HBTQ och Värmland Pride - Landstinget i Värmland
PERSONALTIDNING FÖR LANDSTINGET I VÄRMLAND NUMMER 4 | AUGUSTI 2016 HBTQ och Värmland Pride sid. 12–14 Kortare köer för MR-undersökning sid. 16–17 Varför dog Elsa? sid. 4–9 REDAKTION Jens Magnusson Redaktör [email protected] Júlia Megyeri Grafisk formgivare [email protected] Elisabet Petersson Skribent [email protected] Mattias Karlsson Fotograf [email protected] Olle Mannberg Skribent [email protected] David Kvicklund Skribent [email protected] Ulrika Svanberg Skribent [email protected] Petter Niljung Skribent petter. [email protected] Kristoffer Andrén Fotograf kristoffer.andré[email protected] Hör av dig! [email protected] Intryck är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig utgivare: Tomas Philipp. Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad. E-post: [email protected]. Tryck: Exakta Print AB, Malmö. Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: [email protected], telefon: (054-6)1 42 91. Manusstopp för nästa nummer: 26 september 2016. Omslagsbilden: Efter en planerad operation och fem månaders vård dog Elsa. Varför och hur kunde det hända? (Namn och bild på Elsa är fingerade.) Illustration: Júlia Megyeri. ISSN-nummer: 2001-4899 4–9 I detta nummer Viktigt med samarbete mellan verksamheterna Varför dog Elsa? 5 Patientsäkerhet är allas ansvar 7 Det får inte ske igen 8 10 Hälsofrämjande arbetsplats 12–14 HBTQ och Värmland Pride Mer än träning på arbetstid 10 Allt handlar om bemötande 12 Landstinget deltar i Värmland Pride 14 Det behövs mer kunskap om katetrar 15 Kortade köer och ökad produktion 16 16 Kortare väntetider på MR-undersökning Vart går Värmland? 19 När äldre inte kan komma till tandvården 20 Landstingsdirektörens spalt 22 Livlinan 22 Krönika 24 | nummer 4 | 2016 Dags för digitalisering på riktigt Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi använder smarta telefoner mer än någon annanstans. Våra äldre är dessutom mycket positiva till digital vård, visar undersökningar. Regeringens mål är att Sverige ska vara världsledande inom e-hälsa 2025. Ändå sackar Sverige efter andra länder. Varför? Begreppen digitalisering och e-hälsa handlar inte om att IT-systemen kan prata med varandra. Det är bara en startpunkt. Digitalisering handlar om att vårdprocesserna ändras i grunden. Att fasa ut invanda arbetssätt och ersätta dem med nya. I den digitaliserade vården är patienterna aktörer som själva äger journalinformationen – som genereras från hälsoappar, självscreeningar, och kontinuerlig monitorering (övervakning) likväl som från labbprover och läkarutlåtanden. Försämring av sjukdomstillstånd kan upptäckas snabbt och patientsäkerheten ökar. Tillgängligheten till vården kan förbättras drastiskt genom videomöten. En stor andel av vårdtillfällena sker inte längre på sjukhus och vårdcentraler utan i hemmen. Diagnosticeringen blir säkrare genom digitala beslutsstöd som ger patient och läkare omedelbar tillgång till den senaste evidensbaserade kunskapen. Beskrivningen kan förstås göras längre. I Värmland är digitalisering och e-hälsa en grundbult i vår utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård. För att illustrera vad som pågår, några citat från tongivande röster i vård-Sverige: Julie Améen, konsult CGI: ”Vi går från ett fysiskt liv med digitala inslag till ett digitalt liv med fysiska inslag”. Georg Engel, Stockholms läns landsting: ”Det är en revolution vi står inför – patienter får makt genom digitaliseringen. Vi kommer inte bygga fler sjukhus av betong, i stället kommer vi ha sjukledningscentraler”. Hurley Group med vårdcentraler i London, införde en webbplats med verktyg för egendiagnos för de 100 vanligaste symptomen. 18 procent av patienterna som planerat ett fysiskt besök fick hjälp genom egenvård istället. 60 procent färdigbehandlades efter digitalt patientmöte. Resterande del – endast cirka var femte patient – valde ett fysiskt möte vid vårdcentralen. 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med den nya vårdprocessen. Samma rapport värderar besparingarna genom digitalisering till 25 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Det blir svindlande summor som kan användas bättre. Att den åldrande befolkningen kräver stora vårdresurser, vet vi så väl. Konsultföretaget PWC har tagit fram en annan rapport, där man frågat professionerna (läkare och sjuksköterskor) om inställningen till e-hälsa och digitalisering. 66 procent av de tillfrågade anser att videosamtal kan ersätta en del av de fysiska patientbesöken. 70 procent kan tänka sig rekommendera appar som underlättar för patienterna. Drygt 60 procent ser digitala lösningar som ett sätt att förbättra vården för kroniskt sjuka. 44 procent tror att digitala lösningar kommer att bli en naturlig del av kronikervården inom fem år. Själv hade jag hoppats att det var betydligt fler. Var och en av oss som jobbar i landsting, regioner och kommuner – alltifrån högsta ledning till chefer och medarbetare – behöver fråga oss: hur kan vi bidra till att skynda på digitaliseringen och därigenom frigöra resurser, öka tillgängligheten, förbättra säkerheten och underlätta vardagen för dem vi är till för? Som sagt, det är dags för digitalisering på riktigt. Eller vad tycker du, bästa läsare? Sjukvårdsminister Gabriel Wikström: ”Ett problem är att Sverige var så tidigt att etablera IT-stöd i vården. För den stora utmaningen är kultur- och verksamhetsförändringar som möjliggör digitaliseringen”. Hör gärna av dig med synpunkter! Ett exempel på effekter av digitalisering är hämtat ur McKinseys rapport Värdet av digital teknik i den svenska vården (juni 2016): Tomas Philipp Kommunikationschef [email protected] nummer 4 | 2016 | Patientsäkerhet | nummer 4 | 2016 Varför dog Elsa? För tre år sedan var Elsa med om en planerad operation för att kunna leva ett rörligare liv. Fem månader senare, när orken tagit slut och hon hade tappat tjugo kilo, dog Elsa på en vårdavdelning. Nu har åtgärder vidtagits för att det inte ska behöva ske igen. Text: Elisabet Petersson Bild: Júlia Megyeri Vi kallar henne Elsa, men hon hette egentligen något annat. Vid tidpunkten för operationen var hon en pigg och glad dam. Ingreppet var inte livsnödvändigt men hon behövde det för att kunna leva ett rörligare liv. Operationen gick bra och direkt efter den var Elsa både pigg och smärtfri. Men redan samma dag fick hon feber och problemen blev fler. Hon fick ont i kroppen, kräktes och orkade inte med den träning som hon behövde. Elsa hade svårt att äta, fick trycksår och var för det mesta orkeslös. Så småningom skrevs Elsa ändå ut från sjukhuset och fick vård av kommunens hemsjukvård. Operationssåret vätskade, hon fortsatte att gå ner i vikt och orken kom inte åter. Under de närmaste månaderna fick Elsa vård av hemsjukvården, på vårdcentralen och på två av länets sjukhus. Under den här tiden hade hon kontakt med över hundra personer som jobbade inom