1. No category

UPPTAGNINGSOMRÅDE 1
LILJEBORG 7-9
TRELLEBORG
Liljeborgsskolans
likabehandlingsplan
Upprättad 2013-03-12
Reviderad 2016-02-15
Gäller till 2017-02-15
1
Innehåll
1. INLEDNING ................................................................................................................................ 4
1.1 Regelverk ............................................................................................................................. 4
Skollagen 6 kap 1-10§ (sammanfattning).............................................................................. 4
Skollagen 7§ och 10§ (sammanfattning) ............................................................................... 4
Skollagen 5 kap (sammanfattning) ........................................................................................ 5
1.2 Vision ................................................................................................................................... 5
1.3 Delaktighet .......................................................................................................................... 5
1.4 Ansvar .................................................................................................................................. 5
2. DEFINITIONER ............................................................................................................................ 6
2.1 Diskriminering ..................................................................................................................... 6
2.2 Kränkande behandling ........................................................................................................ 7
3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ..................................................................................................... 8
4. LILJEBORGSSKOLANS TRIVSELREGLER ..................................................................................... 10
4.1 Påföljder ............................................................................................................................ 11
5. KARTLÄGGNING....................................................................................................................... 12
5.1. Underlag ........................................................................................................................... 12
5.2 Trivsel ................................................................................................................................ 12
5.3 Trygghet ............................................................................................................................ 12
5. 4 Utbildningsmiljö ............................................................................................................... 13
5.5 Diskriminering och kränkande behandling ....................................................................... 14
5.6 Sexuellt ofredande ............................................................................................................ 15
5.7 Mobbing, hot och våld ...................................................................................................... 16
6. SAMMANFATTNING ................................................................................................................ 18
7. RESURSER ................................................................................................................................ 20
7.1 EHT Liljeborgsskolans elevhälsoteam ............................................................................... 20
7.2 PRT Liljeborgsskolans Pedagogiska Resursteam ............................................................... 20
2
7.3 Trygghetsteamet – resursgruppen mot mobbning ........................................................... 20
8. HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ................................................................ 21
9. HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD .................................................................................. 23
Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 26
3
Ett kontinuerligt och systematiskt likabehandlingsarbete ska finnas på varje skola för att
värna om elevernas mänskliga rättigheter och för att skapa en trygg utbildningsmiljö för
samtliga elever. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en
förutsättning för att lära och utvecklas.
Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till
exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade.
Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1.1 Regelverk
Skollagen 6 kap 1-10§ (sammanfattning)
Verksamheten i skolan skall utformas till att;
1. Motverka diskriminering
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden.
Detta i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567) 1§ Denna lag har till ändamål att
motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolan ska arbeta
målinriktat för att förhindra ovanstående. Vi har en skyldighet att arbeta förebyggande
och vi är skyldiga att årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Skollagen 7§ och 10§ (sammanfattning)
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev ansett sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen
skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall genomföra de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden.
4
Skollagen 5 kap (sammanfattning)
Arbetet kring trygghet och studiero har utformats i enlighet med skollagens femte
kapitel. I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpningsområde, arbetsmiljö,
ordningsregler, disciplinära åtgärder och dokumentation.
1.2 Vision
Liljeborgsskolan ska vara en skola där alla, oberoende av social bakgrund, kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
ges möjlighet att växa i livet, såväl kunskapsmässigt som socialt.
1.3 Delaktighet
Arbetet med likabehandlingsplanen börjar med att klassråd diskuterar aktuella
trivselregler. Synpunkter diskuteras i elevrådet med en lärare och representant från
skolledningen. Elevrådet är även delaktigt i framtagning av trivselenkät som ligger till
grund för kartläggningen. Eleverna på skolan tar del av resultatet och den nya
likabehandlingsplanen via elevråd och klassråd.
Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla elever, föräldrar och personal på skolan.
Vid höstterminens start sker en nyintroduktion för personalen. Därefter är det varje
medarbetares ansvar att bekanta sig med planen, samt att lyfta fram förslag på
förändringar. Arbetslag och mentorer ansvarar för att elever och föräldrar vet vad
diskriminering och kränkande behandling innebär. Varje medarbetare ska känna till
handlingsplanen/modellen för att stoppa all form av kränkande behandling.
1.4 Ansvar
Upprättandet av Liljeborgsskolans likabehandlingsplan är rektors ansvar.
Implementeringen och revideringen av likabehandlingsplanen ansvarar Tina
Gunnarsson för. Revidering har gjorts med hjälp av Jovan Kostadinovski och bygger på
planer från läsåren 2013/2014 och 2014/2015 som upprättats av Emelie Björåsen. Vår
administratör, Helén Nilsson, har ombesörjt att enkätfrågorna som använts som
underlag för utvärderingen i denna plan har lagts in det kommunala systemet för
besvarande av enkätfrågor samt försett eleverna med länken för att genomföra
undersökningen.
Att likabehandlingsplanen är en del av verksamheten och att den efterföljs är skolans
personals och elevers dagliga ansvar.
5
Följande definitioner är hämtade ur ”Förebygga diskriminering och kränkande
behandling - Främja Likabehandling i skolan.” Diskrimineringsombudsmannen, 2009
och Skolverkets allmänna råd, 2009.
2.1 Diskriminering
Diskriminering innebär att en elev missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det
huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Direkt diskriminering
Med det menas att ett barn/en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till
exempelvis barnets/elevens kön (t.ex. om skolan anordnar en fotbollsturnering där
endast killar får medverka).
Indirekt diskriminering
Med det menas att verksamheten diskriminerar genom att behandla alla lika (t.ex. om
alla serveras samma mat, diskrimineras de som på grund av allergier eller av religiösa
skäl behöver annan mat).
Diskrimineringsgrunder
I lagstiftningen anges följande definitioner:
• Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med
transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska
könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen).
• Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg,
nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande.
•Religion och annan trosuppfattning: religionsfriheten är skyddad såväl i
internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan
trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i en annan religiös
åskådning.
• Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som
rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och
dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som
fanns vid födelsen eller en förvärvad skada.
6
• Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet.
• Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.
2.2 Kränkande behandling
Innefattar all form av kränkning av annan individ hit räknas även andra barns/elevers
föräldrar eller utomstående som besöker/vistas i områdets lokaler. Det är ytterst den
som utsätts för kränkande behandling som värderar om handlingen är negativ eller inte.
En kränkning har alltså ägt rum om en person känt sig kränkt.
Kränkningar kan vara
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysningar, blickar, alla går när man kommer)
 text och bilder (lappar, fotografier, sms, mms, meddelande på olika
webbcommunities som t.ex. instagram, Facebook)
 materiella (förstörelse av kläder och tillhörigheter)
Trakasserier
En behandling som kränker ett barn/en elevs värdighet och som har koppling till
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion
och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs
värdighet. t.ex. olaga hot, olaga tvång, misshandel.
Mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den förutsätter att den
som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under en viss tid. Dessutom råder en
obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Def: Olweus
7
1. SKOLSTART
Arbetslagen bjuder in nyblivna sjuor och föräldrar till en föräldrakväll där de har
möjlighet att träffa arbetslagets lärare/mentorer, samt rektor. I samband med
detta diskuteras Liljeborgsskolans likabehandlingsplan. Varje termin inleds
också med att skolans trygghetsteam presenterar sig och vad de gör samt att de
lyfter handlingsplaner och var eleverna kan vända sig vid incidenter av
kränkande behandling.
2. KLASSMENTORSKAP
Varje klass har klassmentorer och en schemalagd klassmentorstid en dag i
veckan. Klassmentorstiden ska användas till klassråd, värdegrundsarbete och ge
eleverna en möjlighet att lyfta frågor som rör deras skolmiljö.
3. ELEVDELAKTIGHET
Elevdelaktigheten är grundläggande för att befästa demokratiska värderingar hos
eleverna. På Liljeborgsskolan finns ett elevråd med representanter från skolans
klasser som träffas var tredje vecka. Elevrådet utser elevskyddsombud som
deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet samt inbjuds att delta i skolans
skyddskommitté.
4. ELEVSAMORDNARE
På Liljeborgsskolan finns en elevsamordnare. Elevsamordnaren försöker fånga
upp elever som känner sig oroliga och otrygga och bidrar till att skapa en god
stämning på skolan. Elevsamordnaren ansvarar för skolans elevcafé och
uppehållsrum som är en naturlig mötesplats för skolans alla elever. Till hjälp har
elevsamordnaren två resurspersoner som tillsammans innehar 1,5 heltidstjänst.
De bistår med att ansvara för skolans mediatek, elevcafé samt genomföra
dagliga skyddsronder på skolan. Under HT15 anställdes även en elevassistent
på heltid som framförallt har följt två elever i behov av stöd i undervisning såväl
som på raster.
5. TRYGGHETSTEAMET - RESURSGRUPPEN MOT MOBBNING
Liljeborgsskolan har ett trygghetsteam som arbetar aktivt med handlingsplanen
mot kränkande behandling. Trygghetsteamet består av rektor, skolkurator,
elevsamordnare och lärare. Trygghetsteamet ska ha en övergripande bild över
skolans behov av ökad trygghet och trivsel. Trygghetsteamet ansvarar även för
arkivering av dokumentation kring kränkande behandling.
8
6. ELEVHÄLSOTEAM (EHT)
Arbetar stödjande med arbetslag och lärare i elevvårdsarbete.
7. SKOLSKÖTERSKA OCH KURATOR
På Liljeborgsskolan arbetar en kurator och en skolsköterska som har gemensamt
väntrum till sina mottagningar. De arbetar med att ge råd och stöd till eleverna.
Hos sjuksköterska och kurator finns mycket material kring tonåringar och deras
situation.
8. STOPPDAG
Arbetslaget ser över terminens närvaro. Stoppdagar hålls 2 ggr/termin. Vidare
arbete sker efter handlingsplanen för frånvaro.
9. HEDERSRELATERAD PROBLEMATIK
Vid stoppdagar undersöker arbetslaget om eventuell hedersrelaterad problematik
föreligger.
10. MOTIVATIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER
Utbildad personal bedriver motivationshöjande kurser i WATCH.
11. TRADITIONER OCH SAMHÖRIGHET
Traditioner och samhörighet är viktiga inslag i arbetet med att skapa en skola där
alla känner gemenskap. Vid läsårsslutet delas stipendiet ”Liljeborgshjärtat” ut
till en elev som på något sätt hjälpt en annan elev på skolan. Arbetslagen delar
också ut flitstipendier till elever som har visat vilja och målmedvetenhet i sitt
skolarbete. Under avslutningsveckan klär niorna ut sig under skoldagen, och
avslutar sedan dagen med elev- och personalmiddag. Varje år har vi även vår
traditionella handbollsmatch mellan lärare och elever.
9
Liljeborgsskolans regler kompletterar samhällets lagar. Därför skrivs inget om rökning,
slagsmål, berusningsmedel, bärande av vapen och tillhyggen. Nedanstående punkter är
anpassade till skolans förutsättningar.
Syftet är ett enda: att öka trygghet och trivsel för alla på skolan, både elever och
personal. Därför är det ett gemensamt ansvar att följa varje regels tanke.
Liljeborgsskolan är din arbetsplats




Kom i tid. Ha med nödvändigt material. Var förberedd för ditt arbete.
Mobiltelefoner ska under lektionstid enbart användas som ett hjälpmedel i
undervisningen.
Mat, dryck och liknande, får enbart intas i skolans elevcafé.
