Hans-‐Åke Scherp Docent i pedagogik
Borta nför tiden s horis ont fi ä nns e r m Soml y n för c k e iga m t olik ä n dr ännis jämfö a kor se rt me d värld, e De ä n vär d dag r bor r över tom d ld som ens. ty g enna ade o De öp m att horis pnar ont o dröm ögone ch in ma r n på i fram k a o n s s och förtr b l tiden i v erklig gör o oende . De s t s s mo het. och s år sta ti tärke verad digt i r vår motst a rela e. De bygg å n de tioner er up ts blå p . st och ger os sökan s mod det. Vi ka att fo llar d rtsätt essa m a Kouz e oc ännis h Pos ner kor le dare. Hans-‐Åke Scherp Docent i pedagogik Lärledare • A9 bidra ;ll en allt högre kvalitet i den skolgemensamma kunskapsbildningen om lärande och undervisning. • Skolutveckling som professionsbaserat och skolini;erat kvalitetsarbete Utgångspunkter • Skapandet är människans främsta drivkraD. Meningsskapande, medskapande och kunskapande är exempel på denna inre drivkraD och mo;va;on Varia;on • Ledarskap, lärarskap och kvalitetsutveckling handlar i hög grad om a9 kunna hantera varia;on och olikhet i såväl görande som uppfa9ningar som underlag och drivkraD för lärande och utveckling. • Inre mo;va;on som drivkraD för lärande och utvecklingsarbete förutsä9er a9 man tar vara på varia;on och olikhet som underlag i processen Valfrihet, olikhet och varia;on • Elevnivå: mobbning, kränkningar • Lärarnivå: Svårt med heterogena klasser • Skolledare: olikheter i uppfa9ningar och göranden bland medarbetarna hinder för skol-‐ och kvalitetsutvecklingsarbetet. • Samhällsnivå: extremis;skt våld Elev-‐lärare • A9 använda olikhet och varia;on bland barn och unga som underlag för högre kvalitet i kunskapsbildningen istället för som hinder i undervisningen • Utveckla barns och ungas förmåga a9 se och skapa mönster i det fragmenterade intrycksregnet samt a9 hantera olikhet Lärar-‐skolledare Olika sätt att utveckla verksamheten • Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt • Lära av andra eller av varandra (Best practice) • Gemensam kunskapsbildning (Next practice) Kvalitetsutveckling genom … Implementering • Ini;ering • Implementering • Ins;tu;onalisering • Spridning Lärande • Dissonans • Avlärande • Nylärande • Befästande • Motstridiga uppfa9ningar • Motstridiga uppfa9ningar – Motstånd – Bromsklossar – Bra med bromsklossar för de får oss a9 tänka ;ll en gång ;ll – Bidrag ;ll varia;onen som underlag för gemensamt lärande Skolledarrollen • Administrera och implementera färdiga projekt och lösningar • Använda skolinspek;onens resultat som underlag för a9 hävda behov av utveckling. • respek;ve • Leda skolgemensam professionell kunskapsbildning som utgångspunkt för skolutveckling. • Använda vardagsfrågor i rela;on ;ll den egna pedagogiska verksamheten som underlag för val av utvecklingsområden. Forskning • Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013) Utveckling av förskola och skola • Pedagoger och ledare beforskar sin egen vardagsverksamhet • Elevernas engagemang, lärande och trivsel fokuseras • Lärdomar ligger till grund för förändring av arbetssätt • Utmana gällande föreställningar • Fördjupad förståelse • Gemensam kunskapsbildning utifrån egna undersökningar (Scherp, Timperley, Schildkamp, …) Analys • Analys innebär a9 förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i rela;on ;ll det man vill uppnå. Analys och systema;sk kunskapsbildning Variation i Process ? ! Sambandet mellan process och resultat Variation i Resultat Förstelärare? Innehållslig inriktning? Ämnen, hela uppdraget? • Belöning för tidigare goda pedagogiska insatser. Goda exempel. • Intern kvalitetsgranskare • Ge tips och råd om hur kollegor kan förbättra sin undervisning • Bidra till en högre kvalitet i den skolgemensamma kunskapsbildningen om lärande och undervisning • Förstelärare som lärledare • Förstelärare som lärledare för lärledare som lär om lärledarskap • Lärledaruppgifter och kompetenser Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter Varia;on