Han-Åke Scherp Strategier för kollegialt lärande kompetento

!"#$%&'()*+,(-.
/0+(#1)2).(3"4042')
Föreläsningensinnehåll
Lärandetsinriktning
Vadskamanläraom?
Strukturförkollegialkunskapsbildning
Strukturförlärandesamtal
Organisatoriskaförutsättningarför
skolgemensamkunskapsbildning
• Varförkollegialkunskapsbildning?
• Fallgropar
•
•
•
•
•
Lärandetsinriktning
Lärandesamtal
• Dialog
• Diskussion
• Debatt
Atthanteraolikhetochvariation
Lydnadskultur - Görandekultur
Ansvarskultur - Lärandekultur
Lärande - kunskapsbildning
• Kunskapstillägnande
– Att ge och få kunskap
– Att söka kunskap
– Att lära av varandra
• Att skapa kunskap
– Gemensam kunskapsbildning
– Systematisk gemensam kunskapsbildning
Tips-fördjupadförståelse
Timperley 2007
• Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig.
– Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man
träffades oftast en till två gånger i månaden.
• Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig.
• Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av
att
– lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur
denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken
– undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande.
– Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett
individualistiskt synsätt med autonoma lärare.
• Aktivt skolledarskap.
– Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog
delvis i lärandet själva.
– De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser
och utvecklande en lärandekultur på skolan.
?-
Tips
Goda exempel
!+
Tillämpningsinriktad
lärprocess
Förståelsefördjupande
lärprocess
Fördjupad
förståelse av
problemets
natur
Lärfrågans betydelse
• Skabidratillattblialltbättrepåattförverkligaden
egnaskolans/förskolanspedagogiska
verksamhetsidé.
• Kännasangelägenochenergirik.
• Utgåfråndetegnapedagogiskavardagsarbeteti
relationtillhelhetsidén.
• Liggainomdenegnapåverkanssfären
• Avgränsad
• Förståsambandmellandetmangörochdetman
uppnårmeddetmangör
Vadskamanläraom?
Trehuvudvägarförvalav
lärområden
• Läraomhurmanskablialltbättrepåatt
förverkligaskolanshelhetsidéi
vardagsverksamheten.->
• Läraomolikaegnaangelägnapedagogiska
problemdärhelhetsidénutgörutgångspunkt
förlärprocessen.
• Läraomvadandraanserattmanbehöverlära
omochgöra.
En helhetsidé består av ..
• en vision som beskriver vad man vill
uppnå med verksamheten och
• en verksamhetsidé som beskriver vad som
behöver känneteckna verksamheten för att
man ska uppnå det man ser som särskilt
viktigt att uppnå
• visionen och verksamhetsidén är
relaterade till varandra på ett medvetet
sätt
Skolan som
många av oss
minns den….
=:(7,:,6#:70&(%
8*:9#/$%*0;0/$0*&,70%
45*1<((,:,6##)'%
8*0&93%
G:#:D,%
&'(%3:((%3:%"@@,<H%
2,#3&*%45*%
060$%()*&,70%
!"#$%&'%()*&+%
,-./0,10$%
>?"@/",#/&@0*%
A%156&%B0$-6%
I0,:,6##/&@&,70%E0,:,6#4"((10$%
I07#/&@&,70%
C07&6D6:#/%
30*/#&E10$#:7F%
!"#$%
J-7(:610$%DK1%#$*"/$"*%
I0730$,&%6D7&%E5$0,%
768%%0"1+
9"/(;3#"6++
3<0+&=>/2'>#&/(+
$+<"#16.,+
9"&)"'1+
!"*2"1#(+%3*(+,41"#+
!"*2"1#(
+%3*(+,41"#+
!"#$#%&&'()(#*"++
,"#$#%&-.//0"1+
?"/0"1+@+*"/(6+
A3))/$#%+;//++
B2"6'/$%0"1"#B+