Skor eller stövlar får inte vara uppe på bord, bänkar eller liknande.
Liljeborgsskolan är vår mötesplats



Tala till och om andra på ett sätt som visar att du har respekt för dig själv och
andra människor.
Respektera andra och deras åsikter även om de inte tycker som du.
Du får inte kränka någon.
Liljeborgsskolan – du är en del av vår miljö.




Vi är rädda om allt, såväl ute som inne.
Vi cyklar inte/använder inte moped etc. på skolgården.
Vi har inte på oss ytterkläder i matsal, lektionssalar och mediatek.
Snöbollar kastar vi bara på gräsplanen väster om skolan.
Hur många egna regler vi än kommer överens om kan vi inte täcka upp
allt. Sunt förnuft får hjälpa oss!
10
4.1 Påföljder
Påföljden skall vara en naturlig konsekvens av förseelsen och kan vara något/några
av nedanstående.














Tillsägelse av vuxen och ev. omflyttning i klassrum.
Utvisning resten av lektionen.
Hemmet kontaktas.
Möte med elev, föräldrar och berörd personal, där åtgärdsprogram kan upprättas.
Försittning eller kvarsittning.
Skriftlig varning.
Avstängning. Kan ske omgående om beteendet uppfattas som farligt för övriga
elever och personal.
Placering i annan elevgrupp.
Omplacering till annan skola.
I fall där våld eller hot om våld finns med görs polisanmälan. Enligt
handlingsplan mot hot och våld.
Om eleven avsiktligt eller genom vårdslöshet vållat skada på skolans egendom
leder detta till krav på ersättning.
Eleven är skyldig att ersätta böcker och annat material som förstörs eller
kommer bort.
Farliga föremål såsom fyrverkerier och kemikalier beslagtas omedelbart och
föräldrar underrättas.
Om föremål (mobiltelefon, MP3-spelare etc.) uppfattas som störande i samband
med undervisning kan föremålet beslagtas. Beslagtagande pedagog ansvarar för
föremålet.
Lathund till påföljder finns att läsa i bilaga 1. Lathunden är skriven i enlighet med
skollagens 5 kap (SFS 2010:800).
11
Kartläggningen på Liljeborgsskolan genomfördes via en digital enkät under februari
2016. Enkäten bestod av 26 frågor med filter för kön och årskurs samt diverse genvägar
beroende på svar. Nedan följer analysen av elevernas enkätsvar.
5.1. Underlag
Skolans totala elevpopulation bestod av 451 elever vid genomförandet av enkäten. Av
dessa deltog 379 elever i undersökningen, vilket motsvarar 84%. Fördelningen av de
elever som besvarat enkäten framgår av Tabell 1 nedan.
Liljeborgsskolan 7-9
Flickor
Pojkar
Årskurs 7
55
15 %
66
17 %
Årskurs 8
69
18 %
68
18 %
Årskurs 9
61
16 %
60
16 %
Totalt: 379 elever
185
49 %
194
51%
Tabell 1. Elever som deltog i enkätundersökning.
5.2 Trivsel
Enkätens första del inriktade sig på elevernas trivsel på skolan tillsammans med andra
elever, med lärare, med skolarbetet och på raster. Majoriteten av eleverna i årskurs 7
svarade att de trivs bra med samtliga delar (75-84%) medan en lägre andel ansåg att det
varken är bra eller dåligt (12-22%) och ett fåtal ansåg att de trivs dåligt (1-3%). En
liknande bild framträdde för årskurs 8 där majoriteten ansåg sig trivas bra (65-86%)
medan ett färre antal ansåg att det varken är bra eller dåligt (13-30%) och ett fåtal att de
trivs dåligt (1-4%). Eleverna i årskurs 9 skiljde sig något från de andra årskurserna då
fler elever ansåg att de trivs dåligt med sina lärare och med skolarbetet (6-8%).
Majoriteten i årskurs 9 trivs bra tillsammans med andra elever och på raster (82%).
5.3 Trygghet
När det gäller den allmänna känslan av trygghet på skolan fanns det totalt 5 elever på
skolan som aldrig känner sig trygga. Tre av dessa elever är pojkar i årskurs 9 medan två
12
är flickor i årskurs 7 respektive årskurs 8. Majoriteten av återstående elever från
samtliga årskurser svarade att de oftast eller alltid känner sig trygga på skolan.
De platser på skolan som utpekades som mest otrygga skiljer sig något åt mellan
årskurserna. I årskurs 7 svarade 19 elever (18%) att de inte kände sig trygga vid sina
skåp varav 11 är flickor. Skåpen pekades även ut av eleverna i årskurs 8 som en otrygg
plats av 9 elever (8%) varav 6 är flickor, medan matsalen är något sämre (9% jämt
fördelat på könen). I årskurs 9 däremot upplevdes gymnastiksalen och
omklädningsrummet som otryggast av 12 elever (12%) varav 10 är flickor, tätt följt av
vägen till och från skolan (11%, 6 flickor och 5 pojkar).
5. 4 Utbildningsmiljö
Drygt hälften av samtliga elever instämde helt att de känner till skolans ordningsregler
(51-54%), medan majoriteten saknar vetskap om att de har möjlighet att påverka
skolans ordningsregler (38-40%). En liknande bild framträder för skolans
likabehandlingsplan, vilken är förenlig med enkätundersökningen som genomfördes i
februari 2015. Majoriteten av samtliga elever ansåg att ordningen på skolan delvis är
bra, att personalen antingen delvis eller helt ser till så att ordningsreglerna följs och
majoriteten var också medveten om konsekvenserna då regler bryts (44-58%).