hälso- och sjukvården. Elsa undersöktes, röntgades och lämnade prover av olika slag. Det ställdes olika diagnoser och mediciner byttes ut. Efter några månader opererades Elsa igen. Men inget hjälpte. Drygt fem månader efter första operationen dog Elsa – till följd av en hjärninfarkt som till stor del orsakats av undernäring. nummer 4 | 2016 | Patientsäkerhet – Varje enskild medarbetare i hälso- och sjukvården har ett juridiskt ansvar för patientsäkerheten, säger chefsläkare Clas Lundgren och hänvisar till patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhet Clas Lundgren, som är en av landstingets fyra chefsläkare, ser mycket allvarligt på fallet Elsa. – Liknande fall finns i alla verksamheter, men sånt här ska inte hända. Våra patienter ska inte behöva riskera att skadas så svårt av vården att de avlider. Text: Elisabet Petersson Bild: Jens Magnusson Han pekar på två stora frågor i fallet Elsa: Hur kan det ta flera månader innan en uppenbar diagnos sätts och hur kan en patient förlora så mycket i vikt utan att adekvata åtgärder sätts in? – Det var många olika saker som ledde till att Elsa dog och vi måste jobba med alla patientsäkerhetsrisker som vi sett här, säger Clas Lundgren. | nummer 4 | 2016 Han poängterar att patientsäkerhet inte bara handlar om att mäta hur många trycksår patienter har eller att skapa expertgrupper inom olika områden. – Vi måste alla tänka på patientsäkerheten. Den bygger på landstingets värdegrund Alla människor har lika värde och ska mötas med respekt. Om patientsäkerhet och vårdskador Vad är patientsäkerhet? Vårdskador per år i Sverige Patientsäkerhet innebär att skydda patienter från att skadas när de får vård. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller dödsfall som uppstått i patientens kontakt med vården men som hade kunnat undvikas. • Lindrigt skadade: 105 000 • Förlängd vårdtid: 45 000 • Kvarstående men: 3 000 • Döda: 1 200–1 400 För att förebygga vårdskador har landstinget antagit en strategi för förbättrad patientsäkerhetskultur. Den utgår från patientsäkerhetslagen och bygger på fyra fokusområden: • ledning och styrning • systematiska utredningar och uppföljningar • kompetensutveckling • patientinvolvering Patientsäkerhetsstrategin ligger till grund för det övergripande patientsäkerhetsarbetet i landstinget och leds av chefsläkare. Vårdskador i Värmland • 8,6 procent av inneliggande patienter har minst en vårdskada. • På 40–50 av landstingets vårdplatser ligger patienter med vårdskador. Bland dessa patienter finns 30 personer som inte skulle vara inlagda om de inte hade en vårdskada. • Patienter med vårdskador har genomsnittligt 6 dygns längre vårdtid än patienter utan vårdskador. • Vårdskadorna kostar vårt landsting 170 miljoner kronor per år. t är allas ansvar Vi finns här för att hjälpa patienterna. De lägger sina liv i våra händer och de ska kunna lita på att de får så bra vård som möjligt. Mer tid med patienten Arbetssituationen kan hota patientsäkerheten, det är Clas Lundgren medveten om. Han har gjort en undersökning som visar att sjuksköterskor på vissa avdelningar ägnar förhållandevis lite tid åt att träffa patienter. Medicinhantering, dokumentation och rapportering är exempek på arbetsuppgifter som också kräver mycket tid. – Om inte sjuksköterskan träffar patienten så mycket kan det vara svårt att upptäcka en försämring. Vi behöver titta på hur det här kan ändras. På bara 5 månader träffade Elsa över 100 personer inom vården. Var och en gjorde sin del men ingen hade helhetssyn. I sådana fall kan saker lätt hamna mellan stolarna vilket i värsta fall kan få förödande konsekvenser. Här anser Clas Lund- gren att det behövs ett större ansvarstänkande hos alla som träffar patienter. Vi är alla här för att vi vill ta hand om våra patienter. Kommunikationen är också något som han anser behöver bli bättre inom vården, både mellan medarbetare i vårdteam och mellan verksamheter. Men också mellan vårdpersonal och patienter eller närstående. Inga elaka människor – Jag tror inte att det finns några elaka människor i landstinget. Vi är alla här för att vi vill ta hand om våra patienter, men det är lätt att glida in i ett arbetssätt där vi inte alltid har patientens fokus. Då måste vi ställa oss frågan: för vem går jag till arbetet? – Vi måste jobba mer med vår värdegrund och våga ta oss mer tid att göra det. nummer 4 | 2016 | Patientsäkerhet Det får inte s För att det som hände Elsa inte ska hända igen behöver kommunikation, kunskap och rutiner förbättras. Mycket har redan skett, annat är på gång. Text: Elisabet Petersson Bild: Kristoffer Andrén Händelseanalysen som gjordes efter Elsas död visar på flera brister i vården. Det rör till stor del kommunikation, kunskap och rutiner. För att liknande händelser ska förhindras har flera åtgärder vidtagits och mycket är på gång. – Fallet Elsa är ett extremfall, som inte ska behöva ske, säger Bonnie Berge som är dietist och ordförande i expertgrupp nutrition. Hon berättar att det är vanligt med undernäring hos sjuka äldre och att många är undernärda redan när de kommer till sjukhuset. – Komplikationer kan leda till att undernäringen förvärras vilket kan bidra till bland annat nedsatt allmäntillstånd, försämrad läkning och förlängd vårdtid. Därför är det jätteviktigt att man, om det nämns i journalen att en patient har svårt att äta, tar reda på varför, kontrollerar vikten och följer upp denne. Ett nytt vårdprogram att följa Expertgruppen för nutrition har tagit fram vårdprogram för hur man förebygger och behandlar undernäring. Programmen finns nu för både allmänmedicin och slutenvården. Där kan man bland annat läsa om vilka roller de olika yrkesgrupperna har när det gäller nutrition, hur man screenar och vad man gör när man hittar en risk. För närvarande arbetar gruppen vidare med implementeringen av vårdprogrammen bland annat genom olika utbildningar kring nutrition. I vissa delar samverkar man med KTC, kliniskt träningscentrum. | nummer 4 | 2016 – Vi ser också att vi behöver samarbeta mer mellan verksamheter för att undvika att patienter faller mellan stolarna och för att säkerställa att det blir bra för patienten även när hen kommer hem. Vi måste påminna Marie Linton är biträdande avdelningschef på en avdelning som vårdar patienter från ortopedin. Även hon ser vikten av att hålla koll på hur mycket patienterna äter. Särskilt med tanke på att många patienter på hennes avdelning är nyopererade, har ont och kanske inte har så stor matlust. På avdelningen kostregistreras alla patienter som är äldre och nyopererade. De får också energiberikad kost. Avdelningen har tät kontakt med dietist och arbetar för att anpassa kosten till respektive patient. – Vi har blivit bättre inom det här området men det krävs att vi hela tiden påminner om vikten av nutrition så att ingen glömmer. Lika viktigt är det att även ny personal får information, säger Marie Linton. Vi behöver samarbeta mer mellan