5/"2"6&+,"*&'()(#*"+
A3))/$#%++
;//+"/"2"#&+
+/$2&2>6/*+3<0++
-6C%36+
K16.'1.6+@L+(6J"1&63+
78*/$%0"1+
F1%C+-6C#++
$#*$2$*."//(++
-46.1&>E#$#%(6++
3<0+-46'.#&'()"6+
A6(2O+04%(++
M1"6'3))/$#%+
-462>#1#$#%(6+ N/$+&"**+
G63<"&&++(6J"1&%C#%+(6J"1&&>E+
9"%/"6+3<0+6.;#"6+
:3*+'3,,.#$'(;3#+
!C/+
9"&./1(1+
G6"&1(;3#H+
I+
G63%6"&&$3#H+
D8E=(+2(6$(;3#++
3<0+3/$'0"1+$++
"/"2"6&++
-46&1C"/&"+
F1,(#(+
Lärfrågor
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
HurBEMÖTERvivåraungdomarsåattdeutvecklarkreativitetoch
självtillit?(1grp)
HurfårvivåraeleveratttaettstörreANSVARnärviarbetarelevaktivt?(3
grpr)
HurhjälpervielevermedBEHOVAVSÄRSKILTSTÖD?(1grp)
HurINDIVIUALISERARviideheterogenagruppervihar?(2grpr)
HurkanvifåeleverattkännamerLUSTochNYFIKENHETinfördet
vardagligaskolarbetet?(1grp)
HurkanvilärameromattUTMANAochställakravpåvåraelever?(1grp)
HurkanvihjälpaeleversomTAPPATLUSTENattläraattåterfåden?(2
grpr)
HurkanvigenomÄMNESÖVERGRIPANDEARBETSSÄTTökaeleverslustatt
lära?(1grp)
HurkanvihjälpaOKONCENTRERADEochsplittradeelever?(1grp)
HurkanvikopplaundervisningentillLIVSLÅNGTLÄRANDE?(1grp)
Analys
• Man studerar något som har hänt i relation
till något som man vill uppnå för att …
• fördjupa sin förståelse av samband mellan
det man gör och det man uppnår med det
man gör samt
• dra lärdomar om hur man kan bli allt
bättre på att uppnå det man vill uppnå.
B#"7F$)0+,)'C"721(1$>1C(+'72#4)
=%+>%*>7$
@+7A0&&
!"#$%&%'()*
+",+"-('#.
;
<
@&?3&#01+,
?1**&#,
2'891$$,89:,'1$)*+&+
=%+>%*>7$
?0&()*%*
Gemensamt
skapa kunskap
Ta del av
befintlig
kunskap
Lärprocess
Skaffa ett tillförlitligt
underlag
• Föreläsning
• Böcker
etc.
Föreställningar
• förståelse
• lärdomar
• Arbetsbelastning 73%
• Bristande egen förmåga 31%
• Bristande stöd från skolledningen 28%
• Negativ inställning bland
arbetskamrater 24%
• Oro för kvalitetskontroller 21%
Se mönster
Förstå varför
mönstret ser ut som
det gör ! lärdomar
Hinder
• Organisatoriska hinder 78%
Definition av problem
eller lärområde
Handling
Hur man kan utpröva
dessa lärdomar i
praktiken
Attformuleralärfrågan
Elevernaäromotiverade.Deharingen lustattlära.Svårtattkomma
igångmedarbetet,tröttnarsnabbt ochbörjar pratamedvarandra,
medföljd attdetbliroroligtiklassrummet, dessutom upplever vi
attdesällanställeregnafrågor– ävennärdegesmöjlighet attgöra
det.[LGr11,Skolans helhetsidé, forskning?]
Problem
/Utvecklingsområde
Hurkanvibidra
till attelevernas
lustattlärai
skolanökar?
Forskningsfråga
Startav
arbetsområde
•Lärdom1:Startavarbetsområde
•Lärdom2:Återkoppling
Lärfråga
Forskningsfråga
Återkoppling
Forskningsfråga
Semönster
Vad säger föreställningskartorna?
Förmåganattsemönster
Förståelseinriktat lärande
Resultat
M=5
M=2
M=4
M = 2,5
M = 3,5
?
?
Runda former !
M=3
M = 3,5
M= ?
M=5
M=2
M=4
M = 2,5
?
M = 3,5
?
Runda former ->
M=3
M = 3,5
Tabellmetoden
SVÅRUPPTÄCKTAMÖNSTER
Strukturerade lärande samtal
• Lärgrupper behöver en lärledare för att de
lärande samtalen inte ska stanna vid
erfarenhetsutbyte. Samtalen behöver
ledas och fördjupas av någon med särskilt
ansvar för och kunskap om lärprocessen i
gruppen.
Agerande
Erfarenheter
@)%$0+>$K
Reflekterar..