Arbetsron och stämningen på lektionerna upplevde de flesta som positiv. I årskurs 9
svarade något fler elever att de upplevde arbetsron (34 varav 23 flickor ) och
stämningen (22 varav 15 flickor) som dålig jämfört med årskurs 7 och 8. Det var också
flest elever i årskurs 9 som uppgav att de någon gång skolkar (24), varav de flesta
skolkar någon gång per läsår (18). I årskurs 8 var antalet som skolkar 15 elever, varav 9
någon gång per läsår, medan i årskurs 7 var antalet lägre med 8 elever som uppgav sig
skolka varav 4 någon gång per läsår. Antalet elever som skolkar pga. att de upplever
undervisningen som meningslös ökar efter varje årskurs med endast en elev som uppgav
detta som anledning i årskurs 7, medan 8 elever uppgav detsamma i årskurs 9.
Majoriteten av samtliga elever uppgav ändå att de helt eller delvis upplevde en
ömsesidig respekt på skolan, både mellan elever och mellan personal och elever.
Merparten av eleverna svarade att de helt eller delvis instämde med påståenden att
lärare behandlar alla elever lika och att pojkar och flickor får bestämma lika mycket. Av
de tre årskurserna var det flest elever i årskurs 8 som inte instämde i dessa två
påståenden (39 varav 25 flickor).
Mål
-
Alla elever på Liljeborgsskolan ska ha god arbetsro. De ska också trivas i
och utanför lektionssalen för att nå sin fulla potential, både
kunskapsmässigt och socialt.
13
Åtgärder
Genomförande
Ansvar
Trivselreglerna ska vara kända av
elever och föräldrar.
Terminsstarten i form av lilla
ABC, vid föräldramöte med
årskurs 7, vid mentorstid och
löpande under terminen
VT 16
Klassmentorer,
Rektor
Alltid
Alltid
Rektor
Alla
APT VT 16
Rektor,
Biträdande rektor
APT VT 16
Rektor,
Biträdande rektor
Biträdande
rektor,
processledare,
klassmentorer
Rektor,
Biträdande
rektor, APN,
RSI, KRI
SFI, RSI
Arbetsrodiskussioner i elevråd
tillsammans med rektor och/eller den
som rektor utsett som
likabehandlingsansvarig.
Diskussionerna förs vidare till
klassråden.
Skolans trivselregler ska vara synliga
Incidentrapportering via FC vid
störande beteende och
klassrumsintrång.
Ökad medvetenhet om elevers önskan
om större inflytande i undervisningen
samt diskussion kring skillnaden i
pojkar och flickors inflytande.
Diskussion kring personals
upprätthållning av ordningsregler.
Stoppdag
VT 16
Motivationshöjande åtgärder
Vid behov
Skyddsronder i skolans korridorer
Dagligen
Rektor, TGN,
RSI
5.5 Diskriminering och kränkande behandling
Huvuddelen av enkätfrågorna fokuserar på huruvida eleverna någon gång känt sig
orättvist behandlade, kränkta, sexuellt ofredade, mobbade, utsatta för hot och utsatta för
våld. För alla dessa diskrimineringsformer, med undantag för sexuellt ofredande, ställs
frågor kring vad eleverna upplevt varit bakgrunden till särbehandlingen i form av
ursprung, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön. För samtliga
möjliga bakgrunder till diskrimineringen fanns frekvensalternativ för eleverna att välja:
många gånger, några gånger, enstaka gånger eller aldrig. Härefter följer en utvärdering
av vart och ett av dessa diskrimineringsformer med orättvis behandling och kränkning
som start.
På frågan huruvida eleverna någon gång känt sig orättvist behandlade svarade
majoriteten av skolans elever (78-92%) att de aldrig känt sig utsatta. En överblick av
enkätsvaren för de elever som rapporterat att de känt sig utsatta för orättvis behandling
antingen många gånger, några gånger eller enstaka gånger finns i Tabell 2 nedan.
14
Ursprung
Religion
Sexuell läggning
Funktionsnedsättning
Kön
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Orättvis
behandling
Åk 7
10
3
2
3
0
4
6
0
3
2
4
6
7
4
6
Åk 8
16
6
4
5
4
5
5
2
4
11
3
3
16
4
8
Åk 9
7
11
5
5
4
3
3
4
2
5
2
2
15
11
11
Tabell 2. Orättvis behandling (antal elever).
Tabell 2 visar att ett flertal elever känt sig orättvist behandlade pga. sitt ursprung
enstaka gånger men också flertalet gånger i årskurs 9. Likaså har ett flertal känt sig
orättvist behandlade pga. kön enstaka gånger men också några gånger och många
gånger i årskurs 9. En annan siffra som utmärker sig är antalet elever som känt sig
orättvist behandlade pga. funktionsnedsättning enstaka gånger i årskurs 8.
Elevsvaren gällande kränkning visar en liknande om än något mer positiv bild med
elever som aldrig upplevt att de har kränkts i klar majoritet (86-95%). Återigen är kön
och ursprung de faktorer som har flest frekenssvar bland elever som någon gång känt
sig utsatta för en kränkning. När det gäller kränkning pga. kön är det framförallt elever i
årskurs 9 som har känt sig utsatta och övervägande flickor. För bakgrundsfaktorn
ursprung är det framförallt årskurs 8 och även här övervägande flickor.
Fler elever i årskurs 7 instämde helt eller delvis med påståendet om att lärare pratar med
eleverna om att kränkningar och mobbing inte ska ske, medan antalet elever som
instämde sjönk för årskurs 8 och 9 även om de fortfarande var i majoritet (81-84%).
5.6 Sexuellt ofredande
Sex frågor i enkäten fokuserade på sexuellt ofredande i olika former: (1) att någon tagit
bilder av eleven utan tillåtelse, (2) att någon skickat meddelande till eleven med sexuell
koppling, (3) att någon lagt upp bilder eller kommentarer av eleven på sociala nätverk,
(4) att någon olämpligt kommenterat elevens utseende, (5) att någon tagit på eleven på
ett sätt som han/hon inte tyckte om och (6) att någon förmedlat att budskap med
olämpliga gester eller liknande då eleven gått förbi.