verksamheter för att undvika att patienter faller mellan stolarna. Man riskbedömer med hjälp av Senior Alerts bedömningsformulär. Det handlar inte bara om kost utan även om till exempel fallrisk. Arbetet ske igen Händelseanalys Om en patient skadats allvarligt eller utsatts för risker inom vården bör man alltid göra en händelseanalys. Händelseanalysen ska identifiera brister i patientsäkerheten. Det handlar inte om att peka ut individer utan om att hitta systemfel som bidrar till risker i vården. Händelseanalysen som gjordes efter Elsas död visar på flera brister i vården. Några exempel: • Kommunikation mellan primär- och specialistvård saknas. Men även kommunikationen inom vårdteam är bristfällig. • Det finns bristande kunskap inom vissa områden. • Elsas problem att äta tas inte på allvar, nutrition sätts in sent och uppföljning saknas. • Över hundra personer har varit inblandande i vården av Elsa. Det leder till bristande kontinuitet och det finns ingen patientansvarig läkare, PAL, med helhetssyn. • Det finns rutiner men egenkontroll och efterlevnad är bristfällig. Åtgärdsförslag Åtgärderna som nämns i händelseanalysen handlar om utbildning, rutiner, arbetsscheman, dokumentation, organisation, standardisering och patienters och närståendes delaktighet i vården. Fallet med Elsa som, drastiskt sagt, svalt ihjäl har återkopplats inom de verksamheter som berörs och arbete pågår för att sjukvården ska kunna undvika att en sån här händelse sker igen. med att minska risken för vårdskador börjar dock redan innan operationen. – För att minska riskerna för komplikationer uppmanas patienter att gå ner i vikt och sluta röka inför vissa operationer. Efter ingreppet uppmanas många att gå upp och röra på sig så fort som möjligt, bland annat för att minska risken för lunginflammation och trycksår. På avdelningen försöker man också ha så korta vårdtider som möjligt eftersom det på många sätt är bättre för patienten att tillfriskna i hemmiljö med bland annat mindre infektionsrisk. Och när patienten skrivits ut följer personalen upp med telefonsamtal några dagar senare. Det är mycket att tänka på när det gäller patientsäkerhet och det finns mycket att jobba vidare med. – Men vi måste satsa och ha många bollar i luften, säger Marie Linton. – Vi ska inte låta bli att försöka få upp patienten ur sängen bara för att den är trött eller arg. Då måste vi använda motiverande samtal och gånghjälpmedel. Det är viktigt att alla som kan kommer upp ur sängen för att minska risk för lunginflammation och trycksår, säger biträdande avdelningschef Marie Linton. nummer 4 | 2016 | Mer än träning på arbetstid Arbetet med att bli en hälsofrämjande arbetsplats har varit till stöd för medarbetarna på Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs under ett turbulent år. – Det har hjälpt oss att hantera det förändringsarbete vi är mitt uppe i, säger Åsa Wahlén. Text och bild: Jens Magnusson Allt fler verksamheter inom landstinget väljer att bli hälsofrämjande arbetsplatser. Aha, det är när jag får träna en timme på arbetstid, tänker du. – Det handlar om så mycket mer än att bara få möjligheten att träna på arbetstid, säger Åsa Wahlén, enhetschef på Vårdcentralen Skoghall-Lövnäs. Sedan förra hösten arbetar vårdcentralen med att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Stommen i arbetet är känslan av sammanhang, KASAM (se faktaruta), alltså att det man gör ska vara begripligt, meningsfullt och hanterbart. Förmåga att se helheten – Att känna att arbetet är meningsfullt tror jag inte är något som är svårt när man arbetar i hälso- och sjukvården. Det man får jobba på är hanterbarhet och begriplighet. För oss handlar han- | nummer 4 | 2016 terbarheten om att hantera det tryck som råder nu och begripligheten om att ha förmåga att se helheten. Våga förändra På en vårdcentral där tempot är ständigt högt och stundtals ansträngt ligger utmaningen i att hinna med. Åsa Wahlén vittnar dock om att det redan finns både hög kunskapsnivå och medvetenhet i personalgruppen. – Vi gör det vi kan utifrån vad vi klarar av. Det är ingen hemlighet att vår vårdcentral har gått igenom ett stålbad under det senaste året och nu försöker vi vända det på rätt köl. Att våga fatta beslut och förändra är också en del i ett hälsofrämjande tänk. Ett ökat fokus på gemenskap och fysisk aktivitet är en annan del. Distriktssköterskan Maria Eriksson är en av tre hälsoinspiratörer på vårdcentralen. För Maria Eriksson och Åsa Wahlén handlar arbetet med att vara hälsofrämjande om mer än bara fysisk aktivitet. – Jag tror att den fysiska aktiviteten minskar stress, säger hon. Hon leder träningspass för de medarbetare som vill. För att alla ska kunna hinna med har hon anpassat passen. Vissa är enklare och kan utföras i arbetskläder, andra är mer krävande ur både energi- och tidsperspektiv. Att våga fatta beslut och förändra är också en del i ett hälsofrämjande tänk. – Vi sprider ut passen tidsmässigt så att alla kan vara med någon gång, säger Maria Eriksson. En förutsättning för att lyckas är att man verk- ligen får in det hälsofrämjande tänket i vardagen, enligt Åsa Wahlén. – I det ingår att vi måste våga ifrågasätta vårt eget arbete. Ibland kanske vi måste vara tuffa och ändra på de saker som vi är stolta över. På Vårcentralen Skoghall-Lövnäs har man tagit sig genom ett tuff t år utan för mycket sjukskrivningar. Delvis på grund av arbetet med att vara en hälsofrämjande arbetsplats. – När saker och ting tar energi från vardagsarbetet så måste man förstå syftet med varför vi gör olika saker. Jobbar man med det här så förenklar man också förändringar. Vi har lyckats tack vare personalens engagemang och fokus, säger Åsa Wahlén. Vad är KASAM? KASAM eller Känsla Av SAMmanhang är ett begrepp signerat professorn Aaron Antonovsky. Begreppet omfattar tre delar. En grundläggande upplevelse av att de saker som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet). Källa: Wikipedia nummer 4 | 2016 | Allt handlar om bemötande Förmågan att möta andra människor på ett bra sätt ställer krav på kunskap. Det tog hudmottagningens medarbetare fasta på när verksamheten valde att hbtq-certifiera sig för åtta år sedan. Text och bild: Jens Magnusson Landstinget i Värmland har i dag flera verksamheter som är hbtq-certifierade. På hudmottagningen är man något av pionjärer. Upprinnelsen till att man certifierade sig var att man tog över mottagningen för könssjukdomar från infektionskliniken 2008. – Vi hade bekymmer med att nå män som har sex med män. De sökte sig hellre till andra städer och därför kände vi att behövde skapa en miljö dit man vill komma, där man känner att man blir bemött på ett schyst sätt, säger läkaren Hans-Ulrik Stark. Vid samma tidpunkt hade Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, inlett sitt arbete med hbtq-certifiering. Hans-Ulrik Stark såg en sådan som ett steg på vägen för att skapa en mer inkluderande miljö för