Föreställningar
Slutsatser
Lärdomar
L*9%$%$#0,
9/*0
Forskning,
andras erfarenheter
M"**,%K0+%$#0
P+4%+0$Q0*0+
Vad skulle
slutsatserna få
för konsekvenser
för agerandet?
Vilka erfarenheter
ligger bakom
dessa slutsatser?
!"#$%&'($')
*+),--.#*/'%
Vilka reflektioner har du
haft innan du dragit dina
slutsatser?
N)(*&%*&0+O
)B+#79%+
På en annan
skola har man
dragit helt andra
slutsatser – hur
kan det komma
sig?
Vilka ytterligare
reflektioner kan man
göra utifrån dessa
erfarenheter?
?04)0'*>7$0+
Kan man tänka sig
några andra
slutsatser utifrån
reflektionerna?
Vad finns det för
forskning som stöder
respektive motsäger
slutsatserna?
17+&'$>$KH,
%$#+%&,
0+4%+0$Q0*0+
!"#$%&'($'
*+),--.#*/'%
M"**,%K0+%$#0
SR,P+4%+0$Q0*0+
ER,@)%$0+>$K,
FR,?04)0'*>7$0+
T0)Q0*&>#U
GR,N)(*&%*&0+O,)B+#79%+
IR,17+&'$>$KH,)>**0+%*(+H,4/+0)B&$>$K%+H,
%$#+%&,0+4%+0$Q0*0+
Hans-Åke Scherp
Attställaförståelsefördjupandefrågor
• Utgåintefrånattduförstårvaddenandre
menar!(Tillåtdigattinteförstå)
• Detfinnsoftafleraolikasättattförståettoch
sammafenomen!
• Ävenomvianvändersammabegreppärdet
intesäkertattvimenarsammasak!
Förståelsefördjupande frågor
• Genuint intresse av att förstå ett fenomen
• Genuint intresse av att förstå hur andra tänker och
förstår ett fenomen
– Hur kommer det sig att du börjat tänka så här? När hände det
och hur kom det sig?
• Intresserad av att förstå hur jag själv förstå och tänker.
– Ju mer jag själv förstår desto fler frågor väcks.
• Se, höra, tänka och känna
• Komplettera och nyansera ofullständiga och
handikappande utsagor
Kommunikationskanaler
V'&+&,;='34,%&'&#0'&
$1'
$1'
:='
:='
+/#(1'
+/#(1'
(/##1'
(/##1'
@&??&,%<5*/#50
$1'
$1'
:='
:='
+/#(1'
+/#(1'
(/##1'
(/##1'
@+/#50,(8??)#4(&+48#
$1'
$1'
:='
:='
+/#(1'
+/#(1'
(/##1'
(/##1'
Ofullständiga meningar
• A: ”Det är ingen hjälp att fly.”
– Lärledaren: ”För vem?”, ”Till vad?”
• A: ”Jag är rädd.”
– Lärledaren: ”För vem eller vad?”
• a. Jämförande adjektiv:
- re
ex: finare, bättre, sämre, mer eller mindre
- st
ex: finast, bäst, sämst, mest, minst
– - Än vadå?
- Jämfört med vad?
- Än vad?
•
• b. Man måste …
Det är nödvändigt att … Man bör..
– - Vad skulle hända om du inte gjorde det?
- För vem är det nödvändigt?
• c. Det är inte möjligt att …
Man kan inte ...
– - Vad skulle hända om du gjorde det?
• Organisatoriskaförutsättningarför
skolgemensamprofessionellkunskapsbildning
omlärandeochundervisning
Helhetsidé
Vision
Verksamhetsidé ->
påverkar
utformningen
Förebygger av
ochåtgärdar
störningar.
Anpassar
omvärlden
stabiliserar
ochpåverkar
ArbetsOrganisationen
???
Pedagogiska
verksamheten
!!!->?
skaparförutsättningar för
->
påverkarutformningen av
<-
ligger tillgrund
förlärandet
i
Störningar =
påverkar
utvecklingsbehov
Anpassar
verksamheten
vägleder
ochutvecklar
UtvecklingsOrganisationen ->
->
B-@(1$% -($.)
>1C(+'72#4$0-4"#2$"120#
This image cannot currently be displayed.
• Arbetsorganisationen:Vadskavigöramedde
eleversomskolkar?
• Utvecklingsorganisationen:Vadskavigöra
meddelektionersomelevernaskolkarifrån?