15
Andelen elever som aldrig upplevt någon av de olika formerna av sexuellt ofredande på
skolan är 64-88%. Tabell 3 ger en överblick av frekvenssvaren för de elever som någon
gång har upplevt sexuellt ofredande på skolan med samma svarsalternativ som för
orättvis behandling och kränkning, dvs. enstaka gånger, några gånger och många
gånger.
(1) Bilder
(2) Meddelanden
(3) Sociala nätverk
(4) Olämpliga
kommentarer
(5) Beröring
(6) Gester
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Många ggr
Några ggr
Enstaka ggr
Sexuellt
ofredande
Åk 7
19
6
6
7
0
4
8
1
4
20
1
5
5
0
3
9
0
3
Åk 8
24
21
11
4
3
3
17
3
2
22
12
6
10
5
2
12
5
5
Åk 9
18
18
14
9
9
4
15
10
4
19
11
9
9
10
8
15
8
7
Tabell 3. Sexuellt ofredande (antal elever).
De formerna av sexuellt ofredande som sticker ut mest bland elevsvaren är bilder som
tagits utan tillåtelse, enstaka tillfällen då bilder eller kommentarer lagts ut på sociala
nätverk, enstaka tillfällen då elever fått olämpliga kommentarer samt gester. När det
gäller gester verkar dessa öka i takt med att eleverna blir äldre, medan det är flest elever
i årskurs 8 som upplevt att bilder tagits utan tillåtelse och bilder/kommentarer lagts ut
vid enstaka tillfällen på sociala nätverk. Av de elever som angett att bilder tagits utan
tillåtelse är det 14 flickor som upplevt detta vid enstaka tillfällen, medan det är något
fler pojkar som upplevt samma fenomen vid några tillfällen (12) och många tillfällen
(8). I årskurs 9 framträder en liknande bild då flest flickor varit med om att någon tagit
bilder av dem vid enstaka tillfällen (13), medan det är något fler pojkar som varit med
om detta både vid några tillfällen (10). Sammanfattningsvis var det både pojkar och
flickor som svarade att de känt sig utsatta för sexuellt ofredande på skolan, men att fler
pojkar upplevt detta vid mer än enstaka tillfällen.
5.7 Mobbing, hot och våld
I enkäten tillfrågades eleverna om de någon gång blivit utsatta för mobbing, hot och
våld med samma bakgrundsfaktorer som för orättvis behandling och kränkning, dvs.
pga. ursprung, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön.
16
Resultaten visar att majoriteten av skolans elever aldrig blivit utsatta för mobbing pga.
någon av de fem bakgrundsfaktorerna (92-96%). En liknande bild framträder för hot
(94-96%) och våld (96-98%). Ett mindre antal elever har känt sig utsatta för mobbing
många gånger pga. ursprung, religion, sexuell läggning och kön (7/bakgrundsfaktor)
medan 9 elever många gånger känt sig utsatta pga. funktionsnedsättning. Av dessa
elever är det flest från årskurs 7 som känt sig utsatta för mobbing pga. sexuell läggning
och funktionsnedsättning (3 respektive 4 elever) och flest från årskurs 9 som känt sig
utsatta för mobbing pga. ursprung och kön (5 respektive 4 elever). Antalet elever som
känt sig utsatta för hot vid många tillfällen är färre (3 till 5 elever för de olika
bakgrundsfaktorerna) och jämt fördelade över årskurserna. De elever som många gånger
känt sig utsatta för våld är antingen 6 eller 7 till antalet beroende på bakgrundsfaktor,
bland dessa går de flesta svaranden i årskurs 7 (3-4 elever/bakgrundsfaktor). Utsattheten
för våld verkar minska i takt med att eleverna blir äldre.
För att personalen på skolan ska kunna jobba förebyggande mot orättvis behandling,
kränkning, sexuellt ofredande, mobbing, hot och våld ställdes frågan vem eleven känt
sig utsatt av om eleven svarat att de varit utsatta för något av ovanstående. Merparten av
eleverna svarade att det var en annan elev på skolan (84) medan ett mindre antal svarade
att det var en elev från annan skola (10), personal (15) eller annan person (12).
En del av det förebyggande arbetet innebär också att elever som känner sig utsatta ska
veta vart de kan vända sig för att få hjälp. Elever som känt sig utsatta fick därför frågan
vem de kontaktat för att få hjälp samt hur mycket hjälp och stöd de upplevt att de fått av
personen i fråga. Majoriteten svarade att de vänt sig till sin mentor (78), medan andra
vänt sig till annan lärare (35), kuratorn (32), övrig personal (30), skolans Trygghetsteam
(27) eller skolsköterskan (16). De flesta svarade att de fått så mycket stöd och hjälp som
behövdes (75), medan 44 elever fått lite stöd och hjälp och 29 inte fått något stöd eller
hjälp. Ett stort antal elever svarade att de valt att inte kontakta någon (54). Av dessa
skrev sex elever i frisvar att det inte känner förtroende för skolans personal, medan fyra
elever svarade att de hellre pratade med föräldrar eller syskon. Fem elever skrev att de
hellre löser sina problem själva eller att de helt enkelt inte ville prata med någon i
personalen.
Den sista frågan i enkäten gav eleverna möjlighet att i ett frisvar förmedla sådant som
de ville att personalen skulle känna till. Majoriteten av frisvaren består av ett ’nej’
(107), dvs att det inte fanns något som man ville förmedla skolans personal, medan
andra svar är mer specifika. Bland dessa fanns sex elever som ansåg att lärarna borde bli
hårdare när det gäller att upprätthålla ordningen, en punkt som även togs upp i
enkätundersökningen 2015. Fem elever ansåg att lärarna på skolan är för dåligt
utbildade, två elever svarade att lärarna stressar dem med för mycket arbete och åtta
elever skrev positiva kommentarer om skolan och skolans personal.