patienterna. – Vi stämde av om vi kunde få certifiera vår verksamhet. Vi visste inte så mycket om upplägget och eftersom en certifiering kostar en del visste vi heller inte om det skulle bli aktuellt. Men vi fick anslag och när fler verksamheter anslöt kunde vi dela på kostnaden. Okunskap kan göra andra illa En hbtq-certifiering handlar till stor del om att höja kunskapsnivån hos en personalgrupp. Den | nummer 4 | 2016 består av fyra halvdagars utbildning som sprids ut med några månaders mellanrum. – Det är ett klokt upplägg för man behöver tid till eftertanke mellan utbildningsdagarna. Att lära sig att ha ett normkritiskt förhållningssätt, vara vaksam på sina egna fördomar och inte gå i uppenbara fällor är centrala delar i utbildningen. – Det blev väldigt tydligt i samband med certifieringen hur illa man kan göra andra människor på grund av okunskap. Om jag behandlar en kvinna så kan jag inte förutsätta att hon lever tillsammans med en man. Att fråga: ”Har du någon man hemma som kan hjälp dig att byta plåster?” kan kännas som ett rejält övertramp för vissa, säger Anita Skoogh, sjuksköterska. Vara som man är I samband med certifieringen går man också igenom verksamhetens dokument och ser över hur man utrycker sig i exempelvis kallelser. – Vi upptäckte direkt att vi använde blå lappar för killar och rosa för tjejer. Det ändrade vi givetvis på direkt så att alla får likadana dokument. Men det som allt egentligen handlar om är bemötande och att man ska ha ett bra sådant utifrån principen att vi aldrig egentligen vet något om den vi möter, säger Hans-Ulrik Stark. Anita Skoogh och Hans-Ulrik Stark tycker att hbtq-certifieringen har lett till bättre möten, inte bara när de träffar patienter utan också kolleger emellan. Normer och förutfattade meningar bär alla med sig vare sig man vill eller inte. Från det att vi föds präglas vi hela tiden av vår omgivning och det är sällan enkelt att tvätta bort beteenden. Vi gör ingen skillnad på människor och den andan försöker vi värna och vårda. – Vi får höra att människor tycker att det känns tryggt att komma hit för att man kan vara som man är. Vi gör ingen skillnad på människor och den andan försöker vi värna och vårda. Ett gott bemötande är också en kraftfull signal till patienten. – Om vi träffas första gången och har ett bra möte så vinner vi mycket i andra delar av vårdkedjan. – När det blir fel är det oftast en fråga om okunskap, inte illvilja, men det är på grund av okunskapen som det blir fel. Inom vården tycker vi inte att det är okej att vara okunnig när det gäller en sjukdom. Det borde gälla vårt bemötande också, säger Anita Skoogh. Hans-Ulrik Stark fyller i: – De gånger det krånglar i hälso- och sjukvården så är det nästan alltid mötet mellan vårdgivare och patient som inte har blivit bra av någon anledning. Och det är ofta ett bristfälligt bemötande som leder till att hbtq-personer drar sig för att söka vård. Därför har hudmottagningens målmedvetna arbete med att vara en inkluderande mötesplats gjort avtryck. Bättre möten Att lära sig att tänka normkritiskt är dock inte bara en hbtq-fråga, utan handlar om att bli medveten om oskrivna regler i stort. Normkritik är ett verktyg för att bättre förstå människor och företeelser. Och att våga möta sig själv och sina fördomar kräver ett visst mått av förmåga till självrannsakan. – För många var certifieringen nog en aha-upplevelse. Det är nyttigt att få sätta ord på fördomar och förväntningar om hur det ska vara, säger Hans-Ulrik Stark. Det har lärt mig att tänka efter före och kunskapen leder till att man får bättre möten oavsett om det gäller möten med patienter, kolleger eller i privatlivet. Hbtq-certifiering Fokus för en hbtq-certifiering är hbtq-personers livsvillkor, normer kopplade till kön och sexualitet, samt vad ett hbtq-kompetent bemötande innebär. Utbildningen berör alla diskrimineringsgrunder och undersöker hur flera olika normer samverkar. Ett historiskt perspektiv ges också över hur lagar och rättigheter förändrats över tid i Sverige. Hbtq-certifierade verksamheter • Hudmottagningen inklusive STI-mottagningen CSK • Ungdomsmottagningen Druvan • Ungdomsmottagningen Arvika • Barnmorskemottagningen Verkstaden Arvika nummer 4 | 2016 | VI FRÅGADE: Är din arbetsplats en hälsofrämjande arbetsplats? Ulla Hens Verksamhetsutvecklare, Sjukhuset i Torsby Landstinget deltar i Värmland Pride A lla människor har lika värde och ska mötas med respekt. Därför uppmärksammar landstinget Värmland Pride den 5 till 10 september som arrangeras av föreningen Värmland Pride. Landstinget stöttar föreningens vision om mänskliga rättigheter och vill motverka fördomar och diskriminering. Därför deltar landstinget i Prideparaden och under veckan uppmärksammar vi mänskliga rättigheter på olika sätt. – Vi vill visa att vi är ett landsting för alla och uppmärksamma att alla har rätt att mötas med respekt, säger folkhälsostrateg Lisa Brunzell och hänvisar till Diskrimineringslagen som ska motverka att personer missgynnas eller kränks på grund av till exempel sin sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet. Föreläsningar – Landstinget har ett uppdrag att arbeta för en god och jämlik hälsa. Det kan vi göra bland annat genom att höja kunskapen om hbtq. Kunskap gör det lättare att ge alla – patienter, närstående och medarbetare – ett gott bemötande. Under veckan håller därför Agneta | nummer 4 | 2016 Tynander, utbildare i hbtq och normkritik, föreläsningar i Arvika, Karlstad, Kristinehamn och Torsby. I föreläsningarna ges baskunskaper i hbtq-frågor och tips och råd för en god och jämlik hälsooch sjukvård. Personal från landstingsverksamheter som är hbtq-certifierade medverkar också i föreläsningarna. Alla landstingsanställda är välkomna. Prideparad Paraden hålls den 10 september. Alla som vill kan vara med och gå bakom banderollen Ett landsting för alla. Paraden startar på Gubbholmen klockan 15.00. Målet för paraden är Museiparken vid Sandgrundsudden där det bjuds på musik och framträdanden. Landstinget kommer att ha ett eget tält som bemannas av landstingspersonal som har särskild kompetens i hbtq-frågor. – Alla som tycker att alla människor har lika värde och ska mötas med respekt är välkomna att gå med i paraden. Text och bild: Elisabet Petersson Läs mer på http://livlinan.liv.se/pride – Nej, men jag försöker, när arbetet tillåter, gå på ett gemensamt gympapass en gång i veckan. Vi har en friskvårdskonsulent här i Torsby och det finns ett bra utbud av varierande pass på olika tider så med lite planering går det alltid att få till det. Daniel Holmer Assistent, kundservice, Kristinehamn – Nej, men det verkar ju bra och det skulle jag gilla om vi blev det. Det vore bra med en hälsoinspiratör och fick man träna på arbetstid så skulle jag nog göra det. Marianne Gottmarsson Tandsköterska, Folktandvården Filipstad – Nej, men jag är en av Folktandvårdens hälsoinspiratörer, som finns på de flesta av våra