13
Det uppges att antalet pendlare har ökat med 3 500 sedan 1994. Det är oklart vad som avses
med ”pendlare”. Enligt siffror från SCB 2014 så har antalet utpendlare över länsgränsen nästan fördubblats om man jämför åren 2014 och 1994. Antalet utpendlare uppgick 2014 till cirka
23 000 personer, antalet inpendlare till cirka 11 000 personer och pendlare över kommungräns inom Sörmland till drygt 13 000 personer. Ökat pendling medför ett ökat behov av resor
över delvis relativt långa avstånd, samtidigt är Södermanlands närhet till tillväxtmotorn Stockholm med dess många arbetsplatser en styrka för länet. Befolkningsframskrivningar tyder på
en fortsatt ökning av pendlingen och ur ett klimatperspektiv är det av stor betydelse att utvecklingen inte leder till ökade, utan tvärtom till minskade utsläpp.
Kapitel ”En beskrivning av Södermanland”, avsnitt ”Transportsystemet”, s 14
Vi vill understryka att kapacitetsbristen på framför allt Västra stambanan mellan Gnesta, Södertälje och Stockholm utgör ett hot för en långsiktigt stabil trafik och ett hinder för en utveckling av kollektivtrafik på järnväg. Restider för regionaltågen har ökat de senaste åren på
grund av den stora trängseln och i rusningstid kan det till och med vara svårt att överhuvudtaget få körbara tåglägen. Detta är för övrigt också en stor utmaning för godstågsoperatörerna
och ett hinder för fler godstransporter på järnväg.
I första meningen i tredje stycket framgår att 10-15 % av bilresorna sker med kollektivtrafik.
Det totala ska givetvis avse alla resor (och inte bara bilresor) och 10-15 % är då kollektivtrafi
Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet
Box 591, Tingshusplatsen 2, 611 10 Nyköping, tfn 0155-20 20 50
Sida 1( 3)
kens marknadsandel. Marknadsandelen ligger därmed i paritet med andra län som har en
likande geografi. En orsak till att marknadsandelen inte är högre är bland annat att restiden
med buss överstiger restiden med bil, detta resulterar i (mycket) låga marknadsandelar i stråk
där det saknas tågförbindelser. Kollektivtrafikmyndighetens arbete fokuserer därför på att
snabba upp, räta ut och förtäta busstrafiken längs de största stråken i länet, något som redan
har lett till ett ökat resande. Att erbjuda en busstrafik med täta turer bortom de stora stråken
är däremot vare sig ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart, här krävs det anpassade lösningar, se även kommentarer i nästa kapitel.
Visserligen påverkar också prisnivån, men här bör noteras att priserna för de allra flesta biljetterna med giltighet i Sörmland kommer att sänkas till hösten 2016. För pendlare med regionaltåg i hela Mälarregionen genomförs en liknande förändring till hösten 2017.
Kapitel ”Hållbart resande och transporter”, s 24, 25
Samhällsplanering bör lyftas särskilt i detta kapitel. En av de viktigaste förutsättningar för att
skapa ett transportsnålt samhälle är att större målpunker (arbetsplatser, skolor, detaljhandel,
sportarenor mm) samt bostadsområden planeras i centrala och kollektivtrafiknära lägen.
Gång- och cykelvägar ska prioriteras i planeringen, också för att underlätta kombinationsresor
med buss/tåg. Det är angeläget att skapa alternativt underhålla säkra och trygga bytespunkter med väderskyddade cykelparkeringar och parkeringsplatser vid samtliga järnvägsstationer
och utvalda busshållplatser, också på landsbygden. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet
måste restiderna för busstrafiken minskas ytterligare, exempelvis genom att skapa särskilda
bussfiler eller signalprioritering i länets största orter.
Bortom de stora stråken tillkommer bilen antagligen även framöver en större roll för boende
och verksamheter. Här bör nya lösningar för samåkning och merutnyttjande av befintliga
transporter stimuleras. Vi tror dessutom att teknikutveckling med bland annat autonoma fordon kan komma att öppna upp för helt nya lösningar på sikt, denna utveckling behöver bevakas. Kollektivtrafikmyndighetens ambition de närmsta åren är att samordna transporter på
landsbygden, till exempel färdtjänst och anropsstyrd kollektivtrafik. Utmed mer tätbefolkade
stråk är dock kollektivtrafiken det mest effektiva transportsättet, både sett ur ett utsläppsoch energiperspektiv. Även aspekter som arealförbrukning, trafiksäkerhet och folkhälsa är
tunga argument som talar för kollektivtrafik i tät befolkade områden.
I textstycket framgår också att kollektivtrafiken i Sörmland med en marknadsandel på 10-12 %
ligger klart under rikets genomsnitt. Givetvis är det ett av våra viktigaste mål att öka marknadsandelen, men siffran bör också relateras till Sörmlands och andra läns geografiska förutsättningar (befolkningstäthet mm); bara två län, nämligen Stockholm och Västra Götaland, har
ett värde över rikets genomsnitt.
Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet
Box 591, Tingshusplatsen 2, 611 10 Nyköping, tfn 0155-20 20 50
Sida 2( 3)
Vi instämmer i Länsstyrelsen bedömning att implementering och utveckling av digitala tjänster, såsom distansmöten på telefon/dator, tillkommer en viktig roll i arbetet med att minska
transportbehovet.
I åtgärdslistan ”Vad behöver göras” ser vi gärna att punkten om minskat antal tjänsteresor
också inkluderar resor med kollektiva färdmedel som ett positivt alternativ. I listan saknas för
övrigt förslag för att komma tillrätta med den ökade lastbilstrafiken.
Vi vill avslutningsvis understryka att staten har ett övergripande och stort ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle. Incitament som belönar användningen av klimatvänliga
transportmedel, såväl på persontransport- som på godssidan, samt satsningar på järnväg, med
fokus på underhåll och kapacitetsförstärkande åtgärdar, är nödvändiga förutsättningar för att
nå de ambitiösa målen i transportsektorn såväl på nationell som på regional nivå.
/Matthias Pfeil
Utredare och analytiker på Sörmlands kollektivtrafikmyndighet
Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet
Box 591, Tingshusplatsen 2, 611 10 Nyköping, tfn 0155-20 20 50
Sida 3( 3)