(Skolinspektionen,2014s.23,55)
• ”Rektoranalyserarintetillsammansmedlärarnahur
undervisningenskvalitetpåverkarresultatet.Fokus
läggsoftapåenskildaproblemhoseleven,iställetför
påskolansarbetssätt.”
• ”Överhälftenavgymnasieskolornaharsedan2009
kritiseratsfördetsystematiskakvalitetsarbetet.
Skolornaläggeroftafokuspåelevernasenskilda
problemsnarareänpåskolansarbetssätt.”
:-3"J),'2%(&1%$2'($-'&2"2
PD1$2#"*4"(F)
56-3E>."3)
?6-$19(7$()"C)
C"-3"4$.-0@7(<(#))))
P"$12'2% (-0#'"(
?)-'&2(E&1()2'2%
Q&1()2'2%(J'1),$1
*'".")#F")78-30<"-)
0<)78-"#3()0+,)
@"-#$)>1C(+'72#4)%L
PD1%10II"1
PD1$2#"*
($N-$,
:-N$2$2#"*
NF-"2
Varförkollegialkunskapsbildning?
• Vadkännetecknarutvecklingsprocesserpå
förskolorochskolorsomledertillhögre
kvalitet?
• Attledagemensamkunskapsbildningom
lärande.
• Struktureradelärandesamtal
Skolutveckling?
• Centralistisktperspektiv:
– Preciserademål,planer,utvärdering,
kontroller,inspektioner.(NPM)
• Aktörs- ochskolperspektiv:
– Närvistöterpåproblemi
vardagsverksamheten
– Erfarenhetslärande(Lärandeorganisation)
(Scherp,2003;Scherp&Scherp,2007;
Timperley mfl,2007;Hattie,2009;McKinsey,
2010;Timperley,2013;Scherp,2013)
Vad påverkar lärares sätt
att arbeta? (1 – 4)
Direkta erfarenheter i mötet med barnen
3,7
Samtal med kolleger
3,1
Läroplan och/eller skolplan
3,0
Kursplan och/eller betygskriterier
2,8
Erfarenheter utanför skolan
2,8
Pedagogisk facklitteratur
2,6
Ämnesinriktad facklitteratur
2,4
Kompetensutveckling utanför skolan
2,2
Intern fortbildning
2.2
Samtal med skolledare
2,1
Agerande
Erfarenheter
@)%$0+>$K
Reflekterar..
Föreställningar
Slutsatser
Lärdomar
L*9%$%$#0,
9/*0
Forskning,
andras erfarenheter
Utgångspunkter
• Skapandetärmänniskansfrämstadrivkraft.
Meningsskapande,medskapandeoch
kunskapandeärexempelpådennainre
drivkraftochmotivation.
• Atterfaraochupplevaattmangörskillnad
inomettområdesommanupplever
meningsfullt.
Kvalitetsutvecklinggenom…
Implementering
• Initiering
• Implementering
• Institutionalisering
• Spridning
Lärande
• Dissonans
• Avlärande
• Nylärande
• Befästande
• Motstridigauppfattningar
• Motstridigauppfattningar
– Motstånd
– Bromsklossar
– Bramedbromsklossarförde
fårossatttänkatillengång
till
– Bidragtillvariationensom
underlagförgemensamt
lärande
Skolledarrollen
• Administrerafärdigaprojektochlösningar
• Användaskolinspektionensresultatsomunderlagför
atthävdabehovavutveckling.
• respektive
• Ledaskolgemensamprofessionellkunskapsbildning
somutgångspunktförskolutveckling.
• Användavardagsfrågorirelationtilldenegna
pedagogiskaverksamhetensomunderlagförvalav
utvecklingsområden.
Forskning
• Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor
där lärare och skolledare ägnar sig åt att
beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie,
2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007;
Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey,
2011; Scherp, 2003, 2007,2013)
Svårighetermedanalysoch
kunskapsbildning
• Effekternaberoendeavhelheten
(undervisningsmönster,arbetsorganisation,
lednings- ochstyrningsfilosofi)
• ExGöteborgsforsket
• Ytlärande – djuplärande
• Kortsiktiga– långsiktigaeffekter
– Exåterkoppling:Omedelbaralärandet,fortsatta
motivationen,självkänslan
– Belöningarfungeraroftainteallslångsiktigt.Den
inreupplevelsenavattvaralärandeärviktigareatt
lyftafram.
– SuperNanny
• Ickeönskadebieffekter
– Exbättrebetygmensämrelustattfortsättalära