kliniker. Vårt, och mitt uppdrag, är att jobba med hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatsen. Här i Filipstad håller jag, till exempel, i pausgympa med stretchövningar för nacke, axlar och ryggen. – Vi har också haft gemensamma hälsofrukostar där vi delat med oss av mer nyttiga frukostalternativ. Varje år har vi ett gemensamt motionslopp i folktandvården också, Hälsolunken, som vi hälsoinspiratörer peppar för. Nära hälften av alla medarbetare i tandvården brukar hänga på! Det behövs mer kunskap om katetrar Ö kad kunskap och bättre hantering är resultatet av ett projekt om kateterhantering vid avdelning 15. Smittskydd Värmland tog initiativ till projektet som under ett års tid genomfördes på avdelningen där man vårdar bland annat urologipatienter. – Nationella utvärderingar visar att sjukvården i Sverige använder kateter onödigt ofta och länge. En kartläggning i Värmland visar att riktlinjerna för kateterbehandling inte är helt kända i landstinget, säger Ann-Mari Gustavsson, hygiensjuksköterska på Smittskydd Värmland. Rätt hantering innebär färre dagar med kateter Jenny Gustafsson*, sjuksköterska på avdelning 15 berättar att ibland kan det vara enklare för personalen att låta katetern vara kvar fast det egentligen inte behövs. Då behöver man inte hjälpa till på toaletten och det är lättare att mäta urinmängd. – Men en kateter ökar risken för Inför körkort! Projektrapporten har flera förslag till åtgärder på landstingsgemensam nivå: • Körkort för kateterhantering (är redan infört på Sjukhuset i Torsby). • Kateterombud som handleder kollegor på sin avdelning. • Landstingsövergripande resursperson (sjuksköterska eller uroterapeut) som dagtid finns tillgänglig för konsultation. urinvägsinfektion så den ska sitta kvar så kort tid som möjligt. Och man ska inte glömma att det finns olika katetrar att välja mellan. För att hitta systematiska fel satsade projektet på journalgranskning och intervjuer av personalen. Det visade sig att personalen inte hade fullständig kunskap om riktlinjerna och att en hel del information saknades i dokumentationen. Nu har en standardiserad journaltabell för kateterhantering införts i Cosmic och personalen har fått utbildning i kateterhantering och rutiner. – Personalen har varit mycket positiv till det här arbetet, vi har lärt oss mycket och ser en klar förbättring både vad gäller kunskap och hantering. Nu är det också lättare att förstå dokumentationen och följa rutinerna, säger Jenny Gustavsson. En kateter ökar risken för urinvägsinfektion så den ska sitta kvar så kort tid som möjligt. På avdelningen har man nu fått en aktiv diskussion under ronderna om kateter ska sätta in eller inte – en diskussion som både läkare och sjuksköterskor är engagerade i. – Det är bra för patientsäkerheten. * Jenny Gustafsson har sedan intervjun gjordes slutat på avdelning 15 och flyttat från Värmland. Bilder på Escherichia coli som är den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion. Bakterien i urinodlingarna är gul på blåplattan och rosa på agarplattan. Text: Elisabet Petersson Bild: Mikrobiologin, Centralsjukhuset nummer 4 | 2016 | Kortade köer och ökad produktion På mindre än ett år har väntetiden på MR-undersökning minskat från 86 till 30 dagar för oprioriterade patienter. Det är effekter av att man inom radiologin har gjort ett medvetet val att arbeta strukturerat med lean. Text: Emma Österling Bild: Kristoffer Andrén – Produktionen på MR vad gäller oprioriterade patienter har ökat med 23 procent under första halvåret i år jämfört med samma period förra året, och 2015 hade vi ändå fått medel för att korta köerna. Arbetet med lean har också lett till att köernas längd blivit mer jämna sett till hela länet. Vi bidrar till en mer jämlik vård, säger verksamhetschef Dan Drobin. I landstingets utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård står följande: ”Lean ska bidra till att ständigt förbättra verksamheten genom att skapa flöden, göra rätt från början, synliggöra avvikelser för att öka kvaliteten för patienterna, skapa bättre arbetsmiljö för medarbetarna, få ett jämnare tempo med färre störningar, mindre stress, ökad kontroll över arbetet, samt få en känsla av sammanhang.” I planen står också att lean är den bärande verksamhetsstrategin. Inget nytt under solen, men hur får man snurr på arbetet? – Som jag ser det står arbetet på tre ben. Det första är arbetet med förbättringstavlor, det andra är processarbetet där medarbetarna är nyckelpersoner och ledningen står för verktygen. Det tredje | nummer 4 | 2016 och sista benet består av produktionsplanering med daglig styrning, säger Dan Drobin. För några år sedan spreds förbättringstavlor i hela landstinget. Användningen varierar, från levande verktyg för förbättringsarbete till dammsamlare. Men arbetet vid förbättringstavlorna är grunden för att komma till ett processarbete. – Tavlan är en maskin för problemlösning, menar Dan Drobin. Vi har veckomöten vid tavlorna, följer upp inflödet av lappar och avslut. Avtar lappskrivandet undersöker vi varför och gör en insats. Att ha bra tavelledare från medarbetargruppen är centralt. Processgrupp med mandat För att kunna minska väntetiderna har processen för MR-undersökning kartlagts och problem inventerats. Det har lett till att gruppen som är kopplad till processen har mandat att direkt fatta beslut för förändringar som inte innebär ökade resurser, eller så sänder man problemet till förbättringstavlorna. Processgruppen träffas en eftermiddag varannan vecka. Mycket mötestid för många personer kan tyckas. Väntetiderna har sjunkit och produktionen ökat samtidigt som medarbetare som Lena Johansson upplever både delaktighet och en bättre arbetsmiljö. – Men vi har inte råd att inte ha möten, säger Dan Drobin bestämt. Ledningens engagemang Numer ägnar radiologin hälften av sina ledningsgruppsmöten åt produktionen med planering, bortfall och problemlappar. – Vi fokuserar på uppgiften och varför vi är här. Forskningen säger att 75 procent av satsningar på lean misslyckas och den främsta orsaken till det är ledningens brist på engagemang och kunskap. Det som måste hända är att vi börjar leva utvecklingsplanen. I ledningsgruppen ingår också driftledaren. Driftledarens roll där är att ge enhetscheferna respons och stöd till vilka problem som behöver lösas. – Enhetscheferna behöver stöd i vad som ska lösas i produktionen. De har så mycket adminis- tration att hantera att de inte har förutsättningar att göra problemanalysen. Samtidigt har verksamhetsområdet infört ett annat koncerntänk än tidigare. Linjen hålls ihop på orten genom att även läkarna är i linje under ortens enhetschef. Man träffas över orter och fördelar patienter för att jämna ut flödet. – För oss är det nytt och jag ser det som en framgångsfaktor. Handbok för bättre arbete med lean Tillsammans med Christina Gabrielsson, ledningsstrateg, Niklas Forsberg verksamhetsanalytiker och