vid lärande samtal • ”Så kan man inte resonera!” • Mina erfarenheter som lärare visar tydligt a9 om man ska få elever a9 anstränga sig så är det tummen i ögat som gäller!” • Singel-‐loop: Förändring och lärande inom en och samma grundidé (ex. konstruk;vism resp behaviorism, NPM resp Lärande organisa;on) -‐> lärande samtal • Dubbel-‐loop: Förändring och lärande som är gränsöverskridande -‐> hetsiga diskussioner, intressemotsä9ningar och maktkamper Skolan som många av oss minns den…. Variation • Låt tusen blommor blomma • Variation ett problem – harmoniträsk • Variation för att förstå sin egen förståelse och sitt eget görande • Variation som utmaning av det egna tänkandet eller görandet • Variation som underlag för att upptäcka mönster som grund för lärande Avgränsning av varia;on • A9 vi tänker och gör olika är inte e9 hinder utan en förutsä9ning för lärandebaserad skolutveckling • En skolas pedagogiska helhetsidé avgränsar varia;onen En helhetsidé består av .. • en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och • en pedagogisk verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå • visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt Vem avgör vad som är kvalitet? • Det man vill uppnå dvs defini;on av kvalitet, beskriver en skola i sin helhetsidé. • Kvalitetsarbete handlar sedan om a9 gemensamt lära om hur man kan bli allt bä9re på a9 förvekliga sin helhetsidé samt a9 undersöka hur väl man lyckas förverkliga den i sin vardagsprak;k. Kvalitetsarbete • Kvalitetssäkring: I hur hög grad har vi lyckats förverkliga våra lärdomar om barns lärande och utveckling i vår vardagsprak;k. • Vilka nya lärdomar om barns lärande och utveckling har vi kommit fram ;ll? • Kvalitetsutveckling: Analysarbetet u;från mönster i varia;onen i görandet och vad vi uppnår med det vi gör i rela;on ;ll helhetsidén • Varför F? En orsaksanalys, ur e9 elevperspek;v, av de låga resultaten på samhällsprogrammet • Jag lider nu så får jag belöning sedan. Ekonomielevernas syn på mo;va;on, närvaro och fokus i skolarbetet • När en not är en svårknäckt nöt. Hur erfar gymnasieelever fenomenet notläsning? • Bu>ksekonomi. Hur integra;on mellan matema;k, handelsämnen och ekonomiämnen kan underlä9a elevernas utveckling av baskunskaper i bu;ksekonomi. • Franska, spanska och tyska på rik>gt. Med lärare, elever och skolledning på tåget mot en gemensam vision för moderna språk. • Mo>va>on för meningsfulla sammanhang. Hur utmanar vi eleverna på alla nivåer? Lärfrågor • 1.Hur kan vi på e> lus?yllt sä> få barnen a> våga ställa en hypotes och sedan reflektera • 2.Hur kan vi skapa utmanande lärmiljöer inne och ute för a> sGmulera barnens nyfikenhet kring naturvetenskap ? • 3.Hur utmanar vi de yngre barnen i våra lärmiljöer och hur gör vi för a> reflektera med de yngsta barnen? • 4.Hur ser och fångar vi naturvetenskap i vardagen och kommunicerar de>a med barnen för a> hålla kvar deras intresse? • 5.Hur jobbar vi för a> "alla ska lyckas"? Vad innebär det för oss i vår vardag? • 6.På vilket sä> kan vi vara medforskande? En balans mellan a> lyssna in och driva framåt? Kvalitet i helhetsidé • Abstrak;onsnivå • Överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? • Överensstämmelse med uppdraget • Överensstämmelse med kommunens prioriteringar • Medskapande Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? • Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. – Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. • Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och u^ormning av skolans pedagogiska helhetsidé. Hur förverkliga helhetsidén i vardagsprak;ken? • Bygg upp en utvecklingsorganisa;on • Skapa lärgrupper för a9 lära om hur man i allt högre grad ska kunna förverkliga sin helhetsidé i vardagsprak;ken. A9 förstå samband mellan det man gör och vad man uppnår med det man gör. • Omsä9a lärdomar i prak;ken • Vad krävs för de9a? Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -‐> påverkar u^ormningen Förebygger av och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden stabiliserar och påverkar Arbets-‐ OrganisaGonen ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! -‐>? skapar förutsä9ningar för -‐> påverkar u^ormningen av <-‐ ligger ;ll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Utvecklings-‐ OrganisaGonen -‐> -> Arbets-‐ resp utvecklingsorganisa;on • Arbetsorganisa;onen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? • Utvecklingsorganisa;onen: Vad ska vi göra med de lek;oner som eleverna skolkar ifrån? • Betyg: Må9 på kvalitet i elevers kunskaper eller kvaliteten i den pedaogiska verksamheten Gemensamt skapa kunskap Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Skaffa ett tillförlitligt underlag • Föreläsning • Böcker etc. Föreställningar • förståelse • lärdomar • Arbetsbelastning 73% • Bristande egen förmåga 31% • Bristande stöd från skolledningen 28% • Negativ inställning bland arbetskamrater 24% • Oro för kvalitetskontroller 21% Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör à lärdomar Hinder • Organisatoriska hinder 78% Definition av problem eller lärområde Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken Dokumenta;on av kvalitetsarbetet på skol-‐ eller förskolenivå • Beskrivning av förskolans helhetsidé • Årets nya lärdomar om hur man bidrar ;ll allt bä9re kvalitet i barnens lärande och utveckling. • Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och ;digare lärdomar. • Beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för a9 kon;nuerligt komma fram ;ll nya lärdomar om barns lärande och utveckling. Helhetsidé på ledningsnivå Lärdomar om utvecklingsprocesser • En bärande och vägledande helhetsidé för den egna verksamheten • Analys som tar sin utgångspunkt i den egna vardagsverksamheten i rela;on ;ll utmaningar u;från • Medarbetarnas medskapande både vad gäller VAD och HUR. Medskapandet förutsä9er en öppenhet för olika perspek;v. • Använda den varia;on i resultat som kommunens skolor uppnår som underlag för analys och lärande om vad som leder ;ll förbä9ringar • Strukturer som skapar ;llit ;ll lär-‐ och utvecklingsprocessen där medskapande och öppenheten för olika synsä9 präglar mötesstrukturer. • U;frånperspek;v genom omvärldsbevakning där en del är den vetenskapliga kunskapsbildningen om lärande, undervisning, ledning, styrning och kvalitetsutveckling. • Upplevelse av meningsskapande sammanhang där man ser betydelsen av det egna bidraget ;ll helheten • Långsik;ghet. • Utmaningar av eget tänkande Hur arbeta fram en gemensam helhetsidé? • Parvisa intervjuer med hjälp av föreställningskartor. – Föreställningskartorna bildar underlag för lärande samtal i smågrupper. • Resultatet av de lärande samtalen sammanställs och utgör underlag för samtal om och u^ormning av skolans pedagogiska helhetsidé. Samtal med föreställningskarta Föreställningskarta • En grafisk representation av en individs föreställningsvärld • En hjälp för att synliggöra en individs föreställningar om ett fenomen. Hans-Åke Scherp Karlstads universitet Att sätta igång tankeprocessen ─ Vilka är dina viktigaste lärdomar om hur man får en hög kvalitet i barns lärande och utveckling utifrån skolans uppdrag? Nyckelord Den intervjuade skriver på post-it-lappar och placerar dem på ett blädderblockspapper. Om möjligt ordnar, prioriterar, binder ihop och/ eller grupperar dem på ett sätt som bildar mening... Förtydligande av nyckelorden Att begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. Utgå från att du inte förstår och ställa fördjupande frågor av karaktären: ─ Du har skrivit …….. – hur tänkte du då? ─ ─ ─ ─ ─ ─ Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med ….? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Kan du utveckla det litet mer? Hur menar du? osv. Är det så här du menar……..? Den som intervjuas ska ha möjlighet att följa med i sina tankar för att kunna se samband och kunna gruppera Innan man avslutar samtalet …
© Copyright 2024