17
Mål
-
-
ALLA elever på skolan ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen
elev ska känna sig utsatt för orättvis behandling, kränkning, sexuellt
ofredande, mobbing, hot eller våld.
Liljeborgsskolan ska erbjuda en utbildningsmiljö där alla elever har
samma förutsättningar att lära och att påverka undervisningen, skolans
ordningsregler och likabehandlingsplan. Alla ska känna sig trygga och
sedda.
Åtgärder
Genomförande
Ansvar
WATCH kurs
1-2 ggr/läsår, 8-10 tillfällen
per termin
Insatser vid behov
Rektor, KRI
All personal. Trygghetsteamet
bokför och arkiverar
rapporterna.
HT varje läsår
All personal,
Trygghetsteamet
VT 16
Klassmentorer
Rektor, Biträdande
rektor, TGN, RSI
Rektor, Biträdande
rektor, TGN
Klassmentorer
Trygghetsteam som stöttar vid
händelser av kränkande behandling.
Fortsatt arbete med
incidentrapportering via blankett på
FC.
Trygghetsteamet går runt i alla klasser
och presenterar sig, berättar vad de
gör och var elever kan vända sig när
behov uppstår.
Utvärdering av enkätsvar med elever i
klassråd och elevråd.
Utvärdering av enkätsvar med
personal på APT.
Genomgång av likabehandlingsplanen
(trivselregler och handlingsplaner)
med elever.
Extra diskussion kring sexuellt
ofredande samt nätetik.
Kontinuerligt arbete med
likabehandlingsplan med elever genom
elevråd, klassråd och klassmentorstid.
Arbete med revidering av
likabehandlingsplan med pedagogisk
personal.
VT 16
Vid varje terminsstart samt
löpande under läsåret
Ett tillfälle vid mentorstid
samt löpande under läsåret.
Elevrådsmöte, klassråd,
mentorstid
APT VT 16
Rektor,Trygghetsteam
Trygghetsteamet
Klassmentorer
Rektor, Biträdande
rektor, RSI
klassmentorer
Rektor
Inför årets enkätundersökning bland eleverna reviderades frågorna för att inkludera två
huvudsakliga filter: årskurs och kön. Genom att inkludera dessa frågor kan vi konstatera
bl.a. vilka platser på skolan som känns otrygga för de olika årskurserna samt i vilken
årskurs de elever går som känner sig mest utsatta för orättvis behandling, kränkning,
sexuellt ofredande, mobbing, hot och/eller våld. Resultaten ovan kommer att utvärderas
18
och diskuteras med skolans elevråd som sedan får till uppgift att diskutera frågorna
vidare med sina respektive klasser tillsammans med elevsamordnare och mentorer.
Skolans personal kommer att delges resultaten på ett APT för att sedan arbeta vidare i
olika förebyggande sammanhang, bl. a. genom diskussioner med kollegor i arbetslagen
och med elever på mentorstid. Förra årets undersökning visade att flickor utsattes för
olämplig beröring. I årets undersökning är det otillåten bildtagning, inlägg på sociala
nätverk, olämpliga kommentarer och gester som påpekas mer. En diskussion dedikerad
enbart till sexuellt ofredande och nätetik bör därför föras med eleverna. Speciellt fokus
kommer att läggas på elever i årskurs 7 som är de elever som enligt
enkätundersökningen mest utsätts för våld på skolan. Nya åtgärder inkluderar en daglig
skyddsrond på de platser som eleverna angett som otrygga på skolan.
Motivationshöjande åtgärder i form av WATCH kommer att fortsätta som tidigare men
utökas nu från en gång per läsår till två vid behov.
19
Syftet med skolans olika resursteam är att stödja arbetslagen i deras elevvårdande och
pedagogiska arbete.
7.1 EHT Liljeborgsskolans elevhälsoteam
Christine Larsson
Jovan Kostadinovski
Anna Persson
Jenny Andersson
Monika Venneman
Tf ställföreträdande Rektor
Tf biträdande rektor
Kurator
Skolsköterska
Specialpedagog
Adjungerande:
Kristina Hansson
Robert Simonovski
Linda Selestad
SYV
Elevsamordnare
Psykolog
7.2 PRT Liljeborgsskolans Pedagogiska Resursteam
Mona Hansson
Christine Larsson
Monica Venneman
Susanne Magnusson
Salam Salim Hadi
Aleksandar Spirovski
Specialpedagog Gamma, processledare
Tf Rektor
Specialpedagog Beta
Speciallärare Delta
Pedagogisk assistent
Speciallärare Alpha
7.3 Trygghetsteamet – resursgruppen mot mobbning
Anna Persson
Robert Simonovski
Kent-Göran Persson
Ghisoun Elmir
Inger Rasmusson
Aleksandar Spirovski
Christine Larsson
Kurator
Elevsamordnare
Lärare
Lärare
Lärare
Lärare
Tf Rektor
20
STEG 1 - ALLA PÅ SKOLAN
Alla vuxna har samma ansvar och skyldighet att ingripa när barn på något sätt utför
någon form av kränkande behandling eller blir utsatt för kränkande behandling.
Ingrip i situationen och om du känner att situationen kräver det så tillkalla en kollega. I
vissa situationer behöver kanske polis tillkallas.
STEG 2 – PERSONAL SOM INGRIPER
Samtala med berörda elever och ta reda på vad som hänt och vad som orsakat
händelsen. Var gärna två stycken när ni pratar med eleven.
Dokumentera den information du har fått från vad du sett och även informationen du
fått utifrån samtalet med eleven. Dokumentera händelsen på FC (incidentrapportering)
eller vid grövre kränkning avsedd blankett enl. skollag kapitel 6 som ligger under
Personalinfo, Likabehandlingsplan med namn Utredning 6 kap 10§ Skollagen.