Emilia Mihaylova, har Dan Drobin tankar på att göra en handbok i hur man på allvar kommer igång med arbete enligt lean. – Vårt fokus med utvecklingsplanen är helt rätt. Den ger en tydlig inriktning om vad, men ger inte ett tydligt hur. En handbok i hur man kommer igång med lean är ett sätt att konkretisera en verksamhetsstrategi. – Det som måste hända är att vi börjar leva utvecklingsplanen och här inom radiologin är vi på god väg. Jag tycker att vi lever utvecklingen. Om radiologin Radiologin har cirka 160 medarbetare fördelat på fem röntgenmottagningar och mammografi. Mottagningarna finns på sjukhusorterna och på landstingets vårdcentraler i Säffle och Kristinehamn. Radiologin har processkartlagt MR-undersökningar och CT, fortsätter nu med mammografi, ultraljud och skelettröntgen. Under det senaste halvåret har väntetiden för MR sjunkit från 86 till 30 dagar med en samtidig produktionsökning på 23 procent. Centralsjukhuset hade 164 dagars väntetid i början av 2015 för oprioriterade patienter. För CT har väntetiden minskat från 62 till 48 dagar på ett halvår, samtidigt har man ökat produktionen med 8 procent. nummer 4 | 2016 | Vart går Storregion eller ”värmländsk” region, det är frågan som under hösten 2016 närmar sig ett avgörande. Med stor sannolikhet kommer Landstinget i Värmland att omorganiseras de närmaste åren. Samgående med Västra Götaland, eller sammanslagning med Region Värmland är de alternativ som är mest aktuella. Text: Olle Mannberg Bild: Regeringskansliet Landstinget i Värmland är under 2016 involverat i två olika regionprocesser. Det gäller dels regeringsförslaget om att bilda storregioner. Dels gäller det bildandet av en värmländsk regionkommun till 2019. Den 30 juni presenterade Indelningskommittén (se faktaruta) förslaget att bilda tre nya län; Norrlands län, Svealands län och Västra Götalands län där Värmland föreslås ingå. Förslaget innebär en samordning av den statliga organisationen, länsstyrelserna bland annat, i storregioner. Parallellt och inom samma geografiska regioner förslås nuvarande landsting och regioner gå samman. Det var i juli 2015 som regeringen gav utredarna uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning. Målet är att bilda färre och starkare regioner än dagens 21 landsting och regioner. Föreslagna förändringar ska genomföras senast 2023, men där det är möjligt redan 2019. Utgångspunkten för arbetet är att skapa jämstarka regioner med förmåga att driva den regionala utvecklingen, att ansvara för hälso- och sjukvården, att bli konkurrenskraftiga jämfört med de tre storstadsregionerna och att bättre kunna samverka med statliga myndigheters uppdrag i regionerna. Utredarnas första förslag till ny indelning av Sverige. | nummer 4 | 2016 Stöd för ny länsindelning Indelningskommittén presenterade den 9 mars 2016 en första karta över hur de nya regionerna kan se ut. Den innehåller sex regioner och i förslaget läggs Värmland? Värmland samman med Västra Götaland och Halland. Därefter har en rad olika möten skett under våren mellan utredarna och representanter för regioner och landsting. Utredarna har försökt skapa sig en bild av läget ute i landet, vilka regionbildningar som är enklare att genomföra och var det finns mer eller mindre starkt motstånd. Efter en rad sonderande samtal under våren bedömer utredarna att det finns stöd för förslaget till tre nya län. Reformen kan genomföras 2019 Delbetänkandet skall nu remissbehandlas av nära 350 olika intressenter, däribland landstinget och samtliga kommuner i Värmland, under hösten 2016. I augusti 2017 skall kommittén lägga sitt slutliga förslag. Därefter skall en proposition skrivas och läggas fram för riksdagsbeslut hösten 2017. Föreslagen reform kan då genomföras från första januari 2019, med val till tre nya regionfullmäktige i september 2018. I Värmland är, när detta skrivs i mitten av augusti, meningarna om storregioner delade, både mellan och inom flera partier. Region Halland som tidigare förslogs bilda region med Värmland och Västra Götaland ställs tills vidare åt sidan av utredarna. Detta mot bakgrund av det starka politiska motståndet mot en storregion i Halland. Förslag till återstående länsindelningar kommer kommittén att lägga i sitt slutbetänkande i augusti 2017. I Värmland är, när detta skrivs i mitten av au- gusti, meningarna om storregioner delade, både mellan och inom flera partier. Det är inte heller klart hur riksdagen kommer att ställa sig när en proposition om storregioner förväntas behandlas hösten 2017. Bildande av regionkommun Värmland Arbetet med att skapa en värmländsk regionkommun (som är den officiella benämningen) startade redan 2012. En brett sammansatt kommitté, där ledamöterna är utsedda från partierna som är representerade i landstings- och regionfullmäktige, har tagit fram förslag om att en regionkommun ska bildas 2019. Frågan har delvis legat stilla i avvaktan på storregionutredningen. Flera aktörer menar dock att en koncentration av de regionala uppdragen kan vara en fördel även om Värmland ska gå upp i en större region. Flertalet landsting har redan genomfört, eller är på väg att genomföra, bildandet av regioner. Motiven är att samla de tunga regionala frågorna i en stark och tydlig organisation, under ett gemensamt direktvalt fullmäktige. En gemensam organisation I en värmländsk regionkommun skulle hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling, kultur och folkhögskolor samlas i en gemensam organisation. I praktiken innebär det en sammanslagning av landstinget och Region Värmland. Landstingsfullmäktige skulle därigenom bli det beslutande direktvalda politiska organet och Region Värmlands indirekt valda regionfullmäktige avvecklas. Arbetet med bildande av en regionkommun pågår parallellt med remissbehandlingen av storregionfrågan. Om regionfrågan Regeringen har gett Indelningskommittén i uppdrag att föreslå en ny regional indelning av Sverige med väsentligt färre län och landsting än i dag. Kommittén består av ordförande Barbro Holmberg (S) och vice ordförande Kent Johansson (C). Reformen ska vara genomförd senast år 2023, men med möjlighet att slå samman län redan år 2019. De nya regionerna kommer att ansvara för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Länsstyrelser och andra relevanta statliga myndigheter ska ha samma indelning. Frågan om storregioner har diskuterats, och utretts, i olika omgångar genom åren, men aldrig förverkligats fullt ut. Nuvarande länsindelning är från 1600-talet och landstingsindelningen härstammar från andra hälften av 1800-talet. För drygt tio år sedan bildades Västra Götalandregionen (VGR) och Region Skåne som experiment som senare permanentats. Men ytterligare storregioner har inte bildats. Ett försök till samgående mellan VGR och Landstinget i Värmland/Region Värmland lanserades 2008, men avbröts efter valet 2010. nummer 4 | 2016 | Folktandvården, med Anna Filipsson i spetsen, tar nu tandvårdskliniken till äldreboendet. När äldre inte kan komma till tandvården, kommer tandvården till de äldre A tt bli äldre och sjuk kan innebära svårigheter att ta sig till tandvårdskliniken. Därför flyttar nu folktandvården en del av sina behandlingar till länets äldreboenden. Allt fler äldre behåller sina tänder högre upp i åldrarna. Enligt Socialstyrelsens statistik har de 80–89-åriga värmlänningarna i genomsnitt 21 tänder kvar. – Det är ett gott resultat och tyder på att tandhälsan blivit bättre. Men i takt med att fler äldre patienter behåller sina tänder ökar också behovet av våra insatser. Dessutom kan det finnas fysiska hinder som gör att det är svårt att ta sig till tandvården, säger Anna Filipsson, | nummer 4 | 2016 tandhygienist och ansvarig för satsningen på folktandvårdens Hälsoodontologiska utvecklingsenhet. Det är en samhällsvinst på flera sätt. För att möta patienternas behov av tandvård besöker folktandvården sedan i våras några av länets äldreboenden på prov, med en flyttbar behandlingsstol som monteras i ett rum på boendet. Först ut var Gunnarskärsgården på Hammarö och Oskarslund i Karlstad. I höst väntar tandvårdsveckor i Arvika, Töcksfors, Säffle samt i Slottsbron. – Hittills har det fungerat väldigt bra. Många äldre som kanske inte kunnat besöka tandvården på ett tag har åter fått möjligheten att träffa oss. Det förenklar också den tidspressade vardagen för personalen på boendet som slipper administrera resan till vår ordinarie tandvårdsklinik. Så det är en samhällsvinst på flera sätt. Det blir också ett tillfälle för folktandvården att lyfta betydelsen av daglig munvård. – Vi bygger relationer och kan stötta personalen i hur de hjälper till med tandborstningen hos de äldre. Det är en positiv bieffekt, säger Anna Filipsson. Text och bild: David Kvicklund MEDARBE TARPROFILEN Tomas Norrby, systemtekniker på landstings-IT Hur kommer det sig att du odlar chili? – Jag har alltid gillat stark mat och har blivit allt mer intresserad av den asiatiska kokkonsten. Dessutom har jag varit i Vietnam några gånger, som har ett fantastiskt kök med stark mat och chili i nästan alla rätter. Förra året testade jag att odla habanero och jalapeño som gav massor av frukter, och mersmak. Vad gör du med all chilifrukt? – Förutom att torka chilin och använda den som krydda för att piffa upp maten, gör jag en riktigt god och het chilisås som man antingen kan använda i matlagning eller bara ha som dipp till bröd (se receptet på sidan 23). Och så har jag testat att göra chiliolja med bra sting. • Ställ krukorna i ett fönster, vattna måttligt och vrid på plantorna varje dag. • Plantera om i takt med att plantorna växer och i mitten på maj plockar du ut dem i ett växthus, men det funkar fint om du har balkong också. • Plantorna blommar som bäst i juli och från slutet på augusti några månader framåt finns det massor av fina chilifrukter att skörda. Är du nyfiken att prova på något nytt i chiliväg? – Det skulle vara roligt att testa att odla sorten Magura Scorpion, men de fröerna är ganska svåra att få tag i. Jag vill också odla Carolina Reaper som är världens starkaste chili. – Men min favoriträtt är nog ändå klassiska heta räkor, och då är dom heta Vad är det bästa med din hobby? på riktigt. – Förutom att det är roligt, så tycker jag om mitt växthus väldigt mycket. I bland på kvällarna tar jag med en kall öl till växthuset och bara njuter Har du några tips för den som vill börja odla chili? – Börja med att kolla på nätet där det finns det massor av information och en stund tillsammans med chiliplantor, tomater och gurkor runt omkring mig. Det är livskvalitét. bra tips från andra chiliodlare. Annars är det superenkelt och dessutom billigt. – Sedan är chili ett lyckomedel. Det sägs att folk som äter chili mår bra. • Köp några fröer, som du stoppar ner i små krukor i början på februari. Det kanske är en klyscha men för mig är det precis så. Text och bild: Mattias Karlsson nummer 4 | 2016 | Livlinan Medarbetarnas behov är tydliga i analys av intranätet LANDSTINGSDIREKTÖRENS SPALT Intranätet är en miljö där du ska få hjälp genom självbetjäning. Det måste därför möta de behov som medarbetarna har. En informationsrik webbplats kräver prioritering och vi måste satsa på det som målgruppen har störst behov av. Den första delen av analysen som nu är klar baseras på en enkät som uppmanade 2 500 medarbetare att ur en lista prioritera sina viktigaste behov. Kunskap för allas lika värde Rätten till god hälsa, ökad jämlikhet inom vården och delaktighet i samhället gäller alla invånare oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hos oss inom Landstinget i Värmland sammanfattas detta i vår värdegrund som säger att alla människor har lika värde och ska mötas med respekt. Men för att vi verkligen ska kunna ”leva värdegrunden” så krävs kunskap. Sanningen är dock att de flesta av oss kan för lite om hbtq-personers behov. Därför är det viktigt att vi skaffar oss kunskap så att vi kan erbjuda en jämlik vård – för kunskapsbrister kan leda till att vi brister i vårt bemötande. I regeringens hbt-strategi står att det är: ”… angeläget att det inom vården finns den kunskap om hbt-personer som krävs för att kunna ge ett gott och professionellt bemötande där den enskilde patienten känner förtroende och tillit till vården. I detta ligger att hbt-personer inte ska behöva avstå från vård i rädsla för att utsättas för diskriminering.” Tidigare har detta varit en ”tyst” kunskap och för oss inom hälso- och sjukvården innebär det att det är något som vi måste ta till oss, på samma sätt som vi tillgodogör oss kunskap inom många andra områden. Vi vet nämligen att hbt-personer undviker att söka vård just på grund av rädsla eller på grund av att hälso- och sjukvården brustit vid tidigare tillfällen. I det här numret av Intryck kan du läsa om flera av landstingets hbtq-certifierade verksamheter och deras arbete. Men oavsett om den verksamhet där du arbetar är certifierad eller inte så kan vi gemensamt verka för att öka allas medvetenhet – och det gäller inom hela landstinget. Både du och jag ska sträva efter att bli ännu bättre på att ha ett inkluderande förhållningssätt, både gentemot våra patienter och våra kolleger. Det är i slutändan en fråga om patientsäkerhet. Tolv behov har fått absolut flest röster: • Sök person, funktion eller verksamhet • Felanmälan (IT och tele, fastighet, medicinteknisk utrustning) • Vårdprogram, vårdrutiner, instruktioner, checklistor (PM) • Nyheter, gemensamma för landstinget • Meddelanden inom min verksamhet • Nödsituationer (kris och katastrof, brand, hot och våld) • Rutiner, administrativa • Manualer och självhjälp (IT och tele, Cosmic) • Provtagnings- och transfusionsanvisningar • Driftsinformation (IT och tele, fastighet, medicinteknisk utrustning) • Smittskydd och vårdhygien • Lön, ersättning och förmåner Resultaten från enkäten visar på relativt låg nöjdhet och upplevd