STEG 3 – INFORMERA MENTOR
Informera berörd mentor om händelsen. Informera genom skrift (använder du
incidentrapporteringen på FC ska du lägga till berörd mentor som mottagare).
STEG 4 - MENTOR OCH EVENTUELLT UTSEDD MEDHJÄLPARE.
Mentorn följer upp händelsen och samtalar med elev. Kontakta vårdnadshavare och
bestäm möte om så behövs. Andra personer kan behöva kontaktas och detta måste
avgöras från fall till fall. Kontakt kan behöva tas med rektor, kurator, skolsköterska,
polis och socialförvaltning.
STEG 5 - MENTOR OCH/ELLER MEDHJÄLPARE/ARBETSLAG
Mentor följer upp händelsen några dagar senare för att kontrollera att kränkningar
upphört.
STEG 6 - MENTOR OCH MEDHJÄLPARE/ARBETSLAG
Om man vid uppföljning märker att kränkning ej upphört kontaktar mentor rektor och
vårdnadshavare. Eventuellt möte bokas med vårdnadshavare. Polisanmälan kan göras av
rektor. Disciplinära åtgärder enl. skollag kan sättas in.
STEG 7 - REKTOR/PROCESSLEDARE
Det är viktigt att tänka på att kränkande behandling kan vara kriminellt - och skall då
också behandlas som en kriminell handling. Många av de övergrepp som sker vid
mobbningstillfällen är kriminella handlingar utan att de inblandade har någon vetskap
om detta.
21
KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING MELLAN PERSONAL
OCH ELEV
I de fall barn/elever känner sig trakasserade, diskriminerade eller på annat sätt kränkta
av personal agerar rektor eller annan personal i ledningsgruppen (processledare) då
barnet/eleven befinner sig i en beroendesituation. Samma arbetsgång gäller.
KRÄNKANDE BEHANDLING MELLAN VUXNA
När Du får vetskap om att en vuxen kränks/diskrimineras, skall rektor kontaktas. Rektor
agerar utifrån Skolförvaltningens handlingsplan mot kränkande särbehandling i
arbetslivet som finns på vårt intranät First Class under ikonen Skolkontoret/Rutiner och
lathundar.
22
Våld varierar från trakasserier till mord och används planerat för att nå vissa mål eller
när situationen inbjuder till det. Risken för våld och hot har ökat i skolan, och det rör sig
främst om elever, föräldrar och ev. andra besökare som kan reagera med våld och/eller
hot.
1. Ofredande
Ofredande kan bestå av knuffar, fasthållande, kastande av föremål mot någon
eller något. Likaså att genom skrik, tillmälen eller gester allvarligt kränka en
person. (Brottsbalken 4:7). Straffen kan bli böter eller fängelse upp till sex
månader.
2. Olaga hot
Olaga hot kan föreligga om någon uppsåtligen med ett tillhygge eller ord
framkallat allvarlig fruktan för personlig säkerhet eller egendom (Brottsbalken
4:59). Straffet kan bli böter eller fängelse upp till två år. T.ex. om du hotar
någon via sms eller mail.
3. Misshandel
Misshandel kan föreligga om någon uppsåtligen tillfogar en person skada eller
smärta (Brottsbalken 3:5). Straffet kan bli böter eller fängelse upp till två år.
4. Grov misshandel
Grov misshandel föreligger om misshandeln är svår, livsfarlig eller särskilt
hänsynslös. Likaså om flera personer attackerar en ensam person eller om någon
sparkar på en försvarslös person (Brottsbalken 3:6). Straffet kan bli fängelse
mellan ett till tio år.
A. Elev som hotar eller misshandlar annan elev.
Om elever uppträder hotfullt och/eller våldsamt mot någon elev så ska skolans
personal handla enligt följande:
1. Bryt slagsmålet om det bedöms att detta kan göras utan risk för egen hälsa.
2. Om det bedöms att slagsmålet inte kan brytas tillkallas akut hjälp av andra
vuxna, all personal, som finns tillgänglig.
3. Vid behov tillkallas polis av involverad personal.
4. Skolledning informeras och en polisanmälan görs av rektor.
5. En skadebedömning görs och skolsköterska/vårdcentral kontaktas för eventuell
vård/dokumentation.
6. Vårdnadshavare ska underrättas om vad som inträffat av skolledning, mentor
eller annan personal.
7. Vid situationer där personal ingripit enligt ovan ansvarar den/de för att ett
enskilt samtal med den utsatte genomföres snarast. Samtalet genomförs
tillsammans med mentor, processledare eller personal från trygghetsgruppen. I
23
de fall där elev berättar om händelsen i efterhand ansvarar den personal som fått
informationen för att handlingsprogrammet följs enligt ovan.
8. Enskilda samtal med alla inblandade genomförs om möjligt omgående.
9. Om den utsatta önskar så kan de inblandade sammanföras för ett samtal.
Samtalet ska då ledas av för händelsen utbildad personal.
10. Arbetsinsatsen dokumenteras på avsedd blankett. Dokumentation sker på
blankett ”Utredning 6 kap 10§ skollagen –kränkande behandling”.
B. Elev som hotar eller misshandlar någon i personalen
Om elever uppträder hotfullt och/eller våldsamt mot någon personal så ska personal
handla enligt följande:
Åtgärder som under punkt A 1-4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
En skadebedömning görs och vårdcentral/sjukhus kontaktas för eventuell
vård/dokumentation.
Den personal som ingripit ansvarar för att rektor/skolledning omedelbart
kontaktas för beslut om vidare åtgärder samt för att mentorer underrättas.
Samla all personal för kort information om händelsen, detta för att säkerställa att
alla får samma information. Företrädelsevis sker informationen muntligt.
Vårdnadshavare ska underrättas av skolledning, mentor eller annan personal.
Rektor/skolledning gör arbetsskadeanmälan samt anmälan till polis och
arbetsmiljöverk i förekommande fall.
Arbetsinsatsen dokumenteras på avsedd blankett. Dokumentation sker på
blankett ”Utredning 6 kap 10§ skollagen –kränkande behandling”
Rektor/skolledning beslutar om vilka stödåtgärder som behöver vidtas
beträffande den anställde samt avgör om det är lämpligt att eleven och den
drabbade personalen har fortsatt kontakt.
Rektor/skolledning ansvarar för att det sker en uppföljning med berörda snarast.
Eventuell kontakt med media sker via skolledningen.
C. Personal som hotar eller misshandlar elev
Åtgärder som under punkt A 1-4
5
6
7
En skadebedömning görs och skolsköterska/vårdcentral/sjukhus kontaktas för
eventuell vård/dokumentation.
Vårdnadshavare ska underrättas av skolledning, mentor eller annan personal.
Vid situationer där personal ingripit ansvarar denna för att rektor/skolledning
kontaktas snarast samt att mentorer underrättas. Rektor ansvarar för att det
inträffade utreds samt för vilka åtgärder som ska vidtags, till exempel om den
24
anställde ska stängas av från arbetet genom förvaltningschefens omsorg. I de fall
där elev berättar om händelsen i efterhand ansvarar den personal som fått
informationen för att rektor och mentorer informeras.
8 Anmälan till polis och arbetsmiljöverk sker i förekommande fall av
rektor/skolledning.
9 Arbetsinsatsen dokumenteras på avsedd blankett. Dokumentation sker på
blankett ”Utredning 6 kap 10§ skollagen – kränkande behandling”
10 Rektor/skolledning beslutar om vilka stödåtgärder som behöver vidtas.
Bedömning måste göras om det är lämpligt att berörd personal och elev skall ha
fortsatt kontakt.
11 Rektor/skolledning ansvarar för att det sker en uppföljning.
25
Lathund
till
Liljeborgsskolans
likabehandlingsplan
26
I denna lathund kommer du att finna beskrivningar på tre olika situationer där kränkande
behandling förekommer. De olika situationerna beskriver kort vad du som personal på
Liljeborg förväntas göra för typ av dokumentation i samband med kränkande behandling
och/eller våld.
Vi måste som skola agera vid all form av kränkande behandling och detta gäller även
kränkningar som förekommer på internet och via sociala medier.
All form av ingripande enligt skollagen ska dokumenteras, det enda som inte behöver
dokumenteras är föremål som tas om hand och sedan återlämnas.
Om du i något läge finner en situation obehaglig så rekommenderas du hämta en kollega så att
ni är två som ingriper i situationen.
För vidare guidning om vilka åtgärder som ska vidtas eller hur ett samtal med elev kan se ut,
frågeställningar m.m. hänvisas du till den fullständiga likabehandlingsplanen som finns på FC
under ikonen Personalinfo Liljeborg 7-9.
27
Situation 1. Dokumentation via ”incidentrapportering kränkande behandling” på FC
Julia och Fatima står i korridoren och skriker på varandra. Fatima är upprörd över att Julia har
tagit hennes nycklar och kallat Fatima för ”jävla hora”. Du lägger märke till Fatimas upprörda
sinnesstämning och stannar till vid tjejerna. Du hjälper till i situationen och tjejerna blir till slut
sams. Fatima får sina nycklar, Julia ber om ursäkt och situationen blir lugn.
Ovanstående situation ska förmedlas till berörda mentorer och dokumenteras genom FC via
mallen som går till trygghetsteamet där dokumentationen arkiveras. Du kan enkelt skicka
incidentrapporten även till mentorn genom att lägga till den personen i mailet, på så sätt
kommer informationen fram till mentorn och hon/han kan spara denna, kontakta
vårdnadshavare samt göra en uppföljning av händelsen.
28
Situation 2. Anmälan, beslut om utredning och utredning
Det framkommer på en mentorstid att Fatima under en längre tid blivit kränkt av Julia på
lektioner och raster. Fatima är ledsen och har ont i magen när hon ska gå till skolan.
Situationen är något bekant sedan tidigare då tjejerna inte varit så goda vänner. Du som
mentor, men även andra lärare, har pratat några gånger med tjejerna och situationen har
verkat lösa sig, de har under längre perioder lämnat varandra i fred. Samtidigt som Fatima tar
upp detta på mentorstid kontaktar Fatimas pappa skolan och även han är bekymrad över
situationen.
Ovanstående situation anmäls till rektor via särskild blankett som du finner på FC. Ett beslut,
tas av rektor om en eventuell utredning ska genomföras och utredningen görs i så fall av
mentorn. Ett åtgärdsprogram kan behöva upprättas. Polisanmälan kan göras, av rektor, och då
ska dokumentationen vara så pass att den är tillräcklig för det ändamålet.
29
Situation 3. Våld
Du hör skrik från en korridor och skyndar dig dit. I en hörna står Fatima upptryckt och Julia
sparkar och slår med knytnävar i ansiktet. Du säger åt tjejerna att sluta men slagen upphör
inte. Du tillkallar en kollega då du inte vill gå emellan själv alternativt att situationen inte
tillåter det. Du/ni får slut på bråket och tar vars en tjej under armen och går iväg för att prata
om vad som hänt. Ni dokumenterar vad som sägs, meddelar rektor och mentor som tar vid och
dokumenterar händelsen och polisanmäler händelsen (rektor ansvarar för polisanmälan).
Våld och misshandel av olika slag faller under en annan lagstiftning än under skollagen och
därför görs en polisanmälan av rektor direkt. Dokumentation görs så att en polisanmälan kan
genomföras med den information den kräver. Inga särskilda blanketter finns.
30