framgång. Men analysen ger oss tydliga behovsprioriteringar och visar på logiska skillnader mellan olika målgrupper. Våra resultat är mycket lika motsvarande behovsanalyser för andra landsting eller regioner. Det ger oss stabila resultat som är baserade på fakta och inte åsikter och som vi kan agera på i den ständiga utvecklingen av webbplatsen. Upplevelsen av intranätet Enkäten frågade även efter attityden kring ett antal påståenden som bäst beskrev deras upplevelse av intranätet. De mest förekommande svaren var: • Dåliga sökresultat • Förvirrande menyer och länkar • Tar lång tid att göra saker • Svår layout och svårläst • Svårt att kontakta en person På frågan: ”Brukar du kunna hitta eller göra det du vill på Livlinan?” svarar 70 procent ja och 30 procent nej. Arbetet fortsätter Vi ska analysera de detaljerade resultaten, med hänsyn till olika målgrupper, var man arbetar, om man har gemensam dator, är nyanställd eller inte och så vidare. Nästa steg i behovsanalysen är att lära mer om användarnas beteende genom att ge ett antal medarbetare några olika uppgifter och följa hur de lyckas eller inte lyckas använda intranätet för att lösa dem. Landstinget i Värmland samarbetar med en av Sveriges främsta intranätexperter, Fredrik Wackå för att fortsätta förbättra intranätet. Följ utvecklingen av Livlinan I webbgruppsbloggen kan du följa utvecklingsarbetet med Intranätet och de nya funktioner som planeras till hösten. Läs mer på: livlinan.liv.se/webbgruppsbloggen Du vet väl också att det går att prenumerera på nyheter och bloggar? livlinan.liv.se/prenumerera | nummer 4 | 2016 ANSL AGSTAVL AN Konsthall Spisrummet, Centralsjukhuset Den 2 september till 15 oktober visar Värmlands Konstnärsförbund upp resultatet av ett samarbete med konstnärer från provinsen Sichuan i Kina. Totalt tolv konstnärer visar upp verk i blandade tekniker. Vernissage 2 september klockan 12.30. Den 26 oktober klockan 12.30 är det vernissage för konstnär Karolina Nolins urval ur landstingets konstsamling. Läs gärna mer om utställningarna på www.liv.se/konst. Hjärngympa Bra för avkoppling och mot hjärnstress. Sudokun är medelsvår. "Urban odling" i odlingsbädden på plan 3, iva, Centralsjukhset. Angelique Brattström håller efter ogräset. Foto: Kristoffer Andrén. Het habanerosås Ett utmärkt sätt är att göra en egen Tabascoliknande sås som håller länge i kylen. Vill du tipsa om något? Vem vill du se i Medarbetarprofilen? Hör av dig: [email protected] Nästa nummer kommer i oktober! 12 habanerofrukter utan frö 1 dl hackad lök 2–4 vitlöksklyftor, finhackade 1 msk vegetabilisk olja 1 dl tärnade morötter 1 dl vinäger (helst okryddad) ½ dl lime juice 1 dl apelsinjuice 1 dl mango- eller papayajuice 1 tsk salt Bryn löken och vitlöken försiktigt i oljan tills löken mjuknar, tillsätt morötter och lite vatten. Låt sjuda i ett par minuter, morötterna ska vara mjuka. Kör blandningen plus habanerofrukterna i en mixer. Tillsätt de andra ingredienserna och låt sjuda i 5 minuter. Häll över såsen på flaskor och du har din egen habanerosås. Förvara i kylsskåp. Recept från Tomas Norrby Läsarbilden Mejla din bästa bild till [email protected] Har du förevigat vacker natur, eller en dråplig händelse? Har du besökt en spännande plats? Sommarfest: Läsarbilden är inskickad av verksamhetschef Jannis Ioannidis och föreställer middagsmaten när han bjöd ortopedkollegiet på sommarfest. Skicka in din bästa bild till oss. Bilder som publiceras belönas med en fin present. nummer 4 | 2016 | nsson a n Jö S ta f f ordnare ingssam ildningsn d il b t U ch utb lings- o Utveck enheten, HR Arbeta för att stärka det vi vill Mycket av vårt arbete i landstinget handlar om problem av olika slag, att rätta till det som har blivit fel eller att försöka undvika risker för att det ska gå fel i framtiden. Detta är grundläggande och viktigt men för att bli en riktigt framgångsrik organisation behövs arbete i flera perspektiv. PS Ordet salutogenes kommer från latinets salus, som betyder hälsa och från det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst. Aaron Antonovsky var den som myntade begreppet, som alltså handlar om att söka hälsans ursprung och är en viktig del i KASAM eller känsla av sammanhang. KASAM som innehåller delbegreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet är viktiga för hur vi mår, alltså i vid mening vilken hälsa vi upplever att vi har. I vår arbetssituation handlar det om att jag kan mitt arbete, att jag vet vad jag ska göra och vad målet är, samt sist men inte minst att jag upplever mitt arbete som meningsfullt och därigenom motiverande för mig. I romanen Se mig i mitt friska öga, av Per Gunnar Evander, är budskapet att man ska se in i en människas friska öga och inte i det sjuka, att man ska fokusera på en människas positiva sidor i stället för de negativa. Något av kärnan i det hälsofrämjande budskapet handlar just om att se möjligheter istället för hinder. I varje människa finns potential och vilja till att göra goda handlingar, om bara förutsättningarna är gynnsamma. För landstinget som arbetsgivare handlar det om att tro på individernas förmåga, kompetens och vilja att lära. Begreppet empowerment handlar om att ge människor möjligheter att utnyttja hela sin förmåga. Till det krävs bland annat ett djärvt och modigt ledarskap bland våra chefer som innebär att ge möjlighet för alla till delaktighet och medskapande. Ur ett medarbetarperspektiv blir utmaningen att aktivt ta del i detta medskapande och den delaktighet som ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuder. Många av de enheter i landstinget som arbetar med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser, vittnar om den lust och energi det kan ge. Cheferna och de närmare ett hundra hälsoinspiratörerna är viktiga motorer i det pågående arbetet, där målet är att samtliga enheter ska vara certifierade hälsofrämjande arbetsplatser år 2021. Idag är mer än 2 000 av landstingets medarbetare involverade i arbetet med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser i enlighet med den metod som har utarbetats inom vårt landsting. En metod som innehåller både obligatoriska delar och möjligheter i arbetet samt en del verktyg till stöd. Med hjälp av till exempel verktyget Hälsoduken, får arbetsplatserna stöd i att se möjligheter och att finna ett önskat läge för sin verksamhet utan att snubbla på de problem som finns. Tillsammans tar medarbetarna fram de friskfaktorer som är viktiga för att uppnå välbefinnande i vid mening. Välbefinnande ur ett salutogent perspektiv fokuserar på individresurser som kan främja individfunktion inom olika livsområden och inte på dysfunktion och brist som är ett signum i det patogena perspektivet. Att uppmärksamma det vi vill ska bli och arbeta för att stärka det vi vill ska hända. Det är ett salutogent sätt att ta sig an sammanhanget för att i slutändan åstadkomma något gott för dem vi alla är till för.
